Facit till övningarna Makroekonomi, NA0133. Rob Hart. 29 maj 2013

Transkript

1 Facit till övningarna Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 29 maj 2013 Inledning Ofta visar jag inte beräkningarna på matematiska uppgifter i detta facit. Det MÅSTE NI ALLTID GÖRA i en eventuell tentafråga. Övningspass 1 Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1.1. M = 20 SEK,V = 1/dag,P = 1 (om vi antar att nuvarande året är basåret) och Y = 20 SEK/dag. Illustrationen: Inget facit Y växer med 3% per år, medan V är konstant. P ska växa med 2% per år. Vi har MV = PY, och därför också M = PY/V. Hur mycket växer PY/V? 1,02 1,03 = 1,0506; alltså måste M växa med 5,06 procent per år, eller (på frågans precisionsnivå) 5 procent per år. Givit tillväxt i real BNP (Y ), krävs det en motsvarande tillväxt i penningmängden för att undvika deflation Det är korrekt att staten lånar från dagens medborgare, inte från framtida generationer. Om staten bygger upp en skuld innebär det att medborgarna bygger upp depositioner. Däremot kan det vara ett problem om staten lånar pengar från utländska medborgare, eller om staten lånar så pass mycket pengar att förtroende för staten hotas (a) 300 x x 40 konsumtionsvaror 300 x x 40 (b) BNP = kronor/dag. (c) Realt sparande = 5000 kronor/dag. 300 arbetare 300 x 100 1

2 (d) Finansiellt sparande, netto, är noll i en sluten ekonomi. OBS! Ekonomin är lite märklig eftersom det finns real investering men det verkar inte finnas något kapital (förutom lager), och inte heller avkastning på kapitalet. Vi återkommer till kapital och avkastning senare (a) Banklån negativt finansiellt sparande. Köpa bostadsrätt positivt realt sparande. Den man köpte bostadsrätten av har gjort ett negativt realt sparande och ett positivt finansiellt sparande. På samhällsnivå har inget hänt alls. (b) Banklån negativt finansiellt sparande. Maskiner positivt realt sparande. Den som tillverkar och säljer maskinerna tar (netto) emot pengarna, alltså hon gör ett positivt finansiellt sparande. På samhällsnivå är det alltså ett positivt realt sparande Under ett år, , har priserna och kvantiteterna på tre varor förändras enligt följande Tennisracketar Chokladbitar Pris, kr/st. Kvantitet, st. Pris, kr/st. Kvantitet, st (a) Tennisracketar 50 percent/år, chokladbitar 100 percent/år. (b) 67 percent. (c) Chokladbitar har ökat mer, och konsumenter som köper relativt mer choklad har fått det sämre relativt de som köper tennisracketar. (d) När mängden inköpta varor ändras p.g.a. prisförändringarna blir det svårt att vikta prisökningarna. Om tennisracketar ökar väldigt mycket i pris köps det antagligen färre racketar. Hur komponerar man i så fall varukorgen? Innehåller den många racketar (som innan prishöjningen) verkar inflationen hög, medan om den innehåller få (som efter) blir den uppmätta inflationen lägre (a) Du väljer rörlig, eftersom du får lägre avbetalningar i så fall. (b) Det vore klokt att välja bunden. Att banken erbjuder 6 procent på bunden ränta innebär att banken bedömer 6 procent som ett troligt genomsnitt för hela periodens rörliga ränta. Det i sin tur innebär att den rörliga räntan sannolikt hamnar ovanför 6 procent delar av perioden. Eftersom du kommer inte att kunna klara av att betala högre än 6 procent, tar du en mycket stor risk genom att välja rörlig. (c) Du väljer alltid rörlig, eftersom banken sätter nivån på den bundna räntan så att den motsvarar deras förväntningar för hela periodens rörliga ränta, plus en försäkringspremie. Eftersom du är riskneutral vill du inte betala för försäkringen, därför väljer du rörlig. Observera att om du tror dig kunna förutspå framtiden bättre än banken kan det ge dig anledning att välja bunden ändå. Om du anser att banken har satt den bundna räntan för lågt under din förväntade genomsnitt för den rörliga ja då bör du välja bunden (a) Din utdelning blir 1000 SEK varje år. Diskonterat blir detta /1, /1,05 2 +, eller1000(1+1/1,05+1/1, ). Detta kan också skrivas 1000/0,05 = SEK. Man kan tänka så här: Hur mycket pengar behöver jag på banken för att få samma utdelning som aktierna ger? Svaret är utdelningen gånger räntan. 2

3 (b) Utdelningen är oförändrad, 1000 SEK varje år. Diskonterat blir detta /1, /1,10 2 +, eller 1000(1+1/1,10+1/1, ). Detta kan också skrivas 1000/0,1 = SEK. (c) Värdet av dina aktier, din förmögenhet, har plötsligt sjunkit. Därmed satsar du mer på att spara och mindre på att konsumera idag Antag att den spanska staten vill få in pengar genom att sälja statspapper. Den som köper ett sådant papper erhållere1000 om exakt ett år. (a) Hur mycket får spanska staten per papper ifall den riskfria 1års-räntan räntan i euroområdet är 5 procent per år, och marknaden bedömer att det är säkert att Spanien kommer att kunna betala tillbaka? Benämn priset staten får somv. Då har vi och därmed 1,05V = 1000, V = 952 EUR. (Svar 950 EUR skulle också vara OK.) (b) Man är naturligtvis beredd att betala mindre för obligationen när det finns risk att man inte får pengarna tillbaka; minst 5 procent mindre, rimligtvis mer än så. Övningspass 2 Kort sikt: Keynes och konjunktur 2.1. BNP ett visst år har uppmätts till 1500 miljarder kronor och BNP-trend har uppskattats till 1550 miljarder kronor. (a) BNP-cyklisk är -50 miljarder kronor. (b) BNP-gapet är 50/ = 3,2 procent. (c) Lågkonjunktur (a) Eftersom det inte finns någon investering är BNP lika med konsumtion. (b) Det finns inget realt kapital eller real investering, eftersom den enda insatsen är arbetskraft, bortsett ifrån att det finns (reala) lager och därmed (reala) lagerinvesteringar. (c) Arbetarna sparar; de måste ju spara för att kunna ha något att leva på under sin pension! (d) Lagerinvesteringarna blir positiva om nettosparande blir positiv; det blir en bortfall i konsumtion, och företagen får inte allt sålt. Konsumtion (arbetare + pensionärer) Sparande (arbetare) Negativt sparande (pensionärer) Finansiell marknad lön Real investering (=0) 3

4 (e) En rimlig konsekvens är att företagen varslar anställda och drar ned på sin produktion. (f) Generellt sett finns det tre typer av mekanism. Den första är att ränta på sparpengar ändras sådan att det blir mindre lockande att spara, och mer lockande att spendera idag. Det innebär att räntan sjunker. Den andra mekanismen är att staten agerar som superkonsument, lånar pengar från bankerna och täcker upp bortfallet i konsumtion. Den tredje är att pris- och lönenivån i ekonomin sjunker sådan att full sysselsättning återupprättas. 10 x 9 10 x 9 9 liter 1 liter 9 liter 0 liter 10 x arbetare 9 arbetare 2.3. (a) (b) 10 x 10 (c) Tillgångar (kr) Skulder (kr) Tisdag Reserver 100 Depositioner (ftg) 90 Lån 0 Depositioner (arb) 10 Summa 100 Summa 100 (d) Det ser likadant ut på onsdag, och vidare. (e) När pengarna injiceras åter i systemet återgår allting till det normala, med full sysselsättning (a) BNP = 200 kronor/dag. (b) 10 x 9 Tillgångar (kr) Skulder (kr) Reserver 1000 Depositioner (pen) Lån (f) Depositioner (arb) Summa Summa (c) BNP = 200 kronor/dag; företaget hinner inte reagera. (d) BNP = 180 kronor/dag. (e) BNP = 186 kronor/dag. 20 x x 6 18 x x 6 40 liter 0 liter 37,2 liter -1,2 liter 20 x 3-10 x 6 20 arbetare 20 x x 6 Tisdag 18 x 3-10 x 6 18 arbetare 20 x liter 4 liter 18 x 10 Onsdag Måndag 20 x 4-10 x 6 20 arbetare 20 x 10 (f) Det blir spegelvänt effekt; en högkonjunktur som börjar kraftigt och sedan klingar av. (g) - 66,7 kronor. 4

5 2.5. (a) För båda ekonomier kan vi skrivaad = 400+0,8[(1 t)y +Tr]+100. Om man sätter i skattenivån kan man lösa ut att Y A = 2500,Y B = 2500, båda i tkr/år. Multiplikatorn,1/(1 g), är då2,5 i Asien och1,67 i Besien. (b) Man kan räkna direkt från multiplikatorna att Asien förlora 125 tkr i produktion som en följd av störningen, medan Besien förlorar 83,3 tkr. Alltså har vi Y A = 2375,Y B = 2416,7. (c) Kolla kompendiet, boken, dina anteckningar, eller andra källor. Kort och gott: Tag arbetslöshetsersättning som exempel. När det blir ett negativt chock och några blir arbetslösa minska inte deras disponibel inkomst till noll, tack vare ersättningen. Därför dämpas minskningen i aggregerad efterfrågan, och ekonomin kan återhämta sig snabbare. Övningspass 3 Lång sikt: Tillväxt 3.1. (a) 1200 I=40 I=60 I= Y=C+I C=1160 C=1140 C= I=20 I= C=980 C=960 år 0 år 1 år 2 år 10 år 11 När I ökar år 1 minskar C eftersom det finns färre personer till matproduktion. Men efterhand (nästa år) ökar C (och Y ) eftersom det finns fler hackor att tillgå och man kan då öka matproduktionen. (b) NärI ökar år 10 minskarc, men nu ökar intec ellery efterhand eftersom man har redan tillräckligt med hackor. 1 (c) Man måste satsa på teknologisk utveckling. Förklara mer (a) Detta är tack vare spillovers, eller läckage. Eftersom idéer är icke-rivala (flera stycken kan använda dem samtidigt) och i hög grad icke-exkluderbara (det är omöjligt att hindra andra från att använda dem) får andra skörda vinster tack vare den enas investering/upptäckt. Därför är samhällets avkastning högre än upptäckarens. (b) När upptäckaren inte får så bra utdelning så lägger man inte ner så mycket tid på att upptäcka. Man kanske tar ett annat jobb istället. Företag gör 1 Observera att minskningen ic till 1140 är ett antagande i frågan. Man kan argumentera utifrån principer att C bör minska lite mer än så när 2 jordbrukare går över till hackaproduktion. 5

6 mindre FoU än annars. Därför blir det färre nya idéer än vad som skulle gynna samhället i stort. Pris, kr/idé Individernas utbud av idéer Samhällets nettoutdelning på idéer Marknadspriset för idéer Marknadslösning Samhällsopt. lösning Idéer, antal 3.3. (a) Y = C + I. Om Y är 10 gånger högre, då är C + I 10 gånger högre. Teoretiskt sett kan det bero på en ökning i I och inte C, men i praktiken ökar både två lika mycket, alltså med en faktor 10. Det innebär att C, mätt i real USD/kapita/år, har ökat med en faktor 10 sedan Men kan man säga att man»konsumerar 10 gånger mer«? Det beror på. Det är absolut inte så att man idag konsumerar 10 gånger mer av samma saker som man konsumerade I viss mån konsumerar man säkert mer av samma saker, men i väldigt hög grad konsumerar man nya saker av högre värde (bilar, TV, datorer, mobiltelefoner, osv). (b) Nej. Det är teknologisk förändring som driver tillväxt. När Kina börjar anamma nya teknologier måste de också investera i nya maskiner osv, men att enbart investera i fler maskiner av gammalt snitt skulle inte ge tillväxt på sikt. Till exempel, om Kina börjar som renodlat jordbrukssamhälle med endast handverktyg skulle det inte ge tillväxt att skaffa fler och fler sådana verktyg (a) Ekonomin i land B kommer antagligen att fortsätta att växa i ungefär samma takt, alltså 3 procent per år. Ekonomin i land A kommer däremot att växa mycket fort ett tag framöver, för att så småningom (kanske mot slutet av perioden) närma sig sin gamla tillväxtbana. Vi vet inte exakt hur denna bana ser ut, men ett enkelt och rimligt antagande är att den innebär dubbelt så hög produktion som landb, alltså i likhet med utgångsläget. (b) Enligt Solow s teori finns det en mängd kapital i ekonomin som är»lagom«givet landets förutsättningar. Både länderna börjar antagligen i detta läge När land A drabbas av krig förstörs mycket av kapitalet, och produktionen sjunker. Men när kriget är slut satsar man hårt på investeringar (på bekostnad av konsumtion, eller genom att attrahera kapital från utlandet) och kapitalet byggs snabbt upp igen. När kapitalet har byggts upp igen är landet återigen på sin långsiktiga tillväxtbana. Som vi diskuterade ovan är det rimligt att anta att det innebär dubbelt så hög BNP som land B. Varför denna skillnad? Det förklara inte teorin. (c) Den institutionella teorin ämnar förklara varför land A:s jämvikts-bnp är dubbelt så hög som land B:s. Enligt teorin beror det på landets institutioner, som gör att ekonomin är mer gynnsam för långsiktiga investeringar, samt förändringar mot nya idéer, nya teknologier, och högre produktivitet. Det kan till exempel bero på att befolkningen är bättre utbildad, eller på att landet är bättre skött (med till exempel mindre korruption), eller en större öppenhet mot omvärlden (a) i. I, C,Y. ii. I kvar på sin högre nivå, C stiger från sin lägre nivå, Y stiger. iii. I kvar på sin högre nivå, C planar ut på en ny högre nivå, Y planar också ut på en ny högre nivå. 6

7 (b) Om någon investera i forskning (som innebär en uppoffring på kort sikt) och kommer på något nytt, kommer de andra att kopiera idén och därmed tjänar den ena ingenting. Lösningar: Antingen ett system med patent eller dylikt, eller att man bestämmer gemensamt att några ska satsa på forskning, för allas bästa. Ett patentsystem är relativt enkelt att administrera, en fördel. Dock ger det marknadsmakt (monopol) till patenthållaren, som leder till onödigt låg produktion och höga priser på nya grejer. Att subventionera forskning är bra så länge man kan kontrollera vad forskarna gör av pengarna, men i praktiken är det svårt. De kanske tar emot pengarna och lever livet ett par år, sedan rapporterar de att det, tyvärr, inte blev några spännande upptäckter denna gång. Lång sikt: Arbetslöshet 3.6. (a) personer per månad. (b) Flödet ut = 0,2A. (c) 0,2A = i jämvikt, alltså A = I procent blir det 3, Se boken (sidan i 3:e upplagan) för svaret på denna fråga (a) i. 10 procent i landa, 6,7 procent i landb. ii. 720 dollar/år i landa, 560 dollar/år i landb. (b) Det är omöjligt att veta i vilket land»arbetsmarknaden fungerar bättre«eftersom man har för lite information. Dock om vi antar att andelen som ställer sig utanför arbetskraften har ingenting att göra med hur väl arbetsmarknaden fungerar, då kan vi konstatera att arbetsmarknaden fungerar bättre i land B, eftersom där är det bara 6,7 procent som är arbetslösa istället för 10 procent. Men om många av de 40 som är utanför arbetskraften i land B är nedmuntrade arbetare, då finns det mycket dold arbetslöshet i land B och då kan det vara så att arbetsmarknaden fungerar sämre där. Övningspass 4 Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och arbetslöshet 4.1. Initialt läge. SAS-kurvan flyttar uppåt. Y sjunker och P stiger, alltså inflation. Pressen nedåt på lönerna leder till en återgång till det ursprungliga läget. Ökning i AD (genom expansiv politik) återställer Y, i bästa fall utan att leda till ytterligare prishöjningar. AD LAS AD LAS AD LAS AD LAS P SAS SAS SAS SAS Y Y Y Y 4.2. (a) Den expansiva politiken är i hög grad oväntad av marknaden, och följden blir att den får stora reala effekter; dvs att det blir en relativt lång period med hög BNP och låg arbetslöshet innan marknadsanpassningen sker och inflationstakten stiger istället, medan arbetslöshet återgår till sin strukturell nivå och BNP återgår till potentiell BNP. 7

8 (b) Nu är de reala effekterna mindre och mer kortvariga, eftersom marknaden är i hög grad beredd på sådana svängningar. Beredskapen innebär t.ex. att löneavtalen löper under relativt kort tid LAS-kurvan flyttar helt enkelt utåt, till höger, när produktiviteten ökar i ekonomin. Med andra ord ökar jämviktsnivån på Y, BNP, när det sker teknisk utveckling (a) En konstig fråga eftersom allt agerande grundat på sådan information är brottsligt (insiderbrott). Men om vi antar att du struntar i det, då förväntar du att värdet av dina obligationer kommer att stiga när räntesänkningen annonseras. Därmed väljer du att ha kvar dina obligationer, och till och med köpa fler om du har möjlighet, genom att till exempel sälja andra typer av tillgångar vars värde påverkas inte på samma sätt. (b) Om förväntningar breder ut sig om en räntesänkning, då stiger priset på obligationerna direkt, innan räntesänkningen äger rum Grundregeln för vilken stat som helst är att staten bör balansera sin budget över hela konjunkturcykeln. Det innebär att man går back under lågkonjunktur (pga automatiska stabilisatorer samt medveten expansiv politik), och går med överskott under goda tider med högkonjunktur. I Sverige finns till och med ett överskottsmål: staten ska gå med överskott på 1 procent sett över hela konjunkturcykeln. Därmed har både två rätt: Staten bör gå back under lågkonjunktur, men inte med hur mycket som helst! Under kristider blir ekvationen ännu svårare, eftersom det blir svårare att förutse framtiden. Om man till exempel satsa expansivt och krisen fortsätter riskerar det bli enorma underskott och en ohållbar statsskuld. Å andra sidan och man inte satsar men kör med en stram politik riskerar man att krisen förvärras, lågkonjunkturen fördjupas och förlängs, och återigen ökar skulden! Tentatips. Det som står ovan är ett mycket bra tentasvar, som ger kanske 18/20. Dock för full poäng bör man kanske lägga till ett tredje stycke där man exemplifierar vad man menar genom att diskutera ett aktuellt eller historiskt fall, t.ex. Grekland. Se betygskriterierna. Nedan har ni ett exempel på ett mycket bra tentasvar på samma fråga, från Studenterna hade också fått granska en artikel från DN: Skattesänkningar i kristider För staten är alla skattesänkningar en förlorad inkomst, så om staten är intresserad av att hålla ordning på underskottet borde de snarare höja skatten istället. Men de siktar på att stimulera marknaden, i förhoppning om att sätta plåster på de svackor lågkonjunkturen har orsakat konsumtionen och handeln. Genom att hålla igen skatter (och kanske även öka sin egen konsumtion) pumpar de ut pengar på marknaden som med lite tur får den att piggna till igen. MEN eftersom Borg har en poäng, man ska passa sig för stora skulder, finns det en gräns för hur mycket staten bör avstå ifrån i form av skatteintäkter. Bland annat så har EU en gräns för hur stor statsskuld man får ha som medlemsland, och Sverige har dessutom egna inflations- och lönsamhetsmål. (Det idealiska är en stat som går med vinst, som den kan använda på sina medborgare.) Vad bör de göra? Skattesänkningar för låginkomsttagare Verkar instinktivt som en bra idé, att öka marginalen mella A-kassa och att jobba som t.ex. gatsopare borde göra det attraktivare att söka vilka jobb som helst. För höginkomsttagare blir nyttan mindre, även om sänkningen skulle ske procentuellt så att de skulle få mer pengar till konsumtion än låginkomsttagare är det ej säkert att konsumtionen ökar lika mycket (dessutom blir skatteintäkterna ännu mindre om de nu var bekymrade över budgetunderskottet.) 8

9 Fokus från arbetslöshet till krisen Deras ursprungliga syfte med jobbavdraget var att öka incitamentet för folk att jobba (ungefär som sänkt A-kassa, men morot istället för piska), men eftersom det nu har blivit en ganska rejäl kris bör inte allt fokus ligga på arbetslöshet. Precis som Anders och Fredrik tyckte i artikeln tycker jag att regeringen bör hålla koll på sina pengar och spendera dem där de gör störst verkan för att mildra situationen på ekonomin som helhet. Finns det inte jobb till alla pga en sådan här kris spelar det nämligen ingen roll hur mycket piska och morot man använder, arbetslösheten är hög ändå. Handlingsförslag Staten bör stimulera marknaden, öka G (bygga vägar?), stötta företag där det behövs och gör nytta och överlag försöka hålla marknaden igång; Centralbanken bör och har sänkt räntan för att öka konsumtionen. Varning angående budgetunderskott Men viktigast av allt är marknadens förtroende och tillit. Både regering och banker måste hålla huvudet kallt, om staten slösar alla pengar de har för att vända konjunkturen kan de förlora i trovärdighet för att marknaden tycker de gör fel. Övningspass 5 Öppna ekonomier 5.1. (a) 0,0957 dollars/krona, eller 10,44 kronor/dollar. (b) Den faktiska växelkursen kan vi räkna ut: Därför har vi9,17sek/e. x $ e ysek $ = xy SEK. e (c) Har man 9,17 kronor kan man köpa en euro. Men man behöver 9,74 kronor för att köpa lika mycket Big Mac som man kan köpa med en euro. Alltså väljer man att byta sina kronor till euro innan man handlar; kronan är övervärderad, och detta med 9,74/9,17 1 = 6 procent (a) Ökar; minskar; minskar. (b) Det är en real appreciering i den svenska valutan när importverksamhet gynnas (a) Den är negativ. Förklara! (b) Kina sparar finansiellt, netto, USA tvärtom. Det innebär att Kina köper tillgångar i utlandet medan USA säljer sina tillgångar till utlandet. USA:s tillgångar köps upp av Kina (a) Om förväntningar angående räntan ändras plötsligt sådan att man tror på lägre ränta, då blir det mindre attraktivt att hålla ekonomins valuta; därmed blir det en depreciering i valutan. Detta bör åtföljas av en långsam appreciering för att man överhuvudtaget ska vilja hålla valutan. Detta visas av ekvationen i = i + e + riskpremie, där i är den inhemska räntan, i är den internationella räntenivån, och e är den förväntade deprecieringstakten. Om i är lägre än i då måste valutan förväntas appreciera över tiden för att någon ska vilja hålla den (om vi bortser från risk). OBS! Ändringar på senaste tiden i såväl räntan som växelkurser för både kronan och engelska pundet gentemot t.ex. euron kan tolkas på det här viset. 9

10 (b) Givit en depreciering blir inhemska varor billigare att köpa med utländsk valuta, medan utländska varor blir dyrare att köpa med inhemsk valuta. Därmed tenderar det att bli en ökning i nettoexport, som är då positivt för konjunkturen. (c) En räntesänkning i en sluten ekonomi driver uppad, som sedan driver upp konjunkturen. Det finns ingen effekt via växelkursen eller handel. En räntesänkning i en öppen ekonomi driver upp AD totalt på samma sätt som i en sluten, men hela ökningen gäller inte inhemska företag; en del av pengarna går på ökad import. Denna effekt gör att multiplikatorn blir lägre allt annat lika. Men en räntesänkning i en öppen ekonomi leder också till att valutan tappar i värde, och detta gynnar nettoexport, och driver därmed inhemskt AD, och konjunkturen, uppåt. Därmed finns två effekter i motsatt riktning i en öppen ekonomi (jämfört med en sluten) och totaleffekten relativt effekten i en sluten ekonomi är osäker (a) Staten går back med 10 miljoner EUR under (b) Statsskulden i början på 2009 är 110 miljoner EUR. (c) Staten går back med 19 miljoner EUR under (d) Statsskulden i början på 2010 är 129 miljoner EUR. (e) Lösningarna beror på vad det grundläggande problemet är. Vi delar alternativen i två kategorier: en kostnadskris, eller något annat. En kostnadskris innebär att kostnaderna för produktion i landet är för höga i förhållande till andra länder, som oftast är ett resultat av att lönerna är för höga i förhållande till produktiviteten. Om så är fallet måste kostnaderna sänkas relativt de andra euro-länderna för att återupprätta balans. Det kan ske antingen genom att landet sänker sina nominella priser och löner, eller genom att de andra länderna (i synnerhet Tyskland) höjer sina. Alltså, antingen stram politik hemma eller expansiv politik i utlandet. Observera att stram politik hemma blir stark medicin eftersom det leder till ännu lägre BNP på kort sikt; å andra sidan, med expansiv politik i utlandet riskerar man att släta över problemen, som lär då komma tillbaka senare. Om landet kan dra sig ur euron räcker det med att man gör det och låter sedan marknaden bestämma värdet på den nya (eller nygamla) valutan som skapas. Om landets valuta hade varit flytande från början lär marknaden ha tagit hand om problemen genom att sänka värdet på valutan mycket tidigare. Om krisen beror på något annat än relativa kostnader, då gäller det att tackla de aktuella orsakerna. Om det är en»vanlig«keynesiansk lågkonjunktur på grund av för högt sparande och för lite investering gäller det normalt att köra med expansiv politik, men här lär det vara omöjligt för att statsskulden skenar redan. Och penningpolitiken har man ingen kontroll över. I fallet Grekland är det i stor utsträckning en kostnadskris (a) Antag att alla brittiska tillgångar ägs av brittiska hushåll. Vad är avkastningen i procent per år i så fall? 0,4/7 100 = 5,7, alltså är avkastningen 5,7 procent/år. (b) Tillgångar kan vara i statens ägo, alternativt kan utländska hushåll äga brittiska tillgångar. (Observera att brittiska hushåll kan äga utländska tillgångar också.) 5.7. (a) Om ett land (liten öppen ekonomi) bedriver expansiv finanspolitik ökar G, och därmed ökarad. En del avad består av importvaror, därför ökar import. Export är oförändrad eftersom priserna är (enligt Keynes) konstanta. Detta innebär att NX sjunker. 10

11 (b) En högre inflation kommer att leda till att utlandet blir mindre villiga att handla med oss, och vi blir mer villiga att handla med utlandet. Alltså sjunker N X (import upp, export ned), AD sjunker, och konjunturen vänder nedåt. För att upprätthålla jämvikt måste valutan depreciera med 4 procent per år, för att ta bort effekten av att inhemska priser stiger relativt utlandet med 6 procent per år. 11