Växtodling. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2012

Transkript

1 4 Växtodling Regler för krav-certifierad produktion utgåva

2 KRAV-certifierad växtodling inleds med en karenstid då du följer reglerna men inte får sälja produkterna som KRAV-certifierade. Du ska ha en varierad växtföljd med vall eller gröngödsling. Den bidrar till en god växtnäringsförsörjning och förebygger sjukdomar och stora ogräsproblem. En grundtanke är att växtnäringen så långt som möjligt ska återföras från djurproduktion och från livsmedelsproduktionen. Många organiska gödselmedel är tillåtna, men inte stallgödsel från den mest intensiva konventionella produktionen. Du får använda vissa oorganiska gödselmedel i sina naturliga former, men inte konstgödsel. Även i växthus ska du alltid odla i jord. För svampodling finns särskilda regler för substrat. Förebygg sjukdomar, skadedjur och ogräsproblem genom gröd- och sortval, varierad växtföljd och naturliga fiender till skadegöraren. Målsättningen är att bedriva en långsiktigt hållbar och ur konsumentens synvinkel förtroendeingivande växtodling som ger produkter av hög kvalitet. Utforma din KRAV-certifierade växtodling så att: du bevarar markens och det övriga ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga du skyddar och utvecklar den biologiska och genetiska mångfalden i kulturlandskapet och i produktionen du använder så lite fossila bränslen och andra icke förnyelsebara resurser som möjligt du undviker att använda naturfrämmande ämnen och minimerar utsläppen av föroreningar till den omgivande miljön. Läsanvisning Under rubriken Allmänt hittar du regler om karenstid, parallellodling och vad du ska dokumentera angående odlingen. Slutligen finns information om hur tillverkare av tillåtna produktionshjälpmedel kan få dessa bedömda och publicerade på KRAVs hemsida. Dessutom finns här regler om skyddsavstånd och vad som ska göras för att undvika föroreningar i odlingen. I avsnitt 4.2. beskrivs vad du ska göra för att minimera förluster av växtnäring och när du behöver göra en växtnäringsbalans. 4.3 anger vilka gödselmedel som är tillåtna och vilka som inte är det. I avsnitt 4.4 finns regler för växtskydd och i 4.5 framgår vad som krävs för utsäde och plantor. Särskilda regler för växthus hittar du i avsnitt 4.6 och för svampodling finns specifika regler i avsnitt 4.7. Definitioner Biologiska processer: Processer som sker med hjälp av levande organismer till exempel rötning och kompostering. EU-ekologisk: Produktion certifierad enligt förordning (EG) 834/2007. Fysikaliska processer: Processer som sker med fysikaliska metoder till exempel malning, frysning och torkning. 80 Växtodling

3 Fånggröda: En gröda som sås in i befintlig gröda för att fånga upp överskott av växtnäring under hösten och därefter plöjas ner. Den består ofta av gräs. Gård/Brukningsenhet: En fastighet eller ett företag som består av en eller flera registerfastigheter eller delar av sådana fastigheter och som har gemensam bokföring. Begreppet motsvarar EU-förordningens jordbruksföretag. Vi använder gård och brukningsenhet som precis samma begrepp. Gröngödsling: En gröda som inte skördas till foder eller livsmedel, och som har till syfte att användas som gödsel, oftast på samma mark som den odlats på. Den innehåller oftast kvävefixerande baljväxter. Karenstid: Den tid du ska följa KRAVs regler men inte får sälja eller använda skörden som KRAV-certifierad. Konstgödsel: Syntetiska handelsgödselmedel. P-AL klass: En indelning av jordar efter koncentrationen av lättlösligt fosfor. Parallellodling: Med parallellodling menas när samma gröda odlas konventionellt och enligt KRAVs regler inom samma brukningsenhet/företag. Om samma gröda odlas enligt KRAVs regler på karensmark och på KRAV-certifierad mark räknas det inte som parallellodling, men du måste alltid säkerställa och kunna visa att en KRAVcertifierad produkt och en produkt från karensmark inte blandas ihop. Detsamma gäller om du odlar samma gröda enligt (EG) nr 889/2008 och enligt KRAVs regler inom samma företag. Parallellodling är endast tillåtet under mycket begränsade villkor, se regel Produktionshjälpmedel: Insatsmedel i jordbruket, till exempel gödsel och växtskyddsmedel, samt djurvårdsmedel och desinfektionsmedel i lagerlokaler. Växtföljd: En planerad ordningsföljd mellan grödor på ett enskilt skifte. Växtnäringsbalans: Förhållandet mellan införd växtnäring i t.ex. inköpt gödsel och den växtnäring som förs bort i de produkter som lämnar från gården. Växtskyddsmedel: Medel som skyddar växterna mot angrepp av insekter, svampar och andra skadegörare. Växtodling 81

4 4.1 Allmänt I detta avsnitt hittar du regler om karenstid, parallellodling och vad du ska dokumentera om din växtodling. Dessutom finns här regler om övergång från EUekologisk till KRAV-certifierad odling, om att KRAV-odlingen inte får flyttas runt på gården, samt regler om skyddsavstånd och vad som ska göras för att undvika föroreningar. Här finns även en regel som beskriver hur tillverkare av produktionshjälpmedel kan få dessa bedömda för KRAV-odling. Tänk särskilt på Du måste lämna en särskild ansökan till certifieringsorganet för att retroaktivt få tillgodoräkna dig karenstid, alltså få karenstidens början räknad från ett tidigare datum än du anmälde marken. Se regel Du får inte på samma brukningsenhet odla samma gröda konventionellt och enligt KRAVs regler, så kallad parallellodling, med några undantag, se regel Karenstid Innan du kan sälja en gröda som KRAV-godkänd ska marken ha legat i karens en viss tid. Det är den tid som går från det att du börjar odla enligt KRAVs regler tills du får börja sälja dina grödor som KRAV-certifierade. Karenstiden startar det datum som du anmäler till certifieringsorganet att du vill använda marken för KRAV-certifierad odling. Under karenstiden ska du följa KRAVs regler och ha anmält dig till ett godkänt certifieringsorgan så att de kan göra revision hos dig Karenstid för olika grödor Marken där du odlar ettåriga grödor har två års karenstid. Det måste alltså gå två år innan du får så den första gröda som ska bli KRAV-certifierad. (EU) För vallar och beten är karenstiden två år innan du kan skörda den gröda som ska bli KRAV-certifierad. (EU) För fruktträd, bärbuskar och övriga etablerade perenna grödor är karenstiden tre år innan du kan börja skörda den gröda som kan bli KRAV-certifierad. (EU) Karenstiden är säsongsbaserad. Det innebär för ettåriga grödor att det inte måste ha gått exakt på dagen två år sedan du påbörjade karenstiden när du sår den första gröda som kan KRAV-certifieras. (EU) Om marken varit utsatt för intensiv kemisk bekämpning så kan karenstiden förlängas. Jordbruksverket beslutar om en sådan förlängning. (EU) Om du odlar i en avskild markbädd bestående av jord som är godkänd enligt regel behövs ingen karenstid. En avskild markbädd är en odling där det finns en barriär så att växten inte kan komma i kontakt med den ursprungliga jorden. En sådan barriär kan vara av plast, plåt, betong, trä eller annat material som växtrötter normalt inte kan ta sig igenom Foder från en odling i karens Fodergrödor från en odling i karens får du använda till egna KRAV-certifierade djur enligt vissa regler, se Du får även sälja foder från en karensodling om 82 Växtodling

5 fodret skördas tidigast 12 månader efter att karenstiden påbörjades på marken. Använd i så fall följande märkning vid marknadsföring och försäljning Karensfoder producerat under andra årets karensårsodling innan produktionen kan KRAV-certifieras. (EU) Om du ska producera foderblandningar för försäljning så ska du vara certifierad enligt kapitel Utsäde från en odling i karens Under vissa villkor får du sälja och använda det du skördar från en KRAV-ansluten odling som ligger i karens som KRAV-certifierat utsäde. Följande villkor ska vara uppfyllda för detta: Du ska ha anmält marken till karens och påbörjat karenstiden innan du sått utsädesgrödan. (EU) Om du odlar vallfrö eller andra fleråriga grödor ska du ha anmält och påbörjat karenstiden minst 12 månader innan du skördat odlingen. (EU) Retroaktivt godkännande av karenstiden Du som under en tid haft din produktion i ett system för ekologisk produktion kan under vissa förhållanden räkna in den tiden i karenstiden för att få produktionen KRAV-certifierad snabbare. (EU) Detta gäller mark där du fått miljöersättning för ekologiska produktionsformer eller miljöersättning för bete och slåtterängar i landsbygdsprogrammet. (EU) Även mark som inte haft dessa miljöstöd kan godkännas i efterhand om du kan bevisa att otillåtna medel inte använts på marken under minst tre sammanhängande år före din anmälan. I dessa fall fattar Jordbruksverket beslut i varje enskilt fall. (EU) I båda fallen ska du ansöka till ditt certifieringsorgan i god tid före odlingssäsongen Ansökan om att få karenstiden godkänd retroaktivt För att enligt få karenstid godkänd retroaktivt, alltså få karenstiden räknad från ett tidigare datum än du anmälde den, så ska du lämna en skriftlig ansökan om retroaktivt godkännande av karenstiden till ditt certifieringsorgan. Certifieringsorganet handlägger ärendet. För mark som inte haft miljöstöd fattar Jordbruksverket sedan det formella beslutet i varje enskilt fall. Kontakta certifieringsorganet för att få veta sista datum du kan ansöka och för att få reda på den avgift du ska betala för handläggningen. Skicka följande dokument tillsammans med din ansökan: För mark där du fått miljöersättning för ekologiska produktionsformer eller betesmark och slåtterängar så ska du skicka med den senaste sammanställningen över jordbruksstöd som skickas ut av Länsstyrelsen för åren i fråga. För annan mark måste du skicka med ett intyg på att du inte använt otillåtna medel på marken under tre år. Den person som intygar ska vara rådgivare eller motsvarande och väl känna till ekologisk odling och KRAVs regler eller certifierad lantbrukare eller annan lantbrukare som är väl insatt i förhållandena på gården och de aktuella skiftena samt känner till regelverken för ekologisk produktion. Växtodling 83

6 Skörd från mark med retroaktiv karens Innan du kan skörda en KRAV-godkänd gröda från en mark med retroaktivt godkänd karens så måste certifieringsorganet kontrollera marken. Om du skördat grödor på mark där du först efter att du skördade grödorna har blivit beviljad retroaktivt godkännande av karenstiden så räknas den skörden som konventionell vara. Om marken kan godkännas retroaktivt endast för ett år tillbaka så kan årets gröda räknas som godkänt foder från karensårsodling. En förutsättning är att du skördat årets gröda efter det datum certifieringsorganet, eller i förekommande fall Jordbruksverket, beslutat att retroaktivt godkänna föregående års karens. Du får då sälja grödan märkt karensfoder producerat under andra årets karensårsodling innan produktionen kan KRAV-certifieras enligt regel Övergång från EU-ekologisk till KRAV-certifierad odling Du som haft din ekologiska växtodling certifierad enligt (EG) nr 834/2007 och vill få den KRAV-godkänd ska anmäla detta till certifieringsorganet. Det behövs ingen ny karenstid, men du ska uppfylla KRAVs regler senast från och med det datum du anmäler att du vill få din produktion KRAV-certifierad till ditt certifieringsorgan. (K) Du får inte flytta runt KRAV-certifierad odling Du får inte odla konventionellt en tid på tidigare KRAV-certifierad mark för att sedan börja odla KRAV-certifierat där igen. Du får inte heller växla fram och tillbaka mellan EU-ekologisk certifiering och KRAV-certifiering på en och samma mark, men det är tillåtet att gå från EU-ekologisk till KRAV-certifierad produktion enligt regel ovan. Du kan inte få ny mark KRAV-certifierad om du inte har kvar all tidigare KRAV-certifierad mark i certifieringen. Om du anmäler ny mark får du heller inte ta ut KRAV-certifierad mark ur certifieringen senare under samma säsong. Regeln gäller även växthus och växthusavdelningar. Det finns två undantag från regeln: när du har förlorat mark som tidigare varit KRAV-certifierad, till exempel genom att ett arrende upphört om den KRAV-anslutna delen av din brukningsenhet därigenom blir bättre sammanhållen. Vill du utnyttja något av dessa undantag så ska du som producent dokumentera vilken mark det handlar om och motivera varför du ska få göra undantag. Ditt certifieringsorgan bedömer om du uppfyller regeln Parallellodling inte tillåten, men hela gården behöver inte läggas om Du behöver inte lägga om all mark på din gård till KRAV-certifierad produktion, se vidare 3.1, men du får inte odla samma gröda både konventionellt och KRAVcertifierat eller på karensmark, så kallad parallellodling, Du får dock odla olika sorter som är lätta att skilja från varandra till exempel potatis med olika skalfärg. Det räknas inte som parallellodling och är tillåtet. Ett annat exempel är att du odlar havre i renbestånd på din KRAV-certifierade mark och sår in minst 10% korn i din konventionella havre och därmed gör den till blandsäd. (EU) Det spelar ingen roll om du tänkt använda en parallellodlad gröda till egna konventionella djur eller sälja all gröda av samma slag som konventionell. Du får 84 Växtodling

7 inta ha parallellodling ändå. (EU) Du får heller inte odla vår- och höstformer av samma gröda, det räknas som parallellodling. (EU) Samma gröda i karens och KRAV-certifierad är inte parallellodling Det räknas inte som parallellodling om du odlar samma gröda på karensmark och på KRAV-certifierad mark. Detta är tillåtet utan extra kontroll. Även här ska du dock hålla den KRAV-certifierade grödan och den från karensmark åtskilda och dokumentera det Få undantag för att parallellodla - parallellodlingskontroll krävs I vissa undantagsfall får du parallellodla samma sort eller sorter som är svåra att skilja från varandra. (EU) 1. Du får parallellodla fleråriga perenner av samma sorter eller sorter som är svåra att skilja åt om de har en minsta odlingstid om 3 år. Detta undantag gäller under en omställningsperiod om maximalt 5 år, se nedan. 2. Du får parallellodla såväl samma sorter som sorter som är svåra att skilja åt i forsknings- eller utbildningssyfte. 3. Du får parallellodla såväl samma sorter som sorter som är svåra att skilja åt när du producerar utsäde, vegetativt förökningsmaterial och plantor. 4. Du får parallellodla såväl samma sorter som sorter som är svåra att skilja åt på mark som används för bete. För att kunna utnyttja något av dessa undantag ska certifieringsorganet också göra en särskild parallellodlingskontroll hos dig. Det innebär att du ska: i förväg ansöka skriftligt om en parallellodlingskontroll till certifieringsorganet. Kontakta certifieringsorganet för att få veta hur, när och vad det kostar. De vidarebefordrar ansökan till Jordbruksverket vars godkännande krävs. (EU) underrätta certifieringsorganet senast 48 timmar innan du skördar var och en av de berörda produkterna. (EU) efter att du skördat ska du underrätta certifieringsorganet om exakt hur mycket du skördat och hur du håller isär konventionella och KRAV-certifierade produkter. Dokumentation över skördade mängder och rutiner för särhållning ska finnas tillgängliga för kontroll. (EU) Du som utnyttjar undantaget enligt punkt 1 ovan ska även upprätta en plan för hur du ska ställa om hela din perenna odling på gården. Den sista delen av odlingen ska läggas om senast inom 5 år. Planen ska följas upp och godkännas årligen av Jordbruksverket. Du ska kunna visa för ditt certifieringsorgan att Jordbruksverket godkänt din plan. (EU) Dokumentera din odling Du ska dokumentera följande när det gäller din KRAV-certifierade växtodling: vilka produktionshjälpmedel du köpt (EU) hur mycket och vilka gödselmedel du använder och var du använt dem (EU) att du behöver använda dessa gödselmedel om det inte är stallgödsel eller gröngödsling från KRAV-certifierad eller ekologisk produktion (EU) hur mycket och vilka växtskyddsmedel du använt och var du använt dem (EU) Växtodling 85

8 att du behöver/behövde använda dessa växtskyddsmedel (EU) hur mycket du skördat av olika grödor. (EU) Du ska föra en växtodlingsjournal löpande med datum för åtgärder, medel, behandlingsmetoder och mängder för respektive skifte. Du ska kunna visa verifikationer och produktblad för produktionshjälpmedel. Din dokumentation ska vara tydlig och väl samlad. Du ska spara dokumentationen på gården så ett den ger information över en längre tidsperiod. (EU) Bedömning av produktionshjälpmedel som tillåtna eller inte Gödselmedel och växtskyddsmedel räknas som produktionshjälpmedel. Dessa kan KRAV-certifieras enligt kapitel 12, vilket innebär att de är godkända att använda i KRAV-certifierad odling och får marknadsföras som sådana. Den som tillverkar eller marknadsför ett produktionshjälpmedel och inte vill certifiera medlet kan ändå få en bedömning gjord om produkten får användas enligt KRAVs regler. Ett godkänt certifieringsorgan gör sådana bedömningar mot ersättning. Tillverkaren eller marknadsföraren ska då lämna de uppgifter om produkten som certifieringsorganet behöver för sin bedömning. Om produkten uppfyller samtliga regler om produktionsprocessen och råvarornas ursprung enligt kapitel 4 i KRAVs regler samt är tillåtet att använda enligt kommissionens förordning (EG) nr 889/2008, så publicerar KRAV produkten på sin webbplats, under I sin produktinformation får tillverkaren ange att produkten är tillåten inom KRAV-certifierad produktion. Tillverkaren får dock inte ange detta på förpackningen. Dessa produkter får inte märkas med KRAVs märke för produktionshjälpmedel. Detta märke får bara användas för produktionshjälpmedel som certifierats enligt Kapitel 12. KRAVs märke får heller inte användas i marknadsföring av produkten. Syftet med denna regel är att var och en ska slippa göra en bedömning av olika produkter som finns på marknaden Föroreningar och skyddsavstånd Dessa regler ska förhindra att dina KRAV-godkända grödor förorenas när du odlar dem. Föroreningar i detta sammanhang är till exempel föroreningar från trafik och angränsande konventionella odlingar eller tungmetaller som kan finnas i gödselmedel eller mark. Tänk på Tidigare markanvändning kan innebära att bekämpningsmedelsrester eller andra föroreningar fortfarande finns kvar i marken. Ta reda på hur marken använts innan du påbörjar karens på marken Hårt trafikerade vägar Grödor som odlas inom 25 meter från kanten av en hårt trafikerad väg får inte användas som livsmedel. Hårt trafikerade är i detta sammanhang vägar som trafikeras av mer än fordon per dygn i genomsnitt räknat på årsbasis. (K) (IBS) 86 Växtodling

9 Förorenad odlingsplats eller gröda underkänns Certifieringsorganet kan underkänna en odlingsplats om det finns så mycket rester av oönskade ämnen att de kan orsaka problem till exempel om det i de KRAVcertifierade produkterna finns rester från föroreningar i sådana koncentrationer att det påverkar produkternas värde som livsmedel eller foder. Höga halter av föroreningar är också skäl för certifieringsorganet att underkänna grödan. (K) Det är du som producent som ska undersöka och dokumentera markföroreningar om det finns anledning att misstänka att sådana föroreningar kan finnas. (SL) Skyddsavstånd till egen konventionell odling Om inte hela din gård brukas enligt KRAVs regler så får du inte utföra kemisk bekämpning närmare än 25 meter från KRAV-ansluten mark. Du får inte sprida konstgödsel närmare än 10 meter från KRAV-ansluten mark. När du radmyllar gödsel eller sår med betat utsäde så räcker det om du har 1 meters skyddsavstånd till KRAV-ansluten mark. Om du bedriver konventionell odling i ett annat företag och den odlingen gränsar mot din KRAV-certifierade odling så ska du tillämpa skyddsavstånden i denna regel. (K) Gräns till grannens konventionella odling Du som KRAV-ansluten ska vidta åtgärder för att minimera riskerna för att din KRAV-anslutna mark eller gröda förorenas av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel som används på någon annan producents odlingar som ligger intill dina. Du kan till exempel komma överens med grannen om att denne är extra försiktig eller har en skyddszon. Du kan också upprätta en egen skyddszon eller skyddsplantering. (K) (IBS) Vid kemisk bekämpning måste grannen som ett minimum tillämpa vindanpassat skyddsavstånd med särskild hänsyn enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) och allmänna råd (97:3), eller se Jordbruksverkets Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av lantbruksspruta med bom. (SL) Rena maskiner Du ska se till att såmaskiner, gödselspridare, lantbrukssprutor och liknande är väl rengjorda om du även använt maskinerna för produktionshjälpmedel eller utsäden som inte är tillåtna enligt KRAVs regler. (K) Tungmetaller Du ska begränsa hur mycket tungmetaller du tillför din åkermark. Tungmetaller kan följa med till exempel gödselmedel, kalker, jordförbättringsmedel, växtskyddsmedel eller foder och fodermineraler. Du som producent ska se till att det finns en analys av halten tungmetaller i en sådan produkt innan du använder den när det finns anledning att anta att halten tungmetaller kan vara hög. Du ska inte använda sådana mängder eller typer av produkter att du överskrider den högsta tillåtna tillförseln av tungmetaller. I avsnitt 12.5 hittar du vilka mängder som maximalt får tillföras per hektar och år. Växtodling 87

10 4.2 Hushålla med växtnäringen Här finns regler för växtföljd, växtnäringsbalans och olika åtgärder du ska vidta för att minska förlusterna av växtnäring. Genom växtföljder där du odlar vall och baljväxter ska du ta tillvara växternas förmåga att skapa en god markstruktur och att ta upp luftens kväve. Växtnäringsbalanser och en aktuell markkarta ska hjälpa dig att anpassa gödslingen efter vad grödan behöver och därmed minimera förlusterna av växtnäring. Det här vill vi nå Att erosionen och utlakningen eller andra förluster av näringsämnen från jordbruksmark blir så liten som möjligt. Reglerna syftar till att minimera jordbrukets negativa påverkan på marken och de omgivande ekosystemen och att minimera användningen av icke förnybara resurser. Tänk särskilt på Du ska kunna redovisa vilka åtgärder du gör för att minimera växtnäringsförluster. Från och med 1 januari 2010 ska de flesta KRAV-anslutna växtodlare som tar in växtnäring utifrån i form av gödsel eller foder göra en årlig fosforbalans. Du ska sträva efter balans mellan införd och bortförd fosfor Vall eller gröngödsling i växtföljden Du ska ha en varierad växtföljd där vall eller gröngödsling med baljväxter ingår på varje skifte. De kvävefixerande baljväxterna är nödvändiga för att försörja den KRAV-certifierade odlingen med kväve. Vall eller gröngödsling kan inte ersättas med fånggrödor. (EU) Du behöver inte följa kravet på en varierad växtföljd om du odlar fleråriga växter med en omloppstid som är längre än fem år, till exempel buskar och träd eller permanenta beten. Kravet gäller inte heller växthusodlingar. (EU) Minimera erosionen och läckaget av växtnäring För att din växtodling ska kunna godkännas ska du odla på ett sådant sätt att du minimerar förlusterna av växtnäring och minskar risken för erosion. Du ska kunna redovisa vilka åtgärder du gjort och planerar (K). Exempel på sådana åtgärder är: att ha marken bevuxen vintertid att odla fånggrödor att hantera stallgödsel på ett sådant sätt att den läcker så lite näring som möjligt att sprida stallgödsel vid en lämplig tidpunkt och med lämplig teknik att bryta vall vid lämplig tidpunkt att i växthus hantera näringslösningar och överskott av bevattningsvatten väl. Du ska också följa den lagstiftning som gäller i ditt område, exempelvis om bevuxen mark vintertid och vilka tidpunkter du får sprida stallgödsel. En sam- 88 Växtodling

11 manfattning av lagstiftningen på området finns i LRFs Miljöhusesyn avsnittet Växtodling. Du kan hitta miljöhusesynen via Lämna en permanent bevuxen zon mot vattendrag Du ska lämna en skyddszon på minst tre meter invid vattendrag, våtmarker och sjöar som normalt är vattenförande året om. Denna skyddszon ska vara permanent bevuxen och ogödslad. Tre meter räknas horisontellt från vattenbrynet. När du sprider stallgödsel invid vattendrag bör du lämna en bredare ogödslad skyddszon som sträcker sig en bit in på åkermarken. (K) Anpassa gödslingen till grödans behov En viktig förutsättning för att minimera förlusterna av växtnäring är att inte använda för mycket växtnäring. Som KRAV-ansluten odlare ska du anpassa gödslingen till grödans behov. Inom lantbruk och frilandsodling ska du sträva efter balans mellan införd och bortförd fosfor och minimera överskottet av kväve. Inom växthusodling ska du anpassa gödslingen så väl som möjligt till kulturens behov Krav på årlig växtnäringsbalans För att du ska ha god kontroll på hur du använder växtnäring så ska du göra en växtnäringsbalans för den KRAV-certifierade odlingen. Du ska beräkna balansen mellan den växtnäring du tillför i form av exempelvis inköpt gödsel och foder, och den växtnäring som förs bort i de produkter som lämnar gården. Från och med 2010 ska du lämna en årlig redovisning av detta till ditt certifieringsorgan. Det innebär att du ska göra en växtnäringsbalans på 2010 års skörd och sedan förnya den årligen. Kraven på växtnäringsbalansen beskrivs i de följande delavsnitten - för lantbruk, frilandsodling av grönsaker, frukt och bär i regelavsnitt och för växthus i regel Undantag: Om du inte för in några gödsel- eller fodermedel till din KRAV-certifierade gård så behöver du inte redovisa någon växtnäringsbalans. Det behöver du inte heller göra om du bara för in mineralfoder. Du behöver inte heller lämna en årlig växtnäringsbalans om du: producerar grönsaker, potatis, sockerbetor, frukt och bär på friland, om den sammanlagda arealen är högst 5 ha har övrig lantbruksproduktion om arealen är högst 50 ha och antalet djurenheter är högst 25 (djurenhet definieras enligt SFS 1998:899, se LRFs Miljöhusesyn) producerar i växthus om den totala växthusytan är högst 200 m 2 producerar i växthus om du kan visa att det inte finns något överskott av bevattningsvatten som släpps ut i omgivande miljö. Även om något av dessa undantag gäller dig så kan certifieringsorganet begära att du redovisar en växtnäringsbalans om det anser att en sådan behövs för att bedöma växtnäringssituationen på din gård. De regler för tillåtna överskott som beskrivs i och gäller alla anslutna producenter Växtnäringsbalans för lantbruksgrödor och frilandsodlingar av grönsaker, frukt och bär Här beskrivs hur du som odlar lantbruksgrödor eller frilandsodlar grönsaker, Växtodling 89

12 frukt eller bär ska redovisa och anpassa din gödsling. Det gör du genom att: göra en årlig fosforbalans se regel ha en aktuell markkarta se regel undvika överskott av fosfor se regel vid behov göra en åtgärdsplan och fördjupad växtnäringsöversyn inklusive kväve se regel Gör en årlig fosforbalans Du ska årligen göra en balansberäkning av fosfor. KRAV har valt fosfor för att det är en ändlig resurs och för att om man tillför för mycket fosfor till jordar med höga fosforklasser så ökar risken för läckage av växtnäring. Dessutom är det lätt att göra en balansberäkning av fosfor och förhållandevis lätt att tolka den. Beräkna fosforbalansen utifrån det gångna årets produktion så här: Lägg ihop hur mycket fosfor som finns i gödselmedel, fodermedel eller andra produkter som du tar in till gården. Räkna sedan ut hur mycket fosfor som försvinner med alla produkter som lämnar gården, till exempel när du säljer spannmål, mjölk eller kött. Sedan räknar du ut skillnaden och dividerar med arealen av den mark du brukar enligt KRAVs regler. Du ska även räkna med halva arealen betesmark utanför åker. På så sätt får du fram en siffra för ett över- eller underskott per hektar. Om du inte brukar hela gården enligt KRAVs regler ska du bara räkna på den KRAV-certifierade delen. Du ska uppdatera fosforbalansen varje år och redovisa den till ditt certifieringsorgan. (K) Du ska ha en aktuell markkarta Du ska ha en markkarta som motsvarar standardkartering enligt god markkarteringssed. För en definition av god markkarteringssed, se Riktlinjer för gödsling och kalkning på Jordbruksverkets webbplats, Markkartan ska vara högst 10 år gammal. Du kan använda en äldre karta om du har gjort en uppföljningskartering som är aktuell. (K) Undvik överskott av fosfor Med utgångspunkt i fosforbalansen och markkartan ska du begränsa hur mycket växtnäring du tillför. Du ska sträva efter att nå en balans mellan den mängd fosfor du för in och den mängd du för ut, för de marker som är fosforklassade P-AL klass III eller högre. För marker som har lägre fosforklasser får du ha ett visst överskott. Se tabell nedan (K). Tillåtet årligt överskott av fosfor på den KRAV-certifierade arealen (kg/ha) i medeltal över en femårsperiod P-AL-värde I II III IV V Det finns vissa undantag från de tillåtna överskotten av fosfor. Dessa undantag är: KRAV tillåter ett högre överskott än värdena i tabellen i växtföljder ba- 90 Växtodling

13 serade på grönsaksodling på friland och i frukt- och bärodling för närvarande. Att inget gränsvärde bestämts beror på att det finns alltför lite kunskap om rimliga överskott i den typen av växtföljder. I P-AL-klass IV och V tillåter KRAV att du har ett överskott på högst 2 kg fosfor/ha om du har KRAV-certifierad djurhållning förutsatt att du inte köper in stallgödsel eller annat gödselmedel som innehåller fosfor. Om din gård har KRAV-certifierad eller EU-ekologisk svinhållning när växtodlingen blir KRAV-certifierad så tillåter KRAV till och med år 2011 upp till 5 kg överskott av fosfor i P-AL-klass IV och V, förutsatt att du inte för in någon stallgödsel eller annat gödselmedel som innehåller fosfor till den KRAV-certifierade enheten. KRAV medger denna tidsfrist för att svingårdarna ska få tid på sig att anpassa sig. Observera dock att enligt gällande lagstiftning får du maximalt tillföra 22 kg fosfor från organiska gödselmedel per hektar på de ytor där du sprider organiska gödselmedel. Du ska beräkna tillförseln som ett genomsnitt över en femårsperiod Fördjupad växtnäringsöversyn inklusive åtgärdsplan och kvävebalans Om du har ett större överskott av fosfor än det som anges i tabellen så ska du göra en fördjupad växtnäringsöversyn och ta fram en åtgärdsplan med syfte att minska överskottet. Det gäller även om du har en produktion där större överskott kan tillåtas, samt om du har, eller man kan förmoda att du har, höga överskott av kväve. Kvävegivan för lantbruksgrödor får inte överstiga Jordbruksverkets riktlinjer för gödsling (se (K) Den fördjupade växtnäringsöversynen innebär en växtnäringsbalans utförd i dataprogrammet STANK in MIND eller motsvarande program där kvävefixering ingår. En rådgivare med kvalifikationer inom området ska utföra arbetet eller granska och godkänna det. (K) Du ska dokumentera arbetet med din fördjupade växtnäringsöversyn och redovisa den till ditt certifieringsorgan. I dokumentationen ska det finnas: En ny växtnäringsbalans för både kväve och fosfor på den areal du brukar enligt KRAVs regler. Räkna på produktionen under ett normalår eller räkna på ett växtföljdsomlopp. När du beräknar kvävebalansen ska du räkna in kvävefixering och kvävenedfall. (K) En gödslingsplan där du har med utlakningsberäkningar för var och en av de olika växtföljder du använder på gården. Glöm inte att ta med betesmark utanför åker. (K) En strategi för kvävetillförsel. En åtgärdsplan som syftar till att minska överskotten av fosfor och/eller kväve. (K) Du ska följa åtgärdsplanen som du tar fram och göra en ny fördjupad växtnäringsöversyn senast efter 5 år, eller tidigare om certifieringsorganet begär det Växtnäringsbalanser för växthus Om du producerar grödor i växthus med en total yta som är större än 200 m 2 och inte har något system för att återföra bevattningsvattnet eller kan visa på något annat sätt att det inte släpps ut bevattningsvatten i omgivande miljö, så ska du göra en årlig växtnäringsbalans för kväve och fosfor för varje växthus eller avdelning. Om du odlar i ett avgränsat substrat så ska du göra en redovisning per Växtodling 91

14 kultur. Du ska uppdatera växtnäringsbalansen varje år efter säsong och redovisa till certifieringsorganet. (K) Syftet med att beräkna växtnäringsbalansen är att allt eftersom anpassa hur mycket gödsel du använder så väl som möjligt till kulturens behov, och därmed minska negativ miljöpåverkan och risken för näringsförluster. 4.3 Gödselmedel, jordförbättringsmedel Avsnittet anger vilka gödselmedel du får använda i KRAV-certifierad växtodling, och vilka villkor som gäller för användningen. Det här vill vi nå En nära koppling mellan djurhållning och foderproduktion samt att kretsloppet mellan stad och land ska slutas utan att åkermarken riskerar att förorenas är viktiga grundtankar i KRAV-certifierad produktion. KRAV-certifierad odling ska inte vara beroende av gödsel från produktionsformer som skiljer sig mycket från målsättningen för KRAV-certifierad djurhållning när det gäller djurens hälsa och möjlighet till naturligt beteende. Tänk särskilt på Du ansvarar för att gödselmedel och andra produkter som du köper in till gården inte innehåller höga halter av tungmetaller eller andra föroreningar. För att försäkra dig om att ett gödselmedel verkligen är tillåtet i KRAVcertifierad odling, kan du titta efter KRAVs märke för certifierade produktionshjälpmedel. Hur detta märke ser ut kan du se i Kapitel 1. Dessa produktionshjälpmedel är certifierade enligt kapitel 12 och finns i produktlistan på KRAVs webbplats Det finns även en annan lista över tillåtna produktionshjälpmedel på KRAVs webbplats under Företag/Certifieringar/Lantbruk. Dessa medel är inte certifierade, men tillverkaren har fått sitt produktionshjälpmedel bedömt enligt KRAVs regler av ett certifieringsorgan Allmänt Du ska i första hand välja gödselmedel som är rester från växtproduktion och djurhållning, till exempel gröngödsling och stallgödsel. De är organiska gödselmedel. Några oorganiska gödselmedel får användas i sina naturliga former. (EU) Ta också hänsyn till kretsloppsprincipen, risken att förbruka ändliga resurser och klimatpåverkan. KRAV kan underkänna gödselmedel om tillverkning och användning innebär en oacceptabel miljöpåverkan. (K) KRAVs regler tillåter att du använder vissa typer av konventionell stallgödsel medan andra typer av stallgödsel inte är tillåtna av djuretiska skäl. Möjligheter för djuren att få utlopp för sina naturliga beteenden och beroendet av förebyggande medicinering är faktorer som vägts in i bedömningen. I regel finns en tabell med de organiska gödselmedel som du får använda. (EU) 92 Växtodling

15 4.3.2 Införsel av gödselmedel är tillåtet vid behov Du får bara använda de organiska och oorganiska gödselmedel som är tillåtna enligt regelavsnitt och när grödan har behov och om andra odlingstekniska åtgärder och gödsel från gårdens egna ekologiska produktion inte fyller behovet. (EU) Tungmetaller och andra oönskade ämnen Om du använder gödselmedel som du köper in till gården, eller tar in utifrån på annat sätt, får det inte leda till att tungmetaller eller andra miljöfarliga ämnen eller smittoämnen anrikas i marken. Du ansvarar för att den totala tillförseln av tungmetaller till den mark du brukar inte överstiger det som anges i avsnitt När du planerar att föra in gödsel- och jordförbättringsmedel ska du först låta analysera dem på sitt innehåll av tungmetaller, läkemedelsrester, radioaktiva ämnen, smittoämnen eller andra oönskade ämnen, om det finns anledning att anta att halterna kan vara höga Inga genetiskt modifierade organismer Gödselmedel som du använder i din KRAV-certifierade produktion får inte bestå av genetiskt modifierade organismer (GMO). De får heller inte vara framtagna ur genetiskt modifierade organismer eller innehålla rester av sådana organismer. (EU) Du måste göra vad du kan för att vara säker på att de produkter du använder är GMO-fria. Om det finns risk finns för att ett gödselmedel du vill använda innehåller GMO så ska du skaffa ett intyg som försäkrar att produkten inte innehåller GMO, eller begära en analys av innehållet av GMO innan du använder produkten (EU). För bedömning av GMO-risk och riktlinjer för GMO-frihetsintyg se KRAVs risklista för GMO på KRAVs webbplats, Växtodling 93

16 4.3.5 Organiska gödselmedel Tillåtna organiska gödselmedel Organiska gödselmedel som du får använda i KRAV-certifierad produktion Gödselmedel Beskrivning, sammansättning, villkor för att du ska använda dem Stallgödsel Du får använda stallgödsel från all djurhållning som är KRAV-certifierad eller EU-ekologisk. Du får använda konventionell stallgödsel med följande undantag: EU Halm, växtrester, avslagna gröngödslingsväxter, vall och liknande lantbruksprodukter Organiskt avfall från parker och trädgårdsanläggningar Du får inte använda stallgödsel från specialiserad produktion av nöt i spaltgolvsboxar. Du får dock använda stallgödsel från integrerad produktion av nöt. (EU) Du får inte använda stallgödsel från slaktsvinsbesättningar med mer än 50 slaktsvin i årlig produktion. Du får dock använda stallgödsel från besättningar med ströbädd i storboxsystem. (EU) Du får inte använda stallgödsel från slaktkycklingar och andra slaktfåglar i intensiva uppfödningssystem. Detta undantag gäller från och med 1 januari (K) Du får inte använda stallgödsel från burhöns, pälsdjur eller andra djur i burar. (EU) Du får inte använda blandningar av inte tillåten och tillåten stallgödsel. Enda undantaget är rötrester från biogas. Då kan du få använda den andel som motsvarar den tillåtna andelen ingående gödsel, se nedan. (EU) Enligt (EG) nr 889/2008 får du inte använda gödsel från industrijordbruk. KRAVs regler om vilken konventionell gödsel som inte får användas följer Jordbruksverkets definition av industrijordbruk. En skillnad är dock att enligt KRAVs regler får gödseln inte användas oavsett om den kommer från den egna gården eller förs in. Dessa får du använda från såväl KRAV-certifierad eller EU-ekologisk som från konventionell produktion. Dessa får du använda om inte föroreningar gjort materialet olämpligt för spridning. Se avsnitt 12.5 för gränsvärden för tillförsel av tungmetaller (K) EU EU 94 Växtodling

17 Gödselmedel Komposterat eller fermenterat källsorterat hushållsavfall Beskrivning, sammansättning, villkor för att du ska använda dem Du får bara använda vegetabiliskt och animaliskt hushållsavfall från ett slutet insamlingssystem som uttryckligen är godkänt av Jordbruksverket och certifierad enligt kapitel 12. Den som ansöker om att få insamlingssystemet godkänt ska beskriva det utförligt liksom riskerna för förorening med oönskade ämnen. Avfall från restaurang hör till hushållsavfall. Kriterier för att sådant hushållsavfall ska godkännas: Det ska gå att kontrollera materialets kvalitet på ett trovärdigt sätt. Det ska finnas system för att kontinuerligt kontrollera om det finns någon risk för att avfallet innehåller oönskade ämnen. Slutprodukten får inte innehålla för mycket oönskade ämnen. Insamlingssystem och rötnings- eller kompostanläggning ska vara certifierat enligt SPCR 120, respektive 152 eller uppfylla motsvarande krav. (K) Högsta tillåtna koncentration i mg/kg torrvikt av tungmetaller: kadmium: 0,7; koppar: 70; nickel: 25; bly: 45; zink: 200; kvicksilver: 0,4; krom (totalt): 70; krom (VI): 0 Se avsnitt 12.5 för gränsvärden för tillförsel av tungmetaller till åkermark. EU Rötrest från biogasproduktion där annars otilllåten stallgödsel ingår Komposterad eller fermenterad blandning av vegetabiliska material När tillåtna och annars otillåtna stallgödselmedel rötas i en gemensam biogasanläggning så får den andel rötrest som motsvarar andelen tillåten gödsel användas i KRAV-certifierad produktion. Minst 5% på volyms- och årsbasis måste dock komma från ekologiskt produktion. Det får dock inte ingå gödsel från djur som fått GMO-foder, själva är genetiskt modifierade, djur i bur, eller blandningar där avföring eller avloppsslam ingår och inte heller andra gödselmedel som inte är tillåtna. (K) Kommentar: Biogasproduktion av stallgödsel minskar bidraget till växthusgaser från animalieproduktionen avsevärt. Det ska därför vara möjligt för KRAV-anslutna lantbrukare att använda gemensamma biogasanläggningar och använda gödseln från dessa. Du får använda dessa så länge de inte tillför för mycket tungmetaller till jorden. Se avsnitt 12.5 för gränsvärden för tillförsel av tungmetaller. EU EU Vegetabiliska produkter och biprodukter Detta kan vara exempelvis avfall från livsmedels-, textil-, läkemedelseller skogsindustrin. Framställningsprocessen får inte ha gjort materialet olämpligt för spridning som gödsel. När du ska använda restprodukter från industrin måste du alltid se till att de har gått igenom en analys för att kontrollera att de inte innehåller oönskade ämnen, såsom läkemedelsrester, radioaktiva ämnen, smittoämnen eller tungmetaller. Livsmedelsklassade restprodukter är undantagna från detta krav. (K) Se avsnitt 12.5 för gränsvärden för tillförsel av tungmetaller. Avfall måste hanteras och behandlas i enlighet med gällande lagstiftning och föreskrifter om avfall. Se framförallt Avfallsförordningen (SFS 2001:1063). EU Växtodling 95

18 Gödselmedel Alger, tång och därav beredda produkter Beskrivning, sammansättning, villkor för att du ska använda dem Du får använda alger och tång. Produkter som är tillverkade av alger eller tång får ha gått igenom följande processer: i) fysiska processer ii) extraktion med vatten eller sur och/eller alkalisk lösning iii) jäsning EU Torv Torv får du bara använda i trädgårdsodling. EU Sågspån och träflis Komposterad bark Träaska Torvaska Halmaska Animaliska biprodukter enligt nedan (EU): Benmjöl Benmjöl fritt från limämnen Benkol Köttmjöl Blodmjöl Fiskmjöl Hornmjöl Hovmjöl Hårmjöl Ull, päls och hår Fjädermjöl och chiquettemjöl Mjölkprodukter Dessa får du bara använda om de kommer från trä som inte är kemiskt behandlat efter avverkningen. Du måste alltid se till att aska från storskalig förbränning är analyserad för att kontrollera innehållet av tungmetaller. Se avsnitt 12.5 för gränsvärden för tillförsel av tungmetaller. (K) För att du ska få använda dem ska produkterna ska produkterna uppfylla kraven för kategori II eller kategori III-material enligt Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1774/2002 om Animaliska biprodukter. (EU) Produkterna ska också vara certifierade enligt KRAVs regler för produktionshjälpmedel för att du ska få använda dem. (K) Du får inte sprida dessa produkter på slåtter- och betesvall eller på grönfoder. Du får emellertid mylla ner produkterna i samband med att du sår eller sår in dessa grödor (K) EU Du får också använda gödselmedlen i tabellen efter att de varit komposterade eller fermenterade, även om det inte uttryckligt står så i tabellen. Du får också använda gödselmedlen enligt tabellen om de gått igenom andra biologiska eller fysikaliska processer som haft som syfte att utvinna eller koncentrera näringsämnen från organiska restprodukter. Du får dock inte använda gödselmedel eller produkter som renats fram så att näringsämnena huvudsakligen finns i oorganisk form, utom under vissa förutsättningar i växthusodling som framgår av regel Organiska gödselmedel som inte är tillåtna: Du får inte använda de här gödselmedlen: animaliska biprodukter i kategori I enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 guano (K) jordbakterier eller andra mikroorganismer som är genetiskt modifierade (EU) gödsel från genetiskt modifierade djur (K) avloppsslam, varken från egen trekammarbrunn eller i annan form urin eller fekalier i någon form kvävesalter eller lösningar av kvävesalter förutom i växthus, se regel (K) övriga medel som inte angetts som tillåtna (EU) 96 Växtodling

19 4.3.6 Oorganiska gödselmedel KRAV tillåter vissa oorganiska gödselmedel i sina naturliga former Tillåtna oorganiska gödselmedel Oorganiska gödselmedel som är tillåtna i KRAV-certifierad produktion Gödselmedel Stenmjöl, t ex kisel-, basalt- och granitmjöl Beskrivning, sammansättning, villkor för användning Får tillföras i sina naturliga former. Produkterna får inte ha genomgått processer som syftat till att göra dem mer lättlösliga, undantaget malning. EU Stensalt (Na Cl) Se ovan EU Mjukt malet råfosfat* Se ovan EU Kalk från kalksten Se ovan EU Algkalk (produkt från alger och därav beredda produkter) Se ovan EU Kalcium och magnesiumkarbonat, till exempel dolomitkalk Se ovan EU Kaliumråsalt, t ex kainit Se ovan EU Kalimagnesia Se ovan EU Kieserit Se ovan EU Svavel, mineraliskt Se ovan EU Gips Restprodukt - får inte innehålla ämnen som uttryckligen ej tillåts enligt och 4.3.6, eller halter av oönskade ämnen enligt och Analys ska alltid finnas. EU Vinass Se ovan. Undantaget vinass från salmiakproduktion. EU Industrikalker från framställning av vakuumsalt, basisk slagg* Se ovan. Dessutom: framställningsprocessen får inte ha gjort avfallet olämpligt för spridning. EU * Se exakt definition i förordning (EG) nr 2003/ Ej tillåtna oorganiska gödselmedel Du får inte använda följande oorganiska gödselmedel: konstgödsel (syntetiska handelsgödselmedel) om de inte anges under (EU) chilesalpeter (EU) kvävesalter eller lösningar av dem, förutom i växthus enligt regel övriga medel, som inte angetts som tillåtna (EU) Mikronäringsämnen Du får använda särskilda gödselmedel med mikronäringsämnen om behovet av mikronäringsämnen inte kan täckas med rimliga givor av andra tillåtna gödselmedel och om bristen är uppenbar. Du får inte använda gödselmedel som innehåller kväve eller andra makronäringsämnen. Enda undantaget är att gödselmedlet får innehålla svavel. Du får inte använda gödselmedel som innehåller flera mikronä- Växtodling 97

20 ringsämnen om du inte kan visa att grödorna lider brist på alla ingående mikronäringsämnen. Mikronäringsämnena får tillföras jorden eller i växande gröda. (EU) 4.4 Växtskydd Detta avsnitt beskriver vilka metoder du får använda för att skydda dina odlingar från angrepp och vilka växtskyddsmedel du får använda. Du får generellt inte använda kemiska bekämpningsmedel eller genetiskt modifierade organismer utan ska i första hand använda förebyggande metoder och biologisk bekämpning. Tänk särskilt på För att försäkra dig om att ett växtskyddsmedel verkligen är tillåtet i KRAV-certifierad odling, kan du titta efter KRAVs märke för certifierade produktionshjälpmedel. Hur detta märke ser ut kan du se i Kapitel 1. Dessa produktionshjälpmedel är certifierade enligt kapitel 12 och finns i produktlistan på KRAVs webbplats Det finns även en annan lista över tillåtna produktionshjälpmedel på KRAVs webbplats under Företag/Certifieringar/Lantbruk. Dessa medel är inte certifierade, men tillverkaren har fått sitt växtskyddsmedel bedömt enligt KRAVs regel av ett certifieringsorgan Förebyggande metoder Du ska använda förebyggande odlingstekniska metoder mot ogräs och skadegörare i största möjliga utsträckning. De växtskyddsmedel som finns i får du bara använda vid ett direkt hot mot grödan. En grundläggande förebyggande åtgärd är en bra växtföljd, det vill säga vilka grödor du odlar och i vilken ordningsföljd. Med en bra växtföljd minimerar du problemen med ogräs och skadegörare. Ett annat exempel är att välja tåliga sorter av en gröda. I synnerhet när du odlar fleråriga växter ska du minimera risken att skadeinsekter, ogräs och sjukdomar angriper dina grödor genom att ha en stor biologisk mångfald i och kring odlingen. I fruktodlingar ska du vidta åtgärder för att öka mångfalden. Exempel på sådana åtgärder är plantera marktäckande grödor mellan raderna, att plantera in träd av andra arter eller sätta upp fågelholkar för att locka fåglar som äter skadeinsekter. (K) (IBS) Inga genetiskt modifierade organismer Inga växtskyddsmedel som du använder i KRAV-certifierad produktion får bestå av genetiskt modifierade organismer (GMO). Växtskyddsmedlen får heller inte vara framtagna ur genetiskt modifierade organismer eller innehålla rester av sådana organismer. (EU) Du måste göra vad du kan för att vara säker på att de produkter du använder är GMO-fria. Om det finns risk för att ett växtskyddsmedel du vill använda innehåller GMO så ska du skaffa ett intyg som försäkrar att produkten inte innehåller GMO, eller begära en analys av innehållet av GMO innan du använder produkten (EU). För bedömning av GMO-risk och riktlinjer för GMO-frihetsintyg se KRAVs risklista för GMO på 98 Växtodling

21 4.4.3 Tungmetaller Om du använder någon produkt som innehåller tungmetaller så får användningen inte innebära att tungmetaller eller andra miljöfarliga ämnen anrikas i marken. I avsnitt 12.5 står hur mycket tungmetaller som får tillföras Lagstiftning kring växtskyddsmedel Växtskyddsmedel måste vara godkända av Kemikalieinspektionen för att få säljas och många även för att du ska få använda dem. Vissa ämnen som till exempel såpa, kaliumbikarbonat och kalciumhydroxid får användas utan att de godkänts av Kemikalieinspektionen. Det finns även regler om att du ska vara försiktig när du använder växtskyddsmedel. Dessa regler begränsar hur du får använda kemiska produkter eller biotekniska organismer för att bekämpa skadegörare. Reglerna finns i Miljöbalken kapitel Tillåtna växtskyddsmedel KRAV tillåter att du använder vissa typer av växtskyddsmedel i din KRAV-certifierade odling: Du får använda växtskyddsmedel som består av växter, djur, mikroorganismer eller insekter eller är framtagna direkt ur växter, djur, mikroorganismer eller insekter om organismerna inte är genetiskt modifierade (EU). Du får dock inte använda pyretrumextrakt med tillsats av piperonylbutoxid. (K) (IBS) Du får också använda: feromoner och feromonfällor. (EU) andra fällor och fångstanordningar. (EU) rent svavel. (EU) svavelkalkvätska mot svamp och kvalster men inte för kartgallring. (EU) kalciumhydroxid (släckt kalk) mot kräfta (Nectria galligena) på fruktträd. (EU) järn(iii)fosfat mot sniglar. (EU) Paraffinolja mot insekter och kvalster. (EU) Förutom de växtskyddsmedel som finns i denna lista så får du använda vissa medel som har fysikalisk verkan eller som är tillsatta till ett annat växtskyddsmedel. Exempel på sådana medel är: kaliumbikarbonat (EU) sprit (etanol) (EU) gelatin (EU) förtvålade fettsyror (såpor) (EU) vegetabiliska oljor (EU) varmvatten och ånga (EU). Du får också bekämpa ogräs termiskt (med värme) och elektriskt (EU). Du får inte sterilisera jord termiskt. (K) (IBS) Tillåtna syntetiska tillsatser i växtskyddsmedel KRAV tillåter vissa syntetiska tillsatser i växtskyddsmedel som finns listade i tabellen nedan. Dessa kan vara bärare eller vätmedel som behövs för att produkten ska gå att sprida. Tabellen tar också upp ett avskräckningsmedel och ett färgämne till fällor som är syntetiska. Färgämnen och avskräckningsmedel från växt-eller Växtodling 99