nytt Innovativt samarbete i het stålbransch #4 2005

Transkript

1 # nytt Han har tre jobb i innovationssystemet Sändaren styr strålen rakt in i tumören Miljardsatsning på starka forskningsmiljöer Innovativt samarbete i het stålbransch

2 De lite större svenska biomedicinföretagen behåller sin kreativitet genom att medarbetarna har översikt och kontakter med akademin. PORTRÄTT SID 15 innehåll # Den entreprenöriella fakulteten. TEMA SID 6 NYHETER 3 TEMA 6 Ger järnet i innovativ miljö INNOVATION 10 Sändaren som styr stråldosen rätt FOKUS 11 MAX bättre än guld FOKUS vann i VINN NU KRÖNIKA 14 Bakvända hierarkier i IT-världen VINNOVA LEDNING 18 En sändare liknande en GPS inne i prostatakörteln styr stråldosen rätt vid prostatacancerbehandling. INNOVATION SID 10 REDAKTION ANSVARIG UTGIVARE: PER ERIKSSON REDAKTÖR: KRYSTYNA NILSSON SKRIBENTER: TOMAS ERIKSSON, KRYSTYNA NILSSON, HENRIK BRÅNSTAD, YLVA SJÖNELL ADRESS: UTKOMMER: SEX NUMMER PER ÅR GRAFISK FORM: ETC LAYOUT & REPRO: ETC TRYCK: ELANDERS BERLINGS AB, 2005 ISSN: OMSLAGET: MONICA RÖNNLUND, VD FÖR HEDEMORA NÄRINGSLIV. FOTO: MELKER DAHLSTRAND

3 NYHETER Mångmiljarder till starka forskningsmiljöer Nyligen utlystes cirka tre miljarder kronor till starka forskningsmiljöer. Bakom satsningen står de statliga finansiärerna Vetenskapsrådet, VINNOVA, Formas och FAS. Tre miljarder satsas på starka forskningsmiljöer. Samtliga forskningsmiljöer ska ligga i framkant och kunna konkurrera på den internationella forskningsfronten. Detta är en strukturellt mycket viktig satsning för att Sverige även i fortsättningen ska kunna vara en framstående forskningsoch tillväxtnation, säger de fyra myndighetscheferna; Pär Omling, Vetenskapsrådet, Per Eriksson, VINNOVA, Lisa Sennerby Forsse, Formas samt Rune Åberg, FAS i ett gemensamt uttalande. Stödformerna har sitt ursprung i regeringens forskningspolitiska proposition Forskning för ett bättre liv och en tidigare form av riktat stöd till starka forskningsmiljöer, kallat VINNOVAs kompetenscentrum. Råden och VINNOVA har valt att kalla de nya satsningarna för Linnéstöd, stöd till Berzelius Center samt stöd till FAS-center. Dessa stöd kan endast sökas av universitet och högskolor som måste prioritera vilka miljöer från respektive lärosäte som ska vara med och konkurrera om de stora bidragen. På så sätt skapas förutsättningar för än mer kvalificerade prioriteringar inom svensk forskning. Utlysningen innefattar även stöd inom ramen för den sedan tidigare existerande stödformen VINN Excellence Center. Fyra former av stöd Stöden gäller inom olika områden till excellenta forskningsoch innovationsmiljöer: Berzelius Center - excellent grundforskning och samverkan med näringsliv och/eller FOTO: CHRISTER ENGSTRÖM/ETC BILD offentlig verksamhet, i syfte att på olika sätt nyttiggöra forskningen (Vetenskapsrådet och VINNOVA). Linnéstödet - excellent grundforskning inom alla vetenskapsområden (Vetenskapsrådet och Formas). FAS-center - stöd till starka forskningsmiljöer som befinner sig på internationell toppnivå inom sitt forskningsfält eller som med det extra stödet bedöms kunna nå en internationell topposition. Utlysningen om FAS-center presenteras dock först under senhösten (FAS). VINN Excellence Center - aktiv samverkan med näringsliv och offentlig verksamhet (VINNOVA). Beslut om vilka miljöer som får finansiering kommer under våren I mitten av 2006 planeras de första stöden att betalas ut. För samtliga stödformer ges finansiering i upp till tio år. För mer information om utlysningarna se finansiärernas webbplatser: Nu startar nya fordonssatsningarna Avtalen är nu klara mellan VINNOVA, Nutek, Västra Götalandsregionen och industrin gällande två nationella FoUprogram inom produktionsteknik och fordonstelematik. De första projekten beräknas snart kunna vara igång. VINNOVA fick i uppdrag av regeringen att lämna förslag till dessa FoU-program för att möjliggöra en fortsatt konkurrenskraftig fordonsindustri i Sverige. Förslaget överlämnades till regeringen i mitten av mars och har sedan förhandlats sedan med berörda parter. Staten, genom VINNOVA och Nutek, går in med 400 miljoner kronor under en fyraårsperiod. Utöver detta satsar Västra Götalandsregionen 30 miljoner kronor. Industrin går in med minst motsvarande belopp. Sammanlagt satsas alltså minst 860 miljoner kronor i de båda programmen. Programmen kommer att drivas av VINNOVA. FOTO: GUNILLA WELIN/ETC BILD

4 NYHETER Outsourcing tema på VINNOVAs årskonferens 4 Årets tema är Svensk tillväxt och forskning i outsourcingens tidevarv Konferensen hålls den 25 oktober i Stockholm. Under dagen diskuterar näringslivsrepresentanter, forskare och samhällsrepresentanter bland annat följande frågor: Vilka är de globala utmaningarna i dag och i framtiden vad gäller tillväxt, nya arbetstillfällen, investeringar i FoU med mera? Vilka satsningar måste vi göra i Sverige för att möta de globala utmaningarna? Hur hanterar Sverige processen med outsourcing/offshoring på längre sikt? Hur blir Sverige vinnare i den nya världsekonomin? Vad betyder Nationella strategiska kraftsamlingar som exempelvis Trollhättesatsningen, småföretagssatsningar, starka FoI-miljöer med mera? Vad kan VINNOVA göra? Vad kan andra nationella aktörer göra? Moderator är Britt-Marie Mattson, journalist och författare. Konferensen äger rum den 25 oktober klockan på City Conference Centre, Norra Latin i Stockholm. För vidare information se eller kontakta Kruna Madunic kruna.madunic@vinnova.se, tel EUROSTARS skapar morgondagens stjärnor Små och medelstora företag kommer att spela en avgörande roll för att Europa ska uppnå Lissabon-målet. En viktig grupp är de forskningsutförande, högteknologiska företagen med potential för snabb tillväxt som EUREKA nu vill göra en satsning på med eller utan EU. EUREKA är ett från EU fristående program för att främja utvecklingssamarbeten mellan företag i Europa. Under året har diskussioner förts inom EUREKA och mellan EUREKA och EU-kommissionen om ett samarbete under sjunde ramprogrammet inom ramen för artikel 169. Det handlar om sådana projekt som några av medlemsländerna själva kan ta initiativ till och samfinansiera och där Kommissionen deltar aktivt i ledningen för projektet. Helst ser länderna att Kommissionen bidrar med pengar, men eftersom ramprogrammets budget ännu inte är fastställd har inga utfästelser kunnat göras. Arbetet ledde efter i somras fram till en avsiktsförklaring och ett ekonomiskt åtagande från i stort sett samtliga medlemsländer i EUREKA. Man uttalade också en förhoppning att kunna dra igång programmet under 2006 med egna medel i avvaktan på att EU har kunnat ta beslut om sin medverkan. Det tänkta programmet har arbetsnamnet Tävla med din miljöinnovation EUROSTARS. Några karakteristika för EU- ROSTARS-projekt: Ska ledas av ett FoU-utförande småföretag eller mellanstort företag. Resultatet skall vara av stor vikt för detta företag. Projektledaren måste ha minst en partner i ett annat medlemsland i EUREKA. Andra deltagare kan vara andra små eller medelstora företag, stora företag, universitet och högskolor samt forskningsinstitut. Det ledande småföretaget måste ta på sig en betydande del av arbetet och kunna ta tillvara projektresultatens marknadspotential. För ytterligare information: tomas.aronsson@vinnova.se För åttonde året i rad lanserar MiljöForum Halland och Högskolan i Halmstad tävlingen MiljöInnovation. Tävlingen är öppen för alla som har konkreta förslag till innovationer som minskar miljöbelastningen och som kan vara kommersiellt gångbara. De bästa bidragen går till final. De premieras med ett utvecklingsstipendium på minst kronor, total prissumma är kronor. Se FOTO: LARS FORSSTEDT/ETC BILD

5 NYHETER Nu ska VINNVÄXT gå in i tidiga skeden Under juli gick en ny utlysning ut inom VINNVÄXT-programmet. I tidigare utlysningar inom detta program har vinnarna varit långt utvecklade innovationssystem. Syftet denna gång är att finna de riktigt tidiga tillväxtinitiativen som ännu inte är helt etablerade men som ändå VINNOVA, Stiftelsen för Strategisk Forskning och The Japanese Science and Technology Agency satsar på ett gemensamt program inom området Mångdisciplinär biovetenskap. Totalt satsas 48 miljoner kronor under fyra år. Projekten ska bygga på pågående verksamhet för att stärka samarbetet mellan svenska och japanska forskargrupper. I den första utlysningen kom det in 44 ansökningar varav fem beviljades bidrag: Probing the Plasmodium falciparum Genome KI:s erfarenhet av arbete med malaria kombineras med den kompetens inom bioinformatik bedöms ha stor tillväxtpotential. De ska ha ny forskningsbaserad kunskap som grund, vara entreprenörsdrivna, ha potential att skapa tillväxt i företag och ska på sikt skapa internationell konkurrenskraft. Tillväxtinitiativen ska vara baserade på radikal förnyelse, det som finns på Kyoto University. Projektet ska kartlägga mekanismen bakom malariaparasitens förmåga att framkalla sjukdom. Development of Biomimetic Odor Sensors Projektet knyter samman kompetens vid Linköpings universitet och Kyushu University gällande sensorer med design och analys av ytor för att utveckla en gemensam sensor med möjliga bio- och medicinapplikationer. Ubiquitin-dependent regulation in signal transduction and disease: the Smad pathway Projektet kombinerar kompetens inom molekylärmedicin och funktionell genomik vid Ludwig Institute for Cancer kan handla till exempel om nya produktslag, nya affärssegment, nya marknader. Utlysningen kommer att genomföras i flera etapper och i den första etappen önskar VINNOVA få in en högst fyra sidor lång idéskiss. Sista ansökningsdag är 6 oktober. Se Svensk-japanskt bio-samarbete Research och University of Tokyo för att kartlägga avancerade signalvägar i celler. Systems biology of signal transduction Forskare på jästceller vid Göteborgs universitet ska tillsammans med The Systems Biology Institute utveckla beräkningsmodeller inom beräkningsbiologi för att möjliggöra prediktering av experiment. Single-cell analysis of transcript colocalization Uppsala universitets DNAbaserade tekniker för studier av RNA-RNA interaktioner kan användas i RIKEN Genomic Science Center s forskningsanläggning för storskalig biologi för att utveckla transkriptionsanalyser. FOTO: HENRIK DAHLMAN/ETC BILD EU-program för ökad digital tillgänglighet Det nystartade programmet econtentplus ska göra digitalt innehåll i Europa mer tillgängligt, användbart och exploaterbart. Det ingår i EUkommissionens övergripande strategi i2010. Programmet ska pågå i fyra år och har en budget på totalt 149 miljoner euro. VINNOVA är National Contact Point i Sverige för programmet. Programmet är inriktat på marknadsområden där utvecklingen varit långsam. Digitalt material med geografiskt-, utbildnings-, kulturellt och vetenskapligt innehåll hör till programmets kärnområden. Programmet stöder även EU-täckande samordning av samlingar i bibliotek, museer och arkiv liksom bevarandet av digitala samlingar för att säkerställa tillgång till digitala kultur-, utbildnings och vetenskapliga skatter för framtiden. En första utlysning är annonserad och stänger i slutet av oktober eller början av november. FOTO: PER HÄGGLUND/ETC BILD

6 TEMA: TRIPLE STEELIX Stora planer smids för Bergslagen 6 De stora stålföretagen i Bergslagen borde kunna ge jobb åt de mindre företagen i regionen. Samtidigt kan de små bli storföretagens kunder. Det var grundtankarna bakom Triple Steelix, tankar som belönades med en vinst i VINNVÄXT TEXT: TOMAS ERIKSSON FOTO: MELKER DAHLSTRAND Storföretagen inom stålindustrin i Bergslagen har runt anställda och omsätter runt 30 miljarder kronor. Det är en industri i världsklass. Men trots att stora jättar som SSAB, Sandvik och Outokumpu går som tåget med hög produktivitet och fina vinster år efter år, så skapas inga nya arbetstillfällen. Snarare tvärtom, allt färre människor tar fram allt mer stål av allt bättre kvalitet. Det blir inte heller fler arbetstillfällen av att Bergslagen av tradition har förlitat sig på sina storföretag, långt bort från den företagaranda där Gnosjö brukar lyftas fram som föredöme. Samtidigt är förstås dessa stora företag en unik resurs för regionen. Med dem som lok för näringsliv och forskning kan det hända stora saker. Så tänkte Jernkontoret när de i slutet av 1990-talet började bygga upp civilingenjörsutbildning vid Högskolan i Dalarna. Rekryteringen till utbildningen var till stor del regional, samtidigt som FoU-resurser började byggas upp i Borlänge där bland annat en forskarskola startades. I regionen fanns också ett par nätverk av småföretag som parades ihop med storföretagen. Triple Steelix bildades Sedan kom möjligheten att ställa upp i VINNOVAs tävling VINNVÄXT. En samarbetsorganisation bildades med medlemmar från åtta kommuner i tre län, en mängd regionala organisationer och representanter för stora och små företag. Den fick namnet Triple Steelix. VINNVÄXT samlade alla aktörer blev vi ett Seven up. Och 2004 vann vi, berättar Lars Hansson som är processledare vid Triple Steelix. Det kanske mest eleganta i de tankar där Triple Steelix tar avstamp är att i ett tänkt framtida samarbete ska storföretagen och de små och medelstora företagen bli både varandras kunder och varandras uppdragsgivare. Lars Hansson förklarar: Vi tror att många mindre företag kan vidareförädla och utveckla de stora företagens produkter och därmed skapa en ny marknad. Då blir de storföretagens kunder. Det är också intressant för de stora företagen att få feedback direkt från lokala kunder för att se hur en produkt fungerar. De produkter som utvecklas av de mindre företagen kan då användas som referens mot andra kunder. Som en motprestation är de större företagen beredda att ställa delar av sina FoU-resurser till de mindre företagens förfogande. Samtidigt finns det många mindre företag som kan jobba med tjänster och service mot de stora företagen. Då blir storföretagen kunder. Det kan exempelvis röra sig IT-företag, miljöteknikföretag och hydraulikföretag. Samarbetet viktigt Men det kanske allra viktigaste i detta samarbete är samarbetet. Tidigare har det ansetts som allt annat än självklart att ett litet företag ska kunna knacka på hos ett stort företag. Det enda som ansetts svårare har varit att knacka på hos Högskolan, säger Lars Hansson. Ytterligare en brygga mellan parterna blir de tre så kallade kompetensnoderna. Där arbetar representanter för ett storföretag tillsammans med företrädare för mindre företag och de kommunala näringslivskontoren. Högskolan ska också vara med i arbetet.

7 Lucia Crevani affärsutvecklare och Sara Skärhem är produktutvecklare vid SSAB. Metallställningen är ett Ikea-bord som de ska försöka göra lättare utan att det tappar i hållbarhet. 7

8 TEMA: TRIPLE STEELIX Det är svårt att få mindre företag att närma sig forskning, bland annat för att små företag och akademin inte alltid pratar samma språk. Därför försöker vi slussa in dem via storföretagen. Vi tror att vi på så sätt avdramatiserar forskningen, många småföretagare tror att forskning är mer högtidligt än vad det egentligen är, säger Lars Hansson. Ett av de mindre företagen som Triple Steelix arbetar med är SinterHeat i Långshyttan, ett par mil utanför Hedemora. Företaget arbetar med pulvermetallurgi där man med hjälp av en höghastighetsformmaskin formar metalldelar i snabbstål som drev, kugghjul och slitdelar. Maskinen är en svensk uppfinning, utvecklad i Karlskoga och finns bara i 3-4 exemplar i världen. Den i Långshyttan ägs av en förening med flera dalakommuner och företag som medlemmar. 8 Tuff start Fördelen med att tillverka av metallpulver är att det ger bättre toleranser, går fortare och ger lägre styckekostnader än frästa verktyg. Nackdelen är att verktygskostnaden är så hög att det krävs större serier. Vi måste också importera verktyg, de svenska är för dyra, säger ägare Ulf Aronsson som är en av tre som arbetar i SinterHeat. Vi har haft en tuff start. Vi investerade i tre ugnar för sintring och härdning. De skulle komma hösten 2004, men inte förrän i maj i år var de intrimmade och klara. Men nu har vi fått några stora order från Många småföretagare tror att forskning är mer högtidlig än vad det egentligen är. ett svenskt företag, berättar Ulf Aronsson. Som en mindre företagare ser han många fördelar med arbetet inom Triple Steelix. Hans företag finns med i ett par samarbetsprojekt och han vill gärna ha samarbete med några av de större företagen som fräser produkter motsvarande de som SinterHeat formar. Framförallt vill vi samarbeta på mark- I bredbandverket vid SSAB i Borlänge valsas runt ton stål i veckan. Detta stål ser Triple Steelix gärna utvecklat till produkter i mindre företag i regionen. Det finns redan några lyckade exempel. Ortic AB i Borlänge har utvecklat en rullformningsmetod som gör att stålet kan formas lite hur som helst. Ett plåttak i oregelbundna former lades exempelvis över flera av OS-arenorna i Aten, berättar Göran Uhlin, affärsutvecklare vid SSAB. Ortic AB, där grundaren Lars Ingvarsson blev årets Polhemspristagare, har nu också lyckats ta fram en metod som kan komma att revolutionera bildesign. Man har skapat en metod som kan ta fram asymmetriska sektioner till bilarna, till skillnad från dagens teknik som bara kan skapa linjära plåtar. Metoden passar också bra till höghållfasta stål. Kring detta har företaget Ortic 3D bildats med SAABs förre vd Peter Augustsson som styrelseordförande. Men enligt Göran Uhlin är det viktigaste för SSAB i arbetet med Triple Steelix att det stärker kunnandet i regionen. Vi är ett företag som satsar på spetsnadssidan. De som fräser har en större marknadsbredd och vi jobbar gärna som underleverantörer, säger Ulf Aronsson. Men allra viktigast för honom och SinterHeat är att Triple Steelix öppnar nya möjligheter till produktutveckling i samarbete med akademin. Han är redan inblandad i ett nytt projekt. Vi tittar på ett nytt sätt att forma stål som kallas metal injection molding. Då blandar man metallpulver och plast och formar massan som plast. När den stelnat bränner man bort plasten. Problemet vi arbetar med är att få kontroll på hur mycket massan krymper när vi bränner bort plasten, berättar Ulf Aronsson. Ny rullformningsmetod I bredbandverket hos SSAB i Borlänge valsas runt ton stål i veckan. SSAB har under 20 år gjort en resa som innebär att företaget förändrats från att ha varit en leverantör av vanliga stål på hemmamarknaden till att ha nischat sig som en världsledande leverantör av stål med mycket hög hållfasthet.

9 Göran Linnarsson jobbar vid SinterHeat i Långshyttan som gör kugghjul och drev av metallpulver med hjälp av en höghastighetsformmaskin. Processledaren Lars Hansson tror att arbetet i Triple Steelix kan ge Bergslagen ett delvis nytt näringsliv. produkter i en traditionell näring. Så om kunskapsnivån i regionen höjs kommer det förstås att gynna oss, inte minst när vi ska rekrytera. Nytt tänkande I Hedemora kommun bor drygt människor. Här finns flera företag som är inblandade i Triple Steelix arbete. Monica Rönnlund är vd för Hedemora Näringsliv, en organisation samägd av kommunen och näringslivet. Hon arbetar dessutom i Triple Steelix processledning. För henne är detta ett annorlunda sätt att arbeta. Det är processtänkandet som är nytt och spännande. Normalt så arbetar man i två- eller treåriga projekt med ett tydligt mål. Här ska vi under en längre tid jobba fram saker tillsammans med många parter. Riktigt vad som kommer att hända vet vi inte i dag, säger hon. Spännande är det också att det finns ett tydligt fokus på basindustrin, dessutom med ett innovationstänk. Det brukar alltid vara hippare att jobba med andra branscher. Triple Steelix största utmaning är enligt Monica Rönnlund att få alla att dra åt samma håll. Vi har en så bred målgrupp där de stora stålföretagen har sitt perspektiv och de små sitt. Det är väldigt lätt för de små företagen att hoppa av om de inte känner att arbetet snabbt ger resultat. Därför måste vi vara väldigt lyhörda, säger hon. Förändrar regionens näringsliv Genom vinsten i VINNVÄXT 2004 får Triple Steelix sex miljoner per år i tio år. Lika mycket ska tillföras regionalt. Processledaren Lars Hansson tror att det kommer att bidra till ett förändrat näringsliv i regionen. Jag tror att vi om tio år kommer att se en starkare entreprenörsanda och mer aktivitet. Jag tror också att några av de små Stor potential för små företag De tankar som växte fram inom Triple Steelix var så lovande att de belönades med en vinst i VINNVÄXT Det finns en stark tillväxtpotential om stora och små företag i Bergslagen kan hitta former för samarbete, säger Lars-Gunnar Larsson, programledare för VINNVÄXT på VINNOVA. Vinsten innebär att Triple Steelix får sex miljoner per år i tio år från VINNOVA. Minst lika mycket ska satsas lokalt. Det är främst hos de små och medelstora företagen som Lars-Gunnar Larsson ser nya affärer och arbetstillfällen. De stora växer i och för sig, men de skapar inga nya jobb. Däremot runt dem finns det potential för produkt- och tjänsteföretag, säger han. Det handlar inte så mycket om nyföretagande utan att befintliga företag ska hitta affärsmöjligheter, inom exempelvis IT och miljö. De stora företagen satsar mycket pengar på miljöfrågor. Då borde det finnas mindre företag i regionen som kan ta del av de satsningarna, menar Lars-Gunnar Larsson. företagen kommer att växa till medelstora företag med hundra eller ett par hundra anställda, en typ av företag det är mycket ont om i regionen i dag. Jag tror att vi hittar de företagen i den vidareförädlande sektorn, eftersom de kan dra nytta av närheten till de stora tillverkarna och deras expertis. Men vi kommer också att utveckla många företag inom tjänster och service som kan bli stora inom Sverige och kanske internationellt. Jag tror att miljöföretagen med utgångspunkt från de stora industrierna i regionen kan hitta nya metoder för rening från stoft från industrin, kanske också hitta ny filterteknik och vattenrening. Jag tror även att det kan finnas möjligheter till verksamhet kring hanteringen av koldioxid, som är ett problem vid framställning av framförallt malmbaserat stål. Jag tror också att de regionala IT-företagen kan sälja tjänster och produkter framtagna till storföretagen i regionen och vidare, i Sverige och utomlands. Lars Hansson, processledare för Triple Steelix, säger att satsningen på att hitta utvecklingsbara innovationssystem kring basindustrin är nytt sätt att arbeta. Jag tycker att det är riktigt att vi satsar på att vidareutveckla det vi är bra på, istället för att leta saker som ingen sysslat med förut. VINNOVA har varit duktigt på att identifiera utvecklingsbara företagskluster, många av dem ligger redan långt framme internationellt, säger Lars Hansson. 9

10 INNOVATION FOKUS: PROSTATACANCER 10 Sändaren som styr strålen rätt Det liknar ett GPS-system, men sändaren sitter i en prostatatumör. Där styr den strålbehandling så att stråldosen bara träffar tumören. Svenska Micropos Medical utvecklar en metod som kan öka effekten och minskar biverkningarna vid strålbehandling. TEXT: TOMAS ERIKSSON BILD: BO REINERDAHL strålning av prostatacancer kan ge stora biverkningar i form av impotens, inkontinens och ändtarmsproblem. Att prostatan ofta rör sig under behandlingarna ökar risken för skador gick fyra cancerforskare samman i ett arbete för att höja precisionen vid strålning. De skulle ske med hjälp av en radiosändare inne i tumören som ger en tredimensionell positionsangivelse i realtid. Kring den idén startade de företaget Micropos Medical med hjälp av inkubatorn Chalmers Innovation. Genom en noggrann och kontinuerlig positionsangivelse kan de väl tilltagna marginalerna som används i dag minskas och därmed minskar biverkningarna. En exakt positionsangivelse av tumören gör också att den totala dosen kan höjas, vilket gör att risken för återfall minskar, säger Tomas Gustafsson, vd vid Micropos Medical. Våren 2004 gjorde det första testet på en människa. Det visade att vår tes höll. Under hösten ska vi börja med kliniska studier på patient ska vi ha ett system som kan användas vid behandling, säger Tomas Gustafsson. I förlängningen kan metoden också användas vid strålning av exempelvis bröstcancer, gynekologisk cancer och lungcancer. De kommersiella möjligheterna är stora. Varje år drabbas män i världen av prostatacancer. Hälften av dem behandlas kurativt vann Micropos kronor i VINNOVAs tävling VINN NU. Det har varit nästan avgörande för företaget. De pengarna kunde vi använda för att få igång en fungerande verksamhet i företaget. Men ännu viktigare var erkännandet att vi var bra, det var oerhört viktigt för vår marknadsföring. Det kan vara svårt att hålla en hög precision vid strålbehandling av en tumör inne i kroppen. Vid prostatacancer till exempel kan tumörens position skifta flera centimeter beroende på hur full urinblåsan är. Micropos Medical har tagit fram ett verktyg för att exakt positionsbestämma en tumör inför strålbehandling. 1 Med en lång nål förs en svag sändare in som fästs inuti tumörområdet. 2 Under patientens korsrygg placeras en kudde som innehåller ett antal mottagare. Dessa fångar upp sändarens signaler och skickar informationen vidare till en dator som beräknar tumörens position i höjd-, djup- och sidled. 3 Britsens placering kan därefter korrigeras så att tumören hamnar exakt i strålkanonens sikte. Under strålbehandlingen kontrolleras sändarens position kontinuerligt så att om tumören skulle glida ur siktet kan britsen ytterligare finjusteras. Med denna förhöjda precision kan strålen intensifieras vilket ger att strålbehandlingen i teorin kan kortas ner från 7 till 2 veckor.

11 FOKUS: VINN NU Rotundus har utvecklat en rund bevakningsrobot. Pristagarna Johan Solli, Jan-Erik Solem och Magnus Wendt från Groud Truth Vision och Ann-Louise Persson från VINNOVA. Framtidens vinnare vann i VINN NU 20 unga företag över hela landet jublade när de utsågs till vinnare i VINN NU De får kr vardera och som i huvudsak ska användas till affärsutvecklande aktiviteter. TEXT: TOMAS ERIKSSON BILD: ROTUNDUS, ANN-LOUISE PERSSON Det är fjärde gången som VINN NU-tävlingen avgörs sökte 77 FoU-baserade företag i tidig utvecklingsfas. Det ska vara företag där den grundläggande teknikutvecklingen är gjord och som på sikt kan bli framgångsrika svenska företag, berättar Ann-Louise Persson, programansvarig för VINN NU. Upp till 20 vinnare utses varje omgång. Vissa restriktioner följer dock med priset. Vinnarföretaget ska vara ett aktiebolag, ägarna ska vara villiga att bredda ägandet och företaget ska ha möjlighet att utveckla ett kompetent team, berättar Ann-Louise Persson, som berättar att kvaliteten på ansökningarna blivit allt högre. Rotundus AB i Uppsala är en av vinnarna Företaget utvecklar sfäriska robotar som övervakar stora områden. En pendel inne i roboten gör att den hela tiden rullar framåt och kan bevaka kilometerstora områden som kärnkraftverk, flygplatser och hamnar. Priset är mycket viktigt för vårt fortsatta arbete och tack vare det har vi också fått med andra investerare, berättar Nils Hulth, VD i Rotundus. De 20 vinnarna i VINN NU 2005 är: Biovica (Uppsala) som utvecklat teknik för att följa olika sjukdomar och se när behandling bör startas och om den fungerar. Blue Mobile Systems (Göteborg) som har utvecklat en tjänsteplattform för mobildata och tjänstepaket för bevakningsbranschen. CadSim (Göteborg) som har utvecklat nästa generations programvara för realtidssimulering av produkters egenskaper. CapeeGroup (Karlstad) som arbetar med produktionsoptimering till massa- och pappersindustrin. Clinical Gene Networks (Stockholm) som arbetar med en ny teknologi för att identifiera genetiska nätverk. Good Solutions (Borås) som har utvecklat ett produktionssystem för livsmedelsindustrin. Ground Truth Vision (Malmö) som har utvecklat metoder för biometrisk ansiktsigenkänning. Inhalox Technology (Stockholm) som har utvecklat ett mobilt syrgassystem. InterAmus Music Systems (Stockholm) som har utvecklat programvara för att förse datorspel med adaptiva soundtracks. Intelligent Virus Imaging (Stockholm) som analyserar virusproduktion genom elektronmikroskopibilder. Midsummer (Stockholm) som utvecklat en produktionsprocess som minskar kostnaden för tillverkning av solceller. Mobile Sorcery (Stockholm) för verktyg som producerar innehåll för mobiltelefoner. Nova Diamant (Uppsala) som har utvecklat teknik för tillverkning av diamantverktyg/komponenter. RheoMetal (Jönköping) för en teknik att tillverka metaller för Thixo- och Rheo-gjutning. Rolling Optics (Uppsala) som tagit fram teknik som skapar helt nya retroreflektorer. Rotundus (Uppsala) som utvecklat sfäriska mobila robotar för bevakning i utomhusmiljöer. Sedna Biotechnologies (Lidingö) som har tagit fram en enkel molekylär teknik för att studera genetiska förändringar. Sensible Solutions (Sundsvall) som utvecklat fuktsensorer som till låg kostnad trådlöst kan spåra fukt. StratoSphere Pharma (Malmö) som har utvecklat injicerbara beredningar. WheelsBridge (Linköping) som utvecklat ett system som undersöker läkemedels, hudvårdsprodukters och kosmetikas hudpåverkan

12 FOKUS: INNOVATION MAX-MATERIALET Supermaterialet som slår ut guld 12 Supermaterialet MAX fanns. Ett ABBfinansierat ex-jobb visade att det gick att göra tunnfilm av materialet. I ett projekt stött av VINNOVA har nu företaget Impact Coatings industrialiserat produktionen av filmen som snart kommer att finnas i ABB:s kontakter. TEXT: TOMAS ERIKSSON BILD: IMPACT COATINGS ta metallers goda förmåga att leda värme och elektricitet. Lägg till att metaller lätt går att bearbeta. Blanda det sedan med keramers tålighet mot höga temperaturer och hårdhet. Plussa på den keramiska egenskapen att ogärna oxidera. Då har du MAX-materialet. Sverige är världsledande inom detta material som är en blandning av titan, kisel och kol. Det kom till av ett misstag när materialforskaren Michel Barsoum vid Drexel University i Philadelphia försökte tillverka en superhård legering. Sandvik Kanthal såg storheten och lyckades köpa världsrättigheterna. Något år senare dök nyheten om materialet också upp hos ABB. Vi snubblade över det när vi letade efter ett kontaktmaterial som låg mellan metaller och keramer, berättar Peter Isberg, som då var forskare vid ABB. I stället för guld ABB och det lilla teknikbolaget Impact Coatings i Linköping startade tillsammans med universiteten i Uppsala och Linköping ett arbete för att industrialisera tillverkningen av tunnfilm för elektriska kontakter. För ABB skulle en lösning leda till icke smorda, okänsliga kontakter, vilket kan spara stora pengar i underhåll för kunderna. I dag innehåller de flesta kontakter ädla metaller som guld och platina. Guld kostar exempelvis kronor kilot, MAX-materialet 350 kronor per kilo. Man räknar med att man använder guld för mer än 10 miljarder kronor kontakter i varje år, berättar Peter Isberg. Men materialet möjliggör också låg friktion och eliminerar risken för fastsvetsning som finns vid kontakt mellan metall och metall. Det ger kontakter med större livslängd och hållbarhet. Impact Coatings samarbetar i dag med flera företag som vill använda MAX-materialet i sina produkter. Det finns en stor efterfrågan på marknaden. Vi har valt att enbart samarbeta med en handfull företag i Europa där vi

13 FOKUS: OFFENTLIG SEKTOR tittar på möjligheterna att använda MAXmaterialet i deras applikationer, säger vd:n Henrik Ljungcrantz. En miljardmarknad De första produkterna finns nu på marknaden. Det rör sig om beläggningar på små kontakter inuti ett transmissionselektronmikroskop, berättar Henrik Ljungcrantz. Men inom en inte allt för avlägsen framtid rör det sig om en jättelik marknad. Det finns exempelvis uppemot ett tusen företag som tillverkar elektriska kontakter. Det finns en miljardmarknad. I dagsläget arbetar vi bara med elektriska kontakter. Men i framtiden kommer vi att kunna erbjuda vår tunnfilm till dekorativa beläggningar så väl som nötningsbeständiga eller biokompatibla material i exempelvis höftleder och skruvar. Enligt Henrik Ljungcrantz har MAXmaterialet bara en nackdel när man bygger elektriska kontakter jämfört med guldet. Det är så hårt att man måste anpassa skiktet till varje applikation. Har man mjukt guld på båda sidor så anpassar sig ytorna till varandra. Industrialisera tillverkningen VINNOVA har stöttat arbetet med 4,5 miljoner kronor under tre år. Det var en bra idé med alla förutsättningar som krävdes för att lyckas. Syftet var att industrialisera tillverkningen och man hade redan ett projekt med starka indikationer på att det gick att göra. Förutsättningarna fanns därmed att gå i mål på rekordkort tid. Dessutom fanns alla aktörer i kedjan med, från Kanthal som tillverkare av MAX-materialet till ABB som slutanvändare, berättar Anders Marén, programledare för materialteknik vid VINNOVA. Henrik Ljungcrantz säger att VINNOVAs stöd varit avgörande för utvecklingen. Utan stödet från VINNOVA hade vi inte kunnat gå till universiteten för att få den hjälp som krävdes. Då hade det aldrig blivit någonting, säger han. När vi nu närmar oss kommersialiseringen märker vi att det hela tiden dyker upp nya frågeställningar om hur materialet fungerar. Det är därför av mycket stor betydelse att vi fortsättningsvis kan jobba tätt med universiteten och att det finns extern finansiering. Tänk om så skapas innovationer i offentlig sektor Att VINNOVAs verksamhet är mycket bred visar inte minst ett FoU-program kallat Innovativa kommuner, landsting och regioner. Omorganisation och ohälsa, genusperspektiv på innovationssystem och miljösatsning i Hällefors är några exempel på vad det handlar om. TEXT: ULLA-BRITT STRÖMBERG innovationsbegreppet är starkt manligt laddat. Genom att se vård och omsorg som en innovativ bransch ger vi ny belysning av begreppet och synliggör företagande kvinnor, säger Katarina Pettersson vid Kulturgeografiska institutionen på Stockholms universitet, som studerar innovativa företagare inom vård och omsorg ur ett genusperspektiv. Tänka i nya banor Hennes projekt ingår tillsammans med åtta andra i forsknings- och utvecklingsprogrammet Innovativa kommuner, landsting och regioner. De elva miljoner som programmet startades med kommer från Sveriges Kommuner och Landsting, VINNOVA samt Trygghetsfonden för kommuner och landsting. FoU-programmet är inriktat på projekt som medverkar till utveckling av innovationssystem och till att belysa hinder och drivkrafter för innovationssystem och vill stimulera offentliga arbetsplatser att tänka i nya banor. Projekten startade 2003, löper på tre år och börjar alltså närma sig målsnöret. Förnyelse och ohälsa Ett projekt handlar om kommunalt förändringsarbete och ohälsa. Varför leder omorganisationer i vissa fall till sjukskrivningar och förtidspensioneringar men inte i andra? Ju otydligare och kompromisslösare arbetsledning, desto större risk för ohälsa visar projektet som leds av Stefan Szücs vid Centrum för forskning om offentlig sektor (CEFOS), Göteborgs universitet. Hur genomför man ett nytt tänk i en hel kommun? Det studerar Anders Bro och Conny Pettersson vid Forum för forskning och utbildning om offentlig verksamhet (Novemus), Örebro universitet. Kommunen är Hällefors som bestämt sig för att satsa på faktor 10, att material och energi ska utnyttjas tio gånger effektivare. Erling Ribbing är VINNOVA:s representant i programmet och han betonar tillväxtaspekten. Om vi kan få förändringsarbete och innovationer att fungera bättre i kommuner och landsting bidrar det till större tillväxt i Sverige, säger han. Skriften Tänk om som är en beskrivning i halvtid av hela FoUprogrammet kan beställas på tel: fax: eller e-post: order@kommentus.se

14 KRÖNIKA CHRIS MATHIEU Ledarskap med mindre prestige 14 när karen davies och jag började vårt VINNOVA-finansierade projekt om jämställdhet i IT-branschen i Sverige och Irland skickade vi en nätbaserad enkät till anställda i de företag som ingick i vår studie. Vi blev positivt överraskade över att så pass många kvinnor hade någon form av ledarskapspositioner, oftast som projektledare eller gruppchefer. Detta intryck bekräftades när vi samlade in organisationsscheman och de anställdas titlar. Sen åkte vi ut och påbörjade våra intervjuer. Efter ett tag växte det fram en bild av det vi senare skulle kalla för teknologi-plus -fenomenet. I stället för att se det oproportionerligt stora antalet kvinnor i grupp- och projektledarskapspositioner som något odelat positivt, började vi betrakta detta på samma sätt som de flesta Sett utifrån framstår IT-branschen som en förebild när det handlar om att befordra kvinnor till ledarskapspositioner. intervjuade: som en marginalisering från det som är prestigefyllt i branschen att syssla direkt med teknologin. Sett utifrån framstår IT-branschen som en förebild när det handlar om att befordra kvinnor till ledarskaps- (fast inte lednings-) positioner. Med utifrån menar jag ett gängse antagande att ledarskapspositioner är eftertraktade, ger makt, status, högre lön och befordringsmöjligheter i ett hierarkiskt system. Att en större andel kvinnor slussas in i dessa ledarskapspositioner ses som bevis för att utvecklingen i denna bransch går i rätt riktning. Men som Clifford Geertz påminner oss, måste handlingar, processer och resultat även de som finns mitt i vårt eget samhälle förstås From the native s point of view. Alltså, att grundantagandet om hur det står till måste förstås som en effekt av hur de infödda förstår och därmed agerar. När vi närmade oss de inföddas värld i detta projekt såg den helt uppochnervänd ut. I alla fall när det gällde ledarskap och praktikerroller. Det beror på en annorlunda värdehierarki som avspeglar sig på hur branschen organiserar sig och på en förändring som är karakteristisk för de kunskapsintensiva sektorerna: Det är praktikerna som skapar teknologin och som skapar med teknologin. Detta är den prestigefyllda kärnan i branschen. Det är detta som den stora majoriteten i branschen har valt att syssla med och utbildat sig till. From the native s point of view i denna bransch är allt arbete som inte är utpräglat tekniskt mindre prestigefyllt och statusgivande, inklusive ledarskap. Ledarskapet framställs ofta i termer av administration, byråkrati och förhandlingsuppdrag som aldrig blir klara, bara upprepar sig. När vi pratade med både praktiker och dessa ledare på mellannivå hörde vi sällan talas om makt utan oftare om mindre prestige och om ansvar utan befogenheter. För i kunskapsintensiva företag är makten spridd och mindre knuten till en koordinerande hierarki. Det relativt stora antal kvinnor i ledarskapspositioner på mellannivå måste ses i kontrast till fåtalet kvinnor i framträdande och spjutspetsteknologiska roller, de roller som toppar de inföddas statushierarki. Det första steget mot att göra någonting åt denna situation är att erkänna att detta kan vara ett problem snarare än ett framsteg. Nästa steg är att ställa frågan vad det är som ligger bakom att så många kvinnor hamnar i teknologi-plus roller och så få högst i de inföddas statushierarki. Chris Mathieu är assistant professor vid Copenhagen Business school. Mer om studien finns på:

15 PORTRÄTT Innovativ x 3 NAMN: CARL JOHAN SUNDBERG. POSITION: DOCENT VID KI, INVESTMENT MANAGER VID KI INVEST. INTRESSEN: FAMILJ, VÄNNER, SEGLING, SKIDOR. AKTUELLT: KOMMER UT MED EN SKOLBOK I BIOLOGI FÖR HÖGSTADIET I HÖST. Tre jobb. Tre uppgifter i innovationssystemet. Carl Johan Sundberg rör sig fritt mellan rollerna som forskare och riskkapitalist. TEXT: TOMAS ERIKSSON FOTO: MELKER DAHLSTRAND han har doktorerat, undervisat, stöttat nya företag, startat epokgörande utbildningar, arbetat på ABC:s redaktion i USA. Men stoltast är Carl Johan Sundberg över vad han kallar ett hobbyprojekt. Förra året initierade jag konferensen Euroscience Open Forum 2004 i Stockholm. Syftet var att sätta vetenskapen på agendan. Mötet blev en succé, forumet har permanentats och två möten är spikade, ett 2006 i München och ett 2008, troligen i Barcelona, berättar han. Till mötet i München finns en finansiering på två miljoner euro, främst från tyska och svenska stiftelser och företag. Jag tycker det är fantastiskt att de kommit samman för att kicka igång en rörelse som ska ge vetenskapen större uppmärksamhet. Carl Johan Sundberg belönades med Ångpanneföreningens forskningspris 2004 för den insatsen. Att han ägnar sig åt den här typen av hobbyprojekt är inget nytt. Det började redan när han studerade på läkarlinjen. Under studierna drev vi ett utbildningsbolag som sålde kurser till läkemedelsföretag och dataföretag där vi lärde dem hur sjukvården fungerar, gav dem chansen att träffa rätt personer och kunskap om sjukvårdens behov. Det var ett fritidsföretag som vi drev i 4 5 år. Jag var också chefsguide för utställningen Sinnenas värld på Riksmuséet när jag pluggade, berättar han. 15

16 Carl Johan Sundberg vill att forskarna ska rotera mera i systemet, exempelvis att de ska kunna lånas ut ett par år till en myndighet utan att förlora sina uppdrag. Carl Johan Sundberg forskade sedan kring tyngdlöshet, delvis inom rymdstyrelsens regi och delvis i USA. Men när rymdfärjan Challenger störtade 1986 sköts alla rymdprogram upp. Carl Johan Sundberg bytte inriktning och började forska inom träningsfysiologi. Han disputerade Gener som skapar hälsa I dag leder han en forskargrupp som tittar på vad som händer med generna i skelettmuskulatur när vi tränar. Vi vill se vad det är som gör att vi mår så bra av att träna. Vi har sett att upp till 500 gener påverkas av träningen, bland annat de gener som skapar hälsa i form av förbättrad blodsockertolerans och blodfettsupptagning. Vi har också gjort en del fynd i form av kandidatgener som kan vara intressanta för industrin, säger Carl Johan Sundberg. Det är också intressant att se att det är helt personligt hur man reagerar på träning. Vissa personer får betydligt bättre kondition och hälsa. Andra påverkas knappast alls. Kan vi kartlägga varför kanske vi direkt kan se vilka som har störst nytta av träning och vilka som eventuellt behöver annan livsstilsförändring eller läkemedel för att exempelvis sänka blodtrycket. Eventuellt kan vi också hitta läkemedel som härmar träningens hälsoeffekter. Men eftersom en grej i taget inte är Carl Johan Sundbergs sätt att leva så praktiserade han i slutet av 1990-talet också i medievärlden. Jag pryade på Svenska Dagbladet och skrev ett antal artiklar. Sedan åkte jag till USA och var hos den legendariske medicinreportern Tim Johnson på ABC. Det jag imponerades mest av var TV-kanalens kontaktnät. Om en nyhet om bröstcancer ramlade in skickades den vidare till kanske tio bröstcancerforskare som snabbt kunde berätta om det var gammal skåpmat eller något revolutionerande, säger han. När jag kom hem startade jag kursen Medicin för journalister, som utbildar 50 journalister varje år. Ett år senare vände jag på utbildningen och startade kursen Populärvetenskaplig Kommunikation där forskarna fick lära sig hur journalister arbetar och få feedback på sina texter av journalister. Har tre jobb I dag har Carl Johan Sundberg tre deltidsjobb som ger honom en unik inblick i innovationssystemen. som forskare inom fysiologi på Karolinska institutet som lektor i bioentreprenörskap vid centrum för medicinska innovationer som kartlägger strategier och skapar redskap för innovationsverksamhet som investment manager vid Karolinska Investment Fund som investerar i utvecklings- och forskningsprojekt. Arbetet innebär att utvärdera ansökningar och att arbeta i styrelsen i de företag där fonden satsat pengar. Han har därmed aktuella kunskaper både från forsknings- och riskkapitalvärlden, något som är mycket ovanligt. Det jag lär mig inom forskningen har jag stor nytta av i riskkapitalbolaget. När jag sitter i styrelser kan jag sätta mig in i ett förslag som inte alla riskkapitalister klarar av och det är lätt att ta ett resonemang med en forskningschef. På riskkapitalbolaget får jag ta del av

17 PORTRÄTT alla metoder och nyheter som finns hos olika bolag, metoder som många forskare ännu inte känner till. Nyttan av samarbete Ibland kan han se ett visst förakt för varandras verksamheter i de här två världarna. Det blir lite professor Kalkyl och Joakim von Anka över bilderna. Det finns forskare som upplever människorna på andra sidan som onda. I gengäld har näringslivet svårt att förhålla sig till forskarna. Några ser dem som heliga, andra som nördar, säger Carl Johan Sundberg. Istället borde alla se nyttan av att samarbeta och se på akademin som ett verktyg att skapa kunskap och förståelse och industrin som vår tids verktyg att nyttiggöra kunskapen. Han trivs med att ha många jobb. Det är bara tidsmässigt som det är ett problem, deltider blir gärna mer än summan. Han tycker att det är alldeles för lite cirkulation inom innovationssystemen. Jag tror att det är bra att jobba inom olika verksamheter så att man inte fastnar. Jag tycker att man under några år skulle kunna lånas ut från forskningen till annan verksamhet utan att straffas ut, säger Carl Johan Sundberg och pekar på ett system där amerikanska AAAS skapat en väg. I en svensk variant skulle forskarna få tillbringa ett år i regeringskansliet eller hos myndigheter som VINNOVA och Nutek. I USA har runt 600 forskare gjort det de senaste 20 åren. Det visar sig att en tredjedel stannar kvar, en tredjedel går till industrin och en tredjedel tillbaka till forskningen. Detta har skapat ett unikt nätverk av människor som förstår systemet. För det måste finnas mekanismer som fungerar som en säkerhetslina, så att man efter att ha provat en ny roll kan komma tillbaka till forskningen. Annars vågar ingen chansa. Universitetens uppgifter ändras Från sin forskarroll ser Carl Johan Sundberg att universitetens uppgifter håller på att ändras. Från att ha varit institutioner för forskning och utbildning blir universiteten allt mer också motorer för tillväxt. Samtidigt ändras förutsättningarna för finansieringen. Den tredje uppgiften har ju tillförts universiteten utan att finansiering tillförts. Tittar jag på KI så växer vi, en tillväxt som finansieras med mer konkurrrensutsatta anslag; EU-pengar, amerikanska pengar, uppdragsforskning och en del donationer. Vi får inte mer i fakultets anslag, säger han. Forskning över partigränser När Carl Johan Sundberg blir ombedd att nämna tre enskilda åtgärder som skulle få Sverige att fungera bättre börjar han inom forskningen. Sverige behöver en lång och uthållig satsning på forskning, över partigränser Fragmenteringen är Sveriges och Europas förbannelse. Den visar sig till exempel inom läkemedelsindustrin och decennier, i minst år. Det skulle ge akademi och industri en stadig plattform istället för dagens ryckighet när få vet vad som händer nästa år. Jag tycker också att värdet av utbildning måste tydliggöras. De som väljer den tuffaste vägen måste få avkastning i form av bättre lön och mer intressanta jobb. Lärare är exempel på ett yrke som borde uppgraderas kraftigt. Sedan måste de offentliga monopolen brytas. Jag är för en skattefinansierad sjukvård, men emot att det offentliga ska vara en unik operatör. Det gör att vi får en sämre vård än vi förtjänar. Kortsiktighet en fara Utifrån sitt perspektiv som forskare och riskkapitalist ser han kortsiktigheten som den största faran i Sverige. Det finns en naiv uppfattning att en investering ska ge avkastning inom ett par år. Erfarenheten säger att det tar år att få igen pengarna, säger han. Fragmenteringen av kunskap är ett annat stort hot. Fragmenteringen är Sveriges och Europas förbannelse. Den visar sig till exempel inom läkemedelsindustrin. Under och 60-talet fanns ett helhetskunnande inom företagen. Men den moderna teknologin har medfört ett fragmenterat angreppssätt inom den forskningen. Det vi ser nu är att läkemedelsindustrin får fram allt färre nya produkter samtidigt som det satsas 3-4 gånger mer pengar. Det gör att jag tror att de stora dinosaurierna i branschen kommer att få svårt att överleva. De måste åtminstone byta strategi och göra som exempelvis Johnson & Johnson som köper mindre företag, men låter företagen finnas kvar som innan och låter dem behålla sina namn och sina vinster. Jag kan se hur de lite större svenska biomedicinföretagen behåller sin kreativitet genom att medarbetarna har översikt och genom sina kontakter med akademin. Vill göra flera saker När Carl Johan Sundberg ska berätta om vad han vill göra i framtiden så stannar det förstås inte vid en sak. Jag tror jag kommer att för det första jobba akademiskt med forskning och utbildning, det trivs jag med. Jag skulle också vilja jobba med att ta fram vetenskapspolicies. Eller kanske bli läroboksförfattare. Jag har just skrivit en lärobok i biologi för högstadiet, den kommer ut i höst. 17

18 ledning Mot mera market-pull i svenska forskningssystemet ETT AV VINNOVAs FOKUS under hösten är att utforma FoU-program för små och medelstora företag (SME) i enlighet med forskningspropositionen. Kriterierna för sådana program blir likartade dem vi har för övriga forskningsprogram, dvs företagen måste satsa minst lika mycket av egna medel och man konkurrerar om de statliga resurserna. Bedömningen sker utifrån FoU-kvalitet och tillväxtpotential med koppling till nya jobb. Målgruppen är främst de forskningsbaserade företagen och underleverantörer som i allt större omfattning tar över också utvecklingsansvar för sina produkter och tjänster. De effekter man kan förvänta sig är dels omgående nyanställningar av akademiskt utbildad personal i småföretagen och dels en ökad långsiktig konkurrenskraft hos företagen som leder till tillväxt och därigenom ytterligare nyanställningar. Dessutom leder det till större samspel mellan SME och högskolor/universitet/forskningsinstitut eftersom en hel del av FoU-insatserna förväntas bli utförda av högskolor och forskningsinstitut på uppdrag från företagen. Detta innebär mer av market-pull i det svenska FoU-systemet vilket rimligen ger ökad avkastning på statens FoU-investeringar. Per Eriksson, generaldirektör, och Karin Markides, vice generaldirektör för VINNOVA. DET SVENSKA OFFENTLIGA forskningsfinansieringssystemet domineras mer av research and market-push än av market-pull då staten finansierar främst forskning vid högskolor och satsar på kvalificerat utbud av arbetskraft genom utbildning i högskola/universitet och genom insatser via AMS. När det gäller stimulering av efterfrågan på kvalificerad arbetskraft så finns stort utrymme för åtgärder. I till exempel Finland har de mer av market-pull i forskningssystemet. Den finska staten satsar via Tekes (VINNOVAs motsvarighet) årligen närmare 2 miljarder kronor på FoU-insatser i företag, främst små och medelstora. I Sverige satsar staten via VINNOVA ca 200 miljoner kronor. I USA finns sedan början av 80-talet FoU-programmet SBIR, Small Business Innovation Research, helt inriktat på småföretagens behov av FoU-insatser. I EN NYLIGEN GENOMFÖRD undersökning, Entreprenörsbarometern, som utförts gemensamt av VINNOVA, Founders Alliance och Svenskt Näringsliv, anger 36 procent av företagen (mest små och relativt nystartade) att de efterfrågar mer forskningssamarbeten med högskolor/universitet/institut. Samtidigt domineras den privata delen av det svenska FoU-systemet sedan länge av ett fåtal stora företag. Därtill vet man från erfarenheter både internationellt och nationellt att tillväxt av nya jobb främst sker i små företag. Det handlar då inte minst om utveckling av nya produkter och tjänster. Vi har ett stort behov av att se fler småföretag växa och utvecklas till stora företag. Ska en ökad tillväxt i Sverige omfatta ett ökat antal jobb behöver små och medelstora företag stimuleras och inspireras att höja sin konkurrenskraft, vilket bland annat kan göras genom en ökad andel kvalificerade medarbetare samt ett aktivare deltagande i forskningsprojekt. Inom det mandat som VINNOVA fått i forskningspropositionen görs därför ett FoU-program för småföretag. Men vi hoppas också på att regeringen i sin budgetproposition kommer att avsätta ytterligare resurser för satsningar på den här typen av forskningsinsatser i små och medelstora företag. VINNOVA SYNS I VÄRLDEN På CORDIS - Kommissionens informationsservice på nätet - har VINNOVAs remissvar på förslaget till EU:s sjunde ramprogram för forskning och teknisk utveckling fått stor uppmärksamhet. Dels har synpunkterna bland annat välkomnar VINNOVA de ökade möjligheterna för små och medelstora företag att delta i ramprogrammet publicerats på sjunde ramprogrammets egen debattavdelning på CORDIS. Dessutom har remissvaret vid ett tillfälle valts ut som huvudartikel i CORDIS Express och även i CORDIS News har man kunnat läsa om det på framträdande plats. Remissvaret fi nns på

19 aktuellt På den här sidan kan du läsa om kommande aktiviteter och tips på saker att kolla in. Färskaste informationen finns förstås på nätet: Tips tas välkommet emot på EVENEMANG SEPTEMBER Medicinteknikdagarna i Södertälje. VINNOVA är medarrangör. OKTOBER 4 6 Nordic Rail. En mötesplats i Jönköping för verksamma inom järnvägsbranschen. Arrangeras i samarbete med Järnvägsforum, Nordic Infrastructure Managers och Forum för Nordiskt Järnvägssamarbete Entreprenörsdagen i Göteborg. Årets tema är Internationellt entreprenörskap. Bakom arrangemanget står Stiftelsen Entreprenörskap BioTech Forum. Internationell mässa i Stockholm för bioteknologi med vetenskapliga seminarier och utställningar Baltic Development Forum. Internationell konferens i Stockholm kring hur Östersjöländerna kan samarbeta för en bättre tillväxt och konkurrenskraft i regionen Arbetslivsforum i Växjö. Arrangeras av FAS, VINNOVA och Växjö universitet Tekniska mässan i Stockholm. VINNOVA deltar i arrangemanget Framtidsveckan Arbetslivsforskningens Dag arrangeras av Arbetslivsinstitutet på Malmö högskola Design för entreprenörskap design för innovation. En konferens i Växjö i samarbete med VINNOVA, Svensk Industridesign samt universiteten i Stockholm, Växjö och Kalmar. www. vxu.se 25 VINNOVAs årskonferens i Stockholm på temat Svensk tillväxt och forskning i outsourcingens tidevarv. Mer information finns på Nordic Service Conference Innovation and Value Creation in the Service Economy i Oslo. VINNOVA, finska Tekes och Norges forskningsråd är arrangörer. NOVEMBER 2 Kompetenscentrumdagen. Deltagarna i VINNOVAs Kompetenscentrum-program träffas i Stockholm för att utbyta erfarenheter. Även andra intresserade är välkomna att delta Kvalitetsmässan i Göteborg, där bland annat Årets ITkommun 2005 utses Seed Cap Arena En mötesplats i Gävle mellan utvalda tillväxtföretag och investerare. Vänder sig i första hand till företag från Gävleborgs, Dalarnas, Västernorrlands eller Hallands län. LÄSTIPS Samhandling för innovationsledd tillväxt är en ny bok där författaren Arne Eriksson bland annat redovisar sina insikter i hur man leder ett innovationssystem. Hälsa och lärande, en rapport som sammanfattar slutsatserna av en pilotstudie genomförd för att undersöka relationerna mellan hälsa och lärande. Beställ skrifterna på

20 Returadress: VINNOVA, STOCKHOLM TEXT BLIR TILL ANIMERING En vanlig tidningstext från en trafikolycka skrivs in i en dator. Carsim omvandlar texten till en tredimensionell animering. I förlängningen kan projektet, som leds av Pierre Nugues vid institutionen för Datavetenskap vid Lunds Tekniska Högskola, ge bättre trafiksäkerhet. Men också helt nya godnattsagor. Det är ett helt nytt system, det finns inget liknande i hela världen. I dag begränsar vi oss till trafikolyckor som vi tar in genom vanlig tidningstext. Dessa animeringar kan användas vid utbildning av bilförare, men också säljas som illustrationer till tidningarna, berättar Pierre Nugues. Men med ett mer utvecklat system finns stora möjligheter, inte minst inom underhållningssektorn. Man kan själv göra animerade sagor för barnen och tekniken kan finnas i många av framtidens spel, säger Pierre Nugues. VINNOVA stöder projektet med 1,4 miljoner kronor under två år inom språkteknologiprogrammet.