SLUTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN

Transkript

1 RAPPORTERING SLUTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Sammanfattning för projektiden : Under projektiden har ett socialt företag (Nya Camera) i form av en ideell förening startats av projektets deltagare själva. Föreningen har fem olika verksamhetsområden under samma paraply (bilaga 1) och erbjuder även medlemskap för människor som är intresserade av att pröva att driva en egen verksamhet. Alla verksamheter som är igång, café, foto, musik, hunddagis och naturlag, har kunder från företag, offentliga verksamheter och privatpersoner. Föreningen är även godkänd för att ta emot personer i sysselsättningsfasen och har haft fyra personer inskrivna varav en har gått vidare till en anställning i föreningen. Under projekttiden har en modell utvecklats (se bilaga 2) för hur man kan arbeta i en social företagsinkubator för att kunna starta sociala företag med projektets målgrupp och hur stödet skulle kunna se ut som de kan komma att behöva för att driva sina företag fortsättningsvis. Under perioden har projektet även prövat en annan metod för att starta sociala företag genom att deltagare ifrån projektet tillsammans med AMA driver ett café på Anunds hög, Café Anund. Där är tanken att om det fungerar ska det drivas vidare av deltagarna som ett socialt företag. Projektet har utvecklat ett nytt sätt att arbeta med målgruppen för att komma ut en egen försörjning. Alla deltagare i projektet har fått en grundutbildning i Socialt företagande samt fortlöpande utbildning utifrån behov i verksamheten och individuella. Projektet har utarbetat en grundutbildning i socialt företagande för målgruppen. Då föreningen har anställt fyra personer under projekttiden har ett arbete med att utbilda och dra upp riktlinjer för deltagarna i föreningen i att vara arbetsgivare utförts. Det har även hållits en studiecirkel i styrelse och föreningsarbete som har varit obligatorisk för de som sitter i styrelsen. Under förutsättning att deltagarna kommer att få fortsatt stöd är planeringen att ytterligare 4-5 personer ska anställas i föreningen under Projektet genomförde en spridningskonferens den 6 maj Konferensen hölls i Nya Cameras lokaler och deltagarna förberedde och genomförde själva en presentation av sin verksamhet. En stor oro för framtiden har funnits under hösten 2014, hur ska man arbeta vidare då man inte vet om det blir någon fortsättning av projektet. Projektet hade ansökt om förlängning för att kunna arbeta vidare och utveckla den modell som påbörjats både till Samordningsförbundet och till kommunens sociala resursfond. Projektet har även sökt medel ifrån Allmanna arvsfonden tillsammans med föreningen. Projektet fick avslag på sina ansökningar (svar ifrån sociala resursfonden väntas under våren 2015) men ett nytt projekt som en övergångslösning under 6 månader ( ) beviljades för att hitta hållbara lösningar för det sociala företaget och deltagarna i projektet. Deltagarna i projektet har tillhört den för projektet rätta målgruppen d.v.s. Individer som står långt ifrån arbetsmarknaden och där andra insatser redan är prövade, där individen trots insatser inte kommit i arbete eller studier. Deltagarna i projektet har alla varit borta ifrån den 1

2 öppna arbetsmarknaden under många år några har aldrig haft ett arbete. De har olika funktionsnedsättningar bl.a. socialmedicinska, intellektuella och psykiska. Syftet med projektet var att pröva om möjligheten att kunna starta/arbeta i sociala företag skulle göra att deltagarna kom närmare arbetsmarknaden och en egen försörjning. Resultatet för projektet: Totalt sett har 44 personer deltagit i projektet samt ytterligare åtta har tagit del av projektets resurser då de varit inskrivna som praktikanter/sysselsättningsplatser i föreningen. 14 deltagare har avslutats från projektet då de har fått arbete varav fyra i det sociala företaget. 6 månader efter avslut har ytterligare två deltagare fått arbete och en studerar. Deltagarna driver det sociala företaget Nya Camera där det finns en representant för varje verksamhet i styrelsen. De har haft flera styrelsemöten under perioden. Intäkterna i föreningen har ökat stadigt sedan starten. Det finns nu fem olika verksamheter (foto, musik, café, hunddagis, natur) i projektet där alla har kunder och arbetar med sina uppdrag och en ny affärsidé inom textil är på gång En samhällsekonomisk utvärdering av projektet på individnivå (Pay off) kommer att utföras efter projektets avslutats och redovisas i mars Jämförandetabell för mål och resultat Mål Att det inom 3 år har startats minst ett socialt företag i Västerås där AMA finns med i början. Att det genomförts minst 4 stycken utbildningar/studiecirklar i att starta och driva ett socialt företag. Resultat Deltagarna har startat och driver nu det sociala företaget Nya Camera. 4 stycken utbildningar/studiecirklar i att starta och driva ett socialt företag genomfördes. 40 personer ska vara inskrivna i projektet 44 personer har varit inskrivna i projektet (ytterligare åtta har tagit del av projektets resurser då de varit inskrivna som praktikanter/sysselsättningsplatser i föreningen) 90 % av deltagarna i projektet ska uppleva att de mår bättre. 80 % ska uppleva att de kommit närmare arbete eller studier. 25 % ska under projekttiden uppnå egen försörjning genom arbete, studier eller eget företagande 75 % av deltagarna i projektet har upplevt att de mår bättre. 75 % har upplevt att de kommit närmare arbete eller studier. 32 % har under projekttiden uppnått egen försörjning genom arbete, studier eller eget företagande 2

3 Reflektioner från projektet: Samarbetet med handläggarna i de olika myndigheterna i Samordningsförbundet har fungerat mycket bra. Projektledarna hade redan innan projektstarten kännedom om de olika myndigheternas verksamhet och regelverk. Detta har varit en framgångsfaktor för en positiv samverkan. Det som var ett stort hinder från början med deltagarnas försörjning detta löste sig under projekttiden. En annan viktig framgångsfaktor är styrgruppens sammansättning samt att projektet ligger under AMA. Styrgruppens sammansättning gör att de olika myndigheter som har en viktig roll i att få det att fungera med sociala företag finns representerade i styrgruppen. En av fördelarna med att projektet ligger under AMA är att deltagarna och projektpersonal kan få ta del av den yrkeskompetens som finns inom AMA. Det har varit värdefullt framför allt i starten av de olika verksamheterna att ha någon yrkeskunnig inom de olika områdena att rådgöra med. Det är även en framgångsfaktor att deltagarna är väldigt yrkesskickliga, de säljer bra produkter och tjänster. En annan framgångsfaktor var att deltagarna kom igång och startade föreningen. Det är viktigt att bygga långsiktigt och inte pressa för hårt utan stödja. Men en viktig fråga är då balansen emellan att inte pressa för hårt men att deltagaren och affärsidén ändå utvecklas. Projektmedarbetarna har fått uppleva hur svårt det kan vara vid slutet av projekttiden när det ska fattas beslut om implementering och projketet har kommit till utifrån ett underifrån perspektiv. Ett lärande att ta med ifrån projektet är att förankring på alla nivåer och implementeringstankar måste finnas från början när man ansöker om ett projekt! Socialt företag- en väg till egen försörjning-fortsättning Dnr: 2011/15-SFV Rapportering avser slutrapport För deltagarna Projektets förutsättningar I projektansökan definieras målgruppen som Individer som står långt ifrån arbetsmarknaden och där andra insatser redan är prövade, där individen trots insatser inte kommit i arbete eller studier. Totalt sett har antalet deltagare under hela projektiden varit 44 personer (ytterligare 8 st har varit i praktik på NC och fått ta del av projektets resurser). Av de som deltog i projektet var 19 män och 25 kvinnor i åldrarna år, som alla varit borta ifrån den öppna arbetsmarknaden från sex år och längre än nio år. Några har aldrig varit ute på den öppna arbetsmarknaden. Deltagarna har sin inkomst ifrån sina osa-anställningar (offentligt skyddat arbete) eller trygghetsanställningar på AMA, de har försörjningsstöd eller är i jobb och utvecklingsgarantin både fas två och i sysselsättningsfasen. De har olika funktionsnedsättningar i form av psykiska, fysiska, intellektuella och missbruksproblematik. Några av deltagarna har mer än en funktionsnedsättning och några har sjukersättning i olika omfattning. De har alla behov av att hitta lämpliga arbeten på den öppna arbetsmarknaden. De har både pga. av sina funktionsnedsättningar och för att de varit borta länge ifrån den öppna arbetsmarknaden behov av stöd för att komma vidare till en egen försörjning. Syftet med 3

4 projektet var att pröva om möjligheten att kunna starta/arbeta i sociala företag skulle göra att deltagarna kom närmare arbetsmarkanden och en egen försörjning. Uppstartsfasen i projektet riktade sig till deltagare i osa gruppen därefter var det öppet för alla som tillhörde målgruppen att anmäla sitt intresse. De första verksamheterna (foto, musik, café,) startade helt efter affärsidéer ifrån deltagarna. En period styrdes behovet av att få fler deltagare i samma verksamhet vilka deltagare som erbjöds delta i projektet (de var fler som var intresserade än som det fanns plats för) då deltagarna i hunddagis (Bortskämda tassar) och naturverksamheten (Hugg och Röj) behövde bli fler. Några av deltagarna började med att praktisera i de verksamheter som redan fanns och några började med att gå en utbildning. På slutet av projektet kom det åter in nya deltagare med andra affärsidéer (Motivi) Enligt projektansökan skulle det även prövas att starta ett socialt företag där AMA skulle starta upp en verksamhet och om det fungerade så skulle den kunna tas över av deltagarna och drivas vidare som ett socialt företag. Det blev ett café på Anunds hög, Café Anund som startades april 2014 och de deltagare som arbetar med Café Anund har blivit tillfrågade om de var intresserade av att delta av projektpersonalen utifrån att de fungerade i den verksamhet som de var inskrivna i. Det var helt frivilligt för alla deltagarna att delta projektet. Deltagarna registrerades i SUS. För deltagarna Genomförande och process Under uppstartsfasen gick 12 deltagare en grundutbildning i socialt företagande som Coompanion höll i. De hade alla olika affärsidéer och syftet med uppstartsfasen var att deltagare och projektledarna tillsammans skulle komma fram till vilken verksamhet som skulle startas under resterande projekttid. Där beslutades att det skulle startas en social företagsinkubator. Det skulle finnas en lokal där de kunde driva sin verksamhet, få stöd av handledare, utbildning, tillgång till datorer osv. Mycket frågor under denna tid handlade om hur deltagarna skulle få sin försörjning under tiden de jobbade med sina affärsidéer. Hösten 2012 började ytterligare en grupp (11 deltagare) i utbildning med Coompanion, det anställdes två handledare som skulle stödja deltagarna i deras praktiska verksamheter och projektet sökte efter lämplig lokal. Det tog en tid att hitta och iordningsställa en lokal vilket skapade en del oro i gruppen. Kurser och träffar kunde den tiden hållas i AMA:s lokaler. Våren 2013 invigs lokalen på Västra Ringvägen Nya Camera och deltagarna bildar en ideell förening Nya Camera (efter mycket diskussioner om den skulle bildas tillsammans med personalen, med en utomstående styrelse eller av deltagarna själva) Syftet med föreningen skulle vara att fungera som en intresseförening där deltagare skulle kunna söka medlemskap för att pröva sin verksamhet och om det sen fungerar på sikt kunna knoppa av och driva sin verksamhet själva. Se bilaga paraplyet? Hösten 2013 startades hunddagiset efter att deltagarna har gått utbildning osv se inkubator bilaga, våren 2014 startade Hugg och röj sin verksamhet och Café Anund drevs tillsammans med AMA och deltagare i projektet, sommaren 2014 utökades hunddagiset med Café Malma och hösten 2014 bildades Motivi. 4

5 Under projekttiden har lönsamheten i de olika verksamheterna varierat. Kunderna är både privatpersoner, företag och offentliga verksamheter. De olika verksamheterna har även tagit emot praktikanter och är godkända och har tagit emot personer i sysselsättningsfasen. De har under projekttiden fått stöd och hjälp med fakturering, löneadministration m.m. ifrån deltagare på AMA:s Övningsföretag InFrame. När det gäller utbildningsinsatser för projektdeltagarna så har alla gått en grundutbildning (8-9 träffar) i socialt företagande där de arbetar fram och presenterar sin affärsplan. Utöver det så har det varit forlöpande utbildning inom värdegrundsarbete, konflikhantering, arbetsmiljö,marknadsföring, samarbete/kommunikation, ekonomi, föreningskunskap m.m. Det har varit två dagars kickoff en hösten 2013 där Coompanion medverkade och höll i ett pass om marknadsföring och där varje grupp sedan arbetade vidare med de fyra P:na ( pris, produkt, plats och påverkan). Varje verksamhet har efter det haft egna uppföljningar med Coompanion under våren På kickoffen medverkade även Reagera som höll i ett pass om kommunikation. Alla verksamheter har regelbundna ekonomiuppföljningar med projektledarna där bl.a. inkomster, utgifter och resultat diskuteras. Det som framkommer på dessa uppföljningar ligger till grund för vidare planering. Utifrån de önskemål som framkom har även en studiecirkel i föreningskunskap genomförts under våren 2014 som en av projektledarna har hållit i. Deltagarna bestämde själva att den var obligatoriskt för styrelsen att delta i. På kickoffen hösten 2014 var temat samarbete och att vårda sitt varumärke. Alla deltagare har gjort en GAP analys på sin verkamhet och en Swotanalys har genomförts tillsammans för hela föreningen och varje verksamhet. Det har även varit utbildningsträffar kring vad det innebär att vara arbetsgivare, då föreningen har anställt medarbetare under perioden. Vilket ansvar har man som arbetsgivare, försäkringar, ta fram underlag för frånvarorapportering, vilka rutiner ska gälla osv. Det har även varit en del konflikter i gruppen och handledarna och projektledarna har tillsammans med berörda deltagare haft olika samtal utifrån det. Det har även varit konsekvenssamtal vid kris och konflikter och övriga stödsamtal. Projektet genomförde under perioden sin spridningskonferens den 6 maj 2013, där alla deltagare i projektet valde att medverka på olika sätt. Under de regelbundet återkommande gemensamma informationsträffarna diskuterades hur varje person och verksamhet ville delta. De allra flesta valde att stå på scen och berätta om sin verksamhet på olika sätt. Musikerna sjöng och spelade, caféverksamheten bjöd på smakprov av deras kakor, det visades bildspel och informerades även muntligt om de olika verksamheterna. Inför konferensen togs det även fram en gemensam broschyr och arbetet med den gemensamma hemsidan fortsatte. Förberedelserna tog mycket av tiden och energin under den våren. Några av deltagarna var utställare på en social företagsmässa i Norrköping och de har tagit emot studiebesök. En av deltagarna har hållit i en utbildning i konsten att göra tårtdekorationer. Det har även varit utbildningar direkt riktat för verksamheterna, några av deltagarna har gått en chokladpralinkurs, musikprogram för studion (Q base), några en utbildning för att få köra motor/röj såg och en deltagare har läst in en distansutbildning till hunddagisföreståndare. 5

6 Både på individnivå och som grupp har deltagarna utvecklats väldigt mycket under projekttiden. Från att från början haft väldigt svårt med att lyssna på varandra och fatta gemensamma beslut och stå för dem till att när beskedet om att det inte blir någon förlängning av projektet samla ihop sig och kalla till en politikerträff för att gemensamt kunna informera om sin situation. På individnivå är det mer konstruktiva diskussioner idag där man mer kan förstå och sätta saker i ett större sammanhang och kan se sin del i det. Men de har fortsatt stort behov av stöd av handledare i de diskussionerna och i sitt dagliga arbete. Deltagarna är verksamheten. Hur verksamheten ska se ut och hur vi ska gå vidare bestäms utifrån projektets syfte och mål samt deltagarnas intressen och idéer. Den anpassas efter hand utifrån gruppens behov och förutsättningar. Deltagarna får frågor om hur de tänker och vill att verksamheten ska se ut samt hur de ska kunna förverkliga detta utifrån det bestäms vad projektet kan bidra med. Ett flertal av deltagarna har under projekttiden även haft kontakt med andra av Samordningsförbundets samarbetsparter. På arbetsförmedlingen med handläggare, på landstinget med familjeläkare, habiliteringen och kurator, på försäkringskassan med handläggare och på kommunen med boendestöd och socialsekreterare. De har även deltagit i aktiviteter anordnade av Hälsocenter. För deltagarna Resultat och effekter Deltagarna i projektet har tillhört den för projektet rätta målgruppen d.v.s. Individer som står långt ifrån arbetsmarknaden och där andra insatser redan är prövade, där individen trots insatser inte kommit i arbete eller studier. Deltagarna i de två första grupperna bildade under våren 2013 ett socialt företag som drivs som en ideell förening Nya Camera. Det är 16 medlemmar i föreningen som erbjuder medlemskap för deltagare som är intresserade av att driva företag. En representant från varje verksamhet sitter med i styrelsen. Styrelsen har haft flera möten och en av projektledarna är utsedd som revisor. Föreningen har organisationsnummer och ett bankkonto. En av deltagare i AMA:s övningsföretag som tidigare har hjälpt föreningen med bokföring, fakturering och resultatrapporter har flyttat över till projektet och sitter nu i Nya Cameras lokaler. Hennes tanke är att hon så småningom ska bli anställd i föreningen för att sköta all administration och även då kunna erbjuda dessa tjänster till andra företag/alt att hon driver en egen verksamhet och har uppdrag både ifrån Nya Camera och från andra företag. Föreningen godkändes för placering av sysselsättningsplatser har haft uppföljning som aktör tillsamman med AF. Det fungerar bra och föreningen har haft fyra personer inskrivna på dessa platser. I projektet har samarbetet med Arbetsförmedlingen fungerat mycket bra, både övergripande för föreningen och i individärenden. Ett resultat av att föreningen har anställt fyra personer och tagit emot flera praktikanter har blivit att en del av deltagarna har vuxit mycket och tagit på sig ett stort ansvar i rollen som arbetsgivare och praktikanordnare samt att projektet har haft utbildning i vad det innebär att vara arbetsgivare. De har tagit emot praktikanter från Arbetsförmedlingen, Socialkontor Ekonomi, ABF, Individuella programmet och personer som har gjort samhällstjänst. 6

7 Styrelsen i företaget Nya Camera har beslutat att de ska gå med i KFO arbetsgivarorganisation för kooperatörer för att få arbetsgivarstöd. Två deltagare återinsjuknade under projekttiden i sin grundproblematik och har varit sjukskrivna under några månader. Det är både oron inför framtiden, osäkerheten kring projektets framtid och personliga problem som nämns som tänkbara orsaker till ett försämrat mående. Projektpersonalen har haft kontinuerlig kontakt med de som är sjukskrivna och en av dem återgick efter tre månaders sjuskrivning till sin verksamhet igen. De deltagare som drivit Café Anund har under hösten 2014 gått en introduktionsutbildning i socialt företagande men det är inte aktuellt att driva det som ett socialt företag i nuläget, de fortsätter under 2015 att driva caféet med en anställning på AMA men har fortfarande ambitioner att det ska kunna drivas som ett socialt företag framöver. Föreningen har skrivit en policy om alkohol och droger och deltagarna har tagit ett gemensamt ansvar för att det inte ska förekomma på arbetsplatserna. Deltagarna har gått till Hälsocenter och deltagit i stresshantering, meditation samt kostrådgivning vilket har varit mycket uppskattat. Deltagarna i projektet har fyllt i en enkät till varje delrapport med frågor om b.la. välmående, självförtroende och personlig utveckling. Man kan konstatera utifrån deltagarnas svar att de flesta tycker, att de har fått ett bättre självförtroende och att de har utvecklats som personer. Några utryckte det som: Allt är kanon man utvecklas som människa Jag tycker att projektet är fantastiskt det bygger upp självkänsla och ett eget ansvar Bra med ett självständigt jobb där man får ta ansvar och lära sig nya saker, och även att det finns kurser som gör att man utvecklas mer! De är mycket nöjda med stödet som de har fått ifrån sina handledare och projektledare. Resultatet för projektet: Totalt sett har 44 personer deltagit i projektet samt ytterligare åtta har tagit del av projektets resurser då de varit inskrivna som praktikanter/sysselsättningsplatser i föreningen. 14 deltagare har avslutats från projektet då de har fått arbete. 6 månader efter avslut har två deltagare fått arbete och en studerar Deltagarna driver det sociala företaget Nya Camera där det finns en representant för varje verksamhet i styrelsen. De har haft flera styrelsemöten under perioden. Intäkterna i föreningen har ökat stadigt sedan starten. Av de som fått arbete under projekttiden har fyra st anställts i det sociala företaget Nya Camera. Det finns nu fem olika verksamheter (foto, musik, café, hunddagis, natur) i det sociala företaget där alla har kunder och arbetar med sina uppdrag och en ny affärsidé inom textil är på gång. 7

8 75 % av deltagarna upplever att de har kommit närmare arbetsmarknaden sedan de påbörjat projektet. 81 % anser att deras arbetsförmåga ökat sedan de påbörjade projektet. 75 % av deltagarna upplever att deras hälsa ökat sedan de påbörjat projektet. 100 % av deltagarna anser att kontakten med handledare/projektledare fungerar mycket bra En samhällsekonomisk utvärdering av projektet på individnivå (Pay off) kommer att utföras efter projektets avslutats och redovisas i mars Jämförandetabell för mål och resultat Mål Att det inom 3 år har startats minst ett socialt företag i Västerås där AMA finns med i början. Att det genomförts minst 4 stycken utbildningar/studiecirklar i att starta och driva ett socialt företag. Resultat Deltagarna har startat och driver nu det sociala företaget Nya Camera. 4 stycken utbildningar/studiecirklar i att starta och driva ett socialt företag genomfördes. 40 personer ska vara inskrivna i projektet 44 personer har varit inskrivna i projektet (ytterligare åtta har tagit del av projektets resurser då de varit inskrivna som praktikanter/sysselsättningsplatser i föreningen) 90 % av deltagarna i projektet ska uppleva att de mår bättre. 80 % ska uppleva att de kommit närmare arbete eller studier. 25 % ska under projekttiden uppnå egen försörjning genom arbete, studier eller eget företagande 75 % av deltagarna i projektet har upplevt att de mår bättre. 75 % har upplevt att de kommit närmare arbete eller studier. 32 % har under projekttiden uppnått egen försörjning genom arbete, studier eller eget företagande För personalen Projektets förutsättningar Projektledarna rekryterades utifrån att de hade kunskap om målgruppen, sociala företag, erfarenhet från projektledning samt av att arbeta i och driva en ekonomisk förening. De är i samma ålder har olika kön och utbildning. Den ena är beteendevetare och den andra är ekonom. Båda arbetar 50 % i projektet och 50 % som konsulenter på AMA. Det har varit ett medvetet val för att bibehålla kontakten med hela AMA då deltagarna ska rekryteras till projektet ifrån AMA:s övriga verksamheter och på sikt kunna implementeras i AMA:s 8

9 ordinarie verksamhet. Det har varit en fördel för projektet att vara två som kan bolla frågor med varandra. Under sommaren 2012 rekryterades två projekthandledare utifrån en specificerad kravprofil där fokus låg på högskoleutbildning, kunskap och erfarenhet av entreprenörskap, av att ha arbetat med människor och i projekt. Det ställdes även krav på personliga egenskaper såsom t.ex. samarbetsförmåga, personlig mognad, kreativitet och att den sökande skulle vara serviceinriktad och relationsskapande. Projekthandledarna har anställts utifrån att de uppfyllde ovanstående kvalifikationer. Det har varit samma personal och de har haft samma tjänstgöringsgrad under hela perioden. Projektledarna har även fungerat som konsulenter för några av de deltagare som deltar i projektet. En av projektledarna är även revisor i föreningen. För personalen Genomförande och process Personalen arbetar mycket självständigt i projektet. De har valt att arbeta med att bygga relationer med deltagarna där tillit och att stödja utan att styra är ledstjärnor både gentemot deltagare och emot föreningen. De har följt med i det som händer och hjälpt till med att förklara i de situationer som uppstår. När deltagarna fick sina anställningar som för några för första gången så fick man gå igenom och förklara hur tex komp fungerade, man måste först arbeta sin ordinarie tid innnan man kunde skriva upp komp. Projektledarna har informerat om projektet vid olika tillfällen och de har diskuterat med politiker och tjänstemän i Västerås stad om att kommunen kan köpa tjänster av sociala företag. I dessa möten har det framkommit ett intresse för detta men problem med hur det skulle finansieras. Personalen har själva genomfört en utbildning i socialt företagande för deltagare och en studiecirkel i Föreningskunskap med styrelsen i Nya Camera samt några till som var intresserade av att få lära sig mer om styrelsearbete. Projektledarna delade under projekttiden upp ansvaret för deltagarna mellan sig och handledarna delade upp ansvaret för verksamheterna emellan sig. Under projekttiden har hunddagiset utvecklat sin verksamhet och driver nu även ett café på Malma såg. Detta samt starten av Café Anund har påverkat stödet till Bortskämda tassar då en av deltagarna där tidvis har varit sjukskriven och de har behövt mycket stöd ifrån handledaren för att klara både caféet och hundarna. Vid något tillfälle har det har löst sig med att deltagare ifrån Hugg och Röj har hjälpt till då inte handledaren har haft möjlighet. Projektet har även haft hjälp ifrån AMA:s arbetsledare i olika situationer där deras kompetens har varit till stort stöd. En stor händelsen under projekttiden har varit att anordna och genomföra projektets spridningskonferens. Projektpersonalen har tillsammans planerat för programmet, bestämt vilka talare som ska bjudas in, vilken publik ska konferensen vända sig till, vilka nyckelpersoner ska bjudas in m.m. Det har även varit fokus på att stödja deltagarna som ville informera om sin verksamhet, och många andra praktiska detaljer. 9

10 När det gäller implementeringen av projektet enades styrgruppen om att samverkan är viktigt och att alla ingående myndigheter behöver ta sitt ansvar för att det ska bli en fortsättning. Projektgruppen fick i december 2013 i uppdrag att till styrgruppsmötet den 14 mars 2014 lägga fram en idéskiss utifrån hur långt projektet har kommit. Hur ska det se ut 1/1 2015? Vilket stöd behövs? Ekonomiskt, handledare m.m. Hur mycket pengar kan deltagarna/verksamheterna bidra med själva, kan man söka stöd ifrån olika fonder och i så fall vilka osv. På styrgruppsmötet presenterades ett förslag till utveckling av Inkubatorverksamheten, så fler sociala företag startas och för att stödja de som startat. För att kunna erbjuda fler deltagare stöd i att starta sociala företag behövs medel till lokal, personal m.m. Nya Camera behöver fortsatt stöd med handledare, lokalhyra, vissa driftskostnader och utbildning. De kunde som det såg ut då finansiera sina löner och en del driftskostnader. När det gäller stöd ifrån kommunen är det viktigt att skilja på samhällsstöd och affärsmässighet. Samhällsstöd är det ekonomiska stöd som sociala företag kan ansöka om för projektledare, handledare, lokal, individstöd (ex lönebidrag)m.m. Västerås Stad och övriga myndigheter kan välja köpa sociala företags tjänster eller produkter men då är det grundat på en affärsmässig överenskommelse. Projektet sökte under våren 2014 fortsatt finansiering för att kunna vidareutveckla den sociala företagsinkubatorn från Samordningsförbundet, kommunens sociala resursfond och ett samprojekt med föreningen Nya Camera via Allmänna Arvsfonden. En av projektledarna är med i ett rikstäckande nätverk, som anordnats av SKL för kommuner som arbetar praktiskt med att utveckla sociala företag i kommunen. Den andra projektledaren har gått utbildning i en samhällsekonomisk analysmetod (payoff). Handledarna har fått kompetensutveckling i form av en handledarutbildning inom socialt företagande på folkhögskolebasis. Alla har gått utbildningar i lösningsfokus och fått handledning i konflikthantering. Projketet har genomfört några studiebesök varav ett i början av projekttiden till Göteborg som gav många goda ideér. Projektledarna och projektmedarbetarna har haft egna regelbundet återkommande processmöten där projektägaren har medverkat då personalen har bett om det och även vid behov deltagit på möten med alla projektdeltagarna. Det har varit mycket telefonkontakt mellan gångerna. Verksamhetschefer och Direktören från AMA stödjer projektet då det efterfrågas. Det har varit väldigt olika processer för de deltagare som började med sina egna idéer och som startade det sociala företaget Nya Camera och för de som började med att tillsammans med AMA driva Café Anund. Detta gäller även för projektpersonalen. Deltagarna som startade Nya Camera hade alla olika affärsidéer, de skulle bilda en förening, börja tillsammans i en ny lokal, sätta regler för samverkan osv. Det fanns inga regler och rutiner att samlas kring för personal och deltagare utan de fick skapas under tiden, vilket inte har varit helt självklart hur man ska tänka utifrån att det är deltagarnas förening, deras process men de är i en åtgärd som har ett regelverk som också styr vad de får och kan göra. Personalen har även en projektplan att förhålla sig till. De deltagare som började i Café Anund blev tillfrågade om de var intresserade och det var väldigt tydliga riktlinjer från början vad som gällde, i allt från 10

11 öppettider till vad man får sälja för produkter. Deltagarna har fått förhålla sig till de regler som gäller, de har inte valt vilka de vill arbeta med, personalen har ett tydligare uppdrag m.m. Delaktigheten där har varit att de kan vara med och påverka hur de ska göra vissa saker. Genom sättet att tillsammans med AMA driva Café Anund har projektet provat en annan metod för att starta sociala företag. För personalen Resultat och effekter Rekryteringen till projektet fungerar som det är tänkt, deltagarna vänder sig själva till sina handläggare på de olika myndigheterna och vill börja i projektet. Några börjar som praktikanter i de verksamheter som finns och några kommer med då de har en affärsidè som de vill utveckla. I projektansökan står att deltagarna kommer från AMA. AMA har inga egna deltagare utan alla kommer ifrån de övriga myndigheterna men skrivs in på AMA då de börjar. Personalen diskuterar mycket hela tiden och tänker om kontinuerligt. Det har under projekttiden varit en del frågor kring vad föreningen kan fatta beslut om, vad ska projektet fatta beslut om och vad ska AMA besluta om. Ett resultat för personalen är att dessa frågor har blivit färre och mer naturligt var det hör hemma. Ett annat resultat av arbetet med att stödja deltagarna i sitt arbete är att projektpersonalen ser att deltagarna har vuxit och att de tar ett större ansvar. Det märks också på att handledarna upplever att deltagarna tar hjälp ifrån dem på ett annat sätt än tidigare. Under projekttiden har det startats många olika och varierande verksamheter vilket bidrar till ett bra arbetsklimat för personalen. Ett resultat av samarbetet med Övningsföretaget på AMA är att projektet har fått en deltagare som har tränat på att sköta ekonomin hos föreningen under sin tid på Övningsföretaget nu har gått över till projektet och är intresserad av att starta en verksamhet inom redovisning/alt kommer att bli anställd i föreningen. Ett resultat av att projektledarna har diskuterat med politiker och tjänstemän i Västerås stad om att kommunen kan köpa tjänster av sociala företag är att verksamheten inom natur Hugg och Röj har fått ett uppdrag. Ett annat resultat för projektet är att föreningen Nya Camera erbjuder medlemskap för deltagare som är intresserade av att driva företag. Det innebär att de nya deltagare som påbörjar sin utbildning inom socialt företag och som inte är beredda att bilda en egen förening kan börja som medlemmar i Nya Camera.Projektet har haft viss kontakt med Hälsocenter vilket har bidragit till att några av deltagarna har medverkat på aktiviteter med Hälsocenter, vilket har varit väldigt positivt för dem. Projektet utvärderas ständigt då personalen reflekterar över genomförda aktiviteter kontinuerligt. När det gäller samverkan mellan berörda myndigheter så har det tidigare hållits ett möte med projektledningen och Försäkringskassans, Arbetsförmedlingens och Socialkontor ekonomis representanter i styrgruppen för att diskutera deltagarnas försörjning och behov av stödinsatser i projektet. Syftet med mötet var att diskutera möjligheten att med deltagarens 11

12 fokus i fokus kunna ha möten där alla myndigheter var representerade för att kunna se vilka insatser som skulle vara bäst utifrån de olika myndigheternas kompetens för deltagaren. Handläggare från de olika myndigheterna skulle kunna vara med utan att de är inkopplande på det enskilda ärendet för att bistå med kunskap ifrån sitt område. Det beslutades att om behov av detta uppstod skulle samtliga myndigheter ställa upp på ett sådant möte. En kompetensutveckling har varit att informera andra om projektet i både små och större sammanhang. Det har varit lärorikt att ta fram informationsmaterial samt att prata inför stora och små grupper. Projektpersonalen har under projekttiden utvecklat en egen utbildning i socialt företagande som genomfördes för nio deltagare under sista delprioden med bra reslutat. Ett problem för projektpersonalen och deltagarna under sista perioden har varit att det har inte funnits någon som har drivit frågan om implementering av projektet i staden. En slutsats av det är att det är svårt att få projekt implementerat som har kommit till utifrån ett underifrån behov/intresse och inte är förankrat på alla nivåer i staden. För organisationen Projektets förutsättningar Västerås stads arbetsmarknadsverksamhet, Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, har som uppdrag att hjälpa arbetssökande personer att hitta arbete eller påbörja studier som leder fram till egen försörjning. Vilka olika arbetsmarknadsåtgärder AMA ska arbeta med samt volymen deltagare bestäms i en årlig beställning från UAN. Det är ca 2400 deltagare inskrivna på AMA per år. Av dessa står en del nära arbetsmarknaden men många deltagare står långt ifrån den öppna arbetsmarknaden och har behov av rehabiliterande insatser. De är i åldern år. De kan ha försörjningsstöd, ersättning via arbetsförmedlingen eller försäkringskassan. Deltagare anvisas till AMA ifrån socialtjänsten eller arbetsförmedlingen t.ex. genom jobb- och utvecklingsgarantin. De har ofta kontakt med försäkringskassan och landstinget. Den styrgrupp som bildades med representanter ifrån Försäkringskassa, Arbetsförmedling, Västerås kommun (socialkontor ekonomi,) stadsledningskontoret, vuxenutbildningscentrum (VUC) och Coompanion under uppstartsfasen har i stort sett varit oförändrad under projektet. Representanten ifrån socialkontor ekonomi har bytts ut och från landstinget har det kommit in en representant. Det var svårt att hitta en för ändmålet lämpliglokal lokal i början av projektet. Den lokal på Västra Ringvägen som iordingsställdes invigdes först i februari Den fungerar bra för verksamheterna som är där. Den var enklare att hitta lokaler till hunddagiset och Hugg och Röj, de har en fungerande lokal på Malma. Den nya textilverksamheten har även de en lämplig lokal för sin verksamhet i Växhuset. Det var svårt att göra budgeten för hela projekttiden då ingen visste vilka verksamheter som skulle startas. I samarbete med Coompanion gjordes en planering/offert för hur utbildningar i socialt företag skulle se ut med det som underlag ansöktes om medel för utbildning under projekttiden. 12

13 Projektet har under våren 2014 ansökt om förlängning, för att kunna utveckla Inkubatortanken och stödja föreningen under ytterligare en tid, både till Samordningsförbundet och till kommunens sociala resursfond. Det har även sökt medel ifrån Allmanna arvsfonden tillsammans med föreningen. Sista halvåret av projektet har präglats av osäkerhet när alla ansökningar fått avslag (från sociala resursfonden kommer inget svar förrän efter årsskiftet) och inte förrän den 19/ kom ett beslut på att projektet skulle få medel ifrån Samordningsförbundet för att arbeta med en övergångslösning under perioden och att det skulle göras en utredning på var i staden en socialföretagsinkubator skulle kunna vara organisatoriskt placerad och hur individstödet skulle kunna vara utformat. Det har inte funnits behov utav av hjälpmedel under projekttiden. För organisationen Genomförande och process Styrgruppen har haft ca två inbokade styrgruppsmöten/halvår varav den ena har varit en processdag. Vid en utvärdering/processdag konstaterades det att det har varit svårt att få till tider till styrgruppsmöten som passar alla representanter och en reflektion från utvärderingen var då att om styrgruppen inte fungerar fanns det en risk att projektet inte får rätt styrning. Deltagandet på styrgruppsmötena ökade efter det och man enades om att det är viktigt framöver att alla kan medverka och vara med och jobba för att det ska bli en implementering/ utveckling av projektet. En annan svårighet som konstaterades på processdagen hösten 2012 var, att då projektets idé är att bryta ny mark learning by doing så har det varit svårt för styrgruppen att styra, de anser att de mer följer utvecklingen. Diskussioner och ifrågasättande utvecklar dock projektet. En fråga om diskuterats är om affärsmässigheten i företaget, hur mycket föreningen ska marknadsföra sig och hur mycket personalen ska styra. Handledare i sociala företag ska stödja utan att styra och hur gör man det? Styrgruppen anser att projektpersonalen har lyssnat på styrgruppens synpunkter på rekryteringen av deltagare till projektet och fått direktiv för när de kan avsluta någon deltagare som det inte har fungerat för. Hur deltagarna skulle få sin försörjning var en stor fråga i början av projektet den tonades dock ner under projekttiden då samverkande myndigheter fick kunskap om hur det fungerar i projektet och deltagarna som är med i projektet har nu den försörjning som är aktuell för dem. Arbetsförmedlingen har gått in med alla typer av stöd som man har och socialkontor ekonomi har beslutat att deltagare med försörjningsstöd kan vara med projektet sex månader med möjlighet att förlänga. Samarbetet mellan styrgruppens myndigheter har fungerat mycket bra, om det dyker upp frågor så löser representanterna i styrgruppen det i sina resp. myndigheter. Projektledarna hade redan innan projektstarten kännedom om arbetsförmedlingen, försäkringskassans och social kontor ekonomis verksamhet och dess regelverk. Detta har varit en framgångsfaktor för en positiv samverkan på handläggarnivå. En annan fråga som var stor i början av projekttiden var hur deltagarna skulle komma igång med att köpa och sälja tjänster i sina företag. Kan deltagare och projektpersonal bilda en ideell förening tillsammans eller kan deltagarna bilda en ideell förening själva? Syftet med föreningen skulle vara att fungera som en intresseförening för att kunna starta sociala företag. Resultatet blev att deltagarna själva bildade en ideell förening. En förändring som har pågått både i och utanför projektet som påverkar projektet är arbetet inom Västerås Stad med att utarbeta en policy kring socialt företag. Det saknas fortfarande 13

14 policy och handlingsplan kring socialt företagande. Detta och ovissheten om framtiden har skapat en stor oro under slutet av projekttiden, framförallt utifrån ett deltagarperspektiv. När det gäller rapporteringen i SUS så är det ett problem att försäkringskassan har ett begrepp och ser OSA anställda som att de har ett arbete och i arbetsförmedlingens system så är de med i ett arbetsmarknadsprogram och anses som arbetssökande. Det innebär att deltagarna ska registreras i SUS (där gäller försäkringskassans begrepp ) som om de har subventionerat arbete när de påbörjar projektet (de som har osa) och när de som sedan går vidare ut i ett subventionerat arbete på en den öppna arbetsmarknaden och i arbetsförmedlingens system går ut i arbete så är de i SUS fortfarande i ett subventionerat arbete (det har alltså inte i detta system hänt någonting med dessa personer). I Projektansökan står det att AMA ska under projekttiden starta upp en verksamhet som om det fungerar ska kunna tas över av ett socialt företag. Cafe Anund startades våren 2014 med det syftet. Där har samverkan skett på ett mycket positivt sätt med Badelunda hembygdsförening. Man har haft stor nytta av varandras verkamheter och samarbetet kring stora arragemang. Verkamhetten på Anundshög har även bidragit till att Hugg& Röj har fått uppdrag där som de har utfört på ett mycket bra sätt. För organisationen Resultat och effekter AMA:s organisation har genom projektet utvecklat en helt ny verksamhet med en annan inriktning än övriga verksamheter inom AMA. När det gäller Övningsföretaget på AMA så har det samarbetet bidragit till att en deltagare därifrån skrivits över i projektet och fortsätter att sköta ekonomin på Nya Camera. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och socialkontor ekonomi har fått tillgång till en ny metod för arbetsrehabilitering och ett flertal personer från deras målgrupper har fått anställning i det sociala företaget. Under perioden har projektet haft en del samarbete med andra projekt inom samordningsförbundet t.ex. MAC projektet. Det finns ett stort intresse för socialt företag, fler och fler frågor kommer både från deltagare och från samarbetspartners. Projektledarna har presenterat projektet i flera sammanhang, bl. a. inom stadens nämnder och förvaltningar. Det finns ett intresse för socialt företag även där och föreningen har fått några uppdrag. Budgeten för projektet har visat sig vara väl avvägd. Projektmedarbetarna har fått uppleva hur svårt det kan vara vid slutet av projekttiden när det ska fattas beslut om implementering och projketet har kommit till itifrån ett underifrån perspektiv!: Ett lärande att ta med ifrån projektet är att förankring på alla nivåer och implementeringstankar måste finnas från början när man ansöker om ett projekt! På styrgruppens processdag våren 2014 diskuterades hur en framtida social företagsinkubator ska kunna fungera. Ska den vara till för alla sorters olika sociala företag? Är det viktigt att den ligger under AMA eller ska den ligga någon annanstans och i så fall var? Det fanns en oro i projektet att verksamheten skulle bromsas upp och deltagarna må dåligt av att inte veta 14

15 hur det kommer att bli. Ett nytt styrgruppsmöte bokades in i början av september 2014 då projektets framtid skulle diskuteras. Under våren 2014 hade projektgruppen ansökt i olika fonder om förlängning av projektet och då avslagen på samtliga ansökningar (utan till Stadens sociala resursfond som kommer att svara under våren 2015) kom hösten 2014 kvarstod frågan vad händer med alla deltagare och verkamheten i projektet nu. Det har varit svårt att förstå vem som har ansvaret och projektet har upplevt att det är svårt att påverka implementeringen då AMA är en utförarorganisation. Vad är styrgruppens ansvar för att driva frågan om Implementering/avveckling. En slutsats som Arbetsförmedligen har gjort är att man anser att som myndighet blir man mer engagerad när man har egen anställd personal i projekten, det är lättare att bli passiv då man inte har det som i detta projekt. Socialkontor ekonomi tycker inte att det känns som om Socialkontoret är involverat i projektet. Det hade behövts mer information. I december 2014 fattade Samordningsförbundet ett beslut om att finansiera ett övergångsprojekt efter att staden bestämt sig för att utreda var en socialföretags inkubator skulle ligga. En tanke var även att utreda om ett individstöd till föreningens medlemmar kunde utgå ifrån AMA och ligga i AMA:s beställning. En viktig framgångsfaktor är styrgruppens sammansättning samt att projektet ligger under AMA. Då det startats upp verkamheter inom olika affärsområden har AMA:s arbetsledares kompetenser varit till stor hjälp. Styrgruppens sammansättning gör att de olika myndigheter som har en viktig roll i att få det att fungera med sociala företag finns representerade i styrgruppen. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialkontor ekonomi bl.a. när det gäller deltagarnas försörjning. När det gäller olika policy frågor, näringslivet och arbetsmarknadsfrågor finns representanter inom dessa områden i styrgruppen genom styrgruppsmedlemmar från stadsledningskontoret och vuxenutbildningscentrum. Det har hållits många utbildningsinsatser under projektet utifrån behovet hos deltagarna men Coompanion anser att det hade behövts mer utbildning om affärsutveckling. En samhällsekonomisk utvärdering av projektet på individnivå (Pay off) kommer att utföras efter projektets avslutats och redovisas i mars Projektet har följande frågeställningar som ska besvaras under projekttiden: Är sociala företag en realistisk lösning för personer i Västerås som står långt från arbetsmarknaden för att nå egen försörjning? Kan sociala företag stå på egna ben eller behöver kommunen finnas med i bakgrunden hela tiden? Kan sociala företag motverka att personer slussas runt i systemet och mellan olika åtgärder? Har några nya samverkansformer utvecklats för att lyckas med att få ut människor som står långt ifrån arbetsmarknaden i egen försörjning? Ja, resultatet från projektet visar att sociala företag kan vara en realistisk lösning för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden för att nå egen försörjning under vissa förutsättningar. 15

16 Då det sociala företaget Nya Camera drivit sin verksamhet ca 1,5 år har de fortfarande behov av stöd till lokalkostnader, stöd av personal (verksamhetsledare/handledare) och utbildning. De kan finansiera sina egna löner och en del driftskostnader, så utifrån det behövs en offentlig finansiering under en tid framöver för att därefter göra en ny bedömning. Företaget har varit verksamt under för kort tid för att kunna göra en realistisk bedömning. Companion kan erbjuda kostnadsfri rådgivning och stödsamtal men inte utbildning till sociala företag. Såsom det ser ut idag ser vi ett behov både av fortsatt utbildningsstöd och stöd i det dagliga arbetet då många av deltagarna i projektet aldrig har arbetat och har mycket problem runt sig i sina liv. Det är viktigt att bygga långsiktigt och inte pressa för hårt utan stödja. Men en viktig fråga är då balansen emellan att inte pressa för hårt men att deltagaren och affärsidén ändå utvecklas. Projektet har visat att sociala företag kan motverka att personer slussas runt i systemen då flera har fått anställning i föreningen. Då de sociala företagen erbjuder möjlighet till arbetsträningsplatser och anställning som sker i samarbete med berörda myndigheter så har nya samarbetsformer utvecklats under projektiden och det har tillkommit en ny arena för ett steg mot självförsörjning. Det är viktigt att komma ihåg syftet med sociala företag! Människor som står långt ifrån arbetsmarknaden ska komma ut i en egen försörjning! Om sociala företag blir en del av näringslivet och vi kan hitta vägar för samarbete blir det utvecklande för hela samhället. Datum Underskrift För projektet 16

17 17

18 18