Trygghetsplan. Almby/Brickebacken grundsärskola plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Dnr: 15-15:1 Trygghetsplan Almby/Brickebacken grundsärskola plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundsärskola inriktning träningsskola samt skolbarnsomsorg. Läsår: 2014/2015

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundsärskola inriktning träningsskola samt skolbarnsomsorg. Ansvariga för planen Rektor tillsammans med specialpedagoger. Vår vision Trygghetsvision i Örebro kommun "Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor och skolor. Ingen ska bli utsatt, kränkt eller mobbad. Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla barn och ungdomar" (Kommunfullmäktige 18 september 2002). Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2014/2015 Elevernas delaktighet Eleverna deltar genom att elevassistenter och lärare kartlägger, tolkar och analyserar elevernas välbefinnande i lärandemiljön, i skola och på fritidshemmen. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare deltar i en enkätundersökning rörande trygghet och trivsel utifrån ett elevperspektiv en gång per läsår. Personalens delaktighet Personalen deltar i kartläggningsarbetet kring elevernas trygghet och trivsel i lärandemiljön. Ett utkast av trygghetsplanen skrivs av specialpedagogerna och skickas ut på remiss i arbetslagen. Vi lyfter frågor kring trygghet och kränkande behandling kontinuerligt i arbetslagen och tillsammans med elevhälsoteamet. Detta utifrån frågeställningar om vilka anpassningar som behöver göras i lärandemiljön, för att skapa välbefinnande och delaktighet för eleven. Förankring av planen Planen presenteras för vårdnadshavare på höstterminens föräldramöte. Specialpedagogerna har ansvar för att förankra planen och dess innehåll i lärarlaget. Lärarna har ansvar för att förankra planen i arbetslagen.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Trygghetsplanen har följts upp en gång per termin och har utvärderats i arbetslagen en gång per läsår. Uppföljning av trygghetsplanen genomförs på utvecklingssamtalet tillsammans med elevens vårdnadshavare. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning, personal och vårdnadshavare. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi behöver utarbeta rutiner för arbetet med trygghetsplanen. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Trygghetsplanen utvärderas i arbetslagen på en av stängningsdagarna. Vårdnadshavares synpunkter tas tillvara på höstens utvecklingssamtal och tas med i utvärderingen. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor tillsammans med specialpedagoger.

4 Främjande insatser Namn Vägledande samspel Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning Alla elever ska känna sig trygga varje dag i skolan och på fritidshemmet. Vi följer upp med frågor kring trygghet och trivsel i föräldrasamtal en gång per läsår och kontinuerligt i arbetslagen samt i elevhälsan. Insats De vuxna på grundsärskolan är vägledande och goda förebilder för eleverna genom ett gott bemötande och förhållningssätt. Vägledningsgrupper i vägledande samspel genomförs med personalen. Detta syftar till att skapa en grund för en gemensam barnsyn och ett gemensamt förhållningssätt. Värdegrundsdiskussioner på elevhälsoträffarna i arbetslagen kring kränkande behandling och hur kränkning kan se ut och i vilken form kränkningar kan förekomma i särskolan. Ansvarig All personal samt ledning. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret.

5 Namn Anpassningar i lärandemiljön Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Alla elever, oavsett funktionsnedsättning ska ges likvärdiga förutsättningar i lärandemiljön att uppnå sociala och kunskapsmässiga mål. Uppföljning sker på individnivå vid bedömningar av elevens kunskapsutveckling. Insats Kartlägga den pedagogiska, fysiska och psykosociala lärandemiljön, för att identifiera hinder och göra anpassningar för att skapa tillgänglighet för lärande. Detta i dagliga reflektioner, gemensamma reflektioner vid ALT samt återkommande reflektioner med specialpedagoger. Ansvarig All personal. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. Namn Normkritiskt förhållningssätt Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Alla elever ska ges likvärdiga förutsättningar att delta i undervisningen. Uppföljning sker på individnivå vid bedömningar av elevens kunskapsutveckling. Insats Att tydliggöra och medvetandegöra rådande normer och värden. Detta genom att introducera och diskutera normkritiskt förhållningssätt. En plan för arbetet bör upprättas. Ansvarig Lärargruppen tillsammans med ledning Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret.

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggning har skett genom en enkätundersökning till vårdnadshavare och i personalgruppen har diskussioner förts utifrån frågeställningarna i enkäten. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har involverats genom föräldrarnas och personalens observationer och tolkningar kring deras situation. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har deltagit i kartläggningen genom att diskutera utifrån frågeställningar kring trygghet ur ett elevperspektiv och utifrån sammanställningen diskuterat eventuella åtgärder. Resultat och analys Identifierade brister i tillgänglighet Resultat: På Brickebacken är skolgården inte inhägnad och cyklister och mopedister kör alldeles bredvid skolgården. Korridorer upplevs som otrygga då det är många människor i korridorerna vilket medför många plötsliga händelser, svårt att hitta, samt lång transportsträcka från a till b. Slöjdsalarna har hög ljudnivå, matsal har hög ljudnivå och närliggande matsal har hög ljudnivå. På Almby är syslöjdssalen inte tillgänglig för elever som inte kan gå i trappor. Elever som inte kan gå i trappor har för tillfället inte heller tillgång till idrottssalen på grund av ombyggnation. Analys: Tillgänglighet finns för de flesta elever i de flesta miljöer, däremot begränsas elevernas möjlighet till självständighet på grund av miljön. Upplevelse av trygg/otrygg skolmiljö Resultat: Personalen upplever att skolmiljön är trygg för eleverna eftersom eleverna alltid har en personal med sig. På Almby upplevs skolmiljön trygg, lokalerna är rymliga och sammanhängande samt öppna för eleverna att röra sig fritt i. Vårdnadshavare uttrycker också att de känner att deras barn är trygga. Personalen känner deras barn och finns nära hela dagen. Analys: Eleverna är beroende av personalen för att vara trygga i många situationer. Elevens inflytande i verksamheten Resultat: Personalen tar vara på elevernas intressen, lust och behov. Uppfattningen delas även av vårdnadshavare. Analys: Eleverna har stort inflytande på sin skoldag eftersom personalen gör anpassningar utifrån elevernas behov och intressen. Personalen är bra på att lyssna och läsa av elevernas kommunikation samt tillgodoser och bekräftar elevernas behov.

7 Goda relationer vuxna och elever Resultat: Relationerna mellan vuxna och elever är goda. Det läggs stor vikt vid att bygga goda relationer. Diskussioner förs hela tiden i arbetslagen kring förhållningssätt som bygger goda relationer i lärandemiljön. Vårdnadshavare uttrycker att deras barn har goda relationer med personalen i skolan/på fritids. Analys: Goda relationer är en förutsättning för lärandet, medvetenheten om detta är hög i verksamheten. Trivsel och trygghet på fritids Resultat: Personalen upplever i de flesta fall att de elever som går på fritids trivs bra eftersom verksamheten är anpassad. Det finns en variation av aktiviteter för eleverna att välja på. Ett utvecklingsområde är att samordna fritids för att skapa fler möten mellan elever. Vårdnadshavare uttrycker att deras barn trivs på fritids. Analys: Eleverna trivs på fritids men personalen ser att verksamheten kan utvecklas. Genom att arbeta mer tillsammans kan eleverna stimuleras och ges nya utmaningar. Goda möten Resultat: Tillfällen till möten med andra barn finns men erbjuds i begränsad utsträckning. Detta kan utvecklas både inom särskolan och mellan skolformerna. Analys: Behov av diskussioner kring tillhörighet. Bemötande utifrån diskrimineringsgrunderna Resultat: Personalen upplever att eleverna får ett gott bemötande. Alltför spridd (biologisk) ålder i klasserna kan vara en fara för diskriminering. Analys: Eleverna upplevs inte vara diskriminerade utifrån dessa grunder. Tillgänglighet som ny diskrimineringsgrund ej beaktad.

8 Förebyggande åtgärder Namn Förbyggande arbete mot kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Alla elever ska känna sig trygga varje dag i skolan och på fritidshemmet. Uppföljning sker i arbetslagen på utökade elevhälsoträffar där rektor och specialpedagog deltar. Åtgärd 1. Sträva efter att öppna upp dörrarna i verksamheten mellan klassrum, klasser och aktivitetsrum. 2. Sträva efter att arbeta som ett team runt eleverna. Motivera åtgärd 1. Åtgärden syftar till att synliggöra arbetet för att öppna upp för dialog kring bemötande och förhållningssätt och därmed öka elevernas trygghet. 2. Åtgärden syftar till att känna gemensamt ansvar för våra elever. Ansvarig All personal. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret.

9 Namn Förebyggande arbete för likabehandling oavsett funktionsförmåga Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Alla elever, oavsett funktionsnedsättning ska ges likvärdiga förutsättningar i lärandemiljön att uppnå sociala och kunskapsmässiga mål. Uppföljning sker på individnivå vid bedömningar av elevens kunskapsutveckling. Åtgärd Åtgärda hinder i lärandemiljön som upptäcks vid kartläggning. Motivera åtgärd Detta för att säkerhetsställa att alla elever ges likvärdiga förutsättningar. Ansvarig All personal. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret.

10 Namn Förebyggande arbete för likabehandling oavsett ålder, kön, könsidentitet eller könsuttryck Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Ålder Mål och uppföljning Alla elever, oavsett ålder, kön, könsidentitet och könsuttryck ska ges likvärdiga förutsättningar i lärandemiljön. Uppföljning sker på grupp och organisationsnivå i samband med trygghetsplansarbetet. Åtgärd Gruppindelningen behöver ses över på organisationsnivå, med större grupper och en tydlig stadieindelning. Motivera åtgärd Åtgärden syftar till att bli bemött utifrån sina erfarenheter och sin biologiska ålder men förstådd utifrån sin utvecklingsnivå. Att få växa som elev och till det yttre kunna identifiera sig med sina klasskamrater. Ansvarig Lärargruppen tillsammans med ledning. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret.

11 Rutiner för akuta situationer Policy Vid upptäckt av trakasserier eller kränkande behandling är personalen skyldig att skyndsamt vidta åtgärder för förhindra att detta fortsätter. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal på skolan har ansvar för att ha ett särskilt fokus på elevens trygghet under hela skol/fritidsdagen. Genom vuxennärvaro förhindras i största möjliga mån att eleven utsätts för trakasserier och kränkande behandling. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Samtliga vuxna i verksamheten. Skolsköterska, Lena Hokfors Kurator, Anna Hasselström Specialpedagog, Marie Landström Specialpedagog, Marie-Louise Djupström Rektor Maud Frimodig Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Den personal som uppmärksammar en situation som skulle kunna upplevas som kränkande reagerar och markerar direkt. Dialog förs med inblandade. 2. Om den som uppmärksammat en situation inte anser att saken är åtgärdad ska en skriftlig anmälan göras till rektor. Se blankettarkivet på intranätet "Anmälan från personal till rektor". 3. Rektor gör samma dag en anmälan vidare via mail till grundskolenamnd@orebro.se på blanketten "Anmälan från rektor till huvudman" samt kontaktar vårdnadshavare. 4. Verksamhetschef beslutar vem som ska leda utredningen och då anmälan innehåller påstående om att en elev utsatt annan elev för kränkande behandling ska rektor föreslås. 5. Registrator lägger upp ärendet i nämndens ärendehanteringssystem och vidarebefordrar via mail ärendenummer till rektor. 6. Rektor registrerar anmälan i skolans diarium med ärendenummer och tar omedelbart skriftligen beslut om utredningsåtgärder, utan att invänta verksamhetschefens beslut om vem som leder utredningen. 7. Dokumentation kring utredningen förvaras i en akt hos rektor till ärendet är avslutat. 8. Över samtliga aktiviteter, inkomna samt upprättade handlingar, förs dagbok i tidsföljd som förvaras överst i akten. 9. Tät avstämning med elev/vårdnadshavare sker första veckan eller så länge det finns behov. 10. Tydlig avstämning med elever/vårdnadshavare när fallet anses avslutat.

12 11. Rektor meddelar nämnden att ärendet är avslutat via mail till på blanketten "Slutredovisning av utredning om kränkande behandling". Se blankettarkivet på intranätet. 12. Rektor postar ärendets handlingar till Förvaltningskontor Förskola och skola/registrator för diarieföring. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. Den personal som uppmärksammar en situation som skulle kunna upplevas som kränkande reagerar och markerar direkt. Dialog förs med inblandade. 2. Om den som uppmärksammat en situation inte anser att saken är åtgärdad ska en skriftlig anmälan göras till rektor. Se blankettarkivet på intranätet "Anmälan från personal till rektor". 3. Rektor gör samma dag en anmälan vidare via mail till på blanketten "Anmälan från rektor till huvudman" samt kontaktar vårdnadshavare. 4. Då anmäla innehåller påstående om att lärare eller annan personal på skolan utsatt en elev för kränkande behandling ska verksamhetschefen föreslås att utreda kränkningen. 5. Då anmäla innehåller påstående om att rektor utsatt en elev för kränkande behandling ska förvaltningschefen föreslås att utreda kränkningen. 6. Om jäv föreligger mot någon av ovanstående ska annan lämplig person föreslås. 7. Om förvaltningschefen eller verksamhetschefen anser att så behövs kopplas det kommunövergripande teamet in. 8. Registrator lägger upp ärendet i nämndens ärendehanteringssystem och vidarebefodrar via mail ärendenummer till utredningsledaren. 6. Utredningsledaren registrerar anmälan med ärendenummer och tar omedelbart skriftligen beslut om utredningsåtgärder. 7. Dokumentation kring utredningen förvaras i en akt hos utredningsledaren till ärendet är avslutat. 8. Över samtliga aktiviteter, inkomna samt upprättade handlingar, förs dagbok i tidsföljd som förvaras överst i akten. 9. Tät avstämning med elev/vårdnadshavare sker första veckan eller så länge det finns behov. 10. Tydlig avstämning med elever/vårdnadshavare när fallet anses avslutat. 11. Utredningsledaren meddelar nämnden att ärendet är avslutat via mail till grundskolenamnd@orebro.se på blanketten "Slutredovisning av utredning om kränkande behandling". Se blankettarkivet på intranätet. 12. Utredningsledaren postar ärendets handlingar till Förvaltningskontor Förskola och skola/registrator för diarieföring.

13 Rutiner för uppföljning Uppföljning ska ske omgående och i tät följd nära händelsen för att sedan fortlöpa kontinuerligt med avtagande frekvens under ärendets gång. Utvärdering sker kontinuerligt under ärendets gång för att säkerhetsställa att rätt åtgärder vidtagits. Utredningsledaren ansvar för att uppföljning och utvärdering genomförs. Rutiner för dokumentation Personal som arbetar med ärendet dokumenterar omgående och kontinuerligt på uppdrag av utredaren. Ärendet samlas i en akt och akten förvaras av den som har i uppdrag att utreda ärendet. Ansvarsförhållande All personal ska omedelbart vidta åtgärder (samtal och vid behov anmäla till rektor) vid upptäckt av handlingar som kan uppfattas som kränkande. Utredningsledaren ansvarar för att åtgärder genomförs, följs upp och utvärderas samt att akten förvaras och slutarkiveras.