Inledning Fred kan bara byggas långsiktigt. anna lidén kanslichef 2006

Transkript

1

2

3 Inledning Fred kan bara byggas långsiktigt. Det är en insikt vi fått under de år vi arbetat i krigs- och konfliktområden. Men alldeles för ofta väljer såväl det internationella samfundet som inhemska regeringar att fatta alldeles för kortsiktiga beslut för att försöka visa på snabba resultat och därmed visa sig handlingskraftiga. Men för att uppnå varaktig stabilitet i ett samhälle måste alla ha möjlighet att delta i en process som leder fram till stabilitet och säkerhet, och för att kunna delta måste man ha tillgång till en fysisk mötesplats. Den platsen är det offentliga rummet, där tankar och idéer kan formuleras om hur samhället ska se ut. I de flesta samhällen har inte kvinnor tillgång till det utrymmet. Under våren publicerade vi rapporten To make room for changes Peace strategies from women organisations in Bosnia and Herzegovina. Rapporten visar hur viktiga mötesplatser har varit för att kvinnor ska kunna ta del i det civila och politiska samhället, först under kriget och sedan under återuppbyggnaden. Vi menar att det internationella samfundet försenat den demokratiska uppbyggnaden av Bosnien-Hercegovina genom att exkludera kvinnor och kvinnoorganisationer från viktiga beslutsprocesser som rör landets framtid. Rapporten presenterades första gången i Sarajevo tillsammans med kvinnoorganisationer i Bosnien- Hercegovina, svenska ambassaden och Sida. Vi ville med detta få till stånd en diskussion om hur internationella aktörer kan förbättra arbetet med att implementera FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet och öka kvinnors deltagande i återuppbyggnaden av landet. De mötesplatser vi stödjer är oftast någon form av kvinnocenter. Men när det inte går att träffas fysiskt i ett land eller område, försöker vi skapa utrymmen för möten på andra platser. Under hösten genomförde vi tre veckolånga möten i Stockholm med organisationer från Serbien och Montenegro, södra Kaukasien och från Israel och Västbanken. Organisationerna från södra Kaukasien respektive Israel och Västbanken kan idag inte träffas i sina hemländer. Därför innebar mötena ett tillfälle och en möjlighet att diskutera fredsstrategier, försoning och, som alltid, gemensamma sakfrågor. Vägen till freden är lång. Ett fredsavtal där berörd befolkning inte varit delaktiga i processen kommer inte att hålla. Fred kan inte skapas och delaktighet inte uppnås om människor på vardera sidan konfliktgränsen inte får möjlighet att mötas. Därför är vårt stöd till kvinnoorganisationer så viktigt. Vi skapar mötesplatser för kvinnor i krigsoch konfliktområden. Anna Lidén KANSLICHEF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006

4 ITALIEN KROATIEN BOSNIEN OCH HERCEGOVINA MONTE- NEGRO ALBANIEN SERBIE N KOSOVO MAKE- DONIEN RUMÄNIEN BULGARIEN GREKLAND LIBYEN VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006 EGYPTE

5 RYSSLAND ABCHAZIEN SYDOSSETIEN GEORGIEN ARMENIEN AZER. ARZERBAJDZJ NAGORNO- KARABACH TURKIET IRAN SYRIEN LIBANON GOLAN- HÖJDERNA IRAK N ISRAEL GAZA VÄST- BANKEN JORDANIEN SAUDIARABIEN VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006

6 Novella Jafarova från AWRP, Azerbajdzjan och Lara Aharonian från Women's Resource Center, Armenien. 6 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006

7 Kvinna till Kvinna i världen Kvinna till Kvinna stödjer kvinnoorganisationer i krigs- och konfliktdrabbade områden. Under 2006 utgick stöd till sammanlagt 111 organisationer på västra Balkan, i södra Kaukasien och i Mellanöstern. De kvinnoorganisationer som får ekonomiskt stöd av Kvinna till Kvinna bestämmer själva vilket mål och fokus deras verksamhet skall ha. I samhällen som präglas av väpnade konflikter arbetar organisationerna ofta med att skapa mötesplatser för kvinnor och att tillgodose behovet av psykosocialt stöd. När striderna är över står insatser för att främja demokratin och öka antalet kvinnor på beslutsfattande poster i politik och samhällsliv i centrum. I Mellanöstern har samarbetet för kvinnoorganisationerna försvårats sedan situationen förvärrats i hela regionen. Möten över konfliktgränserna är svåra att genomföra i nuläget men organisationerna jobbar på var sin sida, bland annat med insatser för konfliktlösning. I Libanon och på Gaza blev situationen akut under sommarens krig. Flera organisationer fick lägga om sina planerade aktiviteter och arbetade med blixtinsatser för krigsutsatta kvinnor. I södra Kaukasien blev läget spänt sedan flera ryska militärer arresterades för spioneri i Georgiens huvudstad Tbilisi. Ryssland svarade med att bojkotta georgiska varor, samt stängde gränserna till landet. Detta fick i sin tur verkningar på såväl den georgiska som den armenska ekonomin. Kvinnoorganisationerna fortsätter sitt arbete med att ge kvinnor tillträde till den politiska arenan samt arbeta mot mäns våld mot kvinnor. Under året har samarbetet över landgränserna ökat och flera nätverksmöten genomförts. Kvinna till Kvinna har funnits på västra Balkan i snart femton år och stödjer idag många initiativ som syftar till att stärka samhällsinstitutioner och kvinnors politiska deltagande. I Kroatien har samhällsutvecklingen gått så långt att Kvinna till Kvinna avslutade sin verksamhet där i december. Det är första gången i vår historia som detta sker. Samarbetet mellan civilsamhälle, stat och kommuner har ökat, vilket lett till att många organisationer framöver stöds av staten eller kommunen. Lagar som garanterar kvinnors rättigheter har också antagits. Flera länder på västra Balkan arbetar för att anpassa lagar och förordningar i syfte att närma sig förhandlingar om medlemsstatus i EU. Nätverkande en del i fredsarbetet Ett av Kvinna till Kvinnas viktigaste arbeten är att stödja möten och samarbeten över organisationsregions- och konfliktgränser. I mötena får kvinnor möjligheter att utbyta erfarenheter och lära av varandra. På så sätt sprids arbetet med försoning, demokrati och fred. Ofta träffas våra samarbetspartners i varje region en eller flera gånger per år. Under hösten anordnade Kvinna till Kvinna tre olika studiebesök i Stockholm med deltagare från våra samarbetsorganisationer från Serbien och Montenegro, södra Kaukasien och Israel och Palestina. I oktober kom organisationer som jobbar med påverkan på politiker och myndigheter i Serbien och i Montenegro till Stockholm. Syftet var att få inspiration till sitt arbete genom att titta på den svenska modellen. Under mötet fick organisationerna träffa representanter från bland annat JÄMO, några fackförbund, kvinnliga politiker och svenska frivilligorganisationer. Organisationer som arbetar med unga tjejer i södra Kaukasien deltog i ett annat studiebesök. Representanterna själva var unga kvinnor och kom från Georgien, Armenien och Azerbajdzjan. Deras arbete med att engagera fler unga kvinnor för att bli aktiva inom områden som politik, fredsarbete och kvinnors mänskliga rättigheter lyftes och stärktes. ANTAL SAMARBETSPARTNERS 2006 Västra Balkan 67 Kaukasus 23 Mellanöstern 21 TOTALT: 111 ORGANISATIONER ANTAL SAMARBETSPARTNERS 2005 Västra Balkan 66 Kaukasus 21 Mellanöstern 15 TOTALT: 102 ORGANISATIONER ANTAL SAMARBETSPARTNERS 2000 Västra Balkan 54 TOTALT: 54 ORGANISATIONER VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006

8 I november deltog samtliga av Kvinna till Kvinnas partnerorganisationer i Israel tillsammans med representanter för de flesta samarbetsorganisationerna från Västbanken i ytterligare ett studiebesök i Stockholm. Syftet var att mötas, att diskutera begreppet feministisk fred och föra fram alternativa röster från konflikten. På grund av det spända läget kunde samarbetsorganisationerna på Gaza inte delta i studiebesöket. Samarbetsorganisationerna i södra Kaukasien har träffats vid tre ytterligare möten under året. Varje möte hade ett specifikt tema; kvinnor i politiken, ledarskap och strategisk planering, kvinnors deltagande i fredsprocesser och kvinnors mänskliga rättigheter. Mötena har bidragit till att samarbetet mellan kvinnoorganisationerna i regionen har ökat och förbättrats och resulterat i att fler kontakter pågår om gemensamma aktiviteter. Temamötet om kvinnors deltagande i fredsprocesser resulterade i att de deltagande organisationerna bildade koalitionen Women- Solidarity- Peace in South Caucasus och genomförde samordnade aktioner den 25 november i Georgien, Armenien och Azerbajdzjan. Gudrun Schyman träffar aktivister från Israel och Palestina på Kvinna till Kvinnas kontor. Amany Dayif från Isha L' Isha lyssnar. Reservationer mot CEDAW Alla stater där vi befinner oss (utom Kosovo och Palestina) har ratificerat CEDAW (Konventionen om avskaffande av all diskriminering av kvinnor). Reservationer har gjorts av: Israel artikel 7) Politiska och offentliga livet artikel 16) Äktenskap och familjeliv artikel 29) Administration av konventionen Jordanien artikel 9) Nationalitet artikel 15) Lag artikel 16) Äktenskap och familjeliv Libanon artikel 9) Nationalitet artikel 16) Äktenskap och familjeliv artikel 29) Administration av konventionen Fördelning av medel Jämställdhetslagstiftning PROJEKTSTÖD (80,8%) TSEK INFO-OPINON (7,6%) TSEK STUDIEBESÖK (1,5%) 914 TSEK NÄTVERKSMÖTEN (1,9%) 1176 TSEK INSAMLINGSKOSTNADER (0,6 %) 342 TSEK LÖN/ADMINISTRATION (7,6 %) TSEK TOTALT: TSEK Albanien 2004 Bosnien Hercegovina 2003 Kosovo 2004 Kroatien 2003 Makedonien 2006 Montenegro ej ännu antagen Serbien ej ännu antagen Israel ja / ojämställda familjelagar Palestina nej Georgien nej Armenien nej Azerbajdzjan nej Jordanien ojämställda familjelagar Libanon ojämställda familjelagar VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006

9 Bro mot Rafah som förstördes under Israels bombningar under sommaren i Gaza. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006

10 Mellanöstern Kvinna till Kvinna har samarbetat med kvinnoorganisationer i Mellanöstern sedan Under året som gått hade Kvinna till Kvinna 21 samarbetspartners i Israel, Palestina (Västbanken/Gaza), Jordanien och i Libanon. LIBANON Haifa Nazareth SYRIEN Tel Aviv Ramla SAUDI- GOLAN- HÖJDERNA VÄST- BANKEN Jerusalem GAZA Beersheba ISRAEL JORDANIEN EGYPTEN 4,4% ISRAEL MOTTOG KR AV TOTALT KR UNDER 2006 Yenina Altman, Women in Black, Haifa. Israel Fredsrörelsen och kvinnorörelsen i Israel arbetade i hård motvind under Året inleddes med politiskt kaos och osäkerhet på båda sidor av konflikten, då Israels premiärminister Ariel Sharon hastigt insjuknade och terroriststämplade Hamas vann parlamentsvalet i Palestina. Under våren trappades konflikten upp med interna stridigheter och israeliska bombattacker på Gaza. Till sommaren utbröt regelrätt krig mellan Israel och Hizbollah i Libanon. Befolkningen i Israel drabbades också av konflikten. I norra Israel levde befolkningen under ständiga bombhot. Många, särskilt kvinnor, förlorade sin inkomst och fick ingen kompensation från staten. Kriget blev ytterligare ett bevis på militärens makt och dess starka prägel på det israeliska samhället. Medan staten uppmanade till mobilisering rapporterade kvinnoorganisationer i Israel om ökat våld i hemmen. Konflikten med palestinierna påverkar i hög grad hela det israeliska samhället. Rädslan för självmordsattentat är stor och inverkar på människors rörelsefrihet; vid val av resväg till skola och arbeten, inköpsmöjligheter och fritidsaktiviteter. Konflikten har även en negativ inverkan på ekonomin med ökad arbetslöshet som följd, vilket slår särskilt hårt mot kvinnor. Den stora ökningen av beväpnad säkerhetspersonal har även medfört att allt fler vapen finns tillgängliga inom det israeliska samhället. En intervjuundersökning gjord av organisationen Isha L Isha visar att den ökade tillgången på vapen har lett till ökat och grövre våld både i samhället och i familjerna. Samhällets fokus på nationella säkerhetshot har gjort att militära frågor ständigt har högsta prioritet. Detta har i sin tur bidragit till att konservera en samhällsstruktur där kvinnor och minoritetsgrupper är kraftigt underrepresenterade i 10 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006

11 de flesta institutioner och myndigheter, inte minst i parlamentet. Representationen av palestinska kvinnor är mycket låg. Få insatser görs för att stödja kvinnor som utsätts för våld. I hela landet finns endast 13 statligt finansierade kvinnojourer. Även om lagstiftningen i stort behandlar kvinnor och män lika diskrimineras kvinnor i familjelagen, som delats upp efter religionstillhörighet. Under 2006 antog högsta domstolen i Israel en hårt kritiserad lag som förhindrar återförening av israeler som är gifta med palestinier från Västbanken eller Gaza. Lagen drabbar särskilt palestinier med israeliskt medborgarskap, för närvarande drygt en femtedel av befolkningen. Lagen strider mot internationell rätt. Kvinna till Kvinna i Israel 2006 Kvinna till Kvinna har samarbetat med kvinno-organisationer i Israel sedan I dag stödjer vi sju kvinnoorganisationer i Israel. Kontakten med dessa sköts av två koordinatörer i Jerusalem. Dessa ansvarar även för kontakten med Kvinna till Kvinnas partners på Västbanken/Gaza utgick kr i stöd. Arbete för fred Kvinnorörelsen utgör navet i den israeliska fredsrörelsen. Muren, som Israel bygger mellan Jerusalem och Västbanken, och det ökande antalet gränskontroller gör det allt svårare för fredsaktivister från båda sidor att mötas. Trots detta fortsätter Kvinna till Kvinnas samarbetspartners att jobba aktivt för en fredlig lösning på konflikten. Bland de israeliska organisationerna sker arbetet främst genom opinionsbildning, genom att uppmuntra till dialog mellan israeler och palestinier och genom arbete för att stärka minoriteters rättigheter inom Israel. Bat Shalom inriktar sig på att öka israeliska kvinnors engagemang för ett slut på ockupationen av de palestinska områdena. Under året arrangerades debatter och protestaktioner mot den mur som byggts runt Västbanken och som numera skär genom Jerusalem. På Internationella Kvinnodagen den 8:e mars ordnades en gemensam manifestation tillsammans med Jerusalem Centre for Women, den palestinska parten i samarbetet Jerusalem Link. Under kriget mellan Israel och Hizbolla i Libanon organiserade paraplyorganisationen Coalition of Women for Peace ett nätverk under rubriken Women Against the War. Dagliga demonstrationer hölls på gatorna i Haifa och Tel Aviv. Nätverket jobbade också hårt för att föra fram en alternativ bild av kriget i media, särskilt i teve, där israelisk militär fick stort utrymme och lite rapporterades om civila offer från Libanon och Gaza. Mot människohandel Isha L Isha driver opinion kring FN:s resolution 1325 om kvinnors deltagande i fredprocessen. De är även en av de ledande aktörerna mot människohandel i Israel. Organisationen arbetar för att öka statens ansvar för offer för människohandel genom bland annat ändringar i lagstiftningen och genom utbildning av poliser. Isha L Isha erbjuder också stöd till kvinnor som hålls i förvar i väntan på att vittna eller skickas hem. Flera volontärer i organisationen har sitt ursprung i forna Sovjetunionen, varifrån många av de utsatta kvinnorna kommer ifrån. För lika rättigheter Palestinska kvinnor i Israel lever ofta isolerat och under dubbel diskriminering både som kvinnor och som palestinier. Al Zahraa i Sakhnin i norra Israel jobbar för att bryta kvinnornas isolering och stärka deras deltagande i samhället. Al Tufula i Nasaret i Israel fokuserar också sina insatser på palestinska kvinnor. De vill att fler personer med palestinskt ursprung ska delta i arbetet för förbättrad jämställdhet i Israel. Sedan två år driver de arabiskspråkig utbildning i genusarbete, där lärare, socialarbetare och psykologer utbildas för att sedan föra kunskaperna vidare i sina respektive arbeten. En annan särskilt utsatt grupp i Israel är palestinska beduiner i Negevöknen. Många lever i så kallade icke erkända byar, vilket innebär att de ofta saknar tillgång till el, vatten och annan offentlig service. Kvinna till Kvinna stödjer Maan Forum of Negev Bedouin Women s Organisation som arbetar för att förbättra beduinska kvinnors situation genom att de får bättre kunskap om sina rättigheter. Sedan 2006 stöder Kvinna till Kvinna även Community of Learning Women som arbetar med olika minoritetsgrupper inom Israel. Vid center i Kufar Kara och Ramle Lod samlas palestinska och judiska kvinnor med rötter i bland annat Indien och Egypten för att delta i utbildningar. Dessa kvinnor och deras frågor har ofta förbisetts av den breda kvinnorörelsen i Israel Kvinnorepresentation i parlamentet i Israel 0 12,5% 15% ,2% 2006 Framgångar 2006 Både den israeliska och palestinska kvinnorörelsen har, trots det spända läget, tagit initiativ till dialog och nätverkande. I juni 2006 organiserade Isha L Isha en konferens i östra Jerusalem kring FN:s resolution 1325 och kvinnors deltagande i fredprocessen. Representanter för den palestinska kvinnorörelsen bjöds in för att berätta om sina lärdomar från parlamentsvalet och strategier för framtiden. Al Zaharaa och Al Tufula ordnade under mycket kort tid krisstöd till utsatta palestinska kvinnor och barn i norra Israel under kriget med Hizbollah. VERKSAMHETSBERÄTTELSE

12 Kvinnorepresentation i parlamentet i Palestina 0 0% 4,4% ,9% 2006 Framgångar 2006 Även om konsekvenserna av Hamas valseger har slagit hårt mot hela befolkningen i Västbanken/Gaza, anser många aktivister att valet i sig var ett framsteg för den palestinska kvinnorörelsen. Genom att man lyckades driva igenom ett kvoteringssystem blev andelen kvinnor i parlament högre än någonsin, 12,9 %. Women s Affairs Center i Gaza har i stort lyckats genomföra sina aktiviteter som planerat under året. Med tanke på de svåra förhållanden som råder, med brist på mat, el och sjukvård, har intresset bland kvinnor att delta i deras utbildningar varit mycket större än väntat. EGYPTEN 7,9% Gaza city GAZA Palestina LIBANON VÄST- BANKEN Nabulus ISRAEL Ramallah Jerusalem Betlehem Hebron GOLAN HÖJDERNA SYRIEN JORDANIEN VÄSTBANKEN/GAZA MOTTOG KR AV TOTALT KR UNDER 2006 Västbanken / gaza 2006 skärptes konflikten mellan Israel och Palestina ytterligare. I januari vann Hamas en oväntad seger i de palestinska parlamentsvalen. På grund av valutgången har det internationella samfundet genomfört en ekonomisk bojkott av den palestinska myndigheten. I Gaza slår bojkotten särskilt hårt med ökad fattigdom, stigande arbetslöshet och bristande tillgång till grundläggande sjukvård som resultat. Detta har i sin tur eldat på interna stridigheter mellan rivaliserande grupper inom Hamas och det tidigare regeringspartiet Fatah. Efter att en israelisk soldat kidnappats utsatte Israel Gaza för ett mycket kraftigt militärt angrepp under sommaren. Centrala delar av infrastrukturen som broar, vägar, och elkraftverk slogs ut vilket påverkade alla delar av invånarnas vardag. Vardagliga sysslor som att laga mat och tvätta kläder försvårades. Utan el blev det i princip omöjligt att förvara färskvaror. Samtidigt har den israeliska ockupationen av Västbanken hårdnat med ökade gränskontroller, en fördubbling av antalet vägspärrar på ett år och det pågående bygget av muren som skär genom palestinska byar och jordbruksmark påverkar hela befolkningen. Kvinnor och flickor drabbas ofta hårdast när familjer tvingas hushålla med knappa resurser. Samtidigt som kvinnors arbetsbördor har ökat visar exempelvis studier av FN:s matprogram World Food Programme att undernäring ökat mest bland kvinnor i takt med den humanitära krisen på Gaza. När kvinnors rörelsefrihet minskar, när flickors skolgång begränsas och tonårsäktenskap blir vanligare är det inte bara en fråga om enskilda flickors och kvinnors levnadssituation. Förutsättningarna för en demokratisk palestinsk stat undergrävs när villkoren för kvinnors deltagande i samhället försämras. Den upptrappade konflikten på Västbanken/Gaza ökar mäns våld mot kvinnor och våldet inom hemmen. Den palestinska statistiska centralbyrån har publicerat rapporter som visar att fler fall av sexuellt våld mot kvinnor har rapporterats på Västbanken och Gaza sedan ekonomiska sanktioner infördes mot den palestinska myndigheten. Kvinnor har länge haft en förhållandevis stark ställning i det palestinska samhället. Utbildningsnivån är hög och kvinnor har en central roll i det civila samhällets arbete för en fredlig lösning på konflikten. Men kvinnors mänskliga rättigheter respekteras inte fullt ut. Som icke-stat kan inte den palestinska administrationen underteckna internationella avtal, som t.ex. Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW). Israel anser sig inte heller ansvarigt för att mänskliga rättigheter följs på de ockuperade områdena. Även om det palestinska styret har uttalat sin avsikt att följa CEDAW lyder kvinnor på Västbanken/Gaza fortfarande under patriarkala strukturer och ett föråldrat rättsväsende uppbyggt av tidigare regimers lagar. Detta i kombination med svaga myndigheter gör att kvinnor som drabbats av våld eller diskriminering har små möjligheter till rättsligt skydd. Kvinna till Kvinna på Västbanken/Gaza 2006 Kvinna till Kvinna samarbetar sedan 2001 med kvinnoorganisationer som är aktiva på Västbanken/ Gaza. Arbetet samordnas av två koordinatörer stationerade i Jerusalem. Dessa ansvarar även för kontakten med Kvinna till Kvinnas samarbetspartners i Israel kr utgick i stöd till åtta organisationer Arbetet på Gaza Trots den svåra humanitära krisen och trots upptrappade konfrontationer mellan israelisk militär och militanta grupper i Gaza under året, har Kvinna till Kvinnas två samarbetspartners i 12 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006

13 området i stort lyckats genomföra sina aktiviteter som planerat. Women s Affairs Center riktar sig till kvinnor i Rafah i södra Gaza, ett område som drabbats hårt av israeliska militära aktioner och där en stor del av befolkningen blivit hemlös på grund av att deras hus förstörts. I samarbete med lokala kvinnoorganisationer har utbildningar kring kvinnors rättigheter och ledarskap anordnats. Våld mot kvinnor är ett tabubelagt ämne i det palestinska samhället, särskilt i Gaza. Palestinian Center for Human Rights har under året fortsatt sitt arbete för att öka kvinnors medvetenhet om sina rättigheter och hur de kan få rättsligt stöd om de utsätts för mäns våld. Detta har bland annat inneburit utbildning av kvinnliga poliser kring könsbaserat våld, föreläsningar, individuell rådgivning och kostnadsfri rättshjälp till kvinnor som drabbats. Kvinnors deltagande i samhället Flera av Kvinna till Kvinnas samarbetspartners arbetar för att synliggöra kvinnor och stärka deras roll i det palestinska samhället. Palestinian Center for Peace and Democracy arbetar med stöd till lokala kvinnoorganisationer på norra Västbanken, ett traditionellt jordbruksområde där kvinnor lever isolerat med små möjligheter till egen inkomst och eget livsutrymme. De anordnar grundläggande kurser om kvinnors rättigheter samt längre utbildningar kring organisationsutveckling och ledarskap. Jerusalem Center for Women arbetar uttalat för fred och dialog och riktar sig särskilt till unga palestinska kvinnor. Flera av dessa kvinnor utbildades i demokratiarbete och deltog som valobservatörer vid de palestinska valen. Miftah, The Palestinian Initiative for the Promotion of Global Dialogue and Democracy arbetar för en rättvis resursfördelning och en jämställd nationell budget. Under 2005 gjordes en översyn av den nuvarande palestinska budgeten och hur resurser fördelas mellan kvinnor och män. Det senaste året har organisationen breddat sin målgrupp och arbetat för att öka kompetensen bland kvinnoorganisationer, universitet och tjänstemän vid olika departement. palestinier lider av. Kvinnor tar ofta på sig mycket av familjens frustrationer och trauman men saknar själva utrymme att prata om sina känslor och behov. Women s Studies Center organiserar samtalsgrupper i Betlehem, Jenin och Nablus och har hjälpt många kvinnor till en drägligare tillvaro. Kvinnor som tidigare har fått terapeutiskt stöd utbildas för att själva kunna hjälpa kvinnor i kris. Under 2006 hölls också ett antal föreläsningar om psykologisk hälsa, många inriktade på unga tjejer och killar. Palestinian Working Women Society for Development erbjuder också psykosocialt stöd och rättshjälp vid sitt kvinnocenter i Tulkarem på norra Västbanken. Centret fungerar som en viktig mötesplats för traktens kvinnor och ett flertal utbildningar anordnades under året, på teman som arbetslagstiftning och kvinnors rättigheter. Women s Centre for Legal Aid and Counselling arbetar med rättshjälp och skydd för kvinnor som på olika sätt har utsatts för våld. Under 2006 började Kvinna till Kvinna stödja ett skyddat boende som organisationen öppnat i Jeriko på Västbanken. Organisationen erbjuder akut stöd till kvinnor som sedan slussas vidare till annat skyddat boende. Mona A H Alsourani, PCHR, Gaza. Psykosocialt stöd och arbete mot våld Ockupationen innebär inte bara öppet våld och ständig militär närvaro. Den svåra ekonomiska situationen och isoleringen till följd av muren och vägspärrarna spär på den uppgivenhet många VERKSAMHETSBERÄTTELSE

14 Kvinnorepresentation i parlamentet i Jordanien 0 0% 5,5% ,5% 2006 Jordanien Det råder en allvarlig brist på kunskaper om kvinnors mänskliga rättigheter i Jordanien, bland både kvinnor och män. Detta avspeglas i kvinnors begränsade möjligheter att själva bestämma över sitt liv och sin kropp då religiösa familjelagar och traditioner inverkar på kvinnornas fri- och rättigheter och begränsar kvinnors möjligheter att verka i det offentliga livet. Situationen har dock förbättrats när det gäller kvinnors tillgång till hälsa och utbildning. Men dessa framsteg speglas inte i ökad ekonomisk, social, fysisk eller psykisk säkerhet, och inte heller i ökat politiskt deltagande. Kvinnors deltagande på den officiella arbetsmarknaden är extremt låg och leder till att gifta kvinnor hamnar i en beroendeställning till mannen och mannens familj. Detta får i sin tur negativ inverkan på kvinnors möjlighet till inflytande och påverkan i familjelivet, såväl som på deras möjlighet att delta aktivt i en förändring av samhället. Förutom den ekonomiska beroendeställningen hindras kvinnors autonomi och handlingsutrymme av patriarkala normer och värderingar. Av tradition är familjelagarna i Mellanöstern uppdelade efter religionstillhörighet, och är baserade på religiösa urkunder. Kvinnors vittnesmål väger inte lika tungt som en mans, kvinnor har sämre rättigheter till skilsmässa och arv, och kvinnans rörelsefrihet begränsas av mannen. Brott som begås med hänvisning till familjens heder får dessutom strafflindring. Kvinnors underordning i familj- och samhällsliv tar sig en rad uttryck. Ett är mäns våld mot kvinnor som är ett utbrett och allvarligt problem i landet. Det finns ett stort behov av ökad stödverksamhet för kvinnor och av att synliggöra problemet i samhället. Men att stödja utsatta kvinnor är kontroversiellt och de få organisationer som är verksamma väljer ofta att inte vara allt för synliga för att undvika trakasserier och hot. Problemen kring människohandel för sexuella ändamål är svårtacklade på grund av brist på information och politiskt intresse. I Jordanien förekommer det att unga flickor importeras, exempelvis från Egypten, för att giftas bort med äldre män som sedan utnyttjar flickorna till prostitution. Det finns ett stort antal migrantarbetande kvinnor i landet som oftast arbetar som städerskor och hushållerskor. Det är inte ovanligt att deras arbetssituation mer liknar slaveri än ett avlönat EGYPTEN 2,8% GAZA ISRAEL LIBANON VÄST- BANKEN GOLAN HÖJDERNA Irbid JORDANIEN Al Aqabah SYRIEN Az Zarga Amman Al Karak Ma an JORDANIEN MOTTOG KR AV TOTALT KR UNDER 2006 IRAK SAUDI ARABIEN arbete. Liksom vid människohandel för sexuella ändamål är även detta ett problem som det finns ytterst lite information om och engagemang för hos politiker och allmänhet. Det gäller även inom kvinnorörelsen. Flera nyetablerade kvinnoorganisationer har dock börjat ta sig an problemet. I Jordanien är palestinier den största flyktinggruppen. Många har jordanskt medborgarskap men beroende på vilken period de kom till Jordanien har de varierande tillgång till sociala och civila rättigheter. Det finns också uppskattningsvis en miljon irakiska kvinnor och män i landet men majoriteten av dessa lever där illegalt och saknar flyktingstatus. Jordanien har inte undertecknat UN Convention Relating to the Status of Refugees från 1951 inte heller 1967 års protocol on the status of Refugees. Det finns flera etablerade kvinnoorganisationer med god kunskap i organisationsutveckling och frågor som relaterar till kvinnors diskriminerade situation. Några av de större kvinnoorganisationerna arbetar både på landsbygden och i städerna med att öka kvinnors kunskap om sina mänskliga fri- och rättigheter, men den största delen av organiseringen sker i storstäderna. Kvinna till Kvinna i Jordanien 2006 Under 2006 startade Kvinna till Kvinna sitt arbete i Jordanien med att stödja tre organisationer. Arbetet sköts av två koordinatörer från kontoret i Amman. 14 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006

15 Dessa ansvarar även för kontakten med Kvinna till Kvinnas partners i Libanon kr utgick i stöd. Kvinnors rättigheter och deltagande i samhället Arab Women Organisation jobbar för ett rättvisare, tillgängligare och öppnare samhälle. Deras övergripande fokus är att förbättra den jordanska kvinnans status och deras deltagande i det ekonomiska, sociala, politiska och kulturella livet. Arab Women Organisation jobbar också med information om vilka rättigheter kvinnor har enligt den jordanska lagstiftningen, om internationella rättigheter och att kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. De jobbar för en fullständig implementering av CEDAW och ett jämställt samhälle med kvinnors aktiva deltagande i beslutsfattande positioner genom att bygga koalitioner och partnerskap mellan det civila samhället och kvinnoorganisationer. Kvinna till Kvinna samarbetar med AWO i projektet Att stärka kvinnoorganisationer i arbetet för att kvinnors rättigheter ska erkännas i lagen. Kvinna till Kvinna stödjer Jordanian Women s Union med projektet Att öka kvinnors kunskaper om sina rättigheter. De arbetar också aktivt med att stärka kvinnor bland annat genom att belysa och driva frågor kring kvinnors rättigheter, mäns våld mot kvinnor och om problem i familjelagarna. De är politiskt aktiva och söker främja kvinnors deltagande i politiken. I deras arbete ingår också att stärka kvinnors ekonomiska oberoende. Unionen driver juridisk rådgivning, en jourtelefon och en kvinnojour, med boende under kortare tid. De har också ett omfattande hälsovårdsprogram kring grundläggande hälsovård och reproduktiv hälsa. Sisterhood is global arbetar med kvinnors mänskliga rättigheter, kvinnligt ledarskap, kvinnors tillgång till internet och mäns våld mot kvinnor. I arbetet ingår utbildningar, seminarier, informations och påverkansarbetet samt psykosocialt stöd. Deras största projekt är hemsidan AMAN som fungerar som en regional mötesplats för kvinnor. På hemsidan kan man få information om kvinnors rättigheter och våld mot kvinnor. Den erbjuder möjligheter till informations- och erfarenhets utbyten samt nätverkande mellan personer och organisationer i hela arabvärlden. Libanon Under sommaren utbröt en militär konflikt mellan Israel och Hizbollah som under en månads tid 3% Tyre Sidon Beirut ISRAEL Batron Tripoli LIBANON GOLAN HÖJDERNA Baalbeck Hermel SYRIEN LIBANON MOTTOG KR AV TOTALT KR UNDER 2006 eskalerade till ett fullskaligt krig. Främst södra Libanon och huvudstaden Beirut attackerades. Beiruts flygplats bombades och huvudvägarna i landet förstördes. Hizbollah angrep norra delen av Israel med raketer och träffade många civila mål. Ca en miljon libaneser tvingades på flykt. Kriget skördade många civila offer. De befaras dessutom öka p.g.a. de odetonerade bomber och minor som lämnades kvar i Libanon. 99 procent av de israeliska anfallen med klusterbomber skedde under de sista 72 timmarna i konflikten innan eldupphör trädde ikraft. Det civila samhället tar ett stort ansvar för samhällets sociala funktioner som vård och utbildning. Under kriget öppnade, både organiserade och oorganiserade personer, sina hem för flyktingar. Flera organisationer levererade produkter och material som inte ingår i vanliga hjälpsändningar. De delade ut paket med bindor, blöjor, hjälpmedel till förlossningar och underkläder till flyktingar och behövande. Diskrimineringen av kvinnor är utbredd i Libanon och befolkningens kunskaper om jämställdhet och kvinnors rättigheter är låga Kvinnorepresentation i parlamentet i Libanon 0 2,3% 4,7% ,7% 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

16 mot kvinnor anses generellt vara en familjeangelägenhet som ska lösas inom familjen. De skyddade boenden som finns drivs ofta av ideella krafter. Få motverkande insatser görs mot människohandel för sexuella ändamål. I Libanon kan bordellägare bedriva verksamhet trots att prostitution är olagligt. En trolig orsak är att majoriteten av bordellerna finns i närhet till de stora turistkomplexen och därmed bidrar till inkomster för turistnäringen. Arbetssituationen för migrantarbetande kvinnor som arbetar som städerskor och hushållerskor är mycket svår. Ofta liknar den mer slaveri än ett avlönat arbete. Liksom vid människohandel är detta ett problem som varken engagerar politiker eller allmänheten i stort. Palestinier utgör en stor flyktinggrupp i Libanon. De har låg status och diskrimineras på flera plan. Många lever isolerat i flyktingläger. Palestinierna i Libanon har aldrig blivit erbjudna medborgarskap eller civila rättigheter jämställda med libanesers. Veckan efter eldupphör traffikerades vägarna i södra Libanon av lastbilar som körde bort resterna av förstörda hus. Framgångar 2006 Våra samarbetsorganisationer har alla varit aktiva med nödhjälp i form av husrum, paket med bindor, blöjor, hjälpmedel till förlossningar och underkläder, psykosocialt stöd, stöd för kvinnor som utsatts för våld och aktiviteter för barn under juli-kriget. Efter det direkta krigsslutet beslutade de att fortsätta sin verksamhet som tidigare. Samtliga jobbar med kvinnors sociala, ekonomiska och kulturella samt politiska och civila rättigheter. Kvinnors underordning avspeglas i kvinnors begränsade möjligheter att själva bestämma över sina liv och sina kroppar och att aktivt delta i samhället. Kvinnors deltagande på den officiella arbetsmarknaden är mycket lågt. Normen är att kvinnor ska gifta sig tidigt, få många barn och inte arbeta utanför hemmet. Det gör många kvinnor beroende av sina män och deras familjer, vilket begränsar möjligheter till inflytande i såväl familjelivet som i samhället utanför. En av kvinnorörelsens viktigaste frågor är en modernisering av familjelagarna, vilka reglerar människors privatliv. Av tradition är familjelagarna i regionen uppdelade efter religionstillhörighet och kränker kvinnors mänskliga rättigheter på flera plan. Kvinnors vittnesmål väger till exempel inte lika tungt som mäns och kvinnor har sämre rättigheter till skilsmässa och arv. Kvinnor har inte heller rätt att föra vidare sin nationalitet till sina barn om hon gifter sig med en man av annan nationalitet. Våld mot kvinnor är ett utbrett problem. Acceptansen för så kallat hedersrelaterat våld är stor, både i lagstiftning och bland allmänheten. Våld Kvinna till Kvinna i Libanon 2006 Under 2006 utökade Kvinna till Kvinna sitt arbete i Libanon med att stödja tre organisationer. Arbetet sköts av två koordinatörer från kontoret i Amman. Dessa ansvarar även för kontakten med Kvinna till Kvinnas partners i Jordanien kr utgick i stöd. Organisationsutveckling I Libanons huvudstad Beirut ger CRTD-A, Center for Research and Training for Development organisationsutvecklande stöd till mindre kvinnogrupper och kooperativ i området Bekaadalen. Kvinnorna ges möjlighet att diskutera sin sociala och ekonomiska situation och hur de aktivt kan agera för att förbättra sin vardag. CRTD-A arbetar även centralt med forskning och samhällsmobilisering för jämställdhetsfrågor. Stöd till kvinnor Både KAFA och Lecorvaw driver varsitt kvinnocenter kallat Listening and Councelling Center, där de får psykosocialt stöd och juridisk rådgivning. KAFA har undersökt möjligheterna att öppna ytterligare ett center i södra Libanon för att stödja kvinnor och barns behov. Lecorvaw har gjort en liknande studie för möjligheterna att öppna ett kvinnocenter i södra Beirut kopplat till nya behov som uppstått efter kriget sommaren VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006

17 Södra Kaukasien Kvinna till Kvinna har samarbetat med kvinnoorganisationer i södra Kaukasien sedan Under 2006 fanns 23 samarbetspartners i Georgien, Armenien och Azerbajdzjan. GEORGIEN Gyumi TURKIET Alaverdi ARMENIEN Vanadzor Jerevan lösning. Deltagandet av kvinnor är mycket lågt i fredsförhandlingarna, vilket till viss del beror på att det även finns få kvinnor i politiken. Landets ekonomiska tillväxt försvåras även av Turkiets ekonomiska blockad som trädde i kraft På grund av konflikten med Azerbajdzjan om Nagorno-Karabach är även handelsvägarna dit frysta. De ekonomiska och sociala förhållanden påverkar hälsotillståndet för befolkningen som inte heller får hjälp av staten då hälsodepartementet har svårt att få pengar från statsbudgeten. Samtidigt skapar inflödet av dollar från armenier boende i andra länder en snabbt stegrande inflation där dollarn faller i värde varje vecka. Kvinnorna utgör 70 procent av samtliga arbetslösa och har samtidigt fått en ökad försörjningsbörda då många män lämnar Armenien för att gästarbeta i andra länder. För vissa familjer medför detta en bättre ekonomisk situation medan andra blir helt utan försörjning. Många män för med sig olika könssjukdomar när de återvänder. Kvinnorörelsen i Armenien startade för att hjälpa offren från den stora jordbävningen 1988 och för att stödja flyktingar från konfliktområdet Nagorno- Karabach. Idag arbetar organisationerna främst för att öka kvinnors påverkan och inflytande i samhället samt generellt förbättra kvinnors situation. Många arbetar för att stärka kvinnors rättigheter. Det finns cirka 60 kvinnoorganisationer i dagsläget men antalet ökar för varje år. Fortfarande har äldre kvinnor med rötter i sovjettiden mer inflytande på de politiska partierna än de nya, moderna kvinnoorganisationerna. AZERBAJ- DZJAN Vardenis AZERBAJDZJAN Kapan NAGORNO- KARABACH Armenien Sedan frigörelsen från Sovjetunionen i början av 1990-talet har kvinnornas situation inte förbättrats i Armenien. Jämställdhetsfrågor och så kallade andra specifika kvinnofrågor handläggs på avdelningen för kvinnor och barn på departementet för mödra- och barnhälsovård. Institutionen har knappa resurser och lite makt och kan därför inte genomföra effektiva åtgärder för att minska diskrimineringen av kvinnor. Endast sju kvinnor valdes in i nationalförsamlingen i det senaste parlamentsvalet Idag finns bara fyra kvar. Även om kvinnor enligt konstitutionen har rätt att delta i politiska beslutsprocesser är deras tillgång till makten mycket begränsad. Armenien är på många sätt ett rikt land men välståndet når endast en liten minoritet. Majoriteten av befolkningen, särskilt på landsbygden, lever i svår fattigdom. I byarna är det vanligt att det inte finns tillgång till gas och vatten. Landet lider fortfarande av sviterna efter jordbävningen 1988, kollapsen av den sovjetiska ekonomin och konflikten med Azerbajdzjan om området Nagorno-Karabach. Förhandlingar med internationella aktörer har hittills inte fört konflikten närmare en 1,9% ARMENIEN MOTTOG KR AV TOTALT KR UNDER 2006 Kvinna till Kvinna i Armenien 2006 Kvinna till Kvinna inledde samarbete med Kvinnorepresentation i parlamentet i Armenien 0 3,1% 5,3% ,3% 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

18 Framgångar 2006 Women s Resource Center har påbörjat förberedelser för att arbeta inne i konfliktområdet Nagorno-Karabach. De har under året arbetat för att ett kvinnocenter i Nagorno-Karabach ska öppnas under Genom Kvinna till Kvinna har WReC fått kontakt med APWR - Association for the Protection of Women s Rights i Azerbajdzjan och dessa två organisationer har nu påbörjat ett samarbete kring kvinnor som är internflyktingar. Democracy Todays nätverk av kvinnliga borgmästare och byrådsmedlemmar har genom sitt arbete visat att kvinnor kan åstadkomma stora förändringar för att förbättra livsvillkoren i kommunerna. Kommuninvånarna visar idag förtroende för att kvinnor kan styra och alltfler vänder sig till borgmästaren och byrådet i frågor som är viktiga för invånarna. Flera av kvinnorna har tillsammans med Democracy Today inlett diskussioner med politiker på riksnivå. Women s Rights Center deltar i arbetet med att få till stånd en lagstiftning om våld mot kvinnor. De har börjat med att kartlägga fall som kommit upp i domstolar och till polisstationer samt se över hur lagstiftningen ser ut i andra länder. Under året genomförde de en konferens med 60 deltagare från 14 länder i syfte att uppmärksamma arbetet med våld mot kvinnor i Armenien. De har även genomfört utbildningar och information till polisen och gjort en undersökning om problemets omfattning. Lara Aharonian från Women's Resoucres Center. kvinnoorganisationer i Armenien I dag utgår stöd till fyra organisationer i Armenien. Arbetet koordineras av en koordinatör stationerad vid regionkontoret i Georgiens huvudstad Tbilisi SEK utgick i stöd Ökat engagemang för samhällsfrågor Efter lokalvalen 2005 förblev Armenien det land i regionen med lägst politisk kvinnorepresentation på ledande befattningar inom den politiska administrationen. Flera av Kvinna till Kvinnas samarbetspartners i Armenien arbetar för att öka kvinnors deltagande i politik och beslutsfattande. SWV - Society Without Violence i Jerevan vill öka unga tjejers tilltro till sig själva och deras möjligheter att påverka politiken och viktiga samhällsinstanser. De driver informationsverksamhet och erbjuder seminarier och workshops kring mänskliga rättigheter och andra frågor som berör unga i samhället. SWV arbetar framförallt i Jerevan och i mindre städer i två av landets regioner. Även WReC - Women s Resource Center finns i Jerevan och arbetar för ett ökat deltagande av unga kvinnor i det offentliga livet. WReC har riktat in sig på den akademiska världen där de jobbar för ökad medvetenhet om jämställdhet bland både anställda och studenter. De informerar och utbildar om frågor som HIV/AIDS, abort och våld mot kvinnor. Dessutom stödjer de unga kvinnor med information om jobb- och karriärmöjligheter. Även WReC har sin bas i Jereven men arbetar mycket ute på landsbygden. DT - Democracy Today stödjer kvinnliga kandidater till borgmästarposter och erbjuder utbildningsoch stödprogram i ledarskap runt om i landet. De fokuserar på att främja kvinnors deltagande i politiska val och kvinnors egenförsörjning genom småföretagande. DT stödjer även mindre utvecklingsprojekt som drivs av kvinnor som gått deras program. Till exempel har de startat lokala bibliotek och mötesplatser för att sprida information om viktiga frågor som rör kvinnor, deras företag och rättigheter. Dessutom har de jurister anställda som reser mellan byarna för att informera kvinnor om deras rättigheter och svarar på frågor. Stöd och arbete mot våld Våld mot kvinnor är ett stort problem i Armenien. Trots detta ignoreras problemet av staten, vilket gör att arbetet med att stödja och skydda utsatta kvinnor faller på civilsamhället och kvinnoorganisationerna. Människohandel är ett utbrett fenomen där fattiga unga kvinnor luras eller tvingas iväg för att utnyttjas som prostituerade i andra länder. WRC - Women s Rights Center har verksamhet runt om i Armenien och hjälper våldsutsatta kvinnor och kvinnor som utsatts för människohandel. De driver en jourtelefon samt ett kriscenter där de erbjuder stödsamtal med psykolog och ger juridisk rådgivning. WRC finns med vid rättegångar och i kontakt med polisen i de fall kvinnorna önskar. WRC driver dessutom Jerevans enda skyddade boende för kvinnor. Women s Rights Center arbetar också för en förbättrad lagstiftning till skydd för de kvinnor som utsätts för våld. 18 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006

19 Azerbajdzjan GEORGIEN ARMENIEN Ganca AZERBAJDZJAN NAGORNO- KARABACH RYSSLAND IRAN Saki Yevlax AZERBAJDZJAN Xacmaz Baku Astara Azerbajdzjan har ett starkt auktoritärt styre. De mänskliga rättigheterna respekteras inte av staten. Konstitutionen ger kvinnor och män formellt lika rättigheter men det finns inga lagar som följer upp diskrimineringen av kvinnor. Kvinnors ställning har inte förbättrats sedan självständigheten från Sovjetunionen. Antalet kvinnor i parlamentet är idag cirka elva procent, femton totalt av 125 ledamöter, jämfört med 40 procent under Sovjettiden. Trots att kvinnor och män är garanterade lika rösträtt och valdeltagande är kvinnors deltagande mycket lågt. Ett av huvudskälen är kvinnors bristande finansiella resurser. Detta hindrar kvinnor från att ställa upp i politiska val och är också skälet till varför kvinnor inte avancerar inom politiken och andra områden i samhället. Det finns få kvinnor på politiska eller andra ledande positioner. Tolv år efter eldupphör mellan Armenien och Azerbajdzjan är fortfarande personer från Nagorno-Karabach förhindrade från att återvända till sina hem. Mer än elva procent av den azerbajdzjanska befolkningen är internflyktingar som lever under mycket svåra förhållanden. Kriget och den ekonomiska krisen i Azerbajdzjan har enligt den politiska oppositionen bidragit till ökad fattigdom för en allt större del av befolkningen. Villkoren för kvinnor i arbetslivet är svåra. Kvinnor är ofta lågavlönade och könsdiskriminering är vanligt förekommande. Andelen kvinnor är låg inom den ökande företagsverksamheten. Levnadsvillkoren skiljer sig kraftigt mellan huvudstaden Baku och de omgivande regionerna. 1,8% AZERBAJDZJAN MOTTOG KR AV TOTALT KR UNDER 2006 Landsbygden saknar i många fall fungerande infrastruktur och grundläggande sjukvård. Hälsosituationen är speciellt svår för kvinnor som är internflyktingar. Organisationsvärlden i Azerbajdzjan, särskilt utanför Baku, är dominerad av män. Den politiska situationen påverkar utvecklingen av det civila samhället. De som inte öppet stöder regimen tolkas som oppositionella. För kvinnoorganisationer är det negativt och kontakterna med myndigheter är problematisk. Kvinnorörelsen i Azerbajdzjan fokuserar i huvudsak på att utbilda och informera om kvinnors rättigheter. Regeringen negligerar dock kvinnors situation och det arbete som görs av kvinnoorganisationerna. Samarbeten mellan kvinnoorganisationer från Armenien och Azerbajdzjan är svåra att genomföra på grund av svårigheter att hitta neutrala mötesplatser och att myndigheterna inte ser på sådant samarbete med välvilja. Kvinna till Kvinna i Azerbajdzjan 2006 Kvinna till Kvinna samarbetar sedan 2004 med fyra organisationer i Azerbajdzjan. Arbetet koordineras av en samordnare stationerad vid regionkontoret i Georgiens huvudstad Tbilisi. Under 2006 utgick SEK i stöd. Kvinnors rättigheter Kvinna till Kvinnas samarbetspartners i Azerbajdzjan fokuserar på olika sätt på att förbättra kvinnors mänskliga rättigheter. Association for the Protection of Women s Rights i Baku erbjuder fri juridisk rådgivning och bistår med advokater i rättstvister rörande kränkningar av de mänskliga rättigheterna. I flera regioner finns inte rättshjälp att tillgå och där håller Association for the Protection of Women s Rights seminarier om lagstiftning och mänskliga rättigheter. De jobbar också för att stärka kvinnors deltagande i politiken, övervakar val och erbjuder utbildning i förhandlingsteknik, ledarskap och konfliktlösning. Även Woman s Problems Research Union/Women s Institute i Baku arbetar med liknande frågor och har fokus på kvinnors Kvinnorepresentation i parlamentet i Azerbajdzjan 0 10,5% 12,3% ,3% 2006 Framgångar 2006 Association for the Protection of Women s Rights respekteras av azerbajdzjanska myndigheter för sitt arbete med att driva frågor om mänskliga rättigheter genom rättssystemet. Bland annat har högsta domstolen bjudit in dem på möte, som en av få representanter från civilsamhället. Association for the Protection of Women s Rights arbetade under 2006 med konflikten om Nagorno-Karabach och har inlett ett samarbete med WReC från Armenien. Gender Research Center arbetade fram en läroplan om genusstudier och informationsoch kommunikationsteknologi på gymnasienivå som antogs VERKSAMHETSBERÄTTELSE

20 inflytande inom näringslivet, kvinnor och ledarskap, kvinnor och val samt kvinnor i fredsskapande. Woman s Problems Research Union/Women s Institute arbetar för att stärka kvinnors roll i politiska processer och få in fler kvinnor på beslutsfattande positioner samt erbjuder kurser i bland annat konfliktlösning, ledarskap och marknadsekonomi. Jämställd utbildning Kunskaperna om jämställdhet och kvinnors rättigheter är generellt låga i Azerbajdzjan. Gender Research Center i Baku försöker förändra situationen genom insatser inom universitet och högskolor. De erbjuder seminarier, ger ut litteratur och har utvecklat en jämställd läroplan för att öka medvetenheten om jämställdhet och stärka kvinnors roll inom samtliga grenar av det högre utbildningsväsendet. Unga tjejer i centrum YUVA fokuserar sina insatser på unga tjejer runt om i landet i syfte att stärka dem till att ta mer plats i samhället. De ordnar diskussionsgrupper för unga tjejer och erbjuder seminarier där jämställdhetsfrågor diskuteras samt utbildningar i ledarskap. Organisationen arbetar också för att främja solidaritet mellan kvinnor över nationalitets- och etnicitetsgränser. De erbjuder utbildningar för unga kvinnor som är internflyktingar i engelska och andra färdigheter för att ge dem stöd i att Georgien* RYSSLAND 14% Sukhumi ABCHAZIEN Zugdidi TURKIET SYDOSSETIEN Kutaisi GEORGIEN Akhaltsikhe Tbilisi IRAN AZER. AZERBAJ- DZJAN NAGORNO- KARABACH Not: Med Georgien menar vi Georgien inklusive de två utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien. Georgiens politiska system har reformerats på senare år. Efter Rosenrevolutionen 2003 har flera internationella dokument om mänskliga rättigheter ratificerats. Kvinnors mänskliga rättigheter är numera skyddade i lagstiftningen men det saknas mekanismer för att följa upp hur arbetet efterlevs. Kvinnors diskrimineras i hög grad eftersom traditionella patriarkala mönster råder i samhället. Det finns två rådgivande församlingar som arbetar med jämställdhet, en under parlamentet och en under premiärministern, med ledamöter GEORGIEN MOTTOG KR AV TOTALT TKR UNDER 2006 från det civila samhället och från parlamentet. Råden arbetar för att stärka kvinnors villkor bland annat genom förslag till nya lagar som kan främja jämställdhet. Hittills har ett lagförslag om stärkta insatser mot människohandel och våld mot kvinnor lagts fram. Den politiska viljan för ökad jämställdhet är dock låg och när lagförslag antas avsätts inte medel för genomförande och uppföljning. I praktiken är det endast kvinnoorganisationer som arbetar för ett jämställt samhälle. Under 2006 hölls lokalval i Georgien och många kvinnoorganisationer förberedde sig för att stödja kvinnliga deltagare. Valet var tänkt att hållas i december men då ett nytt datum sattes i början av oktober hann inte flera organisationer registrera sig som valobservatörer. Ändringen av valdagen påverkade hela valperioden och våldsamheter rapporterades runt om i landet. Det skedde ingen märkbar förändring i antalet valda kvinnor till lokalförsamlingarna. Befolkningen i Georgien lever fortfarande med konsekvenserna av de inbördeskrig som ägde rum i början av 1990-talet. Konflikterna lever kvar och fredsprocessen är låst. De cirka människor 20 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006