ANALYS ESF-PROJEKTS BIDRAG LIKA RÄTTIGHETER OCH MÖJLIGHET OAVSETT ETNISK TILLHÖRIGHET INOM SOCIALFONDEN

Transkript

1 Avsedd för Tema Likabehandling Dokumenttyp Rapport Datum November 2013 ANALYS ESF-PROJEKTS BIDRAG LIKA RÄTTIGHETER OCH MÖJLIGHET OAVSETT ETNISK TILLHÖRIGHET INOM SOCIALFONDEN

2 1 Revidering 00 Datum 2013/11/12 Utfört av Tove Stenman, Nina Olsson Beskrivning En analys utifrån forskning gällande ESF-projekts bidrag till lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet

3 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Studiens inriktning och frågeställningar Rapportens tänkta målgrupp Metod och datainsamling Om etnisk tillhörighet Om Socialfonden Disposition 6 2. (O)lika rättigheter och möjligheter på arbetsmarknaden enligt litteratur och forskning Arbetsmarknaden i Sverige diskriminerar utifrån förmodad etnisk tillhörighet I alla institutioner finns oreflekterade praktiker som legitimiserar och normaliserar stereotyper och föreställningar om den andra Förändringsarbete utifrån en strukturell analys av normer är vägen till lika rättigheter och möjligheter Socialfondens arbete för lika rättigheter och möjligheter på arbetsmarknaden oavsett etnisk tillhörighet Utgångspunkt Socialfondens arbete nationellt och regionalt för att säkra rätt inriktning före genomförandet Programområde 1 uppvisar relevant arbete men avtryck på strukturnivå saknas Programområde 2 bidrar till ett att individer kommer i arbete men förutsättningarna för att rätten till rätt arbete saknas Sammanfattningsvis Lärande exempel från projekten Projektens arbete för att främja rätten till rätt arbete Vad karaktäriserar projekten med en normkritisk och intersektionell ansats? Framgångsfaktorer i projektgenomförandet Sammanfattande kommentar Slutsatser Sammanfattande kommentar Socialfondens bidrag som program Lärdomar från projekten 30 BILAGOR Bilaga 1 Om projekten i studien

4 3 1. INLEDNING Ramböll fick i april 2013 i uppdrag av Tema Likabehandling att göra en metaanalys av forskning och praktisk erfarenhet gällande arbetssätt och metoder i Europeiska Socialfonden som syftar till att säkra lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet, med fokus på etnisk tillhörighet. 1.1 Studiens inriktning och frågeställningar En central utgångspunkt för Tema likabehandling är att arbetsfrämjande åtgärder, för att motverka utanförskap och segregation på arbetsmarknaden, inte enbart bör sikta mot att ge individer ett arbete utan även säkra att individer får tillgång till rätt arbete. Med rätt arbete avses arbete som överensstämmer med kvalifikationer och erfarenheter, både formella och informella. I denna rapport utgör allas rätt till rätt arbete ett slutmål för det samlade arbetet för att främja lika rättigheter och möjligheter på arbetsmarknaden. Det slutgiltiga syftet med rapporten är att bidra till resonemang om huruvida Socialfonden bidrar till rätten till rätt arbete. I uppdragets inledande skede genomfördes avstämningar mellan Ramböll och Tema Likabehandling i syfte att närmare ringa in inriktningen på analysen. Till följd av dessa samtal har analysen som redovisas i denna rapport vägletts av följande två frågeställningar, vilka utgör en startpunkt för vidare resonemang om arbetet för rätten till rätt arbete: Hur bidrar Socialfonden till lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet, med fokus på etnisk tillhörighet? När det arbetas normkritiskt och det förväntas leda till rätt arbete, hur arbetar man då? Frågeställningarna besvaras utifrån en litteraturöversikt som dels återger hur forskning, rapporter och utredningar redovisar vad som orsakar olika rättigheter och möjligeter, dels återger hur Socialfondens konstruktion och process för att bedöma och bevilja de projekt som genomförs. Den andra frågeställningen besvaras också med hjälp av en empirisk undersökning av elva projekt som finansieras genom Socialfonden. I samråd med Tema Likabehandling beslutades att rapporten i synnerhet skulle lyfta lärande exempel på hur Socialfonden kan bidra till lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Därför redovisas också en kontext som påvisar vanliga fallgropar för de aktuella projekten. I ett sammanfattande och avslutande kapitel resoneras slutligen övergripande om vad framkomna resultat implicerar för framtida arbete på nationell, regional, projektägar-, och projektnivå. 1.2 Rapportens tänkta målgrupp Rapportens målgrupper är Tema Likabehandling och temagruppens intressenter såsom Arbetsmarknadsdepartementet, ESF-rådet, strukturfondspartnerskapen, framtida projektägare och projektgrupper. För att fonden ska utnyttja dess potential och främja lika rättigheter och möjligheter på arbetsmarknaden behöver arbete genomföras på samtliga nivåer för fondens verksamhet. Denna rapport avser belysa detta, samt på ett övergripande plan visa hur de olika nivåerna hänger samman och påverkar varandra. 1.3 Metod och datainsamling Nedan presenteras först metodologiska utgångspunkter och tillvägagångssätt för litteraturstudien och därefter för projektstudien.

5 Litteraturöversikt Litteraturöversikten har genomförts med utgångspunkt i metoder för metaanalys vilka är särskilt lämpade för att granska kvalitativa forskningsresultat. Metoden innebär att en grupp av studier eller underlag som berör samma forskningsområde granskas. Syftet med granskningen är att destillera en koncis bild av det samlade kunskapsläget på ett specifikt område. Med detta följer att analysmetoden vanligen även används för att inventera eventuella kunskapsluckor. Litteraturöversikten i föreliggande rapport baseras på forskning, studier och utredningar om diskriminering på arbetsmarknaden och Europeiska Socialfonden. Analysen har haft karaktären av en utredning såtillvida att konkreta frågor har sökt besvaras med hjälp av befintlig litteratur. Urvalet av forskning har gjorts i syfte att besvara valda frågeställningar. Mer precist är kapitlet uppbyggt utifrån underfrågorna: Utifrån befintlig litteratur och statistik, finns det olika rättigheter och möjligheter på arbetsmarknaden till följd av förmodad etnisk tillhörighet? Varför? Vad framhåller litteraturen är lösningar för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet inom Socialfonden? Projektstudien Den empiriska studien av elva projekt syftar till att visa goda exempel på hur projektarbete som främjar rätten till rätt arbete kan genomföras. Samtliga projekt i urvalet tillämpar en normkritisk och intersektionell ansats. Projekten är valda utifrån en förväntan om att det tillämpade arbetssättet ska främja rätt arbete för målgruppen. Projekten har valts ut genom Tema Likabehandlings projektdatabas. I den kategoriseras omkring 300 projekt efter 17 benämningar 1. Benämningarna är diskriminering, empowerment, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, intersektionalitet, jämställdhetsintegrering, kön, könsindentitet eller uttryck, likabehandling, normkritik, religion, romer, sexuell läggning, sociala företag, struktur, tillgänglighet och ålder. I föreliggande studie har vi studerat projekt som har kategoriserats med benämningarna normkritik + etnisk tillhörighet samt intersektionalitet + etnisk tillhörighet. Sökningen gav sammantaget 8 projekt. För att öka projektmängden genomfördes explorativa intervjuer med tre sakområdeskunniga som i sin tur tipsade om ytterligare tre projekt som kunde vara intressanta att inkludera i urvalet. Det slutliga urvalet uppgick således till elva projekt. I tabell 1 nedan redovisas projekten. Tabell 1: Projekturval Projektnamn Diversa Directa För framtiden Jämlikt Landskrona Mångfaldscertifiering Kronoberg Mervärt Steget Vidare Jämlikt och jämställt skogsbruk Vi + Dom=Oss Projekt utländska akademiker Sigrid Projäktägare Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen Innerstaden Landskrona kommun Växjö kommun RFSL Umeå kommun Kalix kommun Mine Länsstyrelsen Arbetsförmedlingen Information om projekten har insamlats genom en dokumentstudie av projektrelaterade dokument, som exempelvis projektansökan, slutrapport och utvärdering. Därtill har intervjuer genomförts med samtliga projekts projektledare. Både dokumentstudien och intervjuerna har syftat till att studera projektens arbetssätt och genomförande i syfte att få fram goda exempel på hur projekt kan arbeta utefter en normkritisk och intersektionell ansats. Tre huvudsakliga underfrågor har väglett undersökningen: 1 Projekten är finansierade med medel från Socialfonden och påbörjade mellan 2008 och 2012.

6 5 På vilket sätt arbetar projekten för att främja rätten till rätt arbete? Hur genomförs normkritiskt arbete i projekten? Vilka framgångsfaktorer och utmaningar finns i den normkritiska ansatsen? Som blir tydlig från de relativt öppna frågeställningarna har studien främst ett utforskande syfte för att finna exempel och inte en strävan att dra generaliserbara slutsatser. Projekten har inledningsvis studerats förutsättningslöst varefter kategorier av framgångsfaktorer har framarbetet efter hand utifrån dokument och intervjuer. Här bör det även betonas att projekten inte har utvärderats utan har enbart fått utgöra en empirisk grund för att få fram goda exempel Förtydliganden Inriktningsbeslut och genomförd arbetsprocess medför att Ramböll inledningsvis vill lyfta fram vissa utgångspunkter och ställningstagen som har gjorts i insamling och bearbetning av material. Fokus på systemets/strukturers möjliggörande av rätt arbete Som redan har nämnts tar rapporten sin utgångspunkt i att lika rättigheter och möjligheter på arbetsmarknaden möjliggör för individer att få rätt arbete, det vill säga arbete efter kvalifikationer och erfarenheter. Inriktningen mot att studera förutsättningar för lika rättigheter och möjligheter på arbetsmarknaden utgör således en operationalisering av förutsättningar för att främja rätt arbete. Ge en översiktsbild som stöd till analysen snarare än uttömmande analys av forskningsfältet Syftet med litteraturöversikten är att påvisa olika tankeströmningar på studiens tema som florerar i litteraturen. Uppdragets fokus är Socialfondens arbete i ljuset av befintliga tankeströmmar. Därför genomförs inte en analys av befintliga tankeströmmar för att visa på luckor och behov av forskning. Påvisa implikationer på det nationella programmets förutsättningar att bidra; inte säkerställa kausalt samband Vi gör inte anspråk på att belägga att normkritik leder till rätt jobb eller till lika rättigheter och möjligheter på arbetsmarknaden. Vi gör utifrån litteraturen ett logiskt antagande att normkritik främjar lika rättigheter och möjligheter. Vi ser även hur ESF:s förutsättningar att främja lika rättigheter och möjligheter kan stärkas. Återge upplevt framgångsrika arbetssätt utifrån ett genomförarperspektiv snarare än deltagarperspektivet Eftersom syftet inte har varit att utvärdera projekten i projektstudien utan istället framarbeta faktorer som kan hjälpa framtida projekt att arbeta normkritiskt har perspektiv som blivit relevant att synliggöra varit perspektiven från de som har genomfört arbetet, och vad de uppfattar har varit enklare eller svårare ur styrnings- eller genomförandehänseende. Inom ramen för detta uppdrag inkluderas därför inte projektdeltagares perspektiv på arbetssätt, resultat och effekter. 1.4 Om etnisk tillhörighet I den här rapporten tar definitionen etnisk tillhörighet utgångspunkt i diskrimineringslagen, det vill säga nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande (SFS 2008:567). Därutöver utgår rapporten från att etnisk tillhörighet, i enlighet med folkrätten, bygger på självidentifikation. Ens etniska tillhörighet är således något som individen själv definierar och som kan förändras över tid, av denna anledning använder rapporten benämningarna har eller uppfattas ha, alternativt förmodad etnisk tillhörighet. Samtidigt används det inom forskningen en rad olika benämningar för att beskriva problem kopplade till diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet. Flera publikationer använder Statistiska Centralbyråns (SCB) termer utrikes födda, inrikes födda samt personer med utländsk bakgrund. Det senare begreppet inbegriper personer som är utrikes födda och personer som är födda inrikes med två utrikes födda föräldrar. En vanlig terminologi i äldre litteratur är även invandrare respektive svenskar, där invandrare vanligtvis syftar på en person som flyttat till Sverige från ett annat land. Denna indelning är dock problematisk på så sätt att den

7 6 riskerar att signalera ett annorlundaskap och förstärka ett vi och dom -tänkande (Tema Likabehandling). Indelningen omfattar emellertid inte personer som av sig själv eller andra uppfattas ha en annan etnisk tillhörighet än svensk, oavsett egen eller föräldrars födelseland. Studier har visat att egenskaper som är orelaterade till födelseland kan vara grund till diskriminering, såsom mörkt hår och mörk hudfärg, eller utländska efternamn (de los Reyes & Wingborg, 2002: 34). Det kan till exempel handla om nationella minoriteter. I diskussionen kring diskriminering är alltså uppfattat annan etnisk tillhörighet än svensk snarare än det faktum att man kommit till Sverige från ett annat land centralt. För att täcka in dessa aspekter har den här rapporten inkluderat forskning som undersöker situationen för fler grupper än bara utlandsfödda. När rapporten refererar studier som använder andra begrepp än etnisk tillhörighet markeras detta genom att sätta dessa benämningar inom citattecken. Här kan Ramböll även konstatera att det inom Socialfondssammanhang förekommer en bred flora av begrepp för att benämna personer som är har eller uppfattas ha en annan etnisk tillhörighet än svensk. En närmare kartläggning av begreppsanvändningen inom Socialfondsprojekt ligger utanför föreliggande studies syfte. Ramböll ser emellertid att denna breda flora riskera att producera och förstärka ett vi och dom -tänkande inom ramen för Socialfondens verksamhet. 1.5 Om Socialfonden Europeiska Socialfonden är ett verktyg för att genomföra Lissabonstrategin och ett av EU:s viktigaste verktyg för att skapa fler och bättre jobb. Socialfonden syftar ytterst till att främja den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen inom unionen. Den totala budgeten för Socialfonden har varit omkring 750 miljarder under perioden Den ekonomiska ramen för det svenska programmet ligger på runt 12 miljarder, vilket inkluderar både EU-stöd och nationell medfinansiering. Socialfonden i Sverige förvaltas av ESF-rådet. ESF-rådet är en statlig myndighet som på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet arbetar med att förvalta Europeiska socialfonden och Europeiska integrationsfonden i Sverige. Myndigheten har ett huvudkontor i Stockholm och ca 120 medarbetare på nio kontor runtom i Sverige. De projekt som finansieras av den svenska fonden ska ytterst leda till en ökad tillväxt och de är uppdelade i två programområden: Programområde 1 (PO1) Programområde 2 (PO2) Målet inom PO1 är att bidra till en kompetensförsörjning bland redan sysselsatta. Tanken är att deltagarna ska utvecklas i takt med arbetslivets krav och därigenom undvika en framtida arbetslöshet. Inom programområde 1 stöds dessutom projekt som syftar till att främja likabehandling, motverka diskriminering och förebygga långtidssjukskrivningar. Målet inom PO 2 är att minska utanförskap och öka arbetskraftsutbud. Inom PO2 finansieras därför verksamheter som vänder sig till arbetslösa personer med en svag ställning på arbetsmarknaden, till exempel ungdomar och utrikes födda. Sammantaget finansierar svenska ESF-rådet projekt som arbetar med kompetensutveckling, sysselsättningsåtgärder och integrationsinsatser. Projekten arbetar med att utveckla befintliga metoder, ta fram alternativa metoder och pröva nya organisationsformer och samverkansformer. Lösningar, metoder och arbetssätt som sedan kan föras in i ordinarie arbetsmarknadspolitik och välfärdssystem. Omkring 36 procent av deltagarna i projekten som Socialfonden finansierar är födda utomlands. Därtill är omkring 5 procent av deltagarna inrikes födda med två utrikes födda föräldrar, vilket innebär att omkring 41 procent kan uppges ha utländsk bakgrund. Inom PO1-projekt är den största andelen personer med utländsk bakgrund från Finland. Inom PO2-projekt är den största andelen deltagare med utländsk bakgrund från Irak (Socialfonden i siffror, ESF-rådet 2013) 1.6 Disposition Rapporten är disponerad som följer;

8 7 I ett inledande kapitel 2 ges utifrån en litteraturöversikt om etnisk segregering på arbetsmarknaden en övergripande förståelse för den problembild som har väglett arbetet med rapporten. I kapitel 3 redogörs för befintlig kunskap om hur Socialfonden bidrar till lika rättigheter och möjligheter på arbetsmarknaden. Kapitlet inleds med en kort redogörelse för hur Socialfondens förutsättningar att främja lika rättigheter och möjligheter. I kapitel 4 redogörs för projektstudien och de goda exempel som projekten i urvalet påvisar vad gäller normkritiskt arbete som syftar till att främja lika rätten till rätt arbete. I ett avslutande kapitel 5 beskrivs övergripande slutsatser samt vilka implikationer slutsatserna får på olika nivåer förknippade med den Europeiska Socialfonden. I bilaga 1 återfinns en övergripande beskrivning av projekten i urvalet.

9 8 2. (O)LIKA RÄTTIGHETER OCH MÖJLIGHETER PÅ ARBETS- MARKNADEN ENLIGT LITTERATUR OCH FORSKNING I detta kapitel redovisas en bakgrund till rapportens ämne utifrån en litteraturöversikt av forskning, utredningar och rapporter från akademi och statliga utredningar. En fullständig litteraturförteckning återfinns i bilaga. Sammanfattningsvis belyser kapitlet att etnisk tillhörighet spelar roll för tillgång till arbetsmarknaden och lika möjligheter på arbetsmarknaden. Personer som har eller uppfattas ha en annan etnisk tillhörighet än svensk har i lägre utsträckning arbeten som motsvarar egna erfarenheter och kvalifikationer. Litteraturens förklaringsmodeller handlar antingen om uppfattat avvikande eller bristande egenskaper hos individen eller diskriminerande strukturer och praktiker i systemet. För att komma till bukt med problematiken framhåller litteraturen som redovisas förklaringsmodeller som visar på nödvändigheten att flytta fokus från individen till de mekanismer i institutioner och i systemet som avgör tillträde till makt och resurser; helt enkelt att arbeta normkritiskt. 2.1 Arbetsmarknaden i Sverige diskriminerar utifrån förmodad etnisk tillhörighet Den etniska segregationen på arbetsmarknaden är inte ett nytt fenomen. En översyn av forskningsläget visar med entydighet på att den svenska arbetsmarknaden är delad efter etniska linjer. En rad rapporter och utredningar har de senaste årtiondena beskrivit den etniska segregeringen på arbetsmarknaden (SOU 2005:59). Studier visar att den etniska arbetsindelningen började redan under perioden av arbetskraftsinvandring med början på 1950-talet. Många utländska arbetare blev då fast i monotona och slitsamma arbeten vilket ledde till högre grad av sjukskrivningar och en så kallad inlåsningseffekt där man hade svårt att röra sig vidare på arbetsmarknaden (Schierup och Paulson, 1994; SOU, 2005:59). Än idag finns en etnisk uppdelning av arbetsmarknaden. Den manifesterar sig på ett flertal olika sätt. Den etniska uppdelningen manifesterar sig genom att utrikes födda i lägre utsträckning har arbete efter erfarenheter och kvalifikationer. Enligt SCB var andelen som arbetade som tjänstemän 2008 bland de högutbildade utrikes födda lägre (65 procent) än bland de högutbildade i hela befolkningen (80 procent). Berggren & Omarsson (2002) fann att bland förvärvsarbetande utrikes födda akademiker hade 63 procent ett kvalificerat arbete. Motsvarande för infödda akademiker var 96 procent. Enligt en rapport från Svenskt näringsliv och Saco (2010) arbetar enbart drygt hälften av de eftergymnasialt utbildade som har bott i Sverige i är med ett yrke som kräver en sådan utbildning. Flera forskare påvisar även att det fortfarande finns en branschsegregering på den svenska arbetsmarknaden. Höglund (2002) kartlägger de branscher som har en större andel utrikes födda än sin andel i totalbefolkningen, och visar att utlandsfödda var överrepresenterade inom industri, service, vård och omsorg branscher där arbetena ofta är lågavlönade och lågkvalificerade. Därtill påvisar en rapport från IFAU (2012) att arbetsplatser i storstadsregionerna i hög grad är etniskt segregerade; det vill säga att utlandsfödda i större utsträckning har utlandsfödda kollegor än de med svensk bakgrund, och att denna uppdelning har ökat över tid. Enligt forskare får denna uppdelning konsekvenser för resterande delar av samhället. Anna Gavanas (2011) har skrivit om förhållanden för migrantarbetare inom hushållstjänstemarknaden och menar utifrån studien att för de arbetare som ingår i informella arbetsrelationer riskerar arbetet i förlängningen bidra till såväl marginalisering och social exkludering som till social inkludering. Dessa arbeten bidrar således inte med säkerhet till ett innanförskap utan kan istället bekräfta och cementerar en befintlig underordning av arbetstagarna. Även Paulina de los Reyes (2006) har kartlagt uppdelningen på arbetsmarkanden och hur den förstärker befintliga strukturer i samhället. Hon visar till exempel att hur arbetsgivare och kunder exotiserar vissa grupper av arbetare, bland annat genom att koppla samman dem med olika typer av mat, men därmed också till olika typer av arbeten och arbetsvillkor. Hennes slutsats blir att den ojämlika arbetsmarknaden producerar och reproducerar dagens ojämliketer även i resterande delar av samhället. Forskningen ifrågasätter sammantaget antaganden om att yrkesarbete per automatik motverkar utanförskap. Både Gavanas och de los Reyes menar istället att utanförskapet förstärks och reproduceras genom den segregerade arbetsmarknaden.

10 9 Slutligen visar statistiken att en större andel utrikes födda än inrikes födda saknar arbete, och att många av de som söker jobb har svårt att få anställning. Nya siffror från SCB:s Arbetskraftsundersökning (AKU 2013) visar att sysselsättningsgraden (andel sysselsatta av befolkningen) för utrikes födda är 57,6 % jämfört med 68,5 % för inrikes födda. Andelen arbetslösa är också högre för utlandsfödda 15,6 % jämfört med 5,6 % för inrikes födda. I en studie av Rooth (2001) jämförs situationen på arbetsmarknaden för adopterade med utländskt utseende, med personer födda i Sverige. Rooth finner att de adopterade hade en arbetslöshetsnivå som var tio procentenheter högre. Då den enda observerbara skillnaden mellan dessa grupper var utseende, pekar resultaten på förekomsten av etnisk diskriminering. Liknande studier uppvisar också resultat som pekar på att etnisk diskriminering sker. Arai et al (2000:50) har studerat risken för arbetslöshet och visat att den är tre gånger högre för personer som kom till Sverige efter skolstart jämfört med de som var födda i Sverige med svenskfödda föräldrar, och nästan två gånger högre för dem som kom till Sverige före skolstart jämfört med de som var födda i Sverige med svenskfödda föräldrar. Även "andragenerationens invandrare" diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden av orsaker som har samband med förmodad etnisk tillhörighet. Ekberg och Rooth (2003) och Månsson och Ekberg (2000) påvisar att arbetsmarknadsutfallet skiljer sig betydligt mellan andra generationens invandrare och infödda svenskar både vad gäller risk för arbetslöshet och årsförtjänst. 2.2 I alla institutioner finns oreflekterade praktiker som legitimiserar och normaliserar stereotyper och föreställningar om den andra Medan de beskrivande rapporterna av problematiken har varit många, har det, fram till nyligen, funnits en brist på studier som ser till diskriminerande strukturer och praktiker som förklaringsmodell för uppdelningen och utanförskapet på arbetsmarknaden. En av förklaringarna som kan nämnas till bristen av studier som behandlar just etnisk diskriminering är de metodologiska svårigheterna. En del av problematiken ligger i målgruppsdefinitionen. En rad olika grupper klumpas inte sällan ihop, trots skilda egenskaper och problem. Nyligen publicerad forskning och utredningars förklaringsmodeller till den etniska uppdelningen av marknaden kan delas in i två kategorier. Förklaringar baserade på produktivitetsskillnader och förklaringar baserade på diskriminering. Inom den första kategorin finns förklaringar som hänvisar till uppfattat avvikande eller bristande egenskaper hos de som blir diskriminerade. I en rapport från tankesmedjan FORES (2011) talar man till exempel om faktorer som bristande språkkunskaper, utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet som förklaring. Burns et al påvisar också att en återkommande uppfattning hos många arbetsledare, medarbetare och arbetsförmedlare är att invandrarnas ofta svåra arbetsmässiga situation beror på deras dåliga språkkunskaper och brist på kulturkompetens (Burns et al 2007). Så länge en enskild individ faktiskt behöver stärkas i kunskapar i svenska, så är en sådan uppfattning inte problematisk. Problematiken uppstår om denna uppfattning inte bygger på ett konstaterat behov utan på föreställningar och stereotypa antaganden om en person som baseras på ett antagande om att individen har en särskild grupptillhörighet. Om det handlar den andra kategorin forskning. Den andra kategorin fokuserar på förklaringar som hänvisar till diskriminerande strukturer och praktiker. Det finns mycket forskning som handlar om att det inom Sverige förekommer diskriminerande och exkluderande handlingar på olika institutionella områden (Burns et al, 2005a, 2005b; Castles et al, 1984; MacEwen, 1995; Pettigrew, 1998; Pettigrew och Taylor, 2002:4; de los Reyes & Wingborg, 2002; Knocke och Hertzberg, 2000; Nergaard, 2003; Wieviorka, 1994; Wrench, 1999). Här kan även nämnas Kamalis utredning från 2006 (SOU 2006:73) som analyserar den svenska integrationspolitiken och de antaganden som den vilar på. En central utgångspunkt är här tendensen av att forma ett vi och ett dom som riskerar att genomsyra och därmed manifestera samhällets syn på personer som har eller uppfattas ha en annan etnisk tillhörighet än svensk. I en antologi av Burns, Machade, Hellgren, Brolin (2007) beskrivs att en strukturell förklaringsansats ser till hur maktutövning, beslut och praktiker i olika institutionella kontexter skapar, norma-

11 10 liserar och legitimerar människors olikheter. Exempel på institutionella kontexter är arbetsmarknaden, arbetsplatser, bostadsmarknaden, skolor, universitetet, vårdenheter och sjukhus, socialtjänst och möten med polis, arbetsförmedlare, socialsekreterare. Institutionella praktiker innebär de handlingar och ageranden som personer genomför i kraft av sin roll givet lagar, förordningar och mer eller mindre formella standards/förväntningar inom institutionen. Ett strukturellt perspektiv på diskriminering skiljer därför den diskriminerande handlingen från individen och förklarar istället varför och hur diskrimineringen uppstår i ett komplext socialt system. Burns et al (2007:4f) uttrycker det så här: Genom praktisk verksamhet vid olika institutioner ( ) överförs stereotyper och föreställningar som till viss del förstärker allmängiltiga föreställningar om invandrarna. Viktigt i sammanhanget är att detta nätverk av kategoriserande, stigmatiserande och exkluderande mekanismer utformas till ett robust system med komplexa sammankopplingar som binder samman flera diskrimineringsmekanismer. Här visar forskningen med tydlighet på att diskriminerande praktiker och strukturer svarar för en betydande del av de skillnader som finns mellan personer med svensk etnisk tillhörighet och grupper med annan etnisk tillhörighet än svensk (de los Reyes & Wingborg, 2002: 35). Diskrimineringen verkar på en institutionell nivå där beslut och praktiker i olika institutionella kontexter drabbar vissa grupper. Särskilda mekanismer inom samhällhets institutioner kan diskriminera, exkludera och omyndigförklara människor med annan etnisk tillhörighet än svensk. Det är alltså inte en fråga om en fristående individ som behandlar en annan individ på ett nedvärderande sätt, utan en individ som är representant för en institution, en struktur, ett system av kulturella preferenser beroende av omgivande strukturer. Genom sin institutionella position har individer makten att påverka enskilda människors socioekonomiska position, och därmed i förlängningen upprätthålla ojämlika sociala strukturer (Burns et al 2007:12). Forskning redogör för olika mekanismer som försämrar etniska minoriteters arbetsmarknadsmässiga situation både vad gäller tillgång till arbeten och möjligheter till fast jobb och karriärutveckling. Exempel på diskriminerande mekanismer som lyfts fram av Burns, Lipponen, Lilja och Machado (i Burns et al 2007:179ff) är: När makthavare i institutioner generaliserar och låter egenskaper hos ett fåtal individer eller ett fåtal tidigare erfarenheter gälla hela kategorier av människor: de är inte intresserade av att utbilda sig, de vill inte jobba När makthavare på institutoner har ofullständig information om de sökandes färdigheter och prestationsförmåga och baserar ett beslut på iögonfallande karaktäristika som tillskrivs en grupp: tydliga markörer för religion eller etnisk tillhörighet försvårar arbetet När makthavare i institutioner/på arbetsplatser inte erkänner betyg eller examina eller bortser från erfarenheter: det finns inga bra instrument som stödjer bedömningen, det går inte att översätta När makthavare i institutioner agerar på sannolika eller godtyckliga antaganden gällande reaktionen från institutionens kundgrupp eller kollegorna. Neergaards (2004) påvisar till exempel att handläggare på Arbetsförmedlingen ofta anser sig vara tvungna att vara realistiska och trogna arbetsgivarnas verklighetsbild och krav: de skulle inte passa in i arbetslaget, det sägs påverka arbetsgivares business, det är svårt att samarbeta när kulturen krockar När komplicerade procedurer t.ex. byråkratiska processer eller rekryteringsprocesser missgynnar människor som saknar insikt om hur du tillgår eller genomför dessa processer på ett riktigt sätt. I en intervjustudie av Helgesson (2000) framkommer till exempel att många med utländsk bakgrund missgynnas av att de saknar de informella nätverk som ofta leder till anställning. I en undersökning från 2003 framkommer också att bara 34 % av lediga jobb anmäls till arbetsförmedlingen (AMS 2003:8): de söker sig inte till oss, de var inte ett intressant CV, de var inte bra i intervjun

12 11 När etablerade normer gällande språk, utseende och beteende påverkar jobbrekrytering, karriärutveckling och befordringar. Enligt Helgesson (2000) utestängs många på grund av höga krav på kunskaper i svenska, som enligt Helgesson är orimligt höga i förhållande till arbetsuppgifterna. Exempel på typiska utsagor som illustrerar hur mekanismen fungerar är: krav på kunskaper i svenska behövs inte för det här jobbet men är en hjälp för personen i framtiden När infödda svenskar premieras framför invandrare: ansökningar med svenskklingande namn fick 50 % högre kallelsefrekvens än ansökningar med arabiskt klingande namn När byråkratins lagar, regler och förordningar och systemanvändarens intentioner och behov inte överlappar och makthavare i intuitioner tvingas mäkla däremellan. Jonsson (1997a:23) visar till exempel att handläggare på Försäkringskassan skiljer på normala (svenska) ärenden och invandrarärenden. Också Schierenbeck drar slutsatsen att invandrare riskerar att missgynnas när handläggaren ges ett förstort handlingsutrymme (Schierenbeck 2003). Jonsson beskriver: För handläggaren är det enklast om klienten stämmer överens med den specifika myndighetens idealklient. Om inte får handläggaren försöka anpassa individen till denna mall för att kunna ge henne/honom en byråkratisk identitet (Jonsson 1997b, Johansson 1992:60). 2.3 Förändringsarbete utifrån en strukturell analys av normer är vägen till lika rättigheter och möjligheter Litteratur framhåller att en seriös analys av orsakerna till olika rättigheter och möjligheter som har samband med etnisk tillhöriget handlar om att kritiskt granska de sociala och institutionella strukturer som alla är en del av och dagligen bidrar till att reproducera. Det handlar alltså inte om att fokusera på individen som diskriminerar utan på arbetsgivare och andra institutionella makthavare som fattar beslut utifrån vedertagna praktiker. Det handlar om att fokusera på de mekanismer som avgör tillträde till makt och resurser snarare än på individers brist på makt och resurser. Att betrakta och förstå diskriminering inte som ett individuellt och marginellt problem utan hitta lösningar i en analys av majoritetsbefolkningens egen roll och position att förändra. Sammantaget handlar det om att vara normkritisk. Normkritik är ett begrepp som i Sverige har utvecklats under senare decennier. Ansatsen härstämmar dels från queer teorin och dess ifrågasättande av förgivettagna sociala kategorier och dels från pedagogiken där begreppet utvecklades genom bland annat Kevin Kumashiros forskning om icke-förtryckande pedagogik. En sådan normkritisk ansats kan utgöra både en metod och ett perspektiv. Ett normkritiskt perspektiv handlar dels om att granska egna värderingar och privilegier. Därtill handlar det om att utgå från en strukturell analys av normer. Även den normkritiska metoden utgår från en analys av egna privilegier. Kärnan i metoden av just ifrågasättandet av normer och hur de skapar ett vi och dom. En grundläggande tanke är att normer i samhället kan begränsa och exkludera individer som inte passar in i dem. Genom att belysa och ifrågasätta normer kan människor istället inkluderas. Syftet med ansatsen är att motverka diskriminering och exkluderande behandling genom att förespåka att förändringsarbete bör utgå från en studie och ett ifrågasättande av rådande normer snarare än mot personer och företeelser som avviker från normen. Med en framväxt i forskning om icke-förtryckande pedagogik kan denna inriktning förstås som en kritik mot en tidigare härskande toleranspedagogik, som syftade till att motverka diskriminering och främja förståelse genom att utbilda om normavvikare. Gunilla Edemo har kartlagt hur normkritiska perspektiv förhåller sig till andra ansatser inom utbildningsinsatser. Hon har utarbetat fyra kategorier av utbildningar som åskådliggöra i figuren nedan.

13 12 Utbildning om den andre Utbildning för den andre Utbildning som är kritisk till andrefiering och privilegiering Utbildning som förändrar När arbetssätt eller inriktningar på verksamheter (må så vara utbildningar eller projektverksamheter eller metodutveckling eller kompetensutvecklingsinsatser) är normförstärkande fokuseras på den andre. En sådan verksamhet känns igen genom om 1) att fokusera på den normavvikande och i förlängningen av detta föreslå åtgärder/lösningar som ska stärka den diskriminerade eller normavvikande. När arbetssätt eller inriktningar på verksamheter är normbrytande fokuseras istället på en kritisk granskning av privilegier och andrefiering samt på att uppnå förändring. Sådana verksamheter handlar om att vända blicken mot den egna verksamheten och studera befintliga normer. Verksamheter som är kritisk till privilegierna och andrefiering syftar till att ge deltagare nya perspektiv genom att studera de som är i position att upprätthålla normen. (Tema Likabehandling, Att lära för lika rättigheter och möjligheter) I föreliggande rapport används redogörelsen i detta kapitel som glasögon för en analys av ESFhur programmet kan främja lika rättigheter och möjligheter och i analysen av arbetssätt inom fondprojekten.

14 13 3. SOCIALFONDENS ARBETE FÖR LIKA RÄTTIGHETER OCH MÖJLIGHETER PÅ ARBETSMARKNADEN OAVSETT ET- NISK TILLHÖRIGHET Föreliggande kapitel syftar till att utifrån befintlig kunskap om den Europeiska Socialfonden undersöka hur fonden främjar rätten till rätt arbete. Ramböll har i den mån det har varit möjligt sökt information om i vilken utsträckning individer som deltar i Socialfondsprojekten får arbete efter erfarenheter och kvalifikationer. Som blir tydligt har denna kunskap emellertid varit ytterst begränsad. Kapitlet tar därför sin utgångspunkt i en bredare definition av arbete som främjar rätten till rätt arbete, det vill säga fondens förutsättningar att stärka lika rättigheter och möjligheter på arbetsmarknaden. Som underlag till kapitlet har forskning, utredningar, utvärderingar och statistik om fonden använts. För att skänka struktur till analysen analyseras fondens nationella (ESF-rådet), regionala (regionala partnerskap) och lokala förutsättningar (projektägare/projektgenomförare) att främja lika rättigheter och möjligheter. 3.1 Utgångspunkt Socialfonden har möjlighet att stärka lika rättigheter och möjligheter på flera plan och har också byggt in förutsättningar i bägge programområden 2. Dels är det ett uttalat mål inom PO1 att motverka diskriminering och att främja likabehandling genom att minst personer har medverkat i sådana projektverksamheter. Därtill är det en målsättning inom PO2 att främja arbetsmarknadsetablering för utrikes födda genom att minst utrikes födda personer ska medverka i sådana projektverksamheter. Fonden har emellertid ingen målsättning som handlar om att individer ska få arbete utefter erfarenheter och kvalifikationer. För att fonden ska bidra till lika rättigheter och möjlighet på arbetsmarknaden, och därmed har möjlighet att främja rätten till rätt arbete, måste målsättningarna vad gäller antal projektdeltagare i projekt som syftar till att motverka diskriminering och främja likabehandling att uppnås. Det förutsätter även att projekten genomförs på ett sådant sätt att de bidrar till förändring på såväl organisationsnivå som på strukturell nivå. Konkret handlar det om att utbildningarna i bland annat normkritik och likabehandling måste leda till resultat i verksamheterna. På motsvarande sätt förutsätter en främjad arbetsmarkandsetablering för minst utrikes födda personer också projektverksamheter med en relevant problemförståelse. I det här fallet handlar det om att säkra att en ansökan eller beviljande av medel inte sker till behovsanalyser eller problembeskrivningar som riskerar att cementera allmängiltiga föreställningar om personer med annan etnisk tillhörighet än svensk eller behovsanalyser eller problembeskrivningar som hänvisar till generaliserande avvikande eller bristande egenskaper hos de normavvikande som behöver åtgärdas. Nedanstående avsnitt redogör för vad det befintliga kunskapsläget om fonden redovisar i dessa avseenden. Därtill finns också teoretiska förutsättningar för Socialfonden att främja lika rättigheter och möjligheter på flera nivåer och i flera olika skeden sett till processen för de enskilda projekten. Dessa nivåer och skeenden skisseras schematiskt i figuren nedan: 2 Resultaten av Socialfondens arbete studeras i flera sammanhang. För det första har ett antal utvärderingar av programmet och programmoment genomförts. Därtill har Ramböll uppdraget att utvärdera programmet. Också konsultfirmorna Kontigo respektive Sweco har utvärderat bland annat process och resultat kopplade till de horisontella kriterierna respektive programmets genomförand organisation. Därtill har temagrupperna i uppdrag att samla erfarenheter, lärdomar och resultat från fonden. Såväl temagruppen Integration i arbetslivet (TIA) som temagruppen Tema likabehandling har bland annat publicerat ett flertal rapporter och artiklar om arbetssätt och erfarenheter som tillämpas i projekten finansierade av fonden. Sammanställningen i avsnittet baseras i huvudsak på litteratur från dessa källor.

15 14 Fondens nationella (ESF-rådet), regionala (regionala strukturfondspartnerskap) och lokala förutsättningar (projektägare/projektgenomförare) att främja lika rättigheter och möjligheter finns både före (utlysning/ansökan), under (genomförande) och efter (implementering) en enskild projektverksamhet. Före ett projekt blir till genomförs inriktningsbeslut och riggning av verksamheten där både nationell och regional nivå har förutsättningar att främja normkritiska inriktningar och riggningar genom utlysningsförfaranden och bedömningar av ansökan. Därtill har den lokala nivån möjligheten att inkomma med projektförslag med mer medvetna normkritiska utgångspunkter. Under projektets genomförande finns sedan förutsättningar för alla nivåer att följa upp eller efterfråga att projekt bibehåller altenativt vidareutvecklas mot normkritiska ansatser. Här spelar projektägare och styrgrupp stor roll som projektets närmaste stöd, men även programmets processtöd, mottagare av projektrapproter och andra bevakare. I projektens efterarbete organisationens och strukturens påverkan till följd av det lokala projektets arbete ska projektens metoder eller förändringsarbete bära sig självt. Här är Socialfondens påverkansutrymme mindre. Vi inleder kapitlet med en genomgång av vad Socialfonden kunde bidra med vad gäller riggning och val av inriktning för deltagande projekt. Därefter följer en genomgång av samlad kunskap om de två programområdenas förutsättningar att bidra till rätten till rätt arbete. 3.2 Socialfondens arbete nationellt och regionalt för att säkra rätt inriktning före genomförandet En ansökan om ESF-medel bedöms i tre moment: Moment 1 Bedömning av ansökan mot formella krav Svenska ESF-rådet Moment 2 Bedömning av ansökan mot socialfondsprogrammets nationella urvalskriterier Svenska ESF-rådet Moment 3 Prioritering av ansökningar mot utlysningstexten och den regionala ESF-planen Regionala strukturfondspartnerskap I moment 1 gör ESF-rådet en prövning av ansökan mot formella krav av enligt de nationella urvalskriterierna. I moment 2 bedöms ansökan i relation till programmets mål för PO 1 eller PO 2.

16 15 I moment 3 gör de regionala strukturfondspartnerskapen en prövning av ansökan mot prioriteringarna i den regionala ESF-planen och innehållet i utlysningen. De gör en bedömning av: Hur ansökan svarar upp mot programmets mål och målgrupper och de regionala prioriteringar av mål och målgrupper som den regionala ESF-planen ger uttryck för. Hur ansökan svarar mot de detaljerade beskrivningar av regionala prioriteringar och kriterier som framgår av utlysningstexten med avseende på målgrupper, projektverksamhet, målsättningar, bidrag till ESF-planens kvantitativa målsättningar. Regionala planer och de regionala strukturfondspartnerskapens prioriteringar utgör på så vis en viktig utslagande faktor eftersom den slutliga prioriteringen av vilka projekt som ska finansieras beslutas om här. De regionala planerna som strukturfondspartnerskapen tar fram är styrande dokument som bygger på en analys av regionala förhållanden. Varje regional plan omfattar Socialfondens båda programområden och har fokus på de problem, behov och möjligheter som den regionala analysen visar är mest angelägna. I 8 regionala strukturfondspartnerskap har det framarbetats regionala ESF-planer för hur Socialfondsmedlen ska användas 3. I en analys av vilka organisationer som medverkar i de åtta strukturfondspartnerskapen blir det tydligt att de befolkas av aktörer som är centrala på arbetsmarknaden regionalt utan att dessa kan förväntas kunna säkra att projektansökningarna problemanalys är icke-diskriminerande och främjande av lika rättigheter och möjligheter. ESF-rådet Över Norrland Mellersta Norrland Norra Mellansverige x Stockholm Östra Mellansverige Småland och öarna Västsv erige Sydsve rige Tillväxtverket x Arbetsförmedling x x x x X x DO Länsstyrelse x x x x X X x Region x x x X X Landsting (inkl. politiker) x x x x X X x Kommun (inkl. politiker) x x x x x X X x x x x x X X x Arbetstagarorganisationer Arbetsgivarorganisation x X X x Intresseorgani- 3 I syfte att öka Socialfondens lokala förankring finns åtta regionala strukturfondspartnerskap i Sverige. De verkar både för Socialfonden och för Regionalfonden. Partnerskapen består av förtroendevalda representanter för kommuner och landsting och företrädare för arbetsmarknadens organisationer, länsstyrelser, Arbetsförmedlingen, intresseorganisationer och föreningar. I de två nordligaste regionerna ingår även representanter för Sametinget. Regeringen utser ordföranden i respektive Strukturfondspartnerskap.

17 16 sation etnisk tillhörighet Näringsliv Temagrupper Akademi X Civila samhället och privata aktörer är aktörer som på olika sätt hade kunnat bidra med nya perspektiv och därigenom stärka likabehandlingsarbete. Därtill medverkar inte DO i något regionalt strukturfondspartnerskap fastän DO är den svenska myndighet som har uppdrag att motverka diskriminering. 3.3 Programområde 1 uppvisar relevant arbete men avtryck på strukturnivå saknas Inom programområde 1 återfinns projekt som genom kompetensutveckling syftar till att bredda efterfrågan på arbetsmarknaden genom att minska diskriminering och främja likabehandling. I PO 1 är målsättningen att nå deltagare varav av dessa ska ha medverkat i projekt som syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet. Det utgör cirka 8 procent av det totala förväntade deltagarantalet. Statistik från Socialfonden visar att av det faktiska utfallet med totalt omkring projektdeltagare har drygt deltagare medverkat i projekt som syftar till att främja likabehandling och motverka diskriminering. Siffrorna redovisas i figuren nedan. Tabell 2: Deltagare inom PO1:s inriktningar Kompetensutveckling för att utvecklas i takt med arbetets krav Motverka diskriminering och främja likabehandling Förebygga långtidssjukskrivningar Kvinnor Män Antal Andel Antal Andel Totalt Källa: Socialfonden i siffror 2013 (ESF-rådet) Deltagarmålet för målet om diskriminering och likabehandling har därmed uppnåtts. Det innebär att totalt omkring 5 procent av deltagarna som har tagit del av fondmedel för insatser inom PO1 har fått insatser som främjar likabehandling och motverkar diskriminering. Ingen samlad utvärdering har gjorts av projekten med inriktning mot att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet. Det har däremot gjorts försök att bedöma Socialfondens samlade avtryck på organisations- och strukturnivå. En generell lärdom som konstateras i flera rapporter och utvärderingen om Socialfonden är att den bidrar till förändring på individnivå men att bidrag till förändring på organisations- och strukturnivå är väsentligt svagare. I Rambölls programutvärdering (2012) anges att fonden på en individnivå har bidragit till ökad kompetens inom programområde 1. I rapporten konstateras att Socialfonden i detta avseende fyller ett tomrum efter det saknas en offentlig struktur för kompetensförsörjningsinsatser. I en redovisning från ESF (Socialfonden i siffror 2013) av hur det har gått för deltagare som har avslutat projekt inom både PO 1 ges emellertid ingen redogörelse för vilka avtryck som projekt inom PO1 har inneburit för arbetsplatser eller institutionella verksamheter vad gäller främjande av likabehandling och icke-diskriminering. Istället är redovisningens fokus hur arbetsmarknadsetableringen har förändrats före och efter projektinsatsen samt hur försörjningskällor har utvecklats.

18 17 Frånvaro av redovisningar av måluppfyllelse i det avseendet är ett problem. Ett annat att långsiktigheten i uppnådda resultat är bristfällig. I sin utvärdering konstaterar Ramböll att programmet i sin helhet har bidragit till absorbering, oftare än till implementering, på organisationsnivå och att det har resulterat i kunskapsspridning, snarare än strukturpåverkan, på strukturnivå. Anledningen till detta är enligt utvärderingen är att fonden är utformad med en tydlig individfokus vilket försvårar ambitionen om att nå resultat på organisations- och strukturnivå. Därtill konstateras, i likhet med många andra rapporter, att projektformen är ett hinder för att nå en hållbar förändring i ordinarie verksamhet. Tema likabehandling (2010) har därtill tidigare konstaterat att en avsaknad av påverkan på strukturell nivå även gäller för de tematiska kriterierna som till exempel jämställdhetsintegrering och tillgänglighet. En genomgång av projekten visar att projekten enbart arbete med jämställdhet och tillgänglighet utifrån kortare utbildningsinsatser och att dessa, i liten grad, relaterar till det övriga utvecklingsarbete som sker. De tematiska kriterierna tenderar alltså att drivas som ett parallellt spår i förhållande till projektets kärnverksamhet och därmed inte bidra till en förändring på organisations- eller strukturnivå. Även Tema A&O (2010) konstarerar i en rapport att projekten inom programområde 1 har en tydlig individansats och sällan når påverkan på en strategisk nivå. Temagruppen pekar på att projektformen gör att insatserna ses som en sidovagn till ordinarie verksamhet och att projektägaren inte stödjer projekten hela vägen ut. Även om det inte har gjorts någon studie över i vilken utsträckning projekt som arbetar för att motverka diskriminering på arbetsmarknaden utifrån etnisk tillhörighet kan det utifrån ovanstående rapporter konstateras fondfinansierade projekt i det samlade enbart ger svaga avtryck utanför de enskilda projekten och dess verksamhet. Ramböll tar det som en intäkt för att samma sak torde gälla projekten med inriktning att motverka diskriminering och främja likabehandling. Sammantaget behöver fondens möjlighet till avtryck på organisations- och strukturnivå sannolikt stärkas för att på en mer övergripande nivå främja lika rättigheter och möjligheter på arbetsmarknaden. 3.4 Programområde 2 bidrar till ett att individer kommer i arbete men förutsättningarna för att rätten till rätt arbete saknas Programområde 2 syftar till att stärka arbetsmarknadsetableringen för personer som står långt från arbetsmarknaden. Målsättningen är att detta ska ske inom gruppen utrikes födda genom att minst utrikes födda personer medverkar i projektverksamheter. Det finns emellertid inget uttalat mål om att dessa deltagare ska få arbete utefter erfarenheter och kvalifikationer, vilket får som konsekvens att resultat kopplat till typ av arbete saknas. Enligt ESF-rådet har den kvantitativa målsättningen för PO2 uppnåtts. I skriften Socialfonden i siffror 2013 skrivs att: I dagsläget är 36 procent av deltagarna födda utomlands och den procentsatsen ökar till 41 procent om man också inkluderar de deltagare som är inrikes födda men har två utrikesfödda föräldrar. Detta är betydligt fler än i riket totalt, där motsvarande andelar var 15 respektive 20 procent år Vad gäller uppnådda resultat av projektdeltagandet visar de undersökningar som har gjorts att Socialfonden har bidragit till att deltagande individer har kommit i arbete i relativt hög utsträckning. Enligt en undersökning som ESF-rådet (2013) lät göra var 31 procent av deltagarna etablerade på arbetsmarknaden ett år efter projektslut vilket kan jämföras med 18 procent vid startåret. Antalet företagare och kombinatörer hade också ökat något. Av övriga deltagare var det 23 procent som hade en svag etablering vilket är en minskning jämfört med när deltagarna startade i projektet. Andelen helt utan arbete har gått från 54 procent till 43 procent, vilket visar på en högre etablering för deltagarna i programområde 2 efter avslutat projektdeltagande jämfört med situationen vid projektstart. TIA har även visat att för deltagare i Socialfondsprojekt är sannolikheten att ha ett arbete några procentenheter högre än för deltagare i arbetsförmedlingens ordinarie insatser. För personer som