Primärkommunala nämndens sammanträde den 20 april

Transkript

1 Primärkommunala nämnden Kallelse till Primärkommunala nämndens sammanträde den 20 april Primärkommunala nämndens ledamöter kallas till sammanträde enligt följande: Plats: Regionförbundet i Kalmar län, Nygatan 34 Tid: Onsdagen den 20 april klockan 9-12 Information Föredragningslista med handlingar bifogas. Meddela Cilla Ilhammar, e-post cilla.ilhammar@rfkl.se om du inte kan närvara vid sammanträdet. Gemensam lunch ca Om du deltar som ej tjänstgörande ledamot meddela det i förväg. Vänligen meddela eventuella allergier eller om du inte kommer att närvara vid lunchen. Samordningsförbundet i Kalmar län har ägarmöte klockan 13. Hjälpmedelsnämndens möte i april är inställt och nästa möte är den 1 juni på hjälpmedelsförrådet klockan För resa med bil gäller samåkning i största möjliga mån. Enligt uppdrag Cilla Ilhammar REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Besöksadress: Nygatan 34 i KALMAR, Postadress: Box 762, SE KALMAR Tel: , Fax: , E-post: info@rfkl.se,

2 2 Sändlista Ledamöter Ilko Corkovic Anna-Marie Fagerström Lars Rosander, förhinder Stihna Johansson-Evertsson Dzenita Abaza Bertil Dahl Henrik Yngvesson, v ordf, förhinder Roland Åkesson, förhinder Christina Davidsson Andreas Erlandsson Ingemar Lennartsson Henrik Nilsson Bokor Helen Nilsson Harald Hjalmarsson Tomas Kronståhl, ordf. Ersättare för kännedom Sofie Loirendal Maria Ixcot-Nilsson Åke Bergh, förhinder Jonas Erlandsson Roger Holmberg Elisabeth Gustavsson Anna-Kajsa Arnesson, förhinder Jens Robertsson Lars-Gunnar Hellström Peter Wretlund Göte Pettersson Mona Magnusson Kenneth Björklund Jon Sjölander Mats Hugosson Adjungerad Ulf Nilsson, regionförbundets ordförande Berörda tjänstepersoner Charlotte Gustafsson Cilla Ilhammar Lennart Magnusson Åsa Strandlund Magnus Hammarstedt Externa Hans Fritz Lars Borgemo Robert Liljeström Mikael Jarmdahl Carl-Johan Swanson REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Besöksadress: Nygatan 34 i KALMAR, Postadress: Box 762, SE KALMAR Tel: , Fax: , E-post: info@rfkl.se,

3 3 Föredragningslista Nr. Ärende Beslut/- information 1. Sammanträdet öppnas 2. Val av justerare, i tur Christina Davidsson B 3. Fastställande av dagordning B./. 4. Arbetsförmedlingen fortsatt dialog kring nedlagda kontor I Hans Fritz och Lars Borgemo./. 5. Förslag till nytt kommunförbund i Kalmar län B Tomas Kronståhl 6. Program för social hållbarhet Kalmar län lägesrapport I Charlotte Gustafsson./. 7. Flyktingsituationen I Tids- och processplan EKO ESF ansökan Charlotte Gustafsson./. 8. Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga Nkas nya uppdrag I Lennart Magnusson./. 9. Kompass Kommunal praktisk samverkan inom socialtjänsten i Kalmar läns kommuner lägesrapport I Åsa Strandlund./. 10. Telia från koppartråd till fiber I Magnus Hammarstedt och Robert Liljeström, Mikael Jarmdahl samt Carl-Johan Swanson från Telia 11. Anmälningsärende 12. Övriga frågor A) Informationssäkerhetsprojektet datum för slutkonferens REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Besöksadress: Nygatan 34 i KALMAR, Postadress: Box 762, SE KALMAR Tel: , Fax: , E-post: info@rfkl.se,

4 PKN Dialog kring nedläggning av Arbetsförmedlingens kontor i Kalmar län Med anledning av Arbetsförmedlingens nedläggning av lokala kontor i Kalmar län skickade länets kommunchefer i december en skrivelse till generaldirektör Mikael Sjöberg där de utryckte sin oro kring försämrad service för medborgarna. Arbetsförmedlingen skickade en svarsskrivelse i januari där de skriver att nedläggningarna är en del av det förnyelsearbete som pågår och som omfattar en rad utvecklingsinitiativ. De skriver att de har ett starkt fokus på kundcentrering och långsiktighet. De hänvisar till bokade möten istället för spontanbesök och kommer att använda ett mobilt och uppsökande arbetssätt gentemot arbetsgivarna. Vidare skriver de att de har ett stort behov av att samarbeta med kommunerna i utvecklandet av en ny och bättre arbetsförmedlingsverksamhet till nytta för medborgare och företagare. För vidare dialog kring ovanstående har vi bjudit in arbetsförmedlingens chefer Hans Fritz och Lars Borgemo till PKN. Följande frågor önskar vi diskutera: Arbetsförmedlingens arbete i respektive kommun läge. Uppdraget kring etablering och boende. Flyktingsituationen. Statusen för Delegationen Unga till Arbete (DUA) Enligt uppdrag Cilla Ilhammar

5 D-nr: Checklista för jämställda beslut Instruktion: För att säkerställa att Regionförbundet i Kalmar län bedriver en jämställd politik och verksamhet är det nödvändigt att jämställdhetsperspektivet beaktas i ärendeberedningen. Checklistan är ett hjälpmedel för detta och ska följa alla underlag till beslut i AU/styrelse och PKN. Beredande tjänsteperson gör tjänsteskrivelsen och granskar den utifrån checklistan. Checklistan skickas som bilaga till tjänsteskrivelsen i ärendet till styrelsens respektive PKNs samordnare. Uppdrag angående samarbetsformer för regionalt utvecklingsarbete samt uppgifter i ett kommunalt intresseorgan 1. Ska checklistan användas? Vid nej, motivera i kommentarsfält nedan! Ja Nej 2. Berör ärendet kvinnor och män, flickor och pojkar? Ja Nej Bakgrund 3. Har du använt statistik? Ja Nej 4. Om du använt statistik, är den könsuppdelad? Ja Nej 5. Framgår könsfördelningen i ärendets målgrupp?(ex, ungdomar, äldre, företagare etc.). Vid nej, motivera i kommentarsfältet nedan! Bedömning Redovisas vilka konsekvenser ärendet får (positiva, negativa, oförändrade) för kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar? Om svaret är nej, varför har det inte redovisats? Motivera i kommentarsfältet nedan! Fråga 4. Förslag Tar förslaget till beslut hänsyn till ev. skillnader i konsekvenser för kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar? Vid nej, varför inte? Motivera i kommentarsfältet nedan! Reflektion Har ärendet någon generell påverkan på jämställdhet i samhället? Om svaret är ja, beskriv på vilket sätt i kommentarsfältet nedan! Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Kommentar: Ärendet är inte av den karaktären att det direkt berör kvinnor och män. Konsekvenserna av utredningen och förslaget till utformningen av ett nytt kommunalt intresseorgan kommer dock att göra det och det är av största vikt att jämställdhetsaspekten beaktas i det förslaget.

6 Riktlinjer - Checklista för jämställda beslut Regionförbundets styrelse beslutade den 19 juni 2013 att beslutsärenden till styrelsen, AU och PKN ska åtföljas av checklista för jämställda beslut. Nedan finner du stöd i hur du kan tänka när du fyller i checklistan. Checklistan skickas som bilaga till tjänsteskrivelsen i ärendet till styrelsens respektive PKNs samordnare. Ska checklistan användas? Med största sannolikhet berör ditt ärende direkt eller indirekt kvinnor, män, flickor och pojkar och då ska checklistan användas (fråga 1 och 2). Bakgrund Många gånger använder vi statistik för att underbygga tjänsteskrivelsen. Fråga 3 handlar om statistik har används över huvud taget oavsett om den är könsuppdelad eller inte. För att verkligen veta hur det förhåller sig är det sedan viktigt att ta fram aktuell statistik som är uppdelad på män och kvinnor (fråga 4). Likaså är det viktigt att synliggöra kvinnor, män, flickor och pojkar ex inom kvoten företagare, boende på landsbygden, ålder, utländsk härkomst, turister etc. (fråga 5). Ansvarig för statistik, analyser och prognoser på RF kan vara behjälplig i att ta fram den statistik du behöver. Detta kräver dock framförhållning. Kan du inte få fram statistiken könsuppdelad är det viktigt att du skriver en kommentar om det. Bedömning Beskriver handlingen på vilket sätt ärendet påverkar och vilka effekter det får för kvinnor, män, flickor och pojkar (fråga 6)? Det är viktigt att detta synliggörs i handlingen för att de förtroendevalda ska kunna fatta ett medvetet jämställt eller ojämställt beslut. Förslag Lyfter förslaget till beslut in din bedömning enligt riktlinjer i fråga 6 (fråga 7)? För att hjälpa de förtroendevalda att fatta ett medvetet jämställt eller ojämställt beslut är det viktigt att det i formuleringen framgår beslutets påverkan på kvinnor respektive män och flickor respektive pojkar. Exempel på formulering: Förslag till beslut: Regionförbundets styrelse föreslås besluta att... Ärendet har beretts ur ett jämställdhetsperspektiv. Reflektion Kan du se att detta beslut skulle kunna leda fram till att Kalmar län blir ett mer jämställt eller mer ojämställt län i stort (fråga 8)? Denna fråga kan vara svår att besvara men hjälp gärna ledamöterna att reflektera med hjälp av dina reflektioner. Vid muntlig föredragning av ärendet ska handläggaren beskriva hur jämställdhet beaktats i just det aktuella ärendet. REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Besöksadress: Nygatan 34 i KALMAR, Postadress: Box 762, SE KALMAR Tel: , Fax: , E-post: info@rfkl.se,

7 Primärkommunala nämnden Uppdrag angående samarbetsformer för regionalt utvecklingsarbete samt uppgifter i ett kommunalt intresseorgan Förslag till beslut PKN föreslås besluta i enlighet med följande förslag. Bakgrund Under 2015 har Regionförbundet och Landstinget genomfört en gemensam utredning om förutsättningarna för ett eventuellt bildande av regionkommun. Utredningen blev klar under hösten och presenterades för regionförbundets styrelse landstinget i december. Efter att utredningen varit på remiss hos kommunerna fattade Landstingsfullmäktige i februari beslut om att gå vidare med ansökan till regeringen om att ta över det regionala utvecklingsansvaret Detta uppdrag utgår från tidigare uppdrag och rapport. Nästa steg blir att gå vidare med del av de förslag som utredningen föreslår. I rapporten anges att Regionförbundet svarar, fram till att en ny regionkommun bildas, för arbetet med revidering och beslut av dessa planer och strategier. Landstinget bör liksom andra organisationer ha möjlighet att genom remissarbete ge sin syn på de frågor som ingår i revideringen av respektive plan eller strategi. Om det finns möjlighet att samordna arbetet med revidering och remiss för ett antal planer är det angeläget för att underlätta för olika aktörer att engagera sig i det arbetet. Kommunerna har under utredningen fört dialog om behovet av att bilda ett kommunförbund i samband med fusionen av hälso- och sjukvården och det regionala utvecklingsuppdraget. Kommunerna enades i början av 2016 om att bilda ett gemensamt organ för de primärkommunala frågorna. Frågan som återstår är bland annat vilka uppdrag och frågor som det kommunala samverkansorganet ska hantera. Den Primärkommunala nämnden gav i november regionförbundets kansli i uppdrag att utreda frågan. Parallellt pågår ett statligt arbete med att bilda större län i Sverige vilket kan komma att påverka arbetet med bildandet av såväl regionkommun som kommunalt intresseorgan i Kalmar län. REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Besöksadress: Nygatan 34 i KALMAR, Postadress: Box 762, SE KALMAR Tel: , Fax: , E-post: info@rfkl.se,

8 2 Uppdraget 1. Föreslå hur Regionförbundets arbete med framtagandet av strategiska planer ska genomföras fram till bildandet av regionkommun. 2. I nära dialog med kommunerna föreslå vilka uppdrag, vilka frågor, som ska hanteras inom ramen för det kommunala intresseorganet i Kalmar län. Tidplan Uppdraget ska vara genomfört till Tidplanen kan komma att revideras beroende på hur processen utvecklas angående bildandet av större regioner. Arbetssätt Avstämning sker med kommunala företrädare genom PKN samt löpande med PKN:s samt Regionförbundets presidium. Dialog ska också föras med kommuncheferna genom gemensamt möte. /Helena Nilsson

9 Projektansökan - EKO Bakgrund Som en del i att arbetet med att utveckla integrationsarbetet har Regionförbundet fått i uppdrag, att för länets räkning, ta fram en ESF- ansökan som handlar om kunskapshöjande insatser för ideell och offentlig sektor kopplat till integration. Projektet syftar till att ge en ökad kompetens hos personal inom offentlig och ideell sektor för att underlätta och stödja nyanländas etablering i länet med följande projektmål. Att öka samverkan för att utbyta erfarenhet och kompetens inom områdena hälsa, sysselsättning och skola Att få ett kommunövergripande arbete kring integration med ett inkluderat jämställdhetsperspektiv Medverkande Ansökan skickades till ESF-rådet den 29 februari och de aktörer som omfattas av ansökan är: Landstinget i Kalmar län, Västerviks kommun, Högsby kommun, Mönsterås kommun, Kalmar kommun, Nybro kommun, Mörbylånga kommun, Emmaboda kommun och Torsås kommun. Om projektet blir beviljat så kommer det att vara möjligt för ytterligare organisationer i länet att delta via deltagaravgifter. De medverkande aktörerna kommer kunna påverka inriktning på kompetensinsatserna samt välja vilka olika delar i projektet som aktören har mest nytta av att delta i. Planering av innehåll och upplägg kommer göras tillsammans med aktörerna under analys och planeringsfasen. Tidsplan De inledande kontakterna med ESF kring ansökan är positiva. Det har inkommit ansökningar i denna omgång för 31 av 36 tillgängliga miljoner kronor. Tidsplanen framåt ser ut enligt följande; - Ansökningarna lämnas till politisk prioritering den 29 april - senast då får vi besked om att vi gått vidare till politisk prioritering. - Partnerskapet för sociala fonden sammanträder juni så om ansökan blir prioriterad kommer information om detta den 14 eller 15 juni. ESF kommer att kontakta de medverkande aktörerna när som helst under perioden från det att ansökan är inkommen till dess att den lämnas vidare till vårt strukturfondspartnerskap. Om ansökan beviljas kommer analys och planeringsfas att starta i september 2016.

10 EKO- Etablering och Integration, Kompetens och Organisation i Kalmar län Kalmar län står inför stora demografiska utmaningar där utlandsfödda är en viktig resurs. Kalmar läns integrationsvision är att gemensamt skapa förutsättningar för ett län med ett inkluderande mottagande, där individens resurser tillvaratas och ger en mångfald som bidrar till individens, lokalsamhällets och regionens utveckling. Genom samverkan kan vi gemensamt se till att Kalmar län blir ett län där utrikes födda ges samma möjligheter som inrikes födda och därmed väljer att bosätta sig och stanna kvar i länet. För att uppnå detta krävs att attityder förändras och att mångfald synliggörs som en viktig del av regionens utveckling. Som en del i att arbetet med att utveckla integrationsarbetet har regionförbundet fått i uppdrag, att för länets räkning, ta fram en ESF- ansökan som handlar om kunskapshöjande insatser för ideell och offentlig sektor kopplat till integration. De övergripande projektmålen är: Att öka samverkan för att utbyta erfarenhet och kompetens inom områdena hälsa, sysselsättning och skola Att få ett kommunövergripande arbete kring integration med ett inkluderat jämställdhetsperspektiv Projekt mål och syfte: Ökad kompetens hos personal inom offentlig och ideell sektor för att underlätta och stödja nyanländas etablering i länet. Projektet kommer att ha ca 1000 unika deltagare under 3 år. Projektets aktiviteter Kompetensutvecklingen kommer att bestå av flera delar; uppstart och avslutningskonferens, grundutbildning, fördjupningsutbildning och en del med processtöd för strategiskt arbete på hemmaplan för kommunerna. Exempel på yrkesgrupper i kommunerna är lärare och skolledare, socialsekreterare, bibliotekspersonal, elevhälsoteam, fritidsledare, arbetsmarknads- och näringslivshandläggare. I aktiviteterna kommer också övriga aktörer såsom Arbetsförmedlingen, migrationsverket, försäkringskassan samt ideell sektor såsom studieförbund, trossamfund, idrottsorganisationer m.m. att erbjudas deltagande mot en deltagaravgift.

11 Uppstart Grund Fördjupning Avslutning Uppstartskonferens Grundutbildning Tematiska fördjupningutbildningar Parallella utbildningsinsatser Avslutande kommundialoger Spridningskonferens Strategiskt arbete på hemmaplan med processtöd för länets kommuner Anmälan om deltagande ska göras av respektive kommun Uppstartskonferens 1 dag Ett tillfälle då projektet presenteras och en första utbildningsinsats genomförs där målgrupp och samverkanspartners lär känna varandra. I samband med uppstartskonferensen kommer ett mötestorg att finnas. Här kan samverkansaktörerna och lokala representanter möta projektdeltagarna och ge en bild av det utbud av metoder och verktyg som finns tillgängliga för fördjupningar. Grundutbildning 1 dag Ska erbjudas i södra, mellersta och norra delen av länet. Utbildningen kommer att bl.a. innehålla en nyanländs resa, aktörer i integrationsprocessen och deras roller, bemötande, attityder och förhållningssätt. Tematiska fördjupningsutbildningar 4 dagar per tema Utbildningar inom områdena sysselsättning, skola och hälsa. Här kommer man att gå igenom nuläge, utmaningar och förbättringspotential. Lokalt arbete mellan de olika utbildningstillfällena är avgörande för ett framgångsrikt utvecklingsarbete detta måste möjliggöras för deltagarna. Strategiskt arbete på hemmaplan med hjälp av processtöd. Några kommuner i länet kommer i steg fyra att erbjudas att delta i en processledd utveckling av kommunens eget arbete med integration och etablering. De kommuner som vill delta behöver ansöka under analys- och planeringsfasen samt tillsätta en arbetsgrupp och en kontaktperson. Man kan exempelvis arbeta gemensamt med policys, planer och projektplanering. Behov kommer att utredas under analys- och planeringsfasen. Utbildningar för stöd till processledd utveckling. Anpassade utbildningar som stöd till processen.

12 Parallella utbildningsinsatser Riktade utbildningsinsatser till specifika yrkesgrupper inom ett avgränsat område. Avslutande kommundialog Avslutande kommundialog i deltagande kommuner kring resultat och utvecklingsarbete. Spridningskonferens Spridning av projektets resultat. Mötestorg Mötestorg är en återkommande aktivitet vid konferenserna för att skapa möten och sprida metoder och verktyg mellan projektets deltagare, kommuner och övriga aktörer. Eftersom kommunerna ser olika ut i både storlek och hur långt de har kommit i sitt integrationsarbete så vill projektet även erbjuda möjlighet att ha dialog med olika utbildningsaktörer och synliggöra vad som finns i regionen. Kommunernas åtagande i projektet Projektansökan till ESF omsluter ca 11 miljoner under 3 år. ESF-stödet uppgår till 47% och kommuner och offentliga aktörer med övriga 53%. Budgeten är framräknad utifrån en medfinansiering från deltagande kommuner motsvarande max kr/ kommun/år, totalt kr/ kommun. Detta utgör en maxkostnad per kommun och kan komma att justeras nedåt beroende på hur många ytterligare aktörer som kommer att delta i genomförandet av projektet. Detta fastställs under den sk analys- och planeringsfasen som motsvarar projektets 6 första månader. Förväntad start för projektet, om ansökan blir beviljad, är hösten Handläggare: Matilda Svensson, matilda.svensson@rfkl.se

13 PKN Fortsatt arbete för Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka På uppdrag av regeringen ska Nka från och med 2016 driva ett långsiktigt nationellt kompetenscentrum för anhörigstöd, vilket är en fortsättning på det uppdrag som Nka haft årsvis sedan Den huvudsakliga uppgiften är att vara ett expertstöd till kommuner, landsting och enskilda utförare avseende anhörigstödsfrågor och att kunna ge kunskapsstöd direkt till föräldrar och anhöriga till personer, företrädesvis barn och unga, med kombination av flera omfattande funktionsnedsättningar och omfattande medicinska behov. Verksamhetsområdet omfattar alla anhöriga oberoende av den närstående personens ålder, sjukdom, diagnos eller funktionsnedsättning och ska stödja och utveckla hälso- och sjukvården roll och ansvar när det gäller stödet till anhöriga. I uppdraget ingår att stödja implementering av anhörigstöd, metodutveckling, kunskapstransformation och kunskapsutbyte, att vara en länk mellan forskning, praktik och beslutsfattare och att vara Sveriges kontaktpunkt när det gäller internationellt samarbete inom området. Nka ska bidra till högre kvalitet och produktivitet inom anhörigområdet. Verksamheten ska genomsyras av ett jämlikhetsperspektiv och uppmärksamma könsrelaterade skillnader och konsekvenser inom anhörigstödet. Nka ska: särskilt uppmärksamma könsrelaterade skillnader och konsekvenser i anhörigstödet särskilt uppmärksamma anhörigstöd i ett interkulturellt perspektiv särskilt bidra till att underlätta förutsättningen för att kombinera rollen som anhörig med arbetslivsdeltagande och god hälsa stödja och utveckla hälso- och sjukvården roll och ansvar när det gäller stödet till anhöriga när det gäller barn som anhöriga särskilt bidra till sådant stöd att anhörigas svårigheter inte inkräktar på barnets hälsa, utveckling och skolgång. Handläggare: Lennart Magnusson

14 Kompass Kommunal Praktisk Samverkan Socialtjänsten - Kalmar län Bakgrund Socialtjänsterna i Kalmar läns kommuner lämnade vid årsskiftet 2012/2013 in om uppsägning av sina avtal med den tidigare gemensamma forsknings- och utvecklingsenheten Fokus i Kalmar län. Regionförbundet fick uppdraget att samordna överläggningarna. Tillsammans med stöd från Linnéuniversitetet identifierade verksamhetscheferna under 2013 gemensamma behov och utmaningar kring gemensam FoU i länet. Sammanfattning och slutsatser från processen var följande: - En fortsatt samverkan i länet med större tyngdpunkt på U:et (Utveckling, Utredning och Utvärdering) i FoU - Ett gemensamt arbete, samverkan och samordning som innehåller flera steg där de gemensamma insatserna initialt bedrivs i mindre skala, parallellt med insatserna inom ramen för de nationella överenskommelserna i det regionala plattformsarbetet för att sedan växa utifrån behov och samstämmiga beslut. - F:et (forskning) ska i första hand bestå av en extern kompetens anlitad utifrån behov från andra samverkanspartners som ex. landstinget i Kalmar län samt lärosäten med ex. Linnéuniversitetet. Resultatet landade i Kompass: Kommunal Praktisk Samverkan Socialtjänsten Kalmar län. Kompass hjälper oss att ta ut riktning samt att hålla kursen för en gemensam utveckling inom socialtjänsten i Kalmar läns kommuner. Att tydligt och i samverkan leda mot resultat, mäta effekter och behålla eller ändra riktning. Beställningar inom Kompass 2016 Idag finns det tre beställningar utformade av länets social- och omsorgschefer och Regionförbundet som innefattar följande projekt: 1. Implementering av IBIC (individens behov i centrum) i Kalmar län 2. Plan för kompetensutveckling IFO Kalmar län 3. CAN Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete inom alkohol, narkotika, droger och tobak (sträcker sig fram till och med 2017) Övrigt pågående arbete inom ramen för Kompass Inom Kompass har utvecklingssamordnaren ansvar för externa kontakter kring kompetensutveckling på området. Några av dessa är VO-collage, Linnéuniversitetet och Nova. Utvecklingssamordnaren genomför också ett ständigt arbete med en omvärldsanalys inom aktuell kompetensutveckling. Kompass Kommunal Praktisk Samverkan Socialtjänsten Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län. Besöksadress: Nygatan 34 i KALMAR, Postadress: Box 762, SE KALMAR Tel: ,

15 Var står vi idag Implementering av IBIC i Kalmar län Beställningen påbörjades under 2014, då som ÄBIC (äldres behov i centrum) idag har huvuddelen av kommunerna kommit igång med arbetet. Två kommuner väntar på politiskt beslut. Plan för kompetensutveckling IFO Kalmar län Utvecklingssamordnare har påbörjat en inventering av hur kompetensutvecklingsbehovet ser ut hos socialsekreterare inom individ- och familjeomsorgen i Kalmar län. Med grund i denna beställning pågår också en kartläggning av hur behovet av kompletteringsutbildning ser ut för den personal som i framtiden inte uppnår kraven på socionomkompetens. CAN Indikatorsbaserat Lokalt förebyggande Arbete inom alkohol, narkotika och tobak I denna beställning deltar nio av länets kommuner. CAN centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning har i uppdrag att göra kartläggningar av hur konsumtionen av alkohol, narkotika och tobak ser ut i de aktuella kommunerna. Utifrån de kartläggningar som har gjorts har CAN gett kommunerna rekommendationer för framtiden. Arbetet framöver under året Implementering av IBIC i Kalmar län Under resten av året fortsätter de sedan tidigare kontinuerligt återkommande nätverksträffarna. Utvecklingsledaren planerar för att genomföra utbildning för verksamheternas enhetschefer. Arbetet med stöd gentemot kommunerna i implementeringen kommer att fortsätta. Utvecklingsledaren arbetar också vidare utifrån den information som fortlöpande kommer från Socialstyrelsen. Utöver detta arbetar utvecklingsledaren vidare med verksamhetssystemen. Plan för kompetensutveckling IFO Kalmar län En sammanställning kommer att göras av implementeringen och utifrån resultatet tas det sedan fram ett förslag på en gemensam kompetensutvecklingsplan för aktuell personal. Då det gäller den personal som saknar socionombehörighet har ett samarbete med Linnéuniversitetet påbörjats för att kunna möta de krav på kompetens och utbildning som Socialstyrelsen ställer. CAN Indikatorsbaserat Lokalt förebyggande Arbete inom alkohol, narkotika och tobak Arbetet fortsätter i samarbetet mellan aktuella kommuner och CAN utifrån det upplägg som CAN arbetar efter, bl.a. med återkommande kartläggningar av konsumtionen av alkohol, narkotika och tobak efter att CAN s rekommendationer har fullföljts. Kompass Kommunal Praktisk Samverkan Socialtjänsten Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län. Besöksadress: Nygatan 34 i KALMAR, Postadress: Box 762, SE KALMAR Tel: ,

16 Utvärdering av Kompass Utvecklingsarbetet 2015/2016 ska utvecklas och följas upp i nära dialog med nätverket av socialchefer i länet i samarbete med utvecklingssamordnare, FoU samt verksamhetsansvarig för Regionförbundet. Under hösten genomförs en utvärdering av det arbete som hittills har genomförts inom ramen för Kompass. Utvärderingen ska också föreslå andra områden/inriktningar där det finns behov och möjlighet till ett fortsatt gemensamt arbete för kompetensutveckling inom vård och omsorg i länet. Handläggare: Åsa Strandlund, asa.strandlund@rfkl.se, Kompass Kommunal Praktisk Samverkan Socialtjänsten Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län. Besöksadress: Nygatan 34 i KALMAR, Postadress: Box 762, SE KALMAR Tel: ,

17 PM Nedläggning av telefon och xdsl-nät Delar av det gamla, fasta telefonnätet, som till stora delar ägs av Telia, kommer att ersättas med fiber eller mobil teknik. Det innebär att Telia i vissa områden exempelvis ersätter vanlig fast telefoni med lösningar via mobilnätet, och bredband via telejacket (ADSL) med fiber eller mobilt bredband. I vissa områden kan det också vara så att du behöver vända dig till en annan operatör än Telia för att få bredband eller telefoni. Telias förändringar påverkar även operatörer som hyr in sig i deras nät 1. Vad gör PTS? PTS följer omställningarna i tele- och bredbandsnäten noga för att säkerställa tillgången till telefoni och grundläggande internet (minst 1 Mbit/s, enligt lagen) och för att bevaka konsumenternas intressen 2. Detta är särskilt viktigt i glest bebyggda områden, där det fasta telenätet hittills varit den främsta anslutningsformen för telefoni och internet. Har inte staten ansvar att ordna telefoni och bredband till alla? Det är i första hand marknaden som ska erbjuda telefoni och bredband till hushåll och företag. Men för ett mycket litet antal hushåll kan det uppstå en situation där marknaden inte räcker till. I vissa fall kan PTS därför gå in och säkra telefoni genom upphandling. Det rör sig dock om undantagsfall och det är mycket få hushåll som inte kan få telefoni genom någon av de vanliga operatörerna. I dagsläget har PTS upphandlat telefoni till ett 10-tal hushåll. Robusta nät och tillgång till tele- och datakommunikation är inte samhällsviktiga Tillgång till mobila eller fasta nät är inte att betrakta som samhällsviktigt. Det bör påminnas om att enbart radions FM-band är samhällsviktigt i den omvandling av kommunikationsinfrastruktur som pågår. 1 Telia 2 PTS

18 2 Vidare bör även det förtydligas att för flertalet digitala tjänster är det nära nog omöjligt att säkerställa tillgänglighet då antalet leverantörer är okänt. Det inte enbart den direkta accessen till och från närmaste nod som ska fungera. Flera leverantörers nät och serverplattformar samverkar för att Du som användare upplever en fungerande digital tjänst. Det ligger en proposition 3 om hur tillgång till elektronisk kommunikation ska säkerställas genom en förändring i PBL. Denna förändring träder om propositionen går igenom per 1 januari 2017 för ny- och ombyggnationer av byggnader. Denna förändring innebär att den fysiska anslutningen till byggnader behöver hanteras och säkerställas. Vad är följden av tidigare avtal i länet med Telia kring ADSL-utbyggnaden? Inget av de avtal som tecknades löper längre. Det ska betonas att de avtalen avsåg utbyggnad av infrastruktur för ADSL accesser. Det omfattar fibernät till anslutningsnoder samt utrustning i noder. Det fanns i avtalet en skrivning om att ADSL nod skall vara aktiv så länge det finns kundaccesser anslutna via ADSL noden. Samtidigt så har Telia i samma avtal undantagit sitt ansvar att behöva uppdatera utrustning och programvara varför funktionen i dessa ADSL noder inte kan säkerställas när Telia bedömer att det inte längre är ekonomiskt försvarbart. Vad kan göras för att skapa möjligheter med nedläggning av berörda tele- och xdsl-noder? Det finns både gemensamma frågeställningar som specifika förutsättningar. Eftersom länet med tanke på genomförd utbyggnad av ADSL-nätet har många fiberanslutna stationer bör möjligheten att överta nät och stationer diskuteras med Telia. Finns det ekonomiska argument för att överta, av nedläggning berörda delar, och med detta nät som bas hitta intressenter att bygga vidare fiber och/eller mobilt bredband i berörda områden? Om så är fallet behöver det föras en dialog med flera marknadsaktörer för att hitta möjliga och bra lösningar. Frågeställningen om mobilt bredband är en tillräckligt bra alternativ lösning måste beaktas från plats till plats. Den sanning som finns vad beträffar mobil täckning är mycket subjektiv eller teoretiskt beräknad. Det ska även påpekas att dagens prissättningsmodeller med begränsningar i datamängd för mobilt bredband medför mindre bra alternativ för kunder. 3 N2015/2228/ITP Billigare utbyggnad av bredbandsnät

19 3 För berörda områden behöver dialog med Telia och andra aktörer föras kring såväl affärsmöjligheter inom fiberutbyggnad som mobilt bredband. Det måste dessutom göras med det tidsperspektivet att en fungerande lösning finns inom 12 månader. Kanske kan i vissa fall den lösningen vara temporär men i så fall ska en långsiktig lösning finnas planerad och beslutad. Vad pågår inom bredbandskoordinering? Bredband är samhällsbyggnad Det är nu viktigt att frågan om bredband slutar vara en fiberutbyggnadsfråga och istället lyfts till att vara en samhällsbyggnadsfråga. I takt med att digitalisering av infrastruktur genomförs och vårt användande av digitala tjänster i vår vardag ökar påverkas samhället och invånare av tillgång till bredband. I uppdateringen av länets bredbandsstrategi kommer detta vara en röd tråd och olika perspektiv att beskrivas. Utmaningen är skapa möjligheter för bredbandsinfrastruktur för alla, allt och alltid i Kalmar län. Möjliga arbets- och affärsmodeller för bredbandstillgång i glest bebyggda områden Utan tvekan grundar sig frågan om bredbandstillgång om investeringsvilja och tillgång till finansiering. Även med påtryckningar om ytterligare stöd från staten kan vi inte passivt invänta besked om ytterligare stöd och i så fall i vilken omfattning eller till vilka villkor. Länets utmaning i bredbandsutbyggnaden de kommande åren är de glest befolkade områden vi har. Detta omfattar såväl hushåll som arbetsställen men även platser där människor är och verkar ex. vägar, tåg och åkermark. Det innebär en bredbandsinfrastruktur av en kombination av fiber och mobila lösningar. Därför kommer olika alternativ behöva tas fram. Alternativen behöver visa på olika tekniska alternativ som fiber, mobilt, radio m.fl. samt kombinationer av dessa. Alternativen behöver även se till affärsmodeller för kunder och användare avseende bl.a. prissättningsmodeller. Vidare behöver även roller och ansvar i bredbandsinfrastrukturens värdekedja utvecklas och finansieringsmöjligheter förtydligas och affärsmodeller uppdateras. Detta arbete behöver göras i samverkan mellan kommuner och regionalt. Det arbetet behöver ta ett långsiktigt perspektiv på den digitala infrastrukturen och vara öppet för olika affärsmodeller och aktörer att samverka kring möjliga alternativa lösningar. Kontaktperson: Magnus Hammarstedt, regional bredbandskoordinator, e-post: magnus.hammarstedt@rfkl.se, tfn