EKObruk. Norr. Ur innehållet. Ledaren Från teori till praktik. Energi på gårdsnivå Aranea certifierar. Lönsamhet i nötköttsproduktionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EKObruk. Norr. Ur innehållet. Ledaren Från teori till praktik. Energi på gårdsnivå Aranea certifierar. Lönsamhet i nötköttsproduktionen"

Transkript

1 EKObruk Norr Ekologiskt lantbruk i norra Sverige Nr Foto: Torbjörn Pettersson Ur innehållet Ledaren Från teori till praktik Lönsamhet i nötköttsproduktionen Energi på gårdsnivå Aranea certifierar

2 ledaren Från teori till praktik Imars 2000 började jag arbeta på länsstyrelsen i Västernorrland. Under mina år här har jag haft ett antal olika arbetsuppgifter, allt från handläggning och kontroll av EU-stöden till kompetensutveckling inom Kulm/K2. Under några år har jag också haft förmånen att arbeta som projektledare för ett landsbygdsutvecklingsprojekt i länet. I mars 2007 räknar jag med att stämpla ut för sista gången från länsstyrelsen i Härnösand. Jag ser nu istället fram mot en tillvaro utan stämpelklocka men med fler arbetstimmar under veckans alla dagar. Familjen Gillberg-Danvind ska nämligen bli lantbrukare på Björksättra Gård. Gården ligger i Huddinge, ca 15 km fågelvägen från Sergels torg. På Björksättra Gård bedrivs idag KRAV-ansluten mjölkproduktion med leverans till Arla från ett femtiotal kor. Till gården hör också 100 ha åker och 30 ha naturbetesmarker. Vi tar under vårvintern över gårdsarrendet på Björksättra som ägs av Huddinge kommun. Nu kan man ju fråga sig varför en kommun ska äga en mjölkgård. Historiskt beror det på, om jag förstått saken rätt, att kommunerna runt Stockholm ville säkra tillgången på mark inför framtidens expansion av staden. Sedan ett antal år tillbaks har motivet ändrat karaktär. Det handlar fortfarande om att säkerställa tillgången till mark men nu för kommuninnevånarnas rekreationsmöjligheter, helt enkelt tillgången till någorlunda ostörd skog och mark att vistas i för natursugna storstadsbor. Björksättra Gårds verksamhet bedrivs inom minst fem olika naturreservat. Det ser vi som en stor utmaning men också en trygghet i form av ett skydd för åker- och betesmarken. Utan naturreservaten hade risken för att bli av med mark på grund av väg- och husbyggnationer varit stor, kanske allt för stor. Huddinge kommun bedriver ett långsiktigt arbete tillsammans med arrendatorerna på gårdarna. Stor vikt läggs vid att markerna ska skötas med ett levande lantbruk. Betande djur av olika djurslag och en variation av grödor på åkrarna ses som viktiga inslag i skötseln av markerna. Närheten till den så kallade marknaden kan inte gärna vara mycket närmre än 15 km från Sergels torg. Det medför att gården har en del verksamheter som vänder sig till besökare. Björksättra är sedan länge en av de gårdar i Stockholmstrakten som är besöksgårdar för Arlas miniorverksamhet. Under vintern besöks Björksättra av ca barn mellan 6 och 9 år gamla. Denna verksamhet tar ca 5 timmar per dag, två dagar i veckan under 4 månader per år. Till det kommer ett antal studiebesök av människor i varierande åldrar som är intresserade av att få veta mer om hur ett modernt ekologiskt lantbruk fungerar. Kosläppet på våren är en annan attraktion som lockar många besökare. En röd tråd i de arbeten jag haft tidigare är en stor kontakt med människor, jag ser fram mot att i fortsättningen kombinera det med aktivt lantbruk. Den här närheten till marknaden är kanske inte alltid av godo, för om sanningen ska fram så finns det en viss oro till exempel för betesdjurens hälsa under utevistelsen. Det lär också finnas ett stort behov av skräpplockning inför vallskörden på vissa utsatta åkrar som ligger nära genomfartsvägar. Apropå närhet till marknaden så bor vi nu i Ramvik norr om Härnösand, enligt vissa inte speciellt centralt. Jag kollade för ett tag sedan möjligheten till bredband med vårt största telebolag. Bredband med i stort sett valfri hastighet var inget problem! Dessutom erbjöd företaget i fråga kabel- TV, ett lockande alternativ för den som i dagsläget endast har en halvdan 1:a, ännu sämre 4:a och obefintlig 2:a. Glad i hågen tänkte jag att även möjligheterna till bredband/kabel-tv på Björksättra måste undersökas. Efter en något längre väntan under sökningen trodde jag att min dator börjat med ståupp-komik, telestationen som Björksättra är ansluten till är varken utbyggd för det ena eller det andra. Under ett något undrande samtal till det stora telebolagets supporttelefon besannades dock mina farhågor, 15 km från Sergels torg har inte teknikutvecklingen hängt med. Vårt modem verkar få hänga med ett tag till. Lasse Gillberg Lantbrukskonsulent Länsstyrelsen Västernorrlands län Foto: Torbjörn Pettersson EKObruk Tidningen är ett samarbetsprojekt inom miljöprogrammet för jordbruket i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Gävleborg och Dalarna. Tidningen finansieras gemensamt av Sverige och EU, ukommer med sex nr/år och vänder sig till dig som är intresserad av ekologiskt lantbruk. Detta nummer sänds till alla som har fått EU-bidrag Kostnadsfri prenumeration kan beställas hos Gun Bernes, fax , postadress se nedan eller via e-post Adress: EKO-bruk Norr, Röbäcksdalen Box 4097, UMEÅ Ansvarig utgivare: Mats Hindström Länsstyrelsen Gävleborg, Grafisk Form: EnaInfo, Ödeshög Tryck: Danagårds Grafiska Redaktionskommitté: Gun Bernes, SLU Grovfodercentrum, Berit Löfgren, Länsstyrelsen Gävleborg, Ingvar Persson, Länsstyrelsen Västerbotten, Ekobruk Norr Nr

3 Ekonomisk analys av tio nötköttsföretag i Västerbotten Foto: Torbjörn Pettersson Köttproduktionen är i gungning med jämna mellanrum, osäkerhet kring slakteriföretagen, prissättningen och stöden är några faktorer som spelar in. Men hur är läget i praktiken? I ett projekt bekostat av Länsstyrelsen har den ekonomiska situationen på tio nötköttsgårdar i Västerbottens kustland granskats. Produktionskostnaderna för diko med kalv, dikokviga, nötkött och hemmaproducerat foder har beräknats. I dessa kostnader ingår maskiner, byggnader, arbete och allt övrigt som berör nötköttsproduktionen, som till exempel gårdens driftsledning. Räntan är satt till 5 %. Kostnaderna är beräknade för år Ett gårdsstöd på 1100 kr/ha samt övriga vanligast förekommande stöd är medräknade. Gårdar av varierande storlek På åtta av gårdarna är köttproduktionen den huvudsakliga inkomstkällan. Gårdarna brukar ha åker och hade år djurenheter. Åtta av gårdarna har dikor, av dessa vidareuppföder alla utom en sina avvanda kalvar. Tre av gårdarna med dikor köper också in kalvar, både mjölk- och köttras, för uppfödning till slakt. De två återstående gårdarna är specialiserade nötköttsproducenter och föder upp mjölkrastjurar och -stutar. Ha koll på maskinkostnaderna Gårdarna får en genomsnittlig timlön på 142 kr/tim med en spridning från 53 till 224 kr/tim. Gårdar med hög timersättning har främst låga produktionskostnader för det hemmaproducerade fodret. Dessa gårdar lejer oftast för maskintjänster och har en billig maskinpark. Men det går också att få en bra lönsamhet med höga maskinkostnader per hektar om skördenivån är hög. Det finns ett tydligt samband mellan vallfodrets produktionskostnad och antalet arbetstimmar per skörd. Vallensilaget kostade i genomsnitt 1,13 kr/kg ts med en spridning från 0,70 till 1,83 kr/kg ts. Bete på vall kostade 22 öre per kg ts och för varje kg ts naturbete görs en vinst på 1,33 kr. Sex gårdar producerar korn för i medeltal 1,26 kr per kg och halm för 93 öre per kg. Det går att få lönsamhet Undersökningen visar att det går att få lönsamhet med flera olika slags gårdar, se tabellen. En gård som köper in avvanda köttrastjurar, en gård som köper in mjölkrastjurar och en liten ekologisk gård med dikor och uppfödning av kalvarna till slakt, hade alla en timlön över 180 kr/timme. Gårdarna med ekologisk växtodling hävdar sig bra, vallfoderkostnaden var här i genomsnitt 1,05 kr/kg ts. Fem av gårdarna har ekologisk djurhållning. Alla dessa har dikor och fyra av dem föder också upp sina kalvar till slakt. Gårdarna hade 2005 i genomsnitt 68 ha och 41 djurenheter. Maskinkostnaden var 2800 per ha och arbetsersättningen 144 kr per timme. En fullständig redogörelse av undersökningen, liksom ett scenario över en lönsam köttproduktion i Västerbotten, görs vid SLU Grovfodercentrum och kan beställas av författaren. Torbjörn Pettersson SLU Grovfodercentrum , Sammanställning över 10 gårdar med nötköttsproduktion rangordnade efter produktionens timersättning Gård Medel Andel ekologisk areal 60% 100% 0 100% 100% 20% 100% 0 100% 0 Ekologisk djurhållning Ja Ja Ja Ja Ja Areal, ha Vallkostnad, kr/kg ts 0,70 0,81 0,88 1,13 0,87 0,89 1,12 1,76 1,34 1,83 1,13 Djurenheter, DE Maskiner, kr/ha och år Arbete med djur, tim/år Arbete totalt tim/år Lön, kr/tim Lön, *1000 kr/år Ränta, *1000 kr/år Lön+ränta, *1000 kr/år Ekobruk Norr Nr

4 Energi hur hot kan det bli?! Foto: Ingvar Persson Ett mildare klimat ger också ett blåsigare klimat. Vindkraft har framtiden för sig. På senare år har man inte kunnat öppna en tidning utan att hitta artiklar som handlat om energi, klimatfrågan och sparåtgärder. Under förra våren ordnade länsstyrelsen i Västerbotten en seminarieserie om energi med fyra teman: energieffektivisering på gårdsnivå, odling och förädling av energi på gårdsnivå, värmeanläggningar på gårdsnivå samt alternativ energi. Dagarna var fristående från varandra men hade samma målsättning, att förbättra energibalansen i livsmedelsproduktionen och visa på vilka möjligheter som finns att odla och förädla bioenergi på den egna gården. Sverige förbrukar ungefär 600 TWh (terawattimmar) energi per år och lantbruket står för ungefär 4 TWh. Dessa 4 TWh består av 60 procent diesel, 30 procent el och resten är bioenergi. Lantbruket kan i framtiden bli en viktig aktör på energimarknaden. Energieffektivisering på gårdsnivå Många gånger kan små förändringar ge stora resultat utan investeringar och sådant tycker alla om. Sparsam körning är ett lysande exempel på hur man genom att förändra sitt sätt att t.ex. plöja kan spara så mycket som 20 procent diesel utan att kapaciteten försämras. En felaktigt inställd plog kan öka dragkraftsbehovet och därmed dieselförbrukningen med 20 procent. Att variera plöjningsdjupet mellan plöjningarna sparar också energi. Ett plöjninsdjup på 23 cm kräver nästan dubbla dragkraftsbehovet jämfört med plöjning på 13 cm. Ett annat sätt att sänka dieselförbrukningen är att med fronthydraulik göra flera arbetsmoment samtidigt. I energisnåla vallskördesystem är snabb och jämn förtorkning av grönmassan viktig. Att transportera vatten är bara onödigt, kostar traktortimmar och plast. Kombipressar som både pressar och plastar rundbalar i ett moment sparar förutom arbetskraft även en traktor. Se över elförbrukningen Energirådgivaren på Umeå Kommun, Maria Sjögren, pratade om vad man kan göra för att få ner sin kostnad för elenergi. Tyvärr är man ganska låst idag med få aktörer och dålig konkurrens mellan elleverantörerna. Ett dåligt elavtal kan läggas rörligt för att sen låsas på en lägre nivå. Fem öres skillnad på en årsförbrukning om kwh är faktiskt kronor. Genom att planera användningen av sina elektriska maskiner kan man kanske klara sig med en mindre huvudsäkring och spara lite pengar på den fasta avgiften. Andra viktiga saker att tänka på när det gäller gårdens energieffektivitet: Kör traktorn på ett varvtal där man kan ta ut max effekt vid lågt varvtal, 100 varvs sänkning på motorns varvtal ger 10 procent i bränslebesparing. Bannlys tomgångskörning, tar 4 6 l/timme. Stor skillnad i bränsleförbrukning mellan olika traktormärken, titta på Radialdäck spar bränsle och det gäller inte bara traktorns däck. Se över möjligheten till värmeåtervinning från djuren, en ko avger W. En bra vattenhaltsmätare för spannmål håller koll på onödig övertorkning. 4 Ekobruk Norr Nr

5 Biobränslen från åkermark och skog Vi är duktiga i Sverige på att använda bioenergi och 2004 stod bioenergi för ungefär 20 procent av energiförsörjningen vilket är en hög andel jämfört med andra länder i Europa. Fram till år 2020 är målsättningen att 20 TWh ska komma från åkermark vilket motsvarar biomassa från ca hektar åkermark. Vilka möjligheter har vi att odla energi på åkermark och vilken potential har olika grödor? Rörflen, havre och hampa är grödor som i första hand kommer ifråga på åkermark. Jag gjorde några enkla kalkyler och rörflenet syns vara intressantast om man ska leverera till värmeverk. Ingen lantbrukare kommer dock att tjäna några stora pengar som råvaruproducent av bränsleråvara. Förädling av det man odlat på åkern är intressant då man kan växla upp värdet på biomassa till kanske det tredubbla. I samband med en studieresa besöktes en lokal entreprenör som pressar loggar av spån. Vi hade med oss ett par säckar mald/riven rörflen för test i pressen, ett test som utan inställningar visade sig fungera bra. Peta in en pinne i brasan Vedeldning, dimensionering av gårdsanläggningar, pannor och kulvertsystem pratade Bengt-Erik Löfgren, Sveriges vedguru nummer ett om. De flesta förståsigpåare är överens om att oljeeran är över och uran som liksom oljan är en ändlig råvara kommer att ta slut. Så slutsatsen är att det inte finns någon genväg: vi måste minska vår förbrukning av el, framför allt vintertid och Bengt-Erik var mycket kritisk till dagens energipolitik som med värmepumpar sakta men säkert bygger fast oss i ett ökat elberoende. Ett värmebatteri som koppas till en fastbränslepanna kan minska oljeförbrukningen betydligt i spannmålstorkningen. I den här anläggningen sparar man liter per år. byggnader. Det finns mer att läsa på Dimensionering av värmeanläggningar Det finns som jag ser det två vägar: eldning mot ackumulatortank eller en panna som brinner kontinuerligt. Pannstorlekar och panntyper varierar beroende på vilket system man väljer. Moderna ved- och pelletspannor har mycket hög verkningsgrad och vissa är svanenmärkta för sina låga Foto: Ingvar Persson utsläppsemissioner. Har du en äldre oljepanna så kan den med rätt pelletsbrännare konverteras med bra resultat, se ÄFAB:s eller Konsumentverkets hemsida eller Gamla pannor (20 25 år) byter man ut och sätter in ny utrustning med bästa möjliga verkningsgrad istället för att lappa och laga. Naturens egen energi Sista seminariedagen handlade om småskalig vatten-, vind- och solkraft samt biogas, små kraftvärmeverk och bränsleceller. SMHI har kartlagt hela Sverige vad det gäller vindar och hur det blåser. Man vet idag ganska exakt var man ska ställa upp ett vindkraftverk för att få ut maximal effekt. Vindkraft klassas som miljöfarlig verksamhet vilket kan låta konstigt, men anläggningar som kan medföra olägenhet för omgivningen klassas som miljöfarliga. För vindkraftverken gäller buller, skakningar och reflexer från vingarnas rörelser. Denna artikel är ett kompakt koncentrat från våra energiseminarier som vi också tidigare skrivit om i tidningen Norrbruk. Det finns mycket mer att förmedla men jag har försökt ta upp det viktigaste. Ingvar Persson Länsstyrelsen i Västerbottens län Regler och brandskydd Vid planering av en värmeanläggning finns ett antal regler och lagar som måste följas. Kontakta den lokale sotarmästaren och eventuellt andra myndigheter som kommunen. Enligt miljöbalken har man skyldighet att skaffa den kunskap som behövs, man ska vidta skyddsåtgärder, använda bästa teknik, orsaka minsta möjliga intrång och olägenhet för andra samt bygga med ett hållbarhetsperspektiv. Lantbrukets brandskyddskommité (LBK) reglerar hur man ska bygga i lantbrukets Ett experiment som lyckades. Utan inställning av pressen kom rörflenet ut i fina loggar. Den ljusare loggen är gjord av spån. Foto: Ingvar Persson Ekobruk Norr Nr

6 Det finns två godkända certifieringsorgan i Sverige, ARANEA och SMAK. I nr kunde ni läsa om SMAK. I detta nummer finns uppgifter från ARANEA. Endast certifierad produktion ger fullt ekostöd Den som inte har certifierat sin ekologiska produktion kommer bara att få en del av stödet under Det innebär att det finns pengar att vinna på att vara certifierad. Aranea certifiering erbjuder både EU-ekologisk certifiering och KRAV-certifiering. Du väljer själv vilken du vill ha, ekostödet blir detsamma. Vill du få fullt statligt stöd för din ekologiska produktion måste den vara certifierad. Det gäller för dig som ska skriva nytt femårsavtal. Det innebär att det finns pengar att vinna på att vara certifierad. En annan fördel är möjligheten att få ut ett mervärde för produkterna eftersom det blir tillåtet att sälja dem som ekologiska. Vi rekommenderar att du tar kontakt med uppköpare för eventuellt kontrakt. Det särskilda stödet för kvalitetscertifiering, som är en ersättning för själva certifieringskostnaden, kommer att finnas kvar minst till och med Du kan söka detta stöd och miljöersättningen för ekologiska produktionsformer samtidigt. KRAV eller EU-ekologiskt? Du väljer själv om certifieringen ska ske enligt KRAVs regler eller EUs förordning (Rådets förordning (EEG) nr 2092/91). Stödet blir lika stort oavsett certifiering. Bra att veta är att de flesta som vidareförädlar i Sverige vill i huvudsak köpa KRAV-märkta råvaror. För närvarande är marknaden för EU-ekologiska produkter liten. Aranea erbjuder båda certifieringstjänsterna. KRAV-certifierade produkter är samtidigt EU-ekologiska. Helt omlagd eller ej? Hela din gård behöver inte vara omlagd, men hela den areal som du söker miljöersättning för måste vara certifierad om du ska få full ersättning. Det är viktigt att du följer upp vad stödreglerna slutligen kommer att innebära. När måste du besluta dig? Senast när du skickar in din SAM-ansökan bör du vara ansluten till ett godkänt certifieringsorgan för att få fullt stöd. Så här går certifieringen till Du ansöker om certifiering till Aranea Certifiering och tecknar ett avtal. En av våra kontrollanter bokar tid och kommer på besök till ditt företag för att göra en inbesiktning. Kontrollanten skickar sedan in en kontrollrapport till Aranea. Rapporten granskas av en certifierare som avgör om produktionen kan godkännas. Handlar det om ett förädlingsföretag ska också de enskilda produkterna godkännas för att få säljas som EU-ekologiska eller KRAV-märkta. Har du en produktion som kräver karenstid får du meddelande om att reglerna uppfylls, och du får även veta när din produktion kan bli godkänd. När produktionen är godkänd får du ett certifikat och först då kan du börja sälja/marknadsföra din produktion som EU-ekologisk eller KRAV-certifierad. När din produktion är godkänd kommer du att få ett kontrollbesök per år. Besöket kan vara oanmält. Mindre pappersarbete med Aranea Aranea Certifiering har ett modernt webbaserat redovisningssystem som kallas e-kontoret. Där kan du själv fylla i dina uppgifter via datorn och ha en god översikt av dina produktionsuppgifter. E-kontoret har en kontrollfunktion som minskar risken för att du fyller i uppgifter på fel sätt. Du har även tillgång till dina certifikat och godkännandebrev. Ansök via Internet! Du kan ansöka om certifiering via Där kan du själv skriva ut ett anslutningsavtal, som du undertecknar och skickar in till oss. Om du även söker EU-stöd behöver vi ha ditt avtal senast den 29 mars Om du lämnar dina produktionsuppgifter via e-kontoret före den 28 februari får du en rabatt på kr. Före 15 mars är rabatten 700 kr och därefter 500 kr. Mer information Ytterligare information och möjlighet att anmäla din produktion finns på Araneas webbplats, Du kan också kontakta oss på e-post, vanlig post eller Aranea Certifiering, Box 1940, Uppsala, tel Sophia Johnson Processägare Affärsområde lantbruk Aranea Certifiering 6 Ekobruk Norr Nr

7 RÅDGIVARE Dalarnas län Jakob Ebner, husdjur, Länsstyrelsen, Kicki Markusson, husdjur, Svenska Husdjur, Johanna Rangrost, husdjur, Hushållningssällskapet, , Åsa Odelros, fjäderfä, Hans Bovin, växtodling, Deveco, , Henrik Bergman, växtodling, Hushållningssällskapet, , Erik Köpmans, växtodling, Länsstyrelsen, Pirjo Gustafsson, potatis, GRO i Sverige AB, , Kristina Homman, trädgård, Länsstyrelsen, Annica Larsdotter, trädgård, Hushållningssällskapet, , Leif Karlsson, ekonomi, Hushållningssällskapet, Christian Scheutz, ekonomi, Hushållningssällskapet, Peder Schiöler, byggnader, Hushållningssällskapet, Erik Fagerberg, byggnader, LantByggByrån, Inger Lidegran, KRAV-kontrollant, , Gävleborgs län Anna Backlin, husdjur, Länsstyrelsen, Johanna Rangrost, husdjur, Hushållningssällskapet, Åsa Terent, växtodling, Länsstyrelsen, Henrik Bergman, växtodling, Hushållningssällskapet, , Ulf Sundblad, växtodling, husdjur, Sundblads lantbrukskonsult, Hans Bovin, växtodling, Deveco, Kristina Homman, trädgård, Länsstyrelsen, Annica Larsdotter, trädgård, Hushållningssällskapet, Olof Andersson, växthus, odlare, Klas Fredriksson, ekonomi, Länsstyrelsen, Jan Hallgren, ekonomi, LRF-Konsult, Lasse Svensson, ekonomi, LRF-konsult, Erland Hedin, ekonomi, LRF-Konsult, Åsa Odelros, fjäderfä, Ylva Jonsson, KRAV, ,, Mikael Henriksson, KRAV, Inger Lidegran, KRAV, , Lantbrukarledd rådgivning i Gävleborgs län: Carin Bratt, mjölk, kött, lamm, Niclas Danielsson, dikor, Peter Eriksson, dikor, direktförsäljning, Johan Färnstrand, mjölk, proteinfoder, Lasse Rolfhamre, mjölk, lösdrift, Västernorrlands län Lisa Holmer, husdjur, Länsstyrelsen, Kalle Dahlberg, husdjur, Hushållningssällskapet, Fleming Rodebrand, utfodring mjölkkor, NNP Husdjur, Örjan Rudin, byggnader, dikor, får, , Maria Bellskog, husdjur, LRF Konsult Lee Mettälä-Krok, husdjur, LRF Konsult Margareta Magnusson, grönsaker friland, , , Ulf Sundblad, växtodling, husdjur, Sundblads lantbrukskonsult, Hans Bovin, växtodling, Deveco, Ann-Sofie Stark, ekonomi, Hushållningssällskapet, , Jämtlands län Agneta Andersson, husdjur, Länsstyrelsen, Ingrid Gunnarsson, husdjur, Länsstyrelsen, Bodil Cornell, getter, Länsstyrelsen, Hanna Arvidsson, växtodling, Länsstyrelsen, Per-Erik Nemby, växtodling, SLU Ås, Eva Engström, trädgård, Länsstyrelsen, Liv Ekerwald, trädgård, Ås trädgård, Jith Chacko, ekonomi, Länsstyrelsen, Christer Dahlqvist, byggnader, Länsstyrelsen, Lennart Josefsson, KRAV, , Västerbottens län Harry Eriksson, husdjur, Länsstyrelsen, Lisbeth Andersson, mjölkproduktion/foderstater, Norrmejerier, Ingvar Persson, växtodling, husdjur, Länsstyrelsen, , Per-Göran Persson, svinproduktion, växtodling, Länsstyrelsen, Jan Banstorp, växtodling, Länsstyrelsen, , Torbjörn Pettersson, husdjur SLU, , Elisabeth Öberg, frilandsgrönsaker, bär, Hushållningssällskapet (BD), Håkan Hultman, frilandsgrönsaker, potatis, Hushållningssällskapet (BD), Mårten Wikner, ekonomi, LRF-konsult, Ingemar Helgesson, byggnader, Länsstyrelsen, Norrbottens län Jan G Nilsson, husdjur, Länsstyrelsen, , Anja Johansson, husdjur, Länsstyrelsen, , Alec Lundström, husdjur, Hushållningssällskapet, Maria Lundbäck, växtodling och husdjur, Hushållningssällskapet, , Josefin Lundberg, växtodling, Hushållningssällskapet, Bill Hultman, växtodling, Hushållningssällskapet, Karin Wiberg, växtodling, BodsjöGrönt, Nina Olovsson, växtodling, DiNi-farmen, Håkan Hultman, frilandsgrönsaker och potatis, Hushållningssällskapet, , Elisabeth Öberg, frilandsgrönsaker och bär, Hushållningssällskapet, , Mats Fabricius, ekonomi, Hushållningssällskapet, Hela landet Åsa Odelros, fjäderfä- och äggproduktion, , Sylvia Persson, svinproduktion, , Ekobruk Norr Nr

8 Bpost Porto betalt kursaktuellt DALARNA Ekologisk tomatodling. Besök hos Ulf Engström, Skolträdgården i Södertälje, som bedriver ekologisk tomatodling i avgränsad bädd. Vi tittar på odlingen och diskuterar växtnäringsstrategier i ekologisk tomatodling. Visning av ympning av tomatplantor samt diskussion kring användningen av ympade tomatplantor. Kursdagen bygger på erfarenheter från den deltagardrivna forskningsgruppen som arbetar med ekologisk tomatodling. 21 mars kl Anmälan senast 14 mars till Christina Winter, Jordbruksverket, Uppsala, , , Teknik för småskalig ekologisk grönsaksodling. Johan Ascard, regional rådgivare för ekologisk grönsaksodling, lär ut om redskap och maskiner för bäddläggning, sådd, plantering, mekanisk ogräsbekämpning samt flamning som underlättar arbetet i en mindre grönsaksodling. Fornby Folkhögskola, Borlänge 29 mars kl Anmälan senast 23 mars till Kristina Homman , eller Länsstyrelsen VÄSTERNORRLAND Certifiera ditt ekologiska lantbruk! Information om förändringar i ersättningen för ekologisk produktion i det nya landsbygdsprogrammet. Vilka möjligheter till certifiering finns att välja på och vad skiljer dem åt? Länsstyrelsen ordnar träffar som ger svar på det du behöver veta om certifiering innan det är dags att lämna in årets ansökan om jordbrukarstöd. Kontakta Anna Tjell eller Lisa Holmer för information om tid och plats. VÄSTERBOTTEN OCH NORRBOTTEN Nötköttsproduktion i Norr- och Västerbotten. Presentation av ekonomiprojekt som genomförts i Västerbotten. Vi visar på lönsamma produktionsmodeller och var bristerna finns i nötköttsproduktionen och åtgärder för att förbättra ekonomin. Vännäs 6 feb kl Lycksele 6 feb kl Burträsk 8 feb kl Kalix 14 feb kl Luleå el Piteå 14 feb kl Anmälan senast 2 feb: Ingrid Gustafsson , Karin Isaksson, Ekologisk nötköttsproduktion. Dikor samt uppfödning av köttras- och mjölkrasdjur. Regelverk, utfodring och vård. Luleå 20 feb. Skellefteå 21 feb. Umeå 22 feb. Kl på alla platser. Anmälan senast 13 feb: Ingrid Gustafsson , Karin Isaksson, Starta med ekologisk mjölkproduktion. En första kursdag har hållits, men det är öppet för alla att delta i fortsättningen. Kursen ordnas tillsammans med Norrmejerier. Träff 2 handlar om fodermedel, utfodring och djurhållning. Luleå 30 jan. Skellefteå 31 jan. Umeå 1 feb. Kl på alla platser. Träff 3 tar upp ekologisk växtodling, t ex växtföljd, ogräs och växtnäring. Luleå 13 feb. Skellefteå 14 feb. Umeå 15 feb. Kl på alla platser. Anmälan senast 6 feb: Ingrid Gustafsson , Karin Isaksson, Vallfoderdominerad foderstat till mjölkkor. Ekologisk utfodring med sikte på 100 procent ekologisk foderstat. Foderkvalitet, ensilering, kompletterande foder mm. En kursdag i Västerbotten och en i Norrbotten. Tid och plats meddelas senare. Certifierad ekologisk produktion. Vad innebär det att certifiera sin produktion? För att få full ersättning i det nya ekostödet krävs det att produktionen certifieras, antingen av KRAV eller SMAK. Vi reder ut vad det innebär, vad som krävs av er brukare och vad det kostar. Kursdagarna kommer att genomföras under mars. Särskild inbjudan kommer att skickas ut. Ekologisk växtodling. Vi går igenom åtgärder för att förbättra avkastningen och foderkvalitén i ekologisk växtodling. Särskild inbjudan kommer att skickas ut. Nytt-blad om kornsorter och vitaminer Två Nytt-blad från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap har nyligen kommit ut. Det ena behandlar studier rörande vitaminer i foder. Vi har analyserat vitamininnehållet i ett antal vallfoderprover. Det var mycket stor variation i halterna, vilka dessvärre inte tydligt kunde kopplas till fodrets kvalitet eller några andra av de parametrar vi studerade. Vad som framgick ganska klart var dock att det i genomsnitt var högre värden på vitamin A (betakaroten) i plansilo- än i rundbalsensilage. Ensilage som helhet hade i sin tur högre värden på såväl vitamin A och E jämfört med hö. Detta gick också igen i blodvärdena hos de får som i försök utfodrades med antingen en hö- eller en ensilagebaserad foderstat. Det andra bladet är en sammanfattning av de sortförsök med korn som gjorts i ett gemensamt projekt mellan Jämtland och Tröndelag. Projektet har varit ett led i att stimulera till ökad odling av ekologisk spannmål i regionen. Tabellerna visar bl a vilka skördar man kan förvänta sig av olika sorter på de olika försöksplatserna och hur väl de konkurrerar mot ogräs. Bladen skickas ut till Norrmejeriers och Milkos producenter. De kan även ses på Gun Bernes SLU Grovfodercentrum

EKObruk. Norr. Ur innehållet. Ledaren Låt oss gå före! Milkos mjölk ska bli grönare Norrmejerier behöver fler leverantörer Hur många eko-odlare finns?

EKObruk. Norr. Ur innehållet. Ledaren Låt oss gå före! Milkos mjölk ska bli grönare Norrmejerier behöver fler leverantörer Hur många eko-odlare finns? EKObruk Norr Ekologiskt lantbruk i norra Sverige Nr 6 2007 Foto: Gun Bernes Ur innehållet Ledaren Låt oss gå före! Ekologiskt kraftfoder Varför certifiering? Milkos mjölk ska bli grönare Norrmejerier behöver

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Slutrapport för projektet Eko- något för dig!

Slutrapport för projektet Eko- något för dig! Slutrapport för projektet Eko- något för dig! 1. Vilket projekt redovisar du? Journalnummer 2009-481 Projektnamn: Kompetensutvecklingsprojekt Ekologisk produktion Eko- något för dig Stödmottagare: Länsstyrelsen

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i Författare Bunnvik C. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Ekologisk odling av grönsaker på friland. Kurspärm Jordbruksverket 2003

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Bleka gård. Jämtland ENERGIFAKTA

Bleka gård. Jämtland ENERGIFAKTA ENERGIFAKTA Bleka gård Jämtland Bleka gård är en ekologisk dikoproduktion. Miljö är ett varumärke och målet är att producera minst hälften av elbehovet på gården. Idag finns flera solpaneler installerade

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Energisatsningar på gårdsnivå

Energisatsningar på gårdsnivå Energisatsningar på gårdsnivå Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen.

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Slutrapport för projektet Mera Grönt

Slutrapport för projektet Mera Grönt Slutrapport för projektet Mera Grönt 1. Vilket projekt redovisar du? Journalnummer 2009-1061 Projektnamn: Kompetensutvecklingsprojekt Trädgård Dalarna-Gävleborg Mera Grönt Stödmottagare: Länsstyrelsen

Läs mer

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Gården Efterkalkyler ska beräknas för en gård som ligger utanför kompensationsområde och bedriver ekologisk dikalvsproduktion där betesdriften huvudsakligen

Läs mer

EKObruk. Norr. Ur innehållet Rådgivarlista Uppvärmning med hampa. Energieffektivisering Baka långsamt. Ekologiskt lantbruk i norra Sverige Nr 3 2009

EKObruk. Norr. Ur innehållet Rådgivarlista Uppvärmning med hampa. Energieffektivisering Baka långsamt. Ekologiskt lantbruk i norra Sverige Nr 3 2009 EKObruk Norr Ekologiskt lantbruk i norra Sverige Nr 3 2009 Foto: Agneta Andersson Ur innehållet Rådgivarlista Uppvärmning med hampa Energieffektivisering Baka långsamt Om du har frågor om Ekologisk produktion

Läs mer

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Omläggningsdag i Skövde, 2011-01-27 Invägning av ekologisk mjölk

Läs mer

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,

Läs mer

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Omställning. av Åsa Rölin

Omställning. av Åsa Rölin LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk

Läs mer

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

Miljöersättning för bruna bönor på Öland Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-08-10 JS6003 Version 2 Miljöersättning för bruna

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Regelverket inom ekologisk produktion

Regelverket inom ekologisk produktion Regelverket inom ekologisk produktion www.jordbruksverket.se/ekoregler www.ifoam.org www.organic-farming.eu ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se Disposition Regelverket

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

Seminarium: Nyheter inom Foder

Seminarium: Nyheter inom Foder Sida 1 av 7 Börja med ekologisk produktion? För er som är intresserade av ekologisk produkon är det bra om man börja med a läsa in sig på området. En början är a läsa KRAVs Regler, man kan också hia informaon

Läs mer

Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö

Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö :: Fosforprojekt Förluster av fosfor från jordbruksmark i Stockholms- och Mälarregionen, sammanställning av rådgivningsanpassad information samt möjligheterna

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

grovfoderverktyget.se Hans Hedström

grovfoderverktyget.se Hans Hedström grovfoderverktyget.se Hans Hedström grovfoderverktyget.se Ett webbaserat verktyg under utveckling. Lanseras under Vallkonferens 2014, 5-6 februari i Uppsala. Därefter tillträde genom en användarlicens.

Läs mer

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Omläggningsdag Skövde den 27 jan 2011 Eric Hallqvist, Hushållningssällskapet Skaraborg Växtodling jämförelse av täckningsbidrag mellan konventionell och

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten?

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2015 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in ansökan i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

Bondgårdsbesök med klassen? Välkomna till oss!

Bondgårdsbesök med klassen? Välkomna till oss! Bondgårdsbesök med klassen? Välkomna till oss! Vill du ha en aha-upplevelse bland djur, natur och växter och få chansen att smaka, känna och klappa på det moderna svenska lantbruket? Boka in ett bondgårdsbesök!

Läs mer

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN Företag: Utbildning, År: 2014 Datum: 2015 03 20 Bra att veta Fyll i de gröna fälten med dina egna uppgifter. Uppgifterna i de vita fälten kan ändras vid behov. Uppgifterna

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Övertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten?

Övertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2014 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in den i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Bibliografiska uppgifter för Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

440 milj till kreativa problemlösningar

440 milj till kreativa problemlösningar 440 milj till kreativa problemlösningar EIP-Agri 25 november 2015 Vi har haft en fantastisk utveckling i jordbruket genom en oändlig rad innovationer .men många utmaningar kvarstår! Var rädd om jorden

Läs mer

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött Sida 1(7) XXX 20131120 Klimatkollen 20B Bakgrund Driftsinriktning lantbruket: 50 dikor, tjurkalvarna säljs i huvudsak vid avvänjning (ett tiotal behålls och föds upp till slakt). Åkerareal: 177 hektar

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Direktstöd 2015-2020

Direktstöd 2015-2020 Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Att beställa och genomföra energikartläggningar

Att beställa och genomföra energikartläggningar Datum 1 (10) Att beställa och genomföra energikartläggningar Lantbruk EM4500 W-4.0, 2010-11-22 Datum 2 (10) Att beställa och genomföra energikartläggning lantbruk Här presenteras information om vad som

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion

Bibliografiska uppgifter för Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion Bibliografiska uppgifter för Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion Författare Utgivningsår 26 Kumm K.I. Tidskrift/serie Fakta - Jordbruk Nr/avsnitt 1 Utgivare Redaktör Stephansson D. Huvudspråk

Läs mer

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Avtalsbilaga 4 Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan: 457-4377/2004 Projektets nummer och namn: nr 18. Biobränslepannor Husa och Fituna gårdar

Läs mer

Ekologisk odling i växthus

Ekologisk odling i växthus Ekologisk växtodling Ekologisk odling i växthus Foto: Johan Ascard Innehåll Ekologisk odling i växthus...3 Vad är ekologisk odling?... 3 Ekologisk växthusodling ökar... 4 Efterfrågade produkter... 5 Mer

Läs mer

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...

Läs mer

Lönsam svensk dikalvsproduktion är det möjligt?

Lönsam svensk dikalvsproduktion är det möjligt? Lönsam svensk dikalvsproduktion är det möjligt? Sammanfattning av delar av SLF-projektet Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion Pernilla Salevid och Karl-Ivar Kumm Sammanfattning Som en del i

Läs mer

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Läglighetskostnader vid skörd av vall

Läglighetskostnader vid skörd av vall Läglighetskostnader vid skörd av vall Carina Gunnarsson, JTI SLU-Rapport nr 2007:6 från Institutionen för biometri och teknik Optimering av maskinsystem för skörd av ensilage med hög kvalitet - Carina

Läs mer

Energieffektivisering - - varför det?

Energieffektivisering - - varför det? Energieffektivisering - - varför det? Energieffektivisering Lars Neuman Energi- och teknikrådgivare,, Ulricehamn tidigare även maskinkonsulent, lärare, landsbygdsutvecklare från 2006 Energikollen underlag

Läs mer

Så här gör du SAM-ansökan

Så här gör du SAM-ansökan Den här informationen hittar du också i broschyren Nyheter och översikt 2014 på sidorna 17 25 Så här gör du SAM-ansökan Du gör din SAM-ansökan i SAM Internet. SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Korta fakta om svensk nötköttsproduktion. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion

Korta fakta om svensk nötköttsproduktion. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion Gör en översyn av svensk djurskyddslagstiftning för en bättre balans mellan djuromsorg och konkurrenskraft. Utforma ersättningar som

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Lantbrukare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Lantbrukare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Lantbrukare Vi hjälper dig att tjäna pengar på ditt lantbruk I snart 100 år har vi på LRF Konsult hjälpt lantbruksföretagare i hela

Läs mer

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet/ Rådgivarna. Karin.eliasson@radgivarna.nu. www.hush.se

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet/ Rådgivarna. Karin.eliasson@radgivarna.nu. www.hush.se Karin Eliasson Energirådgivare Hushållningssällskapet/ Rådgivarna 0325 618 612 Karin.eliasson@radgivarna.nu Jordbruket en energiomvandlare Sol energi Värme från djur, människor, maskiner och energiomvandling

Läs mer

Gårdsstödet grönsaker, bär och matpotatis

Gårdsstödet grönsaker, bär och matpotatis Gårdsstödet grönsaker, bär och matpotatis Innehåll Vad är tillstånd för grönsaker, bär och matpotatis?...........5 Kan jag få tillstånd för grönsaker, bär och matpotatis?........5 Hur får jag tillstånd

Läs mer

INNEHÅLL HUR PÅVERKAS KALKYLEN FÖR DIKOR OCH UNGNÖT AV LANDSBYGDSPROGRAMMET?

INNEHÅLL HUR PÅVERKAS KALKYLEN FÖR DIKOR OCH UNGNÖT AV LANDSBYGDSPROGRAMMET? HUR PÅVERKAS KALKYLEN FÖR DIKOR OCH UNGNÖT AV LANDSBYGDSPROGRAMMET? LARS-ERIK LUNDKVIST, LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund INNEHÅLL Investeringar Betesmark Vall EKO Skyddszon, fånggröda, vårplöjning

Läs mer

Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015

Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015 Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015 Kursinnehåll och preliminär planering www.farnebo.se Vem ska läsa kursen? Kursen vänder sig till dem som vill lära sig mer om ekologisk grönsaksodling

Läs mer

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Klimatkollen 27 okt 2010 Potentialer ti och möjligheter att minska utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Innehåll Konkurrensläget Klimatfrågan Energipriserna gp Energi och klimat LRFs strategier Livsmedel

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

Kulbäckslidens lantbruk Västerbotten

Kulbäckslidens lantbruk Västerbotten ENERGIFAKTA Kulbäckslidens lantbruk Västerbotten På Kulbäckslidens lantbruk produceras mjölk, kött samt el vid en biogasanläggning. Företaget ligger bra till vad gäller energianvändning per kg mjölk beroende

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Merkostnad för certifiering på gårdsnivå

Merkostnad för certifiering på gårdsnivå Merkostnad för certifiering på gårdsnivå rapport 5960 APRIL 2009 Merkostnad för certifiering på gårdsnivå Av Fredrik Johansson och Karl-Erik Westman Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Energikollen modul 21C

Energikollen modul 21C Energikollen modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: Datum för gruppträff två kl xx den 00 månad i XX-hus Sammanfattning av rådgivningen Företaget använde

Läs mer

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Börja med ekologisk äggproduktion Text och foto: Åsa Odelros, Åsa Odelros AB om inte annat anges Att producera ägg ekologiskt

Läs mer

Energieffektivisering. - varför det?

Energieffektivisering. - varför det? Energieffektivisering - varför det? Energieffektivisering Lars Neuman Energi- och teknikrådgivare,, Ulricehamn tidigare: maskinkonsulent, lärare, landsbygdsutvecklare från 2006 Energikollen underlag för

Läs mer

När är optimal skördetidpunkt?

När är optimal skördetidpunkt? 2006-05-23 1 När är optimal etidpunkt? Författare: Agneta Hjellström Tidigare etidpunkt kan ge ett högre ekonomiskt netto. Tidigare etidpunkt med ett högre netto förutsätter genomtänkta utfodringsoch odlingsstrategier

Läs mer

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

Ungdjurs tillväxt på Bete

Ungdjurs tillväxt på Bete Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Marcus Söderlind och Dan Waldemarsson Biogas och spillvärme,

Läs mer

Ekologiskt lantbruk i norra Sverige Nr 1 2014. Ekologiskt lantbruk under 18 år

Ekologiskt lantbruk i norra Sverige Nr 1 2014. Ekologiskt lantbruk under 18 år Ekologiskt lantbruk i norra Sverige Nr 1 2014 e d n ä h d Va sedan? Foto: Linda Elverstig Ekologiskt lantbruk under 18 år I den här tidnigen finner du återblickar från tidigare gårdsrepotage under Ekobruk

Läs mer

Energiodlare och användare tillsammans

Energiodlare och användare tillsammans Energiodlare och användare Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning LRF Kartläggning av medlemmars energiverksamhet 8 461 enkäter skickades ut nästan 50% svarade Bedriver du energiverksamhet för eget

Läs mer

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2009

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2009 Bibliografiska uppgifter för Ensilering påverkar inte grödans fettsyrasammansättning Författare Arvidsson K. Utgivningsår 9 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur

Läs mer

Resultat delprojekt jordbruk. Mätbara och omätbara

Resultat delprojekt jordbruk. Mätbara och omätbara Resultat delprojekt jordbruk Mätbara och omätbara Mål för delprojekt Jordbruk Möjliggöra utbildning i sparsam körning jordbruk i Uppsala län (genom att initiera andra projekt) Utbildning av handledare

Läs mer

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2017 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbakablick på 2016 Utbetalningar av Gårds, Förgröning, Unga, Nötstöd (kurs 9,62) 70% oktober, 20% December resten Juni 17? Nya miljöstöd sena utbetalningar

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Enligt 21 i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Företag, namn Organisationsnummer Kundid för kommunal verksamhet

Enligt 21 i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Företag, namn Organisationsnummer Kundid för kommunal verksamhet ANMÄLAN AV ANIMALIEPRODUKTION MED MER ÄN 100 DJURENHETER Enligt 21 i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) 1(6) Nystart av animalieproduktion Utökning av befintlig animalieproduktion

Läs mer