BILAGA 5 MÄTPROGRAM GRUNDVATTENNIVÅER

Transkript

1 BILAGA 5 MÄTPROGRAM GRUNDVATTENNIVÅER UPPDRAG Grundvattennivåer i Höganäs UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Daniel Sevelin UPPRÄTTAD AV Anders Nilsson DATUM Mätprogram grundvattennivåer Höganäs Översikt av utförda arbeten För att beskriva grundvattennivån i jord och berg samt dess variation i Höganäs har ett mätprogram upprättas. Mätprogrammet ger underlag för att i stort beskriva nuvarande grundvattennivåsituation och årstidsvariationer i jord, berg och i gruvan samt vilka gradienter som råder mellan jord och berg. För att få en heltäckande bild omfattar mätprogrammet mätpunkter i de centrala delarna av Höganäs, där man har identifierat höga grundvattennivåer, men även mätpunkter i och utanför de områden som berörs av den nedlagda gruvan. Vid urvalet av mätpunkter har en genomgång gjorts av Höganäs kommuns mätningar i de centrala delarna av Höganäs samt de mätningar som har utförts av Höganäs AB. Övriga mätpunkter har sökts bland privata grävda och borrade brunnar, gruvschakt och kommunala vattentäkter. I detta skede har även arkivmaterial i form av gamla rapporter och undersökningar gåtts igenom för att söka finna lämpliga mätpunkter där det finns äldre mätvärden eller längre mätserier från perioden innan och efter det att länshållningen av gruvan upphörde. Möjliga mätpunkter har sedan inventerats i fält för att bedöma deras lämplighet för mätning av grundvattennivåer. Om de befunnits lämpliga har en automatisk nivågivare installerats för att registrera grundvattennivån med hög noggrannhet. Inne i Höganäs tätort har komplettering av mätprogrammet utförts genom att nya observationsbrunnar borrats på lämpliga ställen. Även dessa har utrustats med automatiska nivågivare. Mätprogrammet och genomgånget arkivmaterialet presenteras nedan. Resultat Arkivmaterial Under arbetet med att välja mätpunkter till mätprogrammet genomgicks tillgängligt arkivmaterial från huvudsakligen Höganäs AB, Höganäs kommun, SGU och Sweco. Arkivmaterialet genomsöktes för att försöka hitta mätpunkter i eller runt gruvområdet där det finns grundvattennivådata med vars hjälp det går att säga på vilken nivå grundvattenytan i området befann sig under tiden då gruvan länshölls till fullt djup, eller från tiden efter länshållningens avslutande för att kunna bedöma återhämtningen till opåverkade förhållanden. Genom att memo01.docx S w e co Hans Michelsensgatan 2 Box 286 SE Malmö, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm A n de r s Ni l s so n Malmö Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) anders.l.nilsson@sweco.se SU p:\1218\ \000\10 arbetsmtrl_dok\resultatredovisning\ra höganäs grundvattenundersökning\bilagor\bilaga 5 gv_mätprogram\bilaga gv_mätningar.docx 1 (16)

2 använda dessa mätpunkter för mätningar i nutid går det att förlänga de historiska mätserierna framåt till dagens nivåer, vilket eventuellt dessutom ger ett mått på hur stor påverkan varit från länshållningen. Det genomgångna arkivmaterialet har omfattat ett 90-tal rapporter författade av SGU och ett antal konsultfirmor. Arkivgenomgången har utgått från en lista på utförda grundvattenundersökningar i Höganäs kommun presenterad i Beskrivning till kartan över grundvattnet i Skåne län, SGU Serie Ah Nr 15, sida Listan utgör det underlag som har använts för att beskriva grundvattnets generella förekomst och hydrogeologiska egenskaper i Höganästrakten. Utöver listan har ett antal hydrogeologiska undersökningar, huvudsakligen kopplade till Höganäs kommuns egna vattentäkter, som finns i Swecos arkiv gåtts igenom. Enbart de rapporter där det finns historiska grundvattenmätningar eller grundvattennivåer som kan användas för att skapa en bild över grundvattensituationen i och runt gruvområdet bakåt i tiden presenteras här. Samtliga genomgångna rapporter listas i Appendix 1. I SGU:s lista har följande genomgångna rapporter bedömts innehålla relevant information om grundvattennivåer: VIAK 1974 (nr 121 på SGU:s lista): Principutredning för framtida vattenförsörjning i Jonstorp, Mjöhult och Farhult. Jonstorp och Farhult är för långt belägna från gruvområdet för att kunna ha påverkats, men Mjöhult ligger tillräckligt nära för att eventuellt kunna ha påverkats. Rapporten beskriver provpumpningar utförda 1974 i Mjöhult och Hulta med vattennivåer VIAK 1971 (nr 126 på SGU:s lista): PM angående vattnet i Höganäsgruvan. Inga nivåmätningar utförda, men vissa flödesuppgifter. VIAK 1972 (nr 128): Redogörelse angående grundvattenförhållanden i Höganäsgruvan. Inga GV-mätningar, enbart flödesmätningar. Flödet är bedömt ur elenergiförbrukning för samt Mätning med strypflänsmätare Mätning med kapacitiva elektrodmätare KM 1963 (nr 133): PM rörande ny vattentäkt vid Hulta. I rapporten finns ett fåtal mätningar av grundvattennivå vid Hulta vattenverk. VIAK 1977 (nr 134): Redogörelse för hydrogeologiska förhållanden vid Hulta-Mjöhult vattentäkt. Grundvattennivåer från Mätningarna visar på en nedåtgående trend, troligen beroende på en ökad utbyggnad av vattentäkten och ökat uttag i samband med inkoppling av Jonstorp-Farhult till vattenverket i Hulta. VIAK 1978 (nr 135): Provpumpning vid Hulta-Mjöhult vattenverk. Grundvattenmätningar innan och under provpumpning mellan oktober 1977 och mars Hulta-Mjöhult. VIAK 1971 (nr 138): Provpumpning vid Vikens vattentäkt. Grundvattennivåer i diagram innan och under provpumpning mellan december 1969 och juni VIAK 1978 (nr 139): Geohydrologisk undersökning vid Vikens vattentäkt. Provpumpningar med nivåmätningar för perioden november 1976 till mars (16) memo01.docx BILAGA 5 MÄTPROGRAM GRUNDVATTENNIVÅER SU p:\1218\ \000\10 arbetsmtrl_dok\resultatredovisning\ra höganäs grundvattenundersökning\bilagor\bilaga 5 gv_mätprogram\bilaga gv_mätningar.docx

3 Förutom de rapporter som listas i SGU:s Kartbeskrivning har följande rapporter funnits innehålla relevanta upplysningar: SGU 1965: Utlåtande ang. grundvatten och brunnar inom Höganäs gruvfält. Utredning av gruvans påverkan på enskilda brunnar inom och runt gruvområdet. Baseras på mätningar utförda av Höganäs AB i privata brunnar, huvudsakligen grävda, under perioden VIAK 1976: Program för observation av grundvattennivåer vid Vikens vattentäkt. Grundvattennivåmätningar i ett flertal observationsbrunnar. VIAK 1976: Program för observation av grundvattennivåer vid Hulta-Mjöhult vattentäkt. Grundvattennivåer från VBB 1986: PM angående vattentäkt inom industriområdet i Höganäs. Inga grundvattennivåmätningar är utförda. Litteraturstudie utförd på ett fåtal brunnar ur SGU:s brunnsarkiv med syfte att bedöma möjligheten att borra ny produktionsbrunn inom Höganäs AB:s fabriksområde. VIAK 1983: Tvist angående vattenförsörjningen på fastigheten Rödmossen 4:3 m fl i Vikens socken. Grundvattennivåmätningar från fastigheten Rödmossen 4: VIAK 1978: Vattendomsansökan för Vikens vattentäkt. Grundvattennivåer för , 1975, KM 1967: Sammanställning Vikens vattenverk. Grundvattennivå från år VIAK odaterad: Arbetsmaterial från Hulta-Mjöhult. Grundvattennivåmätningar från samt VBB 1971: Bjuvs vattenförsörjning. Beräknat influensområde för gruvorna i NV-Skåne, influensområden presenteras grafiskt på karta. SWECO VIAK 2008: Utredning rörande grundvattenförhållanden i Höganäs för att bedöma påverkan från upphörandet av gruvans länshållning. Enbart uppgifter från SGU:s brunnsarkiv. Ger en GV-+-nivå från 1996 samt 2007 för schakt Gustaf Adolf. Utöver genomgångna rapporter har Höganäs AB samt Stawfordska Sällskapet bistått med uppgifter om länshållningsnivåer och flöden från gruvan samt grundvattennivåmätningar från schakt Gustaf Adolf. Genomgången av arkivmaterialet ger en tydlig bild av i vilka områden grundvattenmätningarna historiskt sett är koncentrerade; nämligen vid de kommunala vattentäkterna i Viken, Hulta- Mjöhult, Jonstorp, Farhult och Brunnby-Bräcke-Möllehässle. För övriga delar av Höganäs kommun kan det finnas mätningar utförda av SGU eller av Höganäs kommun i samband med geologiska och hydrogeologiska karteringar eller geotekniska undersökningar. Geotekniska undersökningar där grundvattenytor undersökts i samband med dessa kan finnas för Höganäs tätort samt för övriga tätorter inom kommunen. Geotekniska undersökningar har troligen utförts vid större ledningsdragningar, exempelvis vattenledningen från Sydvatten. 3 (16) memo01.docx BILAGA 5 MÄTPROGRAM GRUNDVATTENNIVÅER 201 SU p:\1218\ \000\10 arbetsmtrl_dok\resultatredovisning\ra höganäs grundvattenundersökning\bilagor\bilaga 5 gv_mätprogram\bilaga gv_mätningar.docx

4 Tidsmässigt så är det kring talet som de flesta undersökningarna utförts. Enstaka grundvattenmätningar har utförts tidigare, huvudsakligen kopplat till utredningar om vattenbrist i kommunen. Från tidigt 1980-tal och framåt har fokus varit på att koppla på kommunens vattenförsörjning på Sydvattens ledningsnät, varför några ytterligare större undersökningar av grundvattennivåer utanför befintliga vattentäkter inte utförts. SGU:s undersökning av påverkan från gruvan på enskilda brunnar täcker hela gruvområdet och de områden som finns i dess närhet. Då det finns mätningar utförda här har en del av de privata grävda brunnarna eftersträvats att mäta i. En del strategiskt placerade grävda brunnar har dock inte stått att återfinna. Mätning av grundvattennivåer Urvalsprocessen Det första skedet i upprättandet av mätprogrammet bestod i att kontrollera de punkter där det fanns tillgång till att mäta vattennivån i gruvan. I dagsläget är det enbart i schakt Gustaf Adolf och i brunnarna ute vid Brandstorp som det är möjligt att mäta en grundvattennivå som direkt kommunicerar med gruvan. Båda valdes in i mätprogrammet och automatiska nivågivare, s.k. divers, installerades. I denna första fas utfördes även en genomgång av Höganäs kommuns observationsrör i Höganäs centrum. Lämpliga mätpunkter valdes ut och divers installerades. Härefter påbörjades arbetet med att välja ut övriga brunnar och observationsrör som skulle ingå i mätprogrammet. Det första steget var att med hjälp av SGU:s Brunnsarkiv finna lämpliga bergborrade brunnar i området. Målsättningen var att söka hitta bergborrade brunnar belägna inom gruvans utbredningsområde för att få om möjligt få fler mätpunkter som visar grundvattennivån kopplat till gruvgångarna. Brunnar belägna utanför gruvområdet söktes också för att se om det fanns en skillnad i grundvattennivåer mellan gruvan och omgivande berggrund. Antalet bergborrade brunnar inom gruvområdet är väldigt litet, huvuddelen är nyare energibrunnar, där det är svårt eller omöjligt att få användbara mätresultat. Samma förhållande gäller för området väster om gruvans utbredning i Höganäs tätort där det finns ett stort antal energibrunnar. Utanför gruvområdet finns ett antal bergborrade brunnar, vilka huvudsakligen används för hushållsbehov eller bevattning. Det är dock förhållandevis glest mellan brunnarna och en del av brunnarna i Brunnsarkivet utgörs av provborrningar utförda i Höganäs AB:s regi under prospektering, vilket innebär att det inte är möjlig att mäta grundvattennivåer i dem då de oftast inte är bevarade. Lämpliga brunnar valdes ut ur Brunnsarkivet på grund av sitt geografiska läge för att täcka in området utanför gruvområdet. Förhoppningen var att möjliggöra mätningar för att visa på om det förelåg en skillnad i grundvattennivå mellan gruvområdet och den omgivande berggrunden, vilket således skulle kunna indikera att den avsänkning av grundvattenytan som skett vid gruvdriften ej återhämtats fullt ut till en opåverkad grundvattenyta. 4 (16) memo01.docx BILAGA 5 MÄTPROGRAM GRUNDVATTENNIVÅER SU p:\1218\ \000\10 arbetsmtrl_dok\resultatredovisning\ra höganäs grundvattenundersökning\bilagor\bilaga 5 gv_mätprogram\bilaga gv_mätningar.docx

5 Efterhand som arkivgenomgången fortlöpte blev det tydligt att det framför allt var i området Hulta - Mjöhult samt i Viken som det skulle vara möjligt att hitta mätbrunnar där det dels fanns historiska mätdata och dels fanns möjlighet att mäta i samma brunn i dagsläget. De kommunala vattentäkterna i Jonstorp och Farhult är belägna på för stort avstånd till gruvan för att ha påverkats av gruvans länshållning. Vattentäkten i Brunnby-Möllhässlefältet är huvudsakligen en jordlagerakvifär, med förstärkning av två bergbrunnar. Mellan vattentäkterna i Hulta - Mjöhult och Viken samt gruvan finns dock ett antal förkastningar och diabasgångar enligt SGU:s berggrundskarta Serie AF nr 129. Diabasgångarna fungerar oftast som förhållandevis täta barriärer för grundvattnet, vilket innebär att sannolikheten för att få en påverkan från länshållningen i gruvan är relativt liten bortanför diabasgångarna. Vattentäkten i Viken valdes således bort, medan en borrad brunn från vattentäkten i Hulta Mjöhult valdes, då det är onte om borrade brunnar på den sidan av gruvområdet. Ett antal brunnar valdes således ut från Brunnsarkivet, dels baserat på lämplig geografisk och geologisk placering, dels baserat på om de hade historiska mätdata i arkivmaterialet. Vissa brunnar föll bort redan vid en första kontakt med markägaren, då de antingen var igenfyllda eller omöjliga att lokalisera. Ytterligare andra visade sig vara borrade i befintliga grävda brunnar, men med foderrörets överkant belägen under grundvattenytan i den grävda brunnen. Andra lämpliga brunnar har då fått väljas så nära det varit möjligt för att få en bra täckningsgrad över området. Vid de bergborrade brunnarna har det eftersträvats att ha en mätpunkt i jordlagren i närheten för att kunna jämföra grundvattennivåer i både berg och jord vid ungefär samma geografiska punkt. Detta görs för att se åt vilket håll grundvattnet flödar, antingen från jord ner till berg eller tvärtom. Det har dock inte varit möjligt att hitta jordlagerbrunnar intill samtliga bergborrade brunnar. I centrala Höganäs har ett antal av Höganäs AB:s observationsrör i jordlagren utrustats med diver för att ge en mer detaljerad bild av grundvattensituationen, då huvuddelen av de drabbade områdena finns här. Även en privat grävd brunn har införlivats i mätprogrammet. Några befintliga bergborrade brunnar för centrala Höganäs som kunde användas i mätprogrammet kunde inte påträffas vid inventeringen. Ett antal registrerade energibrunnar befanns vara ej mätbara, vanligtvis för att de var överhöljda. För att erhålla mätningar i berg även för centrala Höganäs har 3 stycken bergborrade brunnar utförts; 1 norr om centrum, 1 i centrum och 1 söder om centrum. Vid den sydligaste installerades det dessutom 1 observationsrör i jordlagren för att utöka mätprogrammet för jordlagren till södra delen av Höganäs tätort. Mätpunkter Läget för samtliga mätpunkter presenteras i Figur 1 och för de mätpunkter som finns i Höganäs centrum i Figur 2. Samtliga mätpunkter är inmätta i SWEREF och i RH2000. Koordinaterna presenteras i Appendix 2 tillsammans med beskrivning av referenspunkt samt lodat djup till mätpunktens botten. 5 (16) memo01.docx BILAGA 5 MÄTPROGRAM GRUNDVATTENNIVÅER 201 SU p:\1218\ \000\10 arbetsmtrl_dok\resultatredovisning\ra höganäs grundvattenundersökning\bilagor\bilaga 5 gv_mätprogram\bilaga gv_mätningar.docx

6 Figur 1. Läget för samtliga mätpunkter i mätprogrammet. Gruvområdets utbredning, markerat med svart streckad linje, är hämtad från SGU serie Serie Af nr 129. Gustaf Adolf utgörs av gruvschaktet som fungerade som uppfordringsschakt för länshållningsvatten från gruvan. I gruvschaktet finns två stycken foderrör, i vilka pumpledningar gått ned till en betongkassun belägen på ca 105 m djup under markytan. Till betongkassunen leddes eller pumpades vatten från olika delar gruvan för pumpning till ytan. Det ena av foderrören har försetts med en diver medan det andra används som pumpbrunn av ett lantbruk. Även det stora schaktet i sig är fyllt med vatten. Samtidig mätning av grundvattennivån i både foderrör och schakt har utförts vid två tillfällen. Nivån i schaktet har då befunnits ligga ca 4 cm under nivån i foderröret vid båda tillfällena. Vid lodning av schaktet har stopp erhållits vid ca 67 m djup, vilket kan innebära att foderöret återspeglar trycknivån för grundvattnet i gruvan medan schaktet kan vara en kombination av inläckage från jordlager och ytligare belägna berglager. Lodning av foderröret med 100 m lodlina har ej resulterat i bottenkänning. Brandstorp utgörs av en bergborrad brunn som går rakt ned till gruvan. Brunnen utfördes 1972 för att pumpa upp vatten från gruvans sydligaste delar. Brunnen går ned till en betongkassun belägen på ca 150 m djup under markytan. Foderrörets överkant ligger under markytan i en betongkassun. Vid fältinventering befanns betongkassunen vara delvis vattenfylld och foderröret ligga under vattenytan. En diver installerades för att se om det fanns någon 6 (16) memo01.docx BILAGA 5 MÄTPROGRAM GRUNDVATTENNIVÅER SU p:\1218\ \000\10 arbetsmtrl_dok\resultatredovisning\ra höganäs grundvattenundersökning\bilagor\bilaga 5 gv_mätprogram\bilaga gv_mätningar.docx

7 korrelation mellan nivåerna i Brandstorp och Gustaf Adolf. Lodning av foderröret med 100 m lodlina har ej resulterat i bottenkänning. Utöver dessa finns det 10 mätpunkter i berg, benämnda B1 B10. B11 och B12 är inte med i mätprogrammet, men tidigare mätdata från Höganäs kommun och uppgifter om jordlagerföljder används från dem. B1 utgörs av en grävd brunn belägen ca 1 km nordost om Tjörröds industriområde. Som grävd brunn borde den egentligen hanteras som en jordlagerbrunn men brunnen är med stor sannolikhet grävd ner i berget. Brunnen är grävd till ett djup på ca 5,5 m under markytan. Djupet till berg i denna del av Höganäs är mycket litet enligt uppgifter från SGU:s bergarts- och jordartskartor (Serie Af nr 129 respektive Ae nr 25) samt Brunnsarkivet. Närmst belägna brunn i Brunnsarkivet är belägen ca 250 m söder om B1 och har ett angivet jorddjup på 2 m under markytan. Grundvattennivån i B1 är sannolikt en kombination av både grundvattennivån i berg och grundvattennivån i jord. Grundvattennivån i berg bedöms ändå vara styrande. B2 är belägen ca 1 km norr om Väsby tätort. Brunnen är en hushållsbrunn med ett djup på ca 57 m under markytan. B3 är belägen på Höganäs golfbana i sydöstra utkanten av Höganäs tätort. Brunnen är ca 52 m djup och används för bevattning av golfbanan. Uttaget ur brunnen är stort, men säsongsbetonat. Vid lodning av brunnen har ett djup av 33 m nåtts, vilket troligen är den nivå pumpen är installerad på. Det har inte gått att nå djupare. B4 är belägen ca 3 km sydost om Höganäs tätort. Brunnen är ca 40 m djup. Den har tidigare använts för hushållsbehov, men har haft ett högt innehåll av finmaterial från berggrunden och har vid något tillfälle rasat igen från ca 40 till 60 m djup under markytan. Brunnen används inte längre då fastigheten är ansluten till kommunalt vatten. B5 är belägen ca 1,2 km väster om Mjöhult. Brunnen är en hushållsbrunn med ett djup på ca 67 m under markytan. Brunnen är med som observationsbrunn i provpumpningar vid Hulta-Mjöhult vattentäkt i slutet av 1970-talet, benämnd Hulta 210. Vid lodning av brunnen har ett djup av 33,3 m nåtts, vilket troligen är den nivå pumpen är installerad på. Det har inte gått att nå djupare. B6 är belägen ca 1,5 km öster om Väsby tätort längs med väg 112. Brunnen är en hushållsbrunn med ett djup på ca 115 m. Brunnen används till hästverksamhet och uttaget är tätt och relativt stort. Vid lodning av brunnen har ett djup av 44,1 m nåtts, vilket troligen är den nivå pumpen är installerad på. Det har inte gått att nå djupare. B7 är belägen strax norr om Tjörröds industriområde. Brunnen är en observationsbrunn, installerad för mätprogrammet skull. Brunnens djup är ca 27 m under markytan. Ingen observationspunkt i jordlagren har utförts intill B7, då jorddjupet är väldigt litet. Ett ganska nyanlagt dagvattenmagasin i ca 200 m nordost om B7 visar på sedimentär berggrund strax under matjorden. B8 är belägen strax intill f.d. Höganäs station. Brunnen är en observationsbrunn, installerad för mätprogrammet skull. Brunnens djup är ca 20 m under markytan. Brunnen är utförd i närheten av jordlagerbrunn J5. 7 (16) memo01.docx BILAGA 5 MÄTPROGRAM GRUNDVATTENNIVÅER 201 SU p:\1218\ \000\10 arbetsmtrl_dok\resultatredovisning\ra höganäs grundvattenundersökning\bilagor\bilaga 5 gv_mätprogram\bilaga gv_mätningar.docx

8 B9 är belägen vid Ljunghaga i södra delen av Höganäs tätort. Brunnen är en observationsbrunn, installerad för mätprogrammet skull. Brunnens djup är ca 38 m under markytan. Invid B9 är jordlagerbrunnen J19 utförd. B10 B12 är utförda som neddrivna 2-tums stålrör i eller i närheten av skruvprovtagningshål. B10 är belägen på västra sidan av Viadukten, söder om cykelbron. Observationsröret är neddrivet till ca 7,5 m djup. Borrningen har avslutats utan att berg nåtts när det inte varit möjligt att borra vidare med jordskruv. Observationsröret har däremot drivits ned till en nivå under den provtagna jordlagerföljden. Då djupet till berg i närbelägna B11 är ca 5,9 m bedöms B10 ha drivits ned i berg. B11 är belägen på västra sidan av Viadukten, norr om cykelbron. Observationsröret är 6,9 m djupt. Borrningen är avslutad i berg, bestående av vittrad lersten med sandstensskikt. Djupet till berg är ca 5,9 m. B12 är belägen vid Finngatan. Observationsröret är ca 7,5 m djupt. Borrningen är avslutad i berg, bestående av vittrad lersten med sandstensskikt mot slutet av borrningen. Djup till berg är ca 5,9 m. I jordlagren finns det 18 punkter i mätprogrammet, benämnda J1 J15 samt J Huvuddelen av dem är placerade inom Höganäs centrum. Placeringen framgår av Figur 2. Punkterna J20, J23 och J24 är inte med i mätprogrammet, men tidigare mätdata från Höganäs kommun och uppgifter om jordlagerföljder används från dem. Även deras placering framgår av Figur 2. J1 J3 och J17 utgörs av observationsrör installerade av Höganäs AB och ingår i företagets kontrollprogram. Samtliga är av 50 mm PEH. J1 är belägen inne på Höganäs AB:s fabriksområde strax väster om Höganäs centrum. Observationsröret är ca 6,2 m djupt. Enligt uppgifter från närmst belägna borrade brunnar i Brunnsarkivet är djup till berg ca 20 m. J2 är belägen i västra delen av Höganäs centrum. Observationsröret är ca 3,8 m djupt. Enligt uppgifter från närmst belägna borrade brunnar i Brunnsarkivet är djup till berg ca m. J3 är belägen strax sydost om Höganäs AB:s huvudkontor. Observationsröret är ca 4,2 m djupt. Enligt uppgifter från närmst belägna borrade brunnar i Brunnsarkivet är djup till berg ca 18 m. J17 är belägen strax norr om Höganäs AB:s vattentorn. Observationsröret är ca 2,9 m djupt. Enligt uppgifter från närmst belägna borrade brunnar i Brunnsarkivet är djup till berg ca 8-12 m. J4 J10, J15, J20, J23 och J24 utgörs av observationsrör installerade av Höganäs kommun för att övervaka grundvattennivåerna i Höganäs centrum. J4 J6 är 2-tums stålrör medan J5, J7 J10 och J15 är av 50 mm PEH. 8 (16) memo01.docx BILAGA 5 MÄTPROGRAM GRUNDVATTENNIVÅER SU p:\1218\ \000\10 arbetsmtrl_dok\resultatredovisning\ra höganäs grundvattenundersökning\bilagor\bilaga 5 gv_mätprogram\bilaga gv_mätningar.docx

9 J4 är belägen i närheten av Mataki-fabriken. Observationsröret är ca 5,4 m djupt. Borrningen är avslutad innan berg nåtts. Enligt uppgifter från närmst belägna borrade brunnar i Brunnsarkivet är djup till berg ca m. Figur 2. Läget för mätpunkter i Höganäs centrum. Gruvområdets västra gräns, markerat med svart streckad linje, är hämtad från SGU serie Serie Af nr 129 J5 är belägen i närheten av B8. Observationsröret är ca 6,7 m djupt. Enligt uppgifter från närmst belägna borrade brunnar i Brunnsarkivet är djup till berg ca m. J6 är belägen invid rondellen där väg 111 och 112 möts. Observationsröret är ca 6 m djupt. Borrningen har avslutats när det inte varit möjligt att borra vidare med jordskruv utan att berg nåtts. Enligt uppgifter från närmst belägna borrade brunnar i Brunnsarkivet är djup till berg ca m. J7 är belägen invid rondellen vid Swedbank. Observationsröret är ca 5,1 m djupt. Vid installationen har inte berg påträffats, även om djup till berg enligt Brunnsarkivet är ca 3 5 m. J8 är belägen vid korsningen Storgatan Linnégatan. Observationsröret är ca 3,6 m djupt. Vid installationen har inte berg påträffats, även om djup till berg enligt Brunnsarkivet är ca 3 m. J9 är belägen vid Höganäs kyrka. Observationsröret är ca 4,9 m djupt. Enligt uppgifter från närmst belägna borrade brunnar i Brunnsarkivet är djup till berg ca m. 9 (16) memo01.docx BILAGA 5 MÄTPROGRAM GRUNDVATTENNIVÅER 201 SU p:\1218\ \000\10 arbetsmtrl_dok\resultatredovisning\ra höganäs grundvattenundersökning\bilagor\bilaga 5 gv_mätprogram\bilaga gv_mätningar.docx

10 J10 är belägen vid Verdandigatan. Observationsröret är ca 4,9 m djupt. Enligt uppgifter från närmst belägna borrade brunnar i Brunnsarkivet är djup till berg ca m. J15 är belägen på östra sidan av Viadukten vid cykelbron. Observationsröret är ca 4 m djupt. Enligt uppgifter från närmst belägna borrade brunnar i Brunnsarkivet är djup till berg ca 5-14 m. J20 är belägen vid Triangelgatan. Observationsröret är ca 5,5 m djupt. Borrningen är avslutad innan berg nåtts. Enligt uppgifter från närmst belägna borrade brunnar i Brunnsarkivet är djup till berg ca m. J23 är belägen strax norr om J15. Observationsröret är ca 5,9 m djupt. Enligt uppgifter från närmst belägna borrade brunnar i Brunnsarkivet är djup till berg ca 5-14 m J24 är belägen vid korsningen Grevegatan Storgatan. Observationsröret är ca 3,8 m djupt. Vid installationen har inte berg påträffats. Enligt uppgifter från närmst belägna borrade brunnar i Brunnsarkivet är djup till berg enligt Brunnsarkivet ca 3 m. J11 J14 är privata grävda brunnar belägna i närheten av bergborrade brunnar. J11 är belägen ca 180 m öster om schakt Gustaf Adolf. Brunnen är grävd och ca 4,5 m djup. Den används inte i dagsläget. J12 är belägen ca 100 m söder om B4. Brunnen är grävd och ca 5,1 m djup. Den används till hushållsbehov och trädgårdsbevattning. J13 är belägen ca 200 m norr om B5. Brunnen är grävd och ca 5,4 m djup. Den används för hushållsbehov. Enligt uppgift från fastighetsägaren är brunnens kapacitet i minsta laget för att räcka till. J14 är belägen ca 150 m väster om B6. Brunnen är grävd och ca 3,73 m djup. Brunnen används inte i dagsläget. J18 J19 är övriga mätpunkter i Höganäs tätort. J18 är en privat grävd brunn i östra delen av Höganäs centrum. Den har tillhört ett mejeri och har därför en relativt stor brunnsvolym. I dagsläget används den enbart för trädgårdsbevattning. Brunnen är ca 5,5 m djup. J19 har installerats för mätprogrammets skull och är ett 50mm PEH observationsrör. Röret är 5,65 m djupt och har installerats med hjälp av ett foderrör. Borrningen är avslutad innan berg nåtts. Djup till berg är ca 7m. Utförda borrningar De utförda borrningarna i Höganäs tätort omfattar de bergborrade brunnarna B7 B9 samt observationsröret J19 i jordlagren. Brunnarna borrades Bergbrunnarna är utförda med 139,7 mm foderrör genom jordlagren och därefter som ett öppet hål med 115 mm diameter. Jordlagerröret är 50 mm PEH-rör installerat i ett 139,7 mm foderrör, vilket lyfts för att blotta filtret på PEH-röret efter grusning av filtret. 10 (16) memo01.docx BILAGA 5 MÄTPROGRAM GRUNDVATTENNIVÅER SU p:\1218\ \000\10 arbetsmtrl_dok\resultatredovisning\ra höganäs grundvattenundersökning\bilagor\bilaga 5 gv_mätprogram\bilaga gv_mätningar.docx

11 I mätpunkt B7 är jordlagren ca 6 m mäktiga. Brunnen har därför utförts med 9 m foderrör och sedan fortsatts som ett öppet hål till 27 m djup. B7 har inte kapacitetstestats, då den vid borrning ej bedömts ge mer än ca 1-2 l/min. I mätpunkten B8 är jordlagren ca 11,5 m mäktiga Brunnen har utförts med 15 m foderrör och därefter fortsatts till ett djup på 20 m som ett öppet hål. Vid kapacitetstestning, utförd under 2 h, har brunnen gett ca 500 l/min och per meter avsänkning. I mätpunkten B9 är jordlagren ca 7 m mäktiga. Brunnen har utförts med 9 m foderrör och fortsatts som ett öppet hål till 38 m. Vid kapacitetstestning, utförd under 2 h, har brunnen gett ca 5 l/min och per meter avsänkning. Mätpunkten J19 är installerad i sandlagren ovan berget invid punkt B9. Foderröret har drivits ned till 6 m djup, varefter ett 50 mm PEH-rör har installerats inuti foderröret, med grusning av filter och bentonitpluggning ovanför filtret. Foderröret har sedan dragits upp för att exponera filtret för jordlagerakvifären. Mätdata Mätning av grundvattennivåer påbörjades med automatiska nivåmätare (diver) i ett antal brunnar, bland andra Gustaf Adolf och Brandstorp. Under perioden fram till installeras fler divers, varefter mätprogrammet i sin ursprungliga form är igång. Mätning i de kompletterande mätpunkterna i Höganäs tätort, B7 B9 samt J19, påbörjades De automatiska grundvattennivåmätningarna har skett med ett mätintervall på 1 mätning per timme vid varje heltimme. Samtliga mätvärden är barometriskt kompenserade. Manuella mätningar av grundvattennivån har utförts med ljuslod. Mätning har skett vid installation av divers samt vid mätrundor. Tre mätrundor har utförts, den första under , den andra under och den tredje Grundvattennivåerna jämförs mot nederbördsdata från SMHI:s station i Nyhamnsläge. Ett flertal av mätpunkterna i både jord och berg reagerar på nederbörd, en del snabbt och kraftigt, andra långsammare. En stor topp som syns tydligt i jordlagermätningarna inträffar den 9 september 2014, då ett ordentligt skyfall drabbar Höganäs med minst 1 känd översvämning som följd. Mätningen av grundvattennivåer presenteras i nivådiagram i Appendix 3 Appendix 11. Appendix 3 utgör en sammanställning av grundvattennivåmätningar i berg för punkterna B1 B10, Gustaf Adolf och Brandstorp. I B1 sker inget uttag, det enda som påverkar grundvattennivån är den naturliga årstidsvariationen samt nederbörd, vilket syns i ett antal toppar på kurvan. Grundvattennivån har en amplitud på ca 1,3 m under mätperioden. Brunnen har tidigare ingått i ett grundvattenkontrollprogram som utförts av Höganäs AB under perioden I B2 sker både små och större uttag. Mätdata från perioden till saknas på grund av utrustningsfel. Grundvattennivån har en amplitud på ca 1,5 m under mätperioden. 11 (16) memo01.docx BILAGA 5 MÄTPROGRAM GRUNDVATTENNIVÅER 201 SU p:\1218\ \000\10 arbetsmtrl_dok\resultatredovisning\ra höganäs grundvattenundersökning\bilagor\bilaga 5 gv_mätprogram\bilaga gv_mätningar.docx

12 Även i B3 sker uttag, däremot är det ett kontinuerligt uttag i perioder på en till flera veckor, följt av ungefär motsvarande perioder då inget uttag sker. Uttaget är dessutom säsongsbundet till sommarhalvåret. Bortsett från de perioder när grundvattenuttag sker har grundvattennivån en amplitud på ca 1 m under mätperioden. I B4 sker inget uttag. Även här syns påverkan från nederbörd, dock inte i lika stor utsträckning som i B1. Mätdata från perioden till saknas på grund av utrustningsfel. Baserat på tillgängliga data har grundvattennivån en amplitud på ca 0,75 m under mätperioden. I B5 sker ett upprepat uttag för husbehov. Bortsett från grundvattenuttagen har grundvattennivån en amplitud på ca 1,5 m under mätperioden. I B6 sker också ett upprepat uttag, dock betydligt större än i B5. Uttaget sträcker sig över flera dagar i vissa perioder. Grundvattennivån har en amplitud på ca 2,3 m under mätperioden. B7 är enbart en observationsbrunn och inget uttag sker ur den. Efter borrningens färdigställande har grundvattennivån stigit hela tiden fram till mätperiodens slut. Den första delen av kurvan ser ut som en återhämtning av grundvattenytan efter en längre provpumpning, vilket tyder på att den sedimentära berggrunden är ganska tät i området kring B7. Från och framåt saknas mätdata på grund av utrustningsfel. Grundvattennivån har en amplitud på ca 0,7 m under mätperioden. B8 är också en observationsbrunn utan uttag. Grundvattennivån har en amplitud på ca 0,9 m under mätperioden. B9 är också en observationsbrunn utan uttag. Grundvattennivån har en amplitud på ca 0,4 m under mätperioden. B10 är ett observationsrör beläget intill Viadukten. Grundvattennivån är kraftigt påverkad av den pumpning som sker i Viadukten och i närbelägna hus med pumpgropar. Den reagerar i princip inte på regn men har en viss årstidsvariation, ca 0,3 m under mätperioden. Grundvattennivån i Gustaf Adolf och Brandstorp speglar varandra väldigt väl. Varje uttag i någon av brunnarna syns tydligt även i den andre brunnen, något som är tydligt under hela mätperioden men speciellt framträdande under två perioder, samt , när större uttag görs. Grundvattennivån i Gustaf Adolf ligger ca 0,1 m över grundvattennivån i Brandstorp för större delen av mätperioden men från början av september 2014 till slutet av oktober 2014 är de i stort sett identiska. Härefter ligger grundvattennivån i Brandstorp konsekvent över grundvattennivån i Gustaf Adolf fram till slutet av mars 2015 då Gustaf Adolf ligger överst igen. Grundvattennivån i båda mätpunkterna har en amplitud på ca 1,1 m under mätperioden. Appendix 4 utgör en sammanställning av grundvattennivåmätningar i jord för punkterna J1 är uppvisar ingen trend fram till mitten av juli, då den börjar stiga svagt för att sedan sjunka igen med start i slutet på september. Observationsröret är troligen påverkat av någon form av länshållning eller dränering, möjligen via en ledningsgrav. Mätdata saknas från på grund av utrustningsfel. Provtagning i röret sker i början av mätperioden. 12 (16) memo01.docx BILAGA 5 MÄTPROGRAM GRUNDVATTENNIVÅER SU p:\1218\ \000\10 arbetsmtrl_dok\resultatredovisning\ra höganäs grundvattenundersökning\bilagor\bilaga 5 gv_mätprogram\bilaga gv_mätningar.docx

13 J2 uppvisar en svagt sjunkande trend under den första halvan av mätperioden men efter provtagning av grundvatten i röret i andra halvan av juni 2014 sjunker grundvattennivån kraftigt och hamnar under både den installerade divern och rörets botten. Nivån når inte över botten på röret igen förrän i november Grundvattenytan har en amplitud på ca 2,8 m under mätperioden. J3 uppvisar en långsamt sjunkande trend från mars 2014 fram till mitten av december 2014, för att därefter stiga igen fram till mitten av april Grundvattennivån i mätpunkten har en amplitud på ca 0,8 m under mätperioden. J4 uppvisar en långsamt sjunkande trend från mars 2014 fram till början av januari 2015, för att därefter stiga igen fram till mitten av april Grundvattennivån i mätpunkten har en amplitud på ca 0,8 m under mätperioden. J5 varierar mjukt med perioder av rikligare nederbörd. Grundvattennivån sjunker från mars till mitten av september 2014, då den börjar stiga igen. Härefter stiger nivån igen efter regnet den 9 september för att återigen börja avta i början av oktober. Grundvattennivån i mätpunkten har en amplitud på ca 1,8 m under mätperioden. J6 är troligen påverkad av länshållningen vid Viadukten. Den varierar något i nivå på grund av nederbörd. Grundvattennivån i mätpunkten har en amplitud på ca 0,7 m under mätperioden Observationsrören J7 J10 uppvisar grundvattennivåer påverkade från länshållning, sannolikt både från Viadukten och närbelägna hus. Samtliga observationsrör påverkas av nederbörd. Ett stort antal toppar på kurvorna visar på tillfällen när det regnar, varvid vissa av rören helt enkelt översvämmas. Under mätperioden varierar grundvattenytan i stort sett inte i J7, J8 har en amplitud på ca 0,5 m och J9 samt J10 har en amplitud på ca 0,3 m. Appendix 5 utgör en sammanställning av grundvattennivåmätningar i jord för punkterna J11 J15 och J J11 är en grävd och stensatt gårdsbrunn som inte används för tillfället. Brunnen har tidigare ingått i ett grundvattenkontrollprogram som utförts av Höganäs AB under perioden Grundvattennivån varierar mjukt med perioder av rikligare nederbörd. Amplituden uppgår till ca 1,6 m under mätperioden. J12 är en grävd gårdsbrunn som används för husbehov, dock ej till dricksvatten. Uttagen är stora, men sker inte kontinuerligt. Även denna brunn har ingått i grundvattenkontrollprogrammet Amplituden uppgår till ca 1,2 m under mätperioden. J13 är en grävd gårdsbrunn som används för husbehov, där uttaget sommartid är större än vad brunnen har kapacitet för. Vid minst 2 tillfällen under sommaren 2014 har brunnen fyllts på med vatten via en tankbil. Även denna brunn har ingått i grundvattenkontrollprogrammet Amplituden uppgår till ca 2,4 m under mätperioden. J14 är en grävd och stensatt gårdsbrunn som inte används för tillfället. Även denna brunn har ingått i grundvattenkontrollprogrammet Amplituden uppgår till ca 1,3 m under mätperioden. 13 (16) memo01.docx BILAGA 5 MÄTPROGRAM GRUNDVATTENNIVÅER 201 SU p:\1218\ \000\10 arbetsmtrl_dok\resultatredovisning\ra höganäs grundvattenundersökning\bilagor\bilaga 5 gv_mätprogram\bilaga gv_mätningar.docx

14 J15 är tydligt påverkad av länshållning. Grundvattennivån i mätpunkten har en amplitud på ca 0,4 m under mätperioden. J17 är inte påverkad av länshållning, däremot sker provtagning i röret, då röret töms. Under perioden till har grundvattenytan i röret sjunkit under divern. Grundvattennivån i mätpunkten har en amplitud på minst ca 1,15 m under mätperioden. J18 är en stor grävd brunn som tidigare försett ett mejeri med vatten. Grundvattennivån i brunnen varierar inte mycket, med undantag av den 9 september då en större nederbördsmängd föll. Grundvattennivån i mätpunkten har en amplitud på ca 0,5 m under mätperioden. Grundvattennivån i J19 visar inte på några tydliga uttag i närområdet. Ej heller uppvisar den en stor påverkan från nederbörd. Grundvattennivån i mätpunkten har en amplitud på ca 0,4 m under mätperioden. I Appendix 6 till 11 jämförs grundvattennivån i berg och jord där en mätpunkt i jord och en mätpunkt i berg ligger nära varandra. En jämförelse av grundvattennivån i jord för mätpunkt J5 och i berg för mätpunkt B8, se Appendix 6, visar på att nivån i både berg och jord ligger på ungefärligen samma nivå till att börja med för att i början av oktober 2014 divergera något så att grundvattennivån i berg hamnar ca 0,15 cm över den i jord. Från mitten av oktober 2014 och fram till mätperiodens slut ligger grundvattennivån i jord över grundvattennivån i berg. Som mest uppgår skillnaden till ca 2,6 m. Jämförs punkterna J11 och Gustaf Adolf, se Appendix 7, befinner sig grundvattennivån i berg ca 0,5 1 m över grundvattennivån i jord fram till slutet av oktober Därefter är grundvattennivån i jord högre än nivån i berg fram till slutet av januari, då nivån i berg återigen hamnar över nivån i jord. För punkterna J12 och B4, se Appendix 8, befinner sig grundvattennivån i berg ca 2,5 3,5 m under grundvattenytan i jord under hela mätperioden. För punkterna J13 och B5, se Appendix 9, sker ett uttag ur båda mätbrunnarna. De linjer till vilka grundvattenytan återhämtar sig visar dock att grundvattennivån i berg befinner sig mellan ca 0,5 2 m över grundvattennivån i berg under större delen av mätperioden. För punkterna J14 och B6, se Appendix 10, befinner sig grundvattennivån i jord ca 0,2 0,3 m över nivån i berg fram till slutet av december 2014, varefter nivån i berg ligger över nivån i jord för resten av mätperioden. Som mest är skillnaden här 0,4 0,5 m. För punkterna J19 och B9, se Appendix 11, ligger grundvattennivån i jord över den i berg med ca 2,5 m för hela mätperioden. Årstidsvariation Uppmätta nivådata har jämförts mot data från stationen Vellinge 1:6 i SGU:s Grundvattennivånät för att se om det finns en naturlig årstidsvariation överensstämmande med 14 (16) memo01.docx BILAGA 5 MÄTPROGRAM GRUNDVATTENNIVÅER SU p:\1218\ \000\10 arbetsmtrl_dok\resultatredovisning\ra höganäs grundvattenundersökning\bilagor\bilaga 5 gv_mätprogram\bilaga gv_mätningar.docx

15 SGUs mätningar. Stationen i Vellinge är den närmst belägna av SGU:s mätstationer som mäter i sedimentärt berg och som av SGU anses vara en mätserie med god kvalitet. Figur 4. Grundvattennivåns långtidsvariation för station Vellinge 1:6. Mätdata från Vellinge 1:6 presenteras i Figur 4 som variation kring en medelvärdeskurva uppbyggd av löpande medelvärden för de historiska data som finns för Vellinge 1:6. Härefter har nivådata från mätprogrammet kring Höganäs jämförts mot Vellinge 1:6. Mätdata från Vellinge 1:6 samt från B1, B2, B4, B8, B9, Gustaf Adolf och Brandstorp har formaterats om för att visa förändring mot en gemensam nollpunkt, vald som mätvärdet från datumet På så sätt är det möjligt att se årstidsvariationen för de utvalda mätpunkterna tillsammans med referensbrunnen Vellinge 1:6. Resultatet presenteras i Figur 5. För våren och sommaren finns en god överensstämmelse i den nedåtgående trenden i Figur 5, medan det under hösten är en sämre överensstämmelse. Skillnaden under hösten beror huvudsakligen på skillnader i nederbörd mellan Höganäs och Vellinge. 15 (16) memo01.docx BILAGA 5 MÄTPROGRAM GRUNDVATTENNIVÅER 201 SU p:\1218\ \000\10 arbetsmtrl_dok\resultatredovisning\ra höganäs grundvattenundersökning\bilagor\bilaga 5 gv_mätprogram\bilaga gv_mätningar.docx

16 Figur 5. Variation i grundvattennivån för vissa mätpunkter under mätperioden jämfört med station Vellinge 1:6. 16 (16) memo01.docx BILAGA 5 MÄTPROGRAM GRUNDVATTENNIVÅER SU p:\1218\ \000\10 arbetsmtrl_dok\resultatredovisning\ra höganäs grundvattenundersökning\bilagor\bilaga 5 gv_mätprogram\bilaga gv_mätningar.docx

17 Appendix 1 Uppdrag Uppdragsnummer Anders Nilsson Arkivgenomgång SGU lista Nr. Bolag År Titel Höganäs kommun. Björkeröd. Provpumpning av bergborrad brunn 105 VIAK 1975 på Krapperup 1:19, Björkeröd. Höganäs vattenförsörjning. Förslag till åtgärder för utvidgning av 107 VBB 1950 den befintliga vattenförsörjningsanläggningen i Höganäs. Höganäs vattenförsörjning. PM över år 1955 utförda grundvattenundersökningar i trakten av Höganäs stads vattentäkt 109 VBB 1956 vid Brunnby. Höganäs vattenförsörjning. Teknisk beskrivning angående 110 VBB 1962 skyddsområde för Höganäs stads vattentäkt vid Brunnby kyrkby. Höganäs stad. Provpumpning mm av vattentäkterna vid Brunnby 112 VIAK 1969 Möllhässle. Höganäs kommun. Redogörelse rörande undersökning av nitrathalter i grundvatten från brunnar inom Brunnby- 113 VIAK 1971 Möllhässleområdet. Höganäs kommun. Brunnby och Möllehässle vattentäkter. Försök rörande åtgärder för minskning av blandvattnets nitrathalt. Resultat 114 VIAK 1973 från utförda provpumpningar. Höganäs kommun. Översiktlig redogörelse för undersökningsborrningar i berg vid Möllehässle (U1-U5), undersökningsborrning i berg vid Brunnby (U6), provpumpning av 115 VIAK 1974 borrbrunn XXXI å Rågåkra 11:1 Höganäs kommun. Bräcke. Grundvattenundersökningar inom 116 VIAK 1976 området mellan Brunnby och Möllehässle. Växjö Tingsrätt. Vattendomstolen. Höganäs kommuns vattentäkt 117 SGU 1978 vid Bräcke. 118 LTH VIAK 1974 Uppdragsledare Grundvattennivåer i Höganäs Daniel Sevelin Upprättad av Nitrat i grundvatten vid Brunnby-Möllehässle, Höganäs kommun. Höganäs kommun. Principutredning rörande framtida vattenförsörjning i Jonstorp, Mjöhult och Farhult. 126 VIAK 1971 PM angående vattnet i Höganäsgruvan 128 VIAK Redogörelse angående grundvattenförhållanden i Höganäsgruvan. 133 KM 1963 PM rörande ny grundvattentäkt vid Hulta Höganäs kommun. Vattentäkt Hulta-Mjöhult. Redogörelse för hydrogeologiska förhållanden samt undersökningsborrningar i 134 VIAK 1977 anslutning till vattentäkten vid Hulta-Mjöhult Höganäs kommun. Vattentäkt Hulta-Mjöhult. Grundvattenundersökning. Redogörelse för provpumpning av 135 VIAK 1978 provborrning nr 107. Höganäs kommun. Redogörelse för provpumpning vid B11 i Viken. 138 VIAK 1971 Januari-Juni 1970 Höganäs kommun. Geohydrologisk undersökning Vikens 139 VIAK 1978 vattentäkt Datum (5) P:\1218\ \000\10 Arbetsmtrl_dok\Resultatredovisning\RA Höganäs grundvattenundersökning\bilagor\bilaga 4 GV_mätprogram\Appendix 1 Arkivgenomgång

18 Övrigt från Swecos arkiv Bolag År Titel Höganäs kommun. Vattentäkter. Program för observation av VIAK 1976 grundvattennivåer. Område Viken Höganäs kommun. Vattentäkter. Program för observation av VIAK 1976 grundvattennivåer. Område Hulta-Mjöhult VIAK 1978 Höganäs kommun. Vattendomsansökan. Vikens vattentäkt VIAK 1969 Höganäs stad. Program för utförande av rörbrunn vid Möllehässle. VIAK 1969 Höganäs stad. Program för utförande av rörbrunn vid Viken VIAK 1969 Höganäs stad. Yttrande rörande grundvattentillgången i Viken. Höganäs stad. Förslag till utbyggnad av grundvattentäkterna vid VIAK 1969 Brunnby-Möllehässle och i Viken VIAK 1972 VIAK 1972 VIAK 1972 VIAK 1972 brunnar i Viken. VIAK 1973 VIAK 1973 VIAK 1975 VIAK 1974 VIAK 1974 VIAK 1975 VBB 1956 VIAK 1976 VIAK 1974 VIAK 1976 VIAK 1977 VIAK 1977 VIAK 1975 Höganäs kommun. Vikens vattentäkt. Rörbrunn B13. Höganäs kommun. PM med förslag till åtgärder för minskning av nitrathalten i det levererade blandvattnet från vattentäkterna i Brunnby och Möllehässle. Höganäs kommun. Brunnby vattentäkt. Program för provpumpning av brunnen B6. Höganäs kommun. Förslag till åtgärder rörande nya och befintliga Höganäs kommun. Program för utförande av undersökningsborrning vid Vikens vattentäkt. Höganäs kommun. Program för utförande av undersökningsborrning vid Möllehässle vattentäkt. Höganäs kommun. Rågåkra. Förnyad provpumpning av borrbrunn XXXI å Rågåkra 11:1, Brunnby. Höganäs kommun. Program för utförande av rörbrunn vid Brunnby. Höganäs kommun. Program för utförande av undersökningsborrning i berggrunden vid Brunnby-Möllehässle PM rörande återinfiltration vid Möllehässle vattentäkt. Höganäs vattenförsörjning. PM med kompletterat förslag till utvidgning av vattentäkten (Brunnby) Höganäs kommun. Brunnby och Möllehässle. Nitratprovtagning Sammanställning. Höganäs kommun. Vattenförsörjning. Brunnby- Möllehässleområdet. Pm angående disponering av vattentillgångarna samt förslag till fortsatta åtgärder. Höganäs kommun. Bräcke 19:1. Brunnsanläggning RB 8. Kontrollrapport och redogörelse för resultat av stegprovpumpning. Höganäs kommun. Brunnby vattenverk. Inkoppling av nitratfilter. Höganäs kommun. Brunnby och Möllehässle. Nitratprovtagning Sammanställning. Höganäs kommun. Vattenledning Rågåkra-Brunnby. Arbetsbeskrivning. Mängdförteckning. VIAK 1975 Höganäs kommun. Program för utförande av rörbrunn B12 i Viken (5) P:\1218\ \000\10 Arbetsmtrl_dok\Resultatredovisning\RA Höganäs grundvattenundersökning\bilagor\bilaga 4 GV_mätprogram\Appendix 1 Arkivgenomgång

19 Bolag År Titel Höganäs stad. Redogörelse för borrningar i anslutning till VIAK 1970 grustäkten inom fastigheten Rågåkra, Brunnby kommun. VIAK 1980 RB 8 Vattendom. Arbetsmaterial. Höganäs kommun. Viken. Brunnsanläggning B12. Kontrollrapport VIAK 1975 och redogörelse för resutltat av stegprovpumpning. Arbetsmaterial och ritningar från avs grusinventering KM 1970 Rågåkra. Förslag till skrivelse. Till Byggnadsnämnden. Angående grustäckt VIAK 1976 å fastigheten Krapperup 19:1. Med tillhörande karta. Möllehässle. Arbetsmaterial protokoll rörborrning och VIAK 1975 jordprovstabeller. Brunnby-Höganäs-Möllehässle. PM angående samordning av vattenförsörjningen för Brunnby kommun, Höganäs stad och VBB 1957 Väsby kommun. Brunnby-Höganäs-Möllehässle vattenförsörjning. PM angående ökning av vattentillgången vid vattenförsörjningsanläggningarna för VBB 1961 Höganäs stad samt Brunnby och Väsby kommuner. Brev till Stadsingenjören, Höganäs stad rörande Höganäs vattenförsörjning, avseende skyddsföreskrifter för Brunnby VBB 1964 vattenskyddsområde Brev till Stadsingenjören, Höganäs stad rörande Höganäs vattenförsörjning, med ritningar för tillgodogjord vattenmängd och VBB 1964 grundvattenobservationer i Brunnby vattentäkt. 2 st protokoll från Höganäs stad hälsovårdsnämnd rörande Höganäs stad 1964 skyddsföreskrifter vid Brunnby vattenskyddsområde Protokoll från Brunnby kommun angående nitrat i råvatten vid Brunnby Brunnby vattenverk. Protokoll från olika instanser och följebrev från kommun 1969 Åke Lindgrens ingenjörsbyrå. Principförslag till reningsanläggning för nitratreducering i Åke Lindgrens Möllehässle vattenverk, Brunnby kommun jämte preliminär Ingenjörsbyrå 1969 kostnadsberäkning. Åke Lindgrens Ingenjörsbyrå 1969 Åke Lindgrens Ingenjörsbyrå 1969 Kommunernas Konsultbyrå LBF 1967 SGU 1960 VBB 1986 PM angående vattentäkt inom industriområdet i Höganäs KM 1967 VIAK 1975 Rapport över utförda reningsförsök med råvatten från Möllehässle vattenverk, Brunnby kommun, Nyhamnsläge. Möllehässle vattenverk, Brunnby kommun. Jämförelse av nitrathalter och förslag till kostnadsfördelning för utbyggnad av nitratreducering. Förslag till regional lösning för vattenförsörjning och avlopp i samhällena Mölle, Lerhamn, Nyhamnsläge, Brunnby och Arild- Skäret. Geoelektrisk undersökning vid Brunnby för Höganäs stads vattenverk Sammanställning Vikens vattenverk. Brev. Anbud för Undersökning för utvidgad vattentäkt inom Mjöhultsområdet. VIAK 1973 Höganäs kommun. Skyddsplan för grundvattentäkt vid Hulta. E. Norling 1977 OH-profil från Viken till Munka Ljungby. E. Norling (5) P:\1218\ \000\10 Arbetsmtrl_dok\Resultatredovisning\RA Höganäs grundvattenundersökning\bilagor\bilaga 4 GV_mätprogram\Appendix 1 Arkivgenomgång

20 Bolag År Titel Höganäs kommun. Provpumpning av vattentäkterna i Jonstorp, VIAK 1974 Farhult och Mjöhult. Program. Diverse analysprotokoll från Vattenvårdslaboratoriet för Höganäs VVL stad. KM Labb Diverse analysprotokoll från KM Laboratorierna för Höganäs stad. Krapperups godsförvaltning. Höganäs kommun. PM angåeende möjligheten att utföra en bevattningsanläggning genom VIAK 1977 tillvaratagande av områdets vattentillgångar. Höganäs kommun. Utredningar och förslag. A. Av VIAK överlämnade förslag, utredningar mm. B. Framtida VIAK 1977 vattenförsörjning. (i kronologisk förteckning) Höganäs kommun. Vikens vattentäkt. Geohydrologiska VIAK 1977 undersökningar. PM för stegprovpumpning av brunn B3. Tvist angående vattenförsörjningen på fatsigheten Rödmossen 4:3 VIAK 1983 m fl i Vikens socken. Korrespondens och underlag. Höganäs kommun. Principutredning rörande framtida VIAK 1974 vattenförsörjning i Jonstorp, Mjöhult och Farhult VIAK VIAK 1976 GEO 1975 VIAK 1970 VIAK 1976 VIAK Höganäs kommun. RB 8. Vattendom I. VIAK Höganäs kommun. RB 8. Vattendom II. VIAK VBB 1971 VIAK 1976 VIAK 1977 grundvattennivåer. Område: Jonstorp VIAK 1977 VIAK 1976 VIAK 1977 Jonstorp Farhult. Handritad jordartskarta. Höganäs kommun. Jonstorps vattenförsörjning. Vattenbrist vintern Översiktlig geoteknisk undersökning inom området väster om Jonstorps centrum i Höganäs kommun. Höganäs. Utredning rörande möjligheterna att utöka vattenuttagen vid vattentäkterna inom kommunen. Höganäs kommun. Utredning rörande kommunens framtida vatenförsörjning. I. Vattenbehov-vattentillgång. II. Vattenleverans från Helsingborg. Arbetsex. Höganäs kommun. Vikens vattentäkt. Vattendomsansökan II. Teknisk beskrivning nr2 angående skyddsområde för Bjuvs kommuns vattentäkt vid Ljungsgård. Bilaga 1. Inventering av nordvästra skånes gruvvattentillgångar. Textplansch 1. Beräknat influensområde för gruvorna i NV-Skåne. Höganäs kommun. Vattentäkter. Program för observation av grundvattennivåer. Område: Farhult Höganäs kommun. Vattentäkter. Program för observation av Höganäs kommun. Vattentäkter. Program för observation av grundvattennivåer. Område: Brunnby Höganäs kommun. Vattentäkter. Program för observation av grundvattennivåer. Område: Möllehässle-Björkeröd Höganäs kommun. Vattenförsörjning. Sammanställning av gällande vattendomar och bedömning av ytterligare VIAK VIAK Odaterad Höganäs kommun. Hulta. Odaterad Höganäs kommun. Jonstorp. Äldre utredningar (5) P:\1218\ \000\10 Arbetsmtrl_dok\Resultatredovisning\RA Höganäs grundvattenundersökning\bilagor\bilaga 4 GV_mätprogram\Appendix 1 Arkivgenomgång