RAPPORT. Grundvattennivåer i Höganäs HÖGANÄS AB MALMÖ GEOLOGI OCH GRUNDVATTEN UPPDRAGSNUMMER repo001.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT. Grundvattennivåer i Höganäs HÖGANÄS AB MALMÖ GEOLOGI OCH GRUNDVATTEN UPPDRAGSNUMMER 1240647000 2015-06-05. repo001."

Transkript

1 HÖGANÄS AB Grundvattennivåer i Höganäs UPPDRAGSNUMMER MALMÖ GEOLOGI OCH GRUNDVATTEN ANDERS NILSSON DANIEL SEVELIN

2 Icke-teknisk sammanfattning Vårvintern 2014 inkom fastighetsbolaget Jefast AB med en skrivelse till Länsstyrelsen i Skåne. Bolaget har sedan en tid problem med inträngande vatten i källare i hus i centrala Höganäs. Jefast AB menar att orsaken kan vara att Höganäs AB upphört med att länshålla sin gamla gruva, vilken är belägen under delar av staden. Jefast menar att grundvattennivån i centrala Höganäs stigit över tiden efter det att länshållningen avslutades Under har konsultbolaget Sweco utrett grundvattensituationen i Höganäs. Den genomförda utredningen visar inte på något samband mellan den avslutade länshållningen av gruvan och problemen med källaröversvämningar i enskilda fastigheter i centrala Höganäs. Mätningar av grundvattennivåer i Höganäs visar att nivåerna är stabila sedan åtminstone En genomgång av historiska mätningar visar att grundvattenytan i centrala Höganäs alltid legat på en hög nivå trots länshållning i gruvan och området har historiskt sett varit vattensjukt. Centrala Höganäs ligger i en sänka mellan högre belägna områden vid Tjörröd i norr och Långaröd i söder. Lågpunkten återfinns ungefär vid Storgatan. Att området varit vattensjukt har varit välkänt vid byggnation av större delen av centrum på till 1970-talen. Trots detta har djupa källare byggts under grundvattenytan. Dessa källare har anlagts med pumpgropar som används för att hålla nere grundvattenytan. Grundvattennivån i centrala Höganäs styrs idag till stor del av denna pumpning. Mätningarna i centrala Höganäs visar att grundvattenytan är avsänkt till följd av länshållningen vid ett antal hus och i Viadukten på väg 111. En trolig orsak till dagens problem med vatteninträngning i källare är att dräneringssystemen är ålderstigna. Länshållningen har orsakat sättningar i delar av centrala Höganäs som troligen fortfarande pågår. Detta beror på att sättningar utbildas under lång tid. Att åtgärda dräneringssystemen kräver hänsyn vid planeringen så att dräneringssystemen återfår sin kapacitet utan att grundvattenytan sänks mer än till den ursprungliga länshållningsnivån. En ombyggnad av systemen för länshållning till en djupare nivå kommer att medföra en ökad sättningsrisk. Åtgärder bör utarbetas i samförstånd mellan fastighetsägare och kommunen. Sweco Drottningtorget 14 Box 286 SE Malmö, Sverige Telefon +46 (0) Fax Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Anders Nilsson Malmö Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0)

3 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Syfte 3 3 Omfattning 4 4 Geologisk och geohydrologisk uppbyggnad Geologi Grundvatten 10 5 Grundvattenmätningar Mätresultat 13 6 Länshållning av gruvan 17 7 Historiska mätdata Grundvattennivåer i geotekniska undersökningar och andra arkivkällor 23 8 Källarnivåer Pågående länshållning i Höganäs Sättningar Energibrunnar Slutsatser (38)

4 Bilagor Bilaga 1 SGU jordartskarta för Höganäs Bilaga 2 Topografisk karta över centrala Höganäs Bilaga 3 Geologisk principsektion genom centrala Höganäs Bilaga 4 Läge för geologisk principsektion på plankarta Bilaga 5 Mätprogram grundvattennivåer Bilaga 6 Grundvattennivåer i bergmätpunkter Bilaga 7 Grundvattennivåer i jordpunkter J1-J10 Bilaga 8 Grundvattennivåer i jordpunkter J11-J19 Bilaga 9 Mätningar i Höganäs kommuns observationsrör i centrala Höganäs Bilaga 10 Jämförelse mellan källarnivå och interpolerad grundvattenyta Bilaga 11 Jämförelse mellan källarnivå och interpolerad grundvattenyta - detaljbild vid Stjärngatan/Verdandigatan Bilaga 12 Avstånd mellan källarnivå och interpolerad grundvattenyta Bilaga 13 Byggår och källarnivå för inventerade fastigheter Bilaga 14 Inventerade hus med pumpgrop Bilaga 15 Energibrunnar i centrala Höganäs 2 (38) repo001.docx

5 1 Inledning I Höganäs med omnejd har det i mer än 200 år bedrivits gruvbrytning av kol och lera. Gruvområdet sträcker sig från dagbrott och marknära brytning (10-20 m djup) vid Tjörrödsområdet, strax norr om Höganäs centrum, till djupt liggande gruvorter ( m djup) öster om Höganäs tätort. Länshållning av gruvan har redan från början utförts i olika schakt men i takt med gruvans utbredning österut har uppfordringen av vatten skett huvudsakligen i schakt Gustaf Adolf. Det uppfordrade vattnet har använts dels som dricksvatten inom kommunen och dels som processvatten inom Höganäs AB. Gruvdriften upphörde 1961 men länshållningen fortsatte då länshållningsvattnet användes av både kommunen och Höganäs AB. Kommunens behov av länshållningsvattnet upphörde vid inkopplingen av Sydvatten i slutet på 1970-talet och från 1985 användes länshållningsvattnet enbart som processvatten hade dels behovet av vatten och dels tillförlitligheten till leverans av vatten från gruvan minskat, varför länshållningen av gruvan upphörde. Länshållningens upphörande har medfört att gruvan vattenfyllts och att grundvattennivåerna i gruvområdet återhämtat sig till naturliga nivåer. Under 2014 har fastighetsbolaget Jefast AB vänt sig till länsstyrelsen och påtalat problem med inträngande vatten, vilket lett till källaröversvämning och fuktskador. Sättningar har även uppträtt runt företagets hus på olika fastigheter. Enligt Jefast ska problemen bottna i höga grundvattennivåer som en följd av Höganäs AB:s upphörda länshållning av gruvan. Även andra fastighetsägare har rapporterat om dessa problem. Länsstyrelsen har vänt sig till Höganäs AB för att företaget ska kunna ge sin syn på problemen. Höganäs AB har under längre tid utfört kontroll av grundvattennivåer i den nedlagda gruvan. Under har även mätningar och grundvattenutredning utförts av konsultbolaget Sweco. 2 Syfte För att klarlägga grundvattennivåförhållandena i Höganäs samt för att se om det finns ett samband mellan fuktproblem och källaröversvämningarna och Höganäs AB:s avbrutna länshållning har Sweco Environment AB (Sweco) utfört en hydrogeologisk utredning, vilken redovisas i denna rapport. Uppdraget har varit att förutsättningslöst undersöka förhållanden kring grundvattennivåer både i nutid och historiskt sett, uppbyggnad av jord- och berglager samt förutsättningarna för de drabbade fastigheterna. 3 (38)

6 3 Omfattning Grundvattenförhållandena i ett område styrs i hög grad av den geologiska uppbyggnaden. Därför är det viktigt att förståelsen för den geologiska uppbyggnaden är korrekt och att geologin kan beskrivs med tillräcklig noggrannhet. Ett område där grundvattenförhållandena ska undersökas behöver därför även beskrivas geologiskt för att möjliggöra en korrekt tolkning av resultaten från de mätningar av grundvattennivåer som utförs inom området. För att beskriva de geologiska och hydrogeologiska förhållandena i Höganäsområdet har information hämtats in från olika källor. Geologisk information har främst hämtas från Sveriges geologiska undersökning, SGU. Information har även hämtats från geotekniska undersökningar som utförts inför hus-, väg- och VA-utbyggnader. De har hämtats från Höganäs kommuns arkiv. Vissa geologiskt intressanta områden har även undersökts av forskare och privata företag för förekomster av brytningsvärda mineral. Denna typ av information är ofta tillgänglig från forskarsidan och ibland från de privata företag som utfört undersökningarna. I Höganäs är det Höganäs AB som står bakom många av de geologiska undersökningar som utförts och i deras arkiv finns ett digert geologiskt material som beskriver den lokala geologin i Höganäsområdet. Även information om gruvans utbredning och länshållning har inhämtats från Höganäs AB. För att skapa en bild av grundvattensituationen i området har mätningar av grundvattennivå utförts i ett mätprogram för Höganäs tätort och området runt den f.d. gruvan. Mätningarna har utförts i ett antal observationspunkter fördelat på olika berglager och jordlager. Mätningar av grundvattennivån i gruvlagren har även utförts. Grundvattenmätningarna är pågående och har utförts under drygt ett års tid för att skapa en god bild av årstidsvariationer, påverkan från nederbörd eller grundvattenuttag. Även historiska data har studerats. Dessa har inhämtats från Höganäs AB och Höganäs kommun. För de fastigheter i Höganäs tätort där det framkommit att det finns problem med fukt och källaröversvämning har uppgifter om husen hämtats in från Höganäs kommun. Uppgifterna utgörs bl.a. av husens byggnadsår, källarnivå och eventuell länshållning. Källarnivåerna jämförs mot uppmätta grundvattennivåer från mätprogrammet för att se om de problem som upplevs är relaterade till grundvattennivån. Även problem med sättningar har rapporterats. Sättningarna har i många fall hänförts till förändringar i grundvattensituationen i centrala Höganäs efter upphörandet av gruvans länshållning. Information om geotekniska förhållanden har inhämtats från kommunen för att kunna bedöma detta. Information om energibrunnar i centrala Höganäs har även inhämtats från SGU och Höganäs kommun för att belysa deras eventuella påverkan på grundvattensituationen. Energibrunnar där vatten pumpas upp ur en brunn och återförs i en annan kan potentiellt skapa problem med lokalt höjda grundvattennivåer. Arbetet i de olika stegen presenteras i större detalj i avsnitten nedan. 4 (38) repo001.docx

7 4 Geologisk och geohydrologisk uppbyggnad I de följande textavsnitten hänvisas ofta till gatunamn och platser som är kända för dem som bor i eller känner till Höganäs. För de läsare som inte är bekanta med Höganäs hänvisas till Figur 1, där några av de i den här rapporten mest omnämnda gatorna finns utsatta. Figur 1. Höganäs centrum och de i denna rapport mest omnämnda gatorna i Höganäs. 4.1 Geologi Geologin i Höganäsområdet är mycket väl undersökt och beskriven, tack vare det omfattande material som producerats genom gruvdriften och prospektering för gruvdriften. Tyngdpunkten i undersökningarna ligger naturligt nog på den sedimentära berggrunden, då det är här förekomsten av kol- och lerlager fanns. I föreliggande rapport kommer den geologiska lagerföljden för jord- och berglager att beskrivas enbart för den centrala delen av Höganäs, där de flesta fallen av fuktiga källare och källaröversvämningar rapporterats. För detaljer rörande jord- och berglager samt deras utbredning i Höganäsområdet hänvisas till SGU:s Jordartskarta Höganäs NO/Helsingborg NV (Serie Ae Nr 25) samt 5 (38)

8 Berggrundskarta Höganäs NO/Helsingborg NV (Serie Af Nr 129) och däri givna vidare referenser. Enligt SGU:s jordartskarta, se Bilaga 1, utgörs ytjordarten för Höganäs tätort huvudsakligen av sand. En tunga av svämsediment av silt-sand sträcker sig in österifrån längs Storgatan ungefär fram till kyrkan och f.d. järnvägsstationen. Tungans bredd sträcker sig ungefär mellan Viadukten i norr och Borgmästaregatan i söder. Mot öster vidgas den upp mot väg 112 i norr och ned till Långarödsvägen, i höjd med flygplatsen. Mot Steglinge vidtar morängrovlera och öster om Steglinge finns ett område med gyttja. Norr om väg 112 är ytjordarten huvudsakligen siltig till lerig morän. Vissa områden av tätorten har mycket tunna jordlagertäcken, mindre än 0,5 m mäktiga. Sådana områden finns vid Tjörröd, Långaröd och runt Väsby. Berggrundens överyta ligger således högt i de här områdena. I centrala Höganäs ligger berggrunden generellt något djupare. Även markytan ligger lägre i centrala Höganäs. En sänka i terrängen finns längs med Centralgatan och Storgatan i öst västlig riktning. Marknivåerna ligger på ca +5 norr om väg 112 och sjunker ned mot ca +1,8 vid rondellen söder om Viadukten. Vidare ned mot Långaröd i söder stiger markytan till ca +4 igen (samtliga höjder i RH2000). Mot kusten finns en åsbildning som går upp till mellan Sänkan i terrängen är således enbart öppen mot öster. Topografin för centrala Höganäs åskådliggörs i Bilaga 2. Topografin medför att grundvatten rör sig från de högre liggande områdena norr om väg 112 och söderifrån från Långaröd mot sänkan i centrala Höganäs. För att erhålla en detaljerad bild av jordlagerföljden i Höganäs har geotekniska undersökningar gåtts igenom. Ett antal sådana har utförts i Höganäs inför byggnation av hus och VA-omläggningar. Berggrundens överyta i centrala Höganäs har beskrivits från uppgifter dels i de geotekniska undersökningarna och dels i SGU:s Brunnsarkiv. Uppgifterna är trots det stora antalet borrningar något knapphändiga. De flesta av de geotekniska borrningarna är avslutade i jordlagren innan de nått ner till berg. Många bergborrade brunnar i området har borrats med hammarborrning och eftersom den sedimentära berggrunden i området ofta är löst lagrad är det svårt att avgöra vad som är jord och vad som är berg vid borrningen. För de bergborrade brunnarna i SGU:s Brunnsarkiv har därför ett urval som bedömts trovärdiga i uppgifter om berggrundens överyta valts. Laserscannade marknivåer för Höganäs och mätresultat från mätprogrammet för grundvattennivåer har tillsammans med geotekniska underlag och brunnsuppgifter sammanställts i en databas. En geologisk principsektion har sedan skapats för centrala Höganäs, där markyta, bergöveryta, jordlager samt grundvattennivå i jord visas. Principsektionen visas i Bilaga 3 och dess läge i plan i Bilaga 4. Det översta lagret i profilen utgörs av fyllnadsmassor av varierande slag för i stort sett hela området. Fyllnadsmassorna utgörs av väg- eller järnvägsöverbyggnader, byggavfall, 6 (38) repo001.docx

9 matjord och dylikt. Tjockleken på lagret med fyllnadsmassor varierar generellt mellan ca 0,1 m och 1,5 m. Under fyllnadsmassorna vidtar naturliga jordlager. I västra Höganäs är det huvudsakligen sand med inslag av lerskikt, silt eller grus. I centrala Höganäs finns dock betydande lager med organiska jordarter. De består av gyttja, torv, lergyttja, gyttjig lera och liknande. Ibland innehåller de skikt av sand och lera. De organiska jordlagren avsattes i Atlantisk tid, för ca år sedan, då havet stod högre och de lägre liggande delarna av Kullahalvön var översvämmade. I takt med att havet drog sig tillbaka avsattes lergyttjor och gyttja i de lägst liggande delarna. De organiska jordarterna är upp till ca 3 m mäktiga i de centrala delarna av Höganäs. Under de organiska lagren återfinns företrädesvis sand med skikt av lera och silt. Många av de geotekniska borrningarna är avslutade här innan de nått berg. Sandlagrens mäktighet är således svårt att fastställa. I vissa borrningar uppgår de till mer än 4 m men beroende på hur högt berggrundens överyta ligger och om det finns morän mellan sandlagret och berggrunden kan de även vara tunnare. Sanden är troligen avsatt vid inlandsisens avsmältande, men kan även utgöras av svallat material från högre belägen mark. Ovanpå den sedimentära berggrunden finns ofta morän eller lermorän. I centrala Höganäs har denna inte alltid gått att verifiera från de geotekniska borrningarna, då dessa ofta avslutats innan moränen påträffats. Vissa geotekniska borrpunkter når helt ned i berg utan att träffa på morän och således finns det ingen morän i lagerföljden för dessa platser. Norr om väg 112 och upp mot Tjörröd återfinns morän och lermorän från markytan ned till berggrunden. Mäktigheten uppgår ofta till 2 3 m. Vid Hustofta öster om Höganäs finns ca 3 4 m morän och ner mot Buskeröd vid Brandstorpsborran finns ca 2 6 m sandig moränlera. I centrala delarna av Höganäs har troligen delar av den morän som avsatts eroderats bort vid perioder av högre havsnivåer och av rinnande vatten i sänkan som finns i centrala Höganäs. Den morän som finns kvar verkar finnas där berggrunden är något lägre belägen och där den saknas ligger berggrunden ofta något högre. Moräntäcket i centrala Höganäs är således inte heltäckande utan har glipor där sanden är avlagrad direkt på berggrunden. Så är fallet exempelvis strax väster och öster om Viadukten, där sanden är avsatt direkt på den vittrade lersten - sandsten som utgör berggrunden. Från profilen i Bilaga 3 är det tydligt att berggrundens överyta varierar i höjd i centrala Höganäs. Anledningen till detta är att berget haft olika motståndskraft mot vittring och inlandsisar, beroende på vilken typ av bergart som stuckit upp i bergöverytan och var det finns sprickor och förkastningar i berggrunden. Berggrunden ligger högt vid Viadukten, på nivån -1,5 i RH2000 eller ca 1,5 m under vägbanan i höjd med gångbron över väg 111. Västerut sjunker berggrunden ner mot -7,5 till -10 och österut ned mot -5. Den sedimentära berggrunden ned till gruvlagren utgörs huvudsakligen av växellagrande sandsten, siltsten, lerstenar och leror från understa delen av Jura-perioden, benämnd 7 (38)

10 Lias. Underst i lagerföljden ovanpå gruvlagren finns ett lager av sandsten benämnt Boserupssandsten, en grövre och lite lösare sandsten. Sandstenen har använts för att driva stenorter mellan olika gruvschakt för dräneringsändamål under gruvdriften. Gruvlagren tillhör översta delen av Trias-perioden, benämnd Rät. Överst finns den tunnare av kolflötsarna, A flötsen. Mellan A- och B flötsen finns leror, lerskiffrar och siltstenar. Under B flötsen finns leror som bröts för keramisk produktion. Avståndet mellan de båda flötsarna varierar mellan ett fåtal metrar uppe i norra delen av gruvområdet upp till meter i den södra delen av gruvområdet. Gruvlagren ligger nära markytan i Tjörrödsområdet, på mindre än 10 m djup. Lagren lutar mot sydost så att de vid Brors backe i centrala Höganäs återfinns på strax över 50 m djup. Längre söderut vid schaktet Gustaf Adolf är djupet 105 m och i Brandstorp ca 155 m. Gruvområdet avgränsas i väster av den västra förkastningen, där gruvlagren på västra sidan förkastningen ligger ca 180 m djupare än de gör på östra sidan av förkastningen. På västra sidan förkastningen återfinns således yngre berggrund i bergöverytan än på den östra sidan. Delar av gruvan belägna under Höganäs tätort har drivits fram till förkastningen, se Figur 2. Från Figur 2 är det tydligt att det skiljer mellan var SGU visar den västra förkastningen och där den finns enligt års gruvkarta. Då detaljeringsnivån på gruvkartan får anses vara god bör lokaliseringen av västra förkastningen utgå från denna. Även inom gruvområdet finns ett stort antal förkastningar, där gruvlagren förflyttat sig i höjdled. Nere i söder nådde gruvan fram till en förkastning benämnd södra stupningen, vilken kom att utgöra begränsning av gruvans framdrift mot söder. Gruvlagren låg i det här området som djupast under markytan på ca 155 m djup. 8 (38) repo001.docx

11 Figur 2. Underlag från gruvkartan Pilarna på den västra förkastningen (enligt SGU) pekar mot det sänkta blocket. Gruvområdet enligt gruvkartan tar inte med den äldsta delen av gruvan kring Tjörröd. 9 (38)

12 4.2 Grundvatten I jord- och berglager existerar ett antal olika grundvattenytor, beroende på i vilket lager man mäter. Orsaken till att det kan finnas flera grundvattenytor är att det finns tätare lager mellan mer genomsläppliga lager. För följande resonemang antas en generell berglagerföljd med två genomsläppliga berglager med ett tätare berglager emellan. Vid förhållanden där det undre genomsläppliga berglagret fylls på snabbare än det övre kommer trycket på grundvattnet i det undre berglagret att öka. Installeras ett observationsrör i varje berglager kommer därför grundvattenytan i det undre genomsläppliga berglagret att stiga till en högre nivå än i det övre lagret. Om det övre av de två genomsläppliga lagren fylls på snabbare än det undre kommer situationen bli omvänd; det övre lagrets grundvattenyta står högre än den i det undre. Vid en jämförelse av grundvattenytor är det därför viktigt att veta från vilket eller vilka lager som grundvattnet i en observationsrör kommer ifrån. I det gamla gruvområdet är det enbart två mätpunkter, Gustaf Adolf och Brandstorp, som visar grundvattennivån i gruvlagren. Övriga mätpunkter i berg visar grundvattennivån i andra berglager än gruvlagren och bör således inte jämföras rakt av mot grundvattennivån i gruvlagren. Vad gäller jordlagren är de mer genomsläppliga lagren i stora delar av Höganäs avskilda från berglagren med ett tätare lager av lera eller lermorän. För centrala Höganäs är lermoränen ibland borta på mindre områden till följd av erosion. Där så är fallet har grundvattnet i jordlagret kontakt med grundvattnet i det översta berglagret och grundvattenytorna är oftast på samma nivå. Så som berglagren är uppbyggda i centrala Höganäs står dock grundvattennivån i det översta berglagret inte i direkt kontakt med grundvattnet i gruvlagren. 5 Grundvattenmätningar För att beskriva grundvattennivån i jord och berg samt dess variation i och runt Höganäs har ett mätprogram upprättas. Mätprogrammet ger underlag för att beskriva nuvarande grundvattennivåer och årstidsvariationer i jord, berg och i gruvan samt vilka gradienter som råder mellan jord och berg. I mätprogrammet ingår mätpunkter från Höganäs kommun, Höganäs AB, privata grävda och borrade brunnar samt gruvschakt. Mätpunkterna har valts ut efter en genomgång av pågående mätningar i Höganäs och arkivmaterial i form av gamla rapporter och undersökningar. Lämpliga mätpunkter har utgjorts av mätpunkter där det finns äldre mätvärden eller längre mätserier från perioden innan och efter det att länshållningen av gruvan upphörde. 10 (38) repo001.docx

13 Mätpunkter där det varit möjligt att mäta grundvattennivå både i jord och i berg i närheten av varandra har eftersträvats. Där sådana finns är det möjligt att jämföra grundvattennivåerna för att se flödesriktningen, vilken kan vara riktad från jord ner till berg eller tvärtom. Det har dock inte varit möjligt att hitta jordlagerbrunnar intill samtliga bergborrade brunnar. För brunn B1, B2, B3 och B7 saknas närliggande jordlagerbrunnar i mätprogrammet. Urvalsprocessen och de i mätprogrammet ingående brunnarna beskrivs i mer detalj i Bilaga 5. Figur 3. Läget för samtliga mätpunkter i mätprogrammet. Gruvområdets utbredning, markerat med svart streckad linje, är hämtad från SGU serie Af nr 129. Mätprogrammet består av 30 mätpunkter. Av dessa är 18 i jordlagren, 10 i olika berglager och 2 i gruvlagren. Läget för samtliga mätpunkter presenteras i Figur 3. I Figur 4 visas de mätpunkter som finns i Höganäs centrum tydligare. I samtliga punkter har automatiska nivågivare, s.k. Divers, installerats. Mätningarna med Diver har utförts varje hel timme, vilket medger en hög upplösning på de förändringar som påverkar grundvattennivån. Exempel på förändringar är pumpning i brunnen eller i närheten av den samt nederbörd som infiltrerar i marken runt brunnen. 11 (38)

14 Mätpunkterna i gruvlagren utgörs av schakt Gustaf Adolf och Brandstorp. Gustaf Adolf är det gamla pumpschaktet där länshållningen av gruvan utfördes. Brandstrop utgörs av en av två brunnar som borrades från ytan ner till gruvan år 1972 för uppfordring av länshållningsvatten från gruvan. Figur 4. Läget för mätpunkter i Höganäs centrum. Gruvområdets västra gräns, markerat med svart streckad linje, är hämtad från SGU serie Af nr 129. Mätpunkterna B1 B6 är privat ägda bergborrade brunnar belägna runt gruvområdet. I Höganäs tätort finns få bergborrade brunnar som är möjliga att mäta i. Exempelvis har de energibrunnar i centrum som besökts ej varit möjliga att mäta i. Den vanligaste orsaken har varit att brunnen är nedgrävd eller att ägaren ej kan lokalisera den. För att erhålla mätningar i berg, även för Höganäs tätort, har tre stycken bergborrade brunnar utförts; B7 norr om centrum, B8 i centrum och B9 söder om centrum. Vid B9 installerades det dessutom ett observationsrör i jordlagren, J19, för att utöka mätprogrammet för jordlagren till södra delen av Höganäs tätort Mätpunkten B10 är ett observationsrör i berg som installerats av Höganäs kommun för att kunna mäta grundvattennivåer i centrala Höganäs. Då mätningen i röret inleddes bedömdes röret återspegla grundvattenytan i jord och mätpunkten benämndes J16. Vid kontroll av de geotekniska resultaten från installationen framgick det däremot att 12 (38) repo001.docx

15 observationsröret är neddrivet djupare än ett närbeläget rör i mätpunkten B11. Då B11 är ett observationsrör i berg är således även B10 ett observationsrör i berg. J16 döptes därför om till B10 och J16 ströks ur numreringen för att inte benämningen av kvarvarande mätpunkter i jord skulle behöva ändras under pågående mätning. Mätpunkterna i jord, benämnda J1 J15 samt J17 J19, utgörs huvudsakligen av observationsrör installerade i Höganäs tätort. Punkterna J1 J3, J17 och J19 är observationsrör som installerats av Höganäs AB för deras kontrollprogram, punkterna J4 J9 och J15 är installerade av Höganäs kommun för att mäta grundvattennivåer. Punkt J18 är en privat grävd brunn vid ett f.d. mejeri i östra delen av tätorten. Utanför tätorten utgörs mätpunkterna J11 J14 av grävda brunnar vid gårdar. J12 och J13 används för husbehov, J11 och J14 används inte alls. Mätpunkterna B11, B12, J20, J23 och J24 är mätpunkter som ingår i Höganäs kommuns mätprogram och i vilka det inte har utförts nivåmätning i det här presenterade mätprogrammet. Anledningen till detta är att närliggande mätpunkter valts, då grundvattennivåerna varit jämförbara. De historiska grundvattennivåerna från mätpunkterna har enbart använts för att se trenderna i grundvattennivå, presenterat i avsnitt 7 nedan. Punkternas placering framgår av Figur Mätresultat Mätning av grundvattennivåer i mätprogrammet påbörjades i mars 2014 och är pågående. Resultaten som presenteras här sträcker sig fram till Mätresultaten presenteras grafiskt i Bilaga 6 8. I Bilaga 6 presenteras mätdata för mätpunkter i olika berglager, i Bilaga 7 för mätpunkterna J1 J10 i jord och i Bilaga 8 för mätpunkterna J11 J19 i jord. Nederbördsdata från SMHI:s station i Nyhamnsläge redovisas även för att påverkan från nederbörd vid de olika mätpunkterna ska kunna bedömas. Samtliga mätpunkter i berg uppvisar en årstidsvariation och de flesta reagerar på nederbörd. Punkten B10 är huvudsakligen påverkad av länshållningen i Viadukten och reagerar ytterst lite på nederbörd. Övriga mätpunkter i berg varierar från tydlig och snabb påverkan, såsom B1 och B8 där grundvattenytan stiger snabbt till skarpa toppar för att sedan återhämta sig, och långsam påverkan där stigningen och återhämtningen är mjuk och amplituden liten, såsom i B2, Gustaf Adolf och Brandstorp. Flera av brunnarna i berg, Bilaga 6, är påverkade av uttag. Brunnarna B2, B3, B5, B6 och Gustaf Adolf är samtliga uttagsbrunnar. I B2, B5 och B6 är uttaget för husbehov, vilket syns i de tidsmässigt korta avsänkningarna från den vilande grundvattenytan. B3 används för bevattningsändamål och pumpas kontinuerligt under längre perioder. Grundvattnet i Gustaf Adolf används som processvatten av en närbelägen livsmedelsindustri och pumpas i olika omfattning. Perioderna samt görs större uttag i Gustaf Adolf, resten av mätperioden görs enbart mindre uttag på vad som verkar vara daglig basis. 13 (38)

16 Grundvattennivåerna i Gustaf Adolf och Brandstorp följer varandra väl. När grundvatten tas ut ur Gustaf Adolf reagerar även grundvattenytan i Brandstorp. Inget uttag har gjorts i Brandstorp under mätperioden. Detta förhållande visar på en god hydraulisk kontakt mellan Gustaf Adolf och Brandstorp. Grundvattennivån i Gustaf Adolf ligger ovanför grundvattenytan i Brandstorp under perioden mars 2014 september Från mitten på oktober 2014 till slutet av mars 2015 är grundvattennivån i Brandstorp högre än i Gustaf Adolf, men från slutet av mars 2015 och fram till mätperiodens slut i april 2015 är Gustaf Adolf högre igen. Anledningen till detta är sannolikt skillnader i tillrinning till de olika delarna av gruvan, dels beroende på skillnader i jordlagrens mäktighet och genomsläpplighet, berglagrens mäktighet och genomsläpplighet, och förkastningars lägen och riktningar. Enligt uppgifter kollapsar gruvgångarna genom att lera från lagret under kolflötsen pressas upp i gruvgången. Denna process har också effekt på hur fort grundvattnet transporteras i gruvan. Inga observationer av grundvattennivån i gruvlagren har varit möjliga att utföra i centrala Höganäs. Det faktum att den hydrauliska kontakten är god mellan Gustaf Adolf och Brandstorp innebär att kontakten norrut och västerut mot den gamla gruvan också borde vara god. Installeras observationsrör i gruvlagren i dessa delar av gruvan bör en i princip horisontell grundvattennivå föreligga i gruvlagren, vars nivå ungefärligen ligger på den som uppmätts i Gustaf Adolf och Brandstorp. De tätare lager av lerskiffrar och leror som finns i berggrunden medför att grundvattennivån i gruvlagren inte påverkar grundvattennivån i jordlagren. Om öppna gruvschakt eller ett större antal otätade borrningar penetrerar de tätare lagren kan en viss transport av vatten ske från gruvlagren upp till jordlagren. Då de flesta av de utförda borrningarna i gruvområdet som verkligen når ner till gruvlagren är energiborrningar som ska vara hydrauliskt tätade får eventuellt tillskott av vatten från gruvlagren till jordlagren anses vara obetydligt. Det finns inte heller några öppna gruvschakt i centrala Höganäs. Schakten har återfyllts, huvudsakligen med det material som tagits upp då de grävts och de första orterna drivits. Dessa massor består således till stor del av de leror, lerskiffrar och skrotsten man grävt igenom på vägen ner och som inte varit användbar för några produktionsändamål. Då mätpunkterna i berg representerar olika berglager kan ingen generell grundvattenyta för berg upprättas. Det går därför inte att säga åt vilket generellt håll grundvattenytan i berg lutar. Punkterna i norr, B1 och B2, är installerade i Kågerödslager, vilka stratigrafiskt befinner sig under gruvlagren. De är dock installerade på olika djup i Kågerödsformationen och möjliggör således ingen slutledning om vilket håll grundvattenytan lutar. B7 är installerad i ett område med mycket förkastningar strax norr om Tjörröd. Kontakten med gruvlagren får antas vara obefintlig. Brunnarna B8 och B9 ligger på västra sidan av gruvan, mot havet. Båda brunnarna har grundvattennivåer som är lägre än de i Gustaf Adolf och Brandstorp. B9 är belägen 14 (38) repo001.docx

17 väster om västra förkastningen och representerar andra berglager än gruvlagren. B8 är placerad där den västra förkastningen utgör en gräns för gruvans utbredning västerut i centrala Höganäs. Punkterna B3 och B4 uppvisar grundvattenytor som är högre än i Gustaf Adolf och Brandstorp för perioden april 2014 februari 2015, medan nivåerna i de fyra brunnarna ligger nära varandra under februari - mars 2015 för att sedan skiljas igen. Detta är troligen beroende på skillnader i nybildning av vatten till de berglager där brunnarna utanför gruvområdet är belägna jämfört med nybildningen av vatten till gruvlagren. B3 och B4 är 52 respektive 60 m djupa och befinner sig således i andra berglager än gruvlagren. Som beskrivet i avsnitt 4.1 finns tätare lager med leror och lerskiffrar i berggrunden, vilket medför att grundvattnet kan ha flera olika trycknivåer beroende på var i lagerföljden en borrad brunn är placerad. Pumpningen i B3 har ingen påverkan på nivåerna i varken B4, Gustaf Adolf eller Brandstorp, vilket innebär att det inte finns någon hydraulisk kontakt dels mellan B3 och B4 och dels mellan B3 och gruvlagren. Grundvattennivåerna i jordlagren i centrala Höganäs, Bilaga 7 och 8, är i de flesta fall påverkade av pågående länshållning i området. Mätpunkterna J6 J10, J15 och J18 är påverkade av länshållning, dels från Viadukten, dels från de hus som är uppförda i centrala Höganäs och där länshållning sker kontinuerligt. Grundvattennivåerna i J7 och J15 är mest påverkade och ligger under nivån ±0 i RH2000. Grundvattennivåerna i jordlagren påverkas olika av nederbörd. Vissa kurvor i Bilaga 8 är taggiga med ett stort antal toppar på kurvorna, vilket visar på tillfällen när det regnar. De nivåkurvor som har flest taggar finns där mätpunkterna är belägna i asfaltytor och troligen läcker vatten från ytan ner i mätrören. Vissa av rören översvämmas helt vid kraftiga regn. Andra mätpunkter visar på en mindre påverkan av nederbörd med mjuka stigningar i nivåkurvorna. Ett kraftigt regn som syns i de flesta av jordlagerrören inträffade Regnet orsakade översvämningar på flera ställen i nordvästra Skåne. Den intensiva nederbörden är tydligast i mätpunkterna J8 och J18, men syns även på de övriga taggiga nivåkurvorna eller som början på en mjuk stigning på nivåkurvan i mätpunkt J5, J11 och J13. Även i mätpunkterna B1 och B5 syns regnets påverkan tydligt. Mätpunkt J5 är sannolikt påverkad av länshållning, men befinner sig troligen i utkanten av påverkansområdet. Påverkan verkar vara som störst på sommaren, då grundvattennivån når ner till nivåer jämförbara med punkt J6. Under resten av året är grundvattennivån i mätpunkten troligen i varierande grad påverkad och som minst påverkad under vårvintern, då grundvattennivån är som högst. Grundvattennivåerna i de privata brunnarna utanför Höganäs tätort, J11 J14, är antingen opåverkade av grundvattenuttag eller pumpas för husbehov. Där det finns mätpunkter i både jordlager och berglager är det möjligt att avgöra grundvattnets flödesriktning mellan dessa. Jämförelsen har gjorts för mätpunkterna J5 och B8, J11 och Gustaf Adolf, J12 och B4, J13 och B5, J14 och B6 samt J19 och B9. 15 (38)

18 Underlaget till jämförelsen i form av uppritade diagram för grundvattennivå finns i Appendix 6 11 i Bilaga 5. Skillnaden i flödesriktning är på vissa platser konstant över året, medan den på andra platser varierar över året. Resultatet presenteras i Tabell 1 nedan. Upp i tabellen innebär att trycknivån i det eller de berglager där mätbrunnen får sitt vatten ifrån ligger högre än grundvattennivån i jordlagren, vilket medför ett uppåtriktat flöde av grundvatten från berglagren till jordlagren. Ned innebär att trycknivån i det eller de berglager där mätbrunnen får sitt vatten ifrån ligger lägre än grundvattennivån i jordlagren, vilket medför ett nedåtriktat flöde av grundvatten från jordlagren till berglagren. Tabell 1. Jämförelse för grundvattnets flödesriktning mellan jord och berglager vid olika årstider under mätperioden. i.m. innebär att inga mätdata finns för perioden. Mätpunkter Vår 2014 Sommar 2014 Höst 2014 Vinter Vår 2015 J5 B8 i.m. i.m. Upp Ned Ned J11 Gustaf Adolf Upp Upp Upp Ned Upp J12 B4 Ned Ned Ned Ned Ned J13 B5 Upp Upp Upp Upp Upp J14 B6 i.m. Ned Ned Upp Upp J19 B9 i.m. i.m. Ned Ned Ned 16 (38) Från Tabell 1 är det tydligt att grundvattnets flödesriktning varierar över året. De enda platserna där flödesriktningen är konsekvent över alla årstiderna är J12 B4, där flödesriktningen är nedåtriktad från jordlagren till berglagren, samt J13 B5, där flödesriktningen är uppåtriktad från berglagren till jordlagren. För Gustaf Adolf råder ett uppåtriktat grundvattenflöde under stora delar av året. Generellt kan inget uppåtriktat flöde anses råda för gruvområdet och dess omgivning Resultaten visar både på riktningen av flödet och på att det finns tätare lager mellan de berglager där grundvattennivån i berg mäts och där grundvattennivån i jord mäts. I Appendix 9 i Bilaga 5 är det tydligt att det uppåtriktade flödet från berggrunden hindras av tätare lager, annars hade grundvattennivån i berg och jord befunnit sig på ungefär samma nivå i punkterna J13 och B5. De flesta av mätpunkterna befinner sig utanför gruvområdet och även utanför Höganäs centrum. Hur grundvattnet flödar i dessa punkter är således inte relevant för hur repo001.docx

19 grundvattensituationen ser ut i centrala Höganäs. Enbart punkterna J5 B8 och J19 B9 kan användas för Höganäs tätort. Baserat på de mätningar som utförts i de bergbrunnar som finns i de delar av Höganäs som påverkas av pågående länshållning, brunnarna B10 B12, är det tydligt att grundvattenytan i det översta berglagret följer grundvattenytan i jord på i princip samma nivå. Längre ut från de av pågående länshållning påverkade områdena befinner sig grundvattenytan i de övre berglagren under grundvattenytan i jord, vilket visas av jämförelsen mellan mätpunkterna J5 B8 och J19 B9. Baserat på de uppmätta grundvattennivåerna i jord har en grundvattennivåkarta upprättats för de mätpunkter som finns i jordlagren. De mätvärden som kartan baserats på kommer från , då de uppmätta grundvattennivåerna i huvuddelen av mätpunkterna nådde sin högsta nivå under mätperioden. Vissa mätpunkter visar högre nivåer vid andra tillfällen, men dessa nivåer är kortvariga och kopplade till kraftig men kortvarig nederbörd. Nivåkartan används för att visa grundvattennivån i jord i den geologiska principsektionen i Bilaga 3. Den geologiska principsektion som presenteras i Bilaga 3 visar på en tydlig avsänkning i jordlagren i centrala Höganäs. Även det översta berglagret är avsänkt till en nivå motsvarande den som finns i jordlagren. Avsänkningen är en följd av den länshållning som sker vid många hus som finns i centrala Höganäs och i Viadukten. 6 Länshållning av gruvan Gruvdriften har i princip krävt länshållning av grundvatten från det att de första schakten började sänkas i Tjörrödsområdet. I takt med att gruvan utvidgats och nått djupare nivåer har uppfordringen skett vid ett flertal schakt. Länshållningsvattnet har huvudsakligen uppfordrats till markytan där det via kanaler letts vidare till havet. År 1802 påbörjades grävning av den kanal som skulle ta emot huvuddelen av länshållningsvattnet samt det vatten som dikades ut från östra delen av Höganäs. Kanalens sträckning har ungefär motsvarat Storgatans sträckning och kulverterades under talen. Efterhand som behovet av processvatten vid fabriksområdet ökade byggdes en vattenledning från schakt Gustaf Adolf in genom Höganäs för att leda länshållningsvattnet till fabriksområdet i västra Höganäs. Ledningen gick i Decauvillegatan och Långgatan och gick sedan längs väg 111 till en pumpstation i Kv. Kaktus, varifrån den pumpades vidare till Höganäs AB:s vattentorn. Ledningen drogs om på 1970-talet till att gå i Bangatan fram till Kv. Kaktus. Mot slutet av länshållningen har vatten även släppts ut i en kanal vid Gustaf Adolf och runnit vidare till Görslövsån. Under 1900-talet länshölls gruvan huvudsakligen från schakt Gustaf Adolf, dit vatten från större delen av gruvan antingen rann med självfall eller blev pumpat. Från den djupare delen av gruvan pumpades vattnet från en pumpstation vid Brandstorp till pumpschaktet vid Gustaf Adolf för vidare uppfordring till ytan. Efter att gruvan lades ned fortsatte länshållningen till fullt djup fram till ca Nya brunnar borrades ned till pumpstationen 17 (38)

20 i Brandstorp 1972, så att vattnet skulle kunna uppfordras utan att någon skulle behöva ge sig ner i gruvan för att serva uppfordringsanläggningen. Länshållningsvattnet leddes sen på ytan till en reservoar vid Gustaf Adolf och därifrån vidare till Höganäs. Länshållningsvattnet har använts både som processvatten i Höganäs AB:s tillverkning och som dricksvatten av Höganäs kommun. I en vattendom från 1951, dom A 71/1951, beskrivs fördelningen mellan Höganäs AB och Höganäs kommun, där Höganäs AB avstår vad som överstiger m 3 /d för Höganäs stads och Väsby kommuns förseende med vatten. Domen rör Höganäs AB:s rätt att tillgodogöra sig det länshållningsvatten som uppfordras ur gruvan. Den uppfordrade volymen har mätts vid ett flertal tillfällen under gruvans historia. I Tabell 2 nedan presenteras ett antal av mätningarna. Tabell 2. Uppfordrad volym ur gruvan vid olika tidsperioder. År Medelvärde m 3 /d Mätmetod Kannor Kannor Slagräknare på pumpkolv Elenergiförbrukning Elenergiförbrukning Strypflänsmätare Elenergiförbrukning Kapacitiv elektrodmätare Länshållningen var som störst när gruvan bröts och nya områden tappades av på grundvatten. Efter stängningen minskar den uppfordrade volymen och bedöms enligt en undersökning utförd av SGU motsvara det vatten som kommer från gruvans randområden, där gruvlagren låg nära markytan. I takt med att leran från lagren under B flötsen trycks in i gruvgångarna bör gångarna slutas och volymen vatten från den gamla gruvan minska. Kapacitetsmätning utförd 1972 av vattnet som kom till Gustaf Adolf för uppfordring visar på att ca 2200 m 3 /d fortfarande rann till från den gamla delen av gruvan. Detta visar på att det fortfarande fanns orter som stod öppna i någon mån. Orter som drivits i Boserupssandstenen bör ha klarat sig från kollaps och bidrar troligen i stor utsträckning till dräneringen av den gamla delen av gruvan. Under talen minskade vattenbehovet successivt från gruvan i takt med att vattnet användes mindre i processerna hos Höganäs AB på grund av vattnets kvalitet och ökade driftstopp i länshållningsanläggningen. Då Höganäs kommun dessutom kopplade 18 (38) repo001.docx

21 på sitt ledningsnät till Sydvatten i slutet av 1970-talet, behövdes inte längre länshållningsvattnet till dricksvatten. I schakt Gustaf Adolf har grundvattennivån i schaktet mätts vid några tillfällen under perioden sedan gruvdriften lades ned. De uppgifter som gått att få fram rörande nivån har sammanställts i Figur 5. I figuren visas grundvattnets trycknivå i gruvan för perioden År 1980 länshölls gruvan till fullt djup, ca -105, i Gustaf Adolf. I takt med att vattenuttaget ur gruvan minskade steg grundvattennivån till ca -60 vid 1996 då länshållningen av gruvan upphörde. Vid mätning 2004 var trycknivån fortfarande stigande, medan perioden 2007 fram till 2014 visar på en stabil trycknivå på ca +3 med påverkan av årstidsvariationer. Sedan länshållningen av gruvan avbröts har grundvattennivån i gruvan således återhämtats helt till en för området naturlig grundvattennivå. Figur 5. Nivåkurva för återhämtningen i schakt Gustaf Adolf sedan Ett mindre uttag för bevattning och livsmedelsproduktion vid Steglinge gård sker fortfarande i schakt Gustaf Adolf. Använd volym är ungefärligen i snitt 50 m 3 /dygn på årsbasis. 19 (38)

22 7 Historiska mätdata Under arbetet med att välja mätpunkter till mätprogrammet har tillgängligt arkivmaterial från huvudsakligen Höganäs AB, Höganäs kommun, SGU och Sweco gåtts igenom. Syftet med att gå igenom materialet har varit att hitta mätpunkter i eller i närheten av gruvområdet där det finns grundvattennivådata för att kunna bedöma återhämtningen till opåverkade förhållanden. Historiska mätdata kan användas för att kartlägga på vilken nivå grundvattenytan i området varit belägen under tiden gruvan länshölls till fullt djup och från tiden efter länshållningens avslutande. Det genomgångna arkivmaterialet har omfattat ett 90-tal rapporter författade av SGU och ett antal konsultfirmor. Arkivgenomgången har tagit avstamp i en lista på utförda grundvattenundersökningar i Höganäs kommun presenterad i Beskrivning till kartan över grundvattnet i Skåne län, SGU Serie Ah Nr 15, sida Listan utgör det underlag som författarna till rapporten har använt för att beskriva grundvattnets generella förekomst och hydrogeologiska egenskaper i Höganästrakten. Utöver listan har ett antal hydrogeologiska undersökningar från Swecos arkiv gåtts igenom. Undersökningarna har huvudsakligen varit kopplade till Höganäs kommuns egna vattentäkter i områdena kring Viken, Hulta-Mjöhult, Jonstorp, Farhult och Brunnby- Bräcke-Möllehässle och deras utbyggnad. De är således inte användbara för att beskriva situationen i Höganäs tätort historiskt sett. Utredningarna är utförda kring och 1980-talen, då det rådde vattenbrist i kommunen. Från tidigt 1980-tal och framåt har fokus varit på att koppla ihop kommunens vattenförsörjning med Sydvattens ledningsnät, varför vidare större undersökningar av grundvattennivåer utanför befintliga vattentäkter troligen inte utförts. Efter ca 1985 användes enbart Sydvatten i hela kommunen. Detta medförde att kommunens vattenverk lades ner, Hulta vattenverk behölls och kördes som reservtäkt i mindre omfattning. År 1974 låg förbrukningen i Höganäs kommun på ca 4500 m 3 /dygn, att jämföra med ca 4800 m 3 /dygn som länshölls från gruvan. Då Höganäs kommun hade rätt att erhålla den volym som överstiger 3000 m 3 /dygn innebär det att ca 1800 m 3 /dygn av gruvvattnet gick till dricksvatten och att ca 2800 m 3 /dygn kom från kommunens vattenverk. Vid övergången till Sydvatten upphörde kommunens uttag i princip helt, vilket medför att det även i de områden där vattenverken befanns, Viken, Hulta-Mjöhult, Jonstorp, Farhult och Brunnby-Bräcke-Möllehässle, påbörjades en återhämtning av grundvattnet mot naturliga nivåer. Hur denna återhämtning samspelar med återhämtningen i gruvan är för närvarande oklart och kräver djupare studier för att kunna kvantifieras. Sedan 2008 har manuella mätningar av grundvattennivåer i centrala Höganäs utförts av Höganäs kommun. Observationsrören har placerats för att täcka det område där finns fastigheter som upplevt problem med grundvatten. Kompletterande mätpunkter placerades ut (38) repo001.docx

23 Under 2014 har automatiska nivåmätare, s.k. Divers, installerats i 9 av kommunens observationsrör. De manuella och automatiska mätningarna har sammanställts i Bilaga 9 för att utvärdera trenden hos grundvattennivåerna. Av Bilaga 9 framgår att ingen stigande trend är tydlig mellan 2008 och 2014 i något av mätrören. Grundvattennivåerna uppvisar ungefär samma variation under mätperioden som de gjort under perioden De högst uppmätta nivåerna är även de jämförbara för hela mätperioden På uppdrag av Höganäs AB utförde SGU under perioden en undersökning av gruvbrytningens inverkan på grävda och borrade brunnar inom gruvfälten i NV Skåne. Undersökningen har omfattat ett stort antal privata brunnar i området runt och över gruvan. I undersökningen jämförs borrade brunnar i närheten av varandra, där den ena är installerad i gruvlagren och den andra i ett lager högre upp i lagerföljden. Vid jämförelsen uppmäts en högre liggande grundvattennivå för brunnen som installerats i högre liggande lager än i den brunn som installerats i gruvlagren. Detta visar på förekomsten av ett eller flera tätare lager eftersom avsaknaden av det eller dem innebär att de båda brunnarna skulle haft samma grundvattennivå. För gruvområdet utgörs berglagren ovanför gruvlagren till stor del av lerskiffrar och leror vilka har en tätande påverkan mellan gruvan och jordlagren. Undersökningarna visar exempelvis på ansenliga lager lerskiffer och leror ovan B flötsen vid Långaröd och 50 m Lias leror ner till flötsen vid Buskeröd. Bedömningen som görs av SGU i undersökningen är att länshållningen i gruvan tömmer gruvlagren och Boserupssandstenen men att tätare lager av lerskiffer och leror ovanför dessa gör att högre liggande grundvattenmagasin inte töms. Många av de brunnar som grävts i jordlagren, vilka huvudsakligen utgörs av morän eller moränleror, anses vara helt opåverkade, även om de ligger inom eller i direkt anslutning till gruvområdet. Brunnar som grävts igenom jordlagren ned till berglagren kan vara påverkade, huvudsakligen i de områden där jordlagren är tunna, där gruvlagren ligger nära ytan och där det finns förkastningar som leder från ytliga berglager till gruvlagren. Sådana förhållanden finns främst vid Tjörröd men även vid randområdena vid Väsby och Ingelsträde. Vissa av de mätbrunnar som är med i nuvarande mätprogram har mätts av Höganäs AB under perioden De äldre mätdata jämförs med mätdata från i Figur 6. Brunn B1 användes för husbehov och djurhållning. Uttaget var stort och brunnen gick tom under torrperioder. I undersökningen bedömdes brunnen vara överansträngd. De grävda brunnar som finns i området är utförda i moränlera eller i berglager som stratigrafiskt sett ligger under gruvlagren. B1 är utförd i berglagren och bedömdes ej vara påverkad av gruvan. Jämförs de historiska och de nutida grundvattennivåerna ligger den nutida nivån 21 (38)

24 klart över den historiska nivån. Skillnaden bedöms bero på att brunnen inte längre används. J11 användes för husbehov och djurhållning fram till någon gång på 1940 talet, därefter enbart för husbehov anges att brunnen numera inte används längre. I rapporten bedöms ingen påverkan från gruvan kunna spåras i mätningarna. De historiska och de nutida grundvattennivåerna är helt jämförbara då det troligen rör sig om opåverkade nivåer i båda fallen. Brunn J12 användes förr för hushållsbehov och djurhållning. I dagsläget används den enbart för bevattning. Brunnen bedömdes ej vara påverkad av gruvan. Jämförs de historiska och de nutida grundvattennivåerna ligger den nutida nivån klart över den historiska nivån. Skillnaden bedöms bero på att brunnen inte används för husbehov och djurhållning längre, utan enbart för bevattning. Figur 6. Mätningar i privata brunnar, jämförelse för perioderna och (38) Brunn J13 har ingått i mätprogrammet men inte i SGU:s undersökning. Brunnen är en av två grävda brunnar på en gård där de tidigare använts för djurhållning och husbehov. I dagsläget används den enbart för hushållsbehov. Brunnen har tömts helt 1960 och verkar ha varit överutnyttjad. Dagens ägare anger att brunnen inte kan förse dem med tillräckligt med vatten under sommaren och att de fått fylla brunnen med vatten vid två repo001.docx

25 tillfällen. Den lägsta nivån under sommaren 2014 är dock 2 m över brunnens botten. Nivån är jämförbar med de flesta av de lägsta nivåerna under perioden , med undantag av De högre högstanivåerna i nutid beror sannolikt på att brunnen inte utnyttjas för djurhållning i dagsläget. Brunn J14 har också ingått i mätprogrammet men inte i SGU:s undersökning. Det är oklart om brunnen använts under perioden Den historiska grundvattennivån är direkt jämförbar med den nutida, vilket talar för att brunnen inte använts i någon större omfattning. Grundvattennivåerna som presenteras Figur 6 uppvisar således inte heller någon långsiktigt stigande trend som kan tillskrivas upphörandet av länshållningen i gruvan Grundvattennivåer i geotekniska undersökningar och andra arkivkällor Uppgifter om grundvattennivåer från centrala Höganäs har samlats in från de geotekniska underlag och tekniska beskrivningar som gåtts igenom vid inventering av arkivuppgifter. Grundvattennivåerna kommer från olika tidpunkter, huvuddelen av underlagen är från och 1980-talen då gruvan fortfarande länshölls till fullt djup. Grundvattennivåerna i de historiska underlagen kan jämföras med dagens grundvattennivåer som uppmätts under för att ge en uppfattning om skillnader i grundvattennivå över tid. Vid vissa fastigheter där problem rapporterats saknas dock närbelägna mätpunkter i mätprogrammet för Det gäller huvudsakligen väster om Kyrkplatsen, längs Storgatan öster om väg 111 och nedåt Långaröd. För att kunna jämföra dessa med dagens grundvattennivåer kan den interpolerade grundvattenytan användas. Figur 7 visar de gator och kvarter som omnämns i de geotekniska undersökningarna. 23 (38)

Kalkstenstäkt i Skövde

Kalkstenstäkt i Skövde Beställare: Cementa AB Kalkstenstäkt i Skövde Förslag till kontrollprogram Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Karl Persson Författare Johan Larsson L:\Uppdrag\ - Grundvattenutredning

Läs mer

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR ENERGISYSTEM BASERAT PÅ GRUNDVATTEN I LOMMA

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR ENERGISYSTEM BASERAT PÅ GRUNDVATTEN I LOMMA SAMRÅDSUNDERLAG FÖR ENERGISYSTEM BASERAT PÅ GRUNDVATTEN I LOMMA Tillståndsansökan avseende vattenverksamhet, Lomma centrum Samrådsunderlag Malmö SWECO Environment AB Mats Åkesson Uppdragsnummer 1240476

Läs mer

Stallet 8, Odensala PM Geoteknik

Stallet 8, Odensala PM Geoteknik Vårt datum 2014-10-06 Vår referens Carl Hellblom Uppdragsnummer 10015412 Stallet 8, Odensala PM Geoteknik Beställare: Skanska Sverige AB Objekt: Geoteknisk undersökning vid kvarteret Stallet 8 Uppdragsnummer:

Läs mer

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Mark och grundvatten Vår uppgift är att verka för en giftfri miljö och ett hållbart nyttjande av grundvatten.

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Översiktlig geoteknisk utredning inför nyetablering av hotell i Hallunda, Botkyrka kommun.

Översiktlig geoteknisk utredning inför nyetablering av hotell i Hallunda, Botkyrka kommun. Grap 11179 Översiktlig geoteknisk utredning inför nyetablering av hotell i Hallunda, Botkyrka kommun. Teknisk PM, Geoteknik Geosigma AB Göteborg 2011-09-22 Rev 2011-10-14 Lars Nilsson Uppdragsnr 602478

Läs mer

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26 Detaljplan Hällebäck Stenungsund 2 (6) Beställare Samhällsbyggnad Plan 444 82 Stenungsund Daniela Kragulj Berggren, Planeringsarkitekt Konsult EQC Karlstad Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Telefon: 010-440

Läs mer

Storängens industriområde inom Huddinge Kommun

Storängens industriområde inom Huddinge Kommun inom Huddinge Kommun PM - Geoteknisk inventering Stockholm 2006-05-31 Uppdragsnummer: 211900 Karin Wenander 2 (6) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 1.1 Uppdrag, syfte och omfattning... 3 2 GEOTEKNISKA

Läs mer

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan Beställare: ALE KOMMUN 449 80 ALAFORS Beställarens representant: Åsa Lundgren Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar HannaSofie Pedersen Uppdragsnr: 101

Läs mer

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK BEDÖMNING PRÄSTVIKEN-ERIKSBERG BOTKYRKA

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK BEDÖMNING PRÄSTVIKEN-ERIKSBERG BOTKYRKA PM ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK BEDÖMNING PRÄSTVIKEN-ERIKSBERG BOTKYRKA BILAGA TILL DETALJPLAN FÖR PRÄSTVIKEN 2014-11-17 Uppdrag: 251223, Stöd i framtagande av detaljplan Eriksberg, Botkyrka Titel på rapport:

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

PM GEOTEKNIK (PMGEO) KARLBERG, STOCKHOLM VÄG OCH VA INGENGÖRERNA I SVERIGE AB SWECO CIVIL AB VÄSTERÅS PROJEKTERINGSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER 2174880 000

PM GEOTEKNIK (PMGEO) KARLBERG, STOCKHOLM VÄG OCH VA INGENGÖRERNA I SVERIGE AB SWECO CIVIL AB VÄSTERÅS PROJEKTERINGSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER 2174880 000 VÄG OCH VA INGENGÖRERNA I SVERIGE AB UPPDRAGSNUMMER 2174880 000 PROJEKTERINGSUNDERLAG SWECO CIVIL AB VÄSTERÅS ELIN THORSSELL Sweco INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Objekt 1 2 Planerad bebyggelse 2 3 Underlag för

Läs mer

NCC Boende AB. Norra Sigtuna Stad 2013-11-04. Förstudie Geoteknik. Uppdragsnummer: 7178448. Norra Sigtuna Stad

NCC Boende AB. Norra Sigtuna Stad 2013-11-04. Förstudie Geoteknik. Uppdragsnummer: 7178448. Norra Sigtuna Stad NCC Boende AB Norra Sigtuna Stad Förstudie Geoteknik 2013-11-04 Uppdragsnummer: 7178448 Norra Sigtuna Stad Uppgifter om dokumentet: Beställare, Slutkund Objekt NCC Boende AB Norra Sigtuna Stad Handlingens

Läs mer

FINDUS VÄXTHUS I BJUV Findus Sverige AB. PM Geoteknik, planeringsunderlag 2015-03-16

FINDUS VÄXTHUS I BJUV Findus Sverige AB. PM Geoteknik, planeringsunderlag 2015-03-16 FINDUS VÄXTHUS I BJUV Findus Sverige AB 2015-03-16 Upprättad av: Dennis Overgaard Granskad av: Anna-Karin Jons Godkänd av: Anna-Karin Jons FINDUS VÄXTHUS I BJUV PM GEOTEKNIK, PLANERINGSUNDERLAG Findus

Läs mer

PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20

PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20 PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20 SWECO VIAK AB Geologi och grundvatten Anders Berzell Uppdragsnummer 1154521000 SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon

Läs mer

Uppdrag: Medverkande. Revideringar. Tyréns AB. 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan. Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport

Uppdrag: Medverkande. Revideringar. Tyréns AB. 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan. Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport Uppdrag: 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport Status: Slutrapport Datum: 2014-03-13 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Skellefteå kommun Jonas Johansson

Läs mer

Väg E6 Helsingborg-Halmstad, Trafikplats Rebbelberga

Väg E6 Helsingborg-Halmstad, Trafikplats Rebbelberga GRANSKNINGSHANDLING Väg E6 Helsingborg-Halmstad, Trafikplats Rebbelberga Ängelholms kommun, Skåne län Tekniskt PM Geoteknik 2014-12-19 Dokument nr 1G07TP01 Projektnummer: V8850565 Yta för bild Trafikverket

Läs mer

Geoteknisk undersökning Inför byggande av butikslokal på Kv Ödlan, Luleå Kommun. Uppdragsnummer: 229303-03. Uppdragsansvarig: Nyström, Birgitta

Geoteknisk undersökning Inför byggande av butikslokal på Kv Ödlan, Luleå Kommun. Uppdragsnummer: 229303-03. Uppdragsansvarig: Nyström, Birgitta 1(7) Geoteknisk undersökning Inför byggande av butikslokal på Kv Ödlan, Luleå Kommun 2011-05-23 Uppdragsnummer: 229303-03 Uppdragsansvarig: Nyström, Birgitta Handläggare Kvalitetsgranskning Birgitta Nyström

Läs mer

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 1(5) Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 2011-12-06 Bara Söder Uppdragsnummer: 228683 Uppdragsansvarig: Anders Gustavsson Handläggare Kvalitetsgranskning Carl-Henrik Månsson 010-452

Läs mer

Tekniskt PM angående geoteknik undersökning för upprättande av detaljplan för nybyggnation av bostäder

Tekniskt PM angående geoteknik undersökning för upprättande av detaljplan för nybyggnation av bostäder PM Skanska Sverige AB Handläggare Cecilia Edmark Datum 2009-12-15 Vår referens/nr 131466.030 DEL AV HJÄLTSGÅRD 6:1, SKEE STRÖMSTAD KOMMUN Tekniskt PM angående geoteknik undersökning för upprättande av

Läs mer

RAPPORT. Ljungbyholm 30:1 m.fl. UPPDRAGSNUMMER 2293032000 KALMAR KOMMUN SWECO INFRASTRUCTURE AB VÄXJÖ MARK OCH PLANERING GEOTEKNISK UNDERSÖKNING

RAPPORT. Ljungbyholm 30:1 m.fl. UPPDRAGSNUMMER 2293032000 KALMAR KOMMUN SWECO INFRASTRUCTURE AB VÄXJÖ MARK OCH PLANERING GEOTEKNISK UNDERSÖKNING RAPPORT KALMAR KOMMUN Ljungbyholm 30:1 m.fl. UPPDRAGSNUMMER 2293032000 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING SWECO INFRASTRUCTURE AB VÄXJÖ MARK OCH PLANERING ANDERS PETERSSON HENRIK MALMBERG repo001.docx 2012-03-2914

Läs mer

PM REKOMMENDATIONER DETALJPLANEARBETE GEOTEKNIK

PM REKOMMENDATIONER DETALJPLANEARBETE GEOTEKNIK PM REKOMMENDATIONER DETALJPLANEARBETE GEOTEKNIK FÖRBINDELSE MELLAN KLIPPANVÄGEN OCH HAVSBADSVÄGEN 2013-09-18 Uppdrag: 251035 Projektnummer: 91945 Titel på rapport: PM Rekommendationer Detaljplanearbete

Läs mer

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 SLUTRAPPORT 2013-10-22 Uppdrag: 250188, revidering Dagvattenutredning Åkarp Titel på rapport: Revidering dagvattenutredning till dp för del av

Läs mer

Norra Kusten - Översiktlig geoteknik

Norra Kusten - Översiktlig geoteknik Author Marcus Johansson Phone +46 10 505 47 79 Mobile +46 76 789 94 44 marcus.p.johansson@afconsult.com Date 2014-11-14 Project ID 700447 Recipient Varbergs kommun Katrin Larsson 432 80 Varberg Norra Kusten

Läs mer

Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållanden

Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållanden Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållande Beställare: Vänersborgs kommun Beställarens representant: Helena Bråtegren Konsult: Uppdragsledare

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

RAPPORT PROVAB AB ÄLDREBOENDE HEFFNERSGÅRDEN NYBYGGNAD PROJEKTERINGS PM/GEOTEKNIK (PMGEO) Uppdragsnummer: 2454544000 DEL I BYGGHANDLING 2014-08-05

RAPPORT PROVAB AB ÄLDREBOENDE HEFFNERSGÅRDEN NYBYGGNAD PROJEKTERINGS PM/GEOTEKNIK (PMGEO) Uppdragsnummer: 2454544000 DEL I BYGGHANDLING 2014-08-05 repo002.docx 2013-06-14 PROVAB AB NYBYGGNAD Uppdragsnummer: 2454544000 PROJEKTERINGS PM/GEOTEKNIK (PMGEO) SWECO CIVIL AB ROBERT JONASSON Sweco repo002.docx 2013-06-14 Innehållsförteckning 1 Objekt 2 2

Läs mer

Sättningar i småhus. Vill du veta mera. Geoteknik är ett ord som. Statens tens geotekniska institut informer. ormerar

Sättningar i småhus. Vill du veta mera. Geoteknik är ett ord som. Statens tens geotekniska institut informer. ormerar Statens tens geotekniska institut informer ormerar Sättningar i småhus Till dig som bor eller tänker bo i småhus på lera Geoteknik är ett ord som kan låta främmande, men dess betydelse är minst sagt jordnära.

Läs mer

FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN

FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN MÄTRAPPORT Figur 1: Mätpunkten i brunnen till höger i bild. Rapport Göteborg 2013-01-09 Uppdragsnummer 1351719000 SWECO Gullbergs strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN. Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB

BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN. Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB Malin Engström Uppdragsnummer 2292762 ra01s 2008-06-03 SWECO Lineborgsplan

Läs mer

CANNINGOMRÅDET STRÖMSTAD KOMMUN. Sammanfattning av översiktlig geoteknisk undersökning. PM, Geoteknik

CANNINGOMRÅDET STRÖMSTAD KOMMUN. Sammanfattning av översiktlig geoteknisk undersökning. PM, Geoteknik PM Vår referens/nr 139223 CANNINGOMRÅDET STRÖMSTAD KOMMUN Sammanfattning av översiktlig geoteknisk undersökning PM, Geoteknik G:\\GoI\Uppdrag Gbg\139223 Canningområdet\Text\Canningområdet PM sammanfattning

Läs mer

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplaneunderlag Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplan för verksamhetsområde söder om västra infarten PM Mark och vatten Stockholm 2010-10-05 Beställare: Norrtälje kommun Projektbeteckning:

Läs mer

RAPPORT. Geoteknisk deklaration Fastighet 1:199 HÄLLBACKEN ETAPP 3. 2014-07-01, rev 2014-10-28. Uppdragsnummer: 13512320192

RAPPORT. Geoteknisk deklaration Fastighet 1:199 HÄLLBACKEN ETAPP 3. 2014-07-01, rev 2014-10-28. Uppdragsnummer: 13512320192 HÄLLBACKEN ETAPP 3 Geoteknisk deklaration Fastighet 1:199 Framställd för: Luleå kommun RAPPORT Uppdragsnummer: 13512320192 Innehållsförteckning 1.0 ALLMÄNT... 1 2.0 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR... 1 3.0 GEOTEKNISKA

Läs mer

NORRA ROSENDAL FÖRUTSÄTTNINGAR GEO- ENERGI. Rapport. 2015-01-15 Upprättad av: Kristoffer Rönnback och Malva Ahlkrona

NORRA ROSENDAL FÖRUTSÄTTNINGAR GEO- ENERGI. Rapport. 2015-01-15 Upprättad av: Kristoffer Rönnback och Malva Ahlkrona NORRA ROSENDAL FÖRUTSÄTTNINGAR GEO- ENERGI Rapport 2015-01-15 Upprättad av: Kristoffer Rönnback och Malva Ahlkrona NORRA ROSENDAL FÖRSTUDIE FÖRUTSÄTTNINGAR GEOENERGI KUND Uppsala kommun UPK 5100 Ansvar

Läs mer

Linköpings Kommun. Manstorp, Gällstad 1:78 mfl Linghem. Fördjupad översiktlig geoteknisk undersökning. Geoteknisk PM

Linköpings Kommun. Manstorp, Gällstad 1:78 mfl Linghem. Fördjupad översiktlig geoteknisk undersökning. Geoteknisk PM 1 Linköpings Kommun Manstorp, Gällstad 1:78 mfl Linghem Fördjupad översiktlig geoteknisk undersökning Geoteknisk PM Stadspartner AB Infrateknik/Geoteknik 2007-05-30 D nr 1094-2007-01 2 Innehållsförteckning

Läs mer

RAPPORT. Geoteknisk deklaration Fastighet 1:205 HÄLLBACKEN ETAPP 3. 2014-07-01, rev 2014-10-28. Uppdragsnummer: 13512320192

RAPPORT. Geoteknisk deklaration Fastighet 1:205 HÄLLBACKEN ETAPP 3. 2014-07-01, rev 2014-10-28. Uppdragsnummer: 13512320192 HÄLLBACKEN ETAPP 3 Geoteknisk deklaration Fastighet 1:205 Framställd för: Luleå kommun RAPPORT Uppdragsnummer: 13512320192 Innehållsförteckning 1.0 ALLMÄNT... 1 2.0 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR... 1 3.0 GEOTEKNISKA

Läs mer

NORRA TYRESÖ CENTRUM. Kv 2 -Tyresö kommun. PM Geoteknik 2015-05-05. Upprättad av: Astrid Lindgren. Granskad av: Robert Hjelm

NORRA TYRESÖ CENTRUM. Kv 2 -Tyresö kommun. PM Geoteknik 2015-05-05. Upprättad av: Astrid Lindgren. Granskad av: Robert Hjelm NORRA TYRESÖ CENTRUM Kv 2 -Tyresö kommun 2015-05-05 Upprättad av: Astrid Lindgren Granskad av: Robert Hjelm PM GEOTEKNIK NORRA TYRESÖ CENTRUM Kv 2-Tyresö kommun KUND Tyresö kommun Ref. Pia Björnhård Box

Läs mer

Geoteknisk undersökning för detaljplan: PM beträffande geotekniska förhållanden

Geoteknisk undersökning för detaljplan: PM beträffande geotekniska förhållanden , Rönnäng 1:34 och 1:560 Tjörns kommun Geoteknisk undersökning för detaljplan: PM beträffande geotekniska förhållanden 2008-03-03 GF KONSULT AB Väg och Bana Geoteknik Björn Göransson Uppdragsnr: 1010 411

Läs mer

Lantmannen 7, Falköpings kommun

Lantmannen 7, Falköpings kommun s kommun Samråd juni 2013 Structor Mark Göteborg AB, Kungsgatan 18, 411 19 Göteborg, Org.nr. 556729-7832 Projektledning och administration Beställare Falköpings kommun Datum 2014-12-19 Konsult Structor

Läs mer

RAPPORT Tekniskt PM Geoteknik (TPMGeo) Översiktlig geoteknisk undersökning för detaljplan för fastigheten Solhöjden 31, Sundsvalls kommun 10171279

RAPPORT Tekniskt PM Geoteknik (TPMGeo) Översiktlig geoteknisk undersökning för detaljplan för fastigheten Solhöjden 31, Sundsvalls kommun 10171279 RAPPORT Tekniskt PM Geoteknik () för detaljplan för fastigheten Solhöjden 31, Sundsvalls kommun 10171279 Datum: 2012-11-22 Upprättad av: Mikael Persson Granskad av: Joakim Alström Godkänd av: Joakim Alström

Läs mer

PM Översiktlig geoteknisk bedömning TIERP 4:140. Tierps kommun 2014-04-11

PM Översiktlig geoteknisk bedömning TIERP 4:140. Tierps kommun 2014-04-11 PM Översiktlig geoteknisk bedömning TIERP 4:140 Tierps kommun 2014-04-11 Uppdrag: 253623, Buller, Risk, Geoteknik inför planläggning Titel på rapport: PM Översiktlig geoteknisk bedömning Status: Datum:

Läs mer

Översiktlig geoteknisk undersökning

Översiktlig geoteknisk undersökning Översiktlig geoteknisk undersökning PM För del av Sundet 5:1 i Mariestads kommun Detaljplan för Nolgården Mariestad 2012-02-22 Tomas Karlsson Sakkunnig markfrågor, Grundläggning Jan Bertilsson Naturgeograf

Läs mer

Väg 940, delen Rösan-Forsbäck

Väg 940, delen Rösan-Forsbäck ARBETSPLAN Väg 940, delen Rösan-Forsbäck Kungsbacka kommun, Hallands län TEKNISK PM BRO MED GEOTEKNIK Objekt: 106 705, Upprättad den 2013-03-15 1 Titel: Tekniskt PM bro med geoteknik Utgivningsdatum: 2013-03-15

Läs mer

Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län

Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län Orsa kommun Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län Datum 2011-02-07 Uppdragsnummer 61381041185 Anders Nises Björn Dehlbom Handläggare

Läs mer

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% E. coli bakterier Resultat från Tillsynsprojektet mm (ca 13000 vattenanalyser) 90% 80% 70% 60% 50% 40% Otjänligt Tj m anm Tjänligt 30% 20% 10% 0% Brunn

Läs mer

Nordic Iron Ore. Brunnspåverkan

Nordic Iron Ore. Brunnspåverkan Nordic Iron Ore Brunnspåverkan Förutsättningar vid ny gruvdrift Grundvattennivån sänks vid tömning av gruvorna Beräkningar har gjorts för att visa hur stort område som kan komma att få en förändrad grundvattennivå

Läs mer

Partille, Hossaberget i Öjersjö Översiktlig geoteknisk utredning: PM till underlag för detaljplan

Partille, Hossaberget i Öjersjö Översiktlig geoteknisk utredning: PM till underlag för detaljplan 2 (11) Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Erica von Geijer Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg HannaSofie Pedersen Araz Ismail

Läs mer

PM Mark och Avvattning. Utredning i samband med detaljplanearbetet vid Torsboda Logistikpark 2012-03-26

PM Mark och Avvattning. Utredning i samband med detaljplanearbetet vid Torsboda Logistikpark 2012-03-26 PM vid Torsboda Logistikpark 2012-03-26 Upprättad av: Kjell Molarin Granskad av: Joakim Alström Godkänd av: Henrik Jönsson vid Torsboda Logistikpark Kund Torsboda Combiterminal AB Konsult WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05 Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare HÄRRYDA KOMMUN BOX 20 43521 MÖLNLYCKE Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng

Läs mer

K 478. Grundvattenmagasinet. Borgstena. Lars-Ove Lång & Åsa Lindh. Borgstena

K 478. Grundvattenmagasinet. Borgstena. Lars-Ove Lång & Åsa Lindh. Borgstena K 478 Grundvattenmagasinet Borgstena Lars-Ove Lång & Åsa Lindh Borgstena ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-276-5 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala

Läs mer

KRÖKERSRUD 1:206, HÅVERUD MELLERUDS KOMMUN

KRÖKERSRUD 1:206, HÅVERUD MELLERUDS KOMMUN TEKNISK PM Skanska Sverige AB KRÖKERSRUD 1:206, HÅVERUD MELLERUDS KOMMUN Utbyggnad av hotellverksamhet Teknisk PM, Geoteknik Geoteknisk undersökning Uppdragsnummer: 128138-101 2009-01-13 Post 205 33 MALMÖ

Läs mer

Gamla landsvägen vid Kungsängens kyrka Arkeologisk delundersökning av väglämning Raä 96b, Kyrkbyn, Kungsängens socken, Upplands-Bro kommun, Uppland Rapport 2000:16 Kjell Andersson STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Förslag PÅ höjdsättning av nya kiruna

Förslag PÅ höjdsättning av nya kiruna Förslag PÅ höjdsättning av nya kiruna Platsen för nya stadshuset i Kiruna sett från Malmvägen 11 mars 2014 Innehållsförteckning 1 Utgångspunkter...4 2 Utvecklingsplanen...5 3 Geoteknik...6 4 Hydrogeologi...8

Läs mer

Så här anlägger du enskilt avlopp

Så här anlägger du enskilt avlopp Så här anlägger du enskilt avlopp Innan man får anlägga eller ändra en avloppsanläggning ska dess lämplighet bedömas. Denna folder visar vad du bör tänka på när du ansöker om tillstånd för en avloppsanläggning.

Läs mer

Tierps kommun. 1(5) ra04s 2011-02-17 Sweco. Org.nr 556507-0868 säte Stockholmm. Telefon direkt 023-464 22. Patrikk Johnsson

Tierps kommun. 1(5) ra04s 2011-02-17 Sweco. Org.nr 556507-0868 säte Stockholmm. Telefon direkt 023-464 22. Patrikk Johnsson PM GEOTEKNIK Tierps kommun Storådammen Uppdragsnummer 2171000 Projekteringsunderlag Falun 2011-12-08 Sweco Infrastructure AB Falun Geoteknik 1() ra0s 2011-02-17 Sweco Parkgatan Box 1902, 791 19 Falun Telefon

Läs mer

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra

Läs mer

HANDELSOMRÅDE SÄLEN. Malung Sälens kommun. Geoteknisk kartering, Planeringsunderlag. Rättvik 2014-09-30 Peab Anläggning / Turner Markprojektering

HANDELSOMRÅDE SÄLEN. Malung Sälens kommun. Geoteknisk kartering, Planeringsunderlag. Rättvik 2014-09-30 Peab Anläggning / Turner Markprojektering HANDELSOMRÅDE SÄLEN Geoteknisk kartering, Rättvik 2014-09-30 Peab Anläggning / Turner Markprojektering Uppdragsnummer 40446 Turner Markprojektering AB Vasagatan 6 795 30 Rättvik Telefon 023-220 21 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

2012-05-16. Geoteknisk deklaration Fastighet GD044 Uppdragsnummer: 232457. Uppdragsansvarig: Maja Örberg. Handläggare. Kvalitetsgranskning

2012-05-16. Geoteknisk deklaration Fastighet GD044 Uppdragsnummer: 232457. Uppdragsansvarig: Maja Örberg. Handläggare. Kvalitetsgranskning 01 1(5) 2012-05-16 Geoteknisk deklaration Fastighet GD044 Uppdragsnummer: 232457 Uppdragsansvarig: Maja Örberg Handläggare Kvalitetsgranskning Katarina Sandahl 010-452 32 23 Eric Carlsson 010-452 21 55

Läs mer

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Uppdragsnr: 10069531 1 (8) PM Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Sammanfattning Tidigare upprättad hydraulisk modell har uppdaterats utifrån genomförda flödesmätningar. Resultaten av

Läs mer

Kv Tjädern 17 Kungsbacka kommun Teknisk PM Geoteknik. Underlag för detaljplan

Kv Tjädern 17 Kungsbacka kommun Teknisk PM Geoteknik. Underlag för detaljplan Beställare: Beställarens ombud: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Skogsallen Fastighetsprojektering AB Carl-Johan Carlsson Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bernhard Gervide-Eckel Araz Ismail Uppdragsnr:

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman UPPDRAGSNUMMER ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING ARNÖ 1:3 SÖDER FLÄTTNALEDEN BJÖRKÖ, NYKÖPING NYKÖPINGS KOMMUN NYKÖPING Handläggare: Aino Krunegård Ronie Wickman Kvalitetsgranskning: Denis van Moeffaert 1

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

NYBYGGNAD AV KONTOR OCH LAGER INOM ROLLSBO 1:32, TOMT C KUNGÄLVS KOMMUN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING

NYBYGGNAD AV KONTOR OCH LAGER INOM ROLLSBO 1:32, TOMT C KUNGÄLVS KOMMUN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING 109-177 NYBYGGNAD AV KONTOR OCH LAGER INOM ROLLSBO 1:32, TOMT C KUNGÄLVS KOMMUN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING Göteborg 2009-10-15 TELLSTEDT I GÖTEBORG AB Avd geoteknik och mätteknik Varbergsgatan 12 A 412 65

Läs mer

Förnyelseplan 2015 för Brännekullavägens Samfällighetsförening.

Förnyelseplan 2015 för Brännekullavägens Samfällighetsförening. BRÄNNEKULLAVÄGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING 150124 sid 1 Förnyelseplan 2015 för Brännekullavägens Samfällighetsförening. 1. Förnyelseplan. I föreliggande plan presenteras förslag till underhålls- och förnyelseåtgärder

Läs mer

Vanliga frågor för Röreviken m.fl.

Vanliga frågor för Röreviken m.fl. SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN TEKNISKA 22 augusti 2011 Vanliga frågor för Röreviken m.fl. Vi har sammanställt ett antal frågeställningar som berörd allmänhet tidigare haft vid liknande projekt. Allmänna

Läs mer

Markteknisk undersökningsrapport, geoteknik (MUR) Detaljplan Hindås 1:11 och del av Hindås 1:433 Villa Roskullen HÄRRYDA KOMMUN 2013-12-24

Markteknisk undersökningsrapport, geoteknik (MUR) Detaljplan Hindås 1:11 och del av Hindås 1:433 Villa Roskullen HÄRRYDA KOMMUN 2013-12-24 Markteknisk undersökningsrapport, geoteknik (MUR) Hindås 1:433 Villa Roskullen HÄRRYDA KOMMUN 2013-12-24 Upprättad av: Anita Turesson / Sara Joirld Granskad av: Ulrika Isacsson Uppdrags nr: 10190149 MARKTEKNISK

Läs mer

Getabrohult 1:17 m fl, utredning för detaljplan, Bollebygds kommun Geoteknisk undersökning: PM avseende geotekniska förhållanden

Getabrohult 1:17 m fl, utredning för detaljplan, Bollebygds kommun Geoteknisk undersökning: PM avseende geotekniska förhållanden Getabrohult 1:17 m fl, utredning för detaljplan, Bollebygds Geoteknisk undersökning: PM avseende geotekniska förhållanden Beställare: Bollebygds Beställarens representant: Marcel Abedini Konsult: Uppdragsledare

Läs mer

2009-08-27 3-0906-0414 2009-06-12 M 3980-09. Svea hovrätt Miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm

2009-08-27 3-0906-0414 2009-06-12 M 3980-09. Svea hovrätt Miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm Datum Beteckning 2009-08-27 3-0906-0414 Ert datum Er beteckning 2009-06-12 M 3980-09 Vår referens Bengt Rosén Svea hovrätt Miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm Remissyttrande Mål rörande ansökan

Läs mer

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad A R K E O L O G I S K F Ö R U N D E R S Ö K N I N G 2 0 14 Fredrik Larsson Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad Halland, Halmstad stad, Kirsten Munk 1, Kv. Kirsten Munk,

Läs mer

Information om anmälan av värmepumpsanläggning

Information om anmälan av värmepumpsanläggning Bygg- och miljönämnden Information om anmälan av värmepumpsanläggning Om du ska installera en värmepump måste du göra en anmälan till bygg- och miljönämnden. Anmälan ska göras minst 6 veckor innan du gräver

Läs mer

Projekt City Link etapp 2.

Projekt City Link etapp 2. Vegetation & Infrastruktur Örjan Stål AB Projekt City Link etapp 2. Konsekvensutredning gällande grundvattensänkning Bakgrund Vid utbyggnad av Svenska kraftnäts kabeltunnel, City Link etapp 2, beräknas

Läs mer

2012-05-16. Geoteknisk deklaration Fastighet GD016 Uppdragsnummer: 232457. Uppdragsansvarig: Maja Örberg. Handläggare. Kvalitetsgranskning

2012-05-16. Geoteknisk deklaration Fastighet GD016 Uppdragsnummer: 232457. Uppdragsansvarig: Maja Örberg. Handläggare. Kvalitetsgranskning 1(5) 2012-05-16 Geoteknisk deklaration Fastighet GD016 Uppdragsnummer: 232457 Uppdragsansvarig: Maja Örberg Handläggare Kvalitetsgranskning Maja Örberg 010-452 31 13 Eric Carlsson 010-452 21 55 2(5) Innehållsförteckning

Läs mer

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 019/17 89 50 2 SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN

Läs mer

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum 634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning

Läs mer

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:57 Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 34 Soopiska gården 2, Fältskären 2 och 3 samt Storgatan Arboga stadsförsamling

Läs mer

STENHÖGA 1 HUS 1A OCH 1B

STENHÖGA 1 HUS 1A OCH 1B MUR (Markteknisk undersökningsrapport)/geoteknik STENHÖGA 1 HUS 1A OCH 1B 2013-10-04 Uppdrag: 246422, Processledning kv Stenhöga, Ny detaljplan Titel på rapport: MUR (Markteknisk undersökningsrapport)/geoteknik

Läs mer

VA och dagvattenfrågor vid fastigheten Danarö 5 i anslutning

VA och dagvattenfrågor vid fastigheten Danarö 5 i anslutning Yttrande 2013-12-02 1(6) VA och dagvattenfrågor vid fastigheten Danarö 5 i anslutning till Nora Torg. Bakgrund Området mellan Kvarnparken i Nora och Ekebysjön har varit ett träskområde. I omgångar har

Läs mer

Översiktlig geoteknisk undersökning Skuthamn, Ludvika kommun PM GEOTEKNIK GRANSKNINGSHANDLING 2013-04-12

Översiktlig geoteknisk undersökning Skuthamn, Ludvika kommun PM GEOTEKNIK GRANSKNINGSHANDLING 2013-04-12 Översiktlig geoteknisk undersökning Skuthamn, Ludvika kommun PM GEOTEKNIK GRANSKNINGSHANDLING 2013-04-12 Uppdrag: 248148, Detaljplan Skuthamn i Ludvika Titel på rapport: PM Geoteknik Status: Datum: 2013-04-12

Läs mer

Bäcklösa, Ultuna 2:23 Uppsala kommun Översiktlig Rapport geoteknik 2010-11-22

Bäcklösa, Ultuna 2:23 Uppsala kommun Översiktlig Rapport geoteknik 2010-11-22 Bäcklösa, Ultuna 2:23 Uppsala kommun Översiktlig Rapport geoteknik 2010-11-22 Datum Uppdragsnummer 2010-G106 Utgåva/Status Utg 2 Torbjörn Eriksson 070-526 00 45 GeoStatik Besök: Slottet, södra tornet Bellmansgatan

Läs mer

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt Rapport 2010:104 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt RAÄ 153 Apotekargatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T

Läs mer

Tank, brunn eller både och!

Tank, brunn eller både och! Tank, brunn eller både och! En enskild avloppsanläggning består vanligtvis av en slamavskiljare och en infiltrations- eller markbäddsanläggning. Syftet med anläggningen är både att rena avloppsvattnet

Läs mer

PM GEOTEKNIK OXELÖ 8:39, OXELÖSUND PEAB BOSTAD AB SWECO INFRASTRUCTURE AB NYKÖPING GEO OCH MÄT MARTIN JANSSON HANDLÄGGARE PER ENGSTRÖM GRANSKARE

PM GEOTEKNIK OXELÖ 8:39, OXELÖSUND PEAB BOSTAD AB SWECO INFRASTRUCTURE AB NYKÖPING GEO OCH MÄT MARTIN JANSSON HANDLÄGGARE PER ENGSTRÖM GRANSKARE PEAB BOSTAD AB UPPDRAGSNUMMER 3372025500 PROJEKTERINGSUNDERLAG NYKÖPING SWECO INFRASTRUCTURE AB NYKÖPING GEO OCH MÄT MARTIN JANSSON HANDLÄGGARE PER ENGSTRÖM GRANSKARE 1 (5) S w e co Hospitalsgatan 22 SE-611

Läs mer

2012-05-16. Geoteknisk deklaration Fastighet GD034 Uppdragsnummer: 232457. Uppdragsansvarig: Maja Örberg. Handläggare. Kvalitetsgranskning

2012-05-16. Geoteknisk deklaration Fastighet GD034 Uppdragsnummer: 232457. Uppdragsansvarig: Maja Örberg. Handläggare. Kvalitetsgranskning 01 1(5) 2012-05-16 Geoteknisk deklaration Fastighet GD034 Uppdragsnummer: 232457 Uppdragsansvarig: Maja Örberg Handläggare Kvalitetsgranskning Katarina Sandahl 010-452 32 23 Eric Carlsson 010-452 21 55

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

BILAGA 5 PM KORSNING VATTENFYLLDA DIKEN

BILAGA 5 PM KORSNING VATTENFYLLDA DIKEN BILAGA 5 PM KORSNING 546640-03 PM korsning vattenfyllda diken UPPDRAG Markkabelprojektering Gotland UPPDRAGSNUMMER 546640000 UPPDRAGSLEDARE Simon Hultgren UPPRÄTTAD AV Simon Hultgren DATUM Korsning av

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

DEL AV TORREBY 3:154 MUNKEDALS KOMMUN. Teknisk PM, Geoteknik. Slottet, Nybyggnation av bostadshus. Översiktlig geoteknisk utredning för detaljplan

DEL AV TORREBY 3:154 MUNKEDALS KOMMUN. Teknisk PM, Geoteknik. Slottet, Nybyggnation av bostadshus. Översiktlig geoteknisk utredning för detaljplan DEL AV TORREBY 3:154 MUNKEDALS KOMMUN Slottet, Nybyggnation av bostadshus Översiktlig geoteknisk utredning för detaljplan Teknisk PM, Geoteknik Skanska Sverige AB Post 405 18 GÖTEBORG Besök Kilsgatan 4

Läs mer

Källor och flöden Möjliga åtgärder Uppföljning av resultat. lars-göran gustafsson @ dhi

Källor och flöden Möjliga åtgärder Uppföljning av resultat. lars-göran gustafsson @ dhi Källor och flöden Möjliga åtgärder Uppföljning av resultat lars-göran gustafsson @ dhi Möjliga källor till tillskottsvatten Anslutna ytor Överläckning Inläckage Dränering Flödets tidsvariation Geohydrologin

Läs mer

ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2013-04-25

ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2013-04-25 ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK Örebro 2013-04-25 WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 010/722 50 00 2013-04-25

Läs mer

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:1 Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag Metodik och redovisning Bengt Rydell Ann-Christine Hågeryd Johan Axelsson SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION STATENS

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. 1 orebro.se Var rädd om ditt hus! Om du ansluter ditt dag- och dräneringsvatten rätt, minskar du risken för översvämning

Läs mer

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:

Läs mer

VA och dagvattenutredning

VA och dagvattenutredning Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Bilagor Till denna VA- och dagvattenutredning bifogas följande kartmaterial. Bilaga 1 Illustrationskarta med VA för Stare 1:109 m fl. Daterad 2011-11-28.

Läs mer

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad

Läs mer