Arenors lokalisering, betydelse och användning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arenors lokalisering, betydelse och användning"

Transkript

1 Arenors lokalisering, betydelse och användning Handslagsrapport 2007:2

2 Nr Författare Titel Övrigt 2007:1 Apitzsch Erwin Fysisk aktivitet åt alla elever i skolan Lunds universitet 2007:2 Book Karin. Malmö högskola En studie av Handslaget fi nansierade arenor i Malmö 2007:3 Carlson Rolf Etnicitet och kulturell mångfald inom föreningsidrotten en analys av GIH Handslagets första år 2007:4 Ericsson Ingegerd Behöver idrottsledare i skolan utbildning? Malmö högskola Hur ser utbildningsbehovet ut bland idrottsledare i skolan? 2007:5 Eriksson Charli, Effekter av samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan i Örebro län Örebro universitet Johansson Margareta, Ulvmyr Camilla, Virtanen Peter B. 2007:6 Fagrell Birgitta, Idrottsrörelsens samverkan med skolan inom ramen för Handslaget GIH Gustavsson Tommy. 2007:7 Fundberg Jesper, Idrottens mittcirkel. Om mångfald och normalitet inom några Handslagsprojekt Uppsala universitet/ Pripp Oscar. Malmö högskola 2007:8 Gerrevall Per Handslaget och de demokratiska värdena Växjö universitet 2007:9 Fahlén Josef Näridrottsplatser och spontanidrott Umeå universitet 2007:10 Hannula Rauni, Idrottens samverkan med skolan i Hallands län. En utvärdering av Hallandsmodellen Högskolan i Halmstad Hinic Hansi, Johnson Urban. 2007:11 Kolfjord Ingela Från projekt till modell. Helamalmö motion, integration och brottsförebyggande arbete. Malmö högskola 2007:12 Larsson Håkan, Som hand i handsken - en satsning på fl ickors idrott eller på idrottens fl ickor? GIH Svender Jenny. 2007:13 Lundvall Suzanne Handslagets Speciella insatser med inriktning mot mångfald och integration - en kvalitativ utvärdering GIH 2007:14 Oddner Frans Handslaget ett socialisationsprojekt? Malmö högskola 2007:15 Karp Staffan, I skuggan av fotbollen Handslagsprojektens betydelse för mindre idrotter Umeå universitet Olofsson Eva, Söderström Tor. 2007:16 Eriksson Sten, Handslaget från idé till utvärdering. Om projekt, ekonomi och verksamhet. Idrottshögskolan/ Kristén Lars, Göteborgs universitet Patriksson Göran, Stråhlman Owe. 2007:17 Patriksson Göran, Att rätta mun efter matsäcken förutsättningar för att bedriva projekt om Idrottshögskolan/ Stråhlman Owe. kostnadseffektivitet Göteborgs universitet STOCKHOLM JANUARI 2008 ANDRÈN & HOLM OMSLAGSFOTO: Johan Wingborg 2007:18 Peterson Tomas När fälten korsas. Om Handslagsprojekt på skoltid Malmö högskola 2007:19 Redelius Karin, Idrottsledare som dörröppnare - Handslaget, ledarskap och känslan av sammanhang GIH Thedin Jakobsson Britta. 2007:20 Sundberg Gun Samhällsekonomiska värdet av skolsamverkan i Handslaget Uppsala universitet 2007:21 Jonsson Elin, Kampen mot droger i idrottsrörelsen Handslagets avtryck i verksamheten Mälardalens högskola Sörensen Stefan, Tillgren Per, Wallin Emmie. 2007:22 Åkesson Joakim Var hamnade handslagspengarna? Stor blev större och liten kunde inte hänga med Malmö högskola 2007:23 Tydén Olof Handslaget ur ett ungdomsperspektiv Dalarnas forskningsråd

3 Förord I början av 2003 beslutade riksdagen om ett Handslag med idrotten, en satsning över fyra år på den breda barn- och ungdomsidrotten. Sammanlagt har idrottsrörelsen tilldelats en miljard kronor. Dessa medel har använts för att öppna dörrarna till idrotten för fler. Delområden har varit att samverka med skolan, satsa på flickidrotten, delta i kampen mot droger samt hålla tillbaka avgifterna. Fler än 8000 idrottsföreningar har medverkat och närmare satsningar har startats med målet att fler barn och ungdomar ska börja idrotta och stanna kvar längre inom idrotten. Det innebär att nära 75 procent av de idrottsföreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet har deltagit i Handslaget. 67 specialidrottsförbund och 21 distriktsidrottsförbund har medverkat genom att fördela medel till idrottsföreningarnas satsningar. Det är viktigt att lära av Handslaget. Nya idéer har testats, nya målgrupper har rekryterats och idrotten har verkat på nya arenor. Erfarenheterna av satsningarna är värdefulla för att utveckla och förbättra verksamheten. Därför har Riksidrottsförbundet (RF) avsatt betydande medel för att utvärdera Handslaget. En del av utvärderingen innebär att forskare vid universitet och högskolor har gjort en oberoende granskning och belysning av Handslagets olika verksamheter. RF valde att i samarbete med Centrum för Idrottsforskning (CIF) utlysa möjligheten att lämna förslag på forskningsprojekt kring Handslaget. 23 olika projekt erhöll stöd för att utvärdera och analysera satsningen utifrån en mängd olika perspektiv. Forskningsprojekten är baserade på den fria forskningens villkor och därmed inte styrda eller påverkade av RF. Med tanke på den mycket omfattande verksamhet Handslaget utgör är det inte möjligt att med 23 forskningsprojekt ge en heltäckande utvärdering. De ger dock var för sig nedslag i olika områden och tillsammans en bild av den unika Handslagssatsningen. Vi hoppas att du finner denna och de övriga forskningsrapporterna lärorika och tänkvärda för en fortsatt utveckling av barn- och ungdomsidrotten. Karin Mattsson Ordförande Riksidrottsförbundet

4 Författarens förord Denna rapport är baserad på en utvärdering som jag genomfört under perioden av regeringens Handslagetsatsning vars syfte var att öppna dörrarna för fler inom idrotten. Ett sätt att öppna dörrarna för fler är att bygga nya idrottsanläggningar. Min utvärdering handlar just om tre anläggningar i Malmö som fått ekonomiskt stöd från Handslaget; multisportarenan på Rörsjöskolan, multisportarenan vid Nya Stenkulaskolan och konstgräsplanen vid Örtagårdskolan. Arbetet med utvärderingen har varit en intressant process som gett mig blodad tand att fortsätta undersöka sambanden mellan fysiska miljöer och fysisk aktivitet, vilket är ett mycket relevant ämnesområde. Jag vill framföra ett stort tack till dem som bidragit med material och kunskap i min utvärdering. Särskilt vill jag tacka skolledarna och eleverna på de tre skolor som deltagit i studien. Vidare vill jag tacka Riksidrottsförbundet och Centrum för idrottsforskning som finansierat utvärderingen. Karin Book

5 Innehåll Innehåll Förord...3 Författarens förord...4 Inledning...7 Syften...8 Avgränsningar...8 Metod...8 Rapportens upplägg...11 Ämnesinramning...12 Tidsgeografisk inspiration...12 Fysiska miljöer för fysisk aktivitet...13 Grönytor...14 Polariserad fysisk aktivitet...14 Platsens betydelse...15 Tillgänglighet...15 Individens rörelsefrihet...16 Avslutande ord...17 Områdena och näridrottsplatserna...18 Konstgräsplanen på Rosengård Multisportarenan på Rörsjöskolan...19 Multisportarenan på Gröningen Analys av det empiriska materialet Snyggt och tryggt Flickor, pojkar och näridrottsplatser Spontant och organiserat Aktivitetskedjor Betydelsen av närområdet Transporter Gröningens framgångsrecept (?) Slutsatser...29 Några nedslag Utmaningar Referenser...31 Skriftliga referenser...31 Muntliga referenser korrespondens Internet Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

6

7 Inledning Många unga vistas i sitt bostadsområde stora delar av veckan. Således är utformningen av närområdet av stor betydelse. I närområdet finns olika sorters miljöer som kan skapa förutsättningar för fysisk aktivitet. Dessa kan vara planerade med syfte att främja idrott, såsom olika typer av idrottsarenor, eller fungera som stödjande miljöer för fysisk aktivitet. Näridrottsplatser har återigen kommit att bli populära att anlägga. Syftet kan vara att förbättra anläggningstillgången för föreningar i området, men oftare att skapa förutsättningar för spontan fysisk aktivitet. Inom Handslaget har satsningar på tillgänglighet och anläggningar i de tre storstadsregionerna varit ett sätt att öppna dörrarna för fl er. Huvudaktivitenummer KART- Styrketräning 11 Olika idrotter A, B, C Invigningsår Anläggning Hermodsdalsskolan, gymanläggning 2006 Sporthallar, avsiktsförklaring 2007 Källa: Skåneidrotten Jag har studerat tre av dessa (när)idrottsplatser: Multisportarenan på Rörsjöskolans skolgård i Malmö innerstad. Multisportarenan på Gröningen vid Nya Stenkulaskolan i ett område med flerfamiljshus strax utanför innerstaden. Konstgräsplanen på miljonprogramsområdet Rosengårds idrottsområde vid Örtagårdskolan. Denna plan är fullskalig och kan knappast betecknas som en näridrottsplats. I Malmö fick 14 anläggningsrelaterade projekt stöd från Handslaget. Av dessa kan sju klassas som olika typer av (när)idrottsplatser och av dessa är sex så kallade multisportarenor eller -anläggningar och en fotbollsplan i konstgräs. De flesta av dessa är belägna i områden med förhållandevis låg socioekonomisk status, stor geografisk bundenhet och ett behov av mötes- och aktivitetsplatser. Tabell 1. Anläggningar i Malmö som beviljats bidrag av Handslaget. Kartnummer kan ses på kartan nedan. Anläggning Invigningsår Huvudaktivitet KARTnummer Rörsjöskolan, multisportanläggning 2005 Olika idrotter 1 Nya Stenkulaskolan, multisportanläggning 2006 Olika idrotter 2 Rosengårds IP, konstgräsplan 2005 Fotboll 3 GAK Enighet, verksamhetsytor 2006 Kampsport 4 Rosengårds IP, ombyggn. omklädningsrum 2006 Motion 5 Hermodsdalsskolan, multisportanläggning 2006 Olika idrotter 6 Hyllie, multisportanläggning 2007 Olika idrotter 7 Rosengård, multisportanläggning 2007 Olika idrotter 8 Lindängens IP, multisportanläggning 2007 Olika idrotter 9 Snökanon 2006 Skidor 10 Karta 1. Malmökarta med de anläggningar som fått Handslagsbidrag markerade (1-11 samt A-C). Mina primära studieobjekt är nr 1-3. Min uppgift som kulturgeograf inom idrottsforskningen är, såsom jag ser det, att koppla ihop variablerna fysisk miljö och fysisk aktivitet. Det är både viktigt, fruktbart och efterfrågat. I denna artikel gör jag det utifrån min utvärdering av näridrottsplatser som (del)finansierats genom Handslaget. Satsningar på näridrottsplatser är i sig en förändring av den fysiska miljön, men måste också ses och förstås som en del i en övergripande rumslig struktur. De rumsliga strukturerna finns på flera olika nivåer; de övergripande strukturerna i staden, närområdets utformning och detaljutformningen av lekplatser, parker, anläggningar och så vidare. Alla nivåer av rumslig struktur har effekt på individens aktiviteter, däribland de fysiska aktiviteter som utövas, genom att de skapar hinder och möjligheter. Faskunger (2007, s.32) pekar på att många folkhälsoåtgärder, och studier kring dessa, varit indi- 7

8 vid- och informationsinriktade och att dessa bör kopplas till åtgärder i den fysiska miljön för att få en genomgripande och långsiktig effekt: Själva defi nitionen av folkhälsa att minska skillnaderna i hälsa i befolkningen talar alltså emot att enbart satsa på information. Miljöns påverkan på fysisk aktivitet kan vara mer påtaglig i jämförelse med andra livsstilsvanor, med tanke på att fysisk aktivitet utförs i ett antal specifi ka beteendesammanhang i samhället. Vidare slår Faskunger (2007, s.78) fast att när det gäller att undersöka sambandet mellan byggd miljö och fysisk aktivitet hos barn och ungdomar har de fl esta studierna undersökt specifi ka och enskilda variabler, exempelvis tillgången till anläggningar, faciliteter och program, snarare än på vilket sätt markanvändning, transportsystem och designaspekter påverkar rörelsemönster. Det fi nns ett stort behov av att kartlägga hur barn och ungdomar tillbringar sin tid vart de går och till vilka destinationer de transporterar sig, hur de tar sig dit, vad de gör och hur länge de stannar på varje plats, samt vad som påverkar deras fördelning av tid för en viss aktivitet och plats. Bra möjligheter till fysisk aktivitet nära och tillgängligt - räcker det för att ungdomar ska få fart på benen? Det är en bit på väg men måste kryddas med andra faktorer såsom trygghet och attraktivitet. Och sedan kompliceras ekvationen av att vi ju alla är olika beroende på socioekonomisk situation, kön, behov och önskemål. Fysisk miljö + individ = aktiviteter (men vilka och var?) Syften Syftet med studien är att studera och analysera vad ungdomar gör på sin fritid, var de gör detta och hur de transporterar/förfl yttar sig mellan olika platser/aktiviteter. Detta kan summeras upp i begreppen aktivitetsmönster och aktivitetssystem. Vidare är syftet att utifrån det mönster som växer fram analysera några av Handslaget (del)fi nansierade näridrottsplatser. Fokus ligger bland annat på lokalisering, utformning och innehåll. Ett tredje syfte är att studera näridrottsplatserna som en del av den fysiska miljö de befi nner sig i. I detta sammanhang lägger jag vikt vid vilka faktorer i den fysiska miljön som påverkar hur och i vilken omfattning ungdomar använder sin närmiljö och anläggningar i denna. Avgränsningar För att välja några näridrottsplatser att studera kontaktade jag våren 2005 Skåneidrotten som berättade vilka idrottsplatser, inom ramen för Handslaget, som låg först i tur att anläggas. Utifrån detta valde jag tre idrottsplatser som ligger i olika typer av områden och är något olika till sin karaktär. Under arbetets gång har fokus kommit att ligga på multisportarenan vid Nya Stenkulaskolan eftersom denna är mer tillgänglig för spontanaktivitet än de andra och för att just denna förts fram då jag haft kontakt med Gatukontoret som är den förvaltning som haft störst ansvar för planeringen. Jag har valt att främst studera ungdomars aktivitetsmönster i åldersgruppen år, det vill säga elever som går i årskurs fem till åtta. Åldergruppen valdes utifrån antagandet att denna grupp kan vara aktiva utanför bostaden eller bostadsgården samtidigt som de i stor utsträckning har en relativt begränsad geografisk rörlighet. De flesta går i skolan nära bostaden och tillbringar en stor del av sin tid nära skola och i sitt bostadsområde. Därför kan man anta att denna grupp är en viktig målgrupp för näridrottsplatser av olika slag. Ingen av de områden i vilka de idrottsplatser som jag studerat ligger är högstatusområden 1. För en mer heltäckande analys av effekten av och efterfrågan på näridrottsplatser skulle kanske även sådana områden inkluderas liksom områden i mindre städer och landsorter. Jag vill dock hävda att just de aktuella områdena är intressanta ur ett målgrupps- och efterfrågeperspektiv. Jag gör i min undersökning alltså inga jämförelser med näranläggningar i andra städer, även om jag i olika sammanhang gör såväl teoretiska som empiriska utblickar och kopplingar. För en genomgång av utformningen av olika spontanidrottsplatser med bilder hänvisas bland annat till Thomas Jansson (2007). 1 Björn Forsberg (2006) presenterar en utvärdering av Tegs näridrottsplats i Umeå. Denna ligger i ett område med en relativt hög socioekonomisk status och således en annan rumslig kontext än de idrottsplatser jag studerat. 8

9 Metod Såväl teoretiskt som empiriskt material har använts i min studie. Likaså har jag använt och själv samlat in både kvantitativt och kvalitativt material. Det empiriska materialet har insamlats genom fältstudier på och omkring de aktuella idrottsplatserna, kartstudier, samtal med brukare på plats, samtal med planerare och andra som på olika sätt varit inblandade i processen, samtal med en ansvarig för en idrottsförening, dokumentstudier, korrespondens med rektorerna och andra ansvariga på de tre skolorna samt enkäter och dagboksskrivande bland elever på närbelägna skolor. Exempel på personkontakter som använts i arbetet är: korrespondens med rektor Tommy Sjölin på Nya Stenkulaskolan, rektor Lars Andreasson på Rörsjöskolan och idrottslärare Mickael Eriksson på Örtagårdskolan. I bilaga 1 finns de frågor som besvarats. Intervju i samtalsform med landskapsarkitekt Stina Junerup på Gatukontoret. Vidare har Junerup guidat på och berättat om Gröningen och multisportarenan där för mig (och mina studenter). Möten vid två tillfällen med Mats Werne på Skåneidrotten. Vid ett av tillfällena medverkande även Tim Andersson från Skåneidrotten och Kenneth Mårtensson som är tränare i Rörsjöstadens IF. Telefonsamtal med fastighetschef Göran Larsson på MKB (Malmö kommunala bostadsbolag). korrespondens med Sergio De Souza, tränare i Sambafotbollsskolan För att ta reda på vad ungdomar i de aktuella områdena gör på sin fritid, var de är och hur de rör sig samt hur de använder de nya idrottsplatserna genomförde jag en enkät (se bilaga 2) bland elever på de skolor som ligger vid de tre studerade idrottsplatserna. Vidare lät jag eleverna skriva dagbok (se bilaga 3) för sin fritid för fyra vardagar; två under vinterhalvåret och två under sommarhalvåret. I ett sent skede i arbetet genomförde jag ytterligare en enkät (se bilaga 4) för att verifiera mina resultat. Jag kontaktade rektorerna på de tre skolorna för att få kontakt med två lämpliga klasser med elever i åldern år i vilka jag kunde genomföra enkäten och fritidsdagboken. I nästa steg fick jag namn på lärare i de aktuella klasserna. Jag besökte klasserna vid ett tillfälle och introducerade enkät och dagboksskrivande. Eleverna fyllde i enkäten samt dagbok för två av mig preciserade vardagar. Läraren fick sedan i uppgift att vid en annan årstid låta eleverna fylla i dagbok för ytterligare två vardagar. Jag skickade påminnelse via och bifogade då instruktioner för dagboksförfarandet. Genom att eleverna fick skriva dagbok vid två tillfällen täcktes såväl vinter- som sommarhalvår in. Jag presenterar inte några säsongsskillnader men antar att jag genom detta förfarande har fått ett bra årsgenomsnitt. Totalt deltog 125 elever i sex klasser 2 i undersökningen: 6B och 7A på Örtagårdskolan: besvarande enkät och skrev fritidsdagbok vårterminen A-B och 7A på Rörsjöskolan: besvarande enkät och skrev fritidsdagbok höstterminen A och 8B på Nya Stenkulaskolan besvarande enkät och skrev fritidsdagbok vårterminen Totalt fick jag alltså in 125 enkäter. Fördelningen på de olika skolorna är följande: Örtagårdskolan 45 st, Rörsjöskolan 44 st och Nya Stenkulaskolan 36 st. 337 fritidsdagböcker inkom. Det betyder att samtliga elever inte lämnat in dagbok för fyra tillfällen. Eleverna på Örtagårdskolan lämnade in 82 dagböcker, Rörsjöskolan 125 dagböcker och Nya Stenkulaskolan 129 dagböcker. Den könsmässiga fördelningen är jämn (pojkar 51%, flickor 49%). 204 dagböcker representerar den varmare delen av året och 132 den kallare delen. I fritidsdagböckerna redovisades totalt 1086 aktiviteter, 1078 platser och 847 transporter (när kategorin ingen transport har tagits bort). Jag har fått hjälp av Mikael Annersten, koordinator på Enheten för idrottsvetenskap på Malmö högskola, och Ulf Silbersky, doktorand i ekonomisk geografi vid Lunds universitet, att koda och bearbeta enkäterna och fritidsdagböckerna. Dagboksmetoden är en beprövad metod bland flera svenska kulturgeografer, däribland Danielle Van der Burgt, Tora Friberg och Karin Tillberg, för att samla in material om människors aktiviteter och användning av rummet. Fördelen med att kombinera enkät och dagbok som metod är att i 2 Klassbenämning anges för det aktuella undersökningstillfället. Således är denna inte längre aktuell för klassen. 9

10 enkäten framgår vad ungdomarna brukar göra eller anser sig göra medan det i dagboken framgår vad de faktiskt gjorde under de valda dagarna. Redan under genomförandet upptäckte jag svårigheter med min metod. Dels hade en relativt stor del av ungdomarna (läs pojkar) svårt att finna koncentration då de skulle fylla i dagbok och enkät. Dels hade många svårt med geografiska specifikationer. Då de skulle ange plats för sina aktiviteter blev ofta svaret ute eller hos en kompis, trots att jag berättade att jag önskade mer precisa specifikationer. Av svaren kunde jag ändå ofta göra antagandena att såväl ute som hos en kompis var kopplade till det egna närområdet/bostadsområdet. Ett annat problem var att vissa ungdomar hade lite svårt att skilja fritid från skoltid. Detta resulterade i att jag inte med säkerhet kan veta när och hur den angivna användningen av idrottsplatsen ägt rum. För att komma till rätta med detta problem och verifiera mina resultat skickade jag ut ytterligare en enkät till skolorna så sent som i november Denna enkät fokuserar endast på idrottsvanor och användning av den nya näridrottsplatsen på rasterna respektive fritiden. Jag bad respektive rektor att distribuera enkäten till cirka fyra klasser i årskurs 5-8. Jag har inte haft kontroll på om denna enkät delvis besvarats av samma klasser som tidigare enkät och dagbok 3, men det anser jag vara av mindre betydelse. Följande klasser har besvarat enkät nummer två: 5A, 5B, 7A, 7B och 8B på Örtagårdskolan (totalt 105 elever). 5A och 5C på Rörsjöskolan (totalt 40 elever) 5A, 5B, 6A, 6B och 7B på Nya Stenkulaskolan (totalt 71 elever). Således fick jag en god spridning bland årskurserna på Nya Stenkulaskolan och Örtagårdskolan, medan endast elever i årskurs 5 besvarat enkäten på Rörsjöskolan. De siffror som framkom i denna enkät skilde sig något från tidigare enkät, vilket redovisas i texten. Skillnaden består bland annat i att en något lägre användning av de studerade idrottsplatserna har angivits än i föregående enkät. Detta kan eventuellt bero på att enkät nummer två besvarats under en kall och mörk tid samt att jag i denna gjort skillnad på användning på raster respektive fritiden. Ytterligare en skillnad är att man kan se åldersdifferentiering i användningen på ett tydligare sätt än i tidigare enkät. 3 Man kan anta att 6A på Nya Stenkulaskolan är samma klass som 5A förra läsåret. Jag hade förhoppningen att mitt material skulle kunna karteras så att elevernas dagligrum åskådliggjordes. Detta tyckte jag dock inte att materialet möjliggjorde. Eftersom min studie syftar till att koppla ihop fysisk miljö och fysisk aktivitet har jag använt litteratur och studier som behandlar kopplingen mellan planering och utformning av närområdet/ bostadsområdet och fysisk aktivitet. Eftersom mitt empiriska material är ganska begränsat har jag tagit del av andra, angränsande undersökningar för att jämföra och värdera mitt eget material samt finna belägg för mina slutsatser. Några av dessa presenteras kort nedan: Kulturgeograf Danielle van der Burgt har i sin avhandling (2006) kartlagt och analyserat den rumsliga dimensionen av barns vardagsliv i den urbana miljön. I sin undersökning studerar hon barn från årskurs 5 och 7 i sju angränsande bostadsområden med varierande socioekonomisk status i en medelstor svensk stad. Johan Faskunger 4 från Statens Folkhälsoinstitut har inom ramen för regeringsuppdraget Byggd miljö och fysisk aktivitet gjort en kunskapssammanställning med titeln Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet. Sammanställningen pekar på många relevanta aspekter men är relativt generellt hållen. Detta vittnar bland annat om att ämnet har börjat komma upp på dagordningen och så smått beforskas men att kunskapen fortfarande är relativt ytligt och bör fördjupas. Det finns en ganska riklig flora av utländska studier, bl a från USA, men studier baserade på svenska förhållanden är det ont om. Faskunger, och jag med honom, efterfrågar således mer svensk forskning på temat fysisk planering för fysisk aktivitet. Isabella Grujoska och Bo Carlsson på Malmö högskola har genomfört en studie, som publiceras 2007, med syftet att kartlägga och skapa kunskap om otrygga respektive trygga miljöer till och från idrotten. Fokus ligger främst på den organiserade idrotten och miljöer för denna. Material insamlades främst genom enkäter bland barn i åldern år på tre Malmöskolor. Inte bara transporter till och från idrotten undersöktes utan även till och från skolan. Inspiration har även inhämtats genom deltagande i Folkhälsoinstitutets workshop Fysisk aktivitet i samhällsplaneringen och barns miljöer i Halm- 4 Numera arbetar Faskunger på Karolinska Institutet 10

11 stad i oktober Denna workshop visade på ett stort behov av att koppla samman fysisk planering och fysisk aktivitet. Rapportens upplägg Rapporten inleds med vad jag kallar en Ämnesinramning. I detta kapitel beskriver jag inledningsvis kort några tidsgeografiska begrepp som kan vara av intresse för min analys av näridrottsplatser. Andemeningen i detta avsnitt är att peka på betydelsen av såväl den fysiska miljön som individuella faktorer. Detta följs av ett avsnitt som bygger vidare på detta synsätt och som fokuserar på vad fysisk miljö kan vara och dess betydelse för fysisk aktivitet. Ett exempel på en fysisk miljö är grönytor, vilka behandlas kort i ett eget avsnitt. Vidare tas den ökade segregationen och platsens betydelse upp. Kapitlet avslutas med att de centrala begreppen tillgänglighet och rörlighet gås igenom. Rapportens nästa kapitel benämns Områdena och näridrottsplatserna och är en faktabetonad beskrivning av mina studieobjekt med omnejd. Detta följs av en analys av en Analys av det empiriska materialet. Analysen behandlar olika teman: trygghet, könsskillnader, spontan- kontra föreningsidrott, aktivitetskedjor, transport, betydelsen av närområdet och framgångsfaktorer. Mina statistiska resultat presenteras inte i sin helhet. Istället väver jag in resultat från enkäter och dagböcker i texten. Att jag inte ställer upp mina statistiska resultat i tabeller beror på att jag inte betraktar denna studie som en kvantitativ studie, trots att den innehåller betydande kvantitativa element. Om resultaten presenteras i tabellform finns det en risk att studien reduceras till en sifferstudie. Jag vill, genom att istället presentera siffrorna i texten, sätta in dem i ett sammanhang. Antalet enkäter och dagböcker som ligger till grund för min analys är, vill jag hävda, tillräckligt stort för att dra slutsatser, men inte så omfattande att de kan utgöra fristående resultat utan att förstås i sin kontext. Rapportens sista kapitel innehåller Slutsatser och en framåtblick. Vad är bra och vad kan bli bättre? 11

12 Ämnesinramning I detta kapitel lyfter jag fram några av de begrepp och aspekter som jag anser vara relevanta för att förstå hur fysiska miljöer och fysisk aktivitet hänger ihop. Tidsgeografisk inspiration Min studie omfattar en mängd olika infallsvinklar: däribland aktivitetsmönster med sitt ursprung i tidsgeografi n (med Hägerstrand och Ellegård som främsta företrädarna) Under och 80-talen gjordes det en hel del tidsgeografiska studier av bl a individers aktivitetsmönster. På senare år har emellertid mängden forskning minskat markant, även om det finns några bidrag (t ex Ellegård, 2001 och Ellegård & Wihlborg, 2001). Få av de tidsgeografiska studierna har varit specifikt inriktade på ungdomars aktivitetsmönster. Tillberg (2001) gör emellertid en relevant studie av barnfamiljers dagliga rörlighet, vilken inte uttryckligen är tidsgeografisk men metoden som används har drag av tidsgeografisk metod. Min studie är inte heller uttalat tidsgeografisk, men hämtar inspiration, drag och begrepp från denna. pengar, transportmöjligheter och andra restriktioner. Olika typer av restriktioner behandlas inom tidsgeografin (Hägerstrand, 1970). Den disponibla transporttekniken är t ex en betydelsefull faktor när det gäller omfattningen av individers handlingar och är ett exempel på en kapacitetsrestriktion. Med kapacitetsrestriktioner avses allt som begränsar individers verksamheter på grund av individuella egenskaper eller egenskaper hos olika typer av hjälpmedel. Kopplingsrestriktioner behandlar i sin tur nödvändigheten av att individer, redskap och material kopplas ihop i tid och rum för att möjliggöra produktion, konsumtion, social samvaro och andra aktiviteter. Termen koppling avser alltså de tidsrumsliga villkoren för individers kontakt och aktiviteter. Aktiviteter som kräver förflyttningar genererar rörelseströmmar som skapar rörelsemönster. Aktiviteter och rörelsemönster kan i sin tur påverka den rumsliga strukturen t ex genom att ställa nya krav på transportsystemet eller markanvändningen. Aktivitetssystem kan också skapa trender och därigenom influera individers önskemål. I figuren nedan åskådliggörs ovanstående resonemang (se även Book, 2005). Det intressanta med tidsgeografin är att den smälter samman tid och rum. Den fokuserar på aktiviteter som äger rum, tar tid och kräver utrymme. Tid och rum ses som en enhet tidrummet (Åquist, 1992). Det finns ett klart samband mellan bebyggelsens utformning/lokalisering av olika aktiviteter, transportsystemets uppbyggnad, vilka aktiviteter människor utövar samt hur rörelsemönstret ser ut. Aktivitetssystem är en term för summan av individers, hushålls, institutioners och företags aktivitetsmönster i ett samhälle när de agerar i tid och rum. Aktivitetsmönster skapas av individers och hushålls handlingar i tid och rum och är beroende av såväl individuella önskemål som den rumsliga strukturen. En stor del av aktiviteterna är rumsbundna och därmed får aktivitetsmönster stor betydelse för den rumsliga strukturen och vice versa. Begreppet rumslig struktur avser både bebyggelse och transportsystem och påverkas av bl a planering och reglering. En individs aktivitetsmönster påverkas också av en rad bakomliggande förhållanden såsom personens ålder, kön, socioekonomiska status, familjesituation och värderingar liksom av personliga behov (se t ex Klingbeil, 1980). Detta utgör grunden för vilka aktiviteter individen vill/kan utöva. Individens handlingsalternativ begränsas dessutom av tid, Figur 1. Aktivitetssystem ett resultat av individers agerande i tid och rum samt den rumsliga strukturen. (Book & Eskilsson, 1997) 12

13 De rumsliga strukturerna finns på flera olika nivåer; de övergripande strukturerna i staden, närområdets utformning och detaljutformningen av lekplatser, parker, anläggningar och så vidare. Alla nivåer av rumslig struktur har effekt på individens aktivitetsmönster, däribland de fysiska aktiviteter som utövas, genom att de skapar hinder och möjligheter. I denna studie ligger fokus dels på närområdena, dels på själva arenorna. Dessa är exempel på fysiska miljöer. Fysiska miljöer för fysisk aktivitet Parks et al (2003), liksom Faskunger, pekar på ett samband mellan antalet platser för fysisk aktivitet och rekreation och fysisk aktivitet som främjar hälsan. Många, tillgängliga, attraktiva både estetiskt och funktionellt och trygga platser/ anläggningar påverkar sannolikt mängd och typ av fysisk aktivitet. Avståndet till en anläggning/ plats för fysisk aktivitet är av stor betydelse för om folk utövar fysik aktivitet regelbundet. För att i detta sammanhang peka på några amerikanska siffror så har CDC (motsvarigheten till Statens folkhälsoinstitut) i USA fastställt att genom att skapa närbelägna platser för fysisk aktivitet är det möjligt att öka andelen som regelbundet motionerar (minst tre gånger i veckan) i en viss population med 25 procent (Faskunger, 2007). Ytterligare en underökning pekar på att människor med god tillgång till anläggningar och platser för fysisk aktivitet är mer än 40 procent mer benägna att motionera dagligen eller ofta jämfört med människor med bristande tillgång (Giles-Corti & Donovan, 2002). En annan studie (Gordon-Larsen et al, 2000) visar på att tillgång till anläggningar och platser för fysik aktivitet underlättade och ökade aktivitetsnivån hos de ungdomar som redan var fysiskt aktiva medan den inte påverkade de icke fysiskt aktiva ungdomarna. För att tillgodose barns och ungas behov av lek och rörelse kan man emellertid inte bara se till enstaka platser som lekplatser, idrottsplatser, skolgårdar, parker och bostadsgårdar, utan för att till fullo stimulera barns fysiska och sociala utveckling krävs det ett helhetsperspektiv på barns miljöer för fysisk aktivitet (Faskunger, 2007). Organiserad idrott Spontanidrott (Fysiska) vardagsaktiviteter Fysiskt aktiva transporter Först och främst så finns det miljöer som är direkt inriktade på fysisk aktivitet, nämligen idrottsanläggningar och -arenor. Till dessa hör dels prestigearenor, som byggs runt om i våra städer idag, dels näridrottsplatser och olika typer av anläggningar däremellan. Utöver dessa finns det en rad andra miljöer som kan användas för fysisk aktivitet, t ex: Grönytor Skolgården Bostadsgården Offentliga rum och platser Cykel- och gångvägar Faskunger (2007) betonar att det är viktigt att gynnsamma stödjande miljöer för fysisk aktivitet i bostadsområden och lokalsamhällen skapas. Den byggda miljön kan skapa såväl hinder som möjligheter för olika sorters fysisk aktivitet. Modellerna ovan och nedan kan jämföras med min modell ovan (figur 1) där samspelet mellan individ och den byggda miljön resulterar i olika aktiviteter. Figur 2. Bestämningsfaktorer för fysisk aktivitet på olika nivåer (Faskunger, 2007 efter Committee on Physical Activity, Health, Transportation and Land Use, 2005). Om man ska förstå betydelsen av fysiska miljöers betydelse för fysisk aktivitet måste man inledningsvis peka på att fysisk aktivitet kan vara mer än organiserad träning och tävling. Jag delar in fysisk aktivitet i följande grupper: 13

14 På SLU i bland annat Alnarp bedrivs en hel del forskning kring den urbana naturens och grönområdenas betydelse för vår hälsa. I ett inlägg i Svenska Dagbladet (20/3 2007) skriver Alnarpsprofessorn Erik Skärbäck följande: Människan är utvecklad för fysisk aktivitet. Vi upplever genom aktiviteter redan som små barn, vi utvecklas och socialiserar genom aktiviteter tillsammans. Upplevelser kan köpas som varor, idogt underblåst i reklamen. Många upplevelser kan vi tillgodogöra oss gratis om vi bara slår vakt om vår utemiljö. Ett hot är då när vi förtätar våra städer. Grönområden tillgodoser stora upplevelsebehov, såsom avstressning, lugn, frisk luft, social samvaro, spänning, motion, rörelseglädje, den egna kroppskontakten/fysiska utmaningar, lek och så vidare. Skärbäck (2007) hänvisar till en studie av Patrik Grahn som visar att med ökat avstånd till grönområde minskar välmående och hälsa. En ökning från 50 till 200 meter får utslag i form av ökad frekvens av huvudvärk, irritation och stress. Figur 3. Samspelet mellan individuella faktorer, byggd miljö och beteendesammanhang för fysisk aktivitet (Faskunger, 2007 efter Committee on Physical Activity, Health, Transportation and Land Use, 2005). Grönytor Grönytor framhålls ofta som de platser som kanske främst främjar fysisk aktivitet och hälsa. Parker och grönytor främjar inte bara fysisk aktivitet utan också social interaktion och det ena kan för med sig till det andra. Coley et al (1997) framhåller vikten av grönområden i socioekonomiskt svaga områden i syfte att stärka den sociala interaktionen och sammanhållningen. Faskunger (2007) pekar också på att forskare framhåller grönområden och promenadstråk kan vara särskilt viktiga för att främja fysisk aktivitet bland etniska minoriteter. Berglund och Jergeby (1998) pekar även de på att det gröna är något som värderas högt när invånarna i en stad berättar om de platser de tycker är attraktiva. Det gröna kan vara ett stort träd, sparad natur eller grönytor där barnen kan röra sig. I en enkät som genomfördes i två svenska städer framgick det att närhet till natur och parker värderas lika högt som gångavstånd till service och högre än närhet till kollektivtrafik. En rymlig, vildvuxen förskoletomt utvecklar bättre balans, styrka, koordination och koncentrationsförmåga hos barnen än en trång förskoletomt med lite träd och buskage (Skärbäck, 2007). Polariserad fysisk aktivitet I Sverige har polariseringen vad avser barns fysiska aktivitet ökat. Barn från socioekonomiskt starka familjer där föräldrarna har en hög utbildningsnivå är aktiva, t o m mer aktiva idag än tidigare, i träning, idrott och föreningsliv. Samtidigt har andelen barn som inte alls är fysiskt aktiva ökat (Danielsson, 2003; Danielsson & Marklund, 2000). Engström (2004) visar på att det bland ungdomar skett en ökning dels i antalet föreningsaktiva, dels i antalet icke aktiva mellan åren 1968 och De som utövar spontanaktivitet har däremot minskat markant under motsvarande period. Således finns det idag en stor polarisering mellan de som inte utövar någon form av fysisk aktivitet och de som är föreningsaktiva. I en studie (Bonnevier, 2003) pekar man på att 10-åriga barn från resursfattiga, segregerade områden i Stockholms län var fysiskt aktiva på sin fritid i lägre utsträckning än barn från resursstarka områden. Faskunger (2007) menar att många säger att detta kan ha att göra med att barn i resurssvaga områden har sämre tillgång till bra och trygga platser för fysisk aktivitet. I områden 14

15 med högre grad av våld och brott finns en tendens till att barn och ungdomar stannar hemma och till exempel titta på TV. Platsens betydelse Bostadsområdet och relationen till detta är mycket viktigt för barn och unga och deras aktiviteter. Barn ägnar sig åt intensiv lek och spel i närmiljön och får därigenom en detaljerad kunskap om platsen (van der Burgt, 2006). Den kunskap som barn har om sitt område är främst fysiskt eller kroppsligt förvärvad och relaterad (Rasmussen & Smidt, 2003). Van der Burgt (2006) påtalar sambandet mellan barns kunskap om platser och deras sociala relationer. Sociala relationer kan ge barnen en anledning att vistas på en viss plats. Genom sina erfarenheter och användning av platser knyter barnen sedan an till dessa och intar dem. De får så kallad geografisk förankring till platsen (place attachment). Just hur barn använder en plats är av betydelse för detta. Berglund och Jergeby (1998) skriver att barn värderar utemiljön i sitt område högt och beskriver den som mer verklig än inomhusmiljön. Den fick därigenom en särskild betydelse som något eget, skilt från föräldrarna, något som lockade och gav speciella upplevelser och starka minnen (s.14). Tillgänglighet I Nationalencyklopedin definieras tillgänglighet som möjligheter att ta del av något eftersträvansvärt. Boverket (2002) pekar på att detta tydliggöra att vi har olika behov och önskemål. Likaså har vi olika förutsättningar. Boverket menar vidare att tillgänglighet både handlar om närhet och nåbarhet. Närhet och nåbarhet hänger ofta ihop, men de behöver inte göra det. Ytterligare ett begrepp som i sammanhanget är väsentligt är användbarhet. Egenskaper hos individen, organisationer, samhället och den rumsliga strukturen skapar möjligheter och barriärer som påverkar tillgängligheten till en viss plats/miljö/ aktivitet. Det finns olika typer av tillgänglighet, t ex (se bl a Moen, 1991; Boverket, 2002): Social tillgänglighet Ekonomisk tillgänglighet Organisatorisk tillgänglighet Psykisk tillgänglighet Fysisk tillgänglighet Som kulturgeograf är jag framförallt intresserad av de fysiska/rumsliga aspekterna på tillgänglighet. Fysisk tillgänglighet påverkas bl a av följande aspekter: transport, lokalisering och rumslig struktur samt fysisk utformning/gestaltning av anläggningsområdet. En plats tillgänglighet bestäms av den uppoffring i tid, kostnad och bekvämlighet som krävs för att förflytta sig dit, vilket i sin tur har och göra med ovan nämnda punkter (transport, lokalisering och utformning). Frågan om en plats höga alternativt låga tillgänglighet betyder ingenting om man inte samtidigt frågar för vem och till vad. Fysisk tillgänglighet har ett nära samband med attraktiviteten d v s ofta krävs det att en plats är tillgänglig för att den ska vara attraktiv (Book & Eskilsson, 1999). Transportutbud och utformning av transportsystemet är av största vikt för tillgängligheten. Det handlar om såväl transportsystemet för bilar och kollektivtrafik som fotgängare och cyklister. När det gäller tillgängligheten till idrottsmiljöer (och andra fritidsmiljöer) är det viktigt med god kollektivtrafik och gynnsamma förutsättningar för gång- och cykeltrafik. Tillgodoses inte detta kan det verka socialt utestängande (och dessutom belastande på miljön). Allt fler föräldrar skjutsar sina barn till skolan och olika aktiviteter i bil. Orsaken till detta är flera: avståndet medger inte transport till fots eller med cykel, trafikmiljön anses så farlig att barnet inte får vistas där själv, rädsla för att barnet ska bli antastat av andra barn eller vuxna o s v (se vidare nedan). Detta gör att man lätt hamnar i en ond cirkel, vilket är tydligt i USA där detta fenomen är väletablerat. Ju fler föräldrar som skjutsar barnen desto farligare blir trafikmiljön för de barn som inte skjutsas och desto färre människor går och cyklar. Ofta känner vi oss tryggare på en cykel- eller gångväg (el dyl) om andra människor rör sig där. En ödslig cykelväg kan upplevas som otrygg. Vi undviker då att gå och cykla till våra aktiviteter. I detta sammanhang kan man alltså också kommentera vikten av hur transportvägarna utformas. Skymmande vegetation kanske är trevligt att titta på men är inte bra för trygghetskänslan. Transporter som 15

16 har med fritid att göra står för mer än 50% av den totala inrikes reslängden (Frändberg et al, 2005). Av denna sker en mycket stor andel med bil. Så visst är det viktigt att tala i termer av tillgänglighet för icke bilburna fritidsutövare. Lokalisering har att göra med var en viss verksamhet/anläggning är lokaliserad. Detta i sin tur handlar om närhet och tillgänglighet. Allt eftersom städer spridits ut över allt större ytor ( urban sprawl ) och tätheten överlag minskat i bebyggelsen har avstånden blivit längre till olika verksamheter/anläggningar. Detta har även med skalan att göra. Stora anläggningar (kombihallar, multiarenor o s v) är mer utrymmeskrävande och lokaliseras således på platser där marktillgången är tillräcklig, ofta då utanför de mer kompakta bebyggelseområdena såsom bostadsområdena och innerstaden. Rumslig struktur kan även handla om barriäreffekter. Med fysisk utformning/gestaltning menar jag hur man utformar miljön kring och i idrottsanläggningen. Det kan handla om trappor, ramper, belysning, parkeringsytor placering, vegetation mm. Detta får konsekvenser för den fysiska tillgängligheten för olika grupper (t ex barn, äldre och handikappade) samt känslan av säkerhet och trygghet. Som nämnts är trygghetsaspekten av största vikt när det gäller hur tillgänglig en anläggning/miljö upplevs. Fysisk tillgänglighet har olika innebörd beroende på vilken typ av anläggning man talar om och vilken skala man tittar på. Den stora idrottsarenan kräver tillgänglighet i stor skala stor kapacitet, regional orientering, flera olika typer av kompletterande transportsystem o s v. Detta är inte detsamma som att tillgängligheten för den lilla individen blir god. För individen är snarare närhet och trygghet (och sannolikt även bekvämlighet) vägledande i tillgänglighetssammanhang. Stora anläggningar kan ha transportfördelen att de blir tillgängliga med kollektivtrafik. Nackdelarna kan vara att de i stor utsträckning utformas för god tillgänglighet med bil. Detta kan innebära stora parkeringsytor och otrygga förutsättningar för fotgängare och cyklister. Stora perifert lokaliserade anläggningar ger dessutom ofta långa transportavstånd för majoriteten av invånarna. Individens rörelsefrihet Barns rörelsefrihet har minskat de senaste decennierna. Om barns rörelsefrihet blir alltför begränsad minskar möjligheterna att ägna sig och spontan och utvecklande lek genom vilken närmiljön utforskas. Om datorn och TV:n blir den främsta källan till kunskap och upplevelser så får det i förlängningen konsekvenser för hur vi förhåller oss till staden och dess olika miljöer. Okunskap och dålig kännedom ger upphov till rädsla och otrygghet (van der Burgt, 2006). Anledningarna till den minskade rörelsefriheten och mängden fysiskt aktiva transporter är flera. En orsak, som påtalats ovan, är en planering som resulterat i långa avstånd, utspridda/utglesade städer och otillgängliga anläggningar av olika slag, vilket främjar motoriserade transporter. En annan anledning är den ökade otryggheten i samhället. Både den sociala och trafikmässiga otryggheten har ökat och trafikfarorna har blivit fler. Största risken att förolyckas när man vistas utomhus är att bli påkörd av ett motorfordon (Lucy, 2003). Faskunger refererar till en brittisk studie (Davis & Jones, 1996) som visar på att utformningen av den fysiska och sociala miljön i staden sätter hinder för barns möjligheter till rörelsefrihet utomhus. Barn och ungdomar (9-11 samt år) i studien fick ange vilka hinder för fysisk aktivitet utomhus som de upplevde. De hinder som kom fram var främst mycket trafik och höga hastigheter, risk för att utsättas för brottslighet eller bli trakasserad av ungdomsgäng samt den bristfälliga skötseln av lokala platser för lek och fysisk aktivitet. Faskunger refererar vidare till en internationell jämförande undersökning (Sallis, 2006) av egenskaper i bostadsområden som påverkar promenadbenägenheten. De egenskaper som enligt undersökningen främjar promenadviljan är: service inom promenadavstånd, tillgängliga trottoarer, infrastruktur för cykling samt billiga och gratis anläggningar för fysisk aktivitet och motion. Ytterligare en faktor som påverkar om vi väljer att gå och cykla är om den miljön uppfattas som estetiskt tilltalande. Belysning är en central fråga i samband med trygghet och kan stimulera såväl förflyttning tills fots och med cykel som uppehåll och aktivitet i det offentliga rummet. En annan ytterst viktig fråga är den rörande trafiksäkerheten. Låga hastigheter och bilfria ytor ökar säkerheten. Trafiken är således en faktor som sätter tydliga ramar för rörelsefriheten bland yngre barn. Även föräldrarnas uppfattning om vilka platser som är säkra och trygga påverkar rörelsefriheten. RF har undersökt hur ungdomar tog sig till 16

17 träningen 1998 respektive Andelen som blir körda har ökat från 38 till 47%, med andelen som åker med kollektivtrafik minskat med 5 % och andelen som går eller cyklar minskat med 6% (Riksidrottsförbundet, 2005). Enligt Grujoskas och Carlssons undersökning (2007) av ungdomar i Malmö går emellertid en klar majoritet (72%) av ungdomarna till skolan och 16% cyklar. Endast 3,6% åker bil. Det finns en ganska stor skillnad rörande gång- och cykeltransport mellan ungdomar med utländsk respektive svensk bakgrund. De med helsvensk bakgrund cyklar i betydligt högre utsträckning än de med utländsk bakgrund (30 respektive 8 %), medan de motsatta siffrorna uppenbarar sig när det gäller gångtrafik. 83% av ungdomarna med utländsk bakgrund går till skolan jämfört med 61% för de med svensk bakgrund. De allra flesta upplever inte miljön kring skolan som otrygg, men drygt 11% uppger att de endast ibland, sällan eller aldrig känner trygghet. Samma undersökning visar att betydligt fler av ungdomarna blir körda till idrotten än till skolan. Transporterna till idrotten fördelar sig enligt följande 5 : gång 27%, cykel 20%, bil 38,5%, buss 12% och annat sätt 3%. Ungdomar med svensk bakgrund blir körda i större omfattning än de med utländsk bakgrund (43 respektive 35 %). Av dem som idrottar var det 13% som tyckte att trafiken vid idrottsanläggningarna var farlig eller mycket farlig. Riksidrottsförbundet har uppmärksammat problemet med transporter i samband med idrottsutövande och tog 2005 fram en policy för säkra och miljöanpassade transporter inom idrotten (Riksidrottsförbundet, 2005). Denna gäller dock främst organiserat idrottsutövande. Avslutande ord Jag vill lyfta fram några nyckelord som är väsentliga då man vill förstå sambanden mellan rumslig struktur och (fysisk) aktivitet: närhet, tillgänglighet, trygghet, attraktivitet och användbarhet. Dessa tar jag med mig i min analys av de tre (när)idrottsplatserna. 5 I dessa siffror ingår endast den andel av ungdomarna som angivit att de idrottar. 17

18 Områdena och näridrottsplatserna Detta kapitel innehåller en beskrivning av de tre studerade idrottsplatserna och de områden de ligger i. Siffrorna rörande områdena är hämtade från de områdesfaktablad som man kan ladda ner på Malmö Stads hemsida (www.malmo.se). Konstgräsplanen på Rosengård Den studerade konstgräsplanen ligger i utkanten av det stora idrottsområdet i stadsdelen Rosengård. Rosengård har invånare och delområdet inom vilket konstgräsplanen och den skola (Örtagårdskolan) som jag genomfört enkäter i är belägna heter Örtagården och har 4734 invånare. Inkomsten per invånare i Örtagårdsområdet är , vilket är markant under Malmögenomsnittet på kr. En mycket stor andel av befolkningen är född i utlandet (59%) eller har föräldrar som är födda i utlandet (33%). Samtliga invånare bor i hyresrätter och bilinnehavet är endast 14 bilar per 100 invånare. Befolkningsdensiteten är 139 invånare per hektar. Rosengård är ett miljonprogramsområde från slutet av och början av 70-talet. Inom området råder en relativt stor trångboddhet och behovet av aktivitetsytor i bostadsnära lägen är stort. Konstgräsplanen, som invigdes 2005, är belägen precis vid Örtagårdskolan i utkanten av Rosengårds idrottsområde som i övrigt innehåller sporthallar, flera fotbollsplaner, en större idrottsplats med fotbollsplan och nedgångna löparbanor i asfalt, ett utomhusbad och en ishall. Därtill finns en mindre park i området. Det är lätt att ta sig till fots och på cykel till och inom idrottsområdet då gång- och cykelnätet är välutvecklat. På platsen för konstgräsplanen fanns tidigare en grusplan, som enligt idrottslärare Mickael Eriksson på Örtagårdskolan användes en hel del. Ett av syftena att anlägga en 11-mannaplan i konstgräs var att frigöra ytor inomhus i sporthallen för tjejverksamhet. Då konstgräsplanen stod färdig startades prova-på-verksamheter för flickor i sporthallen, men besökarna var få och idag har verksamheten lagts ner. Fritidsförvaltningen ansvarar för underhåll av den nya konstgräsplanen och fotbollsföreningen MABI är fadder med rätt att nyttja planen i stor omfattning. Man kan inte kalla planen för en spontanidrottsplats eftersom den ofta är uppbokad. Däremot används den för spontanidrott (läs fotboll) så fort det är möjligt. På rasterna och så snart ett träningspass är över kommer spontanspelarna inspringande. Planen utgör en viktig mötesplats på Rosengård och är starkt efterfrågad. Både i de enkäter jag utfört och de samtal jag haft med brukare på platsen har en stolthet och tacksamhet över den nya planen framkommit. Det är emellertid så att bland brukarna dominerar pojkarna stort. Förklaringar till detta kan man säkert nysta länge i. Det kan dels handla om att den inriktning man valt (uteslutande fotboll) tilltalar främst pojkar, dels att det finns kulturella och etniskt relaterade könsskillnader som måste beaktas vid planeringen av aktivitetsytor i etniskt blandande områden. Karta 2. Konstgräsplanens lokalisering (3) på Rosengårds idrottsområde vid Örtagårdskolan. (Karta hämtad på Bild 1. Konstgräsplanen vid Örtagårdskolan. Pojkar spelar fotboll på rasten. Foto: författaren 18

19 Multisportarenan på Rörsjöskolan Multisportarenan på Rörsjöskolan ligger i innerstaden och har ett upptagningsområde som omfattar Rörsjöstaden, Värnhem och Östervärn. Totalt bor det i dessa områden 8636 invånare. Inkomsten per invånare (om man summerar och delar på de tre delområdena) är , alltså helt i linje med genomsnittet i Malmö. 26 respektive sju procent av invånarna är födda i utlandet respektive har föräldrar som är födda i utlandet. Även detta är i enlighet med Malmösnittet. Invånarna bor i en blandning av hyres- och bostadsrätter. Densiteten är 82 invånare per hektar och bilinnehavet 20 per 100 invånare. Bebyggelsen har innerstadskaraktär och är ålders- och stilmässigt blandad; från omkring år 1900 till 1970-talet. Karta 3. Multisportarenans lokalisering (1) på Rörsjöskolan. Observera att skolgården inte är grön såsom kartan anger. (Karta hämtad på Multisportarenan, som invigdes i maj 2005, ligger på skolgården. Skolgården är av innerstadskaraktär och består nästan uteslutande av hårdgjorda ytor. Inga grönområden fi nns i direkt anslutning. I området fi nns flera stora, hårt trafi kerade vägar. Arenan är utformad för att bland annat främja fotboll, landhockey och basket och i direkt anslutning ligger allmänna lekytor. Under skoltid används arenan dels av elever på rasterna, dels under idrottslektionerna. Utanför skoltid används arenan för fotbollsträning av Rörsjöstadens IF några timmar om dagen (på vardagar), mellan kl.17 och 21. Rörsjöstadens IF fungerar som fadder för arenan. Under sommaren anordnar föreningen prova-på-verksamhet. Att en förening använder arenan frekvent betyder å ena sidan att möjligheterna för organiserad fotbollsverksamhet förbättrats i området. Å andra sidan är möjligheterna till spontanaktivitet relativt begränsade, vilket också påtalades i de klasser jag besökte på skolan samt av besökarna jag talat med. När jag besökt multisportarenan på helgerna har där ofta varit ett fåtal användare som antingen spelat fotboll tillsammans eller använt olika delar av arenan. Vid något tillfälle har ensamma pojkar varit där och spelat fotboll. Besökarna har, vid mina tre besök, kommit från närområdet, andra delar av innerstaden samt Kirseberg och uteslutande varit pojkar i åldern 9-16 år. Vid ett tillfälle uppehöll sig några flickor strax utanför arenan. Besökarna har berättat att arenan också används av lite äldre män. Senare på kvällarna och på lördagsmorgnar intar dessa arenan. Eftersom belysningen släcks på kvällen har det, enligt vittnesmål, hänt att man tänt billyktor för att få belysning. De yngre besökarna uttryckte viss irritation över att äldre personer la beslag på arenan på bekostnad av yngre. Huruvida olika generationer kan mötas och tillsammans använda planen har inte framgått. Detta är emellertid ett fenomen jag noterat på multisportarenan på Cronmans väg på Rosengård (invigd 2007), vilken inte ingår i min undersökning. Besökarna uttryckte att de överlag tyckte att arenan var fi n och bra. Möjligen var sargen lite låg vilket medförde att bollen lätt flög ut. Tidigare förekom en hel del skadegörelse på skolan, men den har avtagit och rentutav försvunnit efter att multisportarenan blev färdig. Varken arenan eller skolan drabbas idag. Bild 2. Multisportarenan på Rörsjöskolans skolgård en lördag förmiddag. Små grupper av och enstaka unga pojkar kom i omgångar. Foto: författaren 19

20 Multisportarenan på Gröningen Multisportarenan på Gröningen vid Nya Stenkulaskolan ligger i stadsdelen Östra Sorgenfri som har 6010 invånare. Inkomsten per invånare är procent av invånarna är födda i utlandet och sju procent har föräldrar som är födda i utlandet. En majoritet (70%) av invånarna bor i bostadsrätter och densiteten är 134 invånare på hektar. Bilinnehavet är 26 bilar per 100 invånare. Området är beläget i zonen mellan innerstaden och de storskaliga förorter som växte upp under och 70-talen. Bebyggelsen består av flerfamiljshus från och 60-talen. Karta 4. Multisportarenans lokalisering (2) på Gröningen vid Nya Stenkulaskola. (Karta hämtad på Jag har studerat planeringsprocessen bakom multisportarenan på Gröningen vid Nya Stenkulaskolan mer ingående än övriga. I Malmö var det Skåneidrotten som tog initiativet till ett samarbete kring Handslaget. Skåneidrotten är Riksidrottsförbundets och SISU Idrottsutbildarnas regionala företrädare i Skåne och ett samlingsnamn för Skånes Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Skåne. De kontaktade Gatukontoret och en grupp med representanter från olika kommunala förvaltningar (däribland Gatukontoret), Malmö kommunala bostadsbolag (MBK), skolan samt Skåneidrotten (som drivande och sammankallande) bildades. En dialog rörande olika intressen, typer av anläggningar och lämpliga platser för dessa inleddes. På Gröningen vid Nya Stenkulaskolan fanns en grusplan som sällan användes, låg nära skolan och stod under kommunens ansvar. Denna plats valdes ut som ett bra alternativ. Under planeringens gång inbjöd kommunen de boende i området till möten. Åsikterna som framfördes på dessa var mest negativa. De som bodde i närheten befarade att den nya anläggningen skulle samla mycket ungdomar (!) och att det därmed skulle bli mycket oväsen. Även en rädsla för att ungdomar skulle komma från Rosengård framkom. I de omkringliggande husen bor en relativt stor del äldre, vilket kan förklara de negativa synpunkter som framkom. Man kan också fundera över om detta var den mest gynnsamma lokaliseringen utifrån ett upptagningsperspektiv. (Stina Junerup, muntlig ref) Gröningen har länge varit en plats med problem. Såväl representanter från kommunen som skolan och Skåneidrotten menar att det på och kring Gröningen fanns problem med droger, kringdragande gäng och förstörelse. Nya Stenkulaskolan var hårt drabbad av anlagda bränder och vandalism. Totalt kostade ombyggnaden av Gröningen (med bl a multisportarenan) 3,6 miljoner kronor, varav multisportarenan kostade 1,5 miljoner. Finansiärer var Gatukontoret (drygt 60%), Stadsfastigheter, Stadsdelsförvaltningen, MKB (det kommunala bostadsbolaget), HSB och Handslaget (ca 17%). Man kan således säga att Handslaget utgjorde startskottet och grundplåten men att kommunen och andra aktörer såg fördelarna med projektet och gav sitt stöd. Vidare kan man konstatera att bostadsföretagen har börjat se möjligheter att öka ett områdes status och stabilitet genom satsning på offentliga anläggningar och aktivitetsmöjligheter. Gröningen är en större grönyta på vilken det finns stora gräsmattor, träd och en kulle. Där finns förutom själva multisportarenan, en lekplats, boulebana, beachvolleyplan, streetbasketkorgar, basketplan, kort löparbana med länghoppsgrop och några stationära träningsredskap. Multisportarenan som har konstgräs kan användas till fotboll, landhockey, handboll och basket. Bredvid arenan finns en liten läktare. Arenan är konstruerad så att det inte ska vara möjligt att ta sig in på planen med moped, vilket å andra sidan minskar tillgängligheten även för rullstolsburna. Till skillnad från de andra studerade nya näridrottsplatserna är multiarenan på Gröningen tillgänglig för spontanaktivitet i mycket större omfattning. Under skoldagen används den i idrottsundervisningen och på rasterna. En kväll i veckan har föreningen Sambafotboll gratis träning på arenan. Sambafotbollen har lockat en hel del flickor. Föreningen är fadder för arenan, vilket har en kontrollerande funktion. 20

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010 Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen

Läs mer

Effekter av samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan i Örebro län

Effekter av samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan i Örebro län Effekter av samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan i Örebro län Handslagsrapport 2007:5 Nr Författare Titel Övrigt 2007:1 Apitzsch Erwin Fysisk aktivitet åt alla elever i skolan Lunds universitet

Läs mer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY Aspekt Liveability Utfallsindikatorer Objektiv SO/Li-I-O1 Antal rapporterade överfall som skedde i transportsystemet

Läs mer

Idrottens samverkan med skolan i Hallands län, en utvärdering av Hallandsmodellen

Idrottens samverkan med skolan i Hallands län, en utvärdering av Hallandsmodellen Idrottens samverkan med skolan i Hallands län, en utvärdering av Hallandsmodellen Handslagsrapport 2007:10 Nr Författare Titel Övrigt 2007:1 Apitzsch Erwin Fysisk aktivitet åt alla elever i skolan Lunds

Läs mer

Fotboll - den största ungdomsidrotten - plan för framtidens planer Delrapport vinterfotboll Förslag till utveckling

Fotboll - den största ungdomsidrotten - plan för framtidens planer Delrapport vinterfotboll Förslag till utveckling 2010-09-13 Ft 223/2009 Jan Alinski Fotboll - den största ungdomsidrotten - plan för framtidens planer Delrapport vinterfotboll Förslag till utveckling Till berörda remissinstanser 1. Inledning Fotbollen

Läs mer

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning 1 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. METOD... 3 3. RESULTAT... 3 3.1 TRÄNINGSTID... 4 3.2 MOTIV TILL TRÄNING... 6 3.3 VAL AV TRÄNINGSPASS...

Läs mer

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING B A R N, U N G D O M A R O C H D E T O F F E N T L I G A R U M M E T En undersökning i samband med arbetet med den fördjupade översiktsplanen B A

Läs mer

Hovsjöstudien. Kan en ombyggnation i Hovsjö ge effekter på hälsa, levnadsvillkor och fysisk aktivitet? Johan Faskunger, fil dr

Hovsjöstudien. Kan en ombyggnation i Hovsjö ge effekter på hälsa, levnadsvillkor och fysisk aktivitet? Johan Faskunger, fil dr Hovsjöstudien Kan en ombyggnation i Hovsjö ge effekter på hälsa, levnadsvillkor och fysisk aktivitet? Johan Faskunger, fil dr johan.faskunger@proactivity.se Bostadsområdet vi bor i påverkar vår hälsa,

Läs mer

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

LIDINGÖIDROTTEN VILL

LIDINGÖIDROTTEN VILL LIDINGÖIDROTTEN VILL Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte 30 november 2011 Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte

Läs mer

Idrott och social hållbarhet

Idrott och social hållbarhet Idrott och social hållbarhet Malmö 27 maj 2015 Janne Carlstedt, Riksidrottsförbundet Jenny Hellberg, Skåneidrotten Idrott och social hållbarhet (A6 och B6) Idrotten engagerar många människor i vårt samhälle

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 00 Avesta kommun Våren 00 genomförde

Läs mer

PLANERINGSUNDERLAG för anläggning av UTEGYM I KALMAR KOMMUN

PLANERINGSUNDERLAG för anläggning av UTEGYM I KALMAR KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG för anläggning av Att kunna styrketräna utomhus vore skönt! Skulle man inte kunna sätta upp några träningsredskap vid pulkabacken! Pålsundsparken, Stockholm Hornsbergs Strandpromenad,

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Hur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret 2009-04-14

Hur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret 2009-04-14 Hur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret 2009-04-14 4 SAMTAL MED TÄBYS YNGSTA INVÅNARE 4 Projektets mål 4 Hur går det till? 5 Vilka har deltagit?

Läs mer

Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning?

Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning? Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning? Nationella nätverket för Cultural Planning 1 november 2012, Uppsala Kerstin Nordin, institutionen för stad och land, SLU Uppsala Vad jag tänkte prata

Läs mer

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström NIH 7 mars 2007 Uppföljningsstudie I Över 2000 elever i åk 3, 6 & 9 år 2001 samt samma elever tre år senare 2004 48 slumpmässigt utvalda skolor

Läs mer

Fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun

Fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun Fritidspolitiska mål Fritidsnämnden Växjö kommun Fritidspolitiska mål 1. Stöd till fritidsverksamhet Föreningslivet i Växjö kommun stimuleras genom olika stödformer till verksamheter som ger kommuninnevånarna

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002

Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002 Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002 Förord Sverige är idag ett mångkulturellt land. Cirka tio procent av Sveriges befolkning, eller 950 000, är födda utomlands. Ytterligare åtta procent,

Läs mer

Idrottsledare som dörröppnare

Idrottsledare som dörröppnare Idrottsledare som dörröppnare Handslaget, ledarskap och känslan av sammanhang Handslagsrapport 2007:19 Nr Författare Titel Övrigt 2007:1 Apitzsch Erwin Fysisk aktivitet åt alla elever i skolan Lunds universitet

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Hur gröna är våra städer? Foto: Stefan Svanström Stefan Svanström & Jerker Moström Avdelningen för Regioner och Miljö Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Nyhetsbrev: Socialt entreprenörskap - Idrott (SEidrott.se)

Nyhetsbrev: Socialt entreprenörskap - Idrott (SEidrott.se) Nyhetsbrev nr 2: 28 maj 2015 Att studera socialt entreprenörskap medför att vi som forskare blir en del av någon annans entreprenörskap. De sociala entreprenörerna berättar om problem i samhället och om

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN Mellan fyra och fem procent av varje årskull av svenska befolkningen dör eller invalidiseras till följd

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan 3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse

Läs mer

Utökad budgetram till kultur- och fritidsnämnden för täckande av uppkomna hyres- och driftkonsekvenser för hyra av idrottslokaler i Skjulsta

Utökad budgetram till kultur- och fritidsnämnden för täckande av uppkomna hyres- och driftkonsekvenser för hyra av idrottslokaler i Skjulsta Kommunledningskontoret 2015-02-25 1 (5) Ekonomi och kvalitet Benny Larsson 016-710 87 26 KSKF2015:135 Kommunstyrelsen Utökad budgetram till kultur- och fritidsnämnden för täckande av uppkomna hyres- och

Läs mer

Aktiv Fritid Vallentuna

Aktiv Fritid Vallentuna Aktiv Fritid Vallentuna Föreningsmöte 14 april 2015 Fritidsnämnden Aktiv Fritid 14/4 2015 Kvällens hållpunkter 19.00 Fritidsnämnden ny mandatperiod Nämndens uppgift och planer för perioden 19.20 Kultur-

Läs mer

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015 Kap 5 MÖBLERING 5.1 LEDANDE DOKUMENT 5.2 SITTPLATSER 5.3 PAPPERSKORGAR 5.4 TRÄDSKYDD OCH MARKGALLER 5.5 CYKELSTÄLL 5.6 POLLARE 5.7 RÄCKEN OCH STÄNGSEL 5.8 GRINDAR OCH BOMMAR 5.9 BULLERPLANK 5.10 PLANTERINGSURNOR

Läs mer

NÄRIDROTTSPLATS PÅ HULTA

NÄRIDROTTSPLATS PÅ HULTA 2010-03-08 NÄRIDROTTSPLATS PÅ HULTA Enkätundersökning Sammanställning Enkätundersökningen är föredragen och sammanställd av Mikael Andersson, Trygghetssamordnare Kommundel Trandared Sedan det beslutades

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Riksidrottsförbundet Idrottens Hus 114 73 STOCKHOLM Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Idrottsrörelsen detta stolta slagskepp i moder Sveas i övrigt sjunkande folkrörelseflotta

Läs mer

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Innehållsförteckning Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar...3 Övergripande mål...3 Huvudmål...3 1. Attraktiva stads- och boendemiljöer...3

Läs mer

Varmvattenbassäng för vattengymnastik/rehab - Friidrotten behöver ytor för kastgrenar. - På sikt vad händer med Hofvallen = borde vara 8 löparbanor.

Varmvattenbassäng för vattengymnastik/rehab - Friidrotten behöver ytor för kastgrenar. - På sikt vad händer med Hofvallen = borde vara 8 löparbanor. Bygga ihop Ladängen och Gustavsbergsbacken (och ett bättre snökanonsystem så vi kan få tidig snö) Kampsportens Hus. Konstgräsplaner (Inget ombytesrum, Tallvallen, 2 sportfält, 1 råplan, 1 Odenvallen, 1

Läs mer

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 NYbyggnad 1. Jag Älskar kollektiv sid. 4 2. Hohögsparken hela malmös vardagsrum sid. 9 3. Legoheter sid. 14 4. Bikupan.

Läs mer

Trafikdiplomerad skola

Trafikdiplomerad skola 2012-09-21 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafikdiplomerad skola Att arbeta långsiktigt med trafiksäkerhet är avgörande för vilken effekt trafikundervisningen har. Det är det lilla arbetet i vardagen som

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

Idrotten. en resurs för kommunen

Idrotten. en resurs för kommunen Idrotten en resurs för kommunen AVSIKTSFÖRKLARING 2010 1 Idrottsrörelsen tar starkt avstånd från användandet av droger, våld och dopning. Idrotten står för rent spel. Idrotten och dess ledare är i många

Läs mer

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa DELTAGARHÄFTE Idrottsledare för barn och ungdom re rn och ungdom tt pröva en gränsöverskridande ildning. Utbildningen har fått namgande kunskaper i att leda barn kussioner om etikfrågor och idrotkontakter

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Hur ser utbildningsbehovet ut bland idrottsledare i skolan?

Hur ser utbildningsbehovet ut bland idrottsledare i skolan? Hur ser utbildningsbehovet ut bland idrottsledare i skolan? Handslagsrapport 2007:4 Nr Författare Titel Övrigt 2007:1 Apitzsch Erwin Fysisk aktivitet åt alla elever i skolan Lunds universitet 2007:2 Book

Läs mer

VÄNLIG VÄG TILL SKOLAN. Fotograf: Jenny Leyman

VÄNLIG VÄG TILL SKOLAN. Fotograf: Jenny Leyman VÄNLIG VÄG TILL SKOLAN Fotograf: Jenny Leyman Att inte uppfinna hjulet...igen. Hur ofta händer det inte att vi sitter vid varsitt skrivbord i varsin kommun och försöker lösa samma problem? Tyvärr alldeles

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Näridrottsplatser = spontanidrott = bättre hälsa hos barn och unga?

Näridrottsplatser = spontanidrott = bättre hälsa hos barn och unga? Näridrottsplatser = spontanidrott = bättre hälsa hos barn och unga? Näridrottsplatser har under den senaste 5-årsperioden lanserats som en motor för att öka barn och ungdomars fria, spontana och egen-organiserade

Läs mer

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Om mig Jag doktorerar om trafikplanering för gående som en transportform

Läs mer

Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan

Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan 2009-02-01 Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan Bakgrund Stockholms Idrottsförbunds fick 1 juli 2007 i uppdrag att ge idrottsföreningar möjligheten

Läs mer

Dokumentation Tematräff Våxtorpsskolan 11 maj 2010

Dokumentation Tematräff Våxtorpsskolan 11 maj 2010 Dokumentation Tematräff Våxtorpsskolan 11 maj 2010 Vårens tematräff inom Hälsofrämjande skolutveckling hade temat utemiljö och fysisk aktivitet. Syftet med tematräffarna, som arrangeras inom ramen för

Läs mer

Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa

Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa Hur ökar vi deltagandet hos nyanlända flyktingar? Projektledare: Anton Olofsson anton.olofsson@olif.se Fritids- och föreningslivet en arena

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Rockneby IK Barn- & Ungdomspolicy 2014-01-01-

Rockneby IK Barn- & Ungdomspolicy 2014-01-01- Rockneby IK Barn- & Ungdomspolicy 2014-01-01- Allmänt Rockneby IK Ungdom ska bedriva fotbollsverksamhet så att den utvecklar människor på ett positivt sätt. Det gäller såväl fysiskt som psykiskt, socialt

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Hagfors kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Hagfors kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Hagfors kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2013 Hagfors kommun Våren 2013

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM FÖR SVENSKA FRISBEESPORTFÖRBUNDET. En schysst idrott utan en massa pekpinnar

VARUMÄRKESPLATTFORM FÖR SVENSKA FRISBEESPORTFÖRBUNDET. En schysst idrott utan en massa pekpinnar VARUMÄRKESPLATTFORM FÖR SVENSKA FRISBEESPORTFÖRBUNDET En schysst idrott utan en massa pekpinnar VARUMÄRKET Detta är Svenska Frisbeesportförbundets varumärkesplattform för rekreation och motion med frisbee.

Läs mer

Nu ska alla barn få vad de förtjänar

Nu ska alla barn få vad de förtjänar Barn behöver dagligen utmana kropp och knopp för att bli hela människor genom hela livet. Peter Wigert, generalsekreterare Friskis&Svettis Riks Nu ska alla barn få vad de förtjänar Manifest för alla barns

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Fördelningsprinciper

Fördelningsprinciper Fördelningsprinciper Fördelningsprinciper för idrottsanläggningar Det är en stor efterfrågan på kommunens lokaler och anläggningar för idrottsverksamhet. Därför har kultur- och fritidsnämnden tagit fram

Läs mer

Södertörns nyckeltal för år 2011

Södertörns nyckeltal för år 2011 Södertörns nyckeltal för år 211 KULTUR OCH FRITID FÖR ALLA MEN DET SER OLIKA UT ANALYSRAPPORT KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Inledning 2 Sammanfattning 2 Befolkning 3 Kvalitet

Läs mer

Fritid - idrott - hälsa

Fritid - idrott - hälsa Inledning Fritid - idrott - hälsa Framväxt, etablering & utveckling av Björn Ericson 1 Fritid-idrott-hälsa Bildförteckning Sid nr: 20, Torsångs Hembygdsförenings bildarkiv 24, Torsten Olsson 25, Dalarnas

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Fotgängarens trygghet när det är mörkt - erfarenheter från studier inom två stadsutvecklingsprojekt i Stockholm

Fotgängarens trygghet när det är mörkt - erfarenheter från studier inom två stadsutvecklingsprojekt i Stockholm Fotgängarens trygghet när det är mörkt - erfarenheter från studier inom två stadsutvecklingsprojekt i Stockholm Pelle Envall TUB Trafikutredningsbyrån Upplägg Bakgrund Definition Finns empiriska bevis

Läs mer

Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden!

Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden! 1/7 2005 30/6 2006 Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden! NU STARTAR VI HANDSLAGETS ÅR 3 (1/7 2005 30/6 2006) Regeringen har beslutat att under en fyra års period via Riksidrottsförbundet

Läs mer

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL Anna Stjärnkvist Trafikplanerare Stadsbyggnadskontoret, Malmö December 2013 INFRASTRUKTUR Kv. Fullriggaren är lokaliserat

Läs mer

Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar. Av Karin Redelius

Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar. Av Karin Redelius Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar Av Karin Redelius 1 STOCKHOLM JUNI 2007 ANDRÈN & HOLM OMSLAGSFOTON: Bildbyrån Skriftserie om idrottens ledarskap I projektet Idrottens ideella ledare erbjuder vi

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

För ett bättre Håkanstorp och Johanneslust Skrivelse till Gatukontoret från Håkanstorp-Johanneslust egnahemsförening

För ett bättre Håkanstorp och Johanneslust Skrivelse till Gatukontoret från Håkanstorp-Johanneslust egnahemsförening För ett bättre Håkanstorp och Johanneslust Skrivelse till Gatukontoret från Håkanstorp-Johanneslust egnahemsförening 1 (13) Håkanstorp_Johanneslust.doc För ett bättre Håkanstorp och Johanneslust 1 Sammanfattning

Läs mer

Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: 2009-10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska

Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: 2009-10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska Barns skolvägar Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: -10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska Undersökningsgruppen AB Sammanfattning Syfte, metod och svarsfrekvens

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2013 Lomma kommun Våren 2013 genomförde

Läs mer

Minnesanteckningar Idrottsforum

Minnesanteckningar Idrottsforum Kultur- och fritidsnämnden 2014-03-31 1 (6) Kultur- och fritidsförvaltningen Kommunikation och administration Åsa Karlsson, 016-710 18 27 Minnesanteckningar Idrottsforum Tid: Måndag 31 mars 2014, kl. 18.00-20.00

Läs mer

Svenska folkets idrotts- och motionsvanor

Svenska folkets idrotts- och motionsvanor Svenska folkets idrotts- och motionsvanor 1 Svenskarnas idrottsvanor Vi vet att idrott och motion tillhör svenskarnas mest populära fritidsintressen. Men hur mycket motionerar vi? Vilka idrotter ägnar

Läs mer

Barns och ungdomars resvanor

Barns och ungdomars resvanor RAPPORT 2007:73 VERSION 1.0 Barns och ungdomars resvanor en resvaneundersökning bland 6-15 åringar i olika stora orter Dokumentinformation Titel: Barns och ungdomars resvanor - en resvaneundersökning bland

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan ! Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer

Segrar föreningslivet?

Segrar föreningslivet? Segrar föreningslivet? En studie av svenskt föreningsliv under 30 år bland barn och unga Magnus Åkesson RF 150325 The Capital of Scandinavia Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare

Läs mer

Äldres boende områdesfakta. Antal personer 65 år och äldre

Äldres boende områdesfakta. Antal personer 65 år och äldre Äldres boende områdesfakta Antal personer 65 år och äldre Syfte med delprojektet/strategin Utveckla en modell för att beskriva äldres boende i såväl stadsdelar som delområden i staden Underlag för fördjupade

Läs mer

Konferensdokumentation

Konferensdokumentation Konferensdokumentation Idrott och mångfald 4-5 november 2009 i Karlstad Är invandrare och homosexuella lika välkomna till idrotten som andra? Frågan diskuterades på den första nationella konferensen om

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan.

I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan. Elevens kodnummer:, I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan. Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt

Läs mer

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013 Vara Kommun Invånarenkät Hösten Markör Örebro Markör Stockholm Kungsgatan 1, 01 Örebro Virkesvägen, 10 0 Stockholm Tel: 01-16 16 16, Fax:01-16 16 1 Tel: 01-16 16 16, Fax: 08-16 8 81 info@markor.se www.markor.se

Läs mer

Rockneby IK Barn- & Ungdomspolicy 2014-01-01-

Rockneby IK Barn- & Ungdomspolicy 2014-01-01- Rockneby IK Barn- & Ungdomspolicy 2014-01-01- Allmänt Rockneby IK Ungdom ska bedriva fotbollsverksamhet så att den utvecklar u på ett positivt sätt. Det gäller såväl fysiskt som psykiskt, socialt och kulturellt.

Läs mer

Ansökan om projektbidrag - Vårby IF

Ansökan om projektbidrag - Vårby IF KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-23 KFN-2014/344.387 1 (2) HANDLÄGGARE Wesslén, Mats 08-535 317 37 Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Ansökan om

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR men kvinnorna gör fortfarande mest hemma I Sverige arbetar vi drygt en tredjedel av dygnet och sover åtta timmar. Vi sitter mer vid dator och framför tv än för 2 år sedan och använder

Läs mer