Stress på jobbet ökar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stress på jobbet ökar"

Transkript

1 Standarder får världen att fungera Standard magazine ges ut av sis, swedish standards institute Tema Arbetsmiljö Standard Magazine Nr 3 Oktober 2014 Pris 65 kr Arbetsmiljö Stress på jobbet ökar Parisa Zarnegar är doktor i neurovetenskap. Hon forskar och föreläser om hjärnans förmåga att anpassa sig till förändringar. Ny ISOstandard för arbetsmiljö Swedavia tar utbildning på allvar 1 Standard Magazine Sund arbetsplats MSB värdesätter standarder trädvård

2 innehåll nr Tema: Arbetsmiljö Standard Magazine 03 Standardiserat Ergonomi omfattar mer än många tror. 04 Noterat Helena Lindberg, generaldirektör på MSB, ny i SIS styrelse. 06 Reportage SIS leder internationellt arbetsmiljöarbete. 10 Utblick Brister i arbetsmiljö är ett globalt problem. 13 Tre frågor till... Henrik Börjesson på Swedavia om kompetensutveckling. 14 Trend Stressrelaterade problem är ett allt större hot mot hälsan SIS Inside Ökad dialog med medlemmar. Visste du att? Nu får arborister gemensamt språk. Påverka internationellt med hjälp av SIS Arbetsmiljö är ett ständigt aktuellt ämne som berör oss alla. När man pratar om arbetsmiljö kan man mena allt från fysisk säkerhet till ergonomi, ljus, stressförebyggande åtgärder och psykiskt välbefinnande. Den mest spridda standarden för att hantera arbetsmiljön systematiskt är OHSAS 18001, vilken man också kan certifiera sig emot. Nu har ISO beslutat att ta fram ett ledningssystem för arbetsmiljö, som kommer bygga mycket på OHSAS 18001, men även omfatta fler aspekter. SIS har fått förtroendet att leda den internationella ISO-kommittén. Arbetet kommer att intensifieras i höst och därför är det ett utmärkt tillfälle för dig som har intresse för eller på något sätt berörs av arbetsmiljöarbete, att engagera dig för att påverka de kommande standarderna. I slutänden kommer de bidra till en bättre arbetsmiljö för oss alla. För SIS är det strategiskt viktigt att utöva inflytande inom CEN (Europa) och ISO (globalt) eftersom standardisering är en nyckelfaktor för att Sverige, som ett exportberoende land, ska få tillträde till internationella marknader. I dagsläget leder SIS arbetet i 180 internationella standardiseringsgrupper. Det är resultatet av hårt och målmedvetet arbete från SIS medarbetare. Arbetet som utförs i de internationella kommittéerna har stor inverkan på villkoren och utvecklingen inom en rad branscher där svenska företag och myndigheter har stora intressen. Nyligen fick SIS ytterligare ett sekretariat inom ISO som heter Security. Arbetet kommer starta i januari 2015 och omfatta säkerhetsarbete inom olika områden, bland annat samordning och skydd av viktiga samhällsfunktioner. Om du inte redan är engagerad i någon av våra internationella kommittéer, så ta gärna chansen. Vi arrangerar utbildning för kommittédeltagare som deltar i internationella grupper. Se sis.se/ standardiseringskurs. standard magazine ges ut av sis, swedish standards institute Elisabeth Darius, t.f. VD SIS Ansvarig utgivare Per Norstedt Chefredaktör Lovisa Krebs Form och produktion Appelberg Publishing Group. Projektledare Petra Lodén. Art Director Johan Nohr. omslag David Lundmark Tryck Alloffset pris 65 kr. Prenumeration 240 kr/år telefon Adress Stockholm BesöksAdress Sankt Paulsgatan 6 webbadress sis.se standard magazine ges ut av SIS, Swedish Standards Institute. Den utkommer fyra gånger per år och är en av förmånerna kopplade till medlem skapet i SIS. SIS huvuduppgift är att driva svenskt deltagande i internationellt standardiseringsarbete så att svenska företag, myndigheter och andra organisationer får möjlighet att påverka innehållet i internationella standarder. facebook.com/svenskstandard SIS har fått förtroendet att leda den internationella kommittén för arbetsmiljö inom ISO. 2 Standard Magazine

3 Standardiserat Ergonomi Anpassad arbetsplats Text Erik Aronsson Foto Getty Images O rdet ergonomi förknippas vanligtvis med rätt inställda kontorsstolar, hur man undviker alltför tunga lyft och hur belysningen blir bäst anpassad på arbetsplatsen. Men det handlar också om att skapa sunda, säkra, tillgängliga och användarvänliga produkter, tjänster och miljöer på arbetsplatser, i privatlivet och i det offentliga rummet. SIS deltar i arbetet med en ny internationell standard på ergonomiområdet. I takt med att begreppet breddats har också behovet av standardisering kring ergonomi förändrats. Den senaste utvecklingen på området är ett arbete som pågår med att utveckla en internationell standard där syftet är att tillhandahålla riktlinjer för ledning och styrelser i organisationer och företag. Arbetet med detta leds av Tomas Berns, vd för Ergolab, som är ordförande för SIS kommitté Ergonomi, SIS/TK 380. Det finns en växande internationell medvetenhet om att företag och organisationer inte bara värderas utifrån vilken avkastning man lämnar till ägarna. Ett område som blivit alltmer uppmärksammat är hur mänskligt välbefinnande kan värderas som en ekonomisk faktor tillsammans med traditionell värdering. Välbefinnande är det som står i fokus för den ergonomiska vetenskapen men de existerande standarderna inom ergonomi är mest riktade mot experter, säger han. Den nya standarden sätter människan i centrum på ett tydligare sätt vid utveckling av produkter och tjänster. Standarden föreslås innehålla en rad övergripande principer, bland annat att skillnader mellan olika individer i en organisation ska ses som en styrka, att användarvänlighet och tillgänglighet ska vara strategiska affärsmål, att hälsa, säkerhet och välbefinnande ska vara affärsprioriteringar, och att företag och organisationer ska erbjuda en meningsfull arbetsmiljö. Personligen tycker jag att de två första principerna är oerhört centrala, att företag och organisationer inser att även funktionshindrade och äldre är styrka i organisationen. Och att man genom att ge produkter och tjänster en hög användbarhet och tillgänglighet ökar affärsnyttan, säger Tomas Berns. Ergonomi SIS kommitté Ergonomi, SIS/TK 380, deltar i utvecklingen av en ny internationell standard inom ergonomi. Syftet är att tydligare sätta människan i centrum för utvecklingen av nya produkter och tjänster. Arbetet sker inom ISO, den globala standardiseringsorganisationen. För mer information kontakta SIS projektledare Björn Nilsson, Standard Magazine 3

4 Noterat Ett bra säkerhetsklimat inom vården grundläggs i ledningen. Att ha tillgång till kollegor och deras kunskap minskar risken att det görs misstag. Lagom reglerat är bäst Inte för många regler, men inte för få heller. Det menar professor Marianne Törner, forskare vid Göteborgs universitet, Arbets- och miljömedicin är det mest gynnsamma för att skapa en trygg och effektiv arbetsplats. Marianne Törner och kollegornas forskning är inriktad på att studera säkerhetskultur och säkerhetsklimat i organisationer hur olika normer, värderingar och attityder vid sidan av regler, påverkar säkerheten inom olika branscher såsom vård, bygg- och gruvindustri samt på flygplatser. I mars 2014 publicerade de en skrift om säkerhet i vård och omsorg. Det är viktigt ha tillgång till kollegor och deras kunskap och att till exempel vårdpersonal inte är stressad eller kognitivt överbelastad. Då är risken stor för felbedömningar och misstag, säger Marianne Törner. I högriskbranscher finns en tendens att reglera allt in i minsta detalj i syfte att skaffa sig fullständig kontroll. Bra säkerhetsregler och rutiner är viktigt och bra, så att man har gemensamma sätt att göra saker på, och så att inget faller mellan stolarna. Men fullständig kontroll går aldrig att få, menar Marianne Törner. I all verksamhet, och framför allt i komplex verksamhet, uppstår hela tiden nya, oförutsedda situationer. Då är det viktigt att det finns förutsättningar för de anställda att göra en vettig bedömning och att fatta genomtänkta beslut. De besluten bör vägledas av ett bra säkerhetsklimat i arbetsgruppen. Ett sådant klimat grundläggs genom en ledning som inte bara visar att säkerhet är högt prioriterat utan att bra kommunikation understöds mellan olika grupper, liksom arbetsförhållanden som stimulerar de anställda att göra sitt bästa för organisationen, säger Marianne Törner. I en sådan organisation utvecklas ömsesidig tillit där de flesta svåra situationer kommer att hanteras på ett klokt sätt. Men någon gång då och då kan fel beslut komma att fattas. Då är det viktigt att man inte utpekar syndabockar. Läs mer i skriften Säkerhet i vård och omsorg stöd och hinder på forskargruppens webbplats på medicine.gu.se Mindre fysisk mer psykisk ohälsa Regeringen tilldelar Karolinska institutet 5 miljoner kronor för ett projekt om behandling av psykisk ohälsa inom primärvården. Under senare år har det skett en förskjutning av diagnoserna i sjukförsäkringen från fysiska till psykiska. Bland pågående sjukfall är psykiska sjukdomar i dag den vanligaste diagnosen. I ett första steg väntas projektet omfatta omkring patienter per år. Ny arbetsmiljölag: Sanktionsavgift istället för böter En statlig utredning har konstaterat att böter inte är det mest effektiva sättet att se till att regler om arbetsmiljön följs. Riksdagen har därför gjort en lagändring i arbetsmiljö lagen, och från och med den 1 juli 2014 är därför fler regler kombinerade med en sanktionsavgift. Det är Arbetsmiljöverket som beslutar om avgiften. Läs mer på av.se under lag och rätt, sanktionsavgifter. 4 Standard Magazine

5 Noterat Nya standarder för test av arbetsplatsluft Ett antal nya standarder är på gång inom området arbetsplatsluft. På en arbetsplats kan det förekomma många olika luftburna skadliga ämnen och det behövs metoder för att mäta luftkvalitet. Det är SIS kommitté Luftkvalitet, SIS/TK 423, som tagit fram de nya standarderna. Sex nya delar har tillkommit till standardserien SS-EN Arbetsplatsluft. Målgruppen för standarderna är bland andra provningsinstitut, tillverkare och användare av mätutrustning allt från laboratorier till konsulter men även till exempel miljöinspektörer och ansvariga myndigheter. Läs mer på sis.se/tk423 Kunden inte alltid kung Regler för hur personal med kundkontakt ska hantera hot, våld och rån finns etablerat i detaljhandeln. Men hur kunder som agerar otrevligt och skriker fula ord ska bemötas finns i regel inga rutiner för. Trots att det är ett beteende som ökar och kan vara en mycket obehaglig upplevelse för personalen. Kränkningar, hot eller till och med våld från kunder är ett ökande arbetsmiljöproblem i detaljhandeln. Nicklas Salomonson, biträdande professor och docent i företagsekonomi på Högskolan i Borås arbetar tillsammans med Markus Fellesson, docent i företagsekonomi, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, på ett treårigt projekt de döpt till Att jobba med jobbiga kunder. Det finns en rådande föreställning i samhället om att kunden alltid har rätt. De förväntar sig att bli servade och lyssnade på helt enligt sina önske mål. Det kan ibland leda till att kunder agerar på ett sätt som inte är acceptabelt, säger Nicklas Salomonson. Det kan handla om kunder som blir aggressiva om de inte får hjälp snabbt eller om butikspersonalen inte godkänner en reklamation. Det finns också kunder som släpper barn vind för våg i butiken och som blir mycket irriterade om personalen ber dem att hålla koll på sina barn som rusar runt och river ner saker. För den anställda kan kunders kränkningar och aggressiva beteenden upplevas som mycket besvärande och det kan också medföra att andra kunder känner obehag och lämnar butiken. I en förlängning kan det vara negativt för företaget. I studien har forskarna identifierat ett antal strategier som de anställda använder sig av för att hantera jobbiga kunder. Det kan vara att bli överdrivet trevlig och därmed ta udden av kunders negativa beteenden, att gå undan och avreagera sig, att knyta näven i fickan och försöka förtränga det eller att prata med en kollega efteråt. Problemet är att det vanligtvis inte finns utarbetade rutiner för hur detta arbetsmiljöproblem kan hanteras, menar Nicklas Salomonson. Företag har rutiner för att hantera hot, våld och rån, men inte det vardagsproblem som jobbiga och otrevliga kunder kan utgöra. Det är viktigt att företaget ger anställda handlingsfrihet att fatta egna beslut och ibland göra undantag, att de ges möjlighet till samtal eller att gå ifrån en stund efter jobbiga situationer. Vi tycker att det vore önskvärt med mer utarbetade rutiner och system som kan underlätta för anställda att agera på ett lämpligt sätt och även få hjälp om så behövs. Hallå där! Helena Lindberg som är generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och som nyligen valts in i SIS styrelse. MSB arbetar med att förebygga och hantera olyckor och kriser. Vad vill du bidra med i SIS styrelse? Snabba omvärldsförändringar och nya utmaningar ställer krav på SIS och utvecklingen av standardiseringsfrågorna. Där tror jag att jag kan bidra med erfarenhet av förändringsarbete. Krisberedskap och arbetet för att förebygga olyckor handlar i mycket stor utsträckning om att samordna olika aktörer och intressen, nationellt och internationellt. Jag har ambitionen att bidra i arbetet att lyfta fram den dimensionen i olika sammanhang, inte minst internationellt när jag har möjlighet. Vilken betydelse har standarder i MSB:s verksamhet? Stor! Det är helt nödvändigt för att kunna samarbeta med varandra över olika administrativa och geografiska gränser och för att stödja samordning i arbetet med att förebygga och hantera olyckor och kriser. Tack vare att Sverige har en gemensam standard kunde man använda material från hela landet för att stödja insatsen att bekämpa skogsbranden i Västmanland, till exempel. Men vi behöver utveckla europagemensamma standarder också, vi har exempelvis inte full kompatibilitet med norska brandslangar i dag Standard Magazine 5

6 Reportage Arbetsmiljö Sverige och SIS leder arbetet med att ta fram en ISO-standard för arbetsmiljö. Det är viktigt att även fackförbunden gör sina röster hörda. Våra medlemmar ska leva med standarden i vardagen, säger Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljö specialist på fackförbundet Unionen. Text Lena Lidberg Foto David Lundmark och Nicke Johansson Unionen vill påverka arbetsmiljön via standarder I många företag runt om i världen används i dag standarden OHSAS i arbetsmiljöarbetet. Den har funnits sedan 1999 men har aldrig fått statusen av internationell standard. I fjol startade ett globalt arbete för att ersätta OHSAS med en ISO-standard som ska harmoniseras med ISO:s övriga standarder för ledningssystem, däribland ISO 9001 för kvalitet och ISO för miljö. Under revideringen har SIS i uppdrag att leda det internationella sekretariatet. Sverige har ett grundmurat gott rykte inom det här området. Vi har lång tradition av att jobba med arbetsmiljöfrågor, konstaterar Stefan Larsson, grundare av konsultföretaget 6 Dimensions of Sustainability. Han är engagerad i SIS kommitté Arbetsmiljöledningssystem, SIS/TK 301, och expert i den internationella kommittén. En annan medlem i de båda grupperna är Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöspecialist på Unionen. Med sina medlemmar på över arbetsplatser är fackförbundet det största i Sverige på den privata arbetsmarknaden. De senaste åren har vi på Unionen gått in för att bli betydligt mer aktiva inom standardisering. Mycket i arbetslivet formas och påverkas av standarder och arbetsmiljö är ett jätteviktigt område för oss, påpekar Martine Syrjänen Stålberg. Själv kom hon in i kommittéarbetet i början av året. Hon har hunnit vara med på ett internationellt möte och planerar att delta på nästa möte i december. Det är ett väldigt spännande projekt, jag blev inkastad i arbetet direkt. I den internationella gruppen blev jag glatt överraskad över hur mycket de andra delegaterna lyssnar på de svenska synpunkterna. Det märks att Sverige har gott anseende i dessa frågor. Hon tycker att det är en stor fördel att arbetsmiljöstandarden nu får samma struktur som resten av ISO:s ledningssystem. Det gör det enklare att integrera systemen med varandra. I rollen som arbetsmiljöspecialist jobbar Martine Syrjänen Stålberg nära förbundets förtroendevalda 6 Standard Magazine

7 Standarder kan bidra till att öka kunskapsnivån om arbetsmiljöfrågor i hela samhället. Martine Syrjänen Stålberg ute i regionerna. Hon har bland annat många kontakter med skydds- och arbetsmiljöombuden. Bland ombuden brukar alltid stress och den psyko sociala arbetsmiljön lyftas fram som områden där det behövs insatser. Det är något som vi brinner för att förbättra. Men det behövs hjälp och vägledning för att driva arbetet framåt, och där tror vi att standarder är ett bra redskap. Detsamma gäller i arbetet med att motverka mobbning och kränkande behandling. Hon påpekar att samhällets snabba teknikutveckling har fört mycket gott med sig, men att det också finns baksidor med att vi ständigt är nåbara. Det är lätt att fastna i jobbmejl även på semestern och att ständigt finnas tillgänglig på mobilen. I dag blir det allt svårare att hitta tid för avkoppling och återhämtning, vilket borde vara ett måste om vi ska orka jobba upp i 75-årsåldern. Frågor som dessa har gjort att Unionen har beslutat att standardiseringsarbete ska ha hög prioritet. Förbundet vill vara med och påverka och göra skillnad. Traditionellt sett är det arbetsgivarsidan som Standard Magazine 7

8 Reportage Arbetsmiljö har funnits med i standardiseringsgrupperna, ofta i form av storföretag. Men det är viktigt att även fackförbunden gör sina röster hörda, inte minst för jämviktens skull. Det är våra medlemmar som ska leva med standarderna i vardagen, i allt från arbetskläder till regleringar kring hur man lyfter och bär. I arbetsmiljöstandardiseringen deltar även LO på central nivå. Inom ett område som arbetsmiljö är det en stor fördel med ett internationellt fokus, så att standarderna kan fungera över nationsgränserna. Globaliseringen gör att många företag i dag har verksamhet i en rad länder. Om människor ute i organisationerna känner att de kan rapportera om risker på arbetsplatsen och att det finns system där rapporterna tas om hand kan vi uppnå många förbättringar i arbetslivet, säger Martine Syrjänen Stålberg. Unionens förhoppning är att de nya standarderna ska bli ett självklart redskap för alla arbetsgivare som vill vara seriösa och attraktiva, oavsett bransch. För företagen kan det ge konkurrensfördelar vid till exempel nyrekryteringar och göra det lättare att behålla personalen. Hon hoppas dessutom att fler företag och organisationer än tidigare ska ta vara på möjligheten till certifiering. Det skulle kunna leda till en positiv kedje reaktion som även drar med sig underleverantörer, kunder och samarbetspartner i standardiseringen. Då skulle ribban höjas i hela arbetsmiljöarbetet. Standarder kan bidra till att öka kunskapsnivån om arbetsmiljöfrågor i hela samhället, både i Sverige och utomlands, betonar hon. Stefan Larsson har arbetat med ledningssystem och hållbarhetsfrågor i nästan 20 år, bland annat som ansvarig i den globala industrikoncernen Esab. Även han ser fram emot en arbetsmiljöstandard på ISO-nivå. Det finns en brist i att OHSAS inte har varit internationellt erkänd. Därmed har inte standarden fått det genomslag som den förtjänar, säger han. Han konstaterar samtidigt att OHSAS har haft sitt främsta fokus på industriföretag. Nu behövs ett bredare anslag. ISO:s arbetsmiljöstandard SIS leder det internationella ISO-sekretariatet för det nya arbetsmiljöledningssystemet. Standarden kommer att få namnet ISO Arbetet utförs inom ISO-kommittén ISO/PC 283 och startade för ett år sedan. Totalt deltar mer än 40 länder och en lång rad företag och organisationer, däribland företrädare för näringsliv, fackföreningar, intresseorganisationer och certifieringsorgan. Den nya standarden får samma struktur som resten av ISO:s ledningssystem och väntas vara klar för publicering under hösten Svenska intressenter deltar i SIS kommitté Arbetsmiljöledningssystem, SIS/TK 301. Sverige har ett grundmurat gott rykte inom det här området. Vi har lång tradition av att jobba med arbetsmiljöfrågor. Stefan Larsson Det är nödvändigt om standarden ska bli mer relevant även för till exempel tjänsteföretag, som också ofta har stora utmaningar på arbetsmiljöområdet. Dessutom behövs det större fokus på proaktivitet, hälsoaspekter och psykosociala frågor. Utöver det behöver livscykelperspektivet kring arbetsmiljö betonas på ett starkare sätt, liksom ledningens roll och ansvar, säger Stefan Larsson. En annan prioriterad fråga är att standarderna ska vara lätta att förstå och användbara även för små företag. Arbetet med terminologin finns högt upp på dagordningen. Vi måste få till tydliga definitioner av allt från worker till outsourced process och risk and opportunity. Begreppen ska kunna förstås och användas av ett säljbolag i Bangladesh likaväl som av en tysk verkstadskoncern. Stefan Larsson har rollen som svensk expert inte bara i revideringen av arbetsmiljöstandarden, utan även i revideringen av ISO för miljö. På internationell nivå är det jag och en kollega från Australien som arbetar parallellt med att få dessa båda ledningssystemstandarder att fungera tillsammans. Uppdraget är mycket givande vi får vara med och utveckla standarder som kommer att få stort internationellt genomslag och påverkan på både hälsa, säkerhet och miljö, säger Stefan Larsson. För mer information, kontakta SIS projektledare Karin Bagge, 8 Standard Magazine

9 Samlad ISO-familj förenklar arbetsmiljöarbetet Mattias Lafvas på Vattenfall är mycket positiv till att det nya arbetsmiljöledningssystemet ska integreras med övriga standarder för ledningssystem. Text Lena Lidberg Vattenfall är en av de organisationer som deltar i SIS kommitté Arbetsmiljöledningssystem, SIS/TK 301. Vattenfalls olika bolag har länge använt sig av den brittiska branschstandarden på området, OHSAS 18001, och är certifierade, berättar Mattias Lafvas, som arbetar med företagets arbetsmiljöstandarder. Han är mycket positiv till att den kommande ISO ska integreras med ISO:s övriga standarder för ledningssystem och att standarden blir mer internationell. Det underlättar för Vattenfall, som har verksamhet i Norden, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. När allt hamnar i samma ISO-familj förenklas arbetet för oss. Det gäller både mellan ledningssystemen och över nationsgränserna. Mattias Lafvas anser att standarder är ett bra stöd på många fronter i arbetsmiljöarbetet. Han nämner bland annat PDCA-cykeln Plan, Do, Check, Act som många standarder baseras på. Ett annat viktigt verktyg är den så kallade åtgärdstrappan, ett av fundamenten inom riskhantering. Åtgärdstrappan är till hjälp när man ska besluta i vilken ordning olika insatser ska göras. I första hand gäller det att försöka eliminera risken. Om det inte är möjligt ska risken reduceras genom tekniska skyddsåtgärder, varning eller administrativ styrning, i nämnd ordning. I sista hand kommer åtgärder med användning av personlig skyddsutrustning. Syftet är att motverka att allt ansvar för risken läggs på den anställde, förklarar Mattias Lafvas. I ett energiföretag finns arbetsmiljörisker av många slag. Av tradition är det lätt att fokus hamnar på fysiska faror, men Mattias Lafvas betonar att det psykosociala området inte får glömmas bort. Stress och andra psykosociala frågor berör alla organisationer, både anställda och chefer. Detta är samtidigt områden som Sverige driver i den internationella standardiseringen. Min kollega Morgan Börjesson, arbetsmiljöingenjör på Vattenfall, är en av dem som deltar i det arbetet via SIS/TK 301. Förhoppningsvis kommer den nya standarden att gynna arbetsmiljöarbetet inte bara i Sverige, utan även globalt. Ledningssystem bidrar även till att förbättra arbetet Standarder är ett bra stöd när man anlitar entreprenörer. Mattias Lafvas med entreprenörer, inte minst vid högriskjobb och vid uppdrag som utförs sällan. Standarder är ett bra stöd när man anlitar entreprenörer. Det är en utmaning när det ibland kan finnas flera led av till exempel utländsk arbetskraft, då är det svårt att ha fullständig kontroll. Men vi försöker utgå från de krav som vi har i vår egen verksamhet och sedan ställa samma krav på våra leverantörer. Mattias Lafvas lyfter dessutom fram standarder som ett betydelsefullt redskap i tuffa konjunkturoch marknadssituationer. Det blir lättare att arbeta med ständiga förbättringar och att vara proaktiv i stället för reaktiv Standard Magazine 9

10 185 Totalt har 185 stater anslutit sig till ILO:s konventioner. Sverige är medlem sedan % Cirka procent av de dödliga arbetsplatsolyckorna i världen sker inom byggsektorn. Dödsfall och skador är vanligast inom t.ex. jordbruk, fiske och gruvdrift Varje år sker 313 miljoner arbetsrelaterade olyckor som ofta leder till långvariga sjukskrivningar. Det motsvarar drygt 10 olyckor varje sekund. 10 Standard Magazine

11 2013 inträffade 33 arbetsrelaterade dödsfall i Sverige. Utblick Arbetsmiljö Så många människor mister varje år livet i arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar. Det mot svarar ett dödsfall var 15:e sekund. Arbetsmiljön en fråga på liv och död Över två miljoner människor dör varje år i arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar. Skillnaderna är stora mellan olika länder och branscher. Från ISO-håll hoppas man att den kommande arbets miljöstandarden ska minska det höga antalet skador och dödsfall. TEXT Lena Lidberg IllustraTIon Nils-Petter Ekwall Standard Magazine 11

12 Utblick Arbetsmiljö International Labour Organization, ILO, är FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor. Organisationens grundläggande mål är att bekämpa fattigdom och främja social rättvisa. Enligt ILO:s bedömning är det varje år cirka 2,3 miljoner människor runt om i världen som mister livet i arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar. Det motsvarar ett arbetsrelaterat dödsfall var 15:e sekund. Dessutom inträffar årligen cirka 313 miljoner arbetsrelaterade olyckor som ofta leder till långvariga sjukskrivningar. ILO påpekar att detta motsvarar 160 olyckor var 15:e sekund. Brister i arbetsmiljön är, globalt sett, ett mycket stort problem, säger Stefan Larsson, svensk expert i ISO:s kommitté för arbetsmiljöledning. Han har sin bas i Göteborg där han driver konsultbolaget 6 Dimensions of Sustainability. Hans erfarenhet av internationell standardisering är lång: i mitten av 1990-talet började han arbeta med hållbarhetsfrågor och ledningssystem för miljö, kvalitet och arbetsmiljö. Tills för något år sedan var han globalt ansvarig för hållbar utveckling i industrikoncernen ESAB, som med sin svets- och skärutrustning finns representerad i de flesta av världens länder. Vi byggde upp ett heltäckande globalt system för både arbetsmiljö, yttre miljö, kvalitet och produktsäkerhet och gick bland annat in för att standardisera olika säkerhetsrutiner. Standarder hjälpte oss att skapa ett systematiskt arbetssätt i organisationen, förklarar Stefan Larsson. Enligt ILO finns det stora skillnader i arbetsmiljöförhållanden mellan olika länder, branscher och sociala grupper. Dödsfall och skador är vanligast i utvecklingsländer och inom till exempel jordbruk, fiske och gruvdrift. De fattigaste och mest oskyddade arbetstagarna ofta kvinnor, barn och invandrare drabbas i allmänhet hårdast. En annan grupp som är överrepresenterad i statistiken är byggnadsarbetare. Cirka procent av de dödliga arbetsplatsolyckorna i världen sker i byggsektorn. I snitt är det dessutom nästan 300 personer per dag som dör av arbetsrelaterade lungsjukdomar orsakade av asbest. Stefan Larsson har inblick i arbetsmiljöarbete från ett 30-tal länder. Han konstaterar att det finns många faktorer som bidrar till att skillnaderna mellan nationerna är stora här ingår allt från lagstiftning och utbildningsnivåer till kulturfrågor och kundkrav. Länderna i Västeuropa har ganska mycket gemensamt inom det här området, och har i sin tur många likheter med USA och Kanada. Men det finns även skillnader i vad som har prioriterats. Om jag skulle generalisera grovt och ta personlig skyddsutrustning som exempel skulle jag säga att Storbritannien är väldigt duktigt på maskinskydd, USA på skyddsglasögon, Indonesien på andningsskydd, Australien på varningsvästar och Sverige på skyddsskor, men ingen är speciellt bra på allt, säger Stefan Larsson. Totalt har 185 stater anslutit sig till ILO:s konventioner. Sverige är medlem sedan Sverige har en lång historia av att Traditionellt har en stor del av arbetsmiljöarbetet både i Sverige och i världen kretsat kring frågor som maskinsäkerhet, tekniska skyddsåtgärder och ergonomi. uppmärksamma arbetsmiljöfrågor, framför allt från 1960-talet och framåt. Även hos oss finns det mycket kvar att göra, men i ett internationellt perspektiv ses vi ändå som ett föregångsland, säger Stefan Larsson. Arbetsmiljöverkets statistik över arbetsolyckor och arbetssjukdomar visar att det år 2013 inträffade 33 arbetsrelaterade dödsfall i Sverige. De flesta av dem, åtta stycken, skedde i tillverkningsindustrin. Fem av dödsfallen fanns i byggindustrin. Under 2010-talet är det år 2011 som så här långt utmärker sig i statistiken. Då var antalet dödsfall 58 i snitt mer än ett per vecka. Av tradition har dock en stor del av arbetsmiljöarbetet både i Sverige och i världen kommit att kretsa kring hårda frågor som maskinsäkerhet, tekniska skyddsåtgärder, personlig skyddsutrustning och ergonomi, och främst inom den egna verksamheten. Stefan Larsson framhåller att även hälsa och psyko sociala frågor som till exempel stress behöver få en starkare ställning i arbetsmiljöarbetet. Detsamma gäller ansvaret för hälsa och säkerhet i processerna utanför de egna fabriksgrindarna och kontorsdörrarna. I den ISO-standard för arbetsmiljö som nu tas fram bör det finnas ett större fokus på livscykelperspektivet kring arbetsmiljö. Dessutom behöver företagsledningarnas roll och ansvar bli tydligare. Som en följd av globaliseringen har det i dag blivit vanligare att skiljelinjer i arbetssätt inte bara går mellan olika länder, utan även mellan olika branscher. En internationell koncern kan ofta med hjälp av ledningssystem bedriva ett systematiskt och likartat arbete i till exempel Tyskland och Indonesien. Däremot kan det finnas stora skillnader i arbetssätt mellan till exempel ett litet företag i Sverige och ett litet företag i Indien, även om företagen tillhör samma bransch. Stefan Larsson betonar att arbetsmiljöfrågorna är en viktig del av företags och organisationers arbete med hållbar utveckling. Här finns nära kopplingar till både kvalitet, yttre miljö och säkerhet. Standarder och ledningssystem hjälper till att driva på det interna arbetet. Det finns även många fördelar med att visa fram sitt arbete externt genom att satsa på till exempel certifiering. Ytterligare fördelar med att jobba enligt ledningssystem är att det underlättar arbetet med ständiga förbättringar och det är också ett bra verktyg för att rapportera och åtgärda olika risker i verksamheten. certifiering Bland de företag och organisationer som hittills har valt att certifiera sig mot de större ledningssystemen inom kvalitet, miljö och arbetsmiljö ser den internationella statistiken ut så här: Cirka 1,2 miljoner certifikat har utfärdats för ISO 9001 för kvalitet. Cirka certifikat har utfärdats för ISO för miljö. Cirka certifikat har utfärdats inom arbetsmiljöområdet. Arbetsmiljöcertifikaten väntas dock öka när den första ISO-standarden på området, ISO för arbetsmiljö, blir klar om ett par år. ISO kommer redan från start att vara harmoniserad med ISO:s övriga ledningssystem. 12 Standard Magazine

13 3 frågor till Henrik Börjesson, ansvarig för kompetensutveckling och ledarskap på Swedavia. Sedan Swedavia knoppades av från Luftfartsverket 2010 har företaget, som med runt anställda sköter driften av Sveriges tio största flygplatser, satsat mycket på att skapa enkla, enhetliga och tydliga system på HR-området. Text Per-Ola Knutas Foto David Lundmark Gillar HR-standarder Hur jobbar ni inom Swedavia med kompetensförsörjning? Vi har infört en rollbaserad befattningsmodell och ett stödsystem som utgår från ledningssystemet för kompetensförsörjning SS , men även ISO 9001-standarden. Där har vi kartlagt och renodlat alla roller i företaget från elektriker till incheckningspersonal. Till varje roll har vi sedan knutit vilka behörigheter och utbildningsinsatser som krävs. Många jobb på en flygplats kräver att man har en speciell behörighet från myndigheter som Polisen eller Transportstyrelsen. För att hålla reda på behörigheterna har det hjälpt oss enormt att få en bra struktur i en gemensam databas Kompetensterminalen. Här kan ledaren eller den anställda själv ta del av innehållet och göra eventuella uppdateringar. Kompetensterminalen är också direkt kopplad till vår utbildningskatalog där anställda kan se vad som krävs för en viss roll eller få förslag om vidareutbildning baserat på vilken roll man har. När databasen är fullt utbyggd kommer det mesta som rör personalens kompetensutveckling och färdigheter att skötas via den. Vilka är de främsta fördelarna med att jobba strukturerat med företagets kompetensförsörjning? En tydlig fördel är att vi rör oss med samma begrepp på alla arbetsplatser trots att vi är så geografiskt spridda. En annan fördel är att det har blivit väldigt tydligt för varje medarbetare vad arbetet innebär och vilka förväntningar arbetsgivaren har på varje individ i respektive roll. Jag hoppas att det kommer fram fler gemensamma standarder generellt inom HR-området. Företag och organisationer skulle vinna enormt mycket på att dra nytta av gemensamma rutiner och begrepp i stället för att uppfinna hjulet själva varje gång. Dessutom skulle en person som byter företag ha större nytta av tidigare erfarenheter om de är jämförbara och beskrivna på likartat sätt och enligt en gemensam standard. Hur gör Swedavia för att nyrekrytera och behålla kompetenta medarbetare? Även här har vi stor hjälp av vår standardiserade befattningsmodell. På så sätt vet vi vilken roll vi ska rekrytera och vilken behörighet personen ska ha. När det gäller att behålla kompetenta medarbetare är en viktig del att kunna erbjuda bra möjligheter att utvecklas i jobbet och inom företaget. Lyckas man här blir de anställda mer nöjda med sin arbetsplats, något som vi har kunnat se i våra medarbetarundersökningar. q Henrik Börjesson representerar Swedavia i SIS kommitté Human Resource Management, SIS/TK 562, som har i uppgift att utarbeta internationella standarder inom HR-området. De andra företagen och organisationerna är: Ericsson, Botkyrka kommun, Edge HR AB, Sveriges HR-Förening och Unionen Standard Magazine 13

14 Trend Hjärnforskning Stress på jobbet en ledningsfråga Studier visar på att arbetsrelaterad stress blir ett allt större hot mot hälsan. Aram Seddigh, kontor- och stressforskare och Parisa Zarnegar, medicine doktor i neurovetenskap, delar med sig av sina forskningsresultat. Text Anne Margrethe Mannerfelt Foto David Lundmark Symptom på skadlig stress enligt Parisa Zarnegar: Huvudvärk Magbesvär Trötthet Irritabilitet Depression Sömnsvårigheter Oförmåga att koncentrera sig Glömska Läs vidare om hur kontoret påverkar dig på kontorslandskap.se 14 Standard Magazine

15 Standard Magazine 15

16 Trend Hjärnforskning Kontorslandskap istället för egna kontor blir allt vanligare. Men det är inte alltid arbetsgivare förstår vilken påverkan det har, tillsammans med organisation och rollbeskrivningar, på medarbetare och hur de mår. Kunskapen inom neurovetenskap när det gäller psykologi och människans prestationsförmåga har gjort stora framsteg på senare tid. Medvetenheten om dynamiken i mänsklig psykologi och hjärnvetenskaplig forskning i förhållande till arbetsplatsen har utvecklats i hög takt. Det säger Parisa Zarnegar, medicine doktor i neurovetenskap, Karolinska Institutet, föreläsare och professionell coach. Hon berättar att det finns flera studier som nu tyder på att arbetsrelaterad stress är ett stort hot mot hälsan. Stressrelaterade psykiska problem är resultatet av ett komplext samspel mellan biologiska, psykologiska, sociala och miljömässiga faktorer. Det finns allt fler bevis för att både innehåll och sammanhang i arbetet kan spela roll i utvecklingen av stressrelaterade mentala problem, som till exempel depression, utmattningssyndrom, utbrändhet och kognitiva problem som till exempel svårighet att fatta beslut eller koncentrera sig och svårighet att lösa problem på arbetsplatsen. Parisa Zarnegar berättar att resultaten av flera studier tyder på att redan en kort insats med stresshantering på arbetsplatsen kan åstadkomma signifikanta kliniska förbättringar vad gäller emotionell hälsa och det kan sänka högt blodtryck bland stressade medarbetare. Sådana insatser kan ge en friskare och mer produktiv arbetskraft, förbättra resultat och minska risken att medarbetare begår misstag. Arbetsgivaren har ett stort ansvar och en viktig roll vid sjukskrivningar. Roller och ansvar finns beskrivna i lagen, men en enskild chef har kanske inte så ofta rehabiliteringsfall i sin personalgrupp. Därför är det viktigt att det finns tydliga rutiner och att ledningen har infört verktyg och metoder för att regelbundet stämma av hur medarbetarna mår så att det blir möjligt att vidta kostnadseffektiva åtgärder så tidigt som möjligt. Hur vårt arbetsrum ser ut och hur arbetsgivaren behandlar medarbetarna har stor betydelse för hur vi hanterar situationer som kan leda till stress. Aram Seddigh är doktorand och legitimerad psykolog på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Han studerar bland annat hur kontorsmiljöer påverkar stress och produktivitet. Han menar att man måste titta på såväl de faktiska arbetsuppgifterna som hur kontoret är utformat: Öppna kontorslandskap förväntas underlätta för arbetsuppgifter som kräver mycket kommunikation. I egna kontor kan det däremot vara lättare att koncentrera sig på uppgifter som man hanterar helt själv. 3 sätt att hantera stress på arbetet, enligt Aram Seddigh: Tala med din arbetsgivare. Försök hitta en situation där du själv har kontroll över dina arbetsuppgifter. Hitta dina egna strategier. Använd dig till exempel av öronproppar eller välj när du gör vilka arbetsuppgifter. Vissa saker kanske du ska vänta med tills det är lugnare på kontoret. Var ärlig mot dig själv! Om det inte fungerar, prata med någon professionell. Ta reda på varför du är trött och utmattad. Kanske det är av andra anledningar än jobbet. Men det som påverkar stress allra mest är emellertid organisationspsykologiska faktorer, menar Aram Seddigh. Ledarskapet och vilket stöd man ger till medarbetarna är väldigt viktigt. Och framför allt rollbeskrivningarna. Parisa Zarnegar anser att rutiner och standarder kan ha en avgörande roll för att främja psykisk hälsa. I de fall där företagets eller organisationens ledning har sett till att ha rutiner och ledningssystem på plats ökar möjligheten att rätta till problem i både den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Det är viktigt att införa policys inom olika områden för att förebygga diskriminering, trakasserier, mobbning och orimliga prestationskrav. Psykosomatiska besvär behöver redovisas tidigt och det behövs modeller för åtgärder. Aram Seddigh håller med Parisa Zarnegar om vikten av standarder: Standarder skulle kanske framför allt kunna användas till att man systematiskt och kontinuerligt kartlägger organisationens hälsa för att i tid kunna vidta lämpliga åtgärder. Sedan tror jag det kan vara svårt att ha generella standarder gällande åtgärder då de behöver skräddarsys från fall till fall. Parisa Zarnegar konstaterar att vi i dag lever i en värld där vi ständigt är uppkopplade och tillgängliga, vilket kan göra det svårare att kontrollera vår vardag. Vi är inte byggda för det komplexa, kommunikationsrika samhälle vi lever i. Men vi kan hjälpa oss själva. Det kan faktiskt göra stor skillnad om vi bestämmer oss för att sätta av tid för middag med familjen eller leka med barnen utan mobil eller surfplatta. För vissa funkar det alldeles utmärkt att ständigt vara uppkopplad. För andra kan det framkalla stress, säger Aram Seddigh. Hans råd är att testa och känna efter: Prova att stänga av mobilen när du inte jobbar under en månad. Om du mår bättre tillhör du troligen dem som behöver stänga av ibland. Kom bara ihåg att i början av den månaden kommer du troligen känna dig mer stressad. Det är en väntad reaktion och kommer innan du har vant dig. Olika sorters stress Kronisk stress är den man känner under en lång tid och den kan orsaka stora hälsoproblem. Vid långvarig stress utsöndras för mycket av stresshormonen kortisol som kan försämra många minnesfunktioner och kognitiva funktioner i hjärnan och kan skada hjärnans struktur. Akut stress kan vara både negativ och positiv. Negativ akut stress hinner inte göra några omfattande skador eftersom den är kort, det är den långvariga stressen som tär på oss. En intensiv positiv stress kan till och med vara upplivande och göra att koncentrationen ökar. 16 Standard Magazine

17 VÄRK STELHET KronisK muskelsmärta FÖRSVAGNING I MUSKLER Försvagning i leder Verkligheten för många av dina arbetskamrater Förslitning Arbetsmiljö OHSAS Artros En till kropp med förslitningsskador är en kropp för mycket. Därför finns vår utbildning i ledningssystem för arbetsmiljö. Den hjälper dig att på ett systematiskt sätt leda, styra och utveckla din organisations arbete, för att få arbetskamrater med smärtfria kroppar. Kursen hjälper till att upptäcka och förebygga risker, bidra till bättre arbetsmiljö och minska kostnaderna för till exempel sjukfrånvaro. Mot en bättre arbetsmiljö för alla! Smärta Läs mer om kursen på sis.se/utb-arbetsmiljo

18 SIS Inside SIS satsar Under hösten kommer SIS att genomföra ett antal träffar med medlemmar. Syftet är att få igång en mer effektiv dialog mellan medlemmarna och SIS ledning kring övergripande frågor som rör SIS verksamhet. på ökad medlemsdialog Text Petra Lodén illustration Getty Images I somras bjöd SIS in till en medlemsträff i Stockholm där deltagarna kunde ställa frågor direkt till SIS styrelseordförande och vd och tycka till om verksamheten. Nu fortsätter denna dialog och SIS bjuder in till liknande träffar i höst i Göteborg, Malmö och Sundsvall. Det blev en lyckad och uppskattad träff i somras, med en intressant dialog, berättar Niki Westerberg, tillförordnad kommunikations- och marknadschef på SIS och ansvarig för medlemsdialogen, tillsammans med Fredric Stany, projektledare på SIS. På träffen berättade t.f. VD Elisabeth Darius om SIS fortsatta strategiska arbete med utvecklingen av SIS produkter och tjänster, effektiviseringen av verksamheten samt vidareutveckling av SIS varumärkesoch kommunikationsarbete. Vi är en medlemsorganisation och det är viktigt för oss att ha en dialog med medlemmarna, säger Niki Westerberg. För dem som inte kan komma till de planerade träffarna i höst kommer det att finnas möjlighet att höra av sig på annat sätt, till exempel via SIS webbplats. Niki Westerberg ser fram emot en tätare kommunikation. Efter höstens tre träffar kommer en utvärdering ske och en plan tas fram för fortsatt dialog, så håll utkik på webben och i Standard Magazine om hur du som medlem kan göra din röst hörd, framföra frågor och ta del av nyheter från SIS. q Medlemsdialog hösten 2014: Malmö den 28 oktober Göteborg den 13 november Sundsvall den 2 december Anmäl dig på sis.se/medlemslunch S fortsättningskurs Standardisering för kommittédeltagaren Att arbeta med standarder kan ibland vara en utmaning. Under denna fortsättningskurs kan du lära dig mer och bli ännu bättre i ditt arbete. Kursen riktar sig till dig som arbetar med standardisering främst inom internationella grupper. Du har erfarenhet av standardiseringsarbete och behöver fördjupa dina kunskaper ytterligare. Under kursen behandlar vi tre områden: Internationella möten Cultural awareness (med Patricia Craig, på engelska). Skriva text för standarder. Nästa kurstillfälle är den 14 oktober i Stockholm. Anmäl dig på sis.se/standardiseringskurs 18 Standard Magazine

19 SIS Inside g NYA ANSIKTEN Staffan Strömbäck Försvarets Materielverk i Stockholm, är ny ordförande i SIS kommitté Samhällssäkerhet, SIS/TK 494. Staffan är civilingenjör teknisk fysik från KTH. På FMV är han ansvarig för verksamhet inom Metod- och designstöd, försvarsplanering samt FoU. Tidigare har han arbetat på Sony Ericsson, IBM och Telelogic. Staffan har under senaste åren varit svensk delegationsledare vid internationellt standardiseringsarbete inom samhällssäkerhet. Helena Nilsson är ny ordförande för Hjälmar, SIS/TK 525. Helena arbetar på Konsumentverket i Karlstad som utredare på enheten för produktsäkerhet. Hon är också ansvarig för att administrera fördelningen av finansiella medel till SIS för Konsumentverkets deltagande i olika kommittéer. Helena är utbildad kemist vid Göteborgs universitet. Hon har tidigare bland annat jobbat som livsmedelsinspektör i Karlstad kommun. Kristina Magnusson är ny ordförande för Ögonskydd, SIS/TK 399. Kristina är Senior Specialist Optics på 3M Svenska AB i Gagnef. Hon är civilingenjör från Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg med inriktning teknisk fysik. Hon har varit med i SIS/TK 399 sedan 2005 och är mycket aktiv i det internationella standardiseringsarbetet kring ögonskydd inom ISO. Jonny Magnusson är ny ordförande för Personlig fallskyddsutrustning, SIS/TK 403. Jonny är Category Manager på Cresto AB i Halmstad. Cresto levererar fallskyddslösningar i form av utbildning, service, produktion och installationer. Han har lång erfarenhet i branschen och har också jobbat som servicetekniker. Ulf Östan är ny ordförande för Provning av flytande och gasformiga bränslen, SIS/TK 413. Ulf har arbetat på Saybolt i Göteborg sedan 1990 och från 2011 är han laboratoriechef. På Saybolt har Ulf varit aktiv i att ackreditera oljeanalysverksamheten samt även provtagning av petroleumprodukter i cisterner och fartygstankar. Ulf har erfarenhet av standardisering inom CEN för bland annat identifiering av oljespill, biodiesel, PCB och klor. Oskar Frånberg är ny ordförande för Dykapparater, SIS/TK 401. Oskar är forskare på KTH i Stockholm och är specialiserad på omgivningsfysiologi, det vill säga omgivningens påverkan på kroppen. Han är själv arbetsdykare och har varit deltagare i SIS/TK 401 sedan Theres Redeby Stockholm, har valts till ny ordförande i Kosmetik samt analysmetoder för allergener, SIS/TK 495. Theres är civilingenjör inom området biokemi från KTH och har även doktorerat inom analytisk kemi. Nu arbetar Theres på H&M med regulatoriska frågor och kvalitetssäkring av kosmetiska och andra kemiska produkter. Theres har deltagit i kommittén sedan Peter Geisler är ny ordförande för Skyddsskor, SIS/TK 397. Peter är VD och ägare av Arbesko AB i Örebro. Arbesko är ett internationellt företag som har tillverkat skydds- och yrkesskor och tillbehör sedan Peter har varit och är engagerad i arbetsgivarsfären i styrelser i bland annat Almega, Industri och Kemigruppen och Svenskt Näringsliv. Han har också varit ordförande i Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID) i sex år. S Aktuella utbildningar Maskinsäkerhet och CE-märkning, grundkurs Kursen ger dig en grundläggande orientering för CE-märkning enligt Maskindirektivet och behandlar strategiska frågor, krav och konsekvenser av lagar (MD, EMC och LVD) samt standarder och produktansvar. Praktisk riskbedömning och CE-märkning, påbyggnadskurs En workshop för alla som arbetar med maskiner (tillverkare och brukare) och ska medverka i eller utföra riskbedömning och riskreducering. Du som behöver kunskap om och insikt i hur du ska tänka kring risker genom hela processen samt lära dig mer om hur risker kan hanteras. Säkra maskinstyrsystem Kursen vänder sig till dig som behöver veta vad generationsskiftet inom standarder för styrsystem innebär. Under kursen får du veta hur du bygger säkra maskinstyrningar där det ingår programvara och elektronik. Certifiering: Maskinsäkerhetsspecialist Certifiering som maskinsäkerhetsspecialist ger dig en bekräftelse på att du har kännedom om kraven i Maskindirektivet, kunskap om harmoniserade standarder samt besitter kompetens inom riskbedömning. Det kan betyda ett lyft i din yrkesroll. För datum och anmälan gå in på sis.se/utbildning p NYA MEDLEMMAR fr.o.m 16 maj t.o.m. 13 augusti 2014 Allmänna reklamationsnämnden, Armatec AB, Bolagsverket Sundsvall, Breas Medical AB, Change Support AB, China Euro Vehicle Technology AB, EIO Medlemsservice AB, Göteborgs Hamn AB, Göteborgs stad Miljöförvaltningen, Ikea Indirect Material & Services AB, Innovare Research & Development, Katz Teknik AB, Landstinget i Östergötland, Learn to move AB, McFanc Global Svensk Filial, Metsä Board Sverige AB, ModigMinoz AB, Oberthur Technologies Sweden AB, Riksorganisationen Sveriges Motorcyklister, RW Elevator AB, Skogforsk Stiftelsen skogsbrukets forskningsinstitut, Skylotec, Stiftelsen Håll Sverige Rent, Stiga Sports AB, Svenska motorcykel- och snöskoterförbundet Svemo, Sveriges Byggindustrier BI, TelecityGroup, Vattenfall AB, VVS Företagens Service AB (VVSFS), Åkerlöf Hallin Akustikkonsult AB Standard Magazine 19

20 POSTTIDNING B AVSÄNDARE: SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE STOCKHOLM VISSTE DU ATT? text Petra Lodén Foto Jeppe Wikström/Johnér Gemensamt trädspråk En arborist ser till att träd i vår närmiljö, i staden, i parker och trädgårdar, är vackra, problemfria och lever länge. Marknaden för trädvårdsspecialister, som är en annan benämning på arborister, växer och branschen har upplevt ett behov att enas kring gemensamma begrepp och termer. Under hösten 2014 kommer en ny standard som tydliggör definitioner inom trädvård. Många ord kommer från engelska språket eftersom yrket arborist är mer utbrett i Storbritannien och USA, berättar Arne Mattsson, landskapsingenjör och ordförande för SIS kommitté Trädvård och som arbetar i Malmö stad med trädvård. Marknaden för arborister håller på att utvecklas och mogna i Sverige och branschen har tagit initiativ till standardiseringsarbetet. Vi måste ha ett gemensamt språk så att begreppen betyder samma sak för alla parter. Standardiseringsarbetet innebär också att kvaliteten på trädvårdsarbete höjs, säger Arne Mattsson. En vanlig uppgift för en arborist är kronglesning, ett exempel på begrepp som finns med i den nya standarden. Andra arbetsuppgifter omfattar att beskära träd, rådgivning, analys av ett träds status och att utvärdera risken att en död gren trillar ner från ett träd och hotar en cyklist eller gångtrafikant. Arbetet ska utföras skonsamt för trädet och för omgivningen. De tjänster som arboristerna utför behöver klargöras, så att beställare och utförare talar samma språk. Det handlar också om att i efterhand kunna kontrollera att man fått det man vill ha. Standarden riktar sig till alla som arbetar med upphandling, utbildning eller utförande av professionell trädvård och till personer som kommer i kontakt med trädvårdsfrågor inom exempelvis myndigheter. Med den nya standarden kan det i framtiden bli enklare att förklara vad man vill med sina träd och få det utfört så som man har beställt. q Arborist kommer från det latinska ordet för träd, arbor. Den nya standarden heter Trädvård Termer och definitioner, SS

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Arbetsmiljöverket. Vår vision

Arbetsmiljöverket. Vår vision Arbetsmiljöverket Vår vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Vår organisation Sju avdelningar Cirka 600 medarbetare Fem regioner Vår verksamhet Inspektioner Föreskrifter och regler Analys och

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge Landstingsdirektörens stab 2016-04-25 Ärendenummer: 2015/00301 Kanslienheten Dokumentnummer:2015/00301-3 Helene Håkansson Till landstingsstyrelsen Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa

Läs mer

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön 1 Inledning Arbetet mot våld och hot är ett prioriterat utvecklingsområde

Läs mer

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016 Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2017 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Ny i HR-rollen 1. Ny i HR-rollen. Detta måste du ha koll på

Ny i HR-rollen 1. Ny i HR-rollen. Detta måste du ha koll på Ny i HR-rollen 1 Ny i HR-rollen Detta måste du ha koll på Ny i HR-rollen 1 Innehåll Sida 2 Inledning 3 Förväntningar på HR-rollen 4 Så, var ska man börja? 5 En HR-modell i fyra nivåer 6 Förstå organisationen

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

Bättre arbetsmiljö BAM

Bättre arbetsmiljö BAM EN GRUNDUTBILDNING FRAMTAGEN AV PREVENT Sid 1 av 7 Det är Prevent som tagit fram konceptet för grundutbildningen Bättre Arbetsmiljö BAM. Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1 1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011 Vad? Hur? Exempel Om SIS Januari 2011 Vad är SIS och standardisering? Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. 2011-01-24 5 SIS tre produktområden En kund till SIS kan: påverka

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Högskolan i Gävle 2011-11-23 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Enligt arbetsmiljölagen 3 kap 2 skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Arbetsmiljö- och hälsastrategi Datum Arbetsmiljö- och hälsastrategi Antagen av kommunstyrelsen 2016 Antagen av: Kommunstyrelsen 2016-04-05, 73 Dokumentägare: Personalavdelningen Ersätter dokument: Dokumentnamn: Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

ABC - Hur certifiera verksamheten?

ABC - Hur certifiera verksamheten? ABC - Hur certifiera verksamheten? Läser du detta så kan ett skäl vara att ni funderar på att införa ett ledningssystem i verksamheten. Det tycker vi är jättebra. En certifiering är dock ingen garanti

Läs mer

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker 2014:1 Arbetshälsan i Sverige Rapport från Expertpanelen Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker Denna expertbedömning, vars data samlas in

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB

Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs genom riktlinjer, förhållningssätt,

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen Medarbetarpolicy för Samhall AB Beslutad av styrelsen 2016-12-15 Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs

Läs mer

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning?

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning? Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao den 28 april 2008 Vad innebär riskbedömning? Jukka Takala: Riskbedömning är det viktigaste verktyget för att förhindra olyckor

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling SKYDDSROND: Kränkande särbehandling datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om kränkande särbehandling. För att

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet en introduktion

Ledningssystem för kvalitet en introduktion ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet en introduktion Innehåll 3 Vad är ett ledningssystem för kvalitet? 3 ISO 9001 4 Varför ska man ha ett kvalitetsledningssystem? 5 Hur man börjar? 7 Vad betyder certifiering?

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Visions ståndpunkter om HBTQ Vision är en Fair Union. Vi jobbar för ett schyst arbetsliv i hela världen, med internationellt fackligt samarbete,

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig Satsa på arbetsmiljön det lönar sig Arbetsmiljö Arbetsgivare som satsar på en god arbetsmiljö och därmed på sin personal uppnår mycket. Minskad sjukfrånvaro, högre intäkter och ökad goodwill är bara några

Läs mer

Hållbart och långsiktigt kvalitetsarbete vad har hänt och vad kommer att behöva hända? Kristina Sandberg

Hållbart och långsiktigt kvalitetsarbete vad har hänt och vad kommer att behöva hända? Kristina Sandberg Hållbart och långsiktigt kvalitetsarbete vad har hänt och vad kommer att behöva hända? World Quality Day, 12 november 2009 Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef, Ledningssystem SIS, Swedish Standards

Läs mer

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Stress det nya arbetsmiljö hotet Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva

Läs mer

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 Hälsobarometern 008.06 009.05 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 1 (7) Utgiven av Alecta juni 009 Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Föreskrifter (AFS) Alla förhållanden: fysiska, organisation At:s företrädare: Skyddsombud Drivs av: Arbetsmiljöverket

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Motverka ohälsosam arbetsbelastning (9 )

Motverka ohälsosam arbetsbelastning (9 ) Motverka ohälsosam arbetsbelastning (9 ) 9 Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att

Läs mer

Etisk kod och hållbarhetspolicy

Etisk kod och hållbarhetspolicy 1 (6) Etisk kod och hållbarhetspolicy 1 Syfte 2 2 Ansvar 2 3 Övergripande mål 2 3.1 Miljömål... 4 4 Strategi för att nå målen 4 4.1 Generella principer... 4 4.2 Strategi affärsetik... 4 4.3 Strategi miljö...

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling RIKTLINJE MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLINGI ARBETSLIVET Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet Eslövs kommun tar avstånd från alla former av kränkande särbehandling och tolererar inte att sådana

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv

Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv Våra tre partier står gemensamt bakom målet arbete åt alla. Det räcker dock inte med att alla som kan och vill arbeta får möjlighet till det.

Läs mer

Ramavtal om arbetsrelaterad stress

Ramavtal om arbetsrelaterad stress 2005-01-19 Ramavtal om arbetsrelaterad stress 1. Inledning Arbetsrelaterad stress har identifierats på internationell, europeisk och nationell nivå som en angelägenhet för såväl arbetsgivare som arbetstagare.

Läs mer

Information om den Europeiska standarden för kundkontaktcenter. Bakgrund status - framtid

Information om den Europeiska standarden för kundkontaktcenter. Bakgrund status - framtid 1(5) Information om den Europeiska standarden för kundkontaktcenter Nr: SS- EN 15838:2009 Bakgrund status - framtid En standard för kvalitetssäkring av mötet mellan kundkontaktcenter och kunden Informationsblad

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2003:4 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Hur påverkar kontorets utformning prestation och hälsa?

Hur påverkar kontorets utformning prestation och hälsa? Högskolan i Gävle Hur påverkar kontorets utformning prestation och hälsa? Vilken betydelse har återhämtning i dagens arbetsliv, där många är ständigt uppkopplade till sitt arbete? FoU-projekt i samarbete

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

Säkerhetskultur i Skanska Sverige

Säkerhetskultur i Skanska Sverige Säkerhetskultur i Skanska Sverige 29 oktober 2008 Säkerhetskultur i Skanska Sverige 29 oktober 2008 Det här är vad vi gör Vi utvecklar, bygger och underhåller den fysiska miljön för människor att bo, arbeta

Läs mer

Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling

Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling r för hantering av kränkande särbehandling r för hantering av 1 av 8 INNEHÅLL INLEDNING... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande särbehandling... 3 2. Mobbning... 3 3. Allvarlig mobbning... 4 Diskriminering,

Läs mer

Uppförandekod. Ventus Norden Org nr: Högbergsgatan Stockholm. Uppförandekod Sverige

Uppförandekod. Ventus Norden Org nr: Högbergsgatan Stockholm. Uppförandekod Sverige V E N T U S N O R D E N O2 02 Innehållsförteckning 03 Inledning 03 Kunder och vårt arbete 03 Våra medarbetare 03 Arbetsmiljö 04 Särskilda riktlinjer för din tjänst 04 Språk och bemötande 04 Alkohol och

Läs mer

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur SÄKERHETSKULTUR Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur 2 3 Begreppet säkerhetskultur började diskuteras på allvar i samband med utredningen av kärnkraftsolyckan

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö CHECKLISTA: Organisatorisk och social arbetsmiljö datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Syftet med denna checklista är att identifiera vilken beredskap verksamheten har för att genomföra ett

Läs mer

Hur kan chefen och organisationen säkerställa en förtroendefull och bra arbetsmiljö?

Hur kan chefen och organisationen säkerställa en förtroendefull och bra arbetsmiljö? Sjöfartens Arbetsgivareförbund SAN-konferensen i Göteborg 22 oktober 2015 Hur kan chefen och organisationen säkerställa en förtroendefull och bra arbetsmiljö? Stefan Blomberg, leg psykolog & organisationskonsult

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 9 Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 8 11 Varje dag är en ny föreställning. Vi lyssnar aktivt på våra kunder, för att bli bättre. Vi tar personligt ansvar för

Läs mer

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu!

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller själv utbildar om arbetsmiljö för vuxna eller ungdomar

Läs mer

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg DET HÅLLBARA LEDARSKAPET Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg charlotte.rawall@pbm.se AGENDA Arbetsmiljöforskning om friska arbetsplatser Arbetsmiljöverkets föreskrifter om

Läs mer

Industriarbetsgivarnas N0LL- VISION en arbetsmiljöstrategi för helt säkra arbetsplatser

Industriarbetsgivarnas N0LL- VISION en arbetsmiljöstrategi för helt säkra arbetsplatser Industriarbetsgivarnas N0LL- VISION en arbetsmiljöstrategi för helt säkra arbetsplatser 1 Foto: Boliden Vår arbetsmiljöstrategi lägger tyngden på förebyggande åtgärder, strukturerade arbetssätt och på

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

OHSAS 18001 Ledningssystem för arbetsmiljö

OHSAS 18001 Ledningssystem för arbetsmiljö OHSAS 18001 Ledningssystem för arbetsmiljö Förändringar i nya OHSAS 18001 2007-11-30 1 Innehåll 1. Ny arbetsgrupp 2. Förändringar i nya OHSAS 18001 2007-11-30 2 Ny arbetsgrupp! Konstituerade möte i måndags

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Säkerhetskultur i det praktiska arbetsmiljöarbetet Solfrid Nilsen Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2013-03-15 1 Presentationens innehåll Kort om Arbetsmiljöverket

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress ett viktigt ämne Stress är näst vanligast bland de arbetsrelaterade hälsoproblem som rapporteras. Stress

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Lönsamt Inför lönesamtalet

Lönsamt Inför lönesamtalet Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet

Läs mer

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet Utbildning Kompetensutveckling är ett av våra viktigaste verktyg för att få den mänskliga faktorn att arbeta för oss. Previa erbjuder utbildningsinsatser som bidrar till att effektivisera er organisation,

Läs mer