Arbetsmiljöplan för institutionen för socialt arbete 2010

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSMILJÖPLAN Institutionen för socialt arbete Institutionsstyrelsen Förlängd t.o.m enligt beslut i Institutionsstyrelsen Arbetsmiljöplan för institutionen för socialt arbete 2010 Verksamheten Institutionen för socialt arbete har en verksamhet som omfattar undervisning och forskning: socionomprogram psykoterapiprogram med familjeinriktning mastersprogram kurser på avancerad nivå uppdragsutbildning utbildning på forskarnivå forskning Totalt genererar ovanstående verksamheter ca 70 miljoner kronor. Den grundläggande högskoleutbildningen har tilldelats ca helårsstudieplatser och ca studenter finns etablerade i det studieadministrativa systemet Ladok. 2-3 uppdragsutbildningar ges varje år med kommuner och landsting som uppdragsgivare. Forskarutbildningen har ca 20 aktiva studerande. Fr.o.m består institutionens ledning av en prefekt och två bitr. prefekter samt två studierektorer och en chefsadministratör. Prefekten har det övergripande ansvaret med ekonomi, strategiarbete och lönesamtal. Till de bitr. prefekterna har delegerats personal- och arbetsmiljöfrågor respektive forskning och forskarutbildning. Institutionen är organiserad i sex sektioner: organisation, psykosocialt arbete, familj, social pedagogik, samhälle och regelverk och administration. Varje sektion leds av en sektionsansvarig. Sektionerna har bl.a. följande uppgifter: undervisning och utbildningsplanering, kompetensutveckling, informations- och diskussionsforum och samverkan inom institutionen. Vidare sker diskussioner och planering vid plankonferenser, personalkonferenser och personalmöten. Personalen består av 106 personer: professorer (6), forskare (1), universitetslektorer (46), universitetsadjunkter (31), adjungerade adjunkter (3), timlärare (1), chefsadministratör (1), intendent (1), ekonomiadministratör (1), studieadministratörer (2), praktikadministratör (1), institutionsadministratör (1), forsknings- och studieadministratör (1), projektassistent (1) samt doktorander med anställning (6) och med utbildningsbidrag (5) 1

2 Mål för arbetsmiljöarbetet Institutionens arbetsmiljöarbete skall bedrivas enligt den arbetsmiljöpolicy som antagits av Göteborgs universitet där man skriver - att verksamhetens mål och inriktning är väl känd av alla i organisationen - att ansvar och befogenheter på alla nivåer är klart formulerade - att arbetet organiseras så att det medför ansvar och samtidigt ger möjlighet till variation och stimulans - att de anställda ges fortlöpande information, förutsättningar för kompetensutveckling och möjlighet att medverka i utformning och förändring av arbetet och arbetsförhållandena - ett bra samarbetsklimat - en säker och trygg arbetssituation - att arbetsförhållandena anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Det systematiska arbetsmiljöarbetet skall syfta till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet enligt Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2001:1 1 Institutionens uppföljning av arbetsmiljöarbetet sker genom arbetsmiljöronder, uppföljning och återrapportering till samhällsvetenskapliga fakulteten samt riskbedömningar. I institutionens arbetsmiljöplan betonas att grunden för en god arbetsmiljö skapas genom att institutionens anställda och studenter bemöter varandra med respekt vi är alla varandras arbetsmiljö ingen anställd, student eller doktorand skall känna sig kränkt, trakasserad eller diskriminerad på institutionen alla anställda, doktorander och studenter skall veta vart man skall vända sig vid brister i arbetsmiljön När det gäller det konkreta arbetsmiljöarbetet på institutionen är nedanstående punkter prioriterade vad gäller såväl den fysiska som psykosociala arbetsmiljön: att kontinuerligt uppmärksamma och åtgärda brister i arbetsmiljön genomföra arbetsmiljöronder av såväl fysisk som psykosocial karaktär 1 Kommentar till 2 Ohälsa kan vara både sjukdomar enligt medicinska, objektiva kriterier och kroppsliga och psykiska funktionsstörningar av olika slag som inte är sjukdom i objektiv mening. Exempel på det senare är olika former av stressreaktioner och belastningsbesvär. Sådana tillstånd kan leda till sjukdom. Styrkan i upplevelserna, varaktigheten och förmågan att fungera som tidigare avgör om ohälsa föreligger. 2

3 Det är viktigt att såväl studenter som doktorander ges möjlighet att ge synpunkter på arbetsmiljön. Det finns studiearbetsmiljöombud (SAMO) vid institutionen som med fördel kan kontaktas. Vidare sker såväl den fysiska som de psykosociala arbetsmiljöronderna som genomförs för studenter, doktorander, administratörer och lärare/forskare. De centrala enkäterna (t.ex. Studentbarometern) följs kontinuerligt upp av bitr. prefekter. Mål: att förbättra studenternas och doktorandernas kunskap om arbetsmiljön. Åtgärd: i den allmänna kursvärderingsmallen skall en separat sida med frågor om den fysiska arbetsmiljön bifogas (sammanställs av institutionsadministratören till bitr prefekt och arbetsmiljöombud). SAMO presenterar sig vid ett introduktionstillfälle med nya studenter. Institutionens handlingsplan uppmärksammar dessutom nedanstående punkter. Vanligen anges vad som görs eller finns vad gäller plan för arbetsmiljö. När det är något vi vet brister, men som vi strävar efter, anges mål vart vi vill nå. Enstaka gånger anges åtgärd, något som framöver ska göras. 1 Arbetsmiljö Mål (för ): att samtliga anställda, doktorander och studenter skall få en allsidig introduktion om institutionens organisation, verksamhet, regler och rutiner. 1.1 Introduktion av nyanställda I handlingsplanen delegeras introduktionen till chefsadministratör (teknisk/administrativ personal) och en bitr. prefekt (nyanställda/vikarierande lärare/forskare). 1.2 Introduktion av nya doktorander Introduktion i ämnet socialt arbete ges för nya doktorander av företrädare för forskarutbildningen. Introduktionen är särskilt viktig för de doktorander som ej varit anställda vid institutionen. Introduktion sker i anslutning till antagningen och av bitr. prefekt. Det är viktigt att ta tillvara den kunskap och forskning som innehas respektive utförs av institutionens doktorander. Samtliga doktorander skall informeras om möjligheten att undervisa under sin doktorandtid. 1.3 Introduktion av nya studenter Introduktionen är särskilt viktig för de studenter som tidigare ej studerat på universitet. Uppdatering av studiehandbok, rundvandring i lokaler m.m. sker vid varje terminsstart. 3

4 1.4 Mötesplatser för de anställda Formella mötesplatser är: institutionsstyrelse, forskarutbildningsnämnd, plankonferens, personalmöten, personalkonferens, arbetsmiljödagar, pedagogiska dagar, sektionsmöten och administrativa möten. 1.5 Mötesplatser för doktorander Doktorander har anställning som doktorand alternativt har utbildningsbidrag. Samma mötesplatser som för övriga anställda. Sedan 2008 finns dessutom en bitr. prefekt tillgänglig för diskussion med doktoranderna om sin arbetsmiljö, såväl om den fysiska som psykosociala. 1.6 Mötesplatser för studenter Dialogen mellan institutionsledningen och studenter och studentkår är viktig för studenternas arbetsmiljö. Detta sker i möten en gång per månad samt vid behov. Ett led i detta är att studenterna har kunskap om de regelverk som styr institutionens verksamhet i händelse av diskriminering m.m. I studiehandboken framgår vart studenterna kan vända sig vid diskriminering m.m. I Regelsamling för studier vid Göteborgs universitet står bl.a. under punkt 4 att kursplan, examinationstillfällen och examinationsformer skall finnas tillgängliga senast vid kursstart. För kursschema gäller två veckor före kursstart. För litteraturlista, under punkt 5, gäller att den skall finnas tillgänglig senast fyra veckor före kursstart. Lärares tillgänglighet påverkar studenternas arbetsmiljö. Mål: studenterna skall av examinator få tid (schemalagd) och feedback på gjord examination. Mål: att kursansvarig skall vara tillgänglig för studenterna (via e-post eller telefon) 1.7 Personalförsörjning Institutionens ledningsgrupp gör kontinuerligt inventeringar av behovet av personal inom institutionens olika ämnesområden. Såväl ledigkungörande av tillsvidareanställningar som vikariat görs för att ge institutionens personal anställningstrygghet. Korttidsanställningar minimeras genom ledigkungörande av anställningar som universitetslektor. Ett värdefullt tillskott till undervisningen är socialarbetare från fältet som förordnas som adjungerade universitetsadjunkter med procents anställning eller som timlärare med procent anställning. En kompetensförsörjningsplan, i vilken personalförsörjningen beskrivs, har utarbetats. 1.8 Medarbetarsamtal 4

5 De anställda skall ges möjlighet till medarbetarsamtal en gång per år. Prefekten ansvarar för samtal med den teknisk/administrativa personalen, en bitr. prefekt har samtal med lärare och forskare och en bitr. prefekt har medarbetarsamtal med doktoranderna. 1.9 Kompetensutveckling Institutionens styrelse har en fastställd plan för kompetensutveckling. Fr.o.m har institutionsstyrelsen medel avsatta för ett s.k. docentprogram. Medel avsätts också för pedagogiskt utvecklingsarbete. Mål: att ge alla anställda tillfälle till kompetenshöjning såväl vad gäller pedagogisk utbildning som annan utbildning enligt de riktlinjer som beslutats i planen för kompetensutveckling Rehabilitering Institutionen följer de regler och rutiner för rehabilitering som Försäkringskassa och Göteborgs universitet fastställt och har en rehabiliteringshandläggare som sköter kontakten med de anställda vid sjukdom och rehabilitering. En av de bitr. prefekterna har kontakt med de anställda vid sjukdom och rehabilitering. 2 Fysisk arbetsmiljö Institutionen försöker att kontinuerligt åtgärda de brister i den fysiska arbetsmiljön som uppstår. Satsningar på stolar och höj- och sänkbara datorbord prioriteras. Personer med bl.a. rygg- och axelproblem uppmanas kontakta företagshälsovården som kontrollerar att arbetsplatsen är rätt utformad. Mål: att samtliga arbetstagare skall ha ergonomiskt utrustade arbetsplatser. Undervisningslokalerna ingår ej i institutionens arbetsmiljöansvar. Brister påtalas till fakulteten. Detta gäller såväl ventilation som inredning och utrustning. Alla, såväl personal som studenter, som vistas på en arbetsplats skall ta del av utrymningsvägarna. För att snabbt ta sig ut ur lokalerna vid en eventuell brand är det av stor vikt att alla som vistas i lokalerna känner till hur vi gör när det händer. Mål: att information till studenter ges vid registreringen första terminen samt att information finns i studiehandboken. 3 Psykosocial arbetsmiljö Flera faktorer påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Risken för stress och psykisk ohälsa har ökat i samband med införande av nya system (ekonomisystem, egenrapportering, elektronisk fakturahantering m.m.) 5

6 Den undervisande personalen har fått en tyngre arbetsbörda bl.a. på grund av splittrad undervisning samt undervisning/examination i stora studentgrupper. Doktoranderna har genom tidsbegränsning på fyra år för forskarstudier en pressad arbetssituation. Ett av de största bekymren för studenterna är den låga ersättningen från CSN. I undersökningen Studentbarometern framgår att mer än hälften av institutionens förvärvsarbetar i någon mån. Bekymmer finns även vad gäller informationsspridningen, t.ex. behöver studenterna informeras om att studiehandboken uppdateras varje termin. En bitr. prefekt och arbetsmiljöombudet genomför arbetsmiljöronder med de olika personal- och studentgrupperna. Åtgärd: inför de årliga arbetsmiljöronderna i god tid informera de anställda och studenterna om tidpunkterna så att de bereds tillfälle att komma med synpunkter på sin psykosociala arbetsmiljö. Åtgärd: att arbetsbelastningen beaktas i samband med personalplanering Åtgärd: att studiehandboken inför varje termin läggs ut på kursportalen/gul under alla kurser som ges under terminen. Arbetsmiljöorganisationen på institutionen Arbetsgivarens företrädare är bitr. prefekt Gerd Gustafsson. Till sin hjälp har den bitr. prefekten arbetsmiljöombudet Ewa Lindblad, chefsadministratör Birgitta Stangertz och institutionens lokalansvariga intendent Pirjo Ledesund. Enligt Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2001:1 och det lokala arbetsmiljöavtalet för Göteborgs universitet har arbetsgivaren ansvar för arbetsmiljöarbetet i samverkan med arbetsmiljöombudet. Det åligger den bitr. prefekten att följa upp denna arbetsmiljöplan. Arbetsmiljöombudet och ersättare väljs av personalen. Ovanstående handlingsplan har utarbetats av bitr. prefekt Gerd Gustafsson, arbetsmiljöombud Ewa Lindblad, intendent Pirjo Ledesund samt studentrepresentanten Julia Bahnér. Doktoranderna har uppmanats utse en representant i arbetsmiljögruppen men har ej inkommit med förslag. Planen har godkänts av institutionsstyrelsen vid sammanträde