Kompetensutveckling av personal vid institutionen för socialt arbete

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET POLICYPROGRAM Institutionen för socialt arbete Institutionsstyrelsen Förlängd t.o.m enligt beslut i Institutionsstyrelsen Kompetensutveckling av personal vid institutionen för socialt arbete Institutionens prefekter och ledningsgrupp har alltid varit positiva till kompetensutveckling för personalen, såväl för lärare/forskare som för den teknisk/administrativa personalen. Under årens lopp har ibland speciella satsningar gjorts. Problemet har många gånger varit att, åtminstone för den teknisk/administrativa personalen, få tid att under arbetstid delta i kompetenshöjande aktiviteter, samt att beslut angående personals deltagande i olika konferenser, kurser m.m. varit något ad hoc- artade. I detta sammanhang har inte heller från institutionens sida varit klart uttalat vilken typ av kurser/konferenser som kan gagna såväl institutionens totala kompetens som den enskilde personens. Institutionens budget har inte heller under senare år medgivit någon kompetenssatsning för adjunkter (forskarutbildning i tjänst) eller för lektorer (forskning i tjänst), förutom av facket förhandlade kompetensmedel och genom arbetstidsavtalet reglerad tid för kompetensutveckling (för närvarande 10% av årsarbetstiden). Begreppet kompetensutveckling har två sidor. Den ena är individrelaterad och vänder sig till den anställde och dennes behov av kompetensutveckling för att klara av de uppgifter som hon har fått att utföra. Den andra sidan är organisationsrelaterad, dvs. relaterad till det behov organisationen har för utveckling av sin verksamhet. Ibland sammanfaller inte dessa båda intressen. För institutionen är det viktigt att ta hänsyn till och sammanväga dessa två sidor (intressen) i sin planering av kompetenshöjande åtgärder. Kompetensutveckling behöver inte enbart innebära en satsning på personalutbildning. Det kan finnas olika slag av åtgärder för att höja de anställdas kompetens eller för att utveckla deras professionalitet. Enligt Ellström och Kock (1993, s 26 27) ingår nedanstående åtgärder i kompetensutveckling eller i en arbetsgivares strategi för kompetensutveckling: rekrytering, befordran och personalrörlighet formell utbildning av personal, olika typer av icke-formell utbildning (t.ex. projektutbildning och olika former av instruktion i samband med utförandet av arbetet, s.k. on the job training ) förändring av arbetsinnehåll och arbetsorganisation (t.ex. arbetsberikning, arbetsutvidgning, grupporganisation) med syfte att underlätta kompetensutnyttjande och lärande i det dagliga arbetet. 1

2 Kompetensutvecklingen kan vara inriktad mot forskning ämnesutveckling pedagogik administration praxisfältet internationellt samarbete Kompetensutvecklingsplan För var och en av de anställda bör det utarbetas en individuell och långsiktig kompetensutvecklingsplan. Planen bör utgå från den enskilda individens önskemål och ta hänsyn till de behov institutionen har för utveckling av sin verksamhet. Tid för kompetensutveckling bör på sikt öka från 10% till 30% av tjänstgöringstiden. Den enskilda läraren skall kunna spara sin tid för kompetensutveckling för att tas ut under en sammanhängande tidsperiod. Kompetensutveckling kan innefatta, vilket ovan nämnts, formell vetenskaplig utbildning, pedagogisk fortbildning, kompetenshöjning vad gäller praxisfältet, ämnesfördjupande utbildning i anslutning till undervisning, internationellt samarbete samt administrativt arbete. All kompetensutveckling skall dokumenteras (portifoliemetoden). att en kompetensutvecklingsplan skall upprättas för alla anställda. Planeringen skall ske i samråd med prefekt och studierektor att inom en tvåårsperiod skall den genom arbetstidsavtalet reglerade tiden för kompetensutveckling ha ökat till minst 20% av årsarbetstiden att institutionen skall föra en förteckning över vilka som sökt, beviljats respektive fått avslag på sökt kompetensutveckling att magisterexamen skall prioriteras för de redan anställda universitetsadjunkter som ej avlagt denna. Magisterutbildning skall planeras för en tidsrymd av 3 år att i övriga fall skall den högskolepedagogiska kursen prioriteras (gäller ej den administrativa personalen) Forskning Det är av stor vikt att möjliggöra forskningsmeritering för såväl lektorer som för adjunkter. Institutionen har i tidigare dokument uttalat som målsättning att ge såväl adjunkter som lektorer ökad tid för forskarutbildning/forskning i tjänst. Bristen på post-docanställningar har länge varit stor och bör rättas till. Liksom det bör finnas möjlighet för adjunkterna att inom ramen för sin tjänst få deltaga i forskarutbildning. Adjunkter bör aktivt uppmuntras att deltaga i forskarutbildningskurser i enlighet med den policy som institutionsstyrelsen har antagit. I den anges att lärare vid institutionen som inte är antagna till forskarutbildningen bereds möjligheter att delta i forskarutbildningskurser som led i egen kompetensutveckling. Institutionen bör därför i god tid inför varje termins tjänstgöringsplanering informera om vilka forskarkurser som är möjliga att deltaga i. Studierektor har i uppgift att tillsammans med den enskilda universitetsadjunkten samplanera när det gäller deltagande i forskarkurser. 2

3 att institutionen på olika sätt aktivt stödjer institutionens universitetsadjunkters deltagande i seminarier, doktorandkurser m.m. enl. ovan att i samband med utvecklingssamtal med den anställda diskutera önskemål om kompetensutveckling i form av licentiat- och doktorandstudier att i god tid avisera vilka forskarkurser som är möjligt att delta i att post-doc-tjänster inrättas att möjligheterna till forskning i tjänst ökas för doktorer Ämnesutveckling Ämnesfördjupande kompetensutveckling kan ske på en mängd olika sätt som t.ex. delta i forskarkurs, läsa fristående kurser, följa seminarieserier, delta i litteraturseminarier och FoU-cirklar, bevista nationella och internationella konferenser. att det skall räknas som kompetensutveckling att fördjupa sina ämneskunskaper enligt ovan uppräknade former att upprätta tydliga kriterier för ett rättvist system att tilldela medel för deltagande i konferenser. För att erhålla medel skall ansökningen ligga i linje med den individuelles kompetensutvecklingsplan eller med institutionens övergripande målsättning för verksamheten Pedagogik I regeringens proposition 2001/02:15 Den öppna högskolan står angående pedagogisk utbildning för högskolans lärare: För anställning tills vidare som lektor och adjunkt bör det införas krav på att han eller hon har genomgått högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper. En sådan lärare bör dock i en tidsbegränsad anställning på högst två år få medges undantag från kravet på sådan utbildning. Under denna tid bör lärosätet tillhandahålla sådan högskolepedagogisk utbildning. I universitets pedagogiska handlingsprogram rekommenderas att alla nyanställda lärare som ej har pedagogisk utbildning ges möjlighet att under första tjänstgöringsåret delta i högskolepedagogisk kurs omfattande 10 poäng. Detta skall anses motsvara 5% av tjänstgöringsskyldigheten under ett läsår. Högskolepedagogisk fortbildning bör därför erbjudas lärare och personal med pedagogiska uppgifter. Andra former för fortbildning i pedagogik (t.ex. deltagande i pedagogiska seminarier, utvecklande av pedagogiska projekt) bör också möjliggöras. Liksom möjligheten för professorer och lektorer att delta i handledarutbildning. Speciellt då detta kan komma att vara ett krav för docentantagning. I forskarutbildningen bör ingå utbildning i högskolepedagogik. Studierektor för forskarutbildningen bör i samband med utarbetande av doktorandens individuella studieplan efterhöra intresset för ev. undervisning både under doktorandutbildningen och efter avslutad utbildning. Finns intresse bör doktoranden ges möjlighet att delta i den av universitet centralt anordnade introduktionsutbildningen. Utbild- 3

4 ning i högskolepedagogik bör kunna räknas in i doktorandens kurspoäng (vara poänggivande). Detta kan vara ett sätt att rekrytera nya (och kanske yngre) lärare. att den pedagogiska personalen erbjuds möjlighet att deltaga i olika former för pedagogisk utveckling och att detta kan få räknas in som en del av arbetstiden att alla lärare skall ges möjlighet att erhålla pedagogisk högskoleutbildning på 10 poäng att professorer och lektorer får möjlighet att delta i ev. centralt anordnad handledarutbildning och att detta får räknas in som en del av arbetstiden att den högskolepedagogiska kursen (10 poäng) blir poänggivande inom forskarutbildningen Administration Kompetensutveckling för den teknisk/administrativa personalen Enligt vår arbetsmiljöplan är målet att ge personalen tillfälle till kompetenshöjning för att klara de nya arbetsuppgifter som bl.a. den vittgående delegationen kräver. Det är naturligtvis ett krav med vidareutbildning för att klara de arbetsuppgifter som ingår i tjänsten. Problemet är emellertid att få tid i tjänsten att delta i utbildningar, tid för inläsning m.m. Det är emellertid viktigt att den administrativa personalen också ges möjlighet att delta i andra utbildningar än de som är direkt kopplade till de arbetsuppgifter man för tillfället utför. Till exempel kan det vara viktigt att få kompetenshöjning i språk, muntligt/skriftlig framställning, olika datorprogram m.m. att det skall finnas utrymme i de teknisk/administrativa tjänsterna för utbild ning, dvs. personalen måste utökas så att avlastning kan ges när någon/några deltar i utbildningar att den teknisk/administrativa personalen skall (på samma sätt som den pedagogiska personalen) ges tid för egen kompetensutveckling och vi föreslår att en dag per månad får avsättas för detta. Möjlighet skall också finnas att samla sina dagar för uttag av t.ex. en vecka. Detta kräver på samma sätt som ovan en utökning av personalen. att när den teknisk/administrativa personalen deltar i arbetsgrupper skall samma ersättning i timmar ges som till den pedagogiska personalen. att det skall finnas möjlighet att inom institutionen pröva på andra arbetsuppgifter än de som ingår i tjänsten. Praxisfältet Det är viktigt för lärare att hålla sig ajour med vad som händer på yrkesfältet. Det bör därför ges möjlighet att regelbundet återvända till yrkeslivet t.ex. motsvarande 5% av tjänstgöringstiden under ett läsår. 4

5 att i kompetensutvecklingsplanen skall det ges utrymme för att för den som önskar återknyta till praxisfältet Internationellt samarbete Institutionen har i enlighet med internationaliseringspolicyn vid Göteborgs universitet under en lång tid deltagit i olika former av internationellt samarbete. Institutionen har en stor bredd vad det gäller internationellt samarbete på olika nivåer. att man, om man så önskar, kan få inräkna deltagande i internationellt samarbete som en del av sin kompetensutveckling. Detta policydokument har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av universitetslektor Leila Billquist, universitetsadjunkt Birgitta Ljungberg samt chefsadministratör Birgitta Stangertz. Institutionens anställda har beretts möjlighet att avge synpunkter på förslaget. Institutionsstyrelsen fastställde policydokumentet vid sammanträde