Alla skånebarn erbjuds delta i UMAS-forskning om diabetes

Transkript

1 6 V B 2004 DG FÖ DG B PÅ UVJUHU lla skånebarn erbjuds delta i U-forskning om diabetes Varje dag upptäcks två nya fall av barndiabetes i verige. jukdomen ökar hos barn och kryper allt längre ner i åldrarna. n forskargrupp på U står bakom studien DDY i kåne som ska ge svar på vilka faktorer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. lla nyfödda erbjuds att delta. idan 8. raftsamling för sexuell hälsa lamydia ökar, liksom HV, fler drabbas av syfilis. almö toppar antalet aborter i verige. För att förbättra den sexuella hälsan och vända trenden satsar sjukvårdsdistriktet tillsammans med U och Ungdomsmottagningarna på projektet exuell Hälsa inom ramen för kånsk ivskraft. idan 5. Framgångsrik yngre forskare tefan Jovinge har utsetts till mest framgångsrike yngre forskare Hans forskning klargör inflammationens betydelse för hjärt- kärlsjukdomar. ronisk ledgångsreumatism och hjärt- kärlsjukdomar är helt olika sjukdomar, men har inflammation som gemensam nämnare. Forskningen visar nu att de kanske också kan behandlas med samma läkemedel. idan 9. Patientsäkerhet i fokus edvetenheten om, och intresset för, att arbeta med patientsäkerhet blir allt större inom sjukvården. U arrangerade en Patientsäkerhetsdag med både nationella och internationella föreläsare inbjudna. a vara på erfarenheterna när fel begås och undvika att skuldbelasta, var några av budskapen. idan 4.

2 DG FÖ DG B PÅ UVJUHU utgiven av Universitetssjukhuset nformationsenheten, ingång almö elefon: elefax: e-post: ingela.davidsson@skane.se möte på nätet redaktör och ansvarig utgivare ngela Davidsson, redaktion Hans-Göran Boklund, Birgit Johansson, annonsbokning P-edia ikael Persson elefon: elefax: Östergatan Vellinge grafisk design etaform tortorget 29, almö elefon: elefax: nternet: fotograf Jimmy Wahlstedt, edicinsk nformationsteknik, Björn Henriksson B (om inget annat anges) prepress tryck kånska Dagbladet upplaga ex papper idningen Ö är tryckt på 65 g miljövänligt papper. nästa nummer kommer ut den 16 december ärsjukvård på U V årt stora universitetssjukhus berörs på ett positivt sätt av utvecklingstankarna i kånsk ivskraft - vård och hälsa. kånsk ivskraft ger U stöd i utvecklingen för att bättre kunna möta framtidens vårdbehov. Vår roll att vara ett akutsjukhus och samtidigt ett närsjukhus och ett sjukhus som leder utvecklingen av planerad specialiserad och högspecialiserad vård forskning och undervisning, kan befästas. Vi kan genom kånsk ivskraft få hjälp av andra sjukhus med den vård som inte behöver tillgång till storsjukhusets avancerade resurser. om processledare för närsjukvården på U kan jag konstatera att värdeorden för närsjukvården, tillgänglighet, kontinuitet, helhet och trygghet, stämmer väl överens med värdeorden i vår egen målbild: öppenhet och innovationskraft. Öppenhet står för vår förmåga att skapa relationer och nya former för samverkan inom och utanför sjukhuset för att utveckla verksamheten. n rätt utvecklad närsjukvård kan erbjuda fler patienter ett bra omhändertagande och en god vård utanför sjukhuset. Det kan avlasta sjukhuset och skapa värden för den sjuke. Goda och smidiga kommunikationer mellan de olika vårdgivarna är viktiga hjälpmedel i detta utvecklingsarbete. ånga frågar sig, vad är egentligen närsjukvård? ärsjukvården omfattar all hälso- och sjukvård som idag bedrivs inom primärvård och kommun. n betydande del av internmedicin, psykiatri, geriatrik, palliativ vård/vård vid livets slut, rehabilitering, habilitering och hjälpmedelsverksamhet ingår i närsjukvården. Viss verksamhet inom övriga icke opererande specialiteter ingår, t ex när det gäller barn. ngrepp som kan utföras på en mottagning i samband med öppenvårdsbesök ingår. Övriga ingrepp i såväl sluten- som öppenvård/dagkirurgi samt öppen och sluten vård inom opererande specialiteter ingår däremot inte. ärsjukvård innebär inte några nya diagnoser och sjukdomsbegrepp utan är mycket ett samlingsbegrepp för utvecklingen av vårdprocesser för vanliga sjukdomar och vårdbehov i befolkningen. tt fördjupat och gränsöverskridande samarbete mellan vårdgivare inom primärvård, sjukhusvård och kommunal vård kan skapa nya värden för patienten. Undersökning, diagnostik, behandling och rehabilitering skall i möjligaste mån planeras i ett sammanhang och utföras i samverkan, där alla medverkande har tydliga roller och gemensamt satta mål. Utvecklingen av närsjukvården i ydvästra kånes sjukvårdsdistrikt leds av distriktsnämnden som tillsatt en lokal styrgrupp sammansatt av sjukhuschef arin Christensson och mig från U, företrädare för asarettet i relleborg, primärvården, kommunerna, den privata vården. n utvecklingsgrupp och en samordningsgrupp finns för närsjukvården i hela egion kåne. Den psykiatriska vården i kåne, inklusive närsjukvården, diskuteras i en särskild arbetsgrupp och områdeschefen för psykiatrin, Herman Holm, representerar U. U skall bedriva såväl öppen som sluten närsjukvård. kutmottagningen för närsjukvård skall på sikt integreras med sjukhusets allmänna akutmottagning enligt beslutet i kånsk ivskraft. ärsjukvårdsplatser baserade på internmedicin kan finnas på akutkliniken men också inom andra verksamheter och platserna skall vara öppna hela veckan. kapandet av särskilda närsjukvårdsavdelningar kan ha ett värde som plattformar för utvecklingen av samarbetet mellan sjukhus, primärvård och kommun. vdelningarnas organisatoriska tillhörighet kommer att närmare utredas och beslutas i samband med den pågående vårdplatsrevisionen och utvecklingen av den nya akutkliniken. n grupp som ska arbeta med utvecklingen av närsjukvården på sjukhuset håller på att bildas. U medarbetare skall på olika sätt stimuleras till fördjupad samverkan med primärvård, privatläkare och kommun. okalt anpassade gemensamma vårdprogram för de vanligaste sjukdomarna och individuella vårdplaner för äldre, multisjuka och för barn och ungdomar som drabbats av psykisk ohälsa, kommer att vara viktiga bidrag till utvecklingen av närsjukvården. ärsjukvård som begrepp kan verka stort och diffust. amtidigt finns en rad exempel där företrädare för U redan etablerat ett välfungerande gränsöverskridande samarbete med kommun och primärvård. De lokala kliniska handlingsprogrammen för diabetes mellitus och trokenätverk & Checklista -stroke för almö är goda exempel. Projekt sexuell hälsa, som du kan läsa om på sidan 5, är ett bland flera lovande utvecklingsprojekt där U kliniker samverkar med primärvården och almö stad. V, ÅDCHF B, UG, VJUVÅD jukhuschef arin Christensson lämnar U fter fem år vid U lämnar arin Christensson sitt uppdrag som sjukhuschef för att tillträda som hälsooch sjukvårdsdirektör för egion kåne. - arin Christensson är högt respekterad inom såväl tjänstemanna som politikerkretsar och är såväl en bra ledare som en god lagspelare, sa regiondirektör ats Welff när han tillkännagav utnämningen den 14 oktober. arin Christensson tillträder som ny hälso- och sjukvårdsdirektör den 1 mars nästa år och efterträder då Bertil indström som på regiondirektörens uppdrag kommer att arbeta med övergripande utvecklingsfrågor samt stödja chefer och förvaltningar inom hälso- och sjukvårdsområdet.

3 innehåll nummer 6 november 2004 sid 5 sid 4 tt lära av misstagen ger bättre patientsäkerhet jukvården kraftsamlar För bättre sexuell hälsa Bästa medmänniskan eni, Gillis, urt, ristina, Britta, nn-arie, las, med flera har fått utnämningen jukhusbibliotekarie Birgitta öllers tack till en medmänniska. sid 13 sid 9 sid 8 sid? sid 15 sid 6 sid 7 guide till elektronisk kunskap om vikten av mognad Färre inläggningar med sjukgymnast och arbetsterapeut på akuten Forskning om bättre stöd till missbrukares anhöriga Vad utlöser barndiabetes? lla nyfödda skåningar screenas Yngre forskare belönad - hittade samband åderförfettning och reumatoid edicinska biblioteket viktig Föreläsning för handledare Blandade möten De har fått en summa pengar som utgör avkastning på en donation som sjukhusbibliotekarie Birgitta öller gjorde Hon ville uppmärksamma den personal i sjukvården som gör en insats utöver det vanliga för sina medmänniskor. u är det dags att nominera årets kandidater. enast den 26 november ska nomineringarna ha inkommit till Hans-Göran Boklund, nformationsenheten, ingång 24, U. Har du frågor får du gärna ringa Det är tillåtet att nominera en person som tidigare varit föreslagen och som gjort och gör ett bra arbete för sina medmänniskor men som ännu inte fått utmärkelsen. ya verksamhetschefer på U Peter Blomquist har förordnats som tf verksamhetschef vid irurgiska kliniken under tiden 20 september mars ven-rik ndersson har förordnats som verksamhetschef vid llmänpsykiatriska kliniken under tiden 1 september augusti möte nr 6, 2004, november 3

4 PÄHDG PÅ U: a vara på erfarenheter och upprepa inte misstagen edvetenheten om, och intresset för, att arbeta med patientsäkerhet blir allt större inom sjukvården. mitten av september arrangerade U tillsammans med ÖF, andstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, en Patientsäkerhetsdag med både nationella och internationella föreläsare inbjudna och intresset var stort från medarbetare på U. - Vi kan ständigt bli bättre på området, sa sjukhuschef arin Christensson som inledde dagen. n framgångsfaktor är att arbeta med själva det komplexa sjukvårdssystemet och metoder för att undvika att fel upprepas, framhöll en av föreläsarna, aj ssinger, vd för ÖF. är patienter som drabbats tillfrågats om sin syn på skador i sjukvården, är en av de viktigaste synpunkterna att sjukvården måste ta till sig erfarenheten och se till att inte samma misstag drabbar någon annan. tt patienter skadas i sjukvården beror enligt ssinger till 80 procent på fel i systemet och 20 procent på individuella misstag. Framgångsrikt arbete med patientsäkerhet kommer att märkas inte bara i färre skador utan också i resurser patienter dog nationell och internationell jämförelse, ligger U på genomsnittet när det gäller patientsäkerhet. n av föreläsarna, homas chöler, D, undhetsstyrelsen i öpenhamn, redogjorde för en nationell patientsäkerhetsstudie Chicago, talade om det komplexa system som den mänskliga faktorn utgör när ett fel begås. Flera fel i kombination är ett fel har begåtts i sjukvården fokuseras ofta på den mänskliga faktorn och reaktionen blir åtgärder för det Cook kallar blame and train, bestraffningar, nya rutiner och ny teknologi. Det är dock sällan som bara en sak går fel när det sker en olycka. Det är en kombination av händelser som samverkar på ett sätt som ingen förutsett. Det uppstår hål i en rak linje i alla säkerhetsmurarna samtidigt. anske ska vi undersöka vad det är som gör att det uppstår så få fel i sjukvården. Vad är det som gör att hålen i murarna oftast inte uppstår i rak linje efter varandra?, sa ichard Cook. rrangörer för Patientsäkerhetsdagen var U och chefläkare Björn Carlborg(t h) tillsammans med andstingens Ömsesidiga försäkringsbolag, ÖF, med dess vd aj ssinger. Professor ichard Cook, Dept of nesthesia and Critical care, University of Chicago. som gjordes i Danmark för några år sedan och som satte ordentlig fart både på debatten om patientsäkerhet och konkret arbete för att förbättra den. tudien visade att cirka patienter dog varje år till följd av skador de fått i sjukvården. esultaten stämmer väl överens med andra studier i andra länder. an kom också fram till att 5.3 procent av de som läggs in på sjukhus riskerar att skadas genom vården. vå procent av skadorna skulle kunna förebyggas, sa homas chöler. Professor ichard Cook, dagens mest långväga föreläsare från Department of nesthesia and Critical care, University of Förebild anställda finns vid ilitära högkvarteret. io procent leder försvaret, resten arbetar med att svara på frågor åt politiker, institutioner, att utföra politiska beslut inom exempelvis jämställdhet, arbetsmiljö, etik och moral, berättade general Johan ihl, tidigare chef vid ilitära högkvarteret. Han poängterade att ledaren som förebild är det viktiga. Dagens ledare måste kunna stå för ett beslut i direktsändning i riksteve tio minuter efter det att hon eller han tagit beslutet. är av incidenter. en det innebär inte att någon behöver straffas. n stor fördel i allt arbete med säkerhet är att teamet känner varandra, har erfarenhet av att arbeta ihop. edaren måste ha en moral som gäller allt i hela livet, det går inte att skilja på arbetsmoral och privatmoral, menade Johan ihl. 4 möte nr 6, 2004, november

5 U kliniker viktiga i arbetet för bättre sexuell hälsa i almö lamydia ökar i almö. Fler drabbas av syfilis och HV. almö toppar antalet aborter i verige. Den gemensamma riskfaktorn är oskyddat sex. För att förbättra den sexuella hälsan och vända trenden har ydvästra kånes sjukvårdsdistrikt tillsammans med U och Ungdomsmottagningarna startat projektet exuell Hälsa. - Vi jobbar med tre områden, berättar projektledaren kurator eif Persson, i vanliga fall verksam vid U nfektionsklinik, mot sexuellt överförbara infektioner, oönskade graviditeter och för en trygg och säker sexualitet. almö har fler än 25 aborter per tusen kvinnor och år, det är 25 procent fler än rikssnittet i verige. lamydia har ökat från 571 fall i almö år 1999 till 911 förra året drabbades en malmöbo av syfilis, föra året hade antalet ökat till 27! HV ökar i kåne som helhet, från 42 fall år 2002 till 51 förra året. Viktig satsning - Det är en mycket angelägen satsning, säger ordföranden i distriktsnämnden för ydvästra sjukvårdsdistriktet, Per-lof lofsson. Det gäller att kraftsamla distriktets sjukhus, primärvård och almö stads resurser i en gemensamt samarbetande grupp. amverkansprojektet startades På U är vinnokliniken, Hudkliniken och nfektionskliniken involverade i projektet och i Primärvården ungdomsmottagningarna och vårdcentralerna som är viktiga samarbetspartners. rbetet bedrivs i nära samarbete med almö stads program för sexuell hälsa och mittskydd kåne är en del av närsjukvården inom kånsk livskraft. Jobbar i nätverk - Vårt arbete bedrivs tvärprofessionellt över organisationsgränserna, som ett nätverk i avvaktan på en gemensam mottagningslokal inom sjukhusområdet. Vi utbildar, utvecklar och förstärker resurser inom de kliniker och områden det behövs, säger barnmorskan Bodil Grönqvist. De tre klinikerna på U har fått flera nya tjänster knutna till projektet. Gemensamt ska de se till att smittspårning vid sexuellt överförbara sjukdomar går snabbare. n nyhet som blivit succé utan särskild marknadsföring är den Drop-in mottagning för män som öppnats på Hudkliniken en kväll i veckan Vill upptäcka fler otalt satsas det 2,5 miljoner kronor per år på projektet. Det sträcker sig över fyra år och omfattar hela ydvästra kånes sjukvårdsdistrikt. rots de höga siffrorna för främst almö vill man inom projektet att antalet upptäckta fall av sexuellt överförbara sjukdomar ska öka! Vi vill upptäcka fler nu för att kunna behandla och förebygga ny smitta. Då kan vi och på sikt minska siffrorna, säger eif Persson. Undrar du över kånsk ivskraft på U Gå då in på hemsidan på intranätet. Där hittar du handlingsplaner, H-material och diskussionssida. Hemsidan nås via länk på startsidan. möte nr 6, 2004, november 5

6 Christine Fernström ny personalchef C hristine Fernström är ny personalchef på U. Hon kommer närmast från unds universitet där hon varit biträdande personalchef och bl a sysslat med personalutvecklingsfrågor med fokus på ledarskap. Christine Fernström är socionom med social inriktning, utbildad i Göteborg och vidareutbildad vid unds universitet. De första kontakterna med sjukvården hade hon på skolloven som åring som sjukvårdsbiträde på Värnhems sjukhus. Det var fantastiskt lärorikt och gav erfarenheter för livet. Det var dock inom sjukvården i Göteborg hon fick sin yrkesverksamma bas. Hon började sin bana som kurator inom geriatriken. enare blev det tjänst som personalkonsulent på Östra sjukhuset i Göteborg med de psykosociala frågorna i fokus. slutet av 80-talet flyttade familjen söderut till Halmstad där hon tillträdde en tjänst som chefskurator på lasarettet. Det var också i samband med denna tjänst som hennes intresse för ledarskapets olika villkor och dimensioner ordentligt tog fart. Christine Fernström var sedan under många år verksam i taffanstorps kommun, både som personalkonsulent och senare som chef för personalavdelningen där. - De sociala frågorna har på olika sätt hela tiden funnits med som en som en röd tråd i allt jag har sysslat med, säger hon. Jag brinner för de utmaningar som arbetslivet står inför idag: ledarskapsutveckling, ledarförsörjning och ledarskapets organisatoriska villkor; hanterandet av ohälsan och arbetsmiljön, jämställdhet och mångfald! edarskap Förutom att arbeta för att ytterligare synliggöra de strategiska personalfrågorna på U och lyfta fram den kunskap och kompetens som finns inom området, är ledarskapsutveckling ett prioriterat område för Christine Fernström. Det finns en rad viktiga infallsvinklar som rekrytering, organisation, karriärvägar och inte minst personlig utveckling: Hur leder jag mig själv för att kunna leda andra? ndra viktiga områden som Christine Fernström lyfter fram är att sänka sjukfrånvaron och stärka hälsooch friskvårdsperspektivet. n bred facklig samverkan är en förutsättning. U har kommit en bra bit på väg i det hälsofrämjande arbetet genom att bli ett rökfritt sjukhus, tycker hon. tt röra på sig, dvs friskvård, är centralt för Christine Fernström. Vidare att stimulera hjärnkontoret med en och annan skönlitterär bok, att umgås med nära och kära och ibland bara vara är viktiga ingredienser för att behålla balansen i livet. jukgymnast och arbetsterapeut på akuten gav färre inläggningar an insatser av sjukgymnast och arbetsterapeut på akutmottagningen och kutvårdsavdelning, V, bidra till att patienter inte läggs in i onödan? Under nästan en månad undersökte sjukgymnasten Åsa Flodin och arbetsterapeuten Fredrik Gustavsson, från rtopedens Hemrehabteam, saken inom ramen för ett projekt. - Vi kom fram till att svaret är ja, säger de. Under en månad fanns Åsa Flodin och Fredrik Gustavsson på akutmottagningen/v vardagar klockan yftet var att se om deras närvaro innebar en kvalitetsförbättring för patienter och medarbetare. Under perioden ingick 29 patienter i projektet. Patienterna fångades upp antingen av Åsa och Fredrik själva eller av medarbetare. Vi skulle kunnat ta oss an många fler patienter men eftersom vi inte hade en given roll i organisationen glömde man ofta bort att koppla in oss, säger Åsa Flodin som också menar att det var svårt att komma ur rollen som hemrehab och verka som vanlig arbetsterapeut och sjukgymnast. Det gjorde att vi mest kom i kontakt med äldre patienter, även om vi kunde göra en insats även för yngre och därmed kanske spara in på nya besök i vården för dem, säger Åsa och Fredrik. Fredrik Gustavsson och Åsa Frodin nödiga inläggning undviks är det gäller de äldre patienterna kunde sjukgymnasten och arbetsterapeuten bedöma funktioner, behov av hjälpmedel och hemtjänst samt snabbt kontakta rätt personer inom kommun och primärvård. - Vi bidrog helt enkelt till att undvika onödiga inläggningar av patienter, säger de. v de 29 patienterna kunde 25 återvända hem. 16 fall var Åsa och Fredrik delaktiga i beslutet om utskrivning. io av dem kunde gå hem tack vare Åsa och Fredriks insatser. 23 av de 29 patienterna i projektet hade fallit, de flesta inomhus. Patienternas medelålder var 77,8 år och nästan hälften av dem hade varit på akutmottagningen tidigare p g a ortopedisk åkomma. De allra flesta av patienterna hade behov av social hemtjänst. De som redan hade hemtjänst, behövde i flera fall en utökad sådan för att kunna skrivas ut. Därför var en viktig del av arbetet att ta kontakt med hemvårdsinspektörer, kommunernas arbetsterapeuter och sjukgymnaster för att ge vår bedömning av patientens behov. Patienten får därmed en tryggare hemgång, säger Fredrik Gustavsson. nkät För att ta reda på hur medarbetarna på akutmottagningen/v upplevt projektet, har de fått svara på en enkät. olv personer på akutmottagningen svarade och 19 på V. Vi var först tveksamma till att dela ut enkäten eftersom vi inte tyckte vi kommit in riktigt i verksamheten på det sätt vi tänkt oss, men vi blev positivt överraskade av svaren. Det visade sig att de allra flesta tyckte att det underlättat att ha tillgång till en sjukgymnast och arbetsterapeut. v enkätsvaren framgår också att man upplevt att man kunnat ge en heltäckande och professionell vård tack vare deras kompetens. Dessutom noteras att insatserna inneburit att patienter i högre utsträckning kunnat skrivas ut. Fredrik och Åsa tycker att projektet visar att arbetsterapeut- och sjukgymnastkompetens behövs på akuten/v. anske med morgonbesök på V och eftermiddagsbesök på akutmottagningen. - Projektet visar en framtida närsjukvård, helt i linje med tankarna i kånsk ivskraft. Det behövs en brygga mellan akutsjukvården och närsjukvården. Fungerande kontakter med vårdgrannarna är a och o, säger rehabchef atarina ssiannilsson på rtopediska kliniken. 6 möte nr 6, 2004, november

7 F HJÄP F H UDDG: nhöriga till missbrukare ska få bättre stöd i sjukvården å vetenskapliga studier med syfte att hjälpa anhöriga till narkotikamissbrukare att bättre klara av sin situation, har gjorts. edan ett drygt år tillbaka pågår ett sådant forskningsprojekt på vdelningen för klinisk alkoholforskning som är knuten till Beroendecentrum. u behöver forskarna hjälp av medarbetare på U för att få kontakt med anhöriga som vill ingå i studien. Flera studier av anhöriga till alkoholmissbrukare har visat att stöd och hjälp att hitta fungerande strategier för att klara av sin situation har påverkat både anhörig och missbrukare positivt. Få studier har dock varit inriktade på anhöriga till narkotika- och tablettmissbrukare. Beroendecentrum har under många år erbjudit anhöriga till missbrukare stöd i form av både gruppstöd och individuella kontakter. Hundratals har deltagit under årens lopp. Det pågår också sedan många år ett program för barn till missbrukande föräldrar i samarbete med barnpsykiatrin. ontaktnät med socialtjänst osv har byggts upp. Få anhöriga till drogmissbrukare Det är dock ganska få anhöriga till narkotikamissbrukare som varit med i programmen, som därmed mest varit inriktade på alkoholproblematik. nhöriga till narkotikamissbrukare glöms ofta bort eftersom fokus ligger på missbrukaren. om anhörig är det lätt att köra fast i ett visst beteendemönster, att använda destruktiva strategier för att hantera situationen som depression, förnekande osv. mbitionen med studien är att hitta metoder som stärker det positiva och underlättar att hitta bättre sätt att handskas med sin situation och må så bra som möjligt, säger Ulla Zetterlind, kurator och medicine doktor som leder studien tillsammans med oland Johnsson som är sociolog. tudien pågår sedan ett drygt år. Deltagarna ska ha fyllt 18 år och kan vara föräldrar, syskon, partner, annan närstående som god vän, arbetskamrat osv. - ånga narkotikamissbrukare är unga och har starka band till sina föräldrar som lever med en ständig oro och stress för vad som kan hända deras barn, säger oland Johnsson. oland Johnsson och Ulla Zetterlind Behöver fler deltagare Deltagarna har fångats upp genom Beroendecentrum och genom forskarnas många kontakter inom ocialtjänst, primärvård osv. en vi behöver fler deltagare. ånga inom sjukvården får kontakt med anhöriga i olika sammanhang och vi vill sprida kunskap om studien, säger oland Johnsson. De anhöriga erbjuds två typer av stöd i två grupper som sedan jämförs: information vid ett tillfälle eller träffar vid fem tillfällen, s k intervention. Gruppen som får ett informationstillfälle går igenom sina egna coping-strategier och får information om vilket stöd samhället kan erbjuda men inga uppföljande träffar görs. lla får en pärm med information med sig. Gruppen som går igenom fem träffar med behandlaren får sina coping-strategier analyserade, alternativa strategier tränas genom hemläxor och uppföljande besök. tående uppgift är att föra dagbok över situationer och agerande. amtliga deltagare följs upp av oberoende bedömare efter 12 och 24 månader. Förändringar i missbrukarens agerande noteras. Ungefär tre år från studiens start hoppas man ha utvecklat modeller för ett bättre bemötande av närstående till drogmissbrukare. ystnad, tårar Utbildningsdag om barn till cancersjuka ätverket för cancerkuratorer vid U ordnar en utbildningsdag den 24 november kl för alla intresserade medarbetare som i sitt arbete möter patienter som insjuknat i en livshotande cancersjukdom. an tar fasta på frågan Vilken hjälp kan vi i sjukvården erbjuda barn när en förälder är allvarligt sjuk/döende? Dagen inleds på biografen Palladium där ånteatern ger föreställningen amma sökes. Därefter går man till Jubileumsaulan, ing 59, U där bl a ars Björklund, präst vid igtunastiftelsen, föreläser. ars har arbetat som barnsjukhuspräst i tio år och föreläser om barnet i mötet med förälders sjukdom och död. Författaren Johanna hydell, som fick ugustpriset 2003, och som själv har haft en cancersjuk mamma, talar om sina erfarenheter och avslutar dagen med att läsa ur sin bok taket lyser stjärnorna. Hygien för patientsäkerhet Vårdakademin vid U har onsdagen den 17 november ett seminarium under temat hygien med syfte att öka kunskapen och medvetenheten om hygienens betydelse för patientsäkerheten. ålgruppen är arbetsterapeuter, barnmorskor, biomedicinska analytiker och sjuksköterskor. eminariet hålls i Jubileumsaulan, FC, ing 59 kl edarbetare kan testa lungkapacitet Den 18 november finns -teamet i Patient- Forums lokaler för att testa U medarbetares lungkapacitet, ge svar på frågor om och erbjuda träff med rökavvänjningssjuksköterska. På plats är dessutom lungspecialist, -sjuksköterska och en ex-rökare kl idskrift om Det goda åldrandet samband med Forskningens dag för allmänhet och medarbetare på U den 2 november med temat det goda åldrandet, ges en tidskrift på samma tema ut. idningens ges ut i samarbete med edicinska fakulteten, Usi och U och speglar aktuell forskning om äldre och deras hälsa. lizabeth jakste ära av varandra om tillgänglighet Hur mäter vi produktion, effektivitet och incitament och bättre tillgänglighet på U? eminariet Bättre flyt i vården innehåller korta föreläsningar utifrån de frågeställningarna den 29 november kl yftet med dagen är att lära av varandra, få idéer och skapa kontakter. möte nr 6, 2004, november 7

8 FG Diabetesstudie bland skånska barn leds från U Fr v: ristian ynch, nita ilsson, Gertie Hansson, Corrado Cilio, Barbro Gustavsson, Barbro ernmark, Åke ernmark. Bakre raden: Britt Bruveris-venburg, nga-britt Jönsson, Joanna Gerardsson, Charlotte Brundin och sittande Daniel gardh. U ndersökningen av ärftlig risk för diabetes bland kånes nyfödda barn fortsätter nyfödda har under åren undersökts för ärftlig risk att utveckla insulinberoende typ 1 diabetes i studien DiPi. n ny studie, DDY, avlöser nu DiPi, också den ledd av en forskargrupp på U. Från och med i höst kommer alla blivande föräldrar vid de fem förlossningsklinikerna i kåne erbjudas att delta i DDY-studien med sitt barn. yftet med de båda studierna DiPi och DDY är detsamma; att ta reda på vilka faktorer som kan ha betydelse för att insulinberoende diabetes eller typ 1 diabetes utvecklas. å småningom hoppas man kunna utveckla behandlingsmetoder som förhindrar att sjukdomen bryter ut eller botar den. vå nya fall varje dag yp 1 diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn. Forskning visar att det främst är barn med ärftliga anlag som utvecklar sjukdomen. Ungefär sju av 100 barn med den högsta ärftliga risken kommer att utveckla typ 1 diabetes under sin livstid. Varje dag upptäcks två nya fall av barndiabetes och sjukdomen kryper allt längre ner i åldrarna. Vid U bedrivs en omfattande forskning kring diabetes. Professor Åke ernmarks forskargrupp har i hård konkurrens blivit utvald som ett av tre forskningscentra i uropa (övriga i Finland och yskland) och tre i U, för att genomföra DDY-studien som ational nstitute of Health i U står bakom. illsammans kommer man att undersöka den ärftliga risken hos barn och följa upp barn med förhöjd risk för typ 1 diabetes, ca av dem är de skånska barnen. DiPi Ungefär en femtedel av barnen som ingår i DiPi följs nu upp genom årliga blodprov och registrering av olika omgivningsfaktorer som skulle kunna medverka till att typ 1 diabetes utvecklas. Både barn med och utan förhöjd ärftlig risk följs i DiPi. den nya studien DDY kommer enbart barn med förhöjd ärftlig risk att följas upp. edan DiPi startade år 2000 har 23 barn insjuknat. olv av barnen har blivit sjuka innan två års ålder. - Det är ovanligt med diabetes hos små barn. Vi hade väntat oss att två-tre barn i den åldern skulle insjukna, säger professor Åke ernmark. lva av de tolv barnen insjuknade 2003 och man försöker nu analysera orsaker och samband. -yvärr är det nog ingen tillfällighet. otsvarande trend finns i andra länder, säger Åke ernmark. Utvärderingen av DiPi visar att 65 procent av de tillfrågade föräldrarna valde att vara med i DiPi. Bara en procent har i utvärderingen sagt att de oroades av att delta i studien med sitt barn medan 30 procent av föräldrarna uppgav att de tvärtom har lugnats genom att vara med. H V D F D B H Y UG, PÅ V: GVGF BYD FÖ UPP V DB H B. DDY u hoppas man att föräldrar kommer att vara lika positiva till att vara med i DDY. samband med besök på mödravårdscentralen informeras blivande föräldrar. De inbjuds att vara med i studiens första del där barnets navelsträngsblod, undersöks för den ärftliga diabetesrisken. Föräldrar till barn som inte har förhöjd risk meddelas detta per brev och utgår ur studien. De barn som har en förhöjd risk erbjuds vara med i DDYs steg 2. Barn och föräldrar följs upp genom att de med jämna mellanrum kommer till en DDYmottagning för att ta blodprov, besvara frågor om kost, sjukdomar och händelser i livet som kan påverka barnet. Uppföljningen planeras ske till dess barnet är 15 år, men men föräldrarna, och senare också barnen, kan avbryta sitt deltagande när som helst. 8 möte nr 6, 2004, november

9 FG äkemedel mot reumatism möjlig hjälp för hjärtpatienter tefan Jovinge tefan Jovinge har utsetts till mest framgångsrike yngre forskare Han belönas för sin forskning för att klargöra inflammationens betydelse för utredning av hjärt- kärlsjukdomar. Belöningen som U i samverkan med edicinska fakulteten står bakom delades ut i samband med Forskningens Dag den 2 november. Åderförfettning, som ligger bakom hjärtinfarkt, stroke och andra hjärt-kärlproblem, är en stor folksjukdom. ronisk ledgångsreumatism är en annan. Dessa två sjukdomar är helt olika varandra, men har en gemensam nämnare: inflammationen. Forskare vid unds universitet visar nu att de kanske också delvis kan behandlas med samma läkemedel. ronisk ledgångsreumatism, även kallad reumatoid artrit (), beror på inflammation i lederna. nflammation är egentligen kroppens sätt att bemöta infektioner orsakade av t ex bakterier, men vid ledgångsreumatism överreagerar immunsystemet och ger sig på kroppens egna vävnader. nflammation är inblandade också i åderförfettning (ateroskleros, även kallat åderförkalkning). är fett lagrats i blodkärlen och härsknar försöker kroppen göra sig av med fettet genom att tillkalla s k inflammatoriska celler, vita blodkroppar. en reaktionen blir oftast för stark, så att de vita blodkropparna börjar bryta ner blodkärlens väggar på samma sätt som de vid ledgångsreumatism bryter ner ledernas brosk och ben. n central roll i inflammationen vid ledgångsreumatism spelas av en signalmolekyl kallad Falfa. Hjärtforskaren tefan Jovinge visar nu att F- alfa är inblandat också vid åderförfettning. Hans forskargrupp utvecklade först en speciell musstam med anlag för denna sjukdom, varpå man slog ut genen för Falfa och fann att mössen fick mindre åderförfettning. amma resultat fick man genom att ge dessa åderförfettningsbetingade möss ett läkemedel som hämmar Fs effekt i kroppen. esultaten har nyligen publicerats i tidskriften rterio-sclerosis, hrombosis and Vascular Biology. eumatologen ennart Jacobsson vid U har tillsammans med reumatolog-enheterna i ydsverige samtidigt studerat användningen av nya F-hämmande läkemedel för patienter med kronisk ledgångsreumatism. Hos runt 1500 patienter visade det sig att ledsjukdomens symtom blev betydligt mildare, samtidigt som risken för hjärtsjukdomar som annars är hög hos dessa patienter sjönk till nästan hälften. De båda forskargrupperna fortsätter nu sitt på flera sätt unika och internationellt uppmärksammade samarbete. edan behandlas ungefär en femtedel av alla patienter med ledgångsreumatism i i almö med F-hämmare, och tefan Jovinge hoppas kunna testa medicinen även på speciella grupper av hjärtpatienter inom något år. m teorierna håller skulle den i framtiden kunna användas för en stor andel av alla hjärtpatienter. Joakim Dillner Jakt på cancergener samordnas via U iobanksforskningen inom U:s sjätte ramprogram B för forskning inom biomedicin och hälsa samordnas av professor Joakim Dillner vid linisk ikrobiologi på U. Drygt sex miljoner uro, cirka 55 miljoner svenska kronor, satsas under fem år. - Vi kommer att kunna kartlägga ärftliga faktorers och virusinfektioners betydelse för uppkomst av cancer, säger professor Joakim Dillner. ånga gener som kan orsaka cancer har identifierats. Joakim Dillner är övertygad om att biobanksnätverket kommer att identifiera fler. esultatet av nätverkets arbete kommer fortlöpande att utnyttjas för att förebygga cancersjukdomar. Biobanker en spjutspets U- programmet är ett spjutspetsforskningsnätverk som knyter samman biobanker och cancerregister. De medverkande nio europeiska länderna innefattar 20 biobanker, sju cancerregister och ett flertal plattformar för högteknologisk analys av biobanksprover. verige har inom många områden en ledande roll i nätverket. Utvecklingsarbete för att ta fram en uropeisk standard för integritetsskyddad registrering av biobanksprover leds av Henrik iman vid egionala Biobanksregistret för ödra jukvårdregionen. Genetiska analyser av biobanksprover för klarläggande av det ärftliga bidraget vid canceruppkomst utförs av docent Joyce Carlson vid genotypningslaboratoriet vid linisk kemi på U. ost och Cancer vå stora deltagande biobanker som har en nyckelroll för utveckling av en europeisk kvalitetsstandard för biobanker leds av professor Göran Berglund vid almö ost Cancer-projektet och professor Göran Hallmans vid edicinska Biobanken i Umeå. tt nätverk av europeiska etiker som analyserar de etiska frågorna runt biobanksbaserad forskning samordnas av docent ats G. Hansson vid Uppsala Universitets och arolinska nstitutets gemensamma bioetiska centrum. ära av varandra Genom att olika biobanker och cancerregister lär av varandra hoppas vi få förbättrad kvalitet, säkerhet och effektivitet i de europeiska biobankerna. Projektet som samordnas från U rankades mycket högt. Bland samtliga ansökningar till U inom cancerforskningsområdet kom detta på tredje plats, berättar Joakim Dillner. U: s expertkommitté framhöll särskilt att vi gjort pionjärinsats inom den forskning som baseras på att knyta samman hälsodataregister och biobanker. möte nr 6, 2004, november 9

10 3 år/4.500 mil fri service 3 års vagnskadegaranti 3 år/ mil nybilsgaranti 10 års elektronikgaranti 12 års rostskyddsgaranti ätt att äga! Just nu får du 3 st fria service (1.500 mil, mil och mil) när du köper en ny issan personbil. VÄD C :- plus vårt redan generösa garantipaket! Bränsleförbrukning bl. körning: 4,9-6,6 /100km. iljöklass C 1,2 V 3-DÖ :- ÖP P FÖ D 1.900:- (Värde 4.900:-) etalliclack C CD-radio idokrockgardiner C finns med två olika 1,2 liters motorer på 65 och 80 hk alt. 1,4-liters på 88 hk, bensinmotorer. Ä_att åndag-fredag ördag öndag B Ö/UD Ö: GFDV. 190 UD: ÖUDV. 28 F F möte nr 6, 2004, november

11 edicinska bibliotek allt viktigare för vårdanställda ed -utvecklingen har edicinska centralbibliotekets roll förändrats. Utvecklingen går från förvaring av tryckt material till en mötesplats för lärande och tillhandahållande av kunskap i att söka all den information som är tillgänglig via databaser och elektroniska tidskrifter. - Det beror på att allt mer publiceras i elektronisk form och att studiemetodiken har förändrats mot ett mer problembaserat lärande, säger bibliotekschef nders ydquist. om tidigare är det medicinstuderande och forskare som använder biblioteket mest men en grupp som ständigt växer bland besökarna är medarbetarna i sjukvården. Detta hänger samman med att det ställs allt högre krav på ett lärande i yrkesrollen. Dels att arbeta utifrån ett evidensbaserat sätt, dels ett starkare krav på vidareutbildning. Det gör att man behöver söka information i databaser och tidskrifter. tt prenumerera på tidskrifter i pappersform har blivit dyrare för biblioteken och gemensamma upphandlingar för att få tillgång till de elektroniska upplagorna blir därför allt vanligare. edan några år har universitetsanknutna haft tillgång till ett stort antal elektroniska tidskrifter. Visserligen har U anställda genom edicinska centralbiblioteket haft tillgång till ett par hundra elektroniska tt ha tillgång till medicinska databaser och elektroniska tidskrifter, och kunskap i hur man söker i dem, blir allt viktigare för medarbetare i vården. nders ydquist och Birgitta arsson från edicinska centralbiblioteket lär ut detta på ett enkelt och pedagogiskt sätt. tidskrifter, men nu har kånes sjukhusbibliotek gemensamt upphandlat c:a 1000 e-tidskrifter. Detta initiativ ska förhoppningsvis fortsätta 2005 med att än fler tidskrifter samt fem databaser görs tillgängliga för samtliga egion kånes anställda. - n avsevärd kvalitetshöjning för regionens medarbetare, säger nders ydquist. en även om alla dessa informationskällor nu är tillgängliga måste man ha kunskap i hur man söker i dem för att ha nytta av dem. - Därför är det viktigt att man på U och i den övriga sjukvården i almö känner till att vi lär ut detta på ett enkelt och pedagogiskt sätt, antingen här på biblioteket eller att vi kommer till arbetsplatsen, säger nders ydquist. Både han och bibliotekarie Birgitta arsson besöker olika kliniker och verksamheter på U för att lära ut hur man ska kunna söka i databaser som Pubed, Cochrane och i de elektroniska tidskrifterna. Även hur man sparar information för att sedan använda det i egen publicering, s k referenshanteringsprogram, lärs ut. llt fler hör av sig. edicinska centralbiblioteket har idag nio datorarbetsplatser. äkarstudenterna förfogar dessutom över c:a tjugo datorer i tudielandskapet utanför biblioteket. Även om expansionen i verksamheten är stor inom -sidan, har fortfarande biblioteket en viktig roll vad gäller kurs- och referenslitteratur samt böcker inom en mängd spännande områden med anknytning till yrkesrollen som etik, forskningsmetodik, kommunikation och psykologi. emestersaldo och stämpelklocka via nätet Den nya webbtjänsten jälvservice som nås via intranätet gör att medarbetare själva kan se delar av uppgifterna i personal- och lönesystemet P. Här finns person- och adressuppgifter, men kanske mest intressant är aktuellt saldo över semester och komp, likaså lönebesked som är på gång. tämpelklocka xtra intressant för de som flexar är att tjänsten även innehåller stämpelklocka med samma utseende och funktionalitet som de som är placerade ute i de egna verksamheterna. Förhoppningen är att den på sikt ska ersätta många av dessa. - Bara det är en jättebesparing. Varje stämpelur kostar cirka kronor att köpa in, säger nne Berg-ndersson, P-ansvarig på personalenheten. Vid första besöket ombeds användaren att ange sitt personnummer och att beställa ett lösenord. nloggningsuppgifterna kommer sedan via den e-postadress som är knuten till personnumret i skånekatalogen. önebesked pågång ärmast i vidareutvecklingen är möjligheten att se senaste lönebeskedet, i framtiden eventuellt även möjlighet att kunna kommunicera direkt från tjänsten, upplyser nne Berg- ndersson. - Det finns bl a tankar kring möjligheten att exempelvis kunna nå den personlige lönehandläggaren. nne Berg-ndersson hoppas att tjänsten efterhand utökas med ytterligare tjänster. Joursaldo för läkare skulle kunna vara en sådan tjänst eller kanske jourschema. jälvservice finns under ervice i den övre listen på intranätet -läkarna på öntgen tog hem segern! n delegation med fem läkare från öntgendiagnostiska avdelningen andra Diaz, aria eehusen, aria atic, ophia Zackrisson samt ufrosina elariu, deltog nyligen i den nationella röntgenveckan i Göteborg med tusen kongressdeltagare. ufrosina elariu vann förstapriset bland -läkarna med sitt föredrag om Ultraljud med kontrastmedel för bedömning av leverförändringar. ophia Zackrisson provade på att vara moderator i egenskap av ordförande för Ungt Forum, för -läkarna. n bejublad repris av alla föredrag hölls på hemmaplan på öntgen den 5 oktober. ärmare 1000 elektroniska tidskrifter nås via U intranät änk till bibliotekets hemsida: Disputationer på U P D disputerade den 22 oktober i ämnet kirurgi. vhandlingens titel: nflammatory response in peripheral arterial disease. D JPP disputerade den 29 oktober i ämnet socialmedicin. vhandlingens titel: Decentralization and ational Health Policy mplementation in Uganda - a Problematic Process G BH disputerar den 11 november i ämnet folkhälsovetenskap. vhandlingens titel: ddressing moking during Pregnancy he Challenge to tart from the Woman s View. U DY disputerar den 19 november i ämnet experimentell medicin. vhand-lingens titel: Chronic bstructive Pulmonary Disease: ole of lpha-1-antitrypsin. möte nr 6, 2004, november 11

12 UBDG VD Ö HÖG Våren 2005 anordnar almö högskola, Hälsa och samhälle bland annat följande kurser: Global hälsa och ohälsa, 5 poäng, halvfart/kvällstid (tisdagkvällar) Våld sett ur ett folkhälsoperspektiv, 5 poäng, halvfart/kvällstid (torsdagkvällar) urstid för båda kurserna: 24 januari 1 april 2005 er information om kurserna och efteranmälningsblankett: Frågor besvaras av ikael atteson, tel e-post: mikael.matteson@hs.mah.se Är du nöjd med din figur? eller vill du på ett behagligt sätt minska i storlek, gå ner i vikt och få en mer välformad figur? vi inviterar alla kvinnor att prova vår unika datastyrda träningssimulator! roppsträning Du ligger och slappnar av medan kroppen tränas och stramas upp. Vi har specialprogram för rygg och nacke, mage och midja, höfter, stuss och lår. Du bestämmer själv var på kroppen du vill bli slankare och fastare. nsiktsträning Den nya metoden för ansiktslyftning utan kirurgiska ingrepp. Behandlingen stramar upp slapp hud, djupa veck och rynkor i ansiktet och på halsen. Ger ansiktet bättre lyster och fräschör. B D FÖ G PVBHDG! almö , imhamn , Vellinge ! Är du verksam inom U får du extra behandlingar på köpet om du efter provbehandlingen bestämmer dig för att prova Bailine för att få en friskare, slankare kropp och ett fräscht ansikte. 12 möte nr 6, 2004, november

13 tt handleda kräver personlig mognad V i måste lära känna och försonas med oss själva innan vi kan ägna oss åt andra i behandlings- eller handledningssituationen. Det sa författaren, psykologen, pedagogen med mera, Patricia udor andahl när hon föreläste för U handledare under temat id att mogna. U har en stor andel medarbetare som har en viktig funktion att som handledare lotsa studenter som utbildar sig till olika yrken som sjuksköterskor, sjukgymnaster osv, in i deras yrkesroll. Jubileumsaulan var välfylld vid Patricia udor andahls föreläsning i mitten av september som arrangerades av Utbildningsservice. n lyckad praktik och handledning är viktig för den enskilde studentens vidare utveckling inom yrket, och för U som en tänkbar framtida arbetsplats. ite mer människa Varje persons högst personliga uppgift är att urskilja det väsentliga i det som man lärt sig och använda det för att bli lite mer människa är bl a udor andhals budskap. Hon berörde hur olika människor kan se på sitt arbete. an kan se det som en enskild uppgift som är högst tillfällig eller uppgifter som utförs med möda och som har mening. rbetet kan då bli en identitet, att man har en del i en stor uppgift eller det kan vara ett kall en inriktning för livet. - Vi kan ha olika förhållningssätt till vårt arbete och hur vi ser på vår roll. Det kan finnas en skillnad mellan vad jag kan och vad jag vill. Drabbas jag av vad som sker eller utmanas jag av det och kan påverka det? ognad kan vara att ställa avgörande frågor till sig själv och ta ställning till svaren. Vad är icke förhandlingsbart i mitt liv? Vilka är mina värderingar, vad är det jag inte köpslår med i mitt liv? Det är alltid lättare att svara på den senare frågan när det gäller de stora frågorna men svårare i det lilla, menar Patricia udor andahl. Det är lättare att bli dragen ifrån sina värderingar i det vardagliga, nästan utan att vi märker det. Patricia udor andahl är välkänd för sitt författarskap om personlig mognad. Hon är pedagog, psykolog och psykoterapeut och föreläste för U handledare. BY ästips från PatientForum U, ingång 59, FC elefon patientforum.umas@skane.se ost och hälsa G CH YG FÖ DB CH HÄDV zmina Govindji (2003) Detta är en kokbok med inspiration från edelhavet och den visar att man fortfarande kan äta gott och läckert trots att man fått diabetes. aturligtvis är det här en kokbok som alla kan använda sig av, inte bara diabetiker. Det är en varierad samling recept som samlas under sju rubriker där vegetariska rätter men även efterrätter och tårtor, kakor och bröd ingår. inledningen ges en kort beskrivning om vad diabetes är och sedan kommer lite näringsfysiologiska riktlinjer. Fräscha bilder och enkelt uppställda recept gör att man blir inspirerad att pröva flera recept på en gång till exempel isotto på tigerräkor eller Ugnsbakad tomat-och olivsallad och som avslutning Portugisisk apelsin-och mandelkaka. Boken avslutas med en receptförteckning där varje recepts näringsinnehåll visas. ngredienserna är vanligt förekommande, som går att få tag på i vanliga livsmedelsbutiker. Boken är faktagranskad av Helen ehlstedt, Dietistrådet. : 99 P FÅ DG B G ichelle ennedy (2004) lla som varit småbarnsföräldrar vet hur det kan vara: barnet äter inte, eller vill bara äta pasta och avskyr grönsaker. Hur får jag amningen till att fungera eller fyraåringen att äta morötter? Här får man tips och idéer på hur man kan få sitt barn att äta en allsidig kost utan allt för mycket krångel. tt kapitel handlar om vad man gör när barnet är sjukt och inte vill äta, ett annat handlar om vad man kan göra för att få bredda sitt kräsmagade barns smak. räning inför restaurangbesök finns också med. ed stort tålamod, humor och sunt förnuft kommer man långt. Det finns även lite favoritrecept som författaren, journalist och själv mamma till fyra barn, har haft stor nytta av. slutet av boken finns det fler lästips både på svenska och på engelska. F CH V G CH aija uuisniemi (2003) Detta är ingen regelrätt kokbok utan en bok som visar hur kosten men även andra faktorer har betydelse i behandlingen av mag-tarmbesvär. aija uisniemi beskriver hur hennes patienter har blivit motiverade till att ändra sin livsföring, där också anhörigas stöd och medverkan har varit en viktig del. vspänningsövningar och massage är också något som kan påverka vår hälsa. Boken är en komplettering till läkarens råd och är fylld med recept, omslag, råd och kurer som går lätt att följa för den som vill ta sin hälsa i egna händer. aija uisniemi är sjuksköterska och hälsokonsult. möte nr 6, 2004,november 13

14 Gratis utkörning till U (minst 2 beställningar, sista beställning 21.45) PD FÅ 33. VÖBÖD 15 Pizza & Gyros servering avhämtning = arathon gyrosspecialisten ödra Förstadsgatan 117 tel: Öppettider mån-fre lör-sön yhet! lla pizzor kan även fås med fettsnål ost 10% för 5 kr extra eller med glutenfri deg för 10 kr extra Vi har även glutenfri pizza, Panpizzor och familjepizza 14 möte nr 6, 2004, november

15 Hon blev bästa handledaren G unilla Hoffmann har utsetts till bästa kliniska handledare bland medicinstudenterna som går termin 6 vid U. Hon är -läkare vid nvärtesmedicinska kliniken. Gunilla Hoffmann belönades vid en ceremoni i edicinens aula tidigare i höstas. Då fick medicinens avdelning 2 dessutom utmärkelsen mest studentvänliga avdelningen på U. agnus Hellsten belönades vid samma tillfälle som bästa handledaren i relleborg och Per Björgell fick samma ära på Helsingborgs lasarett. BDD Ö Gunilla Hoffmann flankeras av agnus Hellsten och Per Björgell. Här ska bl.a. sjuksköterskor och bibliotekarier kunna lotsa oss rätt i vården, och ge råd om var information kan sökas. Vilket ämne finner man under bokstaven V i bibliotekets klassifikationssystem? PÅ DÅ Ä F G BÖJ FY VD V- V- D- G? - D UG ÄP Ä FÖ Y U B Ö ÖV- Ä VP D C H P- ÖV HUVUD VU UG G V GG BD- PÅ V G P G J Ä ÄG BD PÅ P- DÅ V FÅG FÖ V V P G D FÅ CÅ D BÅ V XPD H VÄ - JC- U DPPD YG ÖV- DV PÅV- FÅ P H DG D D V CHWZ FÖ- PÅ G Brandsläckare kurios prydnad U- U- HUU ÄV - B X PÅ D ÖJ Ä D VG V B D BD B BÖ CH C V HV - UD- HÅ V D F Ö F Ä FG DY - GÅG FÖ DU BG HÖ G- Ä D GÅ G Ä V F VDG Ä JD F Ö PÅF- G V CHC U F Ö D F Ö F - VÄD- G VÄ- UD- HÅ- G VÄG D V ÄG D VY V FÖ FÖ G D V FÅGB D V PJÄ V PÅ F Den 17 mars invigdes en ny mötesplats på sjukhuset. Här ska patienter och andra intresserade kunna söka svar på sina funderingar om olika vårdfrågor. Vad heter detta nyinvigda ställe? G VUHU V- B B VG Y UG FÖ VD VÄ B G DÖDG VP- FÖ- G F- D BD VD YG D ÄGG GÅ UPP F U P F U U PC G Ä D GÖ Å YC VÄG D P rysslösningen Här är den rätta lösningen på ötes höstkryss. Första pris, en kokbok, vann arita Westergren, elecentralen och andra pris, ett reseväckarur går till ars-rik undstedt, ardiologisk vårdavdelning, och tredje pris, ett paraply, vann Åke rwidi, nkologiska kliniken. Grattis! B randkåren i almö säljer omgjorda uttjänta brandsläckare för 100 kronor styck som oavkortat går till Barn och ungdomscentrum vid U. Bara fantasin sätter gränser för användningsområdena; paraplyställ, papperskorg eller blomkruka. Beställning kan göras på mailadress: kaj.nilsson@malmo.se läckarna kan hämtas på almö Brandkår eller levereras till sjukhuset, allt enligt önskemål. möte nr 6, 2004, november 15

16 B arknadstidning 2 P HÖ ÖJ Ö! 2 CH VCY ÖJPDU P 2 B D JUU PDUC 2 CH VCY ÖJPDU P krattsuccén med ven elander, Jojje Jönsson, tefan tefan&rister Gerhardsson, m.fl. UCCÉU U Ö! Upsala ya idning JUG, FFY, PUÄ! VD WW, V HW!" ödertälje Posten D HÄ Ä G YXG CH XUV. D D U VG, -BB! xpressen -BB F 50 Å D Ö ftonbladet FU Ö V D D! skilstuna uriren BJUG - B U! PÄ 12 VB P -Ö DC BJ: lagthusets biljettkassa: , Jörgenkocksg. 7, öppen vardagar nternetbokning/nfo: BiljettDirekt icnet: Julius Biljettservice: krattfest två timmars underhållning som håller vad den lovar /H ven elander är fullständigt lysande /adio Halland den finnessrika humorn träffar mitt i prick /GP Fullt ös i ny Claesson-fars skratten ekar /B n nyskriven skrattfars av rister tefan&rister Claesson Dessutom med Jeanette Capocci, Jill Ung, ars Väringer & amine Dieng pelas fredag & lördag hela hösten BJ: Julius Biljettservice (Vid autobokning ange arr.nr: 0979) öjesteaternsbiljettkassa HP: First hotel Garden "PD - en lika förtjusande som imponerande Fame" vp "...et velsyngende og veldansende ensemble." Jyllands-Posten "Det dansas och sjungs fantastiskt i den färgsprakande, tempofyllda uppsättningen." kånska Dagbladet "n Fame-femetta. Fame bågnar av stark sång och dans - rekommenderas utan tvekan." ydsvenska Dagbladet P FDG-ÖDG H HÖ BJ, YP & VB.YDD: lagthusets biljettkassa: , Jörgenkocksg. 7, öppen vardagar nternetbokning/nfo: Biljetter från 295:-. estaurangen erbjuder meny+biljett från 625:-. BJ ÄV B V: BiljettDirekt icnet: , Julius Biljettservice: FÖ F: & HP: First Hotel Jörgen ock Gardin & öbelservice har funnits i 40 år och vi har haft Universitetssjukhuset som kund lika länge Gardiner, skärmgardiner, väggtextiler, lamellgardiner, träpersienner, hissgardiner, rullgardiner, draperier och även specialdraperier runt sjuksängarna, duschdraperier, dukar, vaxdukar och enkla sängöverkast. er eller mindre allt som har med textiler att göra Gardin & öbelservice i almö B orra Grängesbergsgatan 7b Box 10065, almö, elefon , fax möte nr 6, 2004, november