HUR SER UNGDOMAR PÅ KRÄNKNINGAR SOM SKER PÅ NÄTET? EN STUDIE OM ELEVER I ÅRSKURS 9 I UPPSALA KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HUR SER UNGDOMAR PÅ KRÄNKNINGAR SOM SKER PÅ NÄTET? EN STUDIE OM ELEVER I ÅRSKURS 9 I UPPSALA KOMMUN"

Transkript

1 HUR SER UNGDOMAR PÅ KRÄNKNINGAR SOM SKER PÅ NÄTET? EN STUDIE OM ELEVER I ÅRSKURS 9 I UPPSALA KOMMUN 1

2 Redaktionsgrupp: Anna Adeniji, Andreas Alfredsson, Lina Gidlund, Frida Karlson Research: Anna Adeniji, Stephanie Nordmark Djelassi Författare: Anna Adeniji Tryck: Edita, Västra Aros, Västerås 2012 Layout: Ploski & Lindberg Copyright: Diskrimineringsbyrån Uppsala/Uppsala Föreningsråd ISBN: www-diskrimineringsbyran.se 2

3 Innehåll Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU)...5 INACH...5 Nätvaro ett arbete mot IT-hat...6 Undersökningen...7 Metoder...7 Urval...7 Frågeställningar...8 Undersökningens resultat...8 Vad gör unga på nätet?...8 Distans och anonymitet...10 Kränkningar...11 Relationen mellan Internet och skolan...16 Sammanfattning...21 Referenser och lästips

4 Diskrimineringsbyrån Uppsala Diskrimineringsbyrån Uppsala är en lokal antidiskrimineringsverksamhet som ägs av Uppsala Föreningsråd och har funnits sedan Genom vårt engagemang och vår kompetens vill vi bidra till att Uppsala och Sverige blir en bättre plats att leva på för alla människor. Vår målsättning är att alla som känner sig diskriminerade ska kunna vända sig till oss och kostnadsfritt få råd, stöd och medling i ärenden som rör diskriminering enligt lag. Genom förebyggande insatser, som utbildningar och kompetenshöjning inom exempelvis skola, organisationer och arbetsliv, vill vi också bidra till att skapa en långsiktig attitydförändring i samhället. Ett sätt för oss att driva detta arbete framåt är genom att utveckla nya utbildningar, metoder och verktyg för detta arbete. När det gäller vårt engagemang kring vad som händer på Internet sker detta främst inom ramen för vårt samarbete med det internationella nätverket INACH och vårt arvsfondsfinansierade projekt Nätvaro. Diskrimineringsbyrån Uppsala arbetar med samtliga diskrimineringsgrunder och vi har ett normkritiskt, intersektionellt och jämlikhetsintegrerat perspektiv i vår verksamhet. Läs mer på: INACH Diskrimineringsbyrån Uppsala är sedan 2007 svensk kontaktpunkt för det internationella nätverket INACH (International Network Against CyberHate) som arbetar med att förebygga och motverka IT-hat. INACH arbetar utifrån visionen att det som sker på Internet ska ligga i linje med mänskliga rättigheter bringing the online in line with human rights. Nätverkets medlemsorganisationer utbyter erfarenheter och samarbetar kring ärenden som gäller Internet. Detta arbete förstärktes genom att Diskrimineringsbyrån Uppsala i september 2011 fick projektet Nätvaro ett arbete mot IT-hat godkänt av arvsfonden. Ytterligare en välkommen förstärkning kom i november när integrationsminister Erik Ullenhag beslutade att stödja vårt arbete mot främlingsfientlighet och rasism på Internet med sek från Regeringskansliet. Detta bidrag har vi använt för att genomföra en förstudie bland ungdomar i Uppsala kommun, om deras erfarenheter och kunskaper om kränkningar på Internet. Denna rapport är ett av resultaten från den undersökningen. Läs mer på 5

5 1 Kartläggningen kan laddas ned från 2 Enligt Brottsförebyggande rådets rapport Hatbrott 2011 Nätvaro I januari 2012 körde Diskrimineringsbyrån Uppsala igång projektet Nätvaro ett arbete mot IT-hat. Projektet är finansierat av Allmänna Arvsfonden och kommer att pågå i tre år. Projektet bygger på en förstudie som genomfördes 2010 där en omfattande kartläggning gjordes av vilket arbete som redan nu görs i form av utbildning och aktioner mot kränkningar, hatbrott och diskriminering på nätet 1. Utifrån kartläggningen formulerades behoven av utbildningar som sammanför attitydfrågor, nuvarande lagstiftning och åtgärder. Vi upptäckte också ett behov av att sammanföra fler samhällsaktörer, såsom frivilligorganisationer, skola, myndigheter och media, för att tillsammans bidra till ett säkrare Internet för alla. Målsättningen är att nätet ska vara en plats som respekterar de mänskliga rättigheterna och följer de lagar vi har kring hatbrott och diskriminering. Begreppet IT-hat arbetades fram som en sammanfattande beskrivning av hatbrott, diskriminering och kränkningar som sker på nätet eller som är starkt relaterade till Internet. Begreppet innefattar både befintlig lagstiftning, attityder och normer. Projektet Nätvaro har i huvudsak två målgrupper. Dels riktar vi oss till ungdomar mellan år och dels till grupper i samhället som är särskilt utsatta för hatbrott och diskriminering på Internet. Dessa grupper är afrosvenskar, homooch bisexuella, judar, muslimer, romer, och transpersoner 2. För att projektet ska nå långsiktig effekt arbetar vi också med organisationer och myndigheter som arbetar särskilt med dessa målgrupper, såsom skola, fritidsverksamhet och frivilligorganisationer. I projektet kommer Diskrimineringsbyrån Uppsala därför att ta fram utbildningar och utbildningsmaterial till skolpersonal, till unga nätaktivister, till organisationer och myndigheter som arbetar med grupper särskilt utsatta för hatbrott och diskriminering, samt till företag som aktivt vill arbeta med mänskliga rättigheter på Internet. I linje med Diskrimineringsbyrån Uppsalas övriga rådgivningsverksamhet kommer vi också ta fram underlag så att vi på bästa sätt kan stödja personer som blivit utsatta för diskriminering och hatbrott på Internet. 6

6 Undersökningen När Nätvaro startade i januari 2012 var det ett högt tryck på att snabbt komma igång med projektet. Vi hade redan en omfattande kartläggning av arbetet mot IT-hat och en plan för vilka utbildningar vi skulle ta fram. När vi fick ytterligare ett bidrag för att genomföra en förstudie så beslöt vi oss för att börja med en av våra målgrupper, ungdomar, och snävade in gruppen till niondeklassare i Uppsala kommun, samt till personal som arbetar med dessa ungdomar. METODER Till en början tog vi fram en enkät som handlade om både kränkningar och hatbrott på Internet. Den testades sedan på fem stycken fokusgrupper med två till fem högstadieungdomar i varje grupp. Vi diskuterade underlaget tillsammans och de fick själva komma med förslag på ändringar i ordval. Efter denna första omgång av undersökingen kom vi fram till att enkäten dels behövde kortas ned och dels ha ett tydligare fokus. I slutänden kom enkäten att främst inrikta sig på kränkningar snarare än direkta hatbrott eftersom ungdomarna tyckte att det var ett krångligt begrepp och ansåg att de hade för lite kunskap om det för att kunna svara ärligt. Vi diskuterade hur mycket undervisning de fått om dessa saker i skolan och ungdomarna var mycket tveksamma. Alla hade haft samtal och undervisning om mobbning i skolan, men få kunde minnas att de pratat särskilt om kränkningar på nätet och ännu färre kände till begreppet hatbrott. I samband med detta kom det också upp ett förslag om att också göra en enkätundersökning bland personal på skolan. URVAL I mars skickade vi ut två webbenkäter till de kommunala skolorna i Uppsala. Förhoppningen var att den skulle nå ut till alla skolor och därför gick vi via skolchefen i kommunen. Tyvärr konkurrerade vi med ett stort antal andra enkäter under samma period och svarsunderlaget blev därför lågt. Av sammanlagt 1612 elever i årskurs nio fick vi in 194 svar, och av skolpersonalen fick vi in nio svar. På grund av låg svarsfrekvens gick vi också ut på vår hemsida och vår facebooksida och uppmanade skolpersonal och elever även i andra delar av landet att svara på enkäten. Av dessa fick vi in ytterligare nio svar på personalenkäten och två svar 7

7 på elevenkäten. Sammanställningen av resultaten i den här undersökningen har utgått ifrån elevenkäten i Uppsala kommun. Vi redovisar dock inte svaren i procent, eftersom svarsfrekvensen inte utgör ett signifikant statistiskt underlag, utan vi redovisar svaren i absoluta tal. Enkäten innehöll också möjligheter att svara på frågorna i löpande text. Dessa svar har vi analyserar kvalitativt och några av dessa svar har vi också inkluderat i rapporten. Enkäten för skolpersonal har alltför låg svarsfrekvens för att en redovisning av attityder och erfarenheter ska bli intressant. De svar som lämnades in har dock ändå ett stort värde för oss, genom att de indikerar hur vi i framtiden bör lägga upp utbildningar inom projektet Nätvaro. FRÅGESTÄLLNINGAR För att denna förstudie skulle bli användbar inom projektet i sin helhet så valde vi ut några frågeställningar som kunde ge oss mer kunskap om sambanden mellan användning av Internet, erfarenheter av kränkningar, samt kunskap om råd och stöd för den som själv blivit utsatt för internetrelaterade kränkningar. Frågorna lyder: - 3 AFK (away from keybord) kommer ursprungligen från spelvärlden där begreppet uppstod som ett sätt att snabbt förklara varför en person tog en paus i spelet eller inte kunde svara på chatmeddelanden. Undersökningens resultat VAD GÖR UNGA PÅ NÄTET? Frågan bör snarare ställas som: Vad gör unga inte på nätet? Det blir allt mer främmande att tala om nätet som en plats utanför det verkliga livet, det som brukar kalllas IRL (förkortning för engelskans in real life, eller på svenska i riktiga livet). Idag används allt oftare begreppet AFK som står för engelskans away from keybord 3, för att beskriva det som sker bortom datorns och nätets värld. Att inte använda sig av IRL kan vara ett sätt att markera att livet på nätet är minst lika viktigt som det i skolan, på stan eller vid matbordet. Det är viktigt, inte minst när vi talar om trakasserier, kränkningar och hatbrott, att vi istället kan tänka att i stort sett allt som sker 8

8 utanför nätet också sker på nätet, men på lite olika sätt. Exempelvis kan vi se i Brottsförebyggande rådets rapport om hatbrott 4 att det är samma grupper som utsätts för hatbrott på gatan som på Internet, bara i något olika omfattning. Enligt Uppsala kommuns undersökning Liv och Hälsa Ung 5 träffar majoriteten av unga fortfarande sina kompisar ansikte mot ansikte, men tre av tio uppger att de umgås mest med sina vänner via datorn eller mobilen. I vår enkät använde vi samma kategorier som Medierådet gör (Medierådet 2010) och kom fram till samma resultat av vad de vanligaste användningsområdena för unga är idag: att umgås på sociala sajter, att chatta, samt att titta på filmklipp. Detta bekräftas också av Mediebarometern som visar att 40% av barn mellan 9-14 år samt 79% av ungdomar mellan år använder sig av sociala medier en genomsnittlig dag 6. 4 Klingspor, Klara & Anna Frenzel. Hatbrott Statistik över polisanmälningar med Brottsförebyggande rådet Information och förlag, Liv och hälsa ung 2012, 6 Carlsson, Ulla (red.) Sveriges Mediebarometer 2010, Nordicom Sverige, Medie- Notiser; 1, VAD GÖR DU OFTAST PÅ INTERNET? (SVARA HÖGST TRE ALTERNATIV) Chattar Bloggar (på egen blogg) Chattar Läser andra Bloggar bloggar (på egen blogg) Tittar på filmklipp Läser andra bloggar Gör läxor Tittar och på filmklipp skolarbeten Gör läxor och Umgås på sociala sajter skolarbeten Umgås på sociala sajter Mejlar Mejlar Söker information om Söker information om annat än skolarbete annat än skolarbete Spelar spelspelar spel Streamar, laddar ner filer Streamar, laddar ner filer Annat Annat Av dessa vanligaste användningsområden är det ingen direkt skillnad fördelat på kön, men om vi tittar närmare på några av de andra alternativen så upptäcker vi något som är intressant. Alternativen Bloggar (på egen blogg) och Läser andras Tjejer Tjejer Killar Killar Vill inte svara Vill inte svara 7 Vid frågan om kön var det möjligt att ange vill inte svara. Det gick att kommentera varför de inte ville svara samt ange möjliga alternativ till kille och tjej. 9

9 bloggar domineras av tjejer, medan Spelar spel domineras av killar 7. En kille skriver så här till oss: - Med utgångspunkt i detta kan det vara av värde att i fortsatta studier jämföra användningsområden, synen på anonymitet och utsatthet för kränkningar, även med ett genusperspektiv. 8 Suler, John, The online (International Journal of Applied Psychoanalytic Studies 2(2), 2005; Dunkels, Elza. Vad gör unga på nätet? (Malmö, Gleerup), 2009 DISTANS OCH ANONYMITET Det kan vara viktigt att skilja på distans och anonymitet, och vi tänker att unga och vuxna sannolikt inte alltid menar samma saker med dessa begrepp. Med distans menar vi här att kunna och våga säga saker på nätet som få skulle säga direkt till någon annan, ansikte mot ansikte. Det är alltså inte samma sak som att inte veta vem personen är. Anonymitet däremot betyder i de flesta fall att inte alls veta vem personen är som har skrivit en text, eller kanske till och med den person som man chattar med över nätet. De ungdomar som deltog i fokusgruppintervjuerna skiftade dock mellan dessa begrepp och talade ibland om anonymitet trots att de egentligen visste vem den andra personen var eller att de misstänkte att andra visste vem de själva var. Det här fenomenet har kallats dissociative anonymity eller avskiljande anonymitet 8. Det är alltså en känsla av anonymitet som skapas genom distans och på så sätt upplever vi att vi är mindre sårbara och även kanske mer direkta i vår kommunikation. Vi skulle också kunna kalla det för upplevd anonymitet. I citatet ovan döljer sig en känsla av anonymitet eftersom det är få personer som faktiskt är fullständigt anonyma hela tiden på Internet. Det går också att tolka citatet som en frustration över oförmågan, och kanske ännu mer vuxnas oförmåga, att ändra på sakernas tillstånd. Här är det oerhört viktigt att inte se Internet som ett 10

10 separat fenomen ställt mot verkligheten. Om vi ska kunna arbeta effektivt mot kränkningar, som i det här fallet uttalas som mobbing, så måste vi lägga fokus på bakomliggande orsaker till varför kränkningar uppstår. I vår undersökning ställde vi både frågor om ungdomarnas egen utsatthet och om deras benägenhet att utsätta andra för obehag. På frågan om de tycker att det är lättare att skriva elaka saker om någon på Internet än att säga det direkt till personen så svarade en klar majoritet att de tyckte det. Därefter var det en medelstor grupp som inte ville svara på frågan. Detta betyder naturligtvis inte att alla dessa ungdomar har skrivit elaka saker på nätet, men det bör vara relevant att förhålla sig till detta när vi talar om IT-hat. Vi ställde inga direkta frågor om total anonymitet, d.v.s. då avsändaren inte alls uppger sin identitet. Detta kom däremot upp ofta i ungdomarnas egna kommentarer: En annan variant av samma tema syns i en kommentar kring fördelarna med anonymitet: TYCKER DU ATT DET ÄR LÄTTARE ATT SKRIVA ELAKA SAKER OM NÅGON PÅ INTERNET ÄN ATT SÄGA DET DIREKT TILL PERSONEN? Ja Nej Vill inte svara 17 Här är det alltså inte en fråga om att anonymiteten är ett medel för total yttrandefrihet utan snarare ett medel för att se vad andra egentligen tycker om saker. Detta perspektiv kan till viss del vara användbart för att kartlägga åsikter som inte är allmänt accepterade i samhället, men det ligger också en fara i att tro att anonymiteten automatiskt skapar möjlighet för människor att tala sanning. Det är också svårt att ta reda på hur många personer som gömmer sig bakom en eller flera användare. På Internet är det fullt möjligt för en person att skapa en illusion av en mobb genom att ha flera användarprofiler. Den anonymitet som skapas på Internet, oavsett om den är total eller endast upplevd, kan också vara ett sätt att testa yttranden och provocera fram reaktioner. KRÄNKNINGAR Det finns olika sätt att definiera vad en kränkning är. Oftast beskrivs det som ett paraplybegrepp för uppträdanden och handlingar som skadar en persons integritet 11

11 HAR DU KÄNT DIG KRÄNKT ÖVER NÅGOT SOM NÅGON HAR SKRIVIT PÅ INTERNET DEN SENASTE TIDEN? KÄNNER DU NÅGON ANNAN SOM HAR BLIVIT UTSATT FÖR KRÄNKNINGAR PÅ INTERNET? Ja Nej Vill inte svara eller värdighet. Kränkningarna kan vara fysiska, psykiska, verbala eller text-/ bildburna. När en kränkning har koppling till någon av de diskrimineringsgrunder som skyddas i diskrimineringslagen (etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, könsidentitet och könsuttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder) kallas det trakasserier. När det inte finns en sådan koppling mellan kränkningen och någon av diskrimineringsgrunderna kallas det för kränkande behandling. Skyddet mot kränkande behandling omfattas av skollagen. I dessa fall kan det handla om att någon kränker en annan person kopplat till personens kroppstorlek, politiska åsikter, sociala bakgrund eller liknande. En kränkning kan också sakna en synlig grund eller ett uttalat motiv. Upprepade trakasserier eller Ja kränkande behandling kallas vanligtvis mobbning. Något som ofta lyfts fram, och som även vi på Diskrimineringsbyrån Uppsala Nej vill uppmärksamma, är att en kränkning utgår ifrån den utsattes egna känsla av att ha blivit kränkt. Vill Lagstiftningen inte svaraär dock mer komplicerad än så. Känslan av att vara kränkt innebär inte alltid att ärendet går att driva enligt lag. När vi talar om kränkningar på Internet behöver det inte alltid vara direkt kopplat till ens egen person. Det kan till exempel kännas kränkande att behöva läsa i skolans blogg eller på en populär sida på Facebook att alla känner till att personer med en särskild religiös tro är si eller så, även om det inte är någon särskild person som är namngiven. På vår fråga till ungdomarna om de hade känt sig kränkta över något som någon har skrivit på Internet den senaste månaden svarade 35 stycken av 194 att de hade gjort det. Vi specificerade inte ordet kränkning utan de fick utgå ifrån hur de själva förstod ordet. Den stora majoriteten, 139 stycken, svarade att de inte hade känt sig kränkta.. På frågan om de kände någon annan som hade blivit utsatt för kränkningar på Internet var det dock många fler, hela 90 stycken, som svarade ja. Detta kan tolkas på åtminstone två Ja sätt. Dels ställdes inte frågan kring den senaste månaden och tidsspannet är därför längre. Dels kan det vara lättare att förstå och erkänna att en kränkning har skett Nej utifrån att någon annan pratar om det snarare än att erkänna sig själv som utsatt. Vill inte svara På en mer specifik fråga om ungdomarna blivit ledsna eller upprörda över något som någon skrivit om just dem själva så fick de välja så många svarsalternativ de ville. Här fanns alternativ som både täcker diskrimineringsgrunderna samt annan kränkande behandling, såsom kommentarer om kläder, vikt, politiska åsikter och ekonomi. Även på denna fråga svarade glädjande nog majoriteten, 129 stycken, 12

12 att de inte blivit ledsna eller upprörda över någonting av detta. Samtidigt måste vi se till de jakande svar som kom in. Alla kategorier av möjliga orsaker till kränkande behandling låg mycket jämnt, mellan sju till elva ifyllda svar av varje. 31 stycken svarade att de inte visste. HAR DU NÅGONSIN BLIVIT LEDSENELLER UPPRÖRD ÖVER NÅGOT SOM NÅGON HAR SKRIVIT OM DIG PÅ INTERNET SOM HANDLAR OM (DU FÅR KLICKA I FLERA SVAR)? Dina kläder Din vikt Din religion Ditt kön Din sexualitet Din hudfärg Dina politiska åsikter Din kultur Din ålder Din ekonomi En funktionsnedsättning Nej, jag har aldrig blivit ledsen eller upprörd över något av ovanstående alternativ Vet inte Om vi däremot analyserar resultaten uppdelat i ungdomar med båda föräldrar från Sverige, de med båda föräldrar från ett annat land än Sverige och de med en förälder från Sverige och en från ett annat land 9 så kan vi urskilja några tendenser. De med båda föräldrar från Sverige var överrepresenterade i kategorierna kläder och ålder. De med båda föräldrar från ett annat land än Sverige var 13 9 land. Det var också möjligt för ungdomarna att kommentera ifall de inte kände att de passade in i någon kategori eller helt

13 överrepresenterade i kategorierna religion, sexualitet och kultur. De med en förälder från Sverige och en förälder från ett annat land var överrepresenterade i kategorin hudfärg. Inställningen till att ordet kränkning är något som den utsatta ska känna själv kompliceras radikalt utifrån följande kommentarer: 10 Andrae Thelin & Williamson (red) Nya forskningsperspektiv på mobbning. Dokumentation av en forskarkonferens om mobbning september 2003, 2004 Vad betyder sådana uttalanden för alla oss som vill arbeta med dessa frågor? Det skulle kunna tolkas som att det finns en kunskap bland de svarande om vad som borde uppfattas som kränkningar, utifrån omvärldens definitioner, men att det faktiskt inte känns så farligt när det väl händer. Det skulle också kunna tolkas som en markering att det är viktigt att vara tuff och skaka av sig eventuella kränkningar som sker. Det är högst troligt att det rör sig om en normaliseringsprocess av kränkningar, det vill säga att handlingar och yttranden som inte skulle tolereras i ett samanhang upplevs som helt normalt i ett annat. I sådana fall är det viktigt att studera de bakomliggande sociala och kulturella mekanismerna som bidrar till denna normalisering 10. Därför är det viktigt att vi talar med ungdomar om hur de upplever saker på nätet och vad som faktiskt upplevs som kränkande. Kanske är det helt andra saker som berör och sårar än sådant vi omedelbart tror att vi ser? En sådan sak skulle kunna vara den svåra balansgången mellan att vilja bli sedd, exempelvis på sociala forum, och samtidigt inte kunna kontrollera informationsflödet på Internet som är önskvärt. På frågan om någon annan har lagt upp en bild eller en video på en själv fastän de inte vill detta svara 90 stycken ja, 84 stycken nej och 18 stycken vet inte. Majoriteten av de som svarade ja var tjejer. På frågan om de någonsin läst något på Internet om dem själva som inte är sant var det inte lika många som svarade ja, 49 stycken, mot 112 nej och 31 vet inte. Däremot var svaren mellan killar och tjejer det omvända, där var det dubbelt så många killar som tjejer som varit med om det. En kille kommenterade det dock på detta sätt: 14

14 HAR DU NÅGONSIN VARIT MED OM ATT NÅGON ANNAN HAR LAGT UPP EN BILD ELLER EN VIDEO AV DIG SOM DU INTE VILL SKA LIGGA PÅ INTERNET? Ja Nej Vet ej Ja Nej Vet ej Tjejer Killar Tjejer Killar Vill inte svara Vill inte svara Detta är en annan viktig del av nätanvändningen, i synnerhet på sociala forum. Även om det kan tyckas att Internet främjar spridning av rykten och trakasserier så finns där också en mer direkt möjlighet att besvara detta 11. Den upplevda anonymiteten, och därmed också känslan av att vara mindre sårbar, gäller alltså inte bara de personer som kränker utan också de som blir utsatta för kränkningar. Här 11 Jfr Dunkels,

15 HAR DU NÅGONSIN LÄST NÅGOT OM DIG SJÄLV PÅ INTERNET FÖR NÅGOT SOM INTE ÄR SANT? Tjejer Killar Vill inte svara 0 Ja Nej Vet ej är det viktigt att se på ungdomars egna strategier för att hantera kränkningar och fråga hur vi som vuxna kan göra för att stödja och underlätta dessa motstrategier istället för att skuldbelägga eller tala om hur de borde känna sig. RELATIONEN MELLAN INTERNET OCH SKOLAN I projektet Nätvaro vill Diskrimineringsbyrån Uppsala nå både ungdomar direkt och personer som jobbar med ungdomar, exempelvis inom skola och fritidsverksamhet. 16

16 Därför tyckte vi att det var viktigt att relatera kränkningar på nätet med ungdomarnas vardag i skolan. De flesta svenska skolor har dessutom datorer på skolan och antalet smartphones med ständig uppkoppling mot Internet ökar ständigt. Våra frågor kring relationen mellan Internet och skolan är också en markering mot föreställningen om att det som händer på nätet sker bortanför verkligheten. HAR DU NÅGONSIN STANNAT HEMMA FRÅN SKOLAN PÅ GRUND AV VAD NÅGON HAR SKRIVIT PÅ FACEBOOK ELLER LIKNANDE SOCIALT FORUM? Ja Nej Vet ej 17

17 67 av 194 svaranden uppger att bråk och konflikter som de har haft på Internet sedan har fortsatt i skolan. 63 stycken uppger också det omvända, nämligen att bråk och konflikter som de har haft i skolan också fortsätter efteråt på nätet. På frågan om eleverna varit med om att en klasskamrat skrivit något elakt på Internet om en så att andra i skolan kan se det svarade 38 stycken ja. På frågan om de någonsin skrivit någonting elakt själva så att andra på skolan kan se det så svarade 29 stycken ja. 27 stycken uppgav att de någonsin känt obehag att gå till skolan på grund av vad någon annan hade skrivit på Facebook eller liknande socialt forum, och 11 stycken uppgav att de någon gång hade stannat hemma på grund av samma sak. 13 stycken svarade att de inte visste om de hade stannat hemma från skolan på grund av vad någon hade skrivit på Facebook eller liknande forum. OM DU HAR BLIVIT ARG ELLER LEDSEN ÖVER VAD NÅGON HAR SKRIVIT PÅ INTERNET, VAD HAR DU DÅ GJORT? (DU FÅR VÄLJA FLERA SVAR) Jag har blockerat personen från att skriva på min sida Jag har anmält personen direkt på hemsidan Jag har sagt till personen ansikte mot ansikte att det inte är ok Jag har berättat det för en lärare Jag har berättat det för mina föräldrar Jag har pratat med kompisar Jag har gjort en anmälan till polisen Jag har skrivit taskiga saker tillbaka Jag har inte gjort någonting Jag har aldrig blivit arg eller ledsen över något som någon skrivit om mig på Internet Vet inte Annat (ge exempel)

18 Här är det visserligen relevant att notera att den stora massan inte upplever något problem med vad som skrivs om dem på Facebook, men det är därför än mer viktigt att ta itu med problemet för de som faktiskt är så utsatta att de inte ens vill gå till skolan. Elva personer är elva personer för mycket. Skollagen och diskrimineringslagen är hård på den här punkten och nolltolerans är det som gäller 12. Färre än hälften av de svarande, 83 stycken, svarade att de vet var de ska vända sig om de blivit utsatt av någon annan elev på skolan. Detta är oroväckande eftersom alla elever på skolan borde ha fått information om att skolan har ett ansvar i att utreda kränkningar och att det ska gå att vända sig till vilken ansvarig personal som helst på skolan. Det är också värt att notera att endast 74 stycken vet var de ska vända sig om de har blivit utsatta för kränkningar av någon vuxen. Dessvärre är det i de allra flesta fall inte skolan som eleverna vänder sig till. Endast fem personer uppger att de har berättat för en lärare. Det allra vanligaste är att själv blockera personen från att skriva saker på ens egen sida (vilket alltså gäller sociala forum och bloggar). Utöver detta är det vanligast att prata med kompisar om man har blivit kränkt av någon på Internet. I fråga om skolans ansvar för att undersöka skolrelaterade kränkningar så behövs alltså större insatser och bättre stöd både till elever och till personal. Detta är viktigt för att eleverna på skolan ska kunna använda sig av sitt lagstadgade skydd mot kränkande behandling. 12 Skolverket, Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling. Lagens krav och huvudmannens ansvar,

19 SAMMANFATTNING Med utgångspunkt i undersökningens frågeställningar har vi kommit till slutsatsen att det finns samband mellan användningen av Internet och utsatthet för kränkningar i meningen att kränkningar tar sig olika uttryck i olika forum. I spelanvändning med anonyma användarprofiler eller andra sammanhang där användarna är helt anonyma är det enligt de svarande lättare att skriva elaka och kränkande saker. Kränkningar sker också på sociala forum där användarna är synliga men den upplevda anonymiteten som uppstår av att sitta bakom en skärm kan också ge effekter. Exempelvis kan det vara lättare att skriva elaka saker, men det är också lättare att bemöta lögner och ryktesspridning direkt. Vi har också sett ett tydligt samband mellan konflikter och kränkningar på Internet och i skolan. För att sammanfatta detta kan man tala om en form av trappa: 34 % av de svarande uppger att bråk de har haft i skolan sedan har fortsatt på nätet. Därefter är det ca 20 % svarar att klasskamrater skolan har kunnat läsa elakheter som skrivs om dem på nätet. 14 % svarar att de känt obehag att gå till skolan på grund av detta och 6 % av de svarande har dessutom stannat hemma från skolan på grund av elakheter på Internet. Trots detta är det ytterst få, endast 2,5 %, som faktiskt skulle vända sig till en lärare om de blir utsatta för kränkningar på Internet. Vi menar att skolor och skolpersonal behöver bli bättre på att integrera ungdomars nätanvändning och erfarenheter av kränkningar på nätet i sin dagliga verksamhet. Det finns tendenser att vilja dra upp tydliga gränser mellan skolans verkliga värld och det som sker på Internet. Detta kan i värsta fall resultera i att elever inte vågar eller vill berätta för skolpersonal vad de är med om på Internet. Överlag ser vi ett behov av att fler i samhället, inte minst skolpersonal och föräldrar, är aktiva på Internet och talar både med varandra och de ungdomar som de träffar om det det sociala liv som ständigt pågår där. 20

20 REFERENSER OCH LÄSTIPS Andrae Thelin, Annika & Hazel Williamson (red) - Nordiska ministerrådet/skolsamarbete. (ANP 2004:724), Dunkels, Elza. Malmö, Gleerup, 2009 Klingspor, Klara & Anna Frenzel. Brottsförebyggande rådet Information och förlag, Lindqvist, Johnny & Ewa Thorslund..SE:s Internetguide, nr 5, Version eller Version Liv och hälsa ung 2012, (hämtat maj 2012) Medierådet Carlsson, Ulla (red.), Nordicom Sverige, MedieNotiser; Skolverket.. Rapport 326, Skolverket., Suler, John ,

21 24

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp Likabehandlingsplan förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Garvarens förskola Teckomatorp Avser verksamhetsåret 2014-2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Individuella Gymnasiet Ekerö

Individuella Gymnasiet Ekerö Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 TRANÅS KOMMUN Hösten 2014 Författare: Soili Nilsson, Marianne Persson, Julia Valaszkai Lärcentrum Västra Vux Innehållsförteckning

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Vad innebär dessa begrepp? DISKRIMINERING TRAKASSERIER KRÄNKNINGAR MOBBNING

Vad innebär dessa begrepp? DISKRIMINERING TRAKASSERIER KRÄNKNINGAR MOBBNING LIKABEHANDLING Vad innebär dessa begrepp? DISKRIMINERING TRAKASSERIER KRÄNKNINGAR MOBBNING Diskrimineringsgrunderna 1. Kön 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck 3. Etnisk tillhörighet 4. Religion

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2015/2016.1 Inledning.1 Vad är mobbning, trakasserier och kränkande

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012 Plan mot kränkande behandling 2012/13 Reviderad november 2012 Policy På Sven Eriksonsgymnasiet accepterar vi inte och tar avstånd från diskriminering eller annan kränkande behandling av våra elever och

Läs mer

Skede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015

Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015 2014-09-12 Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015 Innehållsförteckning Definitioner och begrepp Varför en likabehandlingsplan? Vad är diskriminering? Direkt diskriminering Indirekt diskriminering

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechef Vår vision: På vår förskola

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekonomiprogrammet Läsår 15/16 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Likabehandlingsplan. Hietaniemi Friskola LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN, GRUNDSKOLAN OCH FRITIDSHEMMET 2012-2013

Likabehandlingsplan. Hietaniemi Friskola LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN, GRUNDSKOLAN OCH FRITIDSHEMMET 2012-2013 Hietaniemi Friskola LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN, GRUNDSKOLAN OCH FRITIDSHEMMET 2012-2013 1 Innehållsförteckning Lag 3 Ansvarsfördelning 3 Skolans mål 4 Definitioner 4 Åtgärder 5 Förebyggande

Läs mer

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Teknikprogrammet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Beda Hallbergs gymnasium. Läsåret: 2014/2015

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Beda Hallbergs gymnasium. Läsåret: 2014/2015 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Beda Hallbergs gymnasium. Läsåret: 2014/2015 Mål och vision På Beda Hallbergs gymnasium får man vara sig själv. Ingen ska bli diskriminerad, trakasserad

Läs mer

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola och dygnet runt verksamhet Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117 Banafjälskolan förskolan 2012-2013 Version: 20120117 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Vår vision på Banafjälskolan... 3 2. Bakgrund... 4 3. Främjande och förebyggande arbete... 4 3.1 Planerade

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid Inledning 2 Mål för likabehandlingsarbetet 3 Lagar, styrdokument 4 Definition av begrepp 4 Främjande arbete 5 Förebyggande arbete 6 Rutiner för åtgärder och uppföljning när det

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Plan mot kränkande behandling Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Fastställd den 5 oktober 2012 Innehållsförteckning Innehåll... 2 Plan mot kränkande behandling för Gymnasieskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola År 2014 Innehållsförteckning Introduktion och bakgrund... 3 Struktur och LB-gruppens

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Parkskolan skolområde Östersund Södra 09/10 Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Skolans ledning

Läs mer

Broslätts förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Broslätts förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skolförvaltningen Broslätts förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Prästkragens förskola 2015-2016. Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolan Prästkragens pedagoger

Plan mot kränkande behandling Prästkragens förskola 2015-2016. Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolan Prästkragens pedagoger Plan mot kränkande behandling Prästkragens förskola 2015-2016 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolan Prästkragens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN Skolan tar avstånd från alla tendenser till kränkningar genom att arbetet på Fäladsgården genomsyras av att: elever och personal bemöter varandra med

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller till och med 2015-12-31. Vår vision På våra förskolor ska barnen

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN SFI 2012-12-28 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN Inledning SFI skall vara en plats där alla behandlas lika och där diskriminering och annan

Läs mer

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Del 1 Brännans förskoleområde PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Läsåret 2013-2014 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område

Läs mer

1 av 7 2015-02-13 08:33. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Läsår vt15/ht15

1 av 7 2015-02-13 08:33. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Läsår vt15/ht15 1 av 7 2015-02-13 08:33 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår vt15/ht15 2 av 7 2015-02-13 08:33 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Samtliga

Läs mer

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning till Medierådets Ungar & Medier 2010 Medier påverkar unga människors liv och unga påverkar mediernas utveckling. Mediekompass har tagit fram en lärarhandledning

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Ungas nätvardag.... eller varför si,er mobiltelefonen fast i handen?! Mathias Larsson

Ungas nätvardag.... eller varför si,er mobiltelefonen fast i handen?! Mathias Larsson Ungas nätvardag... eller varför si,er mobiltelefonen fast i handen? Mathias Larsson Säker på nätet Hur ser ungas nätvardag ut? A, vara där Tips på var informa@on och hjälp finns Jag

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Leksands gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Lå 13-14

Leksands gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Lå 13-14 131219 Leksands gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Lå 13-14 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Leksands gymnasium och samtliga APLplatser Ansvariga för planen

Läs mer

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9 Likabehandlingsplan Bollebygdskolan 7-9 BOLLEBYGDS KOMMUN 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen

Läs mer

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Förskolans vision 3. Vad står diskrimineringsbegreppen för 4. Främjande åtgärder 5.

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedbergsskolan årskurs 6-9. 2013/2014 Diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar

Läs mer

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering HSPA 49-2014/82 1 (av 6) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Handledning för process 2014-05-01

Läs mer

Huddunge byskolas likabehandlingsplan

Huddunge byskolas likabehandlingsplan 2014/15 Huddunge byskolas likabehandlingsplan Huddunge byskola Huddunge kyrkväg 15 Inledning Huddunge byskolas likabehandlingsplan är utformad i samarbete med samtliga elever på skolan och all personal.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Verksamhetsområde: Norr PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING GÄLLANDE FÖR OCH UPPRÄTTAD AV: Hovgårdsskolan År 2011 2012 Ansvarig rektor: Annika Rylander PLANENS SYFTE: Förbud mot diskriminering

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövåsen År 2014/2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: Förskolechef: Anna Sjöberg Pedagoger: Jan Kjellin, Mia Lyrberg Planen

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Realgymnasiet Nyköpings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Realgymnasiet Nyköpings plan mot diskriminering och kränkande behandling Realgymnasiet Nyköpings plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola a för planen Rektor i samråd med Personal och EHT-Team Vår

Läs mer

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan LIKABEHANDLINGSPLAN 1 (8) Lärande Lerums Gymnasium Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen gäller för alla gymnasiets enheter (enhet 1, enhet 2, enhet 3, enhet 4 och enhet 5) På Lerums

Läs mer

Likabehandlingsplan Ängskolan F-6 Sundbybergs stad en arbetsbeskrivning

Likabehandlingsplan Ängskolan F-6 Sundbybergs stad en arbetsbeskrivning Likabehandlingsplan Ängskolan F-6 Sundbybergs stad en arbetsbeskrivning Katarina Hjalmar Ängskolan december 2013 Skolans likabehandlingsplan för perioden: januari-december 2014. Visionen skall utformas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Vision Alla på Bokenskolan ska känna sig trygga. Ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Uppföljning av föregående

Läs mer

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling SMEDBY FÖRSKOLOR Plan för likabehandling och mot kränkande behandling, 2014-2015 ÄPPLETS FÖRSKOLA Lidaleden 270, 603 81 Norrköping. Telefon 011-15 28 22 Innehållsförteckning Vision 2 1. Diskrimineringslagen

Läs mer

Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling Docksta Friskola Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling Docksta friskola 2013-2014 Inledning Likabehandlingsplanens syfte är att främja likabehandling, alla människors lika rättigheter oavsett

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(10) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hemgårdens förskola 20150101-20160131 2(10) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Svejserdalens Förskola 2014-2015

Plan mot kränkande behandling Svejserdalens Förskola 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Svejserdalens Förskola 2014-2015 Förskolans logotyp: Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Svejserdalens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-2015 Västra Hargs förskola Kerstin Nilsson kerstin.nilsson@mjolby.se Tel.0142-856 40 Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn, föräldrar och medarbetare

Läs mer

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till brott och straff på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen 2 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars

Läs mer

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA!

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! DU HAR RÄTTIGHETER! Du får ut mer av Internet när du håller på dina rättigheter och uppför dig ansvarsfullt. Praktiskt taget alla har tillgång till Internet

Läs mer

Likabehandlingsplan 2014

Likabehandlingsplan 2014 Referenser: Skolverket: Allmänna råd och kommentarer (2009) DO, BEO m fl: Förebygga diskriminerin och kränkande behandling - främja likabehandling Universitetskurs: Mobbning, kränkande behandling och diskriminering

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning.

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. LIKABEHANDLINGSPLAN Förskola: Lilla Verkstan Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. På vår förskola ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är. I

Läs mer