HUR SER UNGDOMAR PÅ KRÄNKNINGAR SOM SKER PÅ NÄTET? EN STUDIE OM ELEVER I ÅRSKURS 9 I UPPSALA KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HUR SER UNGDOMAR PÅ KRÄNKNINGAR SOM SKER PÅ NÄTET? EN STUDIE OM ELEVER I ÅRSKURS 9 I UPPSALA KOMMUN"

Transkript

1 HUR SER UNGDOMAR PÅ KRÄNKNINGAR SOM SKER PÅ NÄTET? EN STUDIE OM ELEVER I ÅRSKURS 9 I UPPSALA KOMMUN 1

2 Redaktionsgrupp: Anna Adeniji, Andreas Alfredsson, Lina Gidlund, Frida Karlson Research: Anna Adeniji, Stephanie Nordmark Djelassi Författare: Anna Adeniji Tryck: Edita, Västra Aros, Västerås 2012 Layout: Ploski & Lindberg Copyright: Diskrimineringsbyrån Uppsala/Uppsala Föreningsråd ISBN: www-diskrimineringsbyran.se 2

3 Innehåll Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU)...5 INACH...5 Nätvaro ett arbete mot IT-hat...6 Undersökningen...7 Metoder...7 Urval...7 Frågeställningar...8 Undersökningens resultat...8 Vad gör unga på nätet?...8 Distans och anonymitet...10 Kränkningar...11 Relationen mellan Internet och skolan...16 Sammanfattning...21 Referenser och lästips

4 Diskrimineringsbyrån Uppsala Diskrimineringsbyrån Uppsala är en lokal antidiskrimineringsverksamhet som ägs av Uppsala Föreningsråd och har funnits sedan Genom vårt engagemang och vår kompetens vill vi bidra till att Uppsala och Sverige blir en bättre plats att leva på för alla människor. Vår målsättning är att alla som känner sig diskriminerade ska kunna vända sig till oss och kostnadsfritt få råd, stöd och medling i ärenden som rör diskriminering enligt lag. Genom förebyggande insatser, som utbildningar och kompetenshöjning inom exempelvis skola, organisationer och arbetsliv, vill vi också bidra till att skapa en långsiktig attitydförändring i samhället. Ett sätt för oss att driva detta arbete framåt är genom att utveckla nya utbildningar, metoder och verktyg för detta arbete. När det gäller vårt engagemang kring vad som händer på Internet sker detta främst inom ramen för vårt samarbete med det internationella nätverket INACH och vårt arvsfondsfinansierade projekt Nätvaro. Diskrimineringsbyrån Uppsala arbetar med samtliga diskrimineringsgrunder och vi har ett normkritiskt, intersektionellt och jämlikhetsintegrerat perspektiv i vår verksamhet. Läs mer på: INACH Diskrimineringsbyrån Uppsala är sedan 2007 svensk kontaktpunkt för det internationella nätverket INACH (International Network Against CyberHate) som arbetar med att förebygga och motverka IT-hat. INACH arbetar utifrån visionen att det som sker på Internet ska ligga i linje med mänskliga rättigheter bringing the online in line with human rights. Nätverkets medlemsorganisationer utbyter erfarenheter och samarbetar kring ärenden som gäller Internet. Detta arbete förstärktes genom att Diskrimineringsbyrån Uppsala i september 2011 fick projektet Nätvaro ett arbete mot IT-hat godkänt av arvsfonden. Ytterligare en välkommen förstärkning kom i november när integrationsminister Erik Ullenhag beslutade att stödja vårt arbete mot främlingsfientlighet och rasism på Internet med sek från Regeringskansliet. Detta bidrag har vi använt för att genomföra en förstudie bland ungdomar i Uppsala kommun, om deras erfarenheter och kunskaper om kränkningar på Internet. Denna rapport är ett av resultaten från den undersökningen. Läs mer på 5

5 1 Kartläggningen kan laddas ned från 2 Enligt Brottsförebyggande rådets rapport Hatbrott 2011 Nätvaro I januari 2012 körde Diskrimineringsbyrån Uppsala igång projektet Nätvaro ett arbete mot IT-hat. Projektet är finansierat av Allmänna Arvsfonden och kommer att pågå i tre år. Projektet bygger på en förstudie som genomfördes 2010 där en omfattande kartläggning gjordes av vilket arbete som redan nu görs i form av utbildning och aktioner mot kränkningar, hatbrott och diskriminering på nätet 1. Utifrån kartläggningen formulerades behoven av utbildningar som sammanför attitydfrågor, nuvarande lagstiftning och åtgärder. Vi upptäckte också ett behov av att sammanföra fler samhällsaktörer, såsom frivilligorganisationer, skola, myndigheter och media, för att tillsammans bidra till ett säkrare Internet för alla. Målsättningen är att nätet ska vara en plats som respekterar de mänskliga rättigheterna och följer de lagar vi har kring hatbrott och diskriminering. Begreppet IT-hat arbetades fram som en sammanfattande beskrivning av hatbrott, diskriminering och kränkningar som sker på nätet eller som är starkt relaterade till Internet. Begreppet innefattar både befintlig lagstiftning, attityder och normer. Projektet Nätvaro har i huvudsak två målgrupper. Dels riktar vi oss till ungdomar mellan år och dels till grupper i samhället som är särskilt utsatta för hatbrott och diskriminering på Internet. Dessa grupper är afrosvenskar, homooch bisexuella, judar, muslimer, romer, och transpersoner 2. För att projektet ska nå långsiktig effekt arbetar vi också med organisationer och myndigheter som arbetar särskilt med dessa målgrupper, såsom skola, fritidsverksamhet och frivilligorganisationer. I projektet kommer Diskrimineringsbyrån Uppsala därför att ta fram utbildningar och utbildningsmaterial till skolpersonal, till unga nätaktivister, till organisationer och myndigheter som arbetar med grupper särskilt utsatta för hatbrott och diskriminering, samt till företag som aktivt vill arbeta med mänskliga rättigheter på Internet. I linje med Diskrimineringsbyrån Uppsalas övriga rådgivningsverksamhet kommer vi också ta fram underlag så att vi på bästa sätt kan stödja personer som blivit utsatta för diskriminering och hatbrott på Internet. 6

6 Undersökningen När Nätvaro startade i januari 2012 var det ett högt tryck på att snabbt komma igång med projektet. Vi hade redan en omfattande kartläggning av arbetet mot IT-hat och en plan för vilka utbildningar vi skulle ta fram. När vi fick ytterligare ett bidrag för att genomföra en förstudie så beslöt vi oss för att börja med en av våra målgrupper, ungdomar, och snävade in gruppen till niondeklassare i Uppsala kommun, samt till personal som arbetar med dessa ungdomar. METODER Till en början tog vi fram en enkät som handlade om både kränkningar och hatbrott på Internet. Den testades sedan på fem stycken fokusgrupper med två till fem högstadieungdomar i varje grupp. Vi diskuterade underlaget tillsammans och de fick själva komma med förslag på ändringar i ordval. Efter denna första omgång av undersökingen kom vi fram till att enkäten dels behövde kortas ned och dels ha ett tydligare fokus. I slutänden kom enkäten att främst inrikta sig på kränkningar snarare än direkta hatbrott eftersom ungdomarna tyckte att det var ett krångligt begrepp och ansåg att de hade för lite kunskap om det för att kunna svara ärligt. Vi diskuterade hur mycket undervisning de fått om dessa saker i skolan och ungdomarna var mycket tveksamma. Alla hade haft samtal och undervisning om mobbning i skolan, men få kunde minnas att de pratat särskilt om kränkningar på nätet och ännu färre kände till begreppet hatbrott. I samband med detta kom det också upp ett förslag om att också göra en enkätundersökning bland personal på skolan. URVAL I mars skickade vi ut två webbenkäter till de kommunala skolorna i Uppsala. Förhoppningen var att den skulle nå ut till alla skolor och därför gick vi via skolchefen i kommunen. Tyvärr konkurrerade vi med ett stort antal andra enkäter under samma period och svarsunderlaget blev därför lågt. Av sammanlagt 1612 elever i årskurs nio fick vi in 194 svar, och av skolpersonalen fick vi in nio svar. På grund av låg svarsfrekvens gick vi också ut på vår hemsida och vår facebooksida och uppmanade skolpersonal och elever även i andra delar av landet att svara på enkäten. Av dessa fick vi in ytterligare nio svar på personalenkäten och två svar 7

7 på elevenkäten. Sammanställningen av resultaten i den här undersökningen har utgått ifrån elevenkäten i Uppsala kommun. Vi redovisar dock inte svaren i procent, eftersom svarsfrekvensen inte utgör ett signifikant statistiskt underlag, utan vi redovisar svaren i absoluta tal. Enkäten innehöll också möjligheter att svara på frågorna i löpande text. Dessa svar har vi analyserar kvalitativt och några av dessa svar har vi också inkluderat i rapporten. Enkäten för skolpersonal har alltför låg svarsfrekvens för att en redovisning av attityder och erfarenheter ska bli intressant. De svar som lämnades in har dock ändå ett stort värde för oss, genom att de indikerar hur vi i framtiden bör lägga upp utbildningar inom projektet Nätvaro. FRÅGESTÄLLNINGAR För att denna förstudie skulle bli användbar inom projektet i sin helhet så valde vi ut några frågeställningar som kunde ge oss mer kunskap om sambanden mellan användning av Internet, erfarenheter av kränkningar, samt kunskap om råd och stöd för den som själv blivit utsatt för internetrelaterade kränkningar. Frågorna lyder: - 3 AFK (away from keybord) kommer ursprungligen från spelvärlden där begreppet uppstod som ett sätt att snabbt förklara varför en person tog en paus i spelet eller inte kunde svara på chatmeddelanden. Undersökningens resultat VAD GÖR UNGA PÅ NÄTET? Frågan bör snarare ställas som: Vad gör unga inte på nätet? Det blir allt mer främmande att tala om nätet som en plats utanför det verkliga livet, det som brukar kalllas IRL (förkortning för engelskans in real life, eller på svenska i riktiga livet). Idag används allt oftare begreppet AFK som står för engelskans away from keybord 3, för att beskriva det som sker bortom datorns och nätets värld. Att inte använda sig av IRL kan vara ett sätt att markera att livet på nätet är minst lika viktigt som det i skolan, på stan eller vid matbordet. Det är viktigt, inte minst när vi talar om trakasserier, kränkningar och hatbrott, att vi istället kan tänka att i stort sett allt som sker 8

8 utanför nätet också sker på nätet, men på lite olika sätt. Exempelvis kan vi se i Brottsförebyggande rådets rapport om hatbrott 4 att det är samma grupper som utsätts för hatbrott på gatan som på Internet, bara i något olika omfattning. Enligt Uppsala kommuns undersökning Liv och Hälsa Ung 5 träffar majoriteten av unga fortfarande sina kompisar ansikte mot ansikte, men tre av tio uppger att de umgås mest med sina vänner via datorn eller mobilen. I vår enkät använde vi samma kategorier som Medierådet gör (Medierådet 2010) och kom fram till samma resultat av vad de vanligaste användningsområdena för unga är idag: att umgås på sociala sajter, att chatta, samt att titta på filmklipp. Detta bekräftas också av Mediebarometern som visar att 40% av barn mellan 9-14 år samt 79% av ungdomar mellan år använder sig av sociala medier en genomsnittlig dag 6. 4 Klingspor, Klara & Anna Frenzel. Hatbrott Statistik över polisanmälningar med Brottsförebyggande rådet Information och förlag, Liv och hälsa ung 2012, 6 Carlsson, Ulla (red.) Sveriges Mediebarometer 2010, Nordicom Sverige, Medie- Notiser; 1, VAD GÖR DU OFTAST PÅ INTERNET? (SVARA HÖGST TRE ALTERNATIV) Chattar Bloggar (på egen blogg) Chattar Läser andra Bloggar bloggar (på egen blogg) Tittar på filmklipp Läser andra bloggar Gör läxor Tittar och på filmklipp skolarbeten Gör läxor och Umgås på sociala sajter skolarbeten Umgås på sociala sajter Mejlar Mejlar Söker information om Söker information om annat än skolarbete annat än skolarbete Spelar spelspelar spel Streamar, laddar ner filer Streamar, laddar ner filer Annat Annat Av dessa vanligaste användningsområden är det ingen direkt skillnad fördelat på kön, men om vi tittar närmare på några av de andra alternativen så upptäcker vi något som är intressant. Alternativen Bloggar (på egen blogg) och Läser andras Tjejer Tjejer Killar Killar Vill inte svara Vill inte svara 7 Vid frågan om kön var det möjligt att ange vill inte svara. Det gick att kommentera varför de inte ville svara samt ange möjliga alternativ till kille och tjej. 9

9 bloggar domineras av tjejer, medan Spelar spel domineras av killar 7. En kille skriver så här till oss: - Med utgångspunkt i detta kan det vara av värde att i fortsatta studier jämföra användningsområden, synen på anonymitet och utsatthet för kränkningar, även med ett genusperspektiv. 8 Suler, John, The online (International Journal of Applied Psychoanalytic Studies 2(2), 2005; Dunkels, Elza. Vad gör unga på nätet? (Malmö, Gleerup), 2009 DISTANS OCH ANONYMITET Det kan vara viktigt att skilja på distans och anonymitet, och vi tänker att unga och vuxna sannolikt inte alltid menar samma saker med dessa begrepp. Med distans menar vi här att kunna och våga säga saker på nätet som få skulle säga direkt till någon annan, ansikte mot ansikte. Det är alltså inte samma sak som att inte veta vem personen är. Anonymitet däremot betyder i de flesta fall att inte alls veta vem personen är som har skrivit en text, eller kanske till och med den person som man chattar med över nätet. De ungdomar som deltog i fokusgruppintervjuerna skiftade dock mellan dessa begrepp och talade ibland om anonymitet trots att de egentligen visste vem den andra personen var eller att de misstänkte att andra visste vem de själva var. Det här fenomenet har kallats dissociative anonymity eller avskiljande anonymitet 8. Det är alltså en känsla av anonymitet som skapas genom distans och på så sätt upplever vi att vi är mindre sårbara och även kanske mer direkta i vår kommunikation. Vi skulle också kunna kalla det för upplevd anonymitet. I citatet ovan döljer sig en känsla av anonymitet eftersom det är få personer som faktiskt är fullständigt anonyma hela tiden på Internet. Det går också att tolka citatet som en frustration över oförmågan, och kanske ännu mer vuxnas oförmåga, att ändra på sakernas tillstånd. Här är det oerhört viktigt att inte se Internet som ett 10

10 separat fenomen ställt mot verkligheten. Om vi ska kunna arbeta effektivt mot kränkningar, som i det här fallet uttalas som mobbing, så måste vi lägga fokus på bakomliggande orsaker till varför kränkningar uppstår. I vår undersökning ställde vi både frågor om ungdomarnas egen utsatthet och om deras benägenhet att utsätta andra för obehag. På frågan om de tycker att det är lättare att skriva elaka saker om någon på Internet än att säga det direkt till personen så svarade en klar majoritet att de tyckte det. Därefter var det en medelstor grupp som inte ville svara på frågan. Detta betyder naturligtvis inte att alla dessa ungdomar har skrivit elaka saker på nätet, men det bör vara relevant att förhålla sig till detta när vi talar om IT-hat. Vi ställde inga direkta frågor om total anonymitet, d.v.s. då avsändaren inte alls uppger sin identitet. Detta kom däremot upp ofta i ungdomarnas egna kommentarer: En annan variant av samma tema syns i en kommentar kring fördelarna med anonymitet: TYCKER DU ATT DET ÄR LÄTTARE ATT SKRIVA ELAKA SAKER OM NÅGON PÅ INTERNET ÄN ATT SÄGA DET DIREKT TILL PERSONEN? Ja Nej Vill inte svara 17 Här är det alltså inte en fråga om att anonymiteten är ett medel för total yttrandefrihet utan snarare ett medel för att se vad andra egentligen tycker om saker. Detta perspektiv kan till viss del vara användbart för att kartlägga åsikter som inte är allmänt accepterade i samhället, men det ligger också en fara i att tro att anonymiteten automatiskt skapar möjlighet för människor att tala sanning. Det är också svårt att ta reda på hur många personer som gömmer sig bakom en eller flera användare. På Internet är det fullt möjligt för en person att skapa en illusion av en mobb genom att ha flera användarprofiler. Den anonymitet som skapas på Internet, oavsett om den är total eller endast upplevd, kan också vara ett sätt att testa yttranden och provocera fram reaktioner. KRÄNKNINGAR Det finns olika sätt att definiera vad en kränkning är. Oftast beskrivs det som ett paraplybegrepp för uppträdanden och handlingar som skadar en persons integritet 11

11 HAR DU KÄNT DIG KRÄNKT ÖVER NÅGOT SOM NÅGON HAR SKRIVIT PÅ INTERNET DEN SENASTE TIDEN? KÄNNER DU NÅGON ANNAN SOM HAR BLIVIT UTSATT FÖR KRÄNKNINGAR PÅ INTERNET? Ja Nej Vill inte svara eller värdighet. Kränkningarna kan vara fysiska, psykiska, verbala eller text-/ bildburna. När en kränkning har koppling till någon av de diskrimineringsgrunder som skyddas i diskrimineringslagen (etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, könsidentitet och könsuttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder) kallas det trakasserier. När det inte finns en sådan koppling mellan kränkningen och någon av diskrimineringsgrunderna kallas det för kränkande behandling. Skyddet mot kränkande behandling omfattas av skollagen. I dessa fall kan det handla om att någon kränker en annan person kopplat till personens kroppstorlek, politiska åsikter, sociala bakgrund eller liknande. En kränkning kan också sakna en synlig grund eller ett uttalat motiv. Upprepade trakasserier eller Ja kränkande behandling kallas vanligtvis mobbning. Något som ofta lyfts fram, och som även vi på Diskrimineringsbyrån Uppsala Nej vill uppmärksamma, är att en kränkning utgår ifrån den utsattes egna känsla av att ha blivit kränkt. Vill Lagstiftningen inte svaraär dock mer komplicerad än så. Känslan av att vara kränkt innebär inte alltid att ärendet går att driva enligt lag. När vi talar om kränkningar på Internet behöver det inte alltid vara direkt kopplat till ens egen person. Det kan till exempel kännas kränkande att behöva läsa i skolans blogg eller på en populär sida på Facebook att alla känner till att personer med en särskild religiös tro är si eller så, även om det inte är någon särskild person som är namngiven. På vår fråga till ungdomarna om de hade känt sig kränkta över något som någon har skrivit på Internet den senaste månaden svarade 35 stycken av 194 att de hade gjort det. Vi specificerade inte ordet kränkning utan de fick utgå ifrån hur de själva förstod ordet. Den stora majoriteten, 139 stycken, svarade att de inte hade känt sig kränkta.. På frågan om de kände någon annan som hade blivit utsatt för kränkningar på Internet var det dock många fler, hela 90 stycken, som svarade ja. Detta kan tolkas på åtminstone två Ja sätt. Dels ställdes inte frågan kring den senaste månaden och tidsspannet är därför längre. Dels kan det vara lättare att förstå och erkänna att en kränkning har skett Nej utifrån att någon annan pratar om det snarare än att erkänna sig själv som utsatt. Vill inte svara På en mer specifik fråga om ungdomarna blivit ledsna eller upprörda över något som någon skrivit om just dem själva så fick de välja så många svarsalternativ de ville. Här fanns alternativ som både täcker diskrimineringsgrunderna samt annan kränkande behandling, såsom kommentarer om kläder, vikt, politiska åsikter och ekonomi. Även på denna fråga svarade glädjande nog majoriteten, 129 stycken, 12

12 att de inte blivit ledsna eller upprörda över någonting av detta. Samtidigt måste vi se till de jakande svar som kom in. Alla kategorier av möjliga orsaker till kränkande behandling låg mycket jämnt, mellan sju till elva ifyllda svar av varje. 31 stycken svarade att de inte visste. HAR DU NÅGONSIN BLIVIT LEDSENELLER UPPRÖRD ÖVER NÅGOT SOM NÅGON HAR SKRIVIT OM DIG PÅ INTERNET SOM HANDLAR OM (DU FÅR KLICKA I FLERA SVAR)? Dina kläder Din vikt Din religion Ditt kön Din sexualitet Din hudfärg Dina politiska åsikter Din kultur Din ålder Din ekonomi En funktionsnedsättning Nej, jag har aldrig blivit ledsen eller upprörd över något av ovanstående alternativ Vet inte Om vi däremot analyserar resultaten uppdelat i ungdomar med båda föräldrar från Sverige, de med båda föräldrar från ett annat land än Sverige och de med en förälder från Sverige och en från ett annat land 9 så kan vi urskilja några tendenser. De med båda föräldrar från Sverige var överrepresenterade i kategorierna kläder och ålder. De med båda föräldrar från ett annat land än Sverige var 13 9 land. Det var också möjligt för ungdomarna att kommentera ifall de inte kände att de passade in i någon kategori eller helt

13 överrepresenterade i kategorierna religion, sexualitet och kultur. De med en förälder från Sverige och en förälder från ett annat land var överrepresenterade i kategorin hudfärg. Inställningen till att ordet kränkning är något som den utsatta ska känna själv kompliceras radikalt utifrån följande kommentarer: 10 Andrae Thelin & Williamson (red) Nya forskningsperspektiv på mobbning. Dokumentation av en forskarkonferens om mobbning september 2003, 2004 Vad betyder sådana uttalanden för alla oss som vill arbeta med dessa frågor? Det skulle kunna tolkas som att det finns en kunskap bland de svarande om vad som borde uppfattas som kränkningar, utifrån omvärldens definitioner, men att det faktiskt inte känns så farligt när det väl händer. Det skulle också kunna tolkas som en markering att det är viktigt att vara tuff och skaka av sig eventuella kränkningar som sker. Det är högst troligt att det rör sig om en normaliseringsprocess av kränkningar, det vill säga att handlingar och yttranden som inte skulle tolereras i ett samanhang upplevs som helt normalt i ett annat. I sådana fall är det viktigt att studera de bakomliggande sociala och kulturella mekanismerna som bidrar till denna normalisering 10. Därför är det viktigt att vi talar med ungdomar om hur de upplever saker på nätet och vad som faktiskt upplevs som kränkande. Kanske är det helt andra saker som berör och sårar än sådant vi omedelbart tror att vi ser? En sådan sak skulle kunna vara den svåra balansgången mellan att vilja bli sedd, exempelvis på sociala forum, och samtidigt inte kunna kontrollera informationsflödet på Internet som är önskvärt. På frågan om någon annan har lagt upp en bild eller en video på en själv fastän de inte vill detta svara 90 stycken ja, 84 stycken nej och 18 stycken vet inte. Majoriteten av de som svarade ja var tjejer. På frågan om de någonsin läst något på Internet om dem själva som inte är sant var det inte lika många som svarade ja, 49 stycken, mot 112 nej och 31 vet inte. Däremot var svaren mellan killar och tjejer det omvända, där var det dubbelt så många killar som tjejer som varit med om det. En kille kommenterade det dock på detta sätt: 14

14 HAR DU NÅGONSIN VARIT MED OM ATT NÅGON ANNAN HAR LAGT UPP EN BILD ELLER EN VIDEO AV DIG SOM DU INTE VILL SKA LIGGA PÅ INTERNET? Ja Nej Vet ej Ja Nej Vet ej Tjejer Killar Tjejer Killar Vill inte svara Vill inte svara Detta är en annan viktig del av nätanvändningen, i synnerhet på sociala forum. Även om det kan tyckas att Internet främjar spridning av rykten och trakasserier så finns där också en mer direkt möjlighet att besvara detta 11. Den upplevda anonymiteten, och därmed också känslan av att vara mindre sårbar, gäller alltså inte bara de personer som kränker utan också de som blir utsatta för kränkningar. Här 11 Jfr Dunkels,

15 HAR DU NÅGONSIN LÄST NÅGOT OM DIG SJÄLV PÅ INTERNET FÖR NÅGOT SOM INTE ÄR SANT? Tjejer Killar Vill inte svara 0 Ja Nej Vet ej är det viktigt att se på ungdomars egna strategier för att hantera kränkningar och fråga hur vi som vuxna kan göra för att stödja och underlätta dessa motstrategier istället för att skuldbelägga eller tala om hur de borde känna sig. RELATIONEN MELLAN INTERNET OCH SKOLAN I projektet Nätvaro vill Diskrimineringsbyrån Uppsala nå både ungdomar direkt och personer som jobbar med ungdomar, exempelvis inom skola och fritidsverksamhet. 16

16 Därför tyckte vi att det var viktigt att relatera kränkningar på nätet med ungdomarnas vardag i skolan. De flesta svenska skolor har dessutom datorer på skolan och antalet smartphones med ständig uppkoppling mot Internet ökar ständigt. Våra frågor kring relationen mellan Internet och skolan är också en markering mot föreställningen om att det som händer på nätet sker bortanför verkligheten. HAR DU NÅGONSIN STANNAT HEMMA FRÅN SKOLAN PÅ GRUND AV VAD NÅGON HAR SKRIVIT PÅ FACEBOOK ELLER LIKNANDE SOCIALT FORUM? Ja Nej Vet ej 17

17 67 av 194 svaranden uppger att bråk och konflikter som de har haft på Internet sedan har fortsatt i skolan. 63 stycken uppger också det omvända, nämligen att bråk och konflikter som de har haft i skolan också fortsätter efteråt på nätet. På frågan om eleverna varit med om att en klasskamrat skrivit något elakt på Internet om en så att andra i skolan kan se det svarade 38 stycken ja. På frågan om de någonsin skrivit någonting elakt själva så att andra på skolan kan se det så svarade 29 stycken ja. 27 stycken uppgav att de någonsin känt obehag att gå till skolan på grund av vad någon annan hade skrivit på Facebook eller liknande socialt forum, och 11 stycken uppgav att de någon gång hade stannat hemma på grund av samma sak. 13 stycken svarade att de inte visste om de hade stannat hemma från skolan på grund av vad någon hade skrivit på Facebook eller liknande forum. OM DU HAR BLIVIT ARG ELLER LEDSEN ÖVER VAD NÅGON HAR SKRIVIT PÅ INTERNET, VAD HAR DU DÅ GJORT? (DU FÅR VÄLJA FLERA SVAR) Jag har blockerat personen från att skriva på min sida Jag har anmält personen direkt på hemsidan Jag har sagt till personen ansikte mot ansikte att det inte är ok Jag har berättat det för en lärare Jag har berättat det för mina föräldrar Jag har pratat med kompisar Jag har gjort en anmälan till polisen Jag har skrivit taskiga saker tillbaka Jag har inte gjort någonting Jag har aldrig blivit arg eller ledsen över något som någon skrivit om mig på Internet Vet inte Annat (ge exempel)

18 Här är det visserligen relevant att notera att den stora massan inte upplever något problem med vad som skrivs om dem på Facebook, men det är därför än mer viktigt att ta itu med problemet för de som faktiskt är så utsatta att de inte ens vill gå till skolan. Elva personer är elva personer för mycket. Skollagen och diskrimineringslagen är hård på den här punkten och nolltolerans är det som gäller 12. Färre än hälften av de svarande, 83 stycken, svarade att de vet var de ska vända sig om de blivit utsatt av någon annan elev på skolan. Detta är oroväckande eftersom alla elever på skolan borde ha fått information om att skolan har ett ansvar i att utreda kränkningar och att det ska gå att vända sig till vilken ansvarig personal som helst på skolan. Det är också värt att notera att endast 74 stycken vet var de ska vända sig om de har blivit utsatta för kränkningar av någon vuxen. Dessvärre är det i de allra flesta fall inte skolan som eleverna vänder sig till. Endast fem personer uppger att de har berättat för en lärare. Det allra vanligaste är att själv blockera personen från att skriva saker på ens egen sida (vilket alltså gäller sociala forum och bloggar). Utöver detta är det vanligast att prata med kompisar om man har blivit kränkt av någon på Internet. I fråga om skolans ansvar för att undersöka skolrelaterade kränkningar så behövs alltså större insatser och bättre stöd både till elever och till personal. Detta är viktigt för att eleverna på skolan ska kunna använda sig av sitt lagstadgade skydd mot kränkande behandling. 12 Skolverket, Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling. Lagens krav och huvudmannens ansvar,

19 SAMMANFATTNING Med utgångspunkt i undersökningens frågeställningar har vi kommit till slutsatsen att det finns samband mellan användningen av Internet och utsatthet för kränkningar i meningen att kränkningar tar sig olika uttryck i olika forum. I spelanvändning med anonyma användarprofiler eller andra sammanhang där användarna är helt anonyma är det enligt de svarande lättare att skriva elaka och kränkande saker. Kränkningar sker också på sociala forum där användarna är synliga men den upplevda anonymiteten som uppstår av att sitta bakom en skärm kan också ge effekter. Exempelvis kan det vara lättare att skriva elaka saker, men det är också lättare att bemöta lögner och ryktesspridning direkt. Vi har också sett ett tydligt samband mellan konflikter och kränkningar på Internet och i skolan. För att sammanfatta detta kan man tala om en form av trappa: 34 % av de svarande uppger att bråk de har haft i skolan sedan har fortsatt på nätet. Därefter är det ca 20 % svarar att klasskamrater skolan har kunnat läsa elakheter som skrivs om dem på nätet. 14 % svarar att de känt obehag att gå till skolan på grund av detta och 6 % av de svarande har dessutom stannat hemma från skolan på grund av elakheter på Internet. Trots detta är det ytterst få, endast 2,5 %, som faktiskt skulle vända sig till en lärare om de blir utsatta för kränkningar på Internet. Vi menar att skolor och skolpersonal behöver bli bättre på att integrera ungdomars nätanvändning och erfarenheter av kränkningar på nätet i sin dagliga verksamhet. Det finns tendenser att vilja dra upp tydliga gränser mellan skolans verkliga värld och det som sker på Internet. Detta kan i värsta fall resultera i att elever inte vågar eller vill berätta för skolpersonal vad de är med om på Internet. Överlag ser vi ett behov av att fler i samhället, inte minst skolpersonal och föräldrar, är aktiva på Internet och talar både med varandra och de ungdomar som de träffar om det det sociala liv som ständigt pågår där. 20

20 REFERENSER OCH LÄSTIPS Andrae Thelin, Annika & Hazel Williamson (red) - Nordiska ministerrådet/skolsamarbete. (ANP 2004:724), Dunkels, Elza. Malmö, Gleerup, 2009 Klingspor, Klara & Anna Frenzel. Brottsförebyggande rådet Information och förlag, Lindqvist, Johnny & Ewa Thorslund..SE:s Internetguide, nr 5, Version eller Version Liv och hälsa ung 2012, (hämtat maj 2012) Medierådet Carlsson, Ulla (red.), Nordicom Sverige, MedieNotiser; Skolverket.. Rapport 326, Skolverket., Suler, John ,

21 24

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Trygghet i den digitala skolmiljön -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Syfte Stärka skolpersonal i arbetet med att göra elevers digitala skolmiljö trygg Göra likabehandling

Läs mer

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Trygghet i den digitala skolmiljön -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Syfte Stärka skolpersonal i arbetet med att göra elevers digitala skolmiljö trygg Göra likabehandling

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. 1 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. ProAros vision: Alltid bästa möjliga möte. Definitioner: Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Elevversion PLUGGPARADISET Vad betyder Plan mot diskriminering och kränkande behandling? Plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett dokument

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor Plan mot kränkande behandling Sandbyhovs förskolor Läsåret 2010/2011 Likabehandlingsplan Innehåll: 1. Inledning Bakgrund och syfte Hur är planen framtagen Definitioner av diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Skolledningens ställningstagande

Skolledningens ställningstagande Likabehandlingsplan Ankan 2013/2014 Skolledningens ställningstagande Denna likabehandlingsplan bygger på skollagen och diskrimineringslagen. Lagarna förtydligar förskolans ansvar att arbeta mot all form

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Läroplan

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING MÖLLEBACKSSKOLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING MÖLLEBACKSSKOLAN SÖLVESBORGS KOMMUN Möllebacksskolan LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING MÖLLEBACKSSKOLAN Reviderad 2013-09-10 Förord Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola Datum Sida 2014-03-12 1 (11) Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola Upprättad 20140312 Dokumentägare Tuula Dajén Kulturchef Giltighetstid: Tillsvidare Postadress Besöksadress

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012 Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan Gäller from 1 april 2012 Revideras 15 mars 2013 Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi

Läs mer

Individuella Gymnasiet Ekerö

Individuella Gymnasiet Ekerö Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll

Läs mer

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/ 2014 Pedagogisk omsorg Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja

Läs mer

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor Regelverk Den 1 januari 2009 trädde Diskrimineringslagen i kraft (SFS

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling år 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling år 2016 Logårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling år 2016 Bakgrund Denna plan bygger på diskrimineringslagen, skollagens förbud mot kränkande behandling samt Skolverkets allmänna råd

Läs mer

Likabehandlingsarbetets ramverk

Likabehandlingsarbetets ramverk Bilaga till Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Stureby förskolor 2013 Likabehandlingsarbetets ramverk - Lagar och begrepp Innehåll Likabehandlingsarbetets ramverk... 3 Lagstiftning...

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201 Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2015-201 2016 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola

Läs mer

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1. Vision Hur vi vill att vår skola ska vara Vår vision är att vara en skola för alla där alla, oavsett vem man är och vad man tycker, känner sig trygga och respekterade. På Praktiska Malmö Limhamn ska

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Skolledningens ställningstagande

Skolledningens ställningstagande Likabehandlingsplan Gothem förskola 2013/2014 Skolledningens ställningstagande Denna likabehandlingsplan bygger på skollagen och diskrimineringslagen. Lagarna förtydligar förskolans ansvar att arbeta mot

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Likabehandlingsplan för Trojenborgsskolan

Likabehandlingsplan för Trojenborgsskolan Reviderad 080818 Likabehandlingsplan för Trojenborgsskolan Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid Trojenborgsskolan i Skänninge och gäller för läsåret 2008/2009. Bakgrund Alla barn,

Läs mer

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Likabehandlingsplan Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Bakgrund Alla barn och personal ska känna sig trygga. De

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan. Årlig plan för vuxenutbildningen

Likabehandlingsplan. Årlig plan för vuxenutbildningen Likabehandlingsplan Årlig plan för vuxenutbildningen Vuxenutbildningen NVU 2015 1 Lagstiftning I diskrimineringslagen finns idag sju diskrimineringsgrunder. Lagen är till för att förhindra diskriminering

Läs mer

Månsarps förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Månsarps förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Månsarps förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Månsarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2016/2017 Ansvarig för planen Förskolechefen och

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

Likabehandlingsplan. Stöd för Likabehandlingsarbetet. Mål för främjande och förebyggande arbete, utifrån kartläggning.

Likabehandlingsplan. Stöd för Likabehandlingsarbetet. Mål för främjande och förebyggande arbete, utifrån kartläggning. Kvällens upplägg Presentation förälder/vårdnadshavare Elev Läget i klassen Händer i ämnena nu och framåt Prao Förra Temat; Kärlek Kommande Tema Sthlm v 19-21 Skolrådsrepresentanter Likabehandlingsplanen;

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Vildmarkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Vildmarkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vildmarkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen. Vildmarkens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Christel Torstensson

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg

Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg 2015 Vuxenskolan, Likabehandlingsplan Sida 1 Innehållsförteckning Bakgrund och uppdrag... 3 Lagens syfte... 3 Vuxenskolans värdegrund... 3 Övergripande mål för

Läs mer

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Frö & Freja Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-

Läs mer

Bors skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bors skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bors skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Årskurs 7-9 Läsår 2015/2016 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Årskurs 7-9

Läs mer

Plan mot kränkande behandling år 2015, Logården

Plan mot kränkande behandling år 2015, Logården Logårdens förskola Plan mot kränkande behandling år 2015, Logården Bakgrund Denna plan bygger på diskrimineringslagen, skollagens förbud mot kränkande behandling samt Skolverkets allmänna råd om arbetet

Läs mer

Kärr Äventyrsförskolas plan mot diskriminering och annan kränkande behandling

Kärr Äventyrsförskolas plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Kärr Äventyrsförskolas plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Kärrs förskolas Vision: Ett lustfullt lärande i trygg miljö Kärrs förskolas Mål: En förskola fri från kränkningar där alla

Läs mer

Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan 2015-2016

Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan 2015-2016 Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan 2015-2016 Inledning På Öppna förskolan ska alla känna sig välkomna och lika värda. Vi ser olikheter som en tillgång och ingen ska bli utsatt för kränkande

Läs mer

Kränkande behandling/mobbning går att stoppa!

Kränkande behandling/mobbning går att stoppa! Föräldra- och elevfolder 2015/16 Kränkande behandling/mobbning går att stoppa! Även om du inte tycker att ämnet berör dig just nu, ber vi dig läsa och spara foldern. Vi på Mariehällsskolan arbetar aktivt

Läs mer

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan Inledning På Öppna förskolan ska alla känna sig välkomna och lika värda. Vi ser olikheter som en tillgång och ingen ska bli utsatt för kränkande behandling,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling HEMSJÖ FÖRSKOLOR

Plan mot diskriminering och kränkande behandling HEMSJÖ FÖRSKOLOR Elevhälsoteamet Rektor grundskola/fritids/förskola Pia Hanzén, tfn, 0322-617285, 0705-751063 pia.hanzen@alingsas.se Specialpedagog Ulla Pettersson tfn: 0734-154998 ulla.pettersson@alingsas.se Plan mot

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Fågelbo och fritidshemmet Smultronstället 24 januari 2013 Plan mot diskriminering och kränkande behandling förskolan Fågelbo och fritidshemmet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 för den gymnasiala vuxenutbildningen i Falu kommun Arbetsmarknads- integrations- och kompetensförvaltningen, AIK Vuxenutbildningen Bakgrund Vuxenutbildningen

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Förskolan i Surahammars Kommun

Förskolan i Surahammars Kommun Förskolan i Surahammars Kommun Förskolans årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling. 2015/2016 Innehållsförteckning Vision, syfte, policy och ansvar 3 Definitioner

Läs mer

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA 1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta

Läs mer

Målsättning, vision och kärnvärden

Målsättning, vision och kärnvärden Målsättning, vision och kärnvärden På Skanör Falsterbo Montessoriskola är visionen att utbilda morgondagens världsmedborgare. All personal på skolan arbetar aktivt för att förhindra varje form av diskriminering

Läs mer

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Likabehandlingsplan Knappen 2014 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning Vision..2 Kartläggning/nulägesanalys.2 Förankring av likabehandlingsplanen..4 Åtgärder.5 kompetensutveckling.6

Läs mer

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2016-10-31 2017-10-31 Stockslycke förskola avdelning Norrskenet 1 Innehåll Inledning 3 Mål 3 Syfte 3 Förskolans mål enligt Lpfö

Läs mer

ABF Komvux Stockholm. Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling

ABF Komvux Stockholm. Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling 1 Gäller t.o.m. 2014-06-30 ABF Komvux Stockholm Läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Inledning Vision ABF Komvux Stockholm rustar eleverna för framtiden. I detta ingår

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling År 2016/ 2017 1.Grunduppgifter Verksamheter som omfattas av planen: Planen gäller för fritidsverksamhet vid Tussilagon. Huvudmål med likabehandlingsarbetet:

Läs mer

BJÖRKHAGA FÖRSKOLA. Björkhaga förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

BJÖRKHAGA FÖRSKOLA. Björkhaga förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 BJÖRKHAGA FÖRSKOLA Björkhaga förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Bakgrund Alla förskolor och skolor ska ha en aktuell och levande plan mot diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 TRANÅS KOMMUN Hösten 2014 Författare: Soili Nilsson, Marianne Persson, Julia Valaszkai Lärcentrum Västra Vux Innehållsförteckning

Läs mer

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola Likabehandlingsplan Skurholmens förskola 2016-2017 Vad säger lagen? Skollagen Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen.

Läs mer

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling OVANÅKERS KOMMUN 2016-09-30 Barn- och utbildning Rotebergs skola Chris Sommar Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vår målsättning: Alla ska trivas i skolan.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11

LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11 SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebackens utbildningsområde LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11 Bergaskolan, år 7-9 1 Vad säger lagarna? Likabehandlingsarbetet regleras sedan

Läs mer

Likabehandlingsplan plan mot mobbning och kränkande behandling Majas förskola

Likabehandlingsplan plan mot mobbning och kränkande behandling Majas förskola Likabehandlingsplan plan mot mobbning och kränkande behandling Majas förskola Upprättad Reviderad Gäller till 2013-07-31 Fastställd av: Personal Skolledning Förskoleråd Samverkan - 1 - Till dig som förälder

Läs mer

Plan mot Kränkande behandling Likabehandlingsplan för LENA fritidshem 2015-2016

Plan mot Kränkande behandling Likabehandlingsplan för LENA fritidshem 2015-2016 Plan mot Kränkande behandling Likabehandlingsplan för LENA fritidshem 2015-2016 Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra skolor ska alla barn och vuxna respektera

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vetterstorps förskola Förskolechef: Maria Välimaa 1 Vår vision Förskolan ska vara en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechef Vår vision: På vår förskola

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011 Mälarakademin ska vara en arbetsplats där ingen diskrimineras, trakasseras, utsätts för mobbning, rasism, främlingsfientlighet,

Läs mer

Förskolan Bullerbyn. Skolområde VÄST

Förskolan Bullerbyn. Skolområde VÄST Förskolan Bullerbyn Skolområde VÄST Innehållsförteckning Vision sid.3 Skolledningens ställningstagande sid.3 Diskrimineringslagen.. sid.3 Skollagen.sid. 4 Definitioner av diskriminering, trakasserier och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola Bjuvs förskolor En känsla av härlighet! Återupprättad dec 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Prästkragens Förskola 151210-161210 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering

Läs mer

Trygghet. Likabehandlingsplan för Förskolan Äventyret. Våra övergripande mål

Trygghet. Likabehandlingsplan för Förskolan Äventyret. Våra övergripande mål Hälsa Lärande Trygghet Likabehandlingsplan för Förskolan Äventyret Våra övergripande mål På Förskolan Äventyret arbetar vi aktivt för att alla barn ska känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och

Läs mer

Likabehandlingsplan. Furuhalls förskola

Likabehandlingsplan. Furuhalls förskola Likabehandlingsplan Furuhalls förskola Innehållsförteckning Styrdokument 3 Furuhalls förskolas likabehandlingsplan..4 Definitioner 4 Mål 5 Syfte.5 Åtgärder 5 Till dig som förälder!...6 Förebyggande arbete.7

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013 Gäller under tiden 2012-08-30 2013-08-30 Inledning Handlingsplanens främsta syfte är att främja barns och

Läs mer

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2016-201 2017 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan år 4-9

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan år 4-9 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Rektor Eva Andersson Rektor Eva Andersson 2015-01-28 1 (5) Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Page 1 of 5 Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier

Läs mer

Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 2015-11-01 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017 Datum: 2015-12-28 Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017 Innehåll: 1. Inledning 2. Likabehandlingsplanens syfte 3. Definitioner 4.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Bollens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Bollens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Bollens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Vår vision På vår förskola lyfter vi fram barnets styrkor och vill utveckla deras egna tänkande, alla ska bli sedda, berörda,

Läs mer

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Teknikprogrammet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling Åryds förskola

Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling Åryds förskola Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling 2015-2016 Åryds förskola VARFÖR EN PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING? Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett

Läs mer

Röinge förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Röinge förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Röinge förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen. Röinge förskola Ansvarig för planen Förskolechef Christel Torstensson Vår vision

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mineralens förskola 2015/2016 Om oss Vi är en två-avdelningsförskola i utkanten av Boliden. Vi är 6 heltidstjänster i barngrupp, 1 kokerska på heltid

Läs mer

Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Eneryda förskola Enelyckan INLEDNING Krav på likabehandling Enligt likabehandlingslagen, som började gälla fr.o.m 1 april 2006, ska varje

Läs mer

Vår vision 3. Inledning.4. Lagarna 4-5. Definitioner - Vad betyder orden...6. Kartläggning 7. Kön..8. Etnisk tillhörighet 9. Funktionshinder...

Vår vision 3. Inledning.4. Lagarna 4-5. Definitioner - Vad betyder orden...6. Kartläggning 7. Kön..8. Etnisk tillhörighet 9. Funktionshinder... Förskolan Smultronställets Trygghetsplan 2015 Innehållsförteckning Vår vision 3 Inledning.4 Lagarna 4-5 Definitioner - Vad betyder orden...6 Kartläggning 7 Kön..8 Etnisk tillhörighet 9 Religion eller annan

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Varför

Läs mer

KUNSKAP TRYGGHET GLÄDJE SKARPÄNGSSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN. Läsåret 2013-2014

KUNSKAP TRYGGHET GLÄDJE SKARPÄNGSSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN. Läsåret 2013-2014 LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 2013-2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 2 2. LAGSTIFTNING OCH STYRDOKUMENT 2 2.1 Diskrimineringslagen (2008:567) 2 2.2 Skollagen 2010:800 2 2.3 Lgr 11 3 3. SKARPÄNGSSKOLANS

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På Linbråkan ska alla barn känna sig trygga och bemötas och behandlas med värdighet och respekt. Inget barn ska känna obehag över att gå till förskolan

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium 2010-2011

Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium 2010-2011 Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium 2010-2011 Bildning, fritid och kultur Innehåll Policy för att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

Läs mer

Brännans förskoleområde

Brännans förskoleområde Del 1 Brännans förskoleområde Orkesterns förskola avd Näktergalen Förskolans namn Läsåret 2015-2016 2015-08-10 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor,

Läs mer