RAPPORT. Grundvattennivåer i Höganäs HÖGANÄS AB MALMÖ GEOLOGI OCH GRUNDVATTEN UPPDRAGSNUMMER repo001.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT. Grundvattennivåer i Höganäs HÖGANÄS AB MALMÖ GEOLOGI OCH GRUNDVATTEN UPPDRAGSNUMMER 1240647000 2015-06-05. repo001."

Transkript

1 HÖGANÄS AB Grundvattennivåer i Höganäs UPPDRAGSNUMMER MALMÖ GEOLOGI OCH GRUNDVATTEN ANDERS NILSSON DANIEL SEVELIN

2 Icke-teknisk sammanfattning Vårvintern 2014 inkom fastighetsbolaget Jefast AB med en skrivelse till Länsstyrelsen i Skåne. Bolaget har sedan en tid problem med inträngande vatten i källare i hus i centrala Höganäs. Jefast AB menar att orsaken kan vara att Höganäs AB upphört med att länshålla sin gamla gruva, vilken är belägen under delar av staden. Jefast menar att grundvattennivån i centrala Höganäs stigit över tiden efter det att länshållningen avslutades Under har konsultbolaget Sweco utrett grundvattensituationen i Höganäs. Den genomförda utredningen visar inte på något samband mellan den avslutade länshållningen av gruvan och problemen med källaröversvämningar i enskilda fastigheter i centrala Höganäs. Mätningar av grundvattennivåer i Höganäs visar att nivåerna är stabila sedan åtminstone En genomgång av historiska mätningar visar att grundvattenytan i centrala Höganäs alltid legat på en hög nivå trots länshållning i gruvan och området har historiskt sett varit vattensjukt. Centrala Höganäs ligger i en sänka mellan högre belägna områden vid Tjörröd i norr och Långaröd i söder. Lågpunkten återfinns ungefär vid Storgatan. Att området varit vattensjukt har varit välkänt vid byggnation av större delen av centrum på till 1970-talen. Trots detta har djupa källare byggts under grundvattenytan. Dessa källare har anlagts med pumpgropar som används för att hålla nere grundvattenytan. Grundvattennivån i centrala Höganäs styrs idag till stor del av denna pumpning. Mätningarna i centrala Höganäs visar att grundvattenytan är avsänkt till följd av länshållningen vid ett antal hus och i Viadukten på väg 111. En trolig orsak till dagens problem med vatteninträngning i källare är att dräneringssystemen är ålderstigna. Länshållningen har orsakat sättningar i delar av centrala Höganäs som troligen fortfarande pågår. Detta beror på att sättningar utbildas under lång tid. Att åtgärda dräneringssystemen kräver hänsyn vid planeringen så att dräneringssystemen återfår sin kapacitet utan att grundvattenytan sänks mer än till den ursprungliga länshållningsnivån. En ombyggnad av systemen för länshållning till en djupare nivå kommer att medföra en ökad sättningsrisk. Åtgärder bör utarbetas i samförstånd mellan fastighetsägare och kommunen. Sweco Drottningtorget 14 Box 286 SE Malmö, Sverige Telefon +46 (0) Fax Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Anders Nilsson Malmö Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0)

3 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Syfte 3 3 Omfattning 4 4 Geologisk och geohydrologisk uppbyggnad Geologi Grundvatten 10 5 Grundvattenmätningar Mätresultat 13 6 Länshållning av gruvan 17 7 Historiska mätdata Grundvattennivåer i geotekniska undersökningar och andra arkivkällor 23 8 Källarnivåer Pågående länshållning i Höganäs Sättningar Energibrunnar Slutsatser (38)

4 Bilagor Bilaga 1 SGU jordartskarta för Höganäs Bilaga 2 Topografisk karta över centrala Höganäs Bilaga 3 Geologisk principsektion genom centrala Höganäs Bilaga 4 Läge för geologisk principsektion på plankarta Bilaga 5 Mätprogram grundvattennivåer Bilaga 6 Grundvattennivåer i bergmätpunkter Bilaga 7 Grundvattennivåer i jordpunkter J1-J10 Bilaga 8 Grundvattennivåer i jordpunkter J11-J19 Bilaga 9 Mätningar i Höganäs kommuns observationsrör i centrala Höganäs Bilaga 10 Jämförelse mellan källarnivå och interpolerad grundvattenyta Bilaga 11 Jämförelse mellan källarnivå och interpolerad grundvattenyta - detaljbild vid Stjärngatan/Verdandigatan Bilaga 12 Avstånd mellan källarnivå och interpolerad grundvattenyta Bilaga 13 Byggår och källarnivå för inventerade fastigheter Bilaga 14 Inventerade hus med pumpgrop Bilaga 15 Energibrunnar i centrala Höganäs 2 (38) repo001.docx

5 1 Inledning I Höganäs med omnejd har det i mer än 200 år bedrivits gruvbrytning av kol och lera. Gruvområdet sträcker sig från dagbrott och marknära brytning (10-20 m djup) vid Tjörrödsområdet, strax norr om Höganäs centrum, till djupt liggande gruvorter ( m djup) öster om Höganäs tätort. Länshållning av gruvan har redan från början utförts i olika schakt men i takt med gruvans utbredning österut har uppfordringen av vatten skett huvudsakligen i schakt Gustaf Adolf. Det uppfordrade vattnet har använts dels som dricksvatten inom kommunen och dels som processvatten inom Höganäs AB. Gruvdriften upphörde 1961 men länshållningen fortsatte då länshållningsvattnet användes av både kommunen och Höganäs AB. Kommunens behov av länshållningsvattnet upphörde vid inkopplingen av Sydvatten i slutet på 1970-talet och från 1985 användes länshållningsvattnet enbart som processvatten hade dels behovet av vatten och dels tillförlitligheten till leverans av vatten från gruvan minskat, varför länshållningen av gruvan upphörde. Länshållningens upphörande har medfört att gruvan vattenfyllts och att grundvattennivåerna i gruvområdet återhämtat sig till naturliga nivåer. Under 2014 har fastighetsbolaget Jefast AB vänt sig till länsstyrelsen och påtalat problem med inträngande vatten, vilket lett till källaröversvämning och fuktskador. Sättningar har även uppträtt runt företagets hus på olika fastigheter. Enligt Jefast ska problemen bottna i höga grundvattennivåer som en följd av Höganäs AB:s upphörda länshållning av gruvan. Även andra fastighetsägare har rapporterat om dessa problem. Länsstyrelsen har vänt sig till Höganäs AB för att företaget ska kunna ge sin syn på problemen. Höganäs AB har under längre tid utfört kontroll av grundvattennivåer i den nedlagda gruvan. Under har även mätningar och grundvattenutredning utförts av konsultbolaget Sweco. 2 Syfte För att klarlägga grundvattennivåförhållandena i Höganäs samt för att se om det finns ett samband mellan fuktproblem och källaröversvämningarna och Höganäs AB:s avbrutna länshållning har Sweco Environment AB (Sweco) utfört en hydrogeologisk utredning, vilken redovisas i denna rapport. Uppdraget har varit att förutsättningslöst undersöka förhållanden kring grundvattennivåer både i nutid och historiskt sett, uppbyggnad av jord- och berglager samt förutsättningarna för de drabbade fastigheterna. 3 (38)

6 3 Omfattning Grundvattenförhållandena i ett område styrs i hög grad av den geologiska uppbyggnaden. Därför är det viktigt att förståelsen för den geologiska uppbyggnaden är korrekt och att geologin kan beskrivs med tillräcklig noggrannhet. Ett område där grundvattenförhållandena ska undersökas behöver därför även beskrivas geologiskt för att möjliggöra en korrekt tolkning av resultaten från de mätningar av grundvattennivåer som utförs inom området. För att beskriva de geologiska och hydrogeologiska förhållandena i Höganäsområdet har information hämtats in från olika källor. Geologisk information har främst hämtas från Sveriges geologiska undersökning, SGU. Information har även hämtats från geotekniska undersökningar som utförts inför hus-, väg- och VA-utbyggnader. De har hämtats från Höganäs kommuns arkiv. Vissa geologiskt intressanta områden har även undersökts av forskare och privata företag för förekomster av brytningsvärda mineral. Denna typ av information är ofta tillgänglig från forskarsidan och ibland från de privata företag som utfört undersökningarna. I Höganäs är det Höganäs AB som står bakom många av de geologiska undersökningar som utförts och i deras arkiv finns ett digert geologiskt material som beskriver den lokala geologin i Höganäsområdet. Även information om gruvans utbredning och länshållning har inhämtats från Höganäs AB. För att skapa en bild av grundvattensituationen i området har mätningar av grundvattennivå utförts i ett mätprogram för Höganäs tätort och området runt den f.d. gruvan. Mätningarna har utförts i ett antal observationspunkter fördelat på olika berglager och jordlager. Mätningar av grundvattennivån i gruvlagren har även utförts. Grundvattenmätningarna är pågående och har utförts under drygt ett års tid för att skapa en god bild av årstidsvariationer, påverkan från nederbörd eller grundvattenuttag. Även historiska data har studerats. Dessa har inhämtats från Höganäs AB och Höganäs kommun. För de fastigheter i Höganäs tätort där det framkommit att det finns problem med fukt och källaröversvämning har uppgifter om husen hämtats in från Höganäs kommun. Uppgifterna utgörs bl.a. av husens byggnadsår, källarnivå och eventuell länshållning. Källarnivåerna jämförs mot uppmätta grundvattennivåer från mätprogrammet för att se om de problem som upplevs är relaterade till grundvattennivån. Även problem med sättningar har rapporterats. Sättningarna har i många fall hänförts till förändringar i grundvattensituationen i centrala Höganäs efter upphörandet av gruvans länshållning. Information om geotekniska förhållanden har inhämtats från kommunen för att kunna bedöma detta. Information om energibrunnar i centrala Höganäs har även inhämtats från SGU och Höganäs kommun för att belysa deras eventuella påverkan på grundvattensituationen. Energibrunnar där vatten pumpas upp ur en brunn och återförs i en annan kan potentiellt skapa problem med lokalt höjda grundvattennivåer. Arbetet i de olika stegen presenteras i större detalj i avsnitten nedan. 4 (38) repo001.docx

7 4 Geologisk och geohydrologisk uppbyggnad I de följande textavsnitten hänvisas ofta till gatunamn och platser som är kända för dem som bor i eller känner till Höganäs. För de läsare som inte är bekanta med Höganäs hänvisas till Figur 1, där några av de i den här rapporten mest omnämnda gatorna finns utsatta. Figur 1. Höganäs centrum och de i denna rapport mest omnämnda gatorna i Höganäs. 4.1 Geologi Geologin i Höganäsområdet är mycket väl undersökt och beskriven, tack vare det omfattande material som producerats genom gruvdriften och prospektering för gruvdriften. Tyngdpunkten i undersökningarna ligger naturligt nog på den sedimentära berggrunden, då det är här förekomsten av kol- och lerlager fanns. I föreliggande rapport kommer den geologiska lagerföljden för jord- och berglager att beskrivas enbart för den centrala delen av Höganäs, där de flesta fallen av fuktiga källare och källaröversvämningar rapporterats. För detaljer rörande jord- och berglager samt deras utbredning i Höganäsområdet hänvisas till SGU:s Jordartskarta Höganäs NO/Helsingborg NV (Serie Ae Nr 25) samt 5 (38)

8 Berggrundskarta Höganäs NO/Helsingborg NV (Serie Af Nr 129) och däri givna vidare referenser. Enligt SGU:s jordartskarta, se Bilaga 1, utgörs ytjordarten för Höganäs tätort huvudsakligen av sand. En tunga av svämsediment av silt-sand sträcker sig in österifrån längs Storgatan ungefär fram till kyrkan och f.d. järnvägsstationen. Tungans bredd sträcker sig ungefär mellan Viadukten i norr och Borgmästaregatan i söder. Mot öster vidgas den upp mot väg 112 i norr och ned till Långarödsvägen, i höjd med flygplatsen. Mot Steglinge vidtar morängrovlera och öster om Steglinge finns ett område med gyttja. Norr om väg 112 är ytjordarten huvudsakligen siltig till lerig morän. Vissa områden av tätorten har mycket tunna jordlagertäcken, mindre än 0,5 m mäktiga. Sådana områden finns vid Tjörröd, Långaröd och runt Väsby. Berggrundens överyta ligger således högt i de här områdena. I centrala Höganäs ligger berggrunden generellt något djupare. Även markytan ligger lägre i centrala Höganäs. En sänka i terrängen finns längs med Centralgatan och Storgatan i öst västlig riktning. Marknivåerna ligger på ca +5 norr om väg 112 och sjunker ned mot ca +1,8 vid rondellen söder om Viadukten. Vidare ned mot Långaröd i söder stiger markytan till ca +4 igen (samtliga höjder i RH2000). Mot kusten finns en åsbildning som går upp till mellan Sänkan i terrängen är således enbart öppen mot öster. Topografin för centrala Höganäs åskådliggörs i Bilaga 2. Topografin medför att grundvatten rör sig från de högre liggande områdena norr om väg 112 och söderifrån från Långaröd mot sänkan i centrala Höganäs. För att erhålla en detaljerad bild av jordlagerföljden i Höganäs har geotekniska undersökningar gåtts igenom. Ett antal sådana har utförts i Höganäs inför byggnation av hus och VA-omläggningar. Berggrundens överyta i centrala Höganäs har beskrivits från uppgifter dels i de geotekniska undersökningarna och dels i SGU:s Brunnsarkiv. Uppgifterna är trots det stora antalet borrningar något knapphändiga. De flesta av de geotekniska borrningarna är avslutade i jordlagren innan de nått ner till berg. Många bergborrade brunnar i området har borrats med hammarborrning och eftersom den sedimentära berggrunden i området ofta är löst lagrad är det svårt att avgöra vad som är jord och vad som är berg vid borrningen. För de bergborrade brunnarna i SGU:s Brunnsarkiv har därför ett urval som bedömts trovärdiga i uppgifter om berggrundens överyta valts. Laserscannade marknivåer för Höganäs och mätresultat från mätprogrammet för grundvattennivåer har tillsammans med geotekniska underlag och brunnsuppgifter sammanställts i en databas. En geologisk principsektion har sedan skapats för centrala Höganäs, där markyta, bergöveryta, jordlager samt grundvattennivå i jord visas. Principsektionen visas i Bilaga 3 och dess läge i plan i Bilaga 4. Det översta lagret i profilen utgörs av fyllnadsmassor av varierande slag för i stort sett hela området. Fyllnadsmassorna utgörs av väg- eller järnvägsöverbyggnader, byggavfall, 6 (38) repo001.docx

9 matjord och dylikt. Tjockleken på lagret med fyllnadsmassor varierar generellt mellan ca 0,1 m och 1,5 m. Under fyllnadsmassorna vidtar naturliga jordlager. I västra Höganäs är det huvudsakligen sand med inslag av lerskikt, silt eller grus. I centrala Höganäs finns dock betydande lager med organiska jordarter. De består av gyttja, torv, lergyttja, gyttjig lera och liknande. Ibland innehåller de skikt av sand och lera. De organiska jordlagren avsattes i Atlantisk tid, för ca år sedan, då havet stod högre och de lägre liggande delarna av Kullahalvön var översvämmade. I takt med att havet drog sig tillbaka avsattes lergyttjor och gyttja i de lägst liggande delarna. De organiska jordarterna är upp till ca 3 m mäktiga i de centrala delarna av Höganäs. Under de organiska lagren återfinns företrädesvis sand med skikt av lera och silt. Många av de geotekniska borrningarna är avslutade här innan de nått berg. Sandlagrens mäktighet är således svårt att fastställa. I vissa borrningar uppgår de till mer än 4 m men beroende på hur högt berggrundens överyta ligger och om det finns morän mellan sandlagret och berggrunden kan de även vara tunnare. Sanden är troligen avsatt vid inlandsisens avsmältande, men kan även utgöras av svallat material från högre belägen mark. Ovanpå den sedimentära berggrunden finns ofta morän eller lermorän. I centrala Höganäs har denna inte alltid gått att verifiera från de geotekniska borrningarna, då dessa ofta avslutats innan moränen påträffats. Vissa geotekniska borrpunkter når helt ned i berg utan att träffa på morän och således finns det ingen morän i lagerföljden för dessa platser. Norr om väg 112 och upp mot Tjörröd återfinns morän och lermorän från markytan ned till berggrunden. Mäktigheten uppgår ofta till 2 3 m. Vid Hustofta öster om Höganäs finns ca 3 4 m morän och ner mot Buskeröd vid Brandstorpsborran finns ca 2 6 m sandig moränlera. I centrala delarna av Höganäs har troligen delar av den morän som avsatts eroderats bort vid perioder av högre havsnivåer och av rinnande vatten i sänkan som finns i centrala Höganäs. Den morän som finns kvar verkar finnas där berggrunden är något lägre belägen och där den saknas ligger berggrunden ofta något högre. Moräntäcket i centrala Höganäs är således inte heltäckande utan har glipor där sanden är avlagrad direkt på berggrunden. Så är fallet exempelvis strax väster och öster om Viadukten, där sanden är avsatt direkt på den vittrade lersten - sandsten som utgör berggrunden. Från profilen i Bilaga 3 är det tydligt att berggrundens överyta varierar i höjd i centrala Höganäs. Anledningen till detta är att berget haft olika motståndskraft mot vittring och inlandsisar, beroende på vilken typ av bergart som stuckit upp i bergöverytan och var det finns sprickor och förkastningar i berggrunden. Berggrunden ligger högt vid Viadukten, på nivån -1,5 i RH2000 eller ca 1,5 m under vägbanan i höjd med gångbron över väg 111. Västerut sjunker berggrunden ner mot -7,5 till -10 och österut ned mot -5. Den sedimentära berggrunden ned till gruvlagren utgörs huvudsakligen av växellagrande sandsten, siltsten, lerstenar och leror från understa delen av Jura-perioden, benämnd 7 (38)

10 Lias. Underst i lagerföljden ovanpå gruvlagren finns ett lager av sandsten benämnt Boserupssandsten, en grövre och lite lösare sandsten. Sandstenen har använts för att driva stenorter mellan olika gruvschakt för dräneringsändamål under gruvdriften. Gruvlagren tillhör översta delen av Trias-perioden, benämnd Rät. Överst finns den tunnare av kolflötsarna, A flötsen. Mellan A- och B flötsen finns leror, lerskiffrar och siltstenar. Under B flötsen finns leror som bröts för keramisk produktion. Avståndet mellan de båda flötsarna varierar mellan ett fåtal metrar uppe i norra delen av gruvområdet upp till meter i den södra delen av gruvområdet. Gruvlagren ligger nära markytan i Tjörrödsområdet, på mindre än 10 m djup. Lagren lutar mot sydost så att de vid Brors backe i centrala Höganäs återfinns på strax över 50 m djup. Längre söderut vid schaktet Gustaf Adolf är djupet 105 m och i Brandstorp ca 155 m. Gruvområdet avgränsas i väster av den västra förkastningen, där gruvlagren på västra sidan förkastningen ligger ca 180 m djupare än de gör på östra sidan av förkastningen. På västra sidan förkastningen återfinns således yngre berggrund i bergöverytan än på den östra sidan. Delar av gruvan belägna under Höganäs tätort har drivits fram till förkastningen, se Figur 2. Från Figur 2 är det tydligt att det skiljer mellan var SGU visar den västra förkastningen och där den finns enligt års gruvkarta. Då detaljeringsnivån på gruvkartan får anses vara god bör lokaliseringen av västra förkastningen utgå från denna. Även inom gruvområdet finns ett stort antal förkastningar, där gruvlagren förflyttat sig i höjdled. Nere i söder nådde gruvan fram till en förkastning benämnd södra stupningen, vilken kom att utgöra begränsning av gruvans framdrift mot söder. Gruvlagren låg i det här området som djupast under markytan på ca 155 m djup. 8 (38) repo001.docx

11 Figur 2. Underlag från gruvkartan Pilarna på den västra förkastningen (enligt SGU) pekar mot det sänkta blocket. Gruvområdet enligt gruvkartan tar inte med den äldsta delen av gruvan kring Tjörröd. 9 (38)

12 4.2 Grundvatten I jord- och berglager existerar ett antal olika grundvattenytor, beroende på i vilket lager man mäter. Orsaken till att det kan finnas flera grundvattenytor är att det finns tätare lager mellan mer genomsläppliga lager. För följande resonemang antas en generell berglagerföljd med två genomsläppliga berglager med ett tätare berglager emellan. Vid förhållanden där det undre genomsläppliga berglagret fylls på snabbare än det övre kommer trycket på grundvattnet i det undre berglagret att öka. Installeras ett observationsrör i varje berglager kommer därför grundvattenytan i det undre genomsläppliga berglagret att stiga till en högre nivå än i det övre lagret. Om det övre av de två genomsläppliga lagren fylls på snabbare än det undre kommer situationen bli omvänd; det övre lagrets grundvattenyta står högre än den i det undre. Vid en jämförelse av grundvattenytor är det därför viktigt att veta från vilket eller vilka lager som grundvattnet i en observationsrör kommer ifrån. I det gamla gruvområdet är det enbart två mätpunkter, Gustaf Adolf och Brandstorp, som visar grundvattennivån i gruvlagren. Övriga mätpunkter i berg visar grundvattennivån i andra berglager än gruvlagren och bör således inte jämföras rakt av mot grundvattennivån i gruvlagren. Vad gäller jordlagren är de mer genomsläppliga lagren i stora delar av Höganäs avskilda från berglagren med ett tätare lager av lera eller lermorän. För centrala Höganäs är lermoränen ibland borta på mindre områden till följd av erosion. Där så är fallet har grundvattnet i jordlagret kontakt med grundvattnet i det översta berglagret och grundvattenytorna är oftast på samma nivå. Så som berglagren är uppbyggda i centrala Höganäs står dock grundvattennivån i det översta berglagret inte i direkt kontakt med grundvattnet i gruvlagren. 5 Grundvattenmätningar För att beskriva grundvattennivån i jord och berg samt dess variation i och runt Höganäs har ett mätprogram upprättas. Mätprogrammet ger underlag för att beskriva nuvarande grundvattennivåer och årstidsvariationer i jord, berg och i gruvan samt vilka gradienter som råder mellan jord och berg. I mätprogrammet ingår mätpunkter från Höganäs kommun, Höganäs AB, privata grävda och borrade brunnar samt gruvschakt. Mätpunkterna har valts ut efter en genomgång av pågående mätningar i Höganäs och arkivmaterial i form av gamla rapporter och undersökningar. Lämpliga mätpunkter har utgjorts av mätpunkter där det finns äldre mätvärden eller längre mätserier från perioden innan och efter det att länshållningen av gruvan upphörde. 10 (38) repo001.docx

13 Mätpunkter där det varit möjligt att mäta grundvattennivå både i jord och i berg i närheten av varandra har eftersträvats. Där sådana finns är det möjligt att jämföra grundvattennivåerna för att se flödesriktningen, vilken kan vara riktad från jord ner till berg eller tvärtom. Det har dock inte varit möjligt att hitta jordlagerbrunnar intill samtliga bergborrade brunnar. För brunn B1, B2, B3 och B7 saknas närliggande jordlagerbrunnar i mätprogrammet. Urvalsprocessen och de i mätprogrammet ingående brunnarna beskrivs i mer detalj i Bilaga 5. Figur 3. Läget för samtliga mätpunkter i mätprogrammet. Gruvområdets utbredning, markerat med svart streckad linje, är hämtad från SGU serie Af nr 129. Mätprogrammet består av 30 mätpunkter. Av dessa är 18 i jordlagren, 10 i olika berglager och 2 i gruvlagren. Läget för samtliga mätpunkter presenteras i Figur 3. I Figur 4 visas de mätpunkter som finns i Höganäs centrum tydligare. I samtliga punkter har automatiska nivågivare, s.k. Divers, installerats. Mätningarna med Diver har utförts varje hel timme, vilket medger en hög upplösning på de förändringar som påverkar grundvattennivån. Exempel på förändringar är pumpning i brunnen eller i närheten av den samt nederbörd som infiltrerar i marken runt brunnen. 11 (38)

14 Mätpunkterna i gruvlagren utgörs av schakt Gustaf Adolf och Brandstorp. Gustaf Adolf är det gamla pumpschaktet där länshållningen av gruvan utfördes. Brandstrop utgörs av en av två brunnar som borrades från ytan ner till gruvan år 1972 för uppfordring av länshållningsvatten från gruvan. Figur 4. Läget för mätpunkter i Höganäs centrum. Gruvområdets västra gräns, markerat med svart streckad linje, är hämtad från SGU serie Af nr 129. Mätpunkterna B1 B6 är privat ägda bergborrade brunnar belägna runt gruvområdet. I Höganäs tätort finns få bergborrade brunnar som är möjliga att mäta i. Exempelvis har de energibrunnar i centrum som besökts ej varit möjliga att mäta i. Den vanligaste orsaken har varit att brunnen är nedgrävd eller att ägaren ej kan lokalisera den. För att erhålla mätningar i berg, även för Höganäs tätort, har tre stycken bergborrade brunnar utförts; B7 norr om centrum, B8 i centrum och B9 söder om centrum. Vid B9 installerades det dessutom ett observationsrör i jordlagren, J19, för att utöka mätprogrammet för jordlagren till södra delen av Höganäs tätort Mätpunkten B10 är ett observationsrör i berg som installerats av Höganäs kommun för att kunna mäta grundvattennivåer i centrala Höganäs. Då mätningen i röret inleddes bedömdes röret återspegla grundvattenytan i jord och mätpunkten benämndes J16. Vid kontroll av de geotekniska resultaten från installationen framgick det däremot att 12 (38) repo001.docx

15 observationsröret är neddrivet djupare än ett närbeläget rör i mätpunkten B11. Då B11 är ett observationsrör i berg är således även B10 ett observationsrör i berg. J16 döptes därför om till B10 och J16 ströks ur numreringen för att inte benämningen av kvarvarande mätpunkter i jord skulle behöva ändras under pågående mätning. Mätpunkterna i jord, benämnda J1 J15 samt J17 J19, utgörs huvudsakligen av observationsrör installerade i Höganäs tätort. Punkterna J1 J3, J17 och J19 är observationsrör som installerats av Höganäs AB för deras kontrollprogram, punkterna J4 J9 och J15 är installerade av Höganäs kommun för att mäta grundvattennivåer. Punkt J18 är en privat grävd brunn vid ett f.d. mejeri i östra delen av tätorten. Utanför tätorten utgörs mätpunkterna J11 J14 av grävda brunnar vid gårdar. J12 och J13 används för husbehov, J11 och J14 används inte alls. Mätpunkterna B11, B12, J20, J23 och J24 är mätpunkter som ingår i Höganäs kommuns mätprogram och i vilka det inte har utförts nivåmätning i det här presenterade mätprogrammet. Anledningen till detta är att närliggande mätpunkter valts, då grundvattennivåerna varit jämförbara. De historiska grundvattennivåerna från mätpunkterna har enbart använts för att se trenderna i grundvattennivå, presenterat i avsnitt 7 nedan. Punkternas placering framgår av Figur Mätresultat Mätning av grundvattennivåer i mätprogrammet påbörjades i mars 2014 och är pågående. Resultaten som presenteras här sträcker sig fram till Mätresultaten presenteras grafiskt i Bilaga 6 8. I Bilaga 6 presenteras mätdata för mätpunkter i olika berglager, i Bilaga 7 för mätpunkterna J1 J10 i jord och i Bilaga 8 för mätpunkterna J11 J19 i jord. Nederbördsdata från SMHI:s station i Nyhamnsläge redovisas även för att påverkan från nederbörd vid de olika mätpunkterna ska kunna bedömas. Samtliga mätpunkter i berg uppvisar en årstidsvariation och de flesta reagerar på nederbörd. Punkten B10 är huvudsakligen påverkad av länshållningen i Viadukten och reagerar ytterst lite på nederbörd. Övriga mätpunkter i berg varierar från tydlig och snabb påverkan, såsom B1 och B8 där grundvattenytan stiger snabbt till skarpa toppar för att sedan återhämta sig, och långsam påverkan där stigningen och återhämtningen är mjuk och amplituden liten, såsom i B2, Gustaf Adolf och Brandstorp. Flera av brunnarna i berg, Bilaga 6, är påverkade av uttag. Brunnarna B2, B3, B5, B6 och Gustaf Adolf är samtliga uttagsbrunnar. I B2, B5 och B6 är uttaget för husbehov, vilket syns i de tidsmässigt korta avsänkningarna från den vilande grundvattenytan. B3 används för bevattningsändamål och pumpas kontinuerligt under längre perioder. Grundvattnet i Gustaf Adolf används som processvatten av en närbelägen livsmedelsindustri och pumpas i olika omfattning. Perioderna samt görs större uttag i Gustaf Adolf, resten av mätperioden görs enbart mindre uttag på vad som verkar vara daglig basis. 13 (38)

16 Grundvattennivåerna i Gustaf Adolf och Brandstorp följer varandra väl. När grundvatten tas ut ur Gustaf Adolf reagerar även grundvattenytan i Brandstorp. Inget uttag har gjorts i Brandstorp under mätperioden. Detta förhållande visar på en god hydraulisk kontakt mellan Gustaf Adolf och Brandstorp. Grundvattennivån i Gustaf Adolf ligger ovanför grundvattenytan i Brandstorp under perioden mars 2014 september Från mitten på oktober 2014 till slutet av mars 2015 är grundvattennivån i Brandstorp högre än i Gustaf Adolf, men från slutet av mars 2015 och fram till mätperiodens slut i april 2015 är Gustaf Adolf högre igen. Anledningen till detta är sannolikt skillnader i tillrinning till de olika delarna av gruvan, dels beroende på skillnader i jordlagrens mäktighet och genomsläpplighet, berglagrens mäktighet och genomsläpplighet, och förkastningars lägen och riktningar. Enligt uppgifter kollapsar gruvgångarna genom att lera från lagret under kolflötsen pressas upp i gruvgången. Denna process har också effekt på hur fort grundvattnet transporteras i gruvan. Inga observationer av grundvattennivån i gruvlagren har varit möjliga att utföra i centrala Höganäs. Det faktum att den hydrauliska kontakten är god mellan Gustaf Adolf och Brandstorp innebär att kontakten norrut och västerut mot den gamla gruvan också borde vara god. Installeras observationsrör i gruvlagren i dessa delar av gruvan bör en i princip horisontell grundvattennivå föreligga i gruvlagren, vars nivå ungefärligen ligger på den som uppmätts i Gustaf Adolf och Brandstorp. De tätare lager av lerskiffrar och leror som finns i berggrunden medför att grundvattennivån i gruvlagren inte påverkar grundvattennivån i jordlagren. Om öppna gruvschakt eller ett större antal otätade borrningar penetrerar de tätare lagren kan en viss transport av vatten ske från gruvlagren upp till jordlagren. Då de flesta av de utförda borrningarna i gruvområdet som verkligen når ner till gruvlagren är energiborrningar som ska vara hydrauliskt tätade får eventuellt tillskott av vatten från gruvlagren till jordlagren anses vara obetydligt. Det finns inte heller några öppna gruvschakt i centrala Höganäs. Schakten har återfyllts, huvudsakligen med det material som tagits upp då de grävts och de första orterna drivits. Dessa massor består således till stor del av de leror, lerskiffrar och skrotsten man grävt igenom på vägen ner och som inte varit användbar för några produktionsändamål. Då mätpunkterna i berg representerar olika berglager kan ingen generell grundvattenyta för berg upprättas. Det går därför inte att säga åt vilket generellt håll grundvattenytan i berg lutar. Punkterna i norr, B1 och B2, är installerade i Kågerödslager, vilka stratigrafiskt befinner sig under gruvlagren. De är dock installerade på olika djup i Kågerödsformationen och möjliggör således ingen slutledning om vilket håll grundvattenytan lutar. B7 är installerad i ett område med mycket förkastningar strax norr om Tjörröd. Kontakten med gruvlagren får antas vara obefintlig. Brunnarna B8 och B9 ligger på västra sidan av gruvan, mot havet. Båda brunnarna har grundvattennivåer som är lägre än de i Gustaf Adolf och Brandstorp. B9 är belägen 14 (38) repo001.docx

17 väster om västra förkastningen och representerar andra berglager än gruvlagren. B8 är placerad där den västra förkastningen utgör en gräns för gruvans utbredning västerut i centrala Höganäs. Punkterna B3 och B4 uppvisar grundvattenytor som är högre än i Gustaf Adolf och Brandstorp för perioden april 2014 februari 2015, medan nivåerna i de fyra brunnarna ligger nära varandra under februari - mars 2015 för att sedan skiljas igen. Detta är troligen beroende på skillnader i nybildning av vatten till de berglager där brunnarna utanför gruvområdet är belägna jämfört med nybildningen av vatten till gruvlagren. B3 och B4 är 52 respektive 60 m djupa och befinner sig således i andra berglager än gruvlagren. Som beskrivet i avsnitt 4.1 finns tätare lager med leror och lerskiffrar i berggrunden, vilket medför att grundvattnet kan ha flera olika trycknivåer beroende på var i lagerföljden en borrad brunn är placerad. Pumpningen i B3 har ingen påverkan på nivåerna i varken B4, Gustaf Adolf eller Brandstorp, vilket innebär att det inte finns någon hydraulisk kontakt dels mellan B3 och B4 och dels mellan B3 och gruvlagren. Grundvattennivåerna i jordlagren i centrala Höganäs, Bilaga 7 och 8, är i de flesta fall påverkade av pågående länshållning i området. Mätpunkterna J6 J10, J15 och J18 är påverkade av länshållning, dels från Viadukten, dels från de hus som är uppförda i centrala Höganäs och där länshållning sker kontinuerligt. Grundvattennivåerna i J7 och J15 är mest påverkade och ligger under nivån ±0 i RH2000. Grundvattennivåerna i jordlagren påverkas olika av nederbörd. Vissa kurvor i Bilaga 8 är taggiga med ett stort antal toppar på kurvorna, vilket visar på tillfällen när det regnar. De nivåkurvor som har flest taggar finns där mätpunkterna är belägna i asfaltytor och troligen läcker vatten från ytan ner i mätrören. Vissa av rören översvämmas helt vid kraftiga regn. Andra mätpunkter visar på en mindre påverkan av nederbörd med mjuka stigningar i nivåkurvorna. Ett kraftigt regn som syns i de flesta av jordlagerrören inträffade Regnet orsakade översvämningar på flera ställen i nordvästra Skåne. Den intensiva nederbörden är tydligast i mätpunkterna J8 och J18, men syns även på de övriga taggiga nivåkurvorna eller som början på en mjuk stigning på nivåkurvan i mätpunkt J5, J11 och J13. Även i mätpunkterna B1 och B5 syns regnets påverkan tydligt. Mätpunkt J5 är sannolikt påverkad av länshållning, men befinner sig troligen i utkanten av påverkansområdet. Påverkan verkar vara som störst på sommaren, då grundvattennivån når ner till nivåer jämförbara med punkt J6. Under resten av året är grundvattennivån i mätpunkten troligen i varierande grad påverkad och som minst påverkad under vårvintern, då grundvattennivån är som högst. Grundvattennivåerna i de privata brunnarna utanför Höganäs tätort, J11 J14, är antingen opåverkade av grundvattenuttag eller pumpas för husbehov. Där det finns mätpunkter i både jordlager och berglager är det möjligt att avgöra grundvattnets flödesriktning mellan dessa. Jämförelsen har gjorts för mätpunkterna J5 och B8, J11 och Gustaf Adolf, J12 och B4, J13 och B5, J14 och B6 samt J19 och B9. 15 (38)

18 Underlaget till jämförelsen i form av uppritade diagram för grundvattennivå finns i Appendix 6 11 i Bilaga 5. Skillnaden i flödesriktning är på vissa platser konstant över året, medan den på andra platser varierar över året. Resultatet presenteras i Tabell 1 nedan. Upp i tabellen innebär att trycknivån i det eller de berglager där mätbrunnen får sitt vatten ifrån ligger högre än grundvattennivån i jordlagren, vilket medför ett uppåtriktat flöde av grundvatten från berglagren till jordlagren. Ned innebär att trycknivån i det eller de berglager där mätbrunnen får sitt vatten ifrån ligger lägre än grundvattennivån i jordlagren, vilket medför ett nedåtriktat flöde av grundvatten från jordlagren till berglagren. Tabell 1. Jämförelse för grundvattnets flödesriktning mellan jord och berglager vid olika årstider under mätperioden. i.m. innebär att inga mätdata finns för perioden. Mätpunkter Vår 2014 Sommar 2014 Höst 2014 Vinter Vår 2015 J5 B8 i.m. i.m. Upp Ned Ned J11 Gustaf Adolf Upp Upp Upp Ned Upp J12 B4 Ned Ned Ned Ned Ned J13 B5 Upp Upp Upp Upp Upp J14 B6 i.m. Ned Ned Upp Upp J19 B9 i.m. i.m. Ned Ned Ned 16 (38) Från Tabell 1 är det tydligt att grundvattnets flödesriktning varierar över året. De enda platserna där flödesriktningen är konsekvent över alla årstiderna är J12 B4, där flödesriktningen är nedåtriktad från jordlagren till berglagren, samt J13 B5, där flödesriktningen är uppåtriktad från berglagren till jordlagren. För Gustaf Adolf råder ett uppåtriktat grundvattenflöde under stora delar av året. Generellt kan inget uppåtriktat flöde anses råda för gruvområdet och dess omgivning Resultaten visar både på riktningen av flödet och på att det finns tätare lager mellan de berglager där grundvattennivån i berg mäts och där grundvattennivån i jord mäts. I Appendix 9 i Bilaga 5 är det tydligt att det uppåtriktade flödet från berggrunden hindras av tätare lager, annars hade grundvattennivån i berg och jord befunnit sig på ungefär samma nivå i punkterna J13 och B5. De flesta av mätpunkterna befinner sig utanför gruvområdet och även utanför Höganäs centrum. Hur grundvattnet flödar i dessa punkter är således inte relevant för hur repo001.docx

19 grundvattensituationen ser ut i centrala Höganäs. Enbart punkterna J5 B8 och J19 B9 kan användas för Höganäs tätort. Baserat på de mätningar som utförts i de bergbrunnar som finns i de delar av Höganäs som påverkas av pågående länshållning, brunnarna B10 B12, är det tydligt att grundvattenytan i det översta berglagret följer grundvattenytan i jord på i princip samma nivå. Längre ut från de av pågående länshållning påverkade områdena befinner sig grundvattenytan i de övre berglagren under grundvattenytan i jord, vilket visas av jämförelsen mellan mätpunkterna J5 B8 och J19 B9. Baserat på de uppmätta grundvattennivåerna i jord har en grundvattennivåkarta upprättats för de mätpunkter som finns i jordlagren. De mätvärden som kartan baserats på kommer från , då de uppmätta grundvattennivåerna i huvuddelen av mätpunkterna nådde sin högsta nivå under mätperioden. Vissa mätpunkter visar högre nivåer vid andra tillfällen, men dessa nivåer är kortvariga och kopplade till kraftig men kortvarig nederbörd. Nivåkartan används för att visa grundvattennivån i jord i den geologiska principsektionen i Bilaga 3. Den geologiska principsektion som presenteras i Bilaga 3 visar på en tydlig avsänkning i jordlagren i centrala Höganäs. Även det översta berglagret är avsänkt till en nivå motsvarande den som finns i jordlagren. Avsänkningen är en följd av den länshållning som sker vid många hus som finns i centrala Höganäs och i Viadukten. 6 Länshållning av gruvan Gruvdriften har i princip krävt länshållning av grundvatten från det att de första schakten började sänkas i Tjörrödsområdet. I takt med att gruvan utvidgats och nått djupare nivåer har uppfordringen skett vid ett flertal schakt. Länshållningsvattnet har huvudsakligen uppfordrats till markytan där det via kanaler letts vidare till havet. År 1802 påbörjades grävning av den kanal som skulle ta emot huvuddelen av länshållningsvattnet samt det vatten som dikades ut från östra delen av Höganäs. Kanalens sträckning har ungefär motsvarat Storgatans sträckning och kulverterades under talen. Efterhand som behovet av processvatten vid fabriksområdet ökade byggdes en vattenledning från schakt Gustaf Adolf in genom Höganäs för att leda länshållningsvattnet till fabriksområdet i västra Höganäs. Ledningen gick i Decauvillegatan och Långgatan och gick sedan längs väg 111 till en pumpstation i Kv. Kaktus, varifrån den pumpades vidare till Höganäs AB:s vattentorn. Ledningen drogs om på 1970-talet till att gå i Bangatan fram till Kv. Kaktus. Mot slutet av länshållningen har vatten även släppts ut i en kanal vid Gustaf Adolf och runnit vidare till Görslövsån. Under 1900-talet länshölls gruvan huvudsakligen från schakt Gustaf Adolf, dit vatten från större delen av gruvan antingen rann med självfall eller blev pumpat. Från den djupare delen av gruvan pumpades vattnet från en pumpstation vid Brandstorp till pumpschaktet vid Gustaf Adolf för vidare uppfordring till ytan. Efter att gruvan lades ned fortsatte länshållningen till fullt djup fram till ca Nya brunnar borrades ned till pumpstationen 17 (38)

20 i Brandstorp 1972, så att vattnet skulle kunna uppfordras utan att någon skulle behöva ge sig ner i gruvan för att serva uppfordringsanläggningen. Länshållningsvattnet leddes sen på ytan till en reservoar vid Gustaf Adolf och därifrån vidare till Höganäs. Länshållningsvattnet har använts både som processvatten i Höganäs AB:s tillverkning och som dricksvatten av Höganäs kommun. I en vattendom från 1951, dom A 71/1951, beskrivs fördelningen mellan Höganäs AB och Höganäs kommun, där Höganäs AB avstår vad som överstiger m 3 /d för Höganäs stads och Väsby kommuns förseende med vatten. Domen rör Höganäs AB:s rätt att tillgodogöra sig det länshållningsvatten som uppfordras ur gruvan. Den uppfordrade volymen har mätts vid ett flertal tillfällen under gruvans historia. I Tabell 2 nedan presenteras ett antal av mätningarna. Tabell 2. Uppfordrad volym ur gruvan vid olika tidsperioder. År Medelvärde m 3 /d Mätmetod Kannor Kannor Slagräknare på pumpkolv Elenergiförbrukning Elenergiförbrukning Strypflänsmätare Elenergiförbrukning Kapacitiv elektrodmätare Länshållningen var som störst när gruvan bröts och nya områden tappades av på grundvatten. Efter stängningen minskar den uppfordrade volymen och bedöms enligt en undersökning utförd av SGU motsvara det vatten som kommer från gruvans randområden, där gruvlagren låg nära markytan. I takt med att leran från lagren under B flötsen trycks in i gruvgångarna bör gångarna slutas och volymen vatten från den gamla gruvan minska. Kapacitetsmätning utförd 1972 av vattnet som kom till Gustaf Adolf för uppfordring visar på att ca 2200 m 3 /d fortfarande rann till från den gamla delen av gruvan. Detta visar på att det fortfarande fanns orter som stod öppna i någon mån. Orter som drivits i Boserupssandstenen bör ha klarat sig från kollaps och bidrar troligen i stor utsträckning till dräneringen av den gamla delen av gruvan. Under talen minskade vattenbehovet successivt från gruvan i takt med att vattnet användes mindre i processerna hos Höganäs AB på grund av vattnets kvalitet och ökade driftstopp i länshållningsanläggningen. Då Höganäs kommun dessutom kopplade 18 (38) repo001.docx

21 på sitt ledningsnät till Sydvatten i slutet av 1970-talet, behövdes inte längre länshållningsvattnet till dricksvatten. I schakt Gustaf Adolf har grundvattennivån i schaktet mätts vid några tillfällen under perioden sedan gruvdriften lades ned. De uppgifter som gått att få fram rörande nivån har sammanställts i Figur 5. I figuren visas grundvattnets trycknivå i gruvan för perioden År 1980 länshölls gruvan till fullt djup, ca -105, i Gustaf Adolf. I takt med att vattenuttaget ur gruvan minskade steg grundvattennivån till ca -60 vid 1996 då länshållningen av gruvan upphörde. Vid mätning 2004 var trycknivån fortfarande stigande, medan perioden 2007 fram till 2014 visar på en stabil trycknivå på ca +3 med påverkan av årstidsvariationer. Sedan länshållningen av gruvan avbröts har grundvattennivån i gruvan således återhämtats helt till en för området naturlig grundvattennivå. Figur 5. Nivåkurva för återhämtningen i schakt Gustaf Adolf sedan Ett mindre uttag för bevattning och livsmedelsproduktion vid Steglinge gård sker fortfarande i schakt Gustaf Adolf. Använd volym är ungefärligen i snitt 50 m 3 /dygn på årsbasis. 19 (38)

22 7 Historiska mätdata Under arbetet med att välja mätpunkter till mätprogrammet har tillgängligt arkivmaterial från huvudsakligen Höganäs AB, Höganäs kommun, SGU och Sweco gåtts igenom. Syftet med att gå igenom materialet har varit att hitta mätpunkter i eller i närheten av gruvområdet där det finns grundvattennivådata för att kunna bedöma återhämtningen till opåverkade förhållanden. Historiska mätdata kan användas för att kartlägga på vilken nivå grundvattenytan i området varit belägen under tiden gruvan länshölls till fullt djup och från tiden efter länshållningens avslutande. Det genomgångna arkivmaterialet har omfattat ett 90-tal rapporter författade av SGU och ett antal konsultfirmor. Arkivgenomgången har tagit avstamp i en lista på utförda grundvattenundersökningar i Höganäs kommun presenterad i Beskrivning till kartan över grundvattnet i Skåne län, SGU Serie Ah Nr 15, sida Listan utgör det underlag som författarna till rapporten har använt för att beskriva grundvattnets generella förekomst och hydrogeologiska egenskaper i Höganästrakten. Utöver listan har ett antal hydrogeologiska undersökningar från Swecos arkiv gåtts igenom. Undersökningarna har huvudsakligen varit kopplade till Höganäs kommuns egna vattentäkter i områdena kring Viken, Hulta-Mjöhult, Jonstorp, Farhult och Brunnby- Bräcke-Möllehässle och deras utbyggnad. De är således inte användbara för att beskriva situationen i Höganäs tätort historiskt sett. Utredningarna är utförda kring och 1980-talen, då det rådde vattenbrist i kommunen. Från tidigt 1980-tal och framåt har fokus varit på att koppla ihop kommunens vattenförsörjning med Sydvattens ledningsnät, varför vidare större undersökningar av grundvattennivåer utanför befintliga vattentäkter troligen inte utförts. Efter ca 1985 användes enbart Sydvatten i hela kommunen. Detta medförde att kommunens vattenverk lades ner, Hulta vattenverk behölls och kördes som reservtäkt i mindre omfattning. År 1974 låg förbrukningen i Höganäs kommun på ca 4500 m 3 /dygn, att jämföra med ca 4800 m 3 /dygn som länshölls från gruvan. Då Höganäs kommun hade rätt att erhålla den volym som överstiger 3000 m 3 /dygn innebär det att ca 1800 m 3 /dygn av gruvvattnet gick till dricksvatten och att ca 2800 m 3 /dygn kom från kommunens vattenverk. Vid övergången till Sydvatten upphörde kommunens uttag i princip helt, vilket medför att det även i de områden där vattenverken befanns, Viken, Hulta-Mjöhult, Jonstorp, Farhult och Brunnby-Bräcke-Möllehässle, påbörjades en återhämtning av grundvattnet mot naturliga nivåer. Hur denna återhämtning samspelar med återhämtningen i gruvan är för närvarande oklart och kräver djupare studier för att kunna kvantifieras. Sedan 2008 har manuella mätningar av grundvattennivåer i centrala Höganäs utförts av Höganäs kommun. Observationsrören har placerats för att täcka det område där finns fastigheter som upplevt problem med grundvatten. Kompletterande mätpunkter placerades ut (38) repo001.docx

23 Under 2014 har automatiska nivåmätare, s.k. Divers, installerats i 9 av kommunens observationsrör. De manuella och automatiska mätningarna har sammanställts i Bilaga 9 för att utvärdera trenden hos grundvattennivåerna. Av Bilaga 9 framgår att ingen stigande trend är tydlig mellan 2008 och 2014 i något av mätrören. Grundvattennivåerna uppvisar ungefär samma variation under mätperioden som de gjort under perioden De högst uppmätta nivåerna är även de jämförbara för hela mätperioden På uppdrag av Höganäs AB utförde SGU under perioden en undersökning av gruvbrytningens inverkan på grävda och borrade brunnar inom gruvfälten i NV Skåne. Undersökningen har omfattat ett stort antal privata brunnar i området runt och över gruvan. I undersökningen jämförs borrade brunnar i närheten av varandra, där den ena är installerad i gruvlagren och den andra i ett lager högre upp i lagerföljden. Vid jämförelsen uppmäts en högre liggande grundvattennivå för brunnen som installerats i högre liggande lager än i den brunn som installerats i gruvlagren. Detta visar på förekomsten av ett eller flera tätare lager eftersom avsaknaden av det eller dem innebär att de båda brunnarna skulle haft samma grundvattennivå. För gruvområdet utgörs berglagren ovanför gruvlagren till stor del av lerskiffrar och leror vilka har en tätande påverkan mellan gruvan och jordlagren. Undersökningarna visar exempelvis på ansenliga lager lerskiffer och leror ovan B flötsen vid Långaröd och 50 m Lias leror ner till flötsen vid Buskeröd. Bedömningen som görs av SGU i undersökningen är att länshållningen i gruvan tömmer gruvlagren och Boserupssandstenen men att tätare lager av lerskiffer och leror ovanför dessa gör att högre liggande grundvattenmagasin inte töms. Många av de brunnar som grävts i jordlagren, vilka huvudsakligen utgörs av morän eller moränleror, anses vara helt opåverkade, även om de ligger inom eller i direkt anslutning till gruvområdet. Brunnar som grävts igenom jordlagren ned till berglagren kan vara påverkade, huvudsakligen i de områden där jordlagren är tunna, där gruvlagren ligger nära ytan och där det finns förkastningar som leder från ytliga berglager till gruvlagren. Sådana förhållanden finns främst vid Tjörröd men även vid randområdena vid Väsby och Ingelsträde. Vissa av de mätbrunnar som är med i nuvarande mätprogram har mätts av Höganäs AB under perioden De äldre mätdata jämförs med mätdata från i Figur 6. Brunn B1 användes för husbehov och djurhållning. Uttaget var stort och brunnen gick tom under torrperioder. I undersökningen bedömdes brunnen vara överansträngd. De grävda brunnar som finns i området är utförda i moränlera eller i berglager som stratigrafiskt sett ligger under gruvlagren. B1 är utförd i berglagren och bedömdes ej vara påverkad av gruvan. Jämförs de historiska och de nutida grundvattennivåerna ligger den nutida nivån 21 (38)

24 klart över den historiska nivån. Skillnaden bedöms bero på att brunnen inte längre används. J11 användes för husbehov och djurhållning fram till någon gång på 1940 talet, därefter enbart för husbehov anges att brunnen numera inte används längre. I rapporten bedöms ingen påverkan från gruvan kunna spåras i mätningarna. De historiska och de nutida grundvattennivåerna är helt jämförbara då det troligen rör sig om opåverkade nivåer i båda fallen. Brunn J12 användes förr för hushållsbehov och djurhållning. I dagsläget används den enbart för bevattning. Brunnen bedömdes ej vara påverkad av gruvan. Jämförs de historiska och de nutida grundvattennivåerna ligger den nutida nivån klart över den historiska nivån. Skillnaden bedöms bero på att brunnen inte används för husbehov och djurhållning längre, utan enbart för bevattning. Figur 6. Mätningar i privata brunnar, jämförelse för perioderna och (38) Brunn J13 har ingått i mätprogrammet men inte i SGU:s undersökning. Brunnen är en av två grävda brunnar på en gård där de tidigare använts för djurhållning och husbehov. I dagsläget används den enbart för hushållsbehov. Brunnen har tömts helt 1960 och verkar ha varit överutnyttjad. Dagens ägare anger att brunnen inte kan förse dem med tillräckligt med vatten under sommaren och att de fått fylla brunnen med vatten vid två repo001.docx

25 tillfällen. Den lägsta nivån under sommaren 2014 är dock 2 m över brunnens botten. Nivån är jämförbar med de flesta av de lägsta nivåerna under perioden , med undantag av De högre högstanivåerna i nutid beror sannolikt på att brunnen inte utnyttjas för djurhållning i dagsläget. Brunn J14 har också ingått i mätprogrammet men inte i SGU:s undersökning. Det är oklart om brunnen använts under perioden Den historiska grundvattennivån är direkt jämförbar med den nutida, vilket talar för att brunnen inte använts i någon större omfattning. Grundvattennivåerna som presenteras Figur 6 uppvisar således inte heller någon långsiktigt stigande trend som kan tillskrivas upphörandet av länshållningen i gruvan Grundvattennivåer i geotekniska undersökningar och andra arkivkällor Uppgifter om grundvattennivåer från centrala Höganäs har samlats in från de geotekniska underlag och tekniska beskrivningar som gåtts igenom vid inventering av arkivuppgifter. Grundvattennivåerna kommer från olika tidpunkter, huvuddelen av underlagen är från och 1980-talen då gruvan fortfarande länshölls till fullt djup. Grundvattennivåerna i de historiska underlagen kan jämföras med dagens grundvattennivåer som uppmätts under för att ge en uppfattning om skillnader i grundvattennivå över tid. Vid vissa fastigheter där problem rapporterats saknas dock närbelägna mätpunkter i mätprogrammet för Det gäller huvudsakligen väster om Kyrkplatsen, längs Storgatan öster om väg 111 och nedåt Långaröd. För att kunna jämföra dessa med dagens grundvattennivåer kan den interpolerade grundvattenytan användas. Figur 7 visar de gator och kvarter som omnämns i de geotekniska undersökningarna. 23 (38)

BILAGA 5 MÄTPROGRAM GRUNDVATTENNIVÅER

BILAGA 5 MÄTPROGRAM GRUNDVATTENNIVÅER BILAGA 5 MÄTPROGRAM GRUNDVATTENNIVÅER UPPDRAG Grundvattennivåer i Höganäs UPPDRAGSNUMMER 1240647000 UPPDRAGSLEDARE Daniel Sevelin UPPRÄTTAD AV Anders Nilsson DATUM 2015-06-05 Mätprogram grundvattennivåer

Läs mer

VATTENFÖRSÖRJNING HÖGESTAD

VATTENFÖRSÖRJNING HÖGESTAD VATTENFÖRSÖRJNING HÖGESTAD Provpumpning av Centralborran Arbetsmaterial Malmö 2003-12-19 SWECO VIAK AB Södra regionen Granskad Claes Regander Johan Landberg Uppdragsnummer 1240289 SWECO VIAK Geijersgatan

Läs mer

Kalkstenstäkt i Skövde

Kalkstenstäkt i Skövde Beställare: Cementa AB Kalkstenstäkt i Skövde Förslag till kontrollprogram Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Karl Persson Författare Johan Larsson L:\Uppdrag\ - Grundvattenutredning

Läs mer

RAPPORT. Majavallen, Lindsdal Uppdragsnummer 2292867000 KALMAR KOMMUN. Översiktlig geoteknisk undersökning. Sweco Infrastructure AB.

RAPPORT. Majavallen, Lindsdal Uppdragsnummer 2292867000 KALMAR KOMMUN. Översiktlig geoteknisk undersökning. Sweco Infrastructure AB. KALMAR KOMMUN Majavallen, Lindsdal Uppdragsnummer 2292867000 Översiktlig geoteknisk undersökning Växjö 2011-09-19 Sweco Infrastructure AB Växjö Markbyggnad Anders Petersson Tommy Ivarsson 1 (5) Sweco Sweco

Läs mer

Redogörelse av grundvattennivån i glaukonitsandsakviferen kring Kristianstad

Redogörelse av grundvattennivån i glaukonitsandsakviferen kring Kristianstad Redogörelse av grundvattennivån i glaukonitsandsakviferen kring Kristianstad Författare: Johanna Larsson C4 Teknik, Kristianstads kommun 2009-07-17 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Tidigare

Läs mer

PM GEOTEKNIK (PM/GEO)

PM GEOTEKNIK (PM/GEO) NORRTÄLJE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 3412237-002 MELLINGEHOLM, NORRTÄLJE GEOTEKNISKT UNDERLAG FÖR DETALJPLANELÄGGANDE AV MELLINGEHOLM 2:4, NORRTÄLJE VÄSTERÅS 1(8) Sweco Ingenjör Bååths Gata 17 Box 8 SE-721

Läs mer

1 Uppdrag 2. 1.1 Syfte och begränsningar 2. 2 Underlag för undersökningen 2. 3 Befintliga förhållanden 2. 4 Utförda undersökningar 2

1 Uppdrag 2. 1.1 Syfte och begränsningar 2. 2 Underlag för undersökningen 2. 3 Befintliga förhållanden 2. 4 Utförda undersökningar 2 repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Uppdrag 2 1.1 Syfte och begränsningar 2 2 Underlag för undersökningen 2 3 Befintliga förhållanden 2 4 Utförda undersökningar 2 5 Geotekniska och geohydrologiska

Läs mer

Stallet 8, Odensala PM Geoteknik

Stallet 8, Odensala PM Geoteknik Vårt datum 2014-10-06 Vår referens Carl Hellblom Uppdragsnummer 10015412 Stallet 8, Odensala PM Geoteknik Beställare: Skanska Sverige AB Objekt: Geoteknisk undersökning vid kvarteret Stallet 8 Uppdragsnummer:

Läs mer

Bilaga F6. Provpumpningsrapport. Stockholms Framtida Avloppsrening

Bilaga F6. Provpumpningsrapport. Stockholms Framtida Avloppsrening Bilaga F6. Provpumpningsrapport Stockholm Vatten VA AB Stockholms Framtida Avloppsrening Stockholm 2015-06-15 Bilaga F6. Provpumpningsrapport Datum 2015-06-15 Diarienummer 13SV150 Utgåva/Status Tillståndshandling

Läs mer

1 Bakgrund/syfte Område Geologi Befintlig byggnation... 3

1 Bakgrund/syfte Område Geologi Befintlig byggnation... 3 Geoteknik PM Handläggare Mikael Johansson Tel +46 10 505 04 42 Date 2016-02-19 Uppdragsnr 588965 Mobil +46 72 219 15 48 Albyberg Etapp 2 E-mail mikael.a.johansson@afconsult.com PM Geoteknik Innehåll 1

Läs mer

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Mark och grundvatten Vår uppgift är att verka för en giftfri miljö och ett hållbart nyttjande av grundvatten.

Läs mer

PM Geoteknik. Beskrivning av geotekniska förhållanden samt grundläggningsrekommendationer. Norra Rosendal, Uppsala 2014-05-22

PM Geoteknik. Beskrivning av geotekniska förhållanden samt grundläggningsrekommendationer. Norra Rosendal, Uppsala 2014-05-22 Beskrivning av geotekniska förhållanden samt grundläggningsrekommendationer 2014-05-22 Kund Uppsala kommun UPK 5100 Ansvar 18011 Box 1023 751 40 UPPSALA Germund Landqvist Tel: 018 727 40 05 Konsult WSP

Läs mer

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26 Detaljplan Hällebäck Stenungsund 2 (6) Beställare Samhällsbyggnad Plan 444 82 Stenungsund Daniela Kragulj Berggren, Planeringsarkitekt Konsult EQC Karlstad Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Telefon: 010-440

Läs mer

PM GEOTEKNIK TÅSTORP 7:7 M.FL FALKÖPINGS KOMMUN JÖNKÖPING GEOTEKNIK SWECO CIVIL ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN

PM GEOTEKNIK TÅSTORP 7:7 M.FL FALKÖPINGS KOMMUN JÖNKÖPING GEOTEKNIK SWECO CIVIL ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN FALKÖPINGS KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 2204112000 ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN 2014-04-25 JÖNKÖPING GEOTEKNIK UPRÄTTAD AV: GRANSKAD AV: SWECO CIVIL JOSEFINE LINDBERG BJÖRN PETTERSSON

Läs mer

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR ENERGISYSTEM BASERAT PÅ GRUNDVATTEN I LOMMA

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR ENERGISYSTEM BASERAT PÅ GRUNDVATTEN I LOMMA SAMRÅDSUNDERLAG FÖR ENERGISYSTEM BASERAT PÅ GRUNDVATTEN I LOMMA Tillståndsansökan avseende vattenverksamhet, Lomma centrum Samrådsunderlag Malmö SWECO Environment AB Mats Åkesson Uppdragsnummer 1240476

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Storängens industriområde inom Huddinge Kommun

Storängens industriområde inom Huddinge Kommun inom Huddinge Kommun PM - Geoteknisk inventering Stockholm 2006-05-31 Uppdragsnummer: 211900 Karin Wenander 2 (6) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 1.1 Uppdrag, syfte och omfattning... 3 2 GEOTEKNISKA

Läs mer

Uppdragsnummer

Uppdragsnummer Vårt datum 2015-10-21 Vår referens Geoteknik, Victor Stenberg Uppdragsnummer 10019316 PM Geoteknik Huge fastigheter AB Tomtbergaskolan Uppdragsnummer: 10019316 PROJEKTERINGSUNDERLAG Stockholm den 21 oktober

Läs mer

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Välkommen till det första mötet för att bilda Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten Kristianstadsslättens grundvatten som vi ser det Michael

Läs mer

Kalkstenstäkt i Skövde

Kalkstenstäkt i Skövde Beställare: Cementa AB Kalkstenstäkt i Skövde Grundvattenpåverkan på Klasborg-Våmbs natura 2000- område Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Karl Persson Handläggare Johan Larsson,

Läs mer

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK BEDÖMNING PRÄSTVIKEN-ERIKSBERG BOTKYRKA

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK BEDÖMNING PRÄSTVIKEN-ERIKSBERG BOTKYRKA PM ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK BEDÖMNING PRÄSTVIKEN-ERIKSBERG BOTKYRKA BILAGA TILL DETALJPLAN FÖR PRÄSTVIKEN 2014-11-17 Uppdrag: 251223, Stöd i framtagande av detaljplan Eriksberg, Botkyrka Titel på rapport:

Läs mer

E4 Förbifart Stockholm

E4 Förbifart Stockholm FS Gemensamt Bilaga 1 Analys av grundvattenförhållande och ARBETSPLAN Bilaga_1_Edeby_ekhage Objektnamn E4 Förbifart Stockholm Entreprenadnummer FS Entreprenadnamn Gemensamt Beskrivning 1 Bilaga 1 Beskrivning

Läs mer

Väg 222, tpl Kvarnholmen

Väg 222, tpl Kvarnholmen Teknisk PM Geoteknik Väg 222, tpl Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län 2014-10-31 Projektnummer: 107350 Dokumenttitel: Teknisk PM Geoteknik, Väg 222, tpl Kvarnholmen, Nacka kommun, Stockholms län Skapat

Läs mer

Vegastaden Dpl 2 Haninge kommun

Vegastaden Dpl 2 Haninge kommun Vegastaden Dpl 2 Haninge kommun Geoteknisk undersökning PM Geoteknik Stockholm 2008-01-21 Uppdragsnummer: 215668 Stephan Hellgren Tyréns AB Vegastaden Dpl 2 PM GEOTEKNIK 2 (8) Stephan Hellgren 08-566 41

Läs mer

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Tibbleängen, Kungsängen, Upplands Bro kommun

Tibbleängen, Kungsängen, Upplands Bro kommun Bro kommun Stockholm Beställare: Villamarken exploatering AB Structor Geoteknik Stockholm AB Uppdragsansvarig: Anna Grahn Structor Geoteknik Stockholm AB, org nr: 55 69 59 11 17 Solnavägen 4, 113 65 Stockholm

Läs mer

Översiktligt geotekniskt PM

Översiktligt geotekniskt PM UPPDRAG Kalmar, Rinkabyholm Södra Staden UPPDRAGSNUMMER 2293205000 UPPDRAGSLEDARE Henrik Malmberg UPPRÄTTAD AV Henrik Malmberg DATUM Översiktligt geotekniskt -14 S w e co Lineborgsplan 3 SE-352 33 Växjö,

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Tyresö Kommun Hantering av BDT-vatten i Östra Tyresö Uppdragsnummer 1141230000 Leverans Stockholm 2011-08-15 Sweco Environment AB Denis van Moeffaert 1 (15) Sweco Vatten & Miljö Gjörwellsgatan 22 Box 34044,

Läs mer

SGU. Sveriges geologiska undersökning är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten.

SGU. Sveriges geologiska undersökning är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. SGU Sveriges geologiska undersökning är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. SGU kartlägger Sveriges geologi jordarter grundvatten berggrund maringeologi geokemi geofysik SGUs huvuduppgifter

Läs mer

PM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD

PM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD 2013-09-04 Upprättat av: Anna Lundgren Granskat av: Irina Persson Sweco Environment AB Stockholm Vattenresurser Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Bakgrund Delar av det område som planeras exploateras

Läs mer

Geoteknisk utredning PM Planeringsunderlag. Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25

Geoteknisk utredning PM Planeringsunderlag. Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25 Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25 Upprättad av: Sara Jorild Granskad av: Michael Engström Uppdragsnr: 10148220 Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34

Läs mer

PM GEOTEKNIK (PMGEO) KARLBERG, STOCKHOLM VÄG OCH VA INGENGÖRERNA I SVERIGE AB SWECO CIVIL AB VÄSTERÅS PROJEKTERINGSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER 2174880 000

PM GEOTEKNIK (PMGEO) KARLBERG, STOCKHOLM VÄG OCH VA INGENGÖRERNA I SVERIGE AB SWECO CIVIL AB VÄSTERÅS PROJEKTERINGSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER 2174880 000 VÄG OCH VA INGENGÖRERNA I SVERIGE AB UPPDRAGSNUMMER 2174880 000 PROJEKTERINGSUNDERLAG SWECO CIVIL AB VÄSTERÅS ELIN THORSSELL Sweco INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Objekt 1 2 Planerad bebyggelse 2 3 Underlag för

Läs mer

NCC Boende AB. Norra Sigtuna Stad 2013-11-04. Förstudie Geoteknik. Uppdragsnummer: 7178448. Norra Sigtuna Stad

NCC Boende AB. Norra Sigtuna Stad 2013-11-04. Förstudie Geoteknik. Uppdragsnummer: 7178448. Norra Sigtuna Stad NCC Boende AB Norra Sigtuna Stad Förstudie Geoteknik 2013-11-04 Uppdragsnummer: 7178448 Norra Sigtuna Stad Uppgifter om dokumentet: Beställare, Slutkund Objekt NCC Boende AB Norra Sigtuna Stad Handlingens

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SÖDRA FREBERGA I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

DETALJPLAN FÖR SÖDRA FREBERGA I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING DETALJPLAN FÖR SÖDRA FREBERGA I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Beskrivning av geotekniska förhållanden och rekommendationer för projektering Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10105448 Datum

Läs mer

Danderyds Kommun BRAGEHALLEN, ENEBYBERG. PROJEKTERINGS PM Grundläggningsrekommendationer. Uppdragsnummer: 40144. Stockholm 2015-10-21.

Danderyds Kommun BRAGEHALLEN, ENEBYBERG. PROJEKTERINGS PM Grundläggningsrekommendationer. Uppdragsnummer: 40144. Stockholm 2015-10-21. Danderyds Kommun BRAGEHALLEN, ENEBYBERG Uppdragsnummer: 40144 PROJEKTERINGS PM Grundläggningsrekommendationer Stockholm ELU Konsult AB Geoteknik, Stockholm Jimmie Andersson Handläggare Johan Olovsson Uppdragsledare

Läs mer

Översiktlig geoteknisk utredning inför nyetablering av hotell i Hallunda, Botkyrka kommun.

Översiktlig geoteknisk utredning inför nyetablering av hotell i Hallunda, Botkyrka kommun. Grap 11179 Översiktlig geoteknisk utredning inför nyetablering av hotell i Hallunda, Botkyrka kommun. Teknisk PM, Geoteknik Geosigma AB Göteborg 2011-09-22 Rev 2011-10-14 Lars Nilsson Uppdragsnr 602478

Läs mer

Översiktlig geoteknisk utredning

Översiktlig geoteknisk utredning Översiktlig geoteknisk utredning Projekt Börtnäsheden, del av Måttsund 22:1 Ansvarig geotekniker: Deltagande geotekniker: Anton Laitila Luleå 140618 Sida 2 av 7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll UPPDRAG...

Läs mer

PM GEOTEKNIK. BoKlok Odenvallen UPPDRAGSNUMMER: SKANSKA SVERIGE AB SWECO CIVIL AB ÖSTERSUND GEOTEKNIK GEOTEKNISK UNDERSÖKNING - UTREDNING

PM GEOTEKNIK. BoKlok Odenvallen UPPDRAGSNUMMER: SKANSKA SVERIGE AB SWECO CIVIL AB ÖSTERSUND GEOTEKNIK GEOTEKNISK UNDERSÖKNING - UTREDNING SKANSKA SVERIGE AB BoKlok Odenvallen UPPDRAGSNUMMER: 2454648000 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING - UTREDNING PROJEKTERINGSUNDERLAG ÖSTERSUND SWECO CIVIL AB ÖSTERSUND GEOTEKNIK 1(6) Sweco Bangårdsgatan 2 Box 553

Läs mer

Översiktligt PM Geoteknik inför detaljplanearbete

Översiktligt PM Geoteknik inför detaljplanearbete Översiktligt PM Geoteknik inför detaljplanearbete Kvarngärdet 60:1 m.fl. Uppsala kommun www.bjerking.se Uppdrag nr. 14U26297 Sida 2 (6) Geoteknik PM Projektering Uppdragsnamn Besqab Projekt och Fastigheter

Läs mer

Tid: 5 maj 2011 kl 09:00 13:00 Lokal: Absoluts huvudkontor, Köpmannagatan 29, Åhus

Tid: 5 maj 2011 kl 09:00 13:00 Lokal: Absoluts huvudkontor, Köpmannagatan 29, Åhus GRUNDVATTENRÅDET FÖR KRISTIANSTADSSLÄTTEN MÖTESPROTOKOLL Tid: 5 maj 2011 kl 09:00 13:00 Lokal: Absoluts huvudkontor, Köpmannagatan 29, Åhus Först serverades morronfika 1. Välkommen Tina Robertsson, Absolut

Läs mer

Vallda 9:38, Kungsbacka kommun, detaljplan Geoteknisk utredning för detaljplan

Vallda 9:38, Kungsbacka kommun, detaljplan Geoteknisk utredning för detaljplan Vallda 9:38, Kungsbacka kommun, detaljplan Vallda 9:38, Kungsbacka kommun, detaljplan Beställare: Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Beställarens representant: Nina Hannula Konsult: Uppdragsledare Norconsult

Läs mer

2011-12-14. Översiktlig geoteknisk undersökning för ändring av detaljplan inom Etapp 1, Diö, Älmhults kommun. Uppdragsnummer: 230693-13

2011-12-14. Översiktlig geoteknisk undersökning för ändring av detaljplan inom Etapp 1, Diö, Älmhults kommun. Uppdragsnummer: 230693-13 2011-12-14 Översiktlig geoteknisk undersökning för ändring av detaljplan inom Etapp 1, Diö, Älmhults kommun. Uppdragsnummer: 230693-13 Uppdragsansvarig: Persson, Anette Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

Karlskrona kommun. Villa Fehr, Nättraby Nyexploatering av tomterna Dammanl. 6:16 och 6:96. Geotekniskt utlåtande

Karlskrona kommun. Villa Fehr, Nättraby Nyexploatering av tomterna Dammanl. 6:16 och 6:96. Geotekniskt utlåtande Nyexploatering av tomterna Dammanl. 6:16 och 6:96 2014-12-09 Upprättad av: Lars Marboe Granskad av: Martin Holmberg Uppdragsnummer: 10205430 KARLSKRONA KOMMUN VILLA FEHR, NÄTTRABY Nyexploatering av tomterna

Läs mer

PM Geoteknik. Nybyggnad bostäder Mariekälla, Södertälje kommun. www.bjerking.se

PM Geoteknik. Nybyggnad bostäder Mariekälla, Södertälje kommun. www.bjerking.se PM Geoteknik Nybyggnad bostäder Mariekälla, Södertälje kommun www.bjerking.se Uppdrag nr. 14U24512 Sida 1 (4) PM Uppdragsnamn Blåklinten 16 Nybyggnation bostäder Mariekälla, Södertälje Skanska Sverige

Läs mer

Bilaga 5 SLUGTEST FALKTRÄSKET Rev.datum:

Bilaga 5 SLUGTEST FALKTRÄSKET Rev.datum: Bilaga 5 PM SLUGTEST FALKTRÄSKET 2016-10-19 Rev.datum: 2016-10-31 SAMMANFATTNING Slugtester har genomförts i fem nyinstallerade grundvattenrör vid det nya planområdet för bostadsområdet Södra Falkträsket

Läs mer

DOKUMENT: 001 DATUM: 2013-09-20 Kv Kängurun 20 PM Bergschakt och hydrogeologi

DOKUMENT: 001 DATUM: 2013-09-20 Kv Kängurun 20 PM Bergschakt och hydrogeologi DOKUMENT: 001 DATUM: 2013-09-20 Kv Kängurun 20 PM Bergschakt och hydrogeologi www.reinertsen.se Reinertsen Sverige AB Kilsgatan 4 411 04 GÖTEBORG Tel 010-211 50 00 Fax 010-211 50 55 Kv Kängurun 20 PM Bergschakt

Läs mer

PM GEOTEKNIK. Uppdrag: Uppdragsnummer: Datum: Ändringshistorik för mall. Asknäs bussgata. Datum Version Beskrivning

PM GEOTEKNIK. Uppdrag: Uppdragsnummer: Datum: Ändringshistorik för mall. Asknäs bussgata. Datum Version Beskrivning Uppdrag: Asknäs bussgata Uppdragsnummer: 2175047 Datum: Ansvarig: Tassos Mousiadis Handläggare: Tassos Mousiadis Ändringshistorik för mall Datum Version Beskrivning 1 (8) undersökningsrapport rev.docx

Läs mer

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan Beställare: ALE KOMMUN 449 80 ALAFORS Beställarens representant: Åsa Lundgren Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar HannaSofie Pedersen Uppdragsnr: 101

Läs mer

Södra Infarten Halmstad Vägutredning

Södra Infarten Halmstad Vägutredning Södra Infarten Halmstad Vägutredning PM Geoteknik 2004-03-15 Region Väst Geoteknik Handläggare: Gunilla Franzén Bitr handläggare: Annika Andréasson Antal sidor: 9 Utskriven: 2005-05-09 Säte i Stockholm

Läs mer

Undersökning av geohydrologiska förhållanden kring St Hans deponi i Lund

Undersökning av geohydrologiska förhållanden kring St Hans deponi i Lund melica Fiskhamnsgatan 10, 414 55 GÖTEBORG Tel 03185 71 00 Fax 03114 22 75 www.melica.se Undersökning av geohydrologiska förhållanden kring St Hans deponi i Lund Stefan Bydén 20120522 Geohydrologi på St

Läs mer

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING UPPLANDS-BRO KOMMUN KUNGSÄNGENS - TIBBLE 1:21 OCH 1:41 PLANERADE BOSTÄDER I GRÖNA DALEN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM NR 1 BETR. MARK- OCH GRUNDLÄGGNINGSFÖRHÅLLANDEN PLANERINGSUNDERLAG Stockholm

Läs mer

HAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-06-29

HAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-06-29 HAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 019/17 89 50 2 HAMMARÖ

Läs mer

Teknisk PM Miljö och Geoteknik. Staffanstorps kommun. Åttevägen Hjärup. Malmö 2011-12-02

Teknisk PM Miljö och Geoteknik. Staffanstorps kommun. Åttevägen Hjärup. Malmö 2011-12-02 Staffanstorps kommun Malmö 2011-12-02 Datum 2011-12-02 Uppdragsnummer 61671148440 Anna Fjelkestam Sofia Bergström (Miljö) Anna Fjelkestam Anders Dahlberg (Geo) Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll

Läs mer

Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter

Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter viktigt för invånarna i Färgelanda kommun Vatten vårt viktigaste livsmedel Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Alla vill ha tillgång till ett

Läs mer

Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad

Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i området Färgaren 3, Kristianstad Emil Lundberg, Bojan Brodic, Alireza Malehmir Uppsala Universitet 2014-06-04 1 Innehållsförteckning 2 1.

Läs mer

Översiktlig geoteknisk utredning för nytt äldreboende

Översiktlig geoteknisk utredning för nytt äldreboende 1 (8) Översiktlig geoteknisk utredning för nytt äldreboende Hammarö kommun, Värmlands län Upprättad: EQC Karlstad AB Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Vxl: 010-440 57 00 www.eqcgroup.se 2 (8) Innehåll

Läs mer

HSB BOSTAD AB Kv. Bävern PM Geoteknik

HSB BOSTAD AB Kv. Bävern PM Geoteknik HSB BOSTAD AB Kv. Bävern PM Geoteknik Översiktlig Geoteknisk Undersökning Upprättat 2009-04-16 Upprättat av: Paul Bandak Granskad av: Jonas Hedlund HSB BOSTAD AB PM Geoteknik Kund HSB Bostad AB Konsult

Läs mer

SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten. Eva Jirner, SGU

SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten. Eva Jirner, SGU SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten Eva Jirner, SGU 2016-11-23 Myndigheten SGU SGU är central förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering Expertmyndighet

Läs mer

NACKA KOMMUN Neglinge 2:1, nybyggnad för handel. PM Geoteknik UNDERLAG FÖR DETALJPLAN 2012-09-02

NACKA KOMMUN Neglinge 2:1, nybyggnad för handel. PM Geoteknik UNDERLAG FÖR DETALJPLAN 2012-09-02 NACKA KOMMUN Neglinge 2:1, nybyggnad för handel PM Geoteknik UNDERLAG FÖR DETALJPLAN 2012-09-02 Upprättat av: Hakan Güner Granskad av: Erik Westerberg Godkänd av: Anders Rydberg NACKA KOMMUN Neglinge 2:1,

Läs mer

Översiktlig geoteknisk undersökning för Påskagänget III

Översiktlig geoteknisk undersökning för Påskagänget III --- Lunds kommun Översiktlig geoteknisk undersökning för Påskagänget III Malmö 2008-03-03 Lunds kommun Översiktlig geoteknisk undersökning för Påskagänget III Datum 2008-03-03 Uppdragsnummer 61670826750

Läs mer

Geoteknisk undersökning avseende ny detaljplan samt grundläggning av servicebyggnader, projekteringsunderlag. Sweco Infrastructure AB

Geoteknisk undersökning avseende ny detaljplan samt grundläggning av servicebyggnader, projekteringsunderlag. Sweco Infrastructure AB Branäs Fritidscenter AB Branäs 4:22, 4:113 m fl Uppdragsnummer 233.5412 Geoteknisk undersökning avseende ny detaljplan samt grundläggning av servicebyggnader, projekteringsunderlag. Karlstad 2011-11-21

Läs mer

Förtydliganden och rekommendationer avseende risker kring förorenat berggrundvatten inom fastigheten Falkenbäck 25, Varbergs kommun

Förtydliganden och rekommendationer avseende risker kring förorenat berggrundvatten inom fastigheten Falkenbäck 25, Varbergs kommun Handläggare Ann-Sofie Östlund Telefon +46 10 505 32 32 Mobil +46 0 32 6 395 E-post ann-sofie.ostlund@afconsult.com Till Varbergs kommun Att: Fredrik Olausson Samhällsutvecklingskontoret 432 80 Varberg

Läs mer

E-POST

E-POST DATUM UPPDRAGSNUMMER TILL Stockholms stad, Exploateringskontoret, Stora projekt, Norra KOPIA FRÅN Maria Sundesten E-POST maria_sundesten@golder.se UTREDNING AV VATTENFRÅGOR INFÖR BYGGNATION AV BERGRUM

Läs mer

Säffle, Ekenäs Hamnområde och camping Beskrivning av jord- och grundläggningsförhållanden

Säffle, Ekenäs Hamnområde och camping Beskrivning av jord- och grundläggningsförhållanden PM 2015-10-07 Säffle, Ekenäs Hamnområde och camping Beskrivning av jord- och grundläggningsförhållanden Uppdrag På uppdrag av Säffle kommun har Sweco Civil AB utfört geoteknisk undersökning för rubricerat

Läs mer

JAKOBSBERG 1:1 M.FL., KALMAR DETALJPLAN. Översiktlig geoteknisk utredning 2009-09-29. Upprättad av: Daniel Elm Granskad av: Torbjörn Johansson

JAKOBSBERG 1:1 M.FL., KALMAR DETALJPLAN. Översiktlig geoteknisk utredning 2009-09-29. Upprättad av: Daniel Elm Granskad av: Torbjörn Johansson JAKOBSBERG 1:1 M.FL., KALMAR DETALJPLAN Översiktlig geoteknisk utredning 2009-09-29 Upprättad av: Daniel Elm Granskad av: Torbjörn Johansson BESTÄLLARE Kalmar kommun, kommunledningskontoret KONSULT WSP

Läs mer

RAPPORT. Ljungbyholm 30:1 m.fl. UPPDRAGSNUMMER 2293032000 KALMAR KOMMUN SWECO INFRASTRUCTURE AB VÄXJÖ MARK OCH PLANERING GEOTEKNISK UNDERSÖKNING

RAPPORT. Ljungbyholm 30:1 m.fl. UPPDRAGSNUMMER 2293032000 KALMAR KOMMUN SWECO INFRASTRUCTURE AB VÄXJÖ MARK OCH PLANERING GEOTEKNISK UNDERSÖKNING RAPPORT KALMAR KOMMUN Ljungbyholm 30:1 m.fl. UPPDRAGSNUMMER 2293032000 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING SWECO INFRASTRUCTURE AB VÄXJÖ MARK OCH PLANERING ANDERS PETERSSON HENRIK MALMBERG repo001.docx 2012-03-2914

Läs mer

PM-GEOTEKNIK. Hammarö, Toverud Ny detaljplan UPPDRAGSNUMMER 2335498 KLARA ARKITEKTBYRÅ AB SWECO INFRASTRUCTURE AB KARLSTAD GEO-MILJÖ.

PM-GEOTEKNIK. Hammarö, Toverud Ny detaljplan UPPDRAGSNUMMER 2335498 KLARA ARKITEKTBYRÅ AB SWECO INFRASTRUCTURE AB KARLSTAD GEO-MILJÖ. PM-GEOTEKNIK KLARA ARKITEKTBYRÅ AB Hammarö, Toverud Ny detaljplan UPPDRAGSNUMMER 2335498 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING ÖVERSIKTLIG KARLSTAD 2012-05-23 SWECO INFRASTRUCTURE AB KARLSTAD GEO-MILJÖ Henrik Falch

Läs mer

Ramböll Sverige AB. PM Geoteknik--- Borås kommun. Nordskogen. Göteborg

Ramböll Sverige AB. PM Geoteknik--- Borås kommun. Nordskogen. Göteborg Ramböll Sverige AB --- Borås kommun Nordskogen Göteborg 2008-10-01 Borås kommun Nordskogen Datum 2008-10-01 Uppdragsnummer -3 Peter Johansson Tomas Trapp Jimmy Aradi Uppdragsledare Handläggare Granskare

Läs mer

WSP 1 018 5029 DEGERFORS KOMMUN PLANOMRÅDET VÄSTRA MÖCKELSTRANDEN. Geoteknisk undersökning. Örebro 2014-02-14

WSP 1 018 5029 DEGERFORS KOMMUN PLANOMRÅDET VÄSTRA MÖCKELSTRANDEN. Geoteknisk undersökning. Örebro 2014-02-14 WSP 1 018 5029 DEGERFORS KOMMUN PLANOMRÅDET VÄSTRA MÖCKELSTRANDEN Geoteknisk undersökning Örebro WSP SAMHÄLLSBYGGNAD Box 8094 700 08 ÖREBRO Tel 0706 88 57 44 Handläggare: Jan-Eric Carlring WSP 1 018 5029

Läs mer

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund 2009-06-09 Täby kommun Gripsvall HYROLOGISKA FÖRHÅLLANEN Bakgrund Täby kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan gällande bebyggelse i Gripsvallsområdet (Figur 1). Inom ramen för detta arbete tar Conec

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

BJÖRNHOVDA 25:2, FÄRJESTADEN PLANPROGRAM Översiktlig geoteknisk utredning

BJÖRNHOVDA 25:2, FÄRJESTADEN PLANPROGRAM Översiktlig geoteknisk utredning BJÖRNHOVDA 25:2, FÄRJESTADEN PLANPROGRAM Översiktlig geoteknisk utredning 2007-10-26 Upprättad av: Daniel Elm Granskad av: Torbjörn Johansson BJÖRNHOVDA 25:2, FÄRJESTADEN PLANPROGRAM Översiktlig geoteknisk

Läs mer

Geoteknisk undersökning Inför byggande av butikslokal på Kv Ödlan, Luleå Kommun. Uppdragsnummer: 229303-03. Uppdragsansvarig: Nyström, Birgitta

Geoteknisk undersökning Inför byggande av butikslokal på Kv Ödlan, Luleå Kommun. Uppdragsnummer: 229303-03. Uppdragsansvarig: Nyström, Birgitta 1(7) Geoteknisk undersökning Inför byggande av butikslokal på Kv Ödlan, Luleå Kommun 2011-05-23 Uppdragsnummer: 229303-03 Uppdragsansvarig: Nyström, Birgitta Handläggare Kvalitetsgranskning Birgitta Nyström

Läs mer

Väg 27/1681, ny anslutning av väg 1681 samt gång- och cykelport vid Lockryd

Väg 27/1681, ny anslutning av väg 1681 samt gång- och cykelport vid Lockryd TEKNISK PM GEOTEKNIK Väg 27/1681, ny anslutning av väg 1681 samt gång- och cykelport vid Lockryd Svenljunga kommun, Västra Götalands län Vägplan, 2015-10-05 Projektnummer: 139007 1 Trafikverket Postadress:

Läs mer

MARIESTADS KOMMUN Tjörnudden, Brommösund DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM. Rev. 2013-06-11 Örebro 2013-01-11

MARIESTADS KOMMUN Tjörnudden, Brommösund DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM. Rev. 2013-06-11 Örebro 2013-01-11 MARIESTADS KOMMUN Tjörnudden, Brommösund DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM Rev. 2013-06-11 Örebro 2013-01-11 WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson 2013-01-11 / rev.

Läs mer

GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB

GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB Grap Tellstedt i Göteborg AB Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, november 2008 Sammanfattning På uppdrag av Tellstedt

Läs mer

Geoteknisk utredning inför nyetablering av bostäder i Norsborg, Botkyrka kommun.

Geoteknisk utredning inför nyetablering av bostäder i Norsborg, Botkyrka kommun. Grap Geoteknisk utredning inför nyetablering av bostäder i Norsborg, Teknisk PM, Geoteknik Geosigma AB Göteborg 2011-11-04 Åsa Bergh Uppdragsnr SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Lars Nilsson

Läs mer

PLANERAT EXPLOATERINGSOMRÅDE

PLANERAT EXPLOATERINGSOMRÅDE Datum Sida 2013-03-11 1(5) GALOPPFÄLTET TÄBY PLANERAT EXPLOATERINGSOMRÅDE PM angående mark- och grundläggningsförhållanden underlag för detaljplan Uppdrag 1788 ULF JOHNSON GEO AB Karlbergsvägen 33, 113

Läs mer

PM REKOMMENDATIONER DETALJPLANEARBETE GEOTEKNIK

PM REKOMMENDATIONER DETALJPLANEARBETE GEOTEKNIK PM REKOMMENDATIONER DETALJPLANEARBETE GEOTEKNIK FÖRBINDELSE MELLAN KLIPPANVÄGEN OCH HAVSBADSVÄGEN 2013-09-18 Uppdrag: 251035 Projektnummer: 91945 Titel på rapport: PM Rekommendationer Detaljplanearbete

Läs mer

RAPPORT PROVAB AB ÄLDREBOENDE HEFFNERSGÅRDEN NYBYGGNAD PROJEKTERINGS PM/GEOTEKNIK (PMGEO) Uppdragsnummer: 2454544000 DEL I BYGGHANDLING 2014-08-05

RAPPORT PROVAB AB ÄLDREBOENDE HEFFNERSGÅRDEN NYBYGGNAD PROJEKTERINGS PM/GEOTEKNIK (PMGEO) Uppdragsnummer: 2454544000 DEL I BYGGHANDLING 2014-08-05 repo002.docx 2013-06-14 PROVAB AB NYBYGGNAD Uppdragsnummer: 2454544000 PROJEKTERINGS PM/GEOTEKNIK (PMGEO) SWECO CIVIL AB ROBERT JONASSON Sweco repo002.docx 2013-06-14 Innehållsförteckning 1 Objekt 2 2

Läs mer

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 1(5) Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 2011-12-06 Bara Söder Uppdragsnummer: 228683 Uppdragsansvarig: Anders Gustavsson Handläggare Kvalitetsgranskning Carl-Henrik Månsson 010-452

Läs mer

K 529. Grundvattenmagasinet. Åsumsfältet. Henric Thulin Olander. Vollsjö. Sjöbo

K 529. Grundvattenmagasinet. Åsumsfältet. Henric Thulin Olander. Vollsjö. Sjöbo K 529 Grundvattenmagasinet Åsumsfältet Henric Thulin Olander Vollsjö Sjöbo ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-338-0 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala

Läs mer

Tanums Kommun Resö, Resö 8:69 Detaljplan

Tanums Kommun Resö, Resö 8:69 Detaljplan Datum: 2014-01-27 Tekniskt PM, Geoteknik Uppdragsnr: 116093 Handläggare: Jonas Thelander Granskat: Henrik Cullin Innehållsförteckning Uppdrag - Syfte... 3 Underlag... 3 Mark, vegetation och topografi...

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

PM GEOTEKNIK. Lillsjöhögen 2:10 ÖSTERSUNDS KOMMUN. Väg 87 SWECO CIVIL AB ÖSTERSUND GEOTEKNIK GEOTEKNISK UNDERSÖKNING UPPDRAGSNUMMER:

PM GEOTEKNIK. Lillsjöhögen 2:10 ÖSTERSUNDS KOMMUN. Väg 87 SWECO CIVIL AB ÖSTERSUND GEOTEKNIK GEOTEKNISK UNDERSÖKNING UPPDRAGSNUMMER: ÖSTERSUNDS KOMMUN Lillsjöhögen 2:10 UPPDRAGSNUMMER: 2454611000 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING Väg 87 DEL I DETALJPLAN ÖSTERSUND SWECO CIVIL AB ÖSTERSUND GEOTEKNIK 1 (9) S w e co Bangårdsgatan 2 Box 553 SE-831

Läs mer

Tekniskt PM angående geoteknik undersökning för upprättande av detaljplan för nybyggnation av bostäder

Tekniskt PM angående geoteknik undersökning för upprättande av detaljplan för nybyggnation av bostäder PM Skanska Sverige AB Handläggare Cecilia Edmark Datum 2009-12-15 Vår referens/nr 131466.030 DEL AV HJÄLTSGÅRD 6:1, SKEE STRÖMSTAD KOMMUN Tekniskt PM angående geoteknik undersökning för upprättande av

Läs mer

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland Rapport Arkeologiska förundersökningar Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland 1998-1999 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193 30 Sigtuna Tfn: 08/591

Läs mer

Höga havsnivåer Falsterbonäset samt områdena vid Höllviken/Kämpinge

Höga havsnivåer Falsterbonäset samt områdena vid Höllviken/Kämpinge RAPPORT Vellinge kommun Höga havsnivåer Falsterbonäset samt områdena vid Höllviken/Kämpinge Uppdragsnummer 1220063000 Översikt över dagvatten- och dräneringssystem Malmö 2011-07-08 SWECO Environment AB

Läs mer

RAPPORT SANERING JÄRNSÅGEN 3, TROLLHÄTTAN BEDÖMNING AV SÄTTNINGAR VID GRUNDVATTENSÄNKNING SWECO CIVIL PER LAGER. Sweco

RAPPORT SANERING JÄRNSÅGEN 3, TROLLHÄTTAN BEDÖMNING AV SÄTTNINGAR VID GRUNDVATTENSÄNKNING SWECO CIVIL PER LAGER. Sweco 1351995100 SANERING JÄRNSÅGEN 3, TROLLHÄTTAN BEDÖMNING AV SÄTTNINGAR VID GRUNDVATTENSÄNKNING SWECO CIVIL PER LAGER repo001.docx 2012-03-2914 Sweco repo001.docx 2012-03-2914 Sweco Rosenlundsgatan 4 Box

Läs mer

TEKNISK PM GEOTEKNIK- PLANERINGSUNDERLAG

TEKNISK PM GEOTEKNIK- PLANERINGSUNDERLAG TEKNISK PM GEOTEKNIK- PLANERINGSUNDERLAG NY DETALJPLAN I BARKÅKRA, GEOTEKNISK UTREDNING, ÄNGELHOLMS KOMMUN UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av Magnus Palm Fredrik Griwell Magnus Palm Innehållsförteckning

Läs mer

4 Grontmij. Almnäs, Södertälje. Södertälje kommun, Samhälisbyggnadskontoret. fl PM Geoteknik. C GrontmijAB PLANERINGSUNDERLAG. Uppdragsnummer 10016381

4 Grontmij. Almnäs, Södertälje. Södertälje kommun, Samhälisbyggnadskontoret. fl PM Geoteknik. C GrontmijAB PLANERINGSUNDERLAG. Uppdragsnummer 10016381 ci Samhälisbyggnad/Geoteknik Håkan Bohm Pascal Orrit Granskare Handläggare Pascal.Orrit@grontmij.com Mejerivgen 1 E-post Besök Grontmij AB Box 47303 + 46104801501 556563-7237 Direktnr - Orgnr Stockholm

Läs mer

RAPPORT. Kv. Mjölner 5 och 6 samt Ymer 7, Växjö UPPDRAGSNUMMER 2293147000 LBE ARKITEKT AB SWECO CIVIL AB VÄXJÖ ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING

RAPPORT. Kv. Mjölner 5 och 6 samt Ymer 7, Växjö UPPDRAGSNUMMER 2293147000 LBE ARKITEKT AB SWECO CIVIL AB VÄXJÖ ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING LBE ARKITEKT AB Kv. Mjölner 5 och 6 samt Ymer 7, Växjö UPPDRAGSNUMMER 2293147000 ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING SWECO CIVIL AB VÄXJÖ ANDERS PETERSSON HENRIK MALMBERG repo001.docx 2012-03-2914 repo001.docx

Läs mer

Figur 1 Översiktskarta. Undersökningsområdet markerat med rött raster.

Figur 1 Översiktskarta. Undersökningsområdet markerat med rött raster. Bilaga 4 Uppdragsnr: 10140247 1 (7) PM Geofysisk undersökning för ny deponi vid Kistinge, Halmstads kommun Bakgrund I samband med undersökningar för en ny deponi vid Kistinge (se Figur 1), Halmstads kommun,

Läs mer

Översiktligt Projekterings-PM Geoteknik

Översiktligt Projekterings-PM Geoteknik Översiktligt Projekterings-PM Geoteknik Årsta, Uppsala kommun www.bjerking.se Sida 2 (6) Översiktligt Projekterings-PM Geoteknik Uppdragsnamn Årsta Uppsala kommun Årsta Torg Midroc Property Development

Läs mer

Bostäder vid Vällkullevägen inom Kullbäckstorp 2:2 mfl. Bahatin Gündüz 010 505 47 81 bahatin.gunduz@afconsult.com

Bostäder vid Vällkullevägen inom Kullbäckstorp 2:2 mfl. Bahatin Gündüz 010 505 47 81 bahatin.gunduz@afconsult.com Härryda kommun Bostäder vid Vällkullevägen inom Kullbäckstorp 2:2 mfl. Teknisk PM Geoteknik Underlag för detaljplan 2012-06-29 Handläggare: i samråd med: Bahatin Gündüz 010 505 47 81 bahatin.gunduz@afconsult.com

Läs mer

Sättningar i småhus. Vill du veta mera. Geoteknik är ett ord som. Statens tens geotekniska institut informer. ormerar

Sättningar i småhus. Vill du veta mera. Geoteknik är ett ord som. Statens tens geotekniska institut informer. ormerar Statens tens geotekniska institut informer ormerar Sättningar i småhus Till dig som bor eller tänker bo i småhus på lera Geoteknik är ett ord som kan låta främmande, men dess betydelse är minst sagt jordnära.

Läs mer

PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20

PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20 PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20 SWECO VIAK AB Geologi och grundvatten Anders Berzell Uppdragsnummer 1154521000 SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon

Läs mer

PM Översiktlig geoteknisk undersökning. Asylenparken, Vadstena Geoteknisk undersökning för planerade bostäder. 2012-12-14 Revidering 2013-05-22

PM Översiktlig geoteknisk undersökning. Asylenparken, Vadstena Geoteknisk undersökning för planerade bostäder. 2012-12-14 Revidering 2013-05-22 PM Översiktlig geoteknisk undersökning 2012-12-14 Revidering 2013-05-22 Upprättad av: Christina Berglund Granskad av: Magnus Widfeldt och Wilhelm Rankka Godkänd av: Christina Berglund Uppdragsnr: 10173946

Läs mer

2.14 Grundvatten, grus och berg

2.14 Grundvatten, grus och berg 2.14 Grundvatten, grus och berg Allmänt Grundvattenresurser Sveriges riksdag har formulerat 16 miljökvalitetsmål med tillhörande delmål. Däri sägs att grundvattenförande geologiska formationer av vikt

Läs mer

Projekteringsunderlag

Projekteringsunderlag Projekteringsunderlag ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR EXPLOATERINGSOMRÅDE NORR OM NORRA RINGVÄGEN, ÄLMHULTS KOMMUN SLUTRAPPORT 2012-09-14 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Undersökningsresultat...

Läs mer