5-6 F E B R U A R I I Ö R E B R O

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "5-6 F E B R U A R I 2 013 I Ö R E B R O"

Transkript

1 S M Å F Ö R E TAG S DAGA R N A S M Å F Ö R E TAG S DAGA R N A 5-6 F E B R U A R I I Ö R E B R O

2 Överst från vänster: Johan Eklund, Elisabeth Svantesson, Anna Lena Bohm, Eskil Wadensjö och Ebba Hagander Mir. KOMPETENSFÖRSÖRJNING FÖR TILLVÄXT Sveriges tillväxt hämmas av matchningsproblem på arbetsmarknaden. Trots arbetslöshet råder brist på kompetens inom många områden. Johan Eklund, forskningsledare vid Entreprenörskapsforum framhöll Beveridgekurvan som en utmärkt indikator på hur bra kompetensförsörjningen och matchningsprocessen fungerar på marknaden. Studerar man Sveriges kurva visar sig ett mönster. Matchningen på arbetsmarknaden har långsamt försämrats från 80-talet och framåt, sa Johan Eklund. Elisabeth Svantesson, ordförande arbetsmarknadsutskottet (m), menade att det handlar om att hålla två bollar i luften: Å ena sidan har Sverige vuxit sig starkt med öppna gränser, export och konkurrenskraft. Å andra sidan har vi många som befinner sig utanför arbetsmarknaden, sa hon. Elisabeth Svantesson lyfte även fram flera insatser som regeringen gjort, så som ny gymnasieskola, yrkeshögskola och regionala kompetensplattformar. Men hon höll med om att det finns ett matchningsproblem på den svenska arbetsmarknaden. Vi har hög arbetslöshet, ungdomar behöver utbilda sig inom de yrken som efterfrågar arbetskraft. Åtgärder för att lösa detta såg hon i en utbildning som möter behoven av arbetskraft, sänkta inkomstskatter, förändrat socialförsäkringssysten, arbetskraftsinvandring samt satsningar på infrastruktur och bostäder. Måttstocken förändras Eskil Wadensjö, professor vid Stockolms universitet, menade att vid en ekonomisk kris är det ofta nytillkomna på arbetsmarknaden och nyanställda som drabbas, främst ungdomar och utrikesfödda. Arbetslösheten går långsamt ned efter en kris, men det finns en tröghet. Så såg det historiskt ut efter kriserna på 20-, 30- och 90-talen. Eskil Wadensjö menar dock att vi ska vara försiktiga vid historiska jämförelser av arbetslösheten. Vi ändrar hela tiden sättet vi mäter på. Till exempel kan en heltidsstuderande gymnasieelev som via Arbetsförmedlingen söker sommarjobb räknas som arbetslös, sa Eskil Wadensjö. Ebba Hagander Mir, VD och grundare Diversity Group, jobbar med rekrytering med betoning på mångfald. Hon menade att många företag endast fokuserar på kompetens i rekryteringsprocessen. De ser mångfald som en icke-fråga. Men att komma från ett annat land är en kompetens i sig självt. Boven i dramat Diversity Group hjälper företag att se nyttan med mångfald. Ebba Hagander Mir menade att arbetsgivare är väldigt intresserade av utlandsföddas CV. De vill inte diskriminera, men ser språket som ett stort problem. De arbetsgivare som skapar en arbetsplats där det är ok att inte prata klockren svenska kommer ligga i framkant, sa Ebba Hagander Mir. I den följande paneldebatten utvecklades problematiken med kompetensförsörjningen. Många kan vittna om brist på kompetens och matchning. Detta trots hög arbetslöshet, sa Anna Lena Bohm, VD UniGuide och ordförande i Svenskt Näringslivs SME-kommitté. Hon menade även att arbetsrätt utgör ett problem vid omställning och tillväxt. De små företagen som växer får problem med kompetensväxling genom turordningsregler och stannar i sin tillväxt. Ofta är det ungdomar som får gå. Kompetens snarare än anställningsår borde gälla, menade Anna Lena Bohm. Ebba Hagander Mir höll med: Jag tror också att arbetsrätten är en bov i dramat. Företagare låter sina anställda jobba timmar i veckan i stället för att rekrytera ny personal pga regleringarna.

3 SMÅFÖRETAGSDAGARNA 2013 Från vänster: Pontus Braunerhjelm, Annie Lööf, Madelene Sandström och Martin Andersson. SMÅFÖRETAGEN SOM TILLVÄXTMOTOR Under rubriken Småföretagen som tillväxtmotor talade näringsminister Annie Lööf på tisdagens eftermiddagspass. Annie Lööf inledde med att betona vikten av att alltid ha med sig betydelsen av företagare in i det dagliga beslutsfattandet. Hon talade om företagande som en del i ett kretslopp som leder till tillväxt, arbete och välfärd. Kretsloppet är lätt att förklara men alla har det inte i ryggraden, sa Annie Lööf. Hon menade att det nu var dags för regeringen att ta nästa kliv för att förbättra förutsättningarna för företagande i Sverige. Vi har genomfört den första vågen av reformer under de senaste sex åren. Jag ser nu behovet av en framtida andra våg, inte bara för att stärka företagsklimatet utan även för innovationsoch entreprenörskapsklimatet. Generella förändringar Fokus i en andra våg bör ligga på åtgärder som är generella i sin omfattning, menade Annie Lööf. Hon nämnde planer på att reducera regelbördan och introduktionsjobb för nya på arbetsmarknaden. Annie Lööf vill ta bort den andra sjuklöneveckan för företag med upp till 50 anställda och även se en större flexibilitet vid uppsägningar i mindre företag. Turordningsregler leder till problem att behålla rätt kompetens. Undantagen från reglerna bör ökas från två personer idag till att omfatta nio, sa Annie Lööf. Martin Andersson, professor vid Circle Lunds universitet, var positiv till näringsministerns förslag. Forskningen trycker på just betydelsen av en bred ansats. Det finns en risk med för många undantag istället för att införa generella förändringar. Martin Andersson menade att de flesta framgånsrika svenska företag kommer från stora företag. De avlar sin egen konkurrens. Kan Sverige behålla sina stora företag finns goda chanser till avknoppningar, sa han. De företag som växer tenderar att ha anställda med längre utbildning, finns i regioner med stor konkurrens, har yngre anställda och är baserade på teknologi. Tittar vi på Sverige finns stora skillnader i nyföretagande mellan regioner. Detta har ar att göra med attityder och inställning till företagande och entreprenörskap i olika regioner, sa Martin Andersson. Svårt att påverka kulturen Pontus Braunerhjelm, professor och VD Entreprenörskapsforum, påpekade dock svårigheten med att påverka attityder och kultur. En nyligen genomförd studie av Östtyskland visar att samma regioner som var företagsamma i början på 1900-talet är det fortfarande. Normer är svåra att förändra, sa Pontus Braunerhjelm. Attityd och kultur är intressant. Jag tror inte att man kan kopiera Gnosjöandan. Men man kan kanske plocka kärnan ur kulturen, sa Annie Lööf. Madelene Sandström, VD KK-stiftelsen, framhöll nya universitet och högskolor som viktiga för innovation och nytänkande. För att stödja de mindre företagens konkurrenskraft bör vi se över hur vår forskningspolitik ser ut och se till att högskolor och nya universitet får möjlighet att samarbeta med näringslivet. I en nyligen genomförd studie frågade KK-stiftelsen företagen vad de tyckte var viktigast för framtiden. De svarade tillgång till bra forskningsmiljöer som vill samarbeta med näringslivet. Det ansågs tre gånger viktigare än att skatterna ska sänkas, sa Madelene Sandström. Pontus Braunerhjelm framhöll också betydelsen av tydlighet i vad som ska driva den nya innovationsstrategin. Kanske är det dags för en ny skattereform med plattare skatter och större transparens.

4 FORSKNING OM REGIONALA TILLVÄXTFAKTORER OCH KLUSTER BELÖNAS MED EURO Maryann Feldman, professor vid University of North Carolina, tilldelas det världsledande Global Award for Entrepreneurship Research Feldman får priset för sin framstående forskargärning om innovationer, akademiskt entreprenörskap och faktorer som driver regional tillväxt. Prissumman är euro. Årets Global Award for Entrepreneurship Research tilldelas professor Maryann Feldman, Heninger Distinguished Professor in the Department of Public Policy at the University of North Carolina. Professor Maryann Feldman är mest känd för sin forskning inom innovationers geografi med fokus på just entreprenörskapets betydelse vid tillkomsten av regionala industrikluster. Professor Feldman har genom sin forskning bidragit till förståelsen av innovationsområden, kommersialisering av akademisk forskning och bidragande faktorer till teknologisk förändring och ekonomisk tillväxt, säger professor Bo Carlsson, Case Western Reserve University och ordförande i priskommittén. Professor Maryann Feldmans arbete har även haft betydande policyrelevans. Hon har talat inför amerikanska kongressen angående innovations- och entreprenörskapsrelaterade frågor och varit strategiskt rådgivare åt regionala och kommunala beslutsfattare såväl som entreprenörskapsorganisationer. Global Award for Entrepreneurship Research tilldelas årligen en forskare som väsentligt bidragit till att öka kunskapen inom entreprenörskaps- och småföretagsområdet. Priset är, med sin globala ansats och en prissumma på euro, unikt i sitt slag. Prisets grundare är Entreprenörskapsforum, medgrundare Institutet för Näringslivsforskning (IFN), medfinansiär VINNOVA och donator Melker Schörling. Global Award for Entrepreneurship Research delas ut vid en prisceremoni i Stockholm den 15 maj.

5 SMÅFÖRETAGSDAGARNA 2013 Från vänster: Sven-Olof Lodin och Annika Fritsch. SKATTER FÖR ENTREPRENÖRSKAP OCH TILLVÄXT I en diskussion om skattesystemets inverkan på entreprenörskap och små företag tog Annika Fritsch, Företagarnas skatteexpert och ledamot av Företagsskattekommittén, utgångspunkt i företagaren bakom företaget. Under de senaste 20 åren har fyra av fem jobb startats i små företag. Det är därför viktigt att det ges goda generella förutsättningar för företagen. Skatter är en viktig del i dessa menade Annika Fritsch. En sänkt bolagsskatt gör förstås en del, men en sänkt arbetsgivaravgift skulle betyda betydligt mer. Annika Fritsch berättade att Företagsskattekommittén gör en bred översyn av företagsbeskattningen men att entreprenören ännu inte står i fokus eftersom ägarskatter och arbetsgivaravgifter lämnats utanför. Ett förslag till investerarbidrag som ger skattelättnader för investeringar i små bolag har tagits fram och fler förslag är förstås under utarbetande i Företagsskattekommittén. Dessa får vi dock inte ta del av dessa förrän slutbetänkandet levereras i mars gånger bättre system behöver reformeras Sven-Olof Lodin, professor emeritus och ledamot av Företagsskattekommittén, gav sin syn på skatterna ur ett småföretagsperspektiv och framhöll vikten av reformer med generella regler. Sven-Olof Lodin var tveksam till upplägget av investeraravdraget eftersom han ansåg att träffsäkerheten är liten och att det är omöjligt att mäta effekterna efteråt. Det skattesystem vi har idag är 1000 gånger bättre än det vi hade före Men vi gör fel i tågordningen. Systemet borde byggas upp först för att sedan kompletteras med specialregler som motiveras utifrån den nya miljön. Att få mindre passande specialregler först är priset vi får betala för att vi har en koalitionsregering, avslutade Sven-Olof Lodin. Hindra möjligheterna att flytta vinster till skatteparadis! Melker Schörling, näringslivsprofil och styrelseordförande i bl a MSAB och Entreprenörskapsforum, var inbjuden att kommentera skattefrågorna och framhävde att han inte är skattespecialist utöver att han betalat mycket skatt under sina 42 år i näringslivet. Rent allmänt kan jag konstatera att reglerna för en företagsägare är väldigt bra men att skatterna på högre inkomster är för höga. En duktig person som arbetar i ett företag ska kunna spara pengar för att starta företag. Det är inte möjligt som det ser ut idag. På 90-talet undantogs 20 av de större svenska industriägarna från att betala förmögenhetsskatt vid innehav av minst 25 procent av aktierna i ett noterat bolag. Melker Schörling undantogs dock inte utan fick istället, med Lodins ord, ge förmögenhetsskatten ett ansikte. Det tyckte han inte var roligt då. Dock avstod han från alla propåer om krångliga konstruktioner i skatteparadis. Jag är glad nu att jag valde den vägen. Översmarta lösningar gör bara att företagandet råkar i vanrykte och pendeln svänger tillbaka till en mer negativ syn och sämre regler, menade Schörling. Min enkla erfarenhet är att systemet inte ska krånglas till för mycket, transparens, enkelhet och enhetlighet ska prägla ett skattesystem, avslutade han. Tydliga, enkla regler med enhetlig tillämpning Staffan Sundkvist, skattejurist och partner PwC, bekräftade Annika Fritschs bild, att skattesystemet utformats med storföretag och löntagare i fokus och att det därmed blir särregleringar runt de mindre företagen. Eftersom det finns flera hundra tusen småföretag borde särregleringarna gälla de stora företagen istället medan de generella bör vara utformade för de mindre. Stora företag har större möjligheter att ta kostnaderna för detta, hävdade Staffan Sundkvist. Småföretag och entreprenörer ägnar sig inte åt räntesnurror, man har lagstiftat med helt andra företag i huvudet. Bolagsskatten är inte så intressant för småföretagen, den enskilt största kostnaden är inkomstskatten och socialavgifter. Staffan Sundkvist fortsatte med att ge en känga till Skatteverket: Det behövs tydliga och enkla regler med enhetlig tillämpning, men det går inte alltid att lita på Skattverkets beslut. Ibland får ifrågasatta företag vänta tre -fem år på att ett ärende ska avgöras i domstol i väntan på att praxis skapas. Det behövs större rättssäkerhet i skatteprocessen, sa han.

6 Från vänster: Jens Schollin, Maria Strömme och Pontus Braunerhjelm NANOTEKNIKENS TUR ATT Nu är det nanoteknikens tur, sa Maria Strömme, professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet, när hon berättade att grundläggande framsteg i vetenskap och teknik historiskt sett kommit två gånger per sekel. Dessa framsteg har skapat en massiv värdeökning och förändrat vårt sätt att leva radikalt. Vi har två stora utmaningar, fortsatte hon. Den ena är att klara den globala energiförsörjningen och den andra är att hantera att vi blir äldre, både samhälleligt och individuellt, och dessa måste vi möta på mycket kort tid. Under en timme tar den del av jordens yta som vetter mot solen emot lika mycket energi som hela jordens befolkning förbrukar på ett år. Nanotekniken kan användas för att absorbera olika delar av solspektrat genom nanotrådar. I framtiden kan vi därmed få billiga solceller som kan ta till vara på procent av solenergin. Nanoteknologin är generisk, vilket innebär att när man väl hittat ett användningsområde för nanotekniken, finner man direkt andra användningsområden. På detta sätt har man börjat använda sig av samma typ av trådar som för solspektrat i bekämpningen av Parkinsons sjukdom. Möjligheter inom medicinteknik Nanopartiklar kan användas som läkemedelsbärare och transportera läkemedel till rätt ställe i kroppen.g enom att använda mesoporösa nanopartiklar kan hastigheten som läkemedlet laddas upp i kroppen bestämmas. Därmed skapas genvägar in i kroppen, berättade Maria Strömme. Hon berättade att i framtiden kommer vi att få se läkemedel och vacciner med mycket bättre precision och som anpassats till individen. Även diagnostiken är underutvecklad idag, menade Maria Strömme. I framtiden kommer vi att ha känslig diagnostik tillgänglig för allmänheten. Det blir billigt och du kommer kunna ha det tillgängligt hemma. Bland annat kommer vi med hjälp av nanoteknik enkelt kunna få svar på frågor som huruvida jag smittats av bakterier eller virus, eller om jag riskerar att få diabetes. Idag forskas det dessutom på om nanobioteknologi kan få förlorad mänsklig vävnad att växa ut igen. Det går t ex att bygga ledbrosk, vilket är intressant för äldre med utslitna leder. I framtiden menar Maria Strömme att det kommer att gå att ta fram injicerbar vävnad, så att t ex ett skallben kan återskapas med hjälp av en injektion helt utan opereration. Längre fram ser hon även att vi kommer att kunna bygga nya muskler, nerver och insulinproducerande celler, nanoteknologi kan göra det möjligt för förlamade att gå. Avslutningsvis gav Maria Strömme några reflektioner inför framtiden. Visst finns det också risker med nanotekniken, den

7 SMÅFÖRETAGSDAGARNA 2013 REVOLUTIONERA VÄRLDEN kan t ex ge likadana skador på lungorna som asbestfibrer. Vissa nanopartiklar kan också gå genom huden. Vi vet lite om de långsiktiga riskerna, dagens riskbedömningsmetodik behöver utvecklas, valideras och standardiseras innan den tillämpas på nanomaterial. Vi måste också fundera över hur existerande lagstiftning ställer sig till nanoteknik, sa Maria Strömme. Dessutom behövs en strategi för hur vi nationellt bör jobba med nanoteknik. Vi har chansen att skapa en konkurrenskraftig position internationellt. Vi är världsledande när det gäller solcellsmaterial, men vi tillhör inte de ledande forskningsnationerna globalt sett. Det gäller att ta hand om och utveckla de områden vi är duktiga på, avslutade Maria Strömme. Atomslöjden är här Jens Schollin, rektor Örebro universitet, professor i pediatrik och samtidigt kliniker och medicinare, var inbjuden att kommentera Maria Strömmes anförande. Han inledde med att berätta att han främst jobbar med för tidigt födda, de han kallar nanomänniskorna. Det är en utmaning att dosera mediciner eller diagnostisera barn som bara väger 400 gram. Läkemedel är inte utprövade för den här typen av patienter, sa Jens Schollin. Jens Schollin höll med Maria Strömme om att den vetenskapliga utvecklingen går i steg och att det plötsligt sker ett paradigmskifte som ingen vet när det kommer. Utvecklingen har varit enorm under de senaste åren. Nanotekniken eller atomslöjden är här, och vi vet att i framtiden kommer unga inte att acceptera den hälso- och sjukvård vi har idag. De kommer att gå till 7Eleven för att få sina blodprov tagna, menade Jens Schollin. Vi har många duktiga forskare i Sverige. Det är inte svårt för dem att starta företag. Problemet är att när företaget går tillräckligt bra, då vill riskkapitalisterna sälja och köparna finns i USA eller Kina. Det är ett problem att dessa företag försvinner från Sverige. Jens Schollin berättade vidare att nanotekniken kan utveckla så kallade neuroprotektiva läkemedel som gör att vi får friska hjärnor utan skador samt att skador kan förhindras. Vi har gått från Da Vinci till Nanoteknik. Vi har varit inriktade på enkla lösningar, nu behöver vi mer komplexa metoder för människan som är ett komplicerat system. Jens Schollin bekräftade även Maria Strömmes riskbedömning. Vi känner ännu till för lite om nanotekniken. Vi vet inte hur den påverkar kroppen, när den till exempel går in i huden om den finns i våra kläder. Vilka inflammatoriska processer utlöser det? Det är viktigt att nanotekniken inte bidrar till att skapa problem, avslutade Jens Schollin.

8 SÅ BRA ÄR FÖRETAGSKLIMATET GLOBAL ENTREPRENEURSHIP MONITOR 2012 Pontus Braunerhjelm och Ulrika Stuart Hamilton, VD respektive VVD på Entreprenörskapsforum, presenterade Global Entrepreneurship Monitor, GEM, den största internationella undersökningen av entreprenöriell aktivitet i världen. Den globala GEM-rapporten presenterades den januari i Malaysia. Projektet pågår sedan 1999 och har utvecklats från att inbegripa tio länder till 69 länder Urvalsundersökningarna täcker 74 procent av världens befolkning och 87 procent av världens BNP. Materialet fördelas på faktordrivna, effektivitetsdrivna och innovationsdrivna länder (där Sverige tillhör de senare) och intervjufrågorna berör bl a hur man bedömer möjligheterna i ens närområde och ens egen kapacitet att starta och bygga företag. Få länder slår Sverige när det gäller upplevd förmåga att hitta en affärsidé men förmåga att faktiskt driva företag anser svenskarna inte sig ha. Jämför vi med Spanien är det upp- och nedvända världen, de anser sig vara bra att driva men inte på att identifiera möjligheter, sa Pontus Braunerhjelm. Sverige medelmåtta vad gäller entreprenöriell aktivitet Andra resultat visade på att människor i Japan och Grekland har en uttalad rädsla för att misslyckas som skäl till varför man inte startar företag. När det gäller total entreprenöriell aktivitet, bland utvecklade länder ligger Sverige ungefär i mitten en liten uppgång då vi tidigare låg tvåa eller trea från slutet. Vad gäller kvinnors företagande noterades ganska stora skillnader, t ex är Afrika söder om Sahara mest jämställt, ur den aspekten, i hela världen. I EU startar hälften så många kvinnor företag som män. Ulrika Stuart Hamilton berättade att Entreprenörskapsforum ansvarat för att samla in dessa data i Sverige och att en ny svensk rapport presenteras i maj/juni. Sverige har klättrat i ligan Göran Marklund, direktör VINNOVA, var inbjuden att kommentera rapporten och berättade att han följt undersökningen från en omogen produkt till att känna förtroende för att data och analys faktiskt presenterar hur entreprenörskapet utvecklas. Han tillade att han ser fram emot Sverigerapporten för att kunna ta in fler perspektiv och sätta in resultaten i ett sammanhang. Vi har klättrat i ligan men ligger på plats. Det finns utmaningar men det verkar som att vi blivit lite bättre på dra igång och se möjligheter. Vad gäller olika länders förväntade jobbskapande ansåg Marklund att Sverige inte ligger dåligt till men att många andra länder är i en tidigare utvecklingsfas, bl a Baltikum, och har goda förutsättningar att komma ikapp. Vissa länder ligger alltid före, t ex USA, som slår igenom som klart bättre på allt. Inom EU, är det Storbritannien och Nederländerna som sticker ut vad gäller jobbskapande, att se möjligheter samt att skapa tillväxteffekter. Vad är det dessa länder gör som Sverige kan lära sig av? Avslutningsvis såg Göran Marklund GEM-rapporten som en pusselbit som inte lägger pusslet själv utan med fördel kompletteras med slutsatser från andra utredningar och analyser, t ex Företagsskatteutredningen och forsknings- och innovationspropositionen. Från vänster: Göran Marklund och Ulrika Stuart Hamilton

9 SMÅFÖRETAGSDAGARNA 2013 Från vänster: Agneta Trygg, Maria Rankka, Tove Lifvendahl och Hans Börsvik FILANTROPEN SAMHÄLLSBYGGARE OCH VÄLGÖRARE Det behövs en ökad medvetenhet om filantropi i Sverige. Den har gett ett stort inslag i vårt samhälle redan. sa Tove Lifvendahl, senior fellow vid tankesmedjan Fores. Hon har nyligen givit ut boken Att ge samtal med svenska filantroper och berättade om dess bakgrund. Tove Lifvendahl drog paralleller till evolutionsforskarens Lasse Bergs bok Gryning över Kalahari. Där diskuteras vad som gjort människan till människa och svaret är samarbete. Det är därför har vi klarat oss så bra, sa hon. Det finns en mänsklig tradition i att ge och när vi gör något för någon som vi bryr oss om får vi en dopaminkick. Hjärnan skickar ut belöningssubstanser. Forskningen i Sverige är knapphändig vad gäller frågan om vad det är som gör att vi tar steget och ger pengar. Enligt Tove Lifvendahl beror givandet oftast på att man vill göra skillnad, att man vill ge tillbaka något till samhället eller att man drabbats av personlig sorg. Ingen ger bara pengar Tove Lifvendal lyfte frågan om filantropi ger status eller inte. I USA ger den det, men inte i Sverige. När rika svenskar ger stora donationer börjar vi ifrågasätta. Varför ger de egentligen? Svenskar vill inte framstå som bättre än någon annan. Det är jätteviktigt att få till en diskussion, dels för att synliggöra den forskning som finns idag, dels för att främja fria pengar och att fler människor kan avsätta tid, kunskap och engagemang för något de vill främja. Ingen ger bara pengar. Det finns personligt intresse och engagemang bakom. Donatorerna för med sig av sin kunskap. Vi har inte råd att avstå filantroperna, avslutade Tove Lifvendahl. Agneta Trygg, grundare av Summit och stiftelsen Trygga Barnen och en av de medverkande filantroperna i Tove Lifvendahls bok, berättade om varför hon ger. Vi levde ett socialt liv, umgicks och drack vin tills min dotter sa att hon föraktade mig om jag inte lämnade min man som drack för mycket. Jag ordnade en bra terapeut och vill nu hjälpa andra i liknande situationer. Agneta Trygg berättade att hennes yngsta dotter, som jobbar heltid i stiftelsen, säger att det är nästan bättre att föräldrarna är fulla när de träffar sina barn, för om de tar två glas vin får de ett förändrat beteende som de själva inte märker. Är föräldern full vet barnet tydligt att något är fel. Det finns de som inte får hjälp eftersom föräldrarna vägrar att gå i terapi. Vi måste våga lyfta dessa frågor, sa Agneta Trygg. Det behövs mer kunskap, vi måste prata om det! Maria Rankka, VD Stockholms Handelskammare, gav ett annat perspektiv på filantropi. Hon framhävde sambandet mellan filantropi, tillväxt och mångfald. Filantropi bidrar till regioners, länders och städers attraktivitet. Handelskammaren driver huvudstadsregionens intressen och vill göra den mer attraktiv. Filantropi kan ses som ett sätt att finansiera verksamheter som staten inte finansierar. Det finns därmed ett innovationsmoment i filantropi. Filantropi utvecklar nya sätt att lösa problem. Det finns också ett ökande intresse för filantropi i Sverige idag, något som grundats i en djup svensk tradition att ge, främst till 90-konton. Maria Rankka menade också att det är politiskt intressant att se över förutsättningarna skattemässigt. Ska vi göra det lätt eller svårt för filantroper att ge? Att det är avdragsgillt för privatpersoner att donera kronor stimulerar inte de riktigt stora donationerna. Viktigt med strukturella förutsättningar Hans Börsvik, VD PwC, berättade att han som skatteexpert jobbar med människor som vill vara filantroper. Det är viktigt att vi har strukturella förutsättningar för filantropi. Ska vi ha filantroper måste vi underlätta för dem. Vi kan inte bortse från skattesystemets utformning på dessa punkter. Vi bör ha avdragsrätt för gåvor till välgörande ändamål liksom andra länder har. I dag finns det avkastningsstiftelser, där skattade pengar sätts av, men det finns olyckliga begränsningar i vad de får gå till, miljöändamål är t ex undantagna. Skattesystemet har en stor inverkan även om det inte utgör drivkraften för filantropin, menade Hans Börsvik. Samhället tar inte tag i dessa frågor på allvar. Här ser vi en möjlighet att bidra med rådgivning till ideella organisationer. Vi vill också vara med och påverka politiker när det gäller lagstiftning om avdragsgilla donationer, sa Hans Börsvik.

10 Från vänster: Elisabeth Thand Ringqvist, Petter Hojem, Per Frankelius och Ulrika Stuart Hamilton. FRAMTIDEN SKA BEMÖTAS AKTIVT För att Sverige ska kunna möta framtidens samhällsutmaningar tillsatte regeringen Framtidskommissionen i slutet av Framtidskommissionen leds av statsministern och består av partiledarna i regeringen samt nio personer med olika perspektiv och från olika delar av det svenska samhället. Petter Hojem, ämnessakkunnig i Framtidskommissionen, vill se på framtiden som en uppsättning samhällsprocesser vi har att tas om hand som t ex befolkningsökningen och miljön. Hur dessa hanteras bör utgå från de gemensamma förväntningar vi har på framtiden. Vilka utmaningar står vi inför om vi vill nå uppsatta mål och möta de olika samhällsprocesserna. Framtiden är dock ingen rät linje, oförutsägbara saker händer på vägen, sa Petter Hojem. Företagen behöver göra en korrekt omvärldsanalys och vara beredda att anpassa sin verksamhet efter de utmaningar som möter dem. Idag har vi i Sverige en arbetsmarknad som kräver hög utbildning och goda språkkunskaper. Så var det inte nödvändigtvis förr då vi hade en större tillverkningsindustri, sa Petter Hojem. Elisabeth Thand Ringqvist, VD Företagarna, menade att Framtidskommissionens analyser har ett för stort fokus på framtida kostnader snarare än intäkter. Småföretagare tenderar att fokusera på just intäktssidan. Självgodhet och nöjdhet ett hot Hon tog upp några viktiga framtidsutmaningar för Sverige. Vi har länge legat i framkant inom IT-kunskap men ser nu en brist inom specifika områden där vi behöver importera kompetens. Arbetskraftskostnaden i Kina beräknas vara tre gånger högre om tio år, vilket kommer påverka svenska företags vilja att förlägga produktion i Kina. Redan nu disktuterar flera företag att plocka hem produktionen. Per Frankelius, docent vid Linköpings universitet, ser självgodhet och nöjdhet som ett hot inför framtiden. Hur ska vi locka fram motivationen till avgörande framsteg? Hungriga vargar jagar bättre. Men man måste orka också, lite lagom mätt ska man vara. Vi har fortfarande mycket att vinna i ökad tillväxt, bättre sjukvård och lösningar på miljö- och klimatfrågor. Men Per Frankelius oroade sig även över en urvattning av innovationsbegreppet. Idag kallas allt för innovation och alla vill vara förknippade med det. Inflation i innovationsbegreppet Per Frankelius vill sätta fokus på uppfinningar, och avgörande sådana. Han menar att en uppfinning först blir till en innovation när den vunnit insteg på marknaden. Att den faktiskt används praktiskt. Slutligen menar han att det finns en viss generisk kunskap när det kommer till innovationer. Kunskaper som i princip alltid behövs. Dessa kunskaper, vilka de nu är, är inte så lätta att ta på och har inte varit i fokus. Allt kan skapa tillväxt men vi behöver bibehålla en sträng begreppsapparat när vi talar om innovationer. Vi pratar här om ganska rejäla förändringar som ska lösa vissa problem, sa Per Frankelius. Angående Sveriges framtidsutsikter fick Per Frankelius möjligheten till sista ordet. Vi ska varken vara optimister eller pessimister. Det är passiva förhållningssätt. Vi ska istället vara utvecklingsaktivister.

11 SMÅFÖRETAGSDAGARNA 2013 Från vänster: Lina Andersson och Sara Thorgren UNG FORSKNING OM ENTREPRENÖRIELL PASSION OCH FÖRETAGARTRADITIONER PRISAS Entreprenörskapsforums pris till unga entreprenörskapsforskare 2013 delas mellan Lina Andersson, Linnéuniversitetet och Sara Thorgren, Luleå Tekniska Högskola. Lina Andersson har bidragit till att öka kunskaperna om entreprenörskap och företagande bland olika grupper på svensk arbetsmarknad. Hennes forskning har bl a varit inriktad på att studera entreprenörskap bland utrikesfödda och hur företagartraditioner bland utrikesfödda går i arv över generationer. Sara Thorgrens forskning har fokuserat på relationer mellan organisationer kopplat till entreprenörskap, men även studier där entreprenören själv satts under forskarluppen. Under senare tid har hon inriktat sin forskning på entreprenöriell passion i projektbaserade sammanhang. Lina Andersson och Sara Thorgren tillhör Sveriges ledande unga entreprenörskapsforskare och har båda publicerats i tidskrifter av hög kvalitet, säger professor Bo Carlsson, Case Western Reserve University, Ohio, och ordförande i den kommitté som utsett pristagarna. Lina Andersson disputerade 2009 och Sara Thorgren 2010 och är idag verksamma som forskare vid Linnéuniversitetet respektive Luleå Tekniska Högskola. Unga forskarpriset till svenska entreprenörskapsforskare delas ut årligen av Entreprenörskapsforum. Priset är på kronor och har sedan 2003 uppmuntrat ung svensk forskning inom entreprenörskapsfältet.

12 Småföretagsdagarna i Örebro arrangeras av Entreprenörskapsforum sedan

TISDAG 5 FEBRUARI. Maria Strömme, professor Uppsala universitet Jens Schollin, rektor Örebro universitet

TISDAG 5 FEBRUARI. Maria Strömme, professor Uppsala universitet Jens Schollin, rektor Örebro universitet SMÅFÖRETAGSDAGARNA 2013 Ö R E B R O S L O T T 5-6 F E B R U A R I TISDAG 5 FEBRUARI 08.30 REGISTRERING (ÖREBRO SLOTT) 09.30 ÖPPNANDE (RIKSSALEN, ÖREBRO SLOTT) Melker Schörling, ordförande Melker Schörling

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

20 ÅR AV FORSKNING & KUNSKAPSFÖRMEDLING ENTREPRENÖRSKAPSFORUMS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

20 ÅR AV FORSKNING & KUNSKAPSFÖRMEDLING ENTREPRENÖRSKAPSFORUMS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 20 ÅR AV FORSKNING & KUNSKAPSFÖRMEDLING ENTREPRENÖRSKAPSFORUMS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 2 20 ÅR AV FORSKNING OCH KUNSKAPSFÖRMEDLING ENTREPRENÖRSKAP, INNOVATION, NÄRINGSLIVSDYNAMIK OCH TILLVÄXT I år 20-årsjubilerar

Läs mer

INNOVATION INSPIRATION WORKSHOPS GLOBAL AWARD FOR SMÅFÖRETAGSDAGARNA 201220 ÅR ENTREPRENEURSHIP RESEARCH ELDSJÄLAR OCH DRIVKRAFTER FÖRETAGARDAGEN

INNOVATION INSPIRATION WORKSHOPS GLOBAL AWARD FOR SMÅFÖRETAGSDAGARNA 201220 ÅR ENTREPRENEURSHIP RESEARCH ELDSJÄLAR OCH DRIVKRAFTER FÖRETAGARDAGEN SMÅFÖRETAGSDAGARNA 201220 ÅR ELDSJÄLAR OCH DRIVKRAFTER INNOVATION INSPIRATION FÖRETAG, FORSKNING, FRAMTID ENTREPRENÖRSKAPSDRIVEN TILLVÄXT GLOBAL AWARD FOR ENTREPRENEURSHIP RESEARCH WORKSHOPS FÖRETAGARDAGEN

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Fler jobb i Västerås med växande företag

Fler jobb i Västerås med växande företag Fler jobb i Västerås med växande företag Västeråsmoderaternas jobb- och näringslivsprogram för 2014-2018 1 Inledning Detta är Västeråsmoderaternas program för att fler västeråsare ska ha ett arbete. Företag

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi?

Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi? Maj 2012 Lotta Olsson Lotta Finstorp Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi? 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 JOBBEN MÅSTE BLI FLER HUR GÖR VI?... 5 HUR MÅR SVENSK ARBETSMARKNAD?...

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

unik dynamik framtid teknikskifte unga forskarpriset samhälle forskning företagsklimat Annie Lööf oberoende innovation Jan Björklund arenor

unik dynamik framtid teknikskifte unga forskarpriset samhälle forskning företagsklimat Annie Lööf oberoende innovation Jan Björklund arenor universitet Annie Lööf Innovationskraft objektivitet eu kreativitet oberoende hållbarhet finansiering samhälle fou villkor innovationskraft internationellt unik unga forskarpriset kompetens näringsliv innovationsstrategi

Läs mer

1-2 F E B R U A R I 2 012 I Ö R E B R O

1-2 F E B R U A R I 2 012 I Ö R E B R O S M Å F Ö R E TAG S DAGA R N A 2 012 S M Å F Ö R E TAG S DAGA R N A 1-2 F E B R U A R I 2 012 I Ö R E B R O ENTREPRENÖRSKAP ELDSJÄLAR OCH DRIVKRAFTER Varför startar man företag? Vad driver en entreprenör?

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer

!"#$%&%'(%#)*+)#,%$-.-/(-#01/'%#2#345%#611-.&'-(#

!#$%&%'(%#)*+)#,%$-.-/(-#01/'%#2#345%#611-.&'-(# !"#$%&%'(%#)*+)#,%$-.-/(-#01/'%#2#345%#611-.&'-(# 7/.8# 9:;'.$-(#9# 6?#>?-(>@A#B;'/(&>./?# Förändring Tekniskt- från kommunikation via brev och fast telefon till mobiltelefoni, Facebook samt Internet.!

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Tillväxt genom entreprenörskap och företagande

Tillväxt genom entreprenörskap och företagande Tillväxt genom entreprenörskap och företagande Orups gränd 3 Den svenska politiken har under många år präglats av en misstänksamhet mot företag och då framförallt små företag. I sann saltsjöbadsanda har

Läs mer

Småföretagande i världsklass!

Småföretagande i världsklass! Småföretagande i världsklass! Vi vill att det är: lätt att starta företag kul att driva företag enkelt att driva företag tryggt att driva företag lönsamt att driva företag Vi är den växande organisationen

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

Nanotekniken revolutionerar världen.

Nanotekniken revolutionerar världen. The Ångström Laboratory Nanotekniken revolutionerar världen. Maria Strømme Professor i Nanoteknologi Uppsala Universitet REVOLUTIONERANDE KRAFTER Grundläggande framsteg i vetenskap och teknik kommer ~

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

AshokA IDÉER och MÄNNIskoR som FÖRÄNDRAR VÄRLDEN

AshokA IDÉER och MÄNNIskoR som FÖRÄNDRAR VÄRLDEN Ashoka IDÉER OCH MÄNNISKOR SOM FÖRÄNDRAr VÄRLDEN Sedan 2012 finns Ashoka i Skandinavien, med huvudkontor i Stockholm. I den här broschyren presenterar vi oss och några av våra så kallade s; sociala entreprenörer

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Rapport från Företagarna februari 2012

Rapport från Företagarna februari 2012 Rapport från Företagarna februari 2012 februari 2012 Inledning... 2 Allt fler småföretag, allt fler sysselsatta... 2 Tjänstesektorn allt viktigare... 4 Nya företag och nya företagare... 5 Möjligheter och

Läs mer

VINNOVAs Årskonferens 2005

VINNOVAs Årskonferens 2005 VINNOVAs Årskonferens 2005 Deltagarfrågor och kommentarer 1 Hur kan sverige dra nytta av globaliseringen? Exportera miljöadministration Bygg vidare på traditionen av starka exportörer Proaktiva Kombinera

Läs mer

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Invandrares företagande Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Rapport från Företagarna oktober 2010 Bakgrund Företagarna har i denna skrift gjort en sammanställning av aktuell statistik vad gäller

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Tjänsteskrivelse 2015-03-25 Regionledningskontoret Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Förslag till beslut Samhällsentreprenörskap

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

Strategiska rekryteringar 15

Strategiska rekryteringar 15 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar.

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet S o c i o e k o n o m i s k a a s p e k t e r i n o m o c h r u n t g r u v f ö r e t a g social hållbar utveckling, arbetsmiljö, jämställdhet exempel från Kiruna och Pajala Professor Lena Abrahamsson

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

A N D E R S W A L L F Ö R E L Ä S N I N G E N I E N T R E P R E N Ö R S K A P 2 0 0 6 V Ä L K O M M E N T I L L

A N D E R S W A L L F Ö R E L Ä S N I N G E N I E N T R E P R E N Ö R S K A P 2 0 0 6 V Ä L K O M M E N T I L L V Ä L K O M M E N T I L L A N D E R S W A L L F Ö R E L Ä S N I N G E N I E N T R E P R E N Ö R S K A P 2 0 0 6 U N I V E R S I T E T S A U L A N U P P S A L A U N I V E R S I T E T 2 8 N O V E M B E R

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar

Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar Nationella klusterkonferensen 2013 Resultat och effekter. Det var temat på den femte och sista nationella klusterkonferensen i Borlänge

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Avskaffa straffskatten på sponsring

Avskaffa straffskatten på sponsring 07 : 7 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Avskaffa straffskatten på sponsring Sammanfattning När det går bra för företagen lägger de ofta mer pengar på marknadsföring och sponsring. Dagens

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018 Koncernkontoret Koncernstab för ekonomistyrning Åsa Adolfsson Enheten för budget, redovisning och finans Datum version 2015-05-19 Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 1 Under seminariedagarna som arrangerades i Trysil, Norge, den 22-23 oktober av Gränskommittén Hedmark Dalarna var temat demografi.

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAPSFORUMS ÅRSBERÄTTELSE 2012

ENTREPRENÖRSKAPSFORUMS ÅRSBERÄTTELSE 2012 d ENTREPRENÖRSKAPSFORUMS ÅRSBERÄTTELSE 2012 1 EN ARENA FÖR FORSKNING, NÄTVERK OCH DEBATT Ett intensivt 2012 har lagts till handlingarna samtidigt som den internationella utvecklingen är fortsatt turbulent.

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Utan migration stannar Norrland

Utan migration stannar Norrland Utan migration stannar Norrland Problemet är inte invandringen, problemet är vad som händer sedan, hur vi som samhälle tar hand om eller hjälper människor att ta hand som sig själva. Utan migration stannar

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Enskede Gårds Gymnasium. Blackebergs gymnasium

Enskede Gårds Gymnasium. Blackebergs gymnasium UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Hantverkargatan 2F Box 22049 104 22 Stockholm Tel 08-508 33 000 www.stockholm.se/utbildning epost: registrator@utbildning.stockholm.se Nästa: Kina Praktik i Kina För att ge eleverna

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Ålands Näringslivs trendbarometer

Ålands Näringslivs trendbarometer Företagsklimatets trendbarometer (december 2014) Ålands Näringsliv genomför tre gånger i året en barometer som syftar till att mäta de löften sittande landskapsregering har givit gällande att förbättra

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

entreprenörskap och innovation varmt välkommen 11-15 nov 2013 fri entré Billy Bergåker Kerstin Gunnarsson Liselotte Eriksson Dahl

entreprenörskap och innovation varmt välkommen 11-15 nov 2013 fri entré Billy Bergåker Kerstin Gunnarsson Liselotte Eriksson Dahl entreprenörskap och innovation LYFTer NÄRINGSLIVET varmt välkommen 11-15 nov 2013 fri entré Liselotte Eriksson Dahl Billy Bergåker Kerstin Gunnarsson Cecilia Hetrz Petra Mede Mikael Melitshenko Mia Spendrup

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Strategiska rekryteringar 14

Strategiska rekryteringar 14 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen innebär

Läs mer

Entreprenörskap i Sverige Nationell rapport

Entreprenörskap i Sverige Nationell rapport Entreprenörskap i Sverige Nationell rapport 2013 Ordlista och terminologi i GEM-undersökningen Entreprenöriell avsikt Andel i åldersgruppen 18 64 år, exklusive dem som är engagerade i något stadium av

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Ingenjörerna. gör Sverige bättre. allmänhetens syn på teknik och ingenjörer, 2014.

Ingenjörerna. gör Sverige bättre. allmänhetens syn på teknik och ingenjörer, 2014. Ingenjörerna gör Sverige bättre allmänhetens syn på teknik och ingenjörer, 2014. 2 Ingenjörerna gör Sverige bättre sverigesingenjorer.se Teknik har gjort livet bättre det visar sammantaget en ny undersökning

Läs mer

Sociala Medier för Employer branding och Rekrytering

Sociala Medier för Employer branding och Rekrytering Sociala Medier för Employer branding och Rekrytering STPs Testdag den 26 maj 2010 Operaterrassen, Stockholm Monica Westberg, Ericsson Anna Dyhre, Mindshift Agenda Introduktion Bakgrund till att göra internationell

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer