Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Brunnsåkersskolan 2014

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Brunnsåkersskolan 2014 Det handlar om elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Självklart ska elever ha ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för skolans anställda. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg skolvardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. DO, BEO och Skolinspektionen i skriften Främja likabehandling, förebygga diskriminering och kränkande behandling Om du kränker någon så drabbas inte bara den du kränker, utan även de som står bredvid och tvingas se eller höra på Elev i årskurs 9 Brunnsåkersskolan Rektor: Tina Hovius, Ulf Anderberg, Lina Tannerfalk Wiberg

2 Innehåll 1 INLEDNING OCH SYFTE;... 3 VARFÖR BEHÖVS EN PLAN? Bakgrund UTVÄRDERING AV FJOLÅRETS PLAN FRÄMJANDE ARBETE Främjande arbete på skolnivå RUTINER Rutin för hur elever och vårdnadshavare kan anmäla Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Rutiner för personals och rektors anmälningsskyldighet Rutiner och utredning av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Rutiner för att utreda åtgärder när elev kränks/diskrimineras av personal Rutiner för dokumentation och uppföljning Ansvarsförhållande Rutiner om hur berörda elever och vårdnadshavare informeras FÖREBYGGANDE ARBETE Kartläggning Resultat Mål Insatser Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Ord och begrepp Möjliga tecken på att ett barn utsätts för kränkande handlingar Kamratstödjaruppdrag Förslag på åtgärder om en kränkande handling har skett Brunnsåkersskolans ordningsregler Händelseblankett Planering för läsåret Utredningsblankett 2

3 1 Inledning och syfte; I den inledande delen finns definitioner och hänvisningar till gällande lagar, eftersom det är viktigt att vi är överens om hur vi ska benämna händelser där elever far illa på vår skola, så att vi tillsammans kan hitta åtgärder som gör att handlingarna upphör. Varför behövs en plan? Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling regleras i Skollagen kap. Lagarnas syfte är att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagarna stärker barn- och elevskyddet och innefattar direktiv om handlingsplikt för vuxna som befinner sig i den verksamhet som barn och elever deltar i. Barn och elever, oavsett kön, har rätt till en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För att aktivt främja flickors och pojkars lika möjligheter och rättigheter, måste varje verksamhet ha ett planlagt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolechef/rektor ansvarar för att planen upprättas årligen och att den beskriver det främjande, förebyggande och åtgärdande arbete som verksamheten planerar att genomföra under året. All personal som arbetar inom verksamheten har ett ansvar för att planen är ett levande verktyg som är känt av alla berörda. Den här är en plan mot kränkande behandling och diskriminering. Planens syfte är att skapa större trygghet för elever, föräldrar och personal. För elever: genom att den beskriver vilken skolmiljö du har rätt till, vill vi att du ska känna dig trygg och att du ska ha likvärdiga möjligheter som andra elever på skolan oavsett diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, sexuell läggning, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. genom att den visar hur rutinerna ser ut om du skulle anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, så att du kan vara trygg med att dina rättigheter tas tillvara och att du får hjälp För föräldrar: genom att den beskriver vad du kan förvänta dig av skolan gällande likabehandling och förebyggande arbete mot kränkningar, samt hur du kan vara med och påverka arbetets utformning genom att du får reda på vem du kan vända dig till om du känner oro för ditt barn i skolan och du vet vad som händer om du anmäler diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. För personal: genom att den beskriver planen för vårt värdegrundsarbete under året, så att vi kan arbeta mot gemensamma mål, prioritera och följa upp arbetet genom att den tydliggör hur du ska agera om kränkningar sker. 3

4 Elever, föräldrar, personal och rektorer har på olika sätt varit delaktiga i att skapa innehållet i planen. På så sätt vill vi att den ska vara ett levande dokument, en del av vårt dagliga värdegrundsarbete på Brunnsåkersskolan. Rektor har det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen upprättas. Det är alla vuxnas ansvar i skolan att levandegöra likabehandlingsplanen i vardagen, främja likabehandling genom ett målinriktat arbete, förhindra kränkningar och, om det redan har hänt, agera om någon blir kränkt. Även om ansvaret ligger hos de vuxna som arbetar i skolan behövs allas medverkan för att skolan ska bli en plats där alla kan känna trygghet, trivas och utvecklas. Elevers och föräldrars medverkan är därför ovärderlig! Detta återkommer vi till i planen och i det informationsblad om likabehandling som skickas hem till föräldrarna Planens framtagande startade i en likabehandlingsgrupp som bildades på skolan En av gruppens uppgifter är att särskilt arbeta med och samordna planens innehåll och processerna kring den i samarbete med rektor, övrig personal, kamratstödjare, elevgrupper och föräldrar. Likabehandlingsgruppen har fått tid att arbeta sig samman och gruppen har också fått handledning av kommunens jämställdhetsutvecklare. Eleverna har varit involverade genom kartläggning och förslag till åtgärder. Kartläggningen har skett genom modeller, såsom flugan och husmodellen för att få fram så många aspekter som möjligt på hur eleverna ser på frågor om trygghet, likabehandling och kränkningar. All personal har gjorts delaktig via arbetslagen och föräldrarna via skolråd. 1.1 Bakgrund Lagar styr likabehandlingsarbetet Likabehandlingsarbetet styrs främst av två lagar; diskrimineringslagen (SFS 2008:567) och skollagen (SFS 2010:800). I läroplanerna konkretiseras också vad skolan ska arbeta med för att nå målen om trygghet i arbetsmiljön, allas lika värde och ett demokratiskt förhållningssätt. Diskrimineringslagen (2008:567) omfattar sedan 1 januari 2009 även barn och elever. I denna lag definieras de s.k. diskrimineringsgrunderna: Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. (1 2008:567) Skollagen (2010:800) 6 kap innehåller sedan 1 januari 2009 ett ökat ansvar för skolan när det gäller att motverka kränkande behandling som inte kan kopplas till diskrimineringsgrunderna. Skollagen ger oss också direktiv gällande Trygghet och studiero skollagen kapitel 5 och brottsbalken 24 kapitlet. Där det bl.a. förtydligas att rektor och lärare får befogenheter att sätt in åtgärder. Målet är att trygghet och studiero präglar skolan. (se Halmstad kommuns rekommendation utifrån trygghet och studiero.) I läroplanen konkretiseras den värdegrund som ska genomsyra allt vi gör i skolan. Skrivningarna om likabehandling och värdegrund kommer att förstärkas ytterligare. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den 4

5 enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling. Sådana tendenser skall aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Skolinspektionen, via Barn och elevombudet (BEO)( och Diskrimineringsombudsmannen (DO) ( är de två myndigheter som ser till att lagarna kring likabehandling följs. Det är till dessa myndigheter en elev eller förälder kan vända sig om man tycker att skolan inte följer lagen trots att man har påpekat det. På myndigheternas respektive hemsida kan du läsa mer om lagarnas och kraven på skolans likabehandlingsarbete. Alla elever får information om likabehandlingsplanen av sina mentorer på mentorstid vid läsårets början. Likabehandlingsarbetet pågår i olika former under hela läsåret och i slutet av året får eleverna möjlighet att utvärdera och följa upp arbetet. På så sätt ska planen levandegöras för eleverna i det vardagliga arbetet. Om någon kränkning sker ska också eleverna göras medvetna om att det är likabehandlingsplanen som skolans personal följer under ärendets gång. Vid första föräldramötet på höstterminen presenterar ansvarig mentor likabehandlingsplanen. De informerar då om att den finns på Brunnsåkersskolans hemsida ( Där finns också en kopia av likabehandlingsplanens informationsblad med ordningsregler som också skickas hem i början av läsåret. Nyanställda informeras om likabehandlingsarbetet av arbetslagens representant/er från likabehandlingsgruppen. 5

6 2 Utvärdering av fjolårets plan Likabehandlingsrådet och kamratstödjarna har utvärderat trivsel och trygghet på skolan genom enkäter till alla elever. Detta har sedan följts upp av diskussioner i samtliga klasser. Dessa enkäter ska genomföras under höstterminen v som underlag för det förebyggande arbetet med trivsel och trygghet. I avsnittet kring förebyggande arbete (sid 12) beskriver vi vad kartläggningen visade inför läsåret , samt vilka insatser vi planerar för. Vid utvärderingen framkom det att Brunnsåkersskolan är en skola där elever trivs och känner sig trygga. Ett önskemål som togs upp är vikten av traditioner. Detta har likabehandlingsrådet arbetat med under hösten och arbetat fram ett årshjul med aktiviteter som främjar gränsöverskridande aktiviteter. Hjulet är tänkt att vara ständigt återkommande och känt för eleverna. Nedan följer ett axplock av aktiviteter tänkta i årshjulet. För en mer detaljerad beskrivning, se bilaga 7. Brunnsåkersskolans årshjul Årets plan ska utvärderas senast: dec-2014 Årets plan ska utvärderas genom: Enkäter och samtal med alla och likabehandlingsrådet har ansvar för att det genomförs. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Tina Hovius, Ulf Anderberg, Lina Tannerfalk Wiberg och likabehandlingsrådet 3 Främjande arbete Främjande arbete är generella insatser som görs för att skolan ska präglas av mångfald, respekt och lika rättigheter. Främjande arbete utförs varje dag genom hur elever bemöts och 6

7 bedöms i undervisning och andra aktiviteter. Det handlar om att som personal ständigt hävda allas lika värde och rättigheter samt visa i praktisk handling att olikheter ses som en tillgång på skolan och i undervisningen. Det handlar också om generella gruppstärkande aktiviteter som bidrar till att skapa en trygg miljö för alla på skolan. Främjande arbete Som främjande arbete utifrån sociala medier har skolan arbetat med ett antal olika upplägg. föreläsning Micke Gunnarsson (hela skolan+föräldrar) fortbildning Azra (vuxna, likabehandlingsrådet) åk 6-7 projekt Schysst på nätet åk 7-8 projekt skapande skola, läsa boken Gilla Hata Horan av Johanna Nilsson samt 5 tillfällen med författarbesök, teater och foto åk 9 har haft samtal på mentorstiden utifrån sociala medier Arbetet kommer att fortsätta under nästa termin med en workshop utifrån sociala medier i februari där hela skolan är engagerad. Främjande arbete på skolnivå - Likabehandling är en stående punkt på arbetsplatsträffarna för all personal och arbetslagsträffarna. (ansvar: Likabehandlingsrådet). Vid minst ett tillfälle/läsår har kompetenstutveckling med all personal på skolan utifrån likabehandling. - Skolan har ett likabehandlingsråd som består av en personal från varje arbetslag samt kurator, skolvärd och rektor. Likabehandlingsrådet får fortbildning/handledning av kommunens jämställdhetsutvecklare kring främjande arbete och diskrimineringsgrunderna. (ansvar: rektor) Likabehandlingsgruppen ansvarar för kamratstödjarnas uppdrag och arbete. Elevråd: På Brunnsåkersskolan har vi ett elevråd med representanter från alla klasser på skolan. Det är ett forum där eleverna får vara delaktiga i beslut som rör skolans verksamhet och miljö. En trygg skola kan bara skapas i samverkan mellan elever och vuxna på skolan, därför är elevrådet en viktig del av det trygghetsskapande arbetet. Elevrådet har också en viktig uppgift när det gäller att se till att alla elever blir representerade i olika frågor, därmed bidrar elevrådet till likabehandling. Elevrådsstyrelsen ska samarbeta med kamratstödjarna och det ska finnas ett elevskyddsombud i styrelsen. Elevskyddsombud finns med när rektor och vaktmästare gör skyddsronder. Eleverna kan uppmärksamma oss på sådant i skolmiljön som bidrar till otrygghet och därför behöver åtgärdas som en del av det förebyggande arbetet. Brunnsåkersskolan har två elevskyddsombud under läsåret 2013/2014. Mentorstid - Klassråd enligt mall på Fronter - Värderingsövningar varje månad som mentor ansvarar för 7

8 - Diskussion om sociala medier, hur vi hanterar kränkningar på nätet - Kamratstödjarna träffas regelbundet för att arbeta med samt utveckla skolans arbete med värdegrund och likabehandling. Varje klass har en kamratstödjare. Vid läsårsstart träffas alla kamratstödjare gemensamt, därefter sker träffarna ca 1 ggr/månad eller oftare utifrån behov. Till skillnad från förra året har vi valt att arbeta med samtliga kamratstödjare vid varje möte och inte dela upp dem i två grupper. Detta för att skapa samsyn mellan arbetslagen och över åldersgrupperingar. Likabehandlingsrådet samarbetar även vid vissa aktiviteter med elevrådet. - Elevhälsoteamet består av skolsköterska, kurator, specialpedagoger, skolvärd, studieoch yrkesvägledare samt rektor. Elevhälsoteamet arbetar främjande för en trygg och respektfull miljö genom att skolsköterskan är delaktig i skolans sex- och samlevnadsundervisning, där frågor om respekt är centrala. Dessutom arbetar kuratorn särskilt med att skapa trygghet i grupperna i år 6. Skolan har även stort samarbete med kommunens fritidsledare och fältarbetare. - Skolvärdar : På skolan finns en skolvärd och en elevcoach centralt placerade. Deras uppgift är att finnas med som vuxna där lärarna inte kan vara. Skolvärdarna anordnar rastaktiviteter och uppmuntrar eleverna att delta. Skolvärden och elevcoachen har en viktig uppgift när det gäller att uppmärksamma ensamma och utsatta elever och arbeta för att få med dessa i gemenskapen. De ska också se elever som inte går på lektionerna för att man så tidigt som möjligt ska kunna stötta dem i deras lärande. Det är även skolvärden/elevcoachen som vid beslut gör utredning utifrån trakasserier/kränkningar/ diskriminering. Skolråd: Föräldrarepresentanter från alla klasser tar upp frågor om skolans vardag och miljö. Genom skolrådet kan föräldrar påverka och bidra till det främjande trygghetsskapande arbetet. Ömsesidigt förtroende mellan skola och hem bidrar till att eleverna känner sig trygga i skolan, därigenom är samarbete mellan skola och föräldrar särskilt viktigt i dessa frågor. Skolans regler är formulerade för att bidra till respekt och trygghet. Reglerna är upprättade i samverkan mellan ledning, personal, elever och föräldrar. Om en elev bryter mot skolans regler ska den i personalen som uppmärksammar detta samtala med eleven och ibland gemensamt dokumentera det på den så kallade händelseblanketten (se bilaga). Händelseblanketten sparas av arbetslaget som underlag för att analysera vilket förebyggande arbete som behöver göras på individ-, grupp- eller organisationsnivå. Om en elev har fått många händelseblanketter kan det visa att det finns behov av att gå vidare med andra åtgärder. Händelseblanketterna arkiveras vid läsårets slut. Alla händelseblanketter läses av rektor som fattar beslut om eventuell vidare utredning. Mottagande av blivande åk 6. När eleverna på Slottsjordsskolan och Nyhemsskolan går i åk 5 görs flera besök på Brunnsåkersskolan. Vid ett av besöken är det Brunnsåkers kamratstödjare som ansvarar för. Skolan har en genomarbetad och tydlig överlämnandeplan för blivande åk6. Inför läsåret kommer Brunnsåkersskolan att bli en 4-9skola. Inför denna förändring kommer vår överlämnandeplan att förändras i samarbete med Slottsjordsskolan. För att tidigt upptäcka diskriminering, trakasseri och kränkande behandling har vi följande insatser: Personalen håller god uppsikt över platser där elever befinner sig, inom och utomhus. Personalen befinner sig där eleverna är och är lyhörda och uppmärksamma på vad eleverna säger och gör. 8

9 De årliga kartläggningarna av verksamheten är grunden för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar. All personal känner till härskarteknikerna och ingriper när de ser dessa i verksamheten. Det är mycket viktigt att elever, föräldrar och personal medverkar till att kränkningar upptäcks. Det är också viktigt att skolan på ett systematiskt sätt skaffar sig kunskap om den aktuella situationen på skolan. Bra kommunikation mellan elever, föräldrar och skolans personal bidrar till tidig upptäckt. 9

10 3 Rutiner 3.1 Rutin för hur elever och vårdnadshavare kan anmäla All personal ansvarar för kontakten med vårdnadshavare. Samtliga vårdnadshavare kan även vända sig direkt till rektor. 3.2 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Enl. Skollagen 6 kap 10 Åtgärder mot kränkande behandling: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Vid upptäckt av kränkning ingriper personal omedelbart. Personal upplyser eleven att det är en kränkning och inte okej och samtalar med eleven/eleverna. På Brunnsåkersskolan arbetar vi med händelseblanketter vid gränsöverskridande beteende eller utifrån en upplevd kränkning. 3.3 Rutiner för personals och rektors anmälningsskyldighet Om någon personal upptäcker/ser diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling så använder vi oss av Brunnsåkers händelseblankett (bilaga 6). Händelseblanketten är i första hand ett verktyg för elevens lärande och ett stöd i att få syn på hur eleven kan agera i stället. Så här arbetar vi med händelseblanketten utifrån likabehandling. Den vuxne som ser/är inblandad i händelsen pratar med och låter eleven fylla i händelseblanketten. Den vuxne skriver även själv en kommentar. Mentor informeras Den vuxne som såg/tog tag i händelsen ringer och informerar vårdnadshavare. Vid telefonkontakt med hemmet skrivs föräldrakommentaren direkt på blanketten. Originalblankett lämnas till rektor och en kopia sätts in i pärmen som finns i respektive arbetslagsrum Varje arbetslag ansvarar för att utvärdera alla händelser varje termin Rektor beslutar om en utredning ska påbörjas 3.4 Rutiner och utredning av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling När en elev anses ha blivit utsatt för kränkning/trakasserier eller diskriminering används BUF:s utredningsblankett vid samtalet med samtliga berörda vårdnadshavare. Vid detta tillfälle kontaktas rektor. Utredningsblankettens innehåll lär omfatta sekretessbelagda 10

11 uppgifter varpå utredningen måste diarieföras. Originalet ska därför skickas till skolkontoret för diarieföring. Kopia till skolan och rektor för det fortsatta arbetet och kopia till samtliga berörda vårdnadshavare. Om problemet kvarstår görs en anmälan till BEO eller sociala myndigheter. 3.5 Rutiner för att utreda åtgärder när elev kränks/diskrimineras av personal Den som ser att en elev blir kränkt av personal agerar omedelbart. Den som ser anmäler omgående till rektor som i sin tur ansvarar för utredning av händelsen. Information/samråd ska alltid ske med HR. Rektor meddelar samtliga vårdnadshavare. Rektor kallar till enskilt samtal med berörd personal och kallar därefter till samtal med samtliga vårdnadshavare. 3.6 Rutiner för dokumentation och uppföljning Dokumentation sker på BUF:s utredningsblankett (bilaga 7) då elev anses har blivit kränkt. Elevens upplevelse har tolkningsföreträde, detta innebär att vuxna inte kan säga det var väl inte så farligt. Ansvarig pedagog och rektor ansvarar för dokumentationen. På BUF:s utredningsblankett finns en del 2 där uppföljning av åtgärder skrivs. Uppföljning ska ske av personer som gjort utredningen och åtgärdsförslagen. 3.7 Ansvarsförhållande Personal som får kännedom påtalar kränkningen och meddelar sedan ansvarig pedagog som i sin tur meddelar rektor och därefter hemmet. Rektor meddelar även huvudmannen. 3.8 Rutiner om hur berörda elever och vårdnadshavare informeras På vår hemsida finns likabehandlingsplanen tillgänglig för alla elever och vårdnadshavare. Vid läsårets början informerar mentorer sina elever på mentorstid om likabehandlingsplan och skolans ordningsregler. Vårdnadshavare informeras på föräldramöte som anordnas vid läsårets början. 11

12 4 Förebyggande arbete 4.1 Kartläggning Husmodellen genomfördes i maj 2013 i årskurs 6-8. Nedan beskriver vi hur husmodellen går till. Mentorerna i varje klass ansvarar för genomförandet på mentorstiden. Husmodellen Husmodellen gör vi för att analysera de platser som kan upplevas som trygga eller otrygga för olika grupper och på så sätt identifiera problem och behov utifrån skolans lokaler. Gör så här: 1. Dela in deltagarna i grupper om cirka fem personer. Ge varje grupp varsin karta. 2. Be grupperna diskutera och markera vilka platser de upplever som trygga (grön penna) respektive otrygga (röd penna) på skolan och varför. 3. Diskutera sedan i storgrupp vilka områden som markerades och om alla/de flesta upplever samma problem och samma otrygga platser. Hur skulle detta kunna förbättras? 4. Be sedan deltagarna diskutera och markera på kartan om det finns några skillnader på vilka platser olika grupper (till exempel utifrån diskrimineringsgrunderna) går till eller undviker och om det finns särskilda platser där man i högre grad riskerar att bli kränkt på grund av t.ex. sitt kön eller sin religion. Det är viktigt att även lektioner ingår i kartläggningen och inte bara det som händer på rasterna. Be grupperna diskutera om någon kan känna sig kränkt eller synliggjord av undervisningen i olika ämnen. Se till att få med alla ämnen. 5. Slutligen kan grupperna få föreslå konkreta åtgärder och aktiviteter. Dessa arbetar sedan kamratstödjarna vidare med för att kunna göra det till hela skolans angelägenhet. Vi har även utvärderat likabehandlingsgruppens arbete med kamratstödjarna. 4.2 Resultat I husmodellen framkom att eleverna i det stora hela kände sig trygga på skolan men vi kunde ändå identifiera att flera elever kände sig otrygga vid nödutgångarna i korridorerna vid åk7, åk 8 och 6-9F. Det har varit rökare som stått precis utanför samt en del spring i själva nödtrapphuset. Flera sexor uttryckte en känsla av otrygghet när de började på Brunnsåkersskolan. Några elever tyckte det var obehagligt att gå i trapphuset vid idrottsalen ner till omklädningsrummet. Eleverna visste inte om de skulle gå innehållet eller alltid ta utehållet. Vi utvärderade även vad eleverna visste om kamratstödjarnas uppdrag och arbete och det visade sig att många elever inte visste vad en kamratstödjare gör. Utifrån utvärdering med kamratstödjarna framkom att uppdraget och förväntningarna måste bli tydligt till uppdraget. 12

13 4.3 Mål Alla eleverna ska känna sig trygga på hela skolan. Inga elever ska röka på skolans område. Arbetet med kamratstödjarna ska vara känt och likvärdigt i alla arbetslag Arbetslagsmål 2014 Samtliga arbetslag gjorde en ny undersökning i början av terminen vad gällde elevernas upplevda trygghet på skolan. Frågor till eleverna var: Känner du dig trygg i skolan? Finns det någonstans där du känner dig otrygg? Tycker ni att vi lärare behöver vara mer synliga? Arbetslagens arbete utifrån resultaten från kartläggningen: Lag 6 Det framkom att eleverna känner sig främst otrygga på rasterna. Därför kommer arbetslag 6 arbeta efter målet att vara mer synliga i korridorer och trapphus under raster. Lag 7 Resultatet visade att eleverna upplever att personalen är väldigt synliga och att de tycker det är bra att vi har klasserna samlade. Inga elever kände sig otrygga. Vi känner ett gemensamt ansvar för alla våra elever. Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen. Vi vill att alla elever känner sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Vi lärare är synliga i korridorerna på raster. Arbetsrum och klassrum ligger i nära anslutning till varandra vilket främjar en nära kontakt mellan elever och vuxna i arbetslaget. Lag 8 Eleverna i årskurs 8 känner sig trygga på skolan men önskar att personalen är mer synliga i korridorer, trapphus och café. Efter kartläggning har arbetslag 8 kommit fram till följande mål att arbeta med: Vi vill skapa samsyn mellan arbetslagen och över åldersgrupperingarna Vi vill arbeta för att utveckla barnens empati och förståelse för allas lika värde, samt förmåga att hantera konflikter. Vi vill att inget barn på vår skola ska bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Vi lärare ska vara synliga i korridorer samt trapphus på raster 13

14 Lag 9 Samtliga elever i årskurs 9 upplever trygghet i skolan. De anser att personal är synliga och lätta att få tag på. Utifrån detta resultat har det inte gjorts några förändringar eller satts upp nya mål. Istället tittade arbetslag 9 på övriga årskursers kartläggning och kom fram till ett mål; att vara mer synliga i korridorer, trapphus och café. Samtliga arbetslag har under höstterminen informerat vad kamratstödjarnas uppdrag går ut på. Eleverna fick anmäla sitt intresse till att ingå i likabehandlingsrådet och alla intresserade fick komma på intervjuer. Alla arbetslag arbetar även kontinuerligt att motverka rökning hos eleverna. Eleverna har blivit informerade om skolans policy och om en elev har blivit påkommen med att röka, har hemmet kontaktats. Värderingsövningar används även kontinuerligt under mentorstiden minst en gång i månaden. 4.4 Insatser För att arbeta med det som framkom i husmodellen kommer vi att under 2014 undersöka hur vi kan öka närvaron av vuxna i elevutrymmen såsom korridorer, trapphus, caféterian och matsal. Insatser i form av två fritidsledare har redan satts in men det behövs fler vuxna som rör sig hos eleverna under raster. Förra året arbetades det fram nya rutiner gällande elever och vuxna som arbetar i caféterian och dessa har fallit väl ut. Insatsen mot rökning har också fått ett positivt utfall med färre elever som röker, men är ett arbete som är ständigt återkommande. Förra årets otrygghet kring nödutgångar där elever stod och rökte upplevs i år inte som ett problem, varken av elever eller vuxna. Färre elever röker och vuxna tog för vana att under början av terminen gå i trapporna vid nödutgången vilket bidrog till att eleverna inte har använt dessa i år. Kamratstödjarnas uppdrag har blivit tydligare och det finns en tydlig struktur kring värderingsövningar i klassrummen. Mentorerna får material och stöttas av likabehandlingsrådet, men det är mentorerna som driver det vardagliga arbetet med värderingsövningar i sina klasser. Detta är ett led i att skapa en samsyn gällande likabehandling som ska genomsyra skolan. 14

15 Bilaga 1 (ord och begrepp) Vad är diskriminering och kränkningar? Diskriminering och diskrimineringsgrunderna En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha lika villkor och samma rättigheter avseende de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, sexuell läggning, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Diskriminering är när en elev missgynnas, direkt eller indirekt, och det har samband med diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan ske t ex genom skolans organisation, regler, undervisning, eller läroböcker. Diskriminering av elever i skolan kan bara utföras av personalen (inte mellan elever) eftersom det förutsätter att man har makt att fatta beslut som kan gynna/missgynna grupper av elever eller enskilda elever. Det finns inget krav på uppsåt, d v s man kan diskriminera någon även om det inte var meningen att göra det. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt: Ibland kan det finnas sakliga skäl för att behandla en elev annorlunda och då är det inte diskriminering. Det är i så fall skolans ansvar att bevisa att det finns sakliga skäl.(beo) Exempel direkt diskriminering (När en elev missgynnas och det har direkt koppling till diskrimineringsgrunderna) Bild: Förebygga diskriminering och kränkande behandling, BEO 15

16 Exempel indirekt diskriminering (när alla behandlas lika, t ex genom till synes neutrala ordningsregler som får en diskriminerande effekt) Bild: Förebygga diskriminering och kränkande behandling, BEO Kränkningar Är ett samlingsbegrepp för handlingar som kränker en elevs värdighet. Gemensamt för alla kränkningar är att de strider mot principen om alla människors lika värde. En viktig utgångspunkt är den enskildes upplevelse av kränkningar som alltid måste tas på allvar. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkningar. Kränkningar kan (enligt stiftelsen Friends) vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Kränkningar kan delas in i Trakasserier, då handlingarna är kopplade till diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling, då handlingarna inte har någon koppling till diskrimineringsgrunderna. Trakasserier Är kränkningar som har samband med diskrimineringsgrunderna. Både elever och personal kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder etcetera. Trakasserier kan även vara av sexuell natur, sexuella trakasserier. Det kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Kränkande behandling Definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Handlingar som brukar benämnas som mobbning ingår här, men även enstaka kränkande handlingar. I brottsbalken finns inte kränkande handling som särskilt begrepp eller brottsrubricering, men kränkningar utgör ofta brott enligt brottsbalken. 16

17 Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal/förolämpning Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp Mobbning Mobbning finns inte längre med som begrepp i lagstiftningen som styr likabehandlingsarbetet, men eftersom begreppet fortfarande används i dagligt tal så är det viktigt att definiera det och förklara varför vi inte längre använder det. Orsaken att begreppet mobbning inte längre används i lagstiftningen eller läroplanen är att det blir för snävt. En elev som känner sig kränkt av en negativ handling från någon annan har rätt att bli hjälpt även om handlingen inte upprepas. Det är också Man behöver också titta på i vilka sociala sammanhang kränkningarna sker. Vilka normer för umgänge skapas i gruppen och vad är det för relationsarbete som pågår som innebär inneslutning av vissa och uteslutning av andra. (Marie Wrethander) Definition: Det är mobbing när en elev upprepande gånger blir utsatt för negativa handlingar (t.ex. knuffar, elaka kommentarer och utfrysning) från en eller flera personer. (Dan Olweus) viktigt att se att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kan ske även på gruppnivå. Vi som arbetar i skolan måste därför vara öppna i vår tolkning och se händelsen ur olika perspektiv för att hitta den bästa lösningen. Därför använder vi numera begreppet kränkning som är vidare än mobbning och innefattar både trakasserier och kränkande behandling. Konflikter Ibland kan det vara svårt att skilja kränkningar från konflikter och bråk. Därför är viktigt att definiera skillnaden mellan konflikt och kränkningar. Konflikt betyder ursprungligen sammanstöta, råka i strid, kämpa. Generellt handlar konflikter om att två eller flera eftersträvar samma resurser (saker, bekräftelse, inflytande). Parterna i en konflikt ser varandra som jämbördiga. Konflikter upplevs ofta som ansträngande av inblandade och omgivningen. Konflikter kan utvecklas till mobbning eller kränkningar, men de kan också bli konstruktiva och skapande om de hanteras rätt. Konflikter kan hanteras genom att de inblandade ändrar uppfattning om alternativen, hittar nya alternativ eller lägger konflikten åt sidan (Nationalencyklopedin) För att konflikter ska bli konstruktiva och givande är det viktigt att eleverna lär sig konflikthantering. 17

18 Bilaga 2 Möjliga tecken på att ett barn utsätts för kränkande handlingar Barnet /eleven blir förlöjligad och kränkt Svårigheter att hävda sig i kamratgruppen Verkar ledsen och olycklig - håglös och passiv Svårigheter att koncentrera sig arbetsminnet fungerar dåligt Underpresterande Saknar vänner ensam- ett tomrum runt barnet/eleven Svårigheter att tala högt i grupp eller på lektioner Flykt från den hotfulla verkligheten genom dagdrömmeri, fantasier, skolk eller droger Försöker alltid vara nära en vuxen i fria situationer Vill vara ensam drar sig hellre undan än riskerar att bli kränkt Många, korta frånvarotillfällen Uteblir ofta från idrottslektionerna Bråk som ofta upplöses då en vuxen närmar sig Går hem på långa raster går till syster kommer ofta till personalrummet med bagateller Tar lång tid på sig att gå på rast Sover dåligt, mardrömmar, gråter i sömnen Ofta ont i huvudet Kommer hem med trasiga kläder, förstörda saker, t.ex. böcker, teckningar, cykel med konstiga förklaringar Har blåmärken, sår eller skråmor utan naturlig förklaring Blir sällan eller aldrig bjuden på fest Väljer en omväg till skolan Ber om eller stjäl pengar för att muta eller köpa kompisar Vill inte gå på fester, undviker friluftsdagar och utflykter 18

19 Bilaga 3 Kamratstödjar- och likabehandlingsrådets-uppdrag Likabehandlingsrådets uppdrag/syfte: Att sprida information till arbetslaget om likabehandlingsarbetet Att medvetandegöra resultat från enkäter kopplat till likabehandling Att meddela mentorer kamratstödjarnas uppdrag Att arrangera värdegrundsarbete inför att Brunnsåkersskolan blir 4-9 Att arbeta förebyggande och främjande Kamratstödjarens uppdrag/syfte: Att skapa traditioner på Brunnsåkersskolan genom att vara med och planera gemensamma aktiviteter så som: - Mottagandet av år 6 - Gemensam uppstart - Aktiviteter vid långpromenaden (Prins Bertils led) - Crazy Days - Happy Friday - Höstlovsaktivitet - Nobelmiddag (år 9) Att vara en god förebild gentemot sina medmänniskor genom att t.ex. heja på någon som går själv. Samtliga kamratstödjare (en per klass) träffas 1 ggr/månad på mentorstiden onsdagmorgon. Ett omdöme bifogas i betygkuvertet. 19

20 Bilaga 4 Förslag på åtgärder om en kränkande handling har skett Händelseblanketten används först och utifrån den: Organisationsnivå Skapa ett trivsamt klimat med sammanhållning och gruppkänsla Fortbildning av personal Allmänt föräldramöte All personal medvetandegörs om vikten att reagera och ingripa. Aldrig bagatellisera eller förneka mobbning eller andra negativa beteende. Vuxennärvaro på raster Den fysiska miljön Polisanmälan Gruppnivå Observationer, samspel Regler mot kränkningar och trakasserier som elever och lärare formulerar gemensamt. Regelbundna klassråd Regelbundet arbete på mentorstid Kompissamtal Läsa samtala skriva rita Stödja och uppmuntra elevernas positiva beteende Stöd från ledargestalter Medvetandegöra eleverna om sitt beteende och dess konsekvenser Tydliga gränssättningar Gruppsammansättning Föräldrasamarbete Gruppdiskussioner Individnivå Samtal med aktören Samtal med den utsatta eleven Samtal med aktörens förälder Samtal med den utsatte elevens föräldrar Ge den utsatta eleven stöd Tro på den utsatta eleven, men förstå att det finns andra tolkningar Byte av grupp klass skola för eleven/aktören 20

21 Bilaga 5 Brunnsåkerskolans Ordningsregler BRUNNSÅKERSANDAN Vi på Brunnsåkersskolan visar varandra stor hänsyn för att alla ska må bra och kunna utvecklas så mycket som möjligt. Vi visar alltid respekt för våra medmänniskor Alla ska känna sig trygga på Brunnsåkersskolan. Ingen ska känna sig kränkt, diskriminerad eller sårad, varken av ord eller handling. Vi tar starkt avstånd från alla typer av kränkande behandling Fotografering och inspelning utan medgivande är förbjudet Vi tar alla ett ansvar för utbildningen i skolan Vi använder lektionstiden på bästa möjliga sätt och alla ansvarar för en god arbetsro Alla är på rätt plats, vid rätt tid och med rätt material Efter överenskommelse med undervisande lärare är det tillåtet att lyssna på musik vid självständigt arbete Vi värnar om vår miljö, både ute och inne Vi är rädda om skolans och varandras ägodelar Det är en självklarhet att vi varken klottrar eller kladdar ner någonstans och att vi slänger allt skräp i papperskorgen Vi plockar alltid undan efter oss, i klassrum, korridorer och i matsalen Vi tar alla ansvar för att hålla vår skola ren och fin Vi värnar om vår hälsa Vi pratar med våra elever om sunda levnadsvanor Rökning och snusning är förbjudet på alla skolor i Halmstad kommun Vi hänger av oss ytterplagg i matsalen Vi ger konsekvenser om någon bryter mot Brunnsåkersandan. Om någon bryter mot Brunnsåkersandan informeras vårdnadshavare Kränkningar utreds samt stölder och skadegörelse polisanmäls Saker som kan utgöra fara, är kränkande eller störande beslagtas Elever, personal och skolledning på Brunnsåkersskolan 21

22 Bilaga 6 Händelseblankett vid konflikt eller överträdelse av Brunnsåkersskolans regler Datum... Namn... Klass... Detta hände (elevens beskrivning): Så här borde jag ha gjort istället (elevens beskrivning): Personalens kommentarer: Underskrift elev Underskrift personal Förälders kommentar: Rektors beslut: 22

23 Bilaga 7 Planering för läsåret 2013/2014 Vi kommer att arbeta med att planera upp aktiviteter enligt vårt årshjul vilket i sin tur kommer att främja tillhörighet mellan olika klasser och årskurser samt förebygga utanförskap. Vi kommer att arbeta med olika värderingsövningar varje månad vilket tillhandahålls av likabehandlingsrådet medan mentorerna använder övningarna på mentorstiden. Ht Tydliggörande av uppdrag och syfte för kamratstödjarna - Värderingsövningar löpande under höstterminen - Gilla Hata Hora projekt åk 7 och 8 - Schysst på nätet åk 6 - Spöktåget en gemensam aktivitet över årskurserna för hela skolan - Elevens val-vecka/temavecka - Planera första besöket av nya elever åk Utbildning med kommunens jämställdhetsutvecklare angående kränkningar på sociala medier - Arbetslagets dag i december - Nobelmiddag åk 9 - Luciatåg - Julkonsert Vt Värderingsövningar löpande under vårterminen - Safer Internet Day - Utbildning kanratstödjare/elevrådet - Happy Friday - Crazy Day - Elevens val-vecka/temavecka - Besök av nya elever - Långpromenaden Prins Bertils led - 9:ornas avslutningsmiddag - Avslutningskonsert Ht 2014 Trygghetsskapande arbete för 4-9, ny skola och nya årskurser Gemensam uppstart alla årskurser V Kartläggningsarbete utifrån husmodell och elevers trivsel 23

24 Bilaga 8 Utredningsblankett När en elev/ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkningar/trakasserier/diskriminering Skollagen 14a kap. 10 och Diskrimineringslagen 2 kap. 7 Del 1 - Utredningen Personuppgifter Utredarens namn och titel Ansvarig rektor Namn på elev/barn som anser sig blivit utsatt Datum för utredningen Skola/förskola Elevens klass/barnets avdelning Namn på involverade elever/barn och klass/avdelning Namn på personal som deltagit i utredningen Beskrivning av händelsen Bedömning av händelsen Diskriminering utifrån: kön etnisk tillhörighet funktionshinder religion/annan trosuppfattning sexuell läggning könsöverskridande identitet/uttryck ålder Trakasserier utifrån: kön etnisk tillhörighet funktionshinder religion/annan trosuppfattning sexuell läggning könsöverskridande identitet/uttryck ålder Kränkande behandling: Kommentarer till bedömning av att händelsen anses vara diskriminering/trakasserier/kränkning: Annan bedömning (Dvs. inte diskriminering, trakasserier eller kränkningar enligt ovan) Åtgärder (Åtgärder ska vidtas då det finns behov utifrån bedömningen) Åtgärd och mål för åtgärden Ansvarig Datum för uppföljning/ utvärdering Vårdnadshavare som informeras Namn Informerad av Datum 24

25 Andra personer som informeras (t.ex. mentor, arbetslag, rektor) Namn Informerad av Datum Avslutning av utredning Utredningen avslutad vid följande datum Utredarens underskrift Vårdnadshavare har informerats om att utredningen är avslutad Vårdnadshavarens underskrift Informerad av Datum Del 2 Uppföljning/utvärdering av åtgärder och mål Utredarens namn Datum för uppföljningen/utvärderingen Åtgärd och mål för åtgärden Uppföljning/utvärdering visar att 25

26 Om utredningar enligt skollagen och diskrimineringslagen Utredningsblanketten skall användas inom BUFs samtliga verksamheter. Utredningsplikt - skyldigheten att utreda om någon har utsatts för kränkningar/trakasserier/diskriminering träder in så snart någon i verksamheten fått kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs alltså inga bevis för att påbörja en utredning. Skyldigheten att utreda inträder redan vid första tillfället och oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte. Om ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkningar/trakasserier/diskriminering är det viktigt att berörda vårdnadshavare informeras så fort som möjligt. Det är viktigt att den enskildes upplevelse av det inträffade är utgångspunkten för utredningen kring vad som hänt. Utredningens omfattning och metod måste anpassas till varje enskilt fall. Ibland kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd. En sådan enkel utredning kan dock bara anses tillräcklig om händelsen varit bagatellartad och situationen därefter är uppklarad. I andra fall kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta fler barn eller elever samt personal. En utredning kan även involvera barnets eller elevens vårdnadshavare. Bedömningen av händelsen bör kopplas till de begrepp som används i verksamhetens plan mot kränkande behandling och diskriminering/likabehandlingsplanen dvs. kränkningar, trakasserier och de sju diskrimineringsgrunderna (kön, etnisk tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet/uttryck eller ålder), vilka dessutom kan vara indirekta eller direkta. Det är huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Det är viktigt att vara uppmärksam på om en kränkning är en enstaka händelse eller om den är en del av systematiska och återkommande kränkningar. Utifrån bedömningen av utredningen bör anmälan till socialtjänsten och/eller polisen övervägas. Anmälan av tillbud (Oj)/arbetsskada (Aj) ska göras enligt arbetsmiljölagstiftningen. Åtgärdsplikt - i förekommande fall ska åtgärder vidtas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. De åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen och riktas till såväl det barn/den elev som blivit utsatt som till den eller dem som utövat kränkningen. De vidtagna åtgärderna bör följas upp och utvärderas. Om det visar sig att åtgärderna varit otillräckliga måste andra eller kompletterande insatser genomföras till dess att situationen är varaktigt löst. Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt förändra dem eller sätta in nya. Det är även en rättsäkerhetsfråga, eftersom den ger berörd personal, elever och vårdnadshavare möjlighet till insyn. Dokumentationen kan även vara ett underlag om det blir en rättslig process avseende det inträffade. Utredningens innehåll lär omfatta sekretessbelagda uppgifter, varpå utredningen måste diarieföras. Originalet ska därför skickas till skolkontoret för diarieföring. Kopia till förskolan/skolan för det fortsatta arbetet och kopia till vårdnadshavarna. Preskriptionstiden för kränkningar/trakasserier/diskriminering är 10 år, enligt preskriptionslagen. Personal får inte utsätta ett barn/en elev för kränkande behandling. Om ett barn/en elev, som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, visar omständigheter som ger anledning att anta att han/hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion ska ansvara för utredningen om händelsen rör barn/elever som anser sig blivit kränkt/trakasserad/diskriminerad av personal. Information/samråd ska alltid ske med HR. (Källor: bl.a. skollagen 14a kap., diskrimineringslagen 2 kap. och Skolverkets Allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.) 26