Svårläkta sår. Läkningshämmande faktorer. Copyright Margareta Grauers,

Transkript

1 KompetensUtvecklingsInstitutet Riksforum för sjuksköterskor inom äldrevård och äldreomsorg 12 och 13 mars 2015 Margareta Grauers, dermatologisjuksköterska E-post: Margareta Grauers, 2015 Svårläkta sår Alla patienter ska ha en sårdiagnos! Smärt- och nutritionsbedömning och behandling Kompressionsbehandling Kärlkirurgiska ingrepp Trycksår Vara medvetna om riskpatienter Bedöma/inspektera huden Lägesändringar/underlag: madrasser/dynor Läkningshämmande faktorer Systemiska faktorer Nedsatt blodcirkulation Dopplerundersökning Okontrollerat ödem Diagnos på ödemet, kompression om venösa besvär Rökning Dåligt näringstillstånd Sjukdomar t.ex. diabetes med dåligt inställd blodsockernivå Läkemedel > 15 mg Prednisolon/dag kan påverka sårläkningen negativt Smärta Copyright Margareta Grauers,

2 Kompressionsbehandling vid venös insufficiens/venösa sår Effekter av kompressionsbehandling Ödemet minskar, det venösa återflödet förbättras Kortsträcksbindor T.ex. Comprilan, Pütter, Rosidal K Vid venösa symtom används 2 bindor: en 8 cm bred binda och en 10 cm bred Vid blandsår kan En 10 cm bred kortsträcksbinda användas Vad påverkar kompressionen? Lindans bredd 8 cm, 10 cm Lindningssätt Spiralturer/8 tals turer Turernas täthet Lindans sträckning Benets form Ur Skaraborgs vårdprogram Copyright Margareta Grauers,

3 Differentialdiagnoser Basaliom Nodulära: oftast i ansiktet Superficiella: oftast på kroppen Orsaker bl.a. sol Behandling beror bl.a. på lokalisation, typ Kirurgi, frysning, curettage, PDT Skivepitelcancer I gamla bensår Aktinisk keratos (en av solen framkallad fjällning) som kan övergå i skivepitelcancer Behandling: kirurgi Hydrostatiska sår Ofta efter trauma mot underben Sällan cirkulationssjukdom Behandling Fuktighetsbevarande lokalförband och kompression Bullös pemfigoid Blåsor: startar ofta på underbenen Av olika storlek, sega blåsor, klåda kan finnas före blåsorna Behandling Starka kortison krämer Kalibad/omslag/baddning Specialistfall: Interna steroider/metotrexat Orsaker till trycksår TRYCK blodkärlen trycks ihop syrebrist näringsbrist SÅR SKJUVNING: patienten glider ner i sängen Copyright Margareta Grauers,

4 Hur ser trycksåren ut? Kategori 1 (hel hud) Rodnad som inte bleknar vid tryck Kategori 2 Delhudsskada ( avskavd hud, blåsa) Ytligt sår: rosaröd sårbädd, ingen fibrinbeläggning Kategori 3 Fullhudsskada Subcutant fett syns, fibrinbeläggning kan ses Kategori 4 Djup fullhudsskada Ben, sena eller muskel syns, fibrin/nekros kan synas Hur kan vi förebygga trycksår? Vara medvetna om riskpatienter Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala Ökad risk för trycksår om 20 poäng eller lägre Inspektera huden Fuktig hud är mindre motståndskraftig mot tryck Fukt från sår o/e inkontinens kan skada huden Nutrition Större risk för trycksår om patienten är malnutrierad Bedömning med SGA, MNA Lägesändringar/underlag: madrasser/dynor Optimalt läge i säng 30 sidoläge Max 30 höjning av huvudändan Högre under huvudet ökar risken för nedhasning (skjuvningsrisk) Bilder från SLL s vårdprogram om trycksår, 2011 Om risk för hälsår/vid hälsår Hälarna ska sväva fritt Kudde under vaden, knät ska vara svagt böjt Tryckreducerande hjälpmedel, speciellt för hälar Copyright Margareta Grauers,

5 I stol Alltid tryckreducerande/tryckavlastande dyna i stol Patienten ska inte sitta för länge i stolen Ändra läge ofta, helst var minut Kan patienten själv ändra läge i stolen? Lyfta sig med hjälp av armstöd Ställa sig upp/stå upp Rulla i stol (från sida till sida) Luta sig framåt Bild från SLL s vårdprogram om trycksår, 2011 Fuktskador Fuktig hud är mindre motståndskraftig mot tryck ökar risken för friktionsskador ~ 29% på äldreboende är inkontinenta ~ 65% är dubbelinkontinenta Mikroklimat Klimatet mellan huden och ytan på madrass/sittdyna eller i hudveck Om huden är fuktig kan permeabiliteten i huden öka huden blir svagare och mer känslig för friktion och sår Orsaker till IAD: inkontinens-associerad dermatit Urin kan skada huden Fukt, urea/ammoniak hudens ph kan höjas Faeces kan skada huden Fukt, enzymer hudens ph kan höjas Tvål kan höja huden ph Friktion kan skada huden Om man tvättar/torkar för hårt Copyright Margareta Grauers,

6 Behandling av fuktskador Minska/undvik fukt Reglera tarm/urin-funktionen Mild rengöring Tvätta med ph-neutral rengöringskräm Undvik vanlig tvål Skydda huden med Cavilon No Sting/Cavilon barriärkräm Secura No-Sting Skin-Prep Allt-i ett produkter t.ex. Cavilon Tvättservetter, Shield barriärtvättlapp Scale = Skin Changes at Life s End Vid slutet av livet/terminalt sjukdomsstadium Organsvikt inklusive huden hypoxi i huden Huden får endast lite syre huden klarar inte av tryck sår Kennedy Terminal Ulcers (KTU), 1989 Undergrupp till trycksår som vissa får när de håller på att dö Ofta päronformade/hästskoformade eller fjärilsformade sår, sakrum/coccyx, kommer plötsligt och försämras snabbt 55% dör inom 6 veckor Behandlas med värdighet, komfort och önskemål SÅR OCH SÅRBEHANDLING FUKTIGHETSBEVARANDE BEHANDLING, UNDANTAG ÄR TORRA SVARTA NEKROSER PÅ FÖTTER! ANVÄND RIKLIGT MED KROPPSTEMPERERAT KRANVATTEN VID TVÄTTNING AV SÅRET OBS! LÄGG ALLTID OM SÅRET ENLIGT BASALA HYGIENRUTINER! Copyright Margareta Grauers,

7 Läkningshämmande faktorer Lokala faktorer Infektion Nekrotisk vävnad hinder för sårläkningen För mycket sårvätska på huden risk maceration Upprepat trauma t.ex. förbandet som fastnar och skadar vävnaden Luftning temperaturen faller läkningen kan avstanna Hudproblem (venöst eksem/torr hud, fuktskador) Sårsmärta Tänk på att smärtande sår läker sämre! Smärta leder till vasokonstriktion i såret Sår kan över tid bli mer smärtsamma Troligen beroende på den återkommande skadan på nerverna Nociceptiv smärta: vävnadsskadesmärta Dov, molande, pulserande Neuropatisk smärta: nervskadesmärta Brännande, stickande, ilande, huggande Patienter med svårläkta sår har ofta en kombination av båda smärttyperna Förbandsval kan bl.a. bero på Om såret är infekterat Om såret är nekrotiskt Om det luktar Hur mycket såret vätskar Om såret är för torrt Om såret är smärtande Var sitter såret? Hur ofta måste förbandet bytas? Copyright Margareta Grauers,

8 Bedömningar och dokumentation Vad ska finnas med i en sårjournal? Orsak/Diagnos Lokalisation Storlek: mäta, rita av, fotografera Sårbäddens utseende Granulationsvävnad, epitelialisering, fibrin, svart nekros Sårkanter Huden runt såret Sårsekret Färg, mängd (0, +,++,+++) och lukt (0, +, ++, +++) Bedömning av sårkanter och huden runt såret Sluttande sårkanter Venösa sår Utstansade sår Arteriella sår Underminerade sårkanter Trycksår Höga/uppdriva/rullade kanter Basaliom Huden runt såret Maceration - torr hud venöst eksem Torr hud är vanligt hos äldre Behandling T.ex.: Canoderm, Miniderm, Propyderm, Propyless Förbättrar den skadade barriärfunktionen, kan lindra klåda Venöst eksem Rodnad och vätskande hud eller torr/fjällande hud, ofta klåda/sveda Behandling Kortisonkräm, grupp I-III, beroende på symtom Effekter: anti-inflammatoriska, klådstillande Bieffekter: atrofi, hypopigmentering, kontaktallergi Kompression Copyright Margareta Grauers,

9 NEKROTISK VÄVNAD I SÅRET hinder för sårläkningen Hur ser nekrotisk vävnad ut? Svart, brun, brun/svart eller gul, grå, vit Lös eller sitta fast Fuktig eller torr Hård eller mjuk eller lös, seg/klibbig/trådig Varför ska såret debrideras? För att Underlätta sårläkning Minska risken för infektion Bedöma sårdjupet Hur ska såret debrideras? Kontinuerligt eller som punktinsats Kirurgisk Autolytisk Debridering med fluglarver Faktorer som påverkar val av debrideringsmetod Var finns såret Torr svart nekros på fot behandlas torrt! Sårstorlek/sårdjup Hur mycket nekrotisk vävnad finns det? Sårkanter (maceration) Patientens smärtnivå, prognos/behandlingsplan Behandlingsförslag vid nekros o/e fibrin i sår (bokstavsordning) Förband med honung Förband med jod Geler/Hydrogeler Hydrokolloida förband Polyuretanskumförband (några) Copyright Margareta Grauers,

10 INFEKTION Lokal sårinfektion eller infektion i omgivande vävnad Diagnosen baseras på symtom i sårbädden, i vävnaden runt såret och allmänna symtom hos patienten Behandling Rengör såret noga, debridera död vävnad Behandla såret dagligen Behandla med antiseptiska förband/produkter Dokument om antiseptiska preparat vid sårbehandling, skriven av C. Lindholm, Förslag på lokalbehandling vid infektion Bakterie- och svampbindande förband Förband med honung Förband med jod Förband med polyhexanid Förband med silver Förband med surfaktant Förband med ättiksyra FÖR MYCKET SÅREXSUDAT Några orsaker till att sår vätskar mer Sårläkningsstadium Såret är i inflammationsfasen, autolytisk debridering pågår Lokala faktorer Lokal inflammation/infektion, ödem vid venös insuff. Praktiska faktorer Sårets lokalisation t.ex. underben patienten hänger med benet, felaktiga förband Copyright Margareta Grauers,

11 Behandlingsförslag vid vätskande sår Alginatförband Hydrofiberförband Polyuretanskumförband Superabsorberande förband SÅR MED GRANULATIONSVÄVNAD Behandlingsförslag Omläggning lagom ofta T.ex. förfuktat hydrofiberförband, gel och täckförband, hydrokolloida förband, polyuretanskumförband, sårbäddsskydd All sårbehandling ska matcha såret Ta hand om fibrin/nekros, absorbera exsudat, undvika maceration Förbanden ska inte förstöra sårbädden, vara hypoallergena Hur ofta ska såret läggas om? Faktorer som påverkar omläggningsfrekvensen Sårtyp/diagnos Venösa sår kan ofta läggas om x 1/v Arteriella sår läggs om dagligen - 3/v Hur mycket vätskar såret Varför vätskar såret? Infektionsrisk/pågående infektion Dagliga omläggningar, sedan utglesade omläggningar Huden runt såret Eksem Patienten Copyright Margareta Grauers,

12 Läsvärt Sårbehandling 2015/ Bl.a. dokument om antiseptika, debridering Sårkurs (7,5hp) för sjuksköterskor och undersköterskor. En kurs på våren och en kurs på hösten Vårdprogram Skaraborgs hemsida: googla sarwebben (filmer mm) Sök sårbehandling Bok: Christina Lindholm: Sår, 2012 Copyright Margareta Grauers,