Inledning. klassat som ett hot mot internationell säkerhet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inledning. klassat som ett hot mot internationell säkerhet."

Transkript

1

2

3 Inledning Massvåldtäker är massförstörelsevapen Massvåldtäkter under krig uppmärksammades offentligt först under Balkankrigen på 1990-talet. I dag vet vi att det sexualiserade våldet mot kvinnor historiskt sett varit en krigsföringsmetod. Fördömandena efter Balkan var starka och ledde så småningom till att det sexualiserade våldet nu betraktas som krigsförbrytelse. Den internationella kvinnorörelsen drev frågan vilket också delvis resulterade i att FN:s säkerhetsråd år 2000 antog resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Världens viktigaste säkerhetspolitiska instans erkände därmed att kvinnor och män har olika erfarenheter av konflikter, att kvinnor och flickor behöver speciellt skydd från könsspecika former av våld och att kvinnor måste delta på alla nivåer i det fredsbyggande arbetet, från fredsförhandlingar till återuppbyggnad. FN:s medlemsländer har ett ansvar för att förverkliga resolutionens krav och intentioner. Men det arbetet går trögt. Nationella handlingsplaner saknas fortfarande i merparten av medlemsländerna och kvinnors deltagande i fredsförhandlingar är långt ifrån en självklarhet. Vad beror då detta på? Allt tyder på att det finns en utbredd övertygelse bland länderna om att det sexualiserade våldet riktat mot kvinnor helt enkelt inte stämmer överens med den gängse säkerhetspolitiska synen om vad som utgör ett hot mot internationell fred och säkerhet. Det verkar finnas en ovilja att ta till sig jämställdheten och kvinnors perspektiv i den säkerhetspolitiska analysen. Möjligen kan det bero på att området traditionellt dominerats av en exklusiv skara av främst män. En elit som tror sig ha insikt i frågor som vanliga människor saknar. Men de saknar själva insikten om betydelsen av det civila samhället, och i synnerhet kvinnors betydelse för det civila samhället. Men dessa analytiker har en ofullständig bild av verkligheten just genom sin blindhet för kön och det gagnar varken freden eller säkerheten. Varför är då sexualiserat våld ett hot mot internationell och nationell säkerhet? Vissa feministiska analytiker, bland annat på UNIFEM, FN:s kvinnoorgan har definierat hoten så här: g Våldtäkter som sker offentligt inför ögonen på grannar och familjemedlemmar för att uppnå maximal effekt på kränkningen signalerar att samhället inte kan skydda kvinnor och barn. Det är förödande och undergräver därmed effektivt själva identiteten och sammanhållningen i samhället. g Sexualiserat våld underminerar chanserna för en hållbar och inklusive fred för kvinnor och män, eftersom kvinnorna öppet förnedrats och skrämts. Sexualiserat våld utfört av militära styrkor har en tendens att sprida sig till det omkringliggande civila samhället. Våldsnivån höjs och sexualiserat våld blir normbildande även för vanliga medborgare. g Massvåltäkter ökar spridningen av HIV/Aids som FNs säkerhetsråd klassat som ett hot mot internationell säkerhet. g Eftersom förövarna sällan ställs till ansvar och döms och offren inte får upprättelse eller ersättning, är det svårt att återupprätta respekten för lag och ordning. Straffrihet för brott mot mänskliga rättigheter betyder att brottslingar går fria och inte sällan får höga nationella eller lokala befattningar. Det uppmuntrar till lagtrots och luckrar upp respekten för rättsstaten. Rapporter om en ökning av våldtäkter, sexslaveri och på tvingade graviditeter i pågående konflikter t ex i Darfur och Norra Kivu-provinsen i Demokratiska Republiken Kongo visar tydligt att könsspecifikt våld är en beräknad krigstaktik. Kvinnorna är måltavlor och siffror som offer under krigen i Bosnien och Kroatien, under inbördeskriget i Sierra Leone, bara under 2007 i den östra delen av Kongo (not: uppgifter från P1 Konflikt, den 23:e februari 2008), talar ett tydligt språk: massvåldtäkter är massförstöreslevapen. Åtta år efter antagandet av resolution 1325 borde vi därför kunna förvänta oss att det internationella samfundet tar intryck och inkluderar sexualiserat våld som ett säkerhetshot. Världens ledare måste inse att sexualiserat våld är inte bara ett brott mot de mänskliga rättigheterna utan ett hot mot en hållbar fred. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon anger färdriktningen i sitt tal på FN: s kvinnokommission i februari Han kräver att det under FN:s säkerhetsråd skall inrättas ett kontrollorgan som ska följa utvecklingen när det gäller våld mot kvinnor och flickor. Han vill se lagändringar i medlemsstaterna så att våld mot kvinnor kriminaliseras, han uppmanar världens ledare att mobilisera mot mäns våld mot kvinnor och tar själv initiativ till ett globalt manligt nätverk för att motverka våld mot kvinnor. Han uppmuntrar också kvinnogrupper runt om i världen att fortsätta kampen mot våldet. I den kampen tar Kvinna till Kvinna, tillsammans med alla våra partners, en aktiv del. Februari 2008 Lena Ag Generalsekreterare Anna Lidén KANSLICHEF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

4 Women s Network Croatia demonstrerar den 8 mars för kvinnors ökade deltagande i politiken. Målet är 51 % kvinnor! 4 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

5 Vem bestämmer när det är fred? Fred är ett livsviktigt begrepp med många betydelser. Det som uppfattas som fred av vissa behöver inte alls vara fred för andra. Det beror på vem man är, på möjligheter, rättigheter och skyldigheter, på erfarenheter och vart man befinner sig. För befolkningen i ett konfliktområde inträffar sällan fred direkt efter att ett fredsavtal skrivits under. Att bygga fred tar tid, och är ett långsiktigt arbete. Men alldeles för ofta väljer såväl det internationella samfundet som inhemska regeringar att fatta kortsiktiga beslut för att försöka visa på snabba resultat och handlingskraft. Att endast förhandla med de krigförande parterna i en begynnande fredsprocess, trots att hela befolkningen påverkas av förhandlingarna är ett exempel på kortsiktighet. Det är parter som ofta har tydliga egenintressen i utkomsten av förhandlingarna som sällan stämmer överens med majoriteten av befolkningens intressen. Sådana beslut kan i värsta fall snarare spä på konflikten ytterligare, istället för att avsluta den. I de flesta samhällen i världen deltar inte kvinnor i den beslutande makten. Säkerhetshot mot kvinnor glöms därför ofta bort av de makthavare som själva inte berörs av hoten. Men långsiktig och hållbar fred kräver att befolkningen är involverad i fredsprocessen och i återuppbyggandet av landet eller området. För att detta ska vara möjligt måste hela befolkningen delta. Det är enda möjligheten för att säkra att viktiga erfarenheter och kunskaper inte går förlorade i planeringen av det nya samhälle som ska byggas upp efter kriget. Den traditionella rollfördelningen gör att kvinnor och män i huvudsak har skilda roller och därför också olika erfarenheter. Vikten av ett starkt civilsamhälle En riktig demokratiseringsprocess behövs för att bygga fred, med ett starkt civilt samhälle som fungerar som en kontrollmekanism för att staten och dess institutioner verkligen arbetar för demokratisering och inkludering av alla i återuppbyggnaden av landet. Det civila samhället med dess organisationer har en central och viktig roll i fredsarbetet och i återuppbyggnaden av ett konflikt område. Organisationerna arbetar för att så många som möjligt kan göra sina röster hörda, både genom diskussioner och offentliga debatter, men också genom att låta dem som aldrig hörs få möjlighet att uttrycka sig. De lyfter frågor som inte finns på den politiska dagordningen och gör dem till politik. De arbetar också med uppgifter som den demolerade staten ännu inte lyckats bygga upp. Sjukvård, omsorg och utbildning, och skydd av mänskliga rättigheter sköts ofta av organisationer inom det civila samhället under och efter konflikt. Kvinna till Kvinna bygger fred. Vi gör det genom att stödja kvinnoorganisationer i konfliktområden. Organisationerna stärker kvinnans roll i sam hället på alla nivåer och de arbetar med kvinnors säkerhet. På så sätt bidrar vi till ett demokratibygge och till långsiktighet i återuppbyggnadsarbetet av de konfliktområden där vi befinner oss. Många organisationer arbetar med fredliga lösningar på konflikten, över konfliktgränser och i samarbete med varandra. Arbetet börjar på den mest basala nivån. Att kvinnor får höras. Vi ser att fredsarbetet måste börja där. Därför stödjer vi samtalsgrupper för kvinnor, traumabearbetning, och organisationer som arbetar för kvinnors hälsa och sexuella rättigheter och mot mäns våld mot kvinnor i konfliktområden. Kvinna till Kvinna har sedan starten för femton år sedan arbetat strategiskt för att skapa möten och samarbeten mellan de organisationer vi stödjer. Vi arbetar aktivt för att organisationer ska ha möjlighet att träffas, även när de arbetar på varsin sida av konfliktgränsen. Vi vet att åtskillnad är den bästa krigsstrategin och att det är den främsta anledningen till att fredsinitiativ inte får bäring. Men genom att människor träffas, pratar och får möjlighet att diskutera så kan försoning och förståelse formas. Det tar tid, och det måste ges tid. VERKSAMHETSBERÄTTELSE

6 Teambuilding under mötet mellan organisationer från Georgien, Armenien och Azerbajdzjan. Political peace is nothing without personal peace. nätverkande israel palestina I mars 2007 samlades Kvinna till Kvinnas samarbets organisationer från Israel och Palestina vid Döda havskusten i Jordanien under tre dagar. På grund av det politiska klimatet i Mellanöstern är det omöjligt för många palestinier från Västbanken att resa till Israel och israeler får inte besöka områden som styrs av den palestinska myndigheten. Trots deltagarnas skilda bakgrunder och verksamheter visade diskussionerna om feminism och fredsarbete på flera beröringspunkter. Det handlade exempelvis om svårigheter att förändra diskriminerande lagstiftning, problem med givarstyrda projekt och generationsklyftor inom kvinnorörelsen. Flera deltagare beskrev hur misstron mot den andra späds på när det blir allt svårare att mötas. En palestinsk kvinna från Nablus, vars man blev ihjälskjuten av israelisk militär och som nu arbetar med att stödja andra kvinnor som drabbats av konflikten, pratade om hur viktigt det varit att träffa judiska kvinnor från Israel. Hon vill berätta för sina barn och kvinnorna i samtalsgrupperna att det finns judar som står på deras sida, mot våldet och mot ockupationen. nätverkande södra kaukasien I slutet av oktober hölls ett möte för organisationer i södra Kaukasien som arbetar med tonårstjejer och unga kvinnor. Mötet hölls på en neutral plats, i Istanbul. Deltagarna var alla i åldrarna år. Syftet med mötet i Istanbul var att under några dagar få chansen att diskutera unga kvinnors villkor i konfliktregionen och att undersöka möjligheterna för ett regionalt samarbete för förändring. Nationalism, diskriminering, korruption, våld och begränsad rörelsefrihet är några av de konsekvenser som konflikterna i regionen medför. Begränsad makt över sin egen kropp är ytterligare en konsekvens som drabbar unga kvinnor. Att sakna makt över sin egen kropp kan innebära många saker, bland annat att inte kunna välja sin egen partner, att inte kunna skilja sig och att tillgången till vård och reproduktiva rättigheter är bristfällig. Efter några dagar med livliga diskussioner och studiebesök hos turkiska kvinnoorganisationer bestämde sig deltagarna för att påbörja arbetet med en gemensam databas och webbplats för unga kvinnor i södra Kaukasien. Unga kvinnor finns sällan representerade i politiska församlingar eller i statistik i Södra Kaukasien. Därför menade mötesdeltagarna att det är dags för dem själva att göra sina röster hörda och visa hur konflikter påverkar dem. g 6 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

7 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

8 Kvinna till Kvinna i världen Västra Balkan Kvinna till Kvinna stödjer kvinnoorganisationer i krigs- och konflikt drabbade områden. Under 2007 utgick stöd till sammanlagt 121 organisationer på västra Balkan, i södra Kaukasien och i Mellanöstern. Västra Balkan plågades hårt av krig under 1990-talet. De konfliktdrabbade länderna har gradvis byggts upp igen, men vägen är fortfarande lång för att nå försoning mellan de etniska grupper som stred mot varandra i krigen. Genom att skapa nätverk över de etniska gränserna bidrar Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisationer till att bygga en hållbar fred. Under två dagar i slutet av november 2007 skedde något ovanligt på ett hotell i Sarajevo, Bosnien och Hercegovina en öppning för försoning i ett krigsskadat uppdelat land. Kvinnor från olika etniska grupper samlades på en konferens på temat Facing the Past. De hade träffats många gånger tidigare, redan 1996 började organisationer samarbeta med varandra om gemensamma frågor. Men aldrig tidigare hade de träffats för att prata om det som hände under kriget. Nu talade de om övergreppen, fasorna och såren som fortfarande finns kvar. En viktig orsak till att konferensen blev av och att den blev en framgång är det långsiktiga svenska stödet via Kvinna till Kvinna till kvinnoorganisationerna i landet. Kvinna till Kvinna har stött deras nätverk sedan krigsåren. Inom nätverket har serbiska, kroatiska och bosniakiska kvinnor sam verkat när det gäller sakfrågor, till exempel våld mot kvinnor och människohandel. Samarbetet har varit känsligt, och i perioder farligt eftersom många utomstående betraktat dem som förrädare som träffar fienden. Men kvinnorna själva har med tiden lärt känna och respektera varandra. I Serbien har Women in Black arbetat med Facing the Past -strategier under flera år. De håller bland annat workshops med deltagare från Bosnien, Kroatien, Serbien och Kosovo. Under dessa workshops får deltagarna diskutera vad som hände under kriget. En del är också att se sin egen, sitt lands eller sin grupps skuld till händelserna under Balkankriget. Ett stort möte på samma tema hölls i september i Makedonien, i samarbete med Kosovo Women s Network. Under parollen Transitional Justice and Facing the Past möttes serbiska, kosovoserbiska och kosovoalbanska organisationer för att diskutera kvinnors säkerhet och former för samarbete mellan kvinnoorganisationer över gränserna. Den politiska diskussionen i Kosovo och Serbien har under året i hög grad präglats av Kosovofrågan, där positionerna mellan regeringarna varit helt låsta. 8 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

9 Nadja Duhacek och Armela Bejko under kampanjen 16 days of activism, den 28:e november i Nis, Serbien. VERKSAMHETSBERÄTTELSE

10 Och som så många gånger förr så lyckades kvinnorna under mötet med det som regeringsföreträdarna inte klarat av under förhandlingarna om Kosovos status. De möttes, samtalade, diskuterade och kom fram till konkreta resultat om försoning mellan länderna och folkgrupperna. När Kvinna till Kvinna började arbeta på västra Balkan 1993 pågick kriget fortfarande. De konflikt drabbade länderna var svårt sargade och civil befolkningen levde under svåra förhåll anden. Många kvinnor var traumatiserade efter att ha utsatts för olika former av övergrepp. Bland annat användes systematiserade sexuella övergrepp mot kvinnor som krigföringsmetod för att förnedra fienden. Vid den tiden tänkte de traditionella hjäl p- organisationerna sällan på kvinnors specifika behov. Kvinna till Kvinna såg behoven och skickade kvinnopaket, med hygienartiklar, underkläder och andra förnödenheter. Även när det gällde sjuk- och hälsovården, som raserades till följd av kriget, var kvinnornas behov stora. Den österrikiska organisationen Care Austria och Kvinna till Kvinna utrustade tillsammans en mobil mödravårdscentral som de reste runt med i Bosnien-Hercegovina och erbjöd kvinnor gynekologiska undersökningar och läkarvård till barnen. Många av Kvinna till Kvinnas lokala samarbetsorganisationer ordnade samtalsgrupper för kvinnor där de kunde bearbeta sina upplevelser av kriget. Behovet av traumabearbetning fortsatte att vara akut efter krigen på hela Balkan. Obearbetade trauman, på individuell och kollektiv nivå, utgör grogrund för nya konflikter. I kombination med etnisk segregering är risken stor att väpnade konflikter blossar upp igen. Forsk ning visar att mer än 50 procent av alla väpnade konflikter inom länder återuppstår. För att varaktig fred ska komma till stånd krävs ett långsiktigt försoningsarbete som bygger på lokala initiativ. Att skapa förutsättningar för försoning tar tid och måste få ta tid. Därför är det viktigt att biståndsorganisationer som finns på plats i konfliktområden stannar under en längre tid. Detta gäller särskilt för stöd till det civila samhället, där kortsiktigt stöd till enskilda projekt riskerar att försvaga de enskilda organisationerna istället för att stärka dem. Samarbetet bör alltid ske utifrån de lokala organisationernas behov och prioriteringar. Kontinuitet och långsiktighet är därför grundläggande för Kvinna till Kvinnas arbete. Arbetet på västra Balkan fortsätter. Idag arbetar vi i Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Makedonien, Montenegro och Serbien. Organisationerna träffas, i olika konstellationer, för att diskutera gemensamma frågor och projekt. Kvinnoorganisationernas samarbete över nationsgränser och etniska gränser skapar förutsättningar för en fredlig samexistens i regionen. Framgångar västra Balkan Albanien Den nya lagen mot våld mot kvinnor trädde i kraft den 1 juni Flera albanska kvinnoorganisationer åkte på studieresor till Serbien under våren och träffade organisationer, politiker och fackförbund. Kosovofrågan har gjort relationerna mellan länderna ansträngd, varför det var viktigt för kvinnoorganisationerna att etablera bra samarbeten med organisationer på andra sidan gränsen. Bosnien-Hercegovina Kvinnoorganisationerna i Bosnien-Hercegovina arbetade intensivt för att stoppa förslaget att minska andelen kvoterade kvinnor på röstsedlarna från 30 till 22 procent. Med en lyckad lobbykampanj hindrade de förslaget att gå igenom. Under ett nätverksmöte i Bosnien i maj talade Maja Mamula från Women s Room i Zagreb och Maria Bergström från RFSU om kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter. Under en interaktiv workshop fick kvinnorna ge sin syn på sexuella frågor. Därefter hölls ett pass med fittfakta, där de kvinnliga könsdelarna noggrant gicks igenom. Många deltagare hade aldrig tidigare fått ta del av liknande information, och många vittnade om att de aldrig fått njuta av sex i sina relationer. Organisationen Cure inspirerades och beslutade att själva börja jobba med vagina-workshops. Montenegro Kvinnorörelsen i Montenegro har under året arbetat aktivt för att den nya staten ska få en jämställdhetslagstiftning och en genusmedveten konstitution. I juli 2007 antogs jämställdhetslagstiftningen och i oktober antog parlamentet Montenegros konstitution. Varken lagen eller 10 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

11 Mirjana Mirosavljevic, Reconstruction Women s Fund den 8 mars 2007 konstitutionen är tillräckliga när det gäller kvinnors rättigheter. Men kvinnorörelsens idoga arbete har gjort att frågorna är kända hos både allmänheten och ledande politiker. Kosovo och Serbien Kosovo Women s Network och Women in Black i Serbien samarbetar under namnet Women s Peace Coalition. I september anordnade de en stor fredskonferens i Struga, Makedonien. Ämnet var Transitional Justice and Facing the Past. Att serber, kosovoalbaner och kosovoserber möttes och diskuterade dessa frågor i en infekterad tid var en stark politisk handling. Ett TV-team från kosovarisk TV var med under hela konferensen, och producerade en dokumentär som senare visades i nationell TV. Under konferensen togs det stora steg mot försoning mellan de olika folkgrupperna. Kosovo Kosovar Gender Studies Center publicerade en rapport, den första i sitt slag, om jämställdheten i Kosovos utbildningssystem. Studien täcker allt från förskola till utbildningsministerium, och visar på en mycket ojämn könsfördelning på alla nivåer. Studien granskar bland annat även skolböcker. Boken rönte stor uppmärksamhet och gav stort medialt genomslag med live debatter i nationell TV och radio. Gender Studies blev ombedda att presentera studien i parlamentet och den nuvarande utbildningsministern har uttryckt intresse för fortsatt samarbete kring dessa frågor. Serbien I maj 2007 presenterades den serbiska regeringens CEDAW-rapport, samt skuggrapporterna från kvinnorörelsen i Serbien, för CEDAW-kommittén i New York. Många av kvinnorörelsens rekommendationer kom med i CEDAW-kommitténs rekommendationer, till exempel att staten måste förbättra sin dialog med kvinnorörelsen och använda sig av den kunskap och erfarenhet som finns där. Kvinnoorganisationen Sandglass organiserade ett seminarium om fundamentalism i Jastrebac. Politiska partier var inbjudna och deltog aktivt i seminariet. I det samhällsklimat som råder i Serbien idag är det svårt, på gränsen till omöjligt, att föra den här typen av diskussioner. Att Sandglass har lyckats skapa intresse för och debatt om de här frågorna är därför en stor bedrift. g VERKSAMHETSBERÄTTELSE

12 Suzan Dahnoun och Amera Sharabati deltar på en workshop arrangerad av Palestinian Center for Peace and Democracy i Hebron. 12 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

13 Kvinna till Kvinna i världen Mellanöstern Hela Mellanöstern-regionen påverkas av kriget i Irak och konflikterna mellan Israel och Hizbollah i Libanon samt Israel Palestina kon flikten. Samtidigt som konflikterna intensifierats under de senaste åren har kvinnors positioner i samhället och deras rättigheter försämrats och försvagats. Kvinna till Kvinna arbetar därför aktivt med att stärka kvinnorörelsen i hela Mellanöstern. En viktig hörnsten är att stödja och initiera nätverksmöten mellan organisationer och grupper över både landsoch konfliktgränser. Många arbetar mot samma mål med liknande medel. Genom att träffas kan de både inspireras och stödja varandra. Det behövs, eftersom kvinnorörelsen motarbetas kontinuerligt i flera delar av Mellanöstern. I Irak har kvinnornas situation försämrats avsevärt sedan USA invaderade landet När den nya författningen antogs 2005 såldes kvinnors rättigheter ut i Irak till förmån för en fram stressad författning som George Bush behövde för att vända en kritisk hemmaopinion som krävde synliga resultat i Irak. Det finns inte längre något skydd mot mäns våld mot kvinnor, som har ökat lavinartat sedan invasionen. Kvinnor dödas av det enda skälet att de är kvinnor. Rapporter pekar på att mellan kvinnor mördas i månaden, bara i Basra i södra Irak. Nu märker kvinnorörelsen i Egypten att situationen förändras för kvinnor även där, trots att de inte själva är i konflikt med något annat land. Det är tydligt att alla i Mellanöstern regionen påverkas och påverkar varandra. Tradi tionella och fundamentalistiska krafter ökar i de flesta länderna, vilket är en farlig utveckling. Inte minst för kvinnor eftersom kännetecknande för all religiös fundamentalism, oavsett var den före kommer, är att den begränsar kvinnors rättigheter. Under våren och sommaren bombade och besköt Libanons regering det palestinska flyktinglägret Nahr al-bared i norra Libanon. Skälet var att lösa Al-Qaida nätverk skulle ha bildats i lägren. I jakten dödades många civila palestinier. Kvinna till Kvinna inledde snabbt ett samarbete med Najdeh, den största palestinska kvinnoorganisationen i Libanon, för att förmedla akutbistånd till kvinnor inne i lägret samt till de områden dit många flytt sedan beskjutningen av Nahr al-bared började. Kvinnors basala behov får ofta stå tillbaka när akutbistånd förmedlas. I Nahr al-bared var det mycket varmt i maj och juni och invånarna är trångbodda. Basala behov som hygien kräver tvål, underkläder och handdukar. Attribut som är livsviktiga när man har mens eller är nyförlöst i en sådan miljö. Det civila samhället med oberoende organisationer måste stärkas för att vända utvecklingen i hela Mellanöstern. Det finns få organisationer VERKSAMHETSBERÄTTELSE

14 mötesplatser för ett stort antal organisationer från både Israel och Västbanken utanför deras egna gränser. Partnerorganisationer från Gaza är alltid inbjudna till mötena, men deras företrädare har inte haft möjlighet att delta eftersom gränsen till Gaza varit helt stängd under året. De boende på Gaza blir mer och mer isolerade. Deras situation förvärrades ytterligare under 2007 då en militär konflikt blossade upp mellan Hamas och Fatah på både Västbanken och Gaza. Som partner- freds och biståndsorganisation måste vi vara flexibla och kunna möta olika typer av behov snabbt. I krigssituationer förändras förutsättningarna för befolkningen från en dag till en annan. Därför är det viktigt att vi som biståndsorganisation är på plats. I Beit Hanoun i Norra Gaza har Israels bomber ödelagt stora områden. Tahani Qasem och Naila Ayesh från Women s Affair Center tar paus. som kan och vågar utmana militaristiska och fundamentalistiska grupperingar, i Irak, Israel och i Libanon, till exempel. Det som behövs är en massiv civil insats för att ändra utvecklingen. Det finns demokratiska krafter, enskilda politiker och framförallt organisationer i civilsamhället, som med ordentligt stöd från omvärlden kan få större kraft i fredsbyggandet i Mellanöstern. Det är lika viktigt att stödja det civila samhället i länder som Jordanien, där parlamentet under 2007 bland annat försökte inskränka oberoende organisationers möjligheter att registrera sig. I flera års tid har den israeliska och den palestinska kvinnorörelsen arbetat med dialog och försoning mellan grupperna. Deras arbete har försvårats avsevärt de senaste åren, bland annat på grund av Israels mur mot de palestinska områdena. Kvinna till Kvinna har därför skapat möten och Framgångar MELLANÖSTERN Israel I Kufar Kara, en palestinsk by i Gallillen, har kvinnor som tidigare varit isolerade i sin by och inte gått utanför huset utan en manlig släkting, förändrats radikalt. Efter att de deltagit i Community of Learning Women s ledarskapsprogram har de börjat jobbat med utåtriktade projekt. De har under året anordnat en konferens om sociala frågor och flera har även intervjuats i radio på samma tema. Isha L Isha och Coalition of Women for Peace anordnade konferensen Security for Whom? i Israel. Konferensen hölls några månader efter Libanonkriget där Israel och Hizbollah var de krigförande parterna. Konferensens tema var feministisk säkerhet, och en rapport presenterades om hur kvinnor som redan innan hade en svår ekonomisk situation drabbades extra svårt under kriget. Västbanken För första gången har kvinnor med funktionshinder organiserat sig och 2007 registrerades organisationen Stars of Hope. Funktionshindrade kvinnor är en extremt isolerad och marginaliserad grupp i det palestinska samhället som få ser kan ha en positiv roll inom det egna samhället. Genom organisationen har Stars of Hope tagit makten att driva på förändringen om funktionshindrade kvinnors situation i Palestina. 14 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

15 Gaza Women s Affair Center har lyckats stödja kvinnors organisering i Beit Hanoun i norra Gaza, ett område som både utsatts för internt och israeliskt våld under året. De har hållit utbildningar för lokala kvinnoorganisationer om bland annat kvinnors rättigheter. De lokala kvinno organisationerna har sedan själva hållit utbildningar för kvinnor på landsbygden i Gaza om genus och empowerment. En deltagare berättade att hon efter Women s Affair Centers utbildning börjat förstå sin egen roll i familjen. Efter att ha tagit makten över sin egen livssituation har hon också börjat stödja andra kvinnor i familjen och framförallt sina svärdöttrar. I en hårt patriarkal kontext har hon nu börjat stödja deras fortsatta universitetsutbildning, vilket är ovanligt för kvinnor efter deras giftermål. Israel och Västbanken I mars 2007 samlades Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisationer från Israel och Palestina vid Döda havet i Jordanien under tre dagar. Den politiska situationen gör det omöjligt för organisationerna att träffas i Israel eller på de palestinska områdena. Under mötet diskuterades bland annat gemen samma fredsstrategier, feministisk säkerhet, och problem med diskriminerande lagstiftning. Jordanien Efter intensivt påverkansarbete från det jordanska civila samhället, med internationellt stöd från bland annat Kvinna till Kvinna, drog det jordanska parlamentet slutligen tillbaka lagförslaget Association Law från parlamentet. Förslaget innehöll både begränsningar för vad icke statliga organisationer får göra, vilken verksamhet de får bedriva och hur. Det innehöll även begränsningar för registrering av oberoende organisationer. Om lagen hade gått igenom skulle den starkt försvåra för det civila samhällets möjligheter att arbeta i Jordanien. Kvinna till Kvinna gav tillsammans med EU stöd till en stor konferens för jordanska kvinnoorganisationer med titeln: Promoting women s political representation. Boriana Jönsson från Kvinna till Kvinna och Gudrun Schyman från Feministiskt Initiativ deltog på konferensen. och våld mot kvinnor diskuteras i det libanesiska samhället på ett öppnare sätt. För första gången tar CEDAW upp situationen för palestinska kvinnor i flyktingläger i Libanon. Dessutom har organisationen KAFA varit med och tagit fram en separat rapport om människohandel. Women s Humanitarian Organisation är aktiva i Borj-al-Barajneh, ett av de palestinska flyktinglägren i Beirut, som fick ta emot tusentals flyktingar efter räderna i Nahr al-bared av Libanons regering under sommaren. Women s Humanitarian Organisation har under året öppnat en ny mötesplats och hälsoklinik för kvinnor. Syftet med arbetet är att sätta kvinnans behov i fokus. De håller kurser och utbildningar för kvinnor och har stödgrupper för att lindra kvinnornas stress och tauma. Egypten och Irak Under året började Kvinna till Kvinna stödja tre organisationer i Egypten och två organisationer i Irak. Det är första gången vi stödjer kvinnoorganisationer i båda länderna. g Kvinnor som inte lyder kommer att straffas'' står det skrivet på en vägg i Basra, Irak. Libanon Flertalet av Kvinna till Kvinnas samarbetspartner i Libanon har bidragit till att kvinnors rättigheter VERKSAMHETSBERÄTTELSE

16 Kvinna till Kvinna i världen Södra Kaukasien Efter Sovjetunionens fall har de tre länderna i södra Kaukasien varit med om både beväpnande konflikter och stora politiska förändringar. De har alla sedan självständigheten 1991 utsatts för hot mot fred, säkerhet och socioekonomisk utveckling. Det finns tre utbrytarregioner eller icke erkända republiker i regionen: Abchazien, Sydossetien och Nagorno-Karabach. Konflikterna är olösta sedan början av 1990-talet och de senaste åren har inga officiella förhandlingar pågått. I själva konflikt områdena står livet i princip stilla och det finns mycket vapen i omlopp. Befolkningen i Abchazien och Sydossetien är beroende av ryska pass för att kunna lämna området. Befolkningen i Nagorno Karabach påverkas av den militära närvaron som upprätthålls av vakter på båda sidor av gränsen och är ekonomiskt beroende av Armenien. Både Armenien och Azerbajdzjan har i hög grad auktoritära styrelseskick men även Georgien som påbörjade en mer demokratisk väg efter rosenrevolution 2003 har svårt att hålla fast vid den nya vägen och utveckla en parlamentarisk stat med demokrati. Arvet från sovjettiden och den patriarkala samhällsstrukturen gör hela södra Kaukasien till ett traditionellt och mansdominerat område med liten plats för kvinnor på beslutsfattande poster. Mänskliga rättigheter och speciellt kvinnors rättigheter är ofta försummade och ignorerade i hela regionen men framförallt i de tre utbrytarregionerna eftersom det inte finns någon formell stat att vända sig till med dessa frågor. I hela södra Kaukasien finns en generell brist på information och många kvinnor och män har lite kunskap om sina rättigheter. Medicinsk hjälp och specifik hälsovård för kvinnor är näst intill obefintlig på många ställen i regionen. Höga kostnader för preventivmedel, okunskap om familjeplanering, hög barnadödlighet, många oönskade graviditeter, kvinnor som dör i barnsäng, missfall och sexuellt överförda sjukdomar visar på bristande sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Våld mot kvinnor är vanligt förekommande och traditionen med brudkidnappning förekommer i så gott som hela regionen. Det senaste årtiondet har antalet kvinnor på valda politiska poster minskat dramatiskt. Kampen om makten i den georgiska politiken har hindrat regeringen från att inkludera olika grupper av befolkningen i politiken. Det innebär att många är berövade sin röst. Liksom många män som har brist på information och sociala nätverk, har den absoluta majoriteten av kvinnor ingen tillgång till högre nivåer av beslutsfattande positioner antog regeringen ett jämställdhets koncept och en plan för kvinnors framsteg skapades. Fram till idag har ännu inga medel 16 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

17 Gammalt sovjetmonument i Shushi i Nagorno Karabach VERKSAMHETSBERÄTTELSE

18 Manifestation arrangerad av Fund Sukhumi i Imeretiregionen i Georgien. avsatts för förverkligande av planen vilket visar hur lite regeringen bryr sig om jämställdhet. Idag finns det inte någon statlig institution eller mekanism som arbetar för att förändra kvinnors situation i Armenien. Tidigare har det funnits en biträdande minister vid arbetsmarknads- och socialdepartementet som arbetat med kvinnofrågor. Det ämbetet är nu nedlagt. Det finns en kommission för kvinnors status, men de träffas väldigt sällan och har mer en kosmetisk roll än en roll att förändra. Det finns heller ingen lag som skyddar kvinnor och barn från våld i nära relationer i Armenien. I Azerbajdzjan har nationalistiska och traditionella värderingar från tiden före Sovjetunionen stärkts. Arrangerade barnäktenskap förekommer allt oftare, framförallt på lands bygden. Trots en ökad ekonomisk utveckling, med oljan i Kaspiska havet som huvudkälla, märks inte det hos befolkningen. Fattigdomen är ett stort och utbrett problem. Oberoende organisationer i det civila samhället är mycket viktiga som motpol och som ifrågasättare av samhället i stort. Kvinna till Kvinna stödjer kvinnoorganisationer i hela södra Kaukasien. För att ett samhälle ska kunna utvecklas, och vara demokratiskt, måste alla medborgare ges möjlighet att kunna påverka. Det är av största vikt att organisationer som arbetar med kvinnors rättigheter får kraft och bäring i sitt arbete i hela södra Kaukasien. Jämställdhet är ett effektivt sätt att minska fattigdomen, eftersom könsfördomar och ojämlika maktstrukturer är en bakomliggande orsak till sociala klyftor och därmed ett hinder för demokrati, utveckling och fred. Kvinnorörelserna i södra Kaukasien arbetar för förändring. De arbetar med att organisera och stärka kvinnor att ta plats i samhället. De utbildar kvinnor i kvinnors mänskliga rättigheter och de informerar unga tjejer om deras sexuella och reprod uktiva rättigheter. Många arbetar med att upp märksamma förekomsten och konsekvenserna av brudkidnappningar. Och de arbetar aktivt för fred genom att samarbeta med organisationer över konfliktgränserna. 18 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

19 Framgångar Södra Kaukasien Azerbajdzjan 16 universitet i Azerbajdzjan använder Gender Research Centers material om genusperspektiv inom högre utbildning. Det finns även på flera bibliotek i Baku samt på utbildningsministeriet. Ministry of Youth and Sports i Azerbajdzjan har efter påtryckningar från YUVA lagt upp information om våld mot kvinnor på sin hemsida. Association for the Protection of Women s Rights fortsatte att ge gratis rättshjälp till kvinnor, och öppnade ytterligare ett regionalt center i Azerbajdzjan; Resource Center on Gender and Democracy i Yevlakh regionen. Därmed har de elva regionala center. Ordföranden för Women s Institute sitter med i den kommitté som arbetar fram en lag mot våld mot kvinnor. Det finns en lag om jämställdhet sedan 2006, men den innefattar inte den privata sfären. Därför anser kvinnoorganisationerna att en specifik lag mot våld mot kvinnor är särskilt viktig. Ett utkast till lag lades fram under Armenien Women s Resource Center fortsatte stödja kvinnor som utsatts för våld i hemmet. De utbildade poliser i samtliga Armeniens regioner och skapade förutsättningar för att åter öppna sitt skyddade boende under Women s Resource Center öppnade under 2007 ett center för kvinnor i Shushi, Nagorno-Karabach. Tillsammans med kvinnor på plats arrangerar de utbildningar om våld mot kvinnor och mänskliga rättigheter. Men framförallt erbjuder de kvinnor en fristad att träffas och prata. Koalitionen av kvinnliga borgmästare och byrådsmedlemmar, skapat av Democracy Today, tog under 2007 sina första steg mot en agenda för gemensamma frågor att bedriva påverkan gentemot regeringen. De har också etablerat givande kontakter med kvinnliga parlamentariker. Georgien Anti Violence Network of Georgia har deltagit i en intressegrupp med representanter för civila samhället, myndigheter och domstolar som arbetat fram förslag till förändringar i lagen om våld mot kvinnor som antogs Women s Information Center, Democrat Women och Women s Hope träffades på Kvinna till Kvinnas temamöte om våld mot kvinnor i Jerevan i mars De planerar nu ett treårsprojekt kring våld i nära relationer tillsammans med två andra organisationer. Fund Sukhumi genomförde en tyst manifestation för att uppmärksamma den låga representationen av kvinnor i beslutsfattande positioner i fem städer. Manifestationen samlade ett fyrtiotal kvinnor på varje plats. Alla deltagare var klädda i samma t-shirts och bar plakat med olika texter, t ex uttalanden från presidenten där han lovar att öka antalet kvinnliga ministrar. Manifestationen uppmärksammades stort i både lokal media och riks-tv. Regionalt Unga kvinnor från Armenien, Azerbajdzjan samt Georgien inklusive Abchasien startade under 2007 ett nätverk för att utbyta information och erfarenheter samt att göra en studie av vilka behov som finns hos unga kvinnor i regionen. Tillsammans vill de arbeta för fredlig konflikthantering och kvinnors rättigheter. g 8 mars firande i Baku, Azerbajdzjan 2007 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

20 Kvinna till Kvinna i världen Vi vänder blicken mot nya håll Liberia och Demokratiska Republiken Kongo I maj och juni 2007 genomförde Kvinna till Kvinnas biståndschef Agneta Falck och personalhand läggare Monica Nordenwald två factfinding-resor till Liberia och Demokratiska Republiken Kongo (DRC). Varför vill Kvinna till Kvinna utvidga sitt arbete till Afrika just nu? Vi har haft en pågående diskussion inom Kvinna till Kvinna under en längre tid att vi vill och kan utvidga vårt arbete till nya områden. Både Västafrika och Stora sjöregionen har ingått i de diskussionerna. För oss är det oerhört viktigt att vi befinner oss i områden där vårt arbete kan ge resultat. Här är behovet stort och vi har möjlighet att verka. Att regeringen har valt Afrika som ett prioriterat område för svenskt bistånd bekräftar vår nya geografiska inriktning utifrån att vår styrelse redan 2006 tog beslut på att genomföra factfinding resor i dessa områden. Biståndsminister Gunilla Carlsson har också besökt DRC och uppfattat behovet av att stärka kvinnor i landets freds- och utvecklingsarbete. Varför behövs Kvinna till Kvinna i Liberia och/eller i Demokratiska Republiken Kongo? Vad kan vi göra som andra inte kan/gör? Både Liberia och Demokratiska Republiken Kongo följer en utveckling som är mycket vanlig i postkonfliktområden. Under själva krigen och direkt efter eldupphör finns en mängd internationella humanitära biståndsorganisationer som ger katastrofbistånd till enskilda, öronmärkta projekt. Dessa håller nu på att avslutas och organisationerna är i färd att dra sig ur länderna. Det som behövs i både Liberia och Demokratiska Republiken Kongo är ett långsiktigt utvecklingsarbete, som säkrar stabiliteten och freden. Under våra resor kunde vi konstatera att Kvinna till Kvinna behövs utifrån att vi stödjer kvinnors organisering, deltagande och säkerhet. Vi har erfarenhet från tre olika konfliktområden av vad stöd till kvinnors organisering gör för samhällsutvecklingen. Vi vet att vårt arbete ger resultat. Vi kan, och kommer, dra nytta av våra erfarenheter även i andra områden. Våra partnerorganisationer samarbetar i nätverk både inom och över konfliktgränser. Dessutom samarbetar och stödjer kvinnoorganisationer varandra mellan olika konfliktområden. Vad ser ni som de viktigaste frågorna för kvinnor att arbeta med i Liberia och Demokratiska Republiken Kongo? Rättsväsendet måste förbättras. Mäns våld mot kvinnor är ett enormt problem i båda länderna. Men kvinnor har inte tillgång till rättvisan. Domare ser inte våldet mot kvinnor som problematiskt, eller som något som berör deras ämbeten. I Liberia finns det en bättre lagstiftning, men på landsbygden är den mest en pappersprodukt där gamla bylagar oftast praktiseras. Kvinnor organiserar sig för att arbeta mot våld mot kvinnor, för ett politiskt deltagande och för att delta i återuppbyggnaden av länderna. Det finns stora möjligheter för kvinnor att få en betydande plats i samhällsutvecklingen. Men utmaningarna är också stora. Fattigdomen är utbredd vilket gör att bara att samla in till brödfödan tar så mycket tid och energi att det är svårt att hinna med andra engagemang. Så kvinnors ekonomiska möjligheter och rättigheter är en jätteviktig fråga, vilket också analfabetismen är för att förändra kvinnors situation. Vad är det bestående minnet från factfinding-resorna? Att det är likadant i de här länderna som i de områden där vi redan verkar. Att kvinnor organiserar sig för att förändra samhället. g 20 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

Foto: Maria Steén. FAKTABLAD - Pushing the limits

Foto: Maria Steén. FAKTABLAD - Pushing the limits FAKTABLAD - Pushing the limits Pushing the limits En högaktuell utställning om aktivism, makt och jämlikhet Att kunna fatta beslut om sitt eget liv och våga ta plats är en förutsättning för att kunna påverka

Läs mer

I utställningen berättar ett tiotal antal aktivister utifrån tre teman: vardag i konflikt, makt över kroppen och rörelsefriheten, samt förändring.

I utställningen berättar ett tiotal antal aktivister utifrån tre teman: vardag i konflikt, makt över kroppen och rörelsefriheten, samt förändring. Att kunna fatta beslut om sitt eget liv och våga ta plats är en förutsättning för att kunna påverka samhället. I Pushing the Limits berättar unga och engagerade aktivister från Georgien, Israel och Palestina

Läs mer

Inledning. Hur materialet kan användas

Inledning. Hur materialet kan användas Inledning Våldtäkter förekommer mer eller mindre systematiskt i alla krig och väpnade konflikter. Tystnaden om det sexuella våldet har länge dolt lidandet och låtit förövarna gå fria. Margot Wallström

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet

Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet Vad är FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 och vad innebär den? År 2000 enades FN:s säkerhetsråd om en resolution om

Läs mer

Handledarmaterial Six Days

Handledarmaterial Six Days Handledarmaterial Six Days INLEDNING Kvinna till Kvinna Varför Six Days? DEL 1: SIX DAYS Bakgrundsfakta Filmfakta Huvudpersonerna DEL 2: VISNING Så här kan en visning se ut DEL 3: EFTERFÖLJANDE SAMTAL

Läs mer

Hur långt bär resolution 1325?

Hur långt bär resolution 1325? Hur långt bär resolution 1325? Målet med FN-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. Istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. Men

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män Jämställdhet, solidaritet, handling Kampen för kvinnors

Läs mer

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Läs mer

Medborgare det är jag!

Medborgare det är jag! Texter till Del 3 Vägen till försoning Medborgare det är jag! Unga i Bosnien-Hercegovina lär sig hantera det förflutna för att skapa en bättre framtid. YIHR Youth Initiative for Human Rights sammanför

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008 Året som gick Kvinna till Kvinnas verksamhetsberättelse 2008 2 Innehåll Verksamhetsberättelse 2008 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008 Kvinna till Kvinnas verksamhet Kvinna till Kvinnas uppdrag 3 Förord: Kraften

Läs mer

m3m Resolution 1325 m3m y Grejen med Y Kvinnor, fred & säkerhet

m3m Resolution 1325 m3m y Grejen med Y Kvinnor, fred & säkerhet m3m y Grejen med Y Resolution 1325 m3m Kvinnor, fred & säkerhet 1 Vad är kvinnor, fred och säkerhet 1 Krig och genus 3 Säkerhet för vem? 4 Kvinnor, fred och säkerhet i siffror 5 Bakgrund till agendan för

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Libanonkriget i svensk opinion

Libanonkriget i svensk opinion Libanonkriget i svensk opinion Libanonkriget i svensk opinion Ulf Bjereld I år är det 40 år sedan sexdagarskriget 1967 mellan Israel och dess arabiska grannstater. Sedan dess ockuperar Israel bl a den

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

11 februari är IKFF medarrangör av workshopen EU, Civilian Crisis Management and the role of civil society på Försvarshögskolan i Stockholm.

11 februari är IKFF medarrangör av workshopen EU, Civilian Crisis Management and the role of civil society på Försvarshögskolan i Stockholm. Hej IKFF: are! Ett nytt år är här och fredsarbetet går vidare. Med tanke på den katastrofala början på året (våra tankar går naturligtvis till alla civila offer för krig i världen bl a i Gaza och på Sri

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrunden antogs av Roks årsmöte 2007 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Stockholm

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Uppförandekod. Inledning

Uppförandekod. Inledning Uppförandekod Inledning Kvinna till Kvinna stödjer och samarbetar med kvinnoorganisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och tar en aktiv del i arbetet för fred. Våra samarbetsorganisationer utbildar

Läs mer

Året som gick Kvinna till Kvinnas verksamhetsberättelse 2009

Året som gick Kvinna till Kvinnas verksamhetsberättelse 2009 Året som gick Kvinna till Kvinnas verksamhetsberättelse 2009 2 Innehåll Verksamhetsberättelse 2009 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 Kvinna till Kvinnas verksamhet Vårt uppdrag i korthet 3 Förord 4 Kvinna till

Läs mer

för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen avseende perioden

för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen avseende perioden Handlingsprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen avseende perioden 2016-2020 Antaget av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningens 133-årskongress 18 juni i Stockholm 2016 1. Inledning Svenska

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE .... Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE Riksting 18 20 maj 2012 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Sexualpolitiskt uttalande INLEDNING Sexualpolitik handlar om frågor som känns inpå bara skinnet

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 Inriktning Syftet med verksamheten inom ramen för strategin är att arbeta för ett livskraftigt och pluralistiskt

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck.

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck. Vilka är vi? och förtryck. är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld Fryshuset har en särställning inom Sveriges ideella sektor med verksamheter i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Läs mer

Feministisk utrikespolitik

Feministisk utrikespolitik Partimotion Motion till riksdagen 2016/17:1073 av Jan Björklund m.fl. (L) Feministisk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flickors

Läs mer

Visions- och Målprogram

Visions- och Målprogram Visions- och Målprogram VISIONSDOKUMENT MISSION Förbundet Unga Rörelsehindrade ska fungera som en motpol mot alla orättvisor och för att reagera å våra medlemmars vägnar. Även för att erbjuda möjlighet

Läs mer

Vad kan FN göra åt den internationella vapenhandeln?

Vad kan FN göra åt den internationella vapenhandeln? Vad kan FN göra åt den internationella vapenhandeln? Paul Beijer Enheten för Nedrustning och ickespridning Bakgrundsteckning väpnat våld och konflikt Den internationella handeln med vapen FNs insatser

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Aktivistblues Lara Aharonian, Armenien, skriver om uthållighet. Kvinnornas. Vems röst får höras? Omdefiniera säkerhets begreppet!

Aktivistblues Lara Aharonian, Armenien, skriver om uthållighet. Kvinnornas. Vems röst får höras? Omdefiniera säkerhets begreppet! En tidning om fred och jämställdhet Kvinnornas krig Våldtäkter som krigsstrategi Slava Greenberg, Israel: Omdefiniera säkerhets begreppet! Vems röst får höras? FN:s resolution 1325 Kvinnor, fred och säkerhet

Läs mer

Seminarium i Riksdagen den 7 november 2007 om Europeisk fredspolitik Säkert!

Seminarium i Riksdagen den 7 november 2007 om Europeisk fredspolitik Säkert! Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Womens International League for Peace and Freedom Saba Nowzari E-post: saba.nowzari@ikff.se Seminarium i Riksdagen den 7 november 2007 om Europeisk fredspolitik

Läs mer

SMRs syn på utvecklingssamarbete

SMRs syn på utvecklingssamarbete SMRs syn på utvecklingssamarbete SMR tror att utvecklingssamarbete bäst sker utifrån en stabil grund och en tydlig identitet. För SMR är det vår värdegrund som inspirerar och vägleder oss när vi försöker

Läs mer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer Jag är väldigt osäker, har koncentrationssvårigheter och vill aldrig ha fel. Jag ställer höga krav på mig själv och tål inte misslyckande. Trots att jag är mycket omtyckt och älskad av många* Maskulinitet

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:1 2014-05-15 UF2014/32089/UD/FMR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för särskilda insatser för mänskliga

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD Handlingsprogram Uppdaterad 2015-01-01 1 Vision Skellefteå strävar efter att vara en kommun där mänskliga rättigheter omfattar alla och där barn, ungdomar

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:1 2014-02-13 UF2014/9980/UD/SP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för mänsklig säkerhet

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B7-0188/6. Ändringsförslag. György Schöpflin för PPE-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B7-0188/6. Ändringsförslag. György Schöpflin för PPE-gruppen 26.3.2012 B7-0188/6 6 Punkt 1 1. Europaparlamentet välkomnar Serbiens framsteg i reformprocessen och uppmanar rådet att bevilja Serbien status som kandidatland vid nästa toppmöte i mars 2012 eftersom de

Läs mer

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionen tar avstånd från den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete. Förslagets

Läs mer

diasporan sionism förintelsen

diasporan sionism förintelsen Israel - Palestina diasporan sionism förintelsen FN:s delningsförslag Judisk befolkningsutveckling 3000000 2250000 1500000 Judar Araber 750000 0 1922 1931 1946 1950 1966 Israel 1948-1967 USA:s intressen

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk Om FN Förenta Nationerna är en unik organisation som består av självständiga stater som sammanslutit sig för att arbeta för fred i världen och ekonomiska och sociala framsteg. Unik, därför att ingen annan

Läs mer

B8-0488/2016 } B8-0489/2016 } B8-0490/2016 } B8-0491/2016 } B8-0492/2016 } B8-0493/2016 } RC1/Am. 2

B8-0488/2016 } B8-0489/2016 } B8-0490/2016 } B8-0491/2016 } B8-0492/2016 } B8-0493/2016 } RC1/Am. 2 B8-0493/2016 } RC1/Am. 2 2 Stelios Kouloglou, Lola Sánchez Caldentey, Merja Kyllönen, Xabier Benito Ziluaga, Estefanía Torres Martínez, Miguel Urbán Crespo, Tania González Peñas, Marie- Christine Vergiat,

Läs mer

Inledning Världspolitiken tog en ny riktning generalsekreterare kanslichef 2005

Inledning Världspolitiken tog en ny riktning generalsekreterare kanslichef 2005 Inledning En hållbar utveckling mot fred och demokrati är inte möjlig om inte alla i samhället ges möjlighet att delta. Därför är kvinnors deltagande en förutsättning för fred. Världspolitiken tog en ny

Läs mer

TEMARAPPORT FLICKAFADDER

TEMARAPPORT FLICKAFADDER TEMARAPPORT FLICKAFADDER Tack för att du är Flickafadder och bidrar till Plan Internationals insatser för flickors rättigheter! Flickor och kvinnor tillhör en av de mest marginaliserade grupperna i världen.

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Inledning I millenniemålen fick funktionshinderperspektivet inget större utrymme. Ett talande exempel är området utbildning. Där kunde stora

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Läs om. Succé för. tar plats. i georgien. Året som gick. Kvinna till Kvinnas verksamhetsberättelse 2010

Läs om. Succé för. tar plats. i georgien. Året som gick. Kvinna till Kvinnas verksamhetsberättelse 2010 Läs om Succé för filmsatsning Kongos kvinnor tar plats Insamling slår rekord sommarskola i georgien Året som gick Kvinna till Kvinnas verksamhetsberättelse 2010 Innehåll 5 13 10 16 4 Två minuter 5 Förord

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Frågor & Svar. Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning.

Frågor & Svar. Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning. Frågor & Svar Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning. INNEHÅLL Varför sprider Plan en film om flickors rätt till utbildning? Är det Plan som står bakom Girl Rising? Hur jobbar Plan med

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Motverka i Borås Stad Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Jämställdhetsplan för Västerbotten

Jämställdhetsplan för Västerbotten Jämställdhetsplan för Västerbotten Män och kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter. Både män och kvinnor ska känna sig trygga, ha möjlighet att göra karriär och få vara nära sina barn: självklarheter

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

RFSU:s internationella arbete vision, strategi och program

RFSU:s internationella arbete vision, strategi och program RFSU:s internationella arbete vision, strategi och program Detta dokument innehåller tre komponenter: Visionen beskriver det framtida tillstånd vårt arbete syftar till. Åtagande och strategi beskriver

Läs mer

Israel - Palestina Konflikten

Israel - Palestina Konflikten NA15-2016-05-22 Israel - Palestina Konflikten Innehåll 1. Förenta Nationerna 3 1.1 Huvudorganen. 3 2. Mänskliga Rättigheter 4 2.1 Medborgerliga Rättigheterna... 4 2.2 Politiska Rättigheterna 4 2.3 Ekonomiska,

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

9101/16 /ss 1 DG C 1

9101/16 /ss 1 DG C 1 Europeiska unionens råd Bryssel den 23 maj 2016 (OR. fr) 9101/16 COAFR 136 CFSP/PESC 402 RELEX 410 COHOM 52 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 23 maj 2016 till: Delegationerna Föreg.

Läs mer

FRIHET FRÅN VÅLD VÅLDSFÖREBYGGANDE ARBETE MED GENUSPERSPEKTIV. Peter Söderström peter.soderstrom@mfj.se Män för Jämställdhet www.ffv.me www.mfj.

FRIHET FRÅN VÅLD VÅLDSFÖREBYGGANDE ARBETE MED GENUSPERSPEKTIV. Peter Söderström peter.soderstrom@mfj.se Män för Jämställdhet www.ffv.me www.mfj. FRIHET FRÅN VÅLD VÅLDSFÖREBYGGANDE ARBETE MED GENUSPERSPEKTIV Peter Söderström peter.soderstrom@mfj.se Män för Jämställdhet www.ffv.me www.mfj.se TOUGH GUISE Förväntningar på våld Från barndomen är killar

Läs mer

METODMATERIAL SIX DAYS

METODMATERIAL SIX DAYS METODMATERIAL SIX DAYS INLEDNING Kvinna till Kvinna Såhär kan du stödja arbetet för kvinnors rättigheter DEL 1: SIX DAYS Bakgrundsfakta om filmen Såhär kan en visning se ut Tips till dig som workshopledare

Läs mer

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

19 oktober / kl 11.30-19.00 Bygget Fest & Konferens Norrlandsgatan 11 Stockholm LSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER

19 oktober / kl 11.30-19.00 Bygget Fest & Konferens Norrlandsgatan 11 Stockholm LSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER 19 oktober / kl 11.30-19.00 Bygget Fest & Konferens Norrlandsgatan 11 Stockholm LSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER PROGRAMÖVERSIKT 11.30 Dörrarna öppnas 12.00-13.10 Inledning med demokratiminister Birgitta

Läs mer