EKObruk. Norr. Ur innehållet. Ledaren Från teori till praktik. Energi på gårdsnivå Aranea certifierar. Lönsamhet i nötköttsproduktionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EKObruk. Norr. Ur innehållet. Ledaren Från teori till praktik. Energi på gårdsnivå Aranea certifierar. Lönsamhet i nötköttsproduktionen"

Transkript

1 EKObruk Norr Ekologiskt lantbruk i norra Sverige Nr Foto: Torbjörn Pettersson Ur innehållet Ledaren Från teori till praktik Lönsamhet i nötköttsproduktionen Energi på gårdsnivå Aranea certifierar

2 ledaren Från teori till praktik Imars 2000 började jag arbeta på länsstyrelsen i Västernorrland. Under mina år här har jag haft ett antal olika arbetsuppgifter, allt från handläggning och kontroll av EU-stöden till kompetensutveckling inom Kulm/K2. Under några år har jag också haft förmånen att arbeta som projektledare för ett landsbygdsutvecklingsprojekt i länet. I mars 2007 räknar jag med att stämpla ut för sista gången från länsstyrelsen i Härnösand. Jag ser nu istället fram mot en tillvaro utan stämpelklocka men med fler arbetstimmar under veckans alla dagar. Familjen Gillberg-Danvind ska nämligen bli lantbrukare på Björksättra Gård. Gården ligger i Huddinge, ca 15 km fågelvägen från Sergels torg. På Björksättra Gård bedrivs idag KRAV-ansluten mjölkproduktion med leverans till Arla från ett femtiotal kor. Till gården hör också 100 ha åker och 30 ha naturbetesmarker. Vi tar under vårvintern över gårdsarrendet på Björksättra som ägs av Huddinge kommun. Nu kan man ju fråga sig varför en kommun ska äga en mjölkgård. Historiskt beror det på, om jag förstått saken rätt, att kommunerna runt Stockholm ville säkra tillgången på mark inför framtidens expansion av staden. Sedan ett antal år tillbaks har motivet ändrat karaktär. Det handlar fortfarande om att säkerställa tillgången till mark men nu för kommuninnevånarnas rekreationsmöjligheter, helt enkelt tillgången till någorlunda ostörd skog och mark att vistas i för natursugna storstadsbor. Björksättra Gårds verksamhet bedrivs inom minst fem olika naturreservat. Det ser vi som en stor utmaning men också en trygghet i form av ett skydd för åker- och betesmarken. Utan naturreservaten hade risken för att bli av med mark på grund av väg- och husbyggnationer varit stor, kanske allt för stor. Huddinge kommun bedriver ett långsiktigt arbete tillsammans med arrendatorerna på gårdarna. Stor vikt läggs vid att markerna ska skötas med ett levande lantbruk. Betande djur av olika djurslag och en variation av grödor på åkrarna ses som viktiga inslag i skötseln av markerna. Närheten till den så kallade marknaden kan inte gärna vara mycket närmre än 15 km från Sergels torg. Det medför att gården har en del verksamheter som vänder sig till besökare. Björksättra är sedan länge en av de gårdar i Stockholmstrakten som är besöksgårdar för Arlas miniorverksamhet. Under vintern besöks Björksättra av ca barn mellan 6 och 9 år gamla. Denna verksamhet tar ca 5 timmar per dag, två dagar i veckan under 4 månader per år. Till det kommer ett antal studiebesök av människor i varierande åldrar som är intresserade av att få veta mer om hur ett modernt ekologiskt lantbruk fungerar. Kosläppet på våren är en annan attraktion som lockar många besökare. En röd tråd i de arbeten jag haft tidigare är en stor kontakt med människor, jag ser fram mot att i fortsättningen kombinera det med aktivt lantbruk. Den här närheten till marknaden är kanske inte alltid av godo, för om sanningen ska fram så finns det en viss oro till exempel för betesdjurens hälsa under utevistelsen. Det lär också finnas ett stort behov av skräpplockning inför vallskörden på vissa utsatta åkrar som ligger nära genomfartsvägar. Apropå närhet till marknaden så bor vi nu i Ramvik norr om Härnösand, enligt vissa inte speciellt centralt. Jag kollade för ett tag sedan möjligheten till bredband med vårt största telebolag. Bredband med i stort sett valfri hastighet var inget problem! Dessutom erbjöd företaget i fråga kabel- TV, ett lockande alternativ för den som i dagsläget endast har en halvdan 1:a, ännu sämre 4:a och obefintlig 2:a. Glad i hågen tänkte jag att även möjligheterna till bredband/kabel-tv på Björksättra måste undersökas. Efter en något längre väntan under sökningen trodde jag att min dator börjat med ståupp-komik, telestationen som Björksättra är ansluten till är varken utbyggd för det ena eller det andra. Under ett något undrande samtal till det stora telebolagets supporttelefon besannades dock mina farhågor, 15 km från Sergels torg har inte teknikutvecklingen hängt med. Vårt modem verkar få hänga med ett tag till. Lasse Gillberg Lantbrukskonsulent Länsstyrelsen Västernorrlands län Foto: Torbjörn Pettersson EKObruk Tidningen är ett samarbetsprojekt inom miljöprogrammet för jordbruket i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Gävleborg och Dalarna. Tidningen finansieras gemensamt av Sverige och EU, ukommer med sex nr/år och vänder sig till dig som är intresserad av ekologiskt lantbruk. Detta nummer sänds till alla som har fått EU-bidrag Kostnadsfri prenumeration kan beställas hos Gun Bernes, fax , postadress se nedan eller via e-post Adress: EKO-bruk Norr, Röbäcksdalen Box 4097, UMEÅ Ansvarig utgivare: Mats Hindström Länsstyrelsen Gävleborg, Grafisk Form: EnaInfo, Ödeshög Tryck: Danagårds Grafiska Redaktionskommitté: Gun Bernes, SLU Grovfodercentrum, Berit Löfgren, Länsstyrelsen Gävleborg, Ingvar Persson, Länsstyrelsen Västerbotten, Ekobruk Norr Nr

3 Ekonomisk analys av tio nötköttsföretag i Västerbotten Foto: Torbjörn Pettersson Köttproduktionen är i gungning med jämna mellanrum, osäkerhet kring slakteriföretagen, prissättningen och stöden är några faktorer som spelar in. Men hur är läget i praktiken? I ett projekt bekostat av Länsstyrelsen har den ekonomiska situationen på tio nötköttsgårdar i Västerbottens kustland granskats. Produktionskostnaderna för diko med kalv, dikokviga, nötkött och hemmaproducerat foder har beräknats. I dessa kostnader ingår maskiner, byggnader, arbete och allt övrigt som berör nötköttsproduktionen, som till exempel gårdens driftsledning. Räntan är satt till 5 %. Kostnaderna är beräknade för år Ett gårdsstöd på 1100 kr/ha samt övriga vanligast förekommande stöd är medräknade. Gårdar av varierande storlek På åtta av gårdarna är köttproduktionen den huvudsakliga inkomstkällan. Gårdarna brukar ha åker och hade år djurenheter. Åtta av gårdarna har dikor, av dessa vidareuppföder alla utom en sina avvanda kalvar. Tre av gårdarna med dikor köper också in kalvar, både mjölk- och köttras, för uppfödning till slakt. De två återstående gårdarna är specialiserade nötköttsproducenter och föder upp mjölkrastjurar och -stutar. Ha koll på maskinkostnaderna Gårdarna får en genomsnittlig timlön på 142 kr/tim med en spridning från 53 till 224 kr/tim. Gårdar med hög timersättning har främst låga produktionskostnader för det hemmaproducerade fodret. Dessa gårdar lejer oftast för maskintjänster och har en billig maskinpark. Men det går också att få en bra lönsamhet med höga maskinkostnader per hektar om skördenivån är hög. Det finns ett tydligt samband mellan vallfodrets produktionskostnad och antalet arbetstimmar per skörd. Vallensilaget kostade i genomsnitt 1,13 kr/kg ts med en spridning från 0,70 till 1,83 kr/kg ts. Bete på vall kostade 22 öre per kg ts och för varje kg ts naturbete görs en vinst på 1,33 kr. Sex gårdar producerar korn för i medeltal 1,26 kr per kg och halm för 93 öre per kg. Det går att få lönsamhet Undersökningen visar att det går att få lönsamhet med flera olika slags gårdar, se tabellen. En gård som köper in avvanda köttrastjurar, en gård som köper in mjölkrastjurar och en liten ekologisk gård med dikor och uppfödning av kalvarna till slakt, hade alla en timlön över 180 kr/timme. Gårdarna med ekologisk växtodling hävdar sig bra, vallfoderkostnaden var här i genomsnitt 1,05 kr/kg ts. Fem av gårdarna har ekologisk djurhållning. Alla dessa har dikor och fyra av dem föder också upp sina kalvar till slakt. Gårdarna hade 2005 i genomsnitt 68 ha och 41 djurenheter. Maskinkostnaden var 2800 per ha och arbetsersättningen 144 kr per timme. En fullständig redogörelse av undersökningen, liksom ett scenario över en lönsam köttproduktion i Västerbotten, görs vid SLU Grovfodercentrum och kan beställas av författaren. Torbjörn Pettersson SLU Grovfodercentrum , Sammanställning över 10 gårdar med nötköttsproduktion rangordnade efter produktionens timersättning Gård Medel Andel ekologisk areal 60% 100% 0 100% 100% 20% 100% 0 100% 0 Ekologisk djurhållning Ja Ja Ja Ja Ja Areal, ha Vallkostnad, kr/kg ts 0,70 0,81 0,88 1,13 0,87 0,89 1,12 1,76 1,34 1,83 1,13 Djurenheter, DE Maskiner, kr/ha och år Arbete med djur, tim/år Arbete totalt tim/år Lön, kr/tim Lön, *1000 kr/år Ränta, *1000 kr/år Lön+ränta, *1000 kr/år Ekobruk Norr Nr

4 Energi hur hot kan det bli?! Foto: Ingvar Persson Ett mildare klimat ger också ett blåsigare klimat. Vindkraft har framtiden för sig. På senare år har man inte kunnat öppna en tidning utan att hitta artiklar som handlat om energi, klimatfrågan och sparåtgärder. Under förra våren ordnade länsstyrelsen i Västerbotten en seminarieserie om energi med fyra teman: energieffektivisering på gårdsnivå, odling och förädling av energi på gårdsnivå, värmeanläggningar på gårdsnivå samt alternativ energi. Dagarna var fristående från varandra men hade samma målsättning, att förbättra energibalansen i livsmedelsproduktionen och visa på vilka möjligheter som finns att odla och förädla bioenergi på den egna gården. Sverige förbrukar ungefär 600 TWh (terawattimmar) energi per år och lantbruket står för ungefär 4 TWh. Dessa 4 TWh består av 60 procent diesel, 30 procent el och resten är bioenergi. Lantbruket kan i framtiden bli en viktig aktör på energimarknaden. Energieffektivisering på gårdsnivå Många gånger kan små förändringar ge stora resultat utan investeringar och sådant tycker alla om. Sparsam körning är ett lysande exempel på hur man genom att förändra sitt sätt att t.ex. plöja kan spara så mycket som 20 procent diesel utan att kapaciteten försämras. En felaktigt inställd plog kan öka dragkraftsbehovet och därmed dieselförbrukningen med 20 procent. Att variera plöjningsdjupet mellan plöjningarna sparar också energi. Ett plöjninsdjup på 23 cm kräver nästan dubbla dragkraftsbehovet jämfört med plöjning på 13 cm. Ett annat sätt att sänka dieselförbrukningen är att med fronthydraulik göra flera arbetsmoment samtidigt. I energisnåla vallskördesystem är snabb och jämn förtorkning av grönmassan viktig. Att transportera vatten är bara onödigt, kostar traktortimmar och plast. Kombipressar som både pressar och plastar rundbalar i ett moment sparar förutom arbetskraft även en traktor. Se över elförbrukningen Energirådgivaren på Umeå Kommun, Maria Sjögren, pratade om vad man kan göra för att få ner sin kostnad för elenergi. Tyvärr är man ganska låst idag med få aktörer och dålig konkurrens mellan elleverantörerna. Ett dåligt elavtal kan läggas rörligt för att sen låsas på en lägre nivå. Fem öres skillnad på en årsförbrukning om kwh är faktiskt kronor. Genom att planera användningen av sina elektriska maskiner kan man kanske klara sig med en mindre huvudsäkring och spara lite pengar på den fasta avgiften. Andra viktiga saker att tänka på när det gäller gårdens energieffektivitet: Kör traktorn på ett varvtal där man kan ta ut max effekt vid lågt varvtal, 100 varvs sänkning på motorns varvtal ger 10 procent i bränslebesparing. Bannlys tomgångskörning, tar 4 6 l/timme. Stor skillnad i bränsleförbrukning mellan olika traktormärken, titta på Radialdäck spar bränsle och det gäller inte bara traktorns däck. Se över möjligheten till värmeåtervinning från djuren, en ko avger W. En bra vattenhaltsmätare för spannmål håller koll på onödig övertorkning. 4 Ekobruk Norr Nr

5 Biobränslen från åkermark och skog Vi är duktiga i Sverige på att använda bioenergi och 2004 stod bioenergi för ungefär 20 procent av energiförsörjningen vilket är en hög andel jämfört med andra länder i Europa. Fram till år 2020 är målsättningen att 20 TWh ska komma från åkermark vilket motsvarar biomassa från ca hektar åkermark. Vilka möjligheter har vi att odla energi på åkermark och vilken potential har olika grödor? Rörflen, havre och hampa är grödor som i första hand kommer ifråga på åkermark. Jag gjorde några enkla kalkyler och rörflenet syns vara intressantast om man ska leverera till värmeverk. Ingen lantbrukare kommer dock att tjäna några stora pengar som råvaruproducent av bränsleråvara. Förädling av det man odlat på åkern är intressant då man kan växla upp värdet på biomassa till kanske det tredubbla. I samband med en studieresa besöktes en lokal entreprenör som pressar loggar av spån. Vi hade med oss ett par säckar mald/riven rörflen för test i pressen, ett test som utan inställningar visade sig fungera bra. Peta in en pinne i brasan Vedeldning, dimensionering av gårdsanläggningar, pannor och kulvertsystem pratade Bengt-Erik Löfgren, Sveriges vedguru nummer ett om. De flesta förståsigpåare är överens om att oljeeran är över och uran som liksom oljan är en ändlig råvara kommer att ta slut. Så slutsatsen är att det inte finns någon genväg: vi måste minska vår förbrukning av el, framför allt vintertid och Bengt-Erik var mycket kritisk till dagens energipolitik som med värmepumpar sakta men säkert bygger fast oss i ett ökat elberoende. Ett värmebatteri som koppas till en fastbränslepanna kan minska oljeförbrukningen betydligt i spannmålstorkningen. I den här anläggningen sparar man liter per år. byggnader. Det finns mer att läsa på Dimensionering av värmeanläggningar Det finns som jag ser det två vägar: eldning mot ackumulatortank eller en panna som brinner kontinuerligt. Pannstorlekar och panntyper varierar beroende på vilket system man väljer. Moderna ved- och pelletspannor har mycket hög verkningsgrad och vissa är svanenmärkta för sina låga Foto: Ingvar Persson utsläppsemissioner. Har du en äldre oljepanna så kan den med rätt pelletsbrännare konverteras med bra resultat, se ÄFAB:s eller Konsumentverkets hemsida eller Gamla pannor (20 25 år) byter man ut och sätter in ny utrustning med bästa möjliga verkningsgrad istället för att lappa och laga. Naturens egen energi Sista seminariedagen handlade om småskalig vatten-, vind- och solkraft samt biogas, små kraftvärmeverk och bränsleceller. SMHI har kartlagt hela Sverige vad det gäller vindar och hur det blåser. Man vet idag ganska exakt var man ska ställa upp ett vindkraftverk för att få ut maximal effekt. Vindkraft klassas som miljöfarlig verksamhet vilket kan låta konstigt, men anläggningar som kan medföra olägenhet för omgivningen klassas som miljöfarliga. För vindkraftverken gäller buller, skakningar och reflexer från vingarnas rörelser. Denna artikel är ett kompakt koncentrat från våra energiseminarier som vi också tidigare skrivit om i tidningen Norrbruk. Det finns mycket mer att förmedla men jag har försökt ta upp det viktigaste. Ingvar Persson Länsstyrelsen i Västerbottens län Regler och brandskydd Vid planering av en värmeanläggning finns ett antal regler och lagar som måste följas. Kontakta den lokale sotarmästaren och eventuellt andra myndigheter som kommunen. Enligt miljöbalken har man skyldighet att skaffa den kunskap som behövs, man ska vidta skyddsåtgärder, använda bästa teknik, orsaka minsta möjliga intrång och olägenhet för andra samt bygga med ett hållbarhetsperspektiv. Lantbrukets brandskyddskommité (LBK) reglerar hur man ska bygga i lantbrukets Ett experiment som lyckades. Utan inställning av pressen kom rörflenet ut i fina loggar. Den ljusare loggen är gjord av spån. Foto: Ingvar Persson Ekobruk Norr Nr

6 Det finns två godkända certifieringsorgan i Sverige, ARANEA och SMAK. I nr kunde ni läsa om SMAK. I detta nummer finns uppgifter från ARANEA. Endast certifierad produktion ger fullt ekostöd Den som inte har certifierat sin ekologiska produktion kommer bara att få en del av stödet under Det innebär att det finns pengar att vinna på att vara certifierad. Aranea certifiering erbjuder både EU-ekologisk certifiering och KRAV-certifiering. Du väljer själv vilken du vill ha, ekostödet blir detsamma. Vill du få fullt statligt stöd för din ekologiska produktion måste den vara certifierad. Det gäller för dig som ska skriva nytt femårsavtal. Det innebär att det finns pengar att vinna på att vara certifierad. En annan fördel är möjligheten att få ut ett mervärde för produkterna eftersom det blir tillåtet att sälja dem som ekologiska. Vi rekommenderar att du tar kontakt med uppköpare för eventuellt kontrakt. Det särskilda stödet för kvalitetscertifiering, som är en ersättning för själva certifieringskostnaden, kommer att finnas kvar minst till och med Du kan söka detta stöd och miljöersättningen för ekologiska produktionsformer samtidigt. KRAV eller EU-ekologiskt? Du väljer själv om certifieringen ska ske enligt KRAVs regler eller EUs förordning (Rådets förordning (EEG) nr 2092/91). Stödet blir lika stort oavsett certifiering. Bra att veta är att de flesta som vidareförädlar i Sverige vill i huvudsak köpa KRAV-märkta råvaror. För närvarande är marknaden för EU-ekologiska produkter liten. Aranea erbjuder båda certifieringstjänsterna. KRAV-certifierade produkter är samtidigt EU-ekologiska. Helt omlagd eller ej? Hela din gård behöver inte vara omlagd, men hela den areal som du söker miljöersättning för måste vara certifierad om du ska få full ersättning. Det är viktigt att du följer upp vad stödreglerna slutligen kommer att innebära. När måste du besluta dig? Senast när du skickar in din SAM-ansökan bör du vara ansluten till ett godkänt certifieringsorgan för att få fullt stöd. Så här går certifieringen till Du ansöker om certifiering till Aranea Certifiering och tecknar ett avtal. En av våra kontrollanter bokar tid och kommer på besök till ditt företag för att göra en inbesiktning. Kontrollanten skickar sedan in en kontrollrapport till Aranea. Rapporten granskas av en certifierare som avgör om produktionen kan godkännas. Handlar det om ett förädlingsföretag ska också de enskilda produkterna godkännas för att få säljas som EU-ekologiska eller KRAV-märkta. Har du en produktion som kräver karenstid får du meddelande om att reglerna uppfylls, och du får även veta när din produktion kan bli godkänd. När produktionen är godkänd får du ett certifikat och först då kan du börja sälja/marknadsföra din produktion som EU-ekologisk eller KRAV-certifierad. När din produktion är godkänd kommer du att få ett kontrollbesök per år. Besöket kan vara oanmält. Mindre pappersarbete med Aranea Aranea Certifiering har ett modernt webbaserat redovisningssystem som kallas e-kontoret. Där kan du själv fylla i dina uppgifter via datorn och ha en god översikt av dina produktionsuppgifter. E-kontoret har en kontrollfunktion som minskar risken för att du fyller i uppgifter på fel sätt. Du har även tillgång till dina certifikat och godkännandebrev. Ansök via Internet! Du kan ansöka om certifiering via Där kan du själv skriva ut ett anslutningsavtal, som du undertecknar och skickar in till oss. Om du även söker EU-stöd behöver vi ha ditt avtal senast den 29 mars Om du lämnar dina produktionsuppgifter via e-kontoret före den 28 februari får du en rabatt på kr. Före 15 mars är rabatten 700 kr och därefter 500 kr. Mer information Ytterligare information och möjlighet att anmäla din produktion finns på Araneas webbplats, Du kan också kontakta oss på e-post, vanlig post eller Aranea Certifiering, Box 1940, Uppsala, tel Sophia Johnson Processägare Affärsområde lantbruk Aranea Certifiering 6 Ekobruk Norr Nr

7 RÅDGIVARE Dalarnas län Jakob Ebner, husdjur, Länsstyrelsen, Kicki Markusson, husdjur, Svenska Husdjur, Johanna Rangrost, husdjur, Hushållningssällskapet, , Åsa Odelros, fjäderfä, Hans Bovin, växtodling, Deveco, , Henrik Bergman, växtodling, Hushållningssällskapet, , Erik Köpmans, växtodling, Länsstyrelsen, Pirjo Gustafsson, potatis, GRO i Sverige AB, , Kristina Homman, trädgård, Länsstyrelsen, Annica Larsdotter, trädgård, Hushållningssällskapet, , Leif Karlsson, ekonomi, Hushållningssällskapet, Christian Scheutz, ekonomi, Hushållningssällskapet, Peder Schiöler, byggnader, Hushållningssällskapet, Erik Fagerberg, byggnader, LantByggByrån, Inger Lidegran, KRAV-kontrollant, , Gävleborgs län Anna Backlin, husdjur, Länsstyrelsen, Johanna Rangrost, husdjur, Hushållningssällskapet, Åsa Terent, växtodling, Länsstyrelsen, Henrik Bergman, växtodling, Hushållningssällskapet, , Ulf Sundblad, växtodling, husdjur, Sundblads lantbrukskonsult, Hans Bovin, växtodling, Deveco, Kristina Homman, trädgård, Länsstyrelsen, Annica Larsdotter, trädgård, Hushållningssällskapet, Olof Andersson, växthus, odlare, Klas Fredriksson, ekonomi, Länsstyrelsen, Jan Hallgren, ekonomi, LRF-Konsult, Lasse Svensson, ekonomi, LRF-konsult, Erland Hedin, ekonomi, LRF-Konsult, Åsa Odelros, fjäderfä, Ylva Jonsson, KRAV, ,, Mikael Henriksson, KRAV, Inger Lidegran, KRAV, , Lantbrukarledd rådgivning i Gävleborgs län: Carin Bratt, mjölk, kött, lamm, Niclas Danielsson, dikor, Peter Eriksson, dikor, direktförsäljning, Johan Färnstrand, mjölk, proteinfoder, Lasse Rolfhamre, mjölk, lösdrift, Västernorrlands län Lisa Holmer, husdjur, Länsstyrelsen, Kalle Dahlberg, husdjur, Hushållningssällskapet, Fleming Rodebrand, utfodring mjölkkor, NNP Husdjur, Örjan Rudin, byggnader, dikor, får, , Maria Bellskog, husdjur, LRF Konsult Lee Mettälä-Krok, husdjur, LRF Konsult Margareta Magnusson, grönsaker friland, , , Ulf Sundblad, växtodling, husdjur, Sundblads lantbrukskonsult, Hans Bovin, växtodling, Deveco, Ann-Sofie Stark, ekonomi, Hushållningssällskapet, , Jämtlands län Agneta Andersson, husdjur, Länsstyrelsen, Ingrid Gunnarsson, husdjur, Länsstyrelsen, Bodil Cornell, getter, Länsstyrelsen, Hanna Arvidsson, växtodling, Länsstyrelsen, Per-Erik Nemby, växtodling, SLU Ås, Eva Engström, trädgård, Länsstyrelsen, Liv Ekerwald, trädgård, Ås trädgård, Jith Chacko, ekonomi, Länsstyrelsen, Christer Dahlqvist, byggnader, Länsstyrelsen, Lennart Josefsson, KRAV, , Västerbottens län Harry Eriksson, husdjur, Länsstyrelsen, Lisbeth Andersson, mjölkproduktion/foderstater, Norrmejerier, Ingvar Persson, växtodling, husdjur, Länsstyrelsen, , Per-Göran Persson, svinproduktion, växtodling, Länsstyrelsen, Jan Banstorp, växtodling, Länsstyrelsen, , Torbjörn Pettersson, husdjur SLU, , Elisabeth Öberg, frilandsgrönsaker, bär, Hushållningssällskapet (BD), Håkan Hultman, frilandsgrönsaker, potatis, Hushållningssällskapet (BD), Mårten Wikner, ekonomi, LRF-konsult, Ingemar Helgesson, byggnader, Länsstyrelsen, Norrbottens län Jan G Nilsson, husdjur, Länsstyrelsen, , Anja Johansson, husdjur, Länsstyrelsen, , Alec Lundström, husdjur, Hushållningssällskapet, Maria Lundbäck, växtodling och husdjur, Hushållningssällskapet, , Josefin Lundberg, växtodling, Hushållningssällskapet, Bill Hultman, växtodling, Hushållningssällskapet, Karin Wiberg, växtodling, BodsjöGrönt, Nina Olovsson, växtodling, DiNi-farmen, Håkan Hultman, frilandsgrönsaker och potatis, Hushållningssällskapet, , Elisabeth Öberg, frilandsgrönsaker och bär, Hushållningssällskapet, , Mats Fabricius, ekonomi, Hushållningssällskapet, Hela landet Åsa Odelros, fjäderfä- och äggproduktion, , Sylvia Persson, svinproduktion, , Ekobruk Norr Nr

8 Bpost Porto betalt kursaktuellt DALARNA Ekologisk tomatodling. Besök hos Ulf Engström, Skolträdgården i Södertälje, som bedriver ekologisk tomatodling i avgränsad bädd. Vi tittar på odlingen och diskuterar växtnäringsstrategier i ekologisk tomatodling. Visning av ympning av tomatplantor samt diskussion kring användningen av ympade tomatplantor. Kursdagen bygger på erfarenheter från den deltagardrivna forskningsgruppen som arbetar med ekologisk tomatodling. 21 mars kl Anmälan senast 14 mars till Christina Winter, Jordbruksverket, Uppsala, , , Teknik för småskalig ekologisk grönsaksodling. Johan Ascard, regional rådgivare för ekologisk grönsaksodling, lär ut om redskap och maskiner för bäddläggning, sådd, plantering, mekanisk ogräsbekämpning samt flamning som underlättar arbetet i en mindre grönsaksodling. Fornby Folkhögskola, Borlänge 29 mars kl Anmälan senast 23 mars till Kristina Homman , eller Länsstyrelsen VÄSTERNORRLAND Certifiera ditt ekologiska lantbruk! Information om förändringar i ersättningen för ekologisk produktion i det nya landsbygdsprogrammet. Vilka möjligheter till certifiering finns att välja på och vad skiljer dem åt? Länsstyrelsen ordnar träffar som ger svar på det du behöver veta om certifiering innan det är dags att lämna in årets ansökan om jordbrukarstöd. Kontakta Anna Tjell eller Lisa Holmer för information om tid och plats. VÄSTERBOTTEN OCH NORRBOTTEN Nötköttsproduktion i Norr- och Västerbotten. Presentation av ekonomiprojekt som genomförts i Västerbotten. Vi visar på lönsamma produktionsmodeller och var bristerna finns i nötköttsproduktionen och åtgärder för att förbättra ekonomin. Vännäs 6 feb kl Lycksele 6 feb kl Burträsk 8 feb kl Kalix 14 feb kl Luleå el Piteå 14 feb kl Anmälan senast 2 feb: Ingrid Gustafsson , Karin Isaksson, Ekologisk nötköttsproduktion. Dikor samt uppfödning av köttras- och mjölkrasdjur. Regelverk, utfodring och vård. Luleå 20 feb. Skellefteå 21 feb. Umeå 22 feb. Kl på alla platser. Anmälan senast 13 feb: Ingrid Gustafsson , Karin Isaksson, Starta med ekologisk mjölkproduktion. En första kursdag har hållits, men det är öppet för alla att delta i fortsättningen. Kursen ordnas tillsammans med Norrmejerier. Träff 2 handlar om fodermedel, utfodring och djurhållning. Luleå 30 jan. Skellefteå 31 jan. Umeå 1 feb. Kl på alla platser. Träff 3 tar upp ekologisk växtodling, t ex växtföljd, ogräs och växtnäring. Luleå 13 feb. Skellefteå 14 feb. Umeå 15 feb. Kl på alla platser. Anmälan senast 6 feb: Ingrid Gustafsson , Karin Isaksson, Vallfoderdominerad foderstat till mjölkkor. Ekologisk utfodring med sikte på 100 procent ekologisk foderstat. Foderkvalitet, ensilering, kompletterande foder mm. En kursdag i Västerbotten och en i Norrbotten. Tid och plats meddelas senare. Certifierad ekologisk produktion. Vad innebär det att certifiera sin produktion? För att få full ersättning i det nya ekostödet krävs det att produktionen certifieras, antingen av KRAV eller SMAK. Vi reder ut vad det innebär, vad som krävs av er brukare och vad det kostar. Kursdagarna kommer att genomföras under mars. Särskild inbjudan kommer att skickas ut. Ekologisk växtodling. Vi går igenom åtgärder för att förbättra avkastningen och foderkvalitén i ekologisk växtodling. Särskild inbjudan kommer att skickas ut. Nytt-blad om kornsorter och vitaminer Två Nytt-blad från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap har nyligen kommit ut. Det ena behandlar studier rörande vitaminer i foder. Vi har analyserat vitamininnehållet i ett antal vallfoderprover. Det var mycket stor variation i halterna, vilka dessvärre inte tydligt kunde kopplas till fodrets kvalitet eller några andra av de parametrar vi studerade. Vad som framgick ganska klart var dock att det i genomsnitt var högre värden på vitamin A (betakaroten) i plansilo- än i rundbalsensilage. Ensilage som helhet hade i sin tur högre värden på såväl vitamin A och E jämfört med hö. Detta gick också igen i blodvärdena hos de får som i försök utfodrades med antingen en hö- eller en ensilagebaserad foderstat. Det andra bladet är en sammanfattning av de sortförsök med korn som gjorts i ett gemensamt projekt mellan Jämtland och Tröndelag. Projektet har varit ett led i att stimulera till ökad odling av ekologisk spannmål i regionen. Tabellerna visar bl a vilka skördar man kan förvänta sig av olika sorter på de olika försöksplatserna och hur väl de konkurrerar mot ogräs. Bladen skickas ut till Norrmejeriers och Milkos producenter. De kan även ses på Gun Bernes SLU Grovfodercentrum

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion

Bibliografiska uppgifter för Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion Bibliografiska uppgifter för Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion Författare Utgivningsår 26 Kumm K.I. Tidskrift/serie Fakta - Jordbruk Nr/avsnitt 1 Utgivare Redaktör Stephansson D. Huvudspråk

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Merkostnad för certifiering på gårdsnivå

Merkostnad för certifiering på gårdsnivå Merkostnad för certifiering på gårdsnivå rapport 5960 APRIL 2009 Merkostnad för certifiering på gårdsnivå Av Fredrik Johansson och Karl-Erik Westman Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna

Läs mer

Att beställa och genomföra energikartläggningar

Att beställa och genomföra energikartläggningar Datum 1 (10) Att beställa och genomföra energikartläggningar Lantbruk EM4500 W-4.0, 2010-11-22 Datum 2 (10) Att beställa och genomföra energikartläggning lantbruk Här presenteras information om vad som

Läs mer

SAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben

SAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben SAM-ansökan 2015 så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben Information 2 Innehåll Innehåll Nyheter i SAM Internet... 5 Vi gör färre små ändringar på blocken efter att SAM Internet öppnat... 5 Vi

Läs mer

Register Grupp Norm namn/insats

Register Grupp Norm namn/insats Register Grupp Norm namn/insats Driftsenhet Fält Gröda En driftsenhet är det samma som en kund i tidredovisningen. Speciellt om registrering skall ske på fält eller grödnivå På de fält som är angivna för

Läs mer

Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015

Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015 Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015 Kursinnehåll och preliminär planering www.farnebo.se Vem ska läsa kursen? Kursen vänder sig till dem som vill lära sig mer om ekologisk grönsaksodling

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA ENERGIFAKTA Bäckens gård Västra Götaland På Bäckens gård satsar man på att vara självförsörjande på energi. Här produceras slaktsvin, grödor till foder och avsalu och 2 89 kwh produceras årligen från vind,

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Lantbrukare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Lantbrukare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Lantbrukare Vi hjälper dig att tjäna pengar på ditt lantbruk I snart 100 år har vi på LRF Konsult hjälpt lantbruksföretagare i hela

Läs mer

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige - under de senaste 15 åren Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), maria.wivstad@slu.se Nasjonal

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

kunskap till landsbygdens näringar.

kunskap till landsbygdens näringar. Karin Eliasson Energirådgivare Hushållningssällskapet Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap till landsbygdens näringar. 300 miljoner till energieffektivisering Solcellsstöd Solvärmestöd

Läs mer

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Avtalsbilaga 4 Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan: 457-4377/2004 Projektets nummer och namn: nr 18. Biobränslepannor Husa och Fituna gårdar

Läs mer

Ekologiskt lantbruk i norra Sverige Nr 1 2013

Ekologiskt lantbruk i norra Sverige Nr 1 2013 Ekologiskt lantbruk i norra Sverige Nr 1 2013 Foto: Per-Göran Persson Ur innehållet Fytoöstrogener i rödklöver: sid 3 Vinterrastning: sid 4-5 Regler om ekoutsäde: sid 6 Energikollen: sid 7 frågor till

Läs mer

Welcome Hotell. Skyttestafett. Stockholm 2002-08-17 / arr: Bromma Skf

Welcome Hotell. Skyttestafett. Stockholm 2002-08-17 / arr: Bromma Skf Welcome Hotell Skyttestafett 2002 Stockholm 2002-08-17 / arr: Bromma Skf 1 Ale Skf 723 469 1192 11 Moälven-MoDo 703 450 1153 Mikael Fors 147 97 244 Petter Eriksson 145 96 241 Håkan Sundström 144 96 240

Läs mer

Synpunkter på utkast till föreskrift om miljöersättningar m m Ert Dnr 19-9225/06, utkast daterat 29 september

Synpunkter på utkast till föreskrift om miljöersättningar m m Ert Dnr 19-9225/06, utkast daterat 29 september PETER EINARSSON Tel & fax 0477 401 60 E-post peter.einarsson@ekolantbruk.se 5 oktober 2006 Till Jordbruksverket Gunilla Kock gunilla.kock@sjv.se Synpunkter på utkast till föreskrift om miljöersättningar

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;

Läs mer

Utbildning om KRAV och ekologisk produktion

Utbildning om KRAV och ekologisk produktion Välkomna till Utbildning om KRAV och ekologisk produktion Norrbottens Läns Landsting 17 september 2014 Staffan Carlberg KRAV Ekologisk grundkurs KRAV som organisation, mervärden Märkningar Ekologisk produktion

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar) Ändringar i IP SIGILL Mjölk_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Mjölk, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

EKObruk. Norr. Nyhetsblad. Ur innehållet. Ledaren Vi behöver lokala slakterier!

EKObruk. Norr. Nyhetsblad. Ur innehållet. Ledaren Vi behöver lokala slakterier! EKObruk Norr Ekologiskt lantbruk i norra Sverige Nr 2 2006 Speltvete konkurrerar bra med ogräset. Ur innehållet Ledaren Vi behöver lokala slakterier! Växtnäring i ekologisk tomatodling Gårdsreportage från

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

Ändra innan din gård blir kontrollerad. Minska arealerna i ansökan före kontroll. I SAM Internet om du har skickat in ansökan via SAM Internet.

Ändra innan din gård blir kontrollerad. Minska arealerna i ansökan före kontroll. I SAM Internet om du har skickat in ansökan via SAM Internet. 871 86 HÄRNÖSAND Besöksadress Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon 0611-34 90 00 www.lansstyrelsen.se/vasternorrland Nr 4 2011 Kom ihåg att vissa ändringar i SAM-ansökan kan utföras efter 15 juni

Läs mer

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad Lönsamhet större mjölkgårdar D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad Johan Ocklind presentation Ekonom Agronom Affärsrådgivare LRF Konsult Arbetsområde Västra Götaland, Värmland, Örebro, Sörmland

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning 2015-03-30/Eva-Lena Rådberg Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning Sammanfattning Mjölkkor 74% anser att beteskravet är viktigt för mjölkens mervärde. 60 % av producenterna

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och NKI-SE 108 JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465 Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och vårskörd Efter önskemål från flera håll av en slags

Läs mer

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat? Hur påverkas lantbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

Hjälp oss göra våra regler bättre!

Hjälp oss göra våra regler bättre! Remiss, nya regler för slakt, kapitel 10, få ändringar i djurreglerna, kapitel 5 Svara senast 31 mars 2013 Svara till regler@krav.se Hjälp oss göra våra regler bättre! KRAVs styrka är en bred förankring

Läs mer

Welcome Hotel skyttestafett 2006

Welcome Hotel skyttestafett 2006 Welcome Hotel skyttestafett 2006 1 Moälven Modo 1160 Maria Falck 142 95 237 Linda Gustavsson 138 95 233 Helena Arvidsson 139 92 231 Mikael Olofsson 140 90 230 Petter Eriksson 137 92 229 2 Ale 1152 Mikael

Läs mer

Recept för framgångsrik samverkan - vad säger forskningen? Magnus Ljung/Eva Hagström SLU i Skara/Ekologiska lantbrukarna 2013-04-18

Recept för framgångsrik samverkan - vad säger forskningen? Magnus Ljung/Eva Hagström SLU i Skara/Ekologiska lantbrukarna 2013-04-18 Recept för framgångsrik samverkan - vad säger forskningen? Magnus Ljung/Eva Hagström SLU i Skara/Ekologiska lantbrukarna 2013-04-18 Inget nytt under solen och allt mer stöd för att samverkan är rätt väg

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

Källsprångs gård har valt nischen lokal minigrossist

Källsprångs gård har valt nischen lokal minigrossist Tjäna pengar på ekogrönsaker? Källsprångs gård har valt nischen lokal minigrossist Lokala förutsättningar avgjorde odlingens storlek och inriktning. Källsprångs gård LISBETH LARSSON Man får utnyttja de

Läs mer

Under 36. och vill påverka? Välkomsterbjudande! Då är LRF Ungdomen ditt forum. Bli medlem och få en rådgivningscheck + prenumeration på köpet

Under 36. och vill påverka? Välkomsterbjudande! Då är LRF Ungdomen ditt forum. Bli medlem och få en rådgivningscheck + prenumeration på köpet Välkomsterbjudande! Under 36 Bli medlem och få en rådgivningscheck + prenumeration på köpet och vill påverka? Då är LRF Ungdomen ditt forum LRF UNGDOMEN 2015 1 Om LRF Ungdomen Hej ungdom! Vår framtid ligger

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Träff kring andelsjordbruk

Träff kring andelsjordbruk Träff kring andelsjordbruk Ekocentrum 5 mars 2014 Arrangörer: Grön Produktion på Mistra Urban Futures, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Studiefrämjandet Onsdagskvällen den 5 mars höll Grön Produktion på

Läs mer

Konsekvenser vid utebliven fusion mellan Milko och Arla

Konsekvenser vid utebliven fusion mellan Milko och Arla Rapport Diarienummer 100-5756-11 Konsekvenser vid utebliven fusion mellan Milko och Arla Konsekvenserna för Jämtlands län Omslagsbild Marie Birkl Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län November 2011 Beställningsadress

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Kalkyler för energigrödor Kalkyler för: salix rörflen höstvete korn träda Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga, i början

Läs mer

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller!

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöd till landsbygden Innehåll Innehåll Innehåll I år är det mycket nytt med jordbrukarstöden...5 Gårdsstöd...8 Förgröningsstöd...14 Stöd till unga jordbrukare...20

Läs mer

Att göra risker till möjligheter: jg Hur ser den totala risksituationen ut för lantbruksföretagaren och. gårdsekonomin? Prof. Carl Johan Lagerkvist

Att göra risker till möjligheter: jg Hur ser den totala risksituationen ut för lantbruksföretagaren och. gårdsekonomin? Prof. Carl Johan Lagerkvist Att göra risker till möjligheter: jg Hur ser den totala risksituationen ut för lantbruksföretagaren och finns det en koppling till gårdsekonomin? Prof. Carl Johan Lagerkvist Valet av förhållningssätt!

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 2. 2014 Sammanfattning Globalt lägre mjölkpriser har lett till att det genomsnittliga svenska avräkningspriset har sjunkit under maj månad. Avräkningen ligger fortfarande

Läs mer

Mervä rde med ekologiskt ko tt

Mervä rde med ekologiskt ko tt Seminarium och dialogmöte på Garveriet i Floda den 3 oktober 2012 Mervä rde med ekologiskt ko tt Föreläsningar Marknadsutvecklingen för ekologiska livsmedel Cecilia Ryegård från Ekoweb gjorde en bred presentation

Läs mer

Välj godare råvaror till ditt kök

Välj godare råvaror till ditt kök KRAV-CERTIFIERA DIN RESTAURANG Välj godare råvaror till ditt kök Receptet på godare mat VASA ALLÉ GÖTEBORG Restaurang Wasa Allé ligger mitt i Vasastaden i Göteborg. Här är ambitionsnivån skyhög, inte minst

Läs mer

2 Företag och företagare

2 Företag och företagare 2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

KRAV vs SMAK. certifiering

KRAV vs SMAK. certifiering KRAV vs SMAK verkar rätt byråkratiska och stelbenta ibland och kan behöva lite konkurrens när det gäller kundbehandling? Jo det handlar om ett val mellan två olika regelverk, stanfoto: karolina jerkebring

Läs mer

Särtryck ur tidningen Nötkött 6/2013

Särtryck ur tidningen Nötkött 6/2013 Särtryck ur tidningen Nötkött 6/2013 I det här numret bjuder vi på 12 extra sidor där du får tips på hur du kan öka produktionen av protein på den egna gården. Hemmaodlat protein kan ge lägre foderkostnader

Läs mer

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte

Läs mer

Nyheter från din kommun

Nyheter från din kommun Nyheter från din kommun Det här är Mariestads kommuns nyhetsbrev för näringslivet, här kan du läsa om vad som händer i kommunen och näringslivet. Har du nyheter som du vill lyfta i det här forumet tar

Läs mer

Sammanfattning av panelsamtalet om hållbar matproduktion

Sammanfattning av panelsamtalet om hållbar matproduktion Sammanfattning av panelsamtalet om hållbar matproduktion Ekologisk mat för 15,5 miljarder kronor i Sverige i fjol. Ökade med 38 %. Finns brist på ekovaror men ett växande intresse. Matproduktion har stor

Läs mer

Ny foderstrategi en lönsam historia

Ny foderstrategi en lönsam historia Ny foderstrategi en lönsam historia Erik Engelbrekts, 34 år, bor i Stockholm med sambo och barn. Han är utbildad ekonomargonom och har sina röer i Hälsingland. Erik arbetar på Växa Sverige, avdelningen

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

CAMP 2050. Helena Ahlkvist Johansson Avdelningen för energieffektivisering 2 oktober 2014

CAMP 2050. Helena Ahlkvist Johansson Avdelningen för energieffektivisering 2 oktober 2014 CAMP 2050 Helena Ahlkvist Johansson Avdelningen för energieffektivisering 2 oktober 2014 Detta vill jag berätta om Ekodesign och energimärkning uppvärmning Certifierad installatör Resumé av några tester

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

LOKALA MILJÖFÖRESKRIFTER FÖR LUNDS KOMMUN. Antagna av kommunfullmäktige den 19 december 2002, 253.

LOKALA MILJÖFÖRESKRIFTER FÖR LUNDS KOMMUN. Antagna av kommunfullmäktige den 19 december 2002, 253. LOKALA MILJÖFÖRESKRIFTER FÖR LUNDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige den 19 december 2002, 253. 1 LOKALA MILJÖFÖRESKRIFTER FÖR LUNDS KOMMUN Lokala föreskrifter för Lunds kommun för att skydda människors

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

Tematisk arbetsgrupp energi

Tematisk arbetsgrupp energi Tematisk arbetsgrupp energi 1 Deltagare i gruppen Karin Hjerpe/Camilla Lagerkvist Tolke, Jordbruksverket (ordförande) Anna Lööv, Landsbygdsnätverket Andreas Hägglund, LRF Arne Andersson, Energimyndigheten

Läs mer

Ordförande Daniel Nyman hälsade välkommen och förklarade styrelsesammanträdet öppnat.

Ordförande Daniel Nyman hälsade välkommen och förklarade styrelsesammanträdet öppnat. 1 STYRELSEPROTOKOLL Nr 1/02 Art Konstituerande sammanträde med styrelsen för ÖNBF Dag Lördag 16 februari 2002. Plats Hotel Rica, Skellefteå Närvarande Daniel Nyman Kjell Johansson Barbro Forsman Inger

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Erbjudandet gäller till och med 1 december 2013. Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Statkraft SCA Vind AB Investera i förnybar energi och påverka dina elkostnader Nu kan du som har elabonnemang

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog

Stabil prisutveckling för skog Pressmeddelande, den 31 januari 2003 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog Priserna för skogsfastigheter ökade under andra halvåret 2002 jämfört med det första halvåret

Läs mer