för USA Återvinnare Nu vill USA:s företag bli gröna TEMA USA Svensk oas Stjärnkocken Marcus Samuelsson sätter guldkant på Manhattan som inte vill

Transkript

1 ett magasin från sca om trender, marknader och affärer Nº pensionärerna som inte vill bli gamla sandwichgenerationen vårdar alla Jättarna i red woodskogen Kamera: Jättarna i red woodskogen Kamera: Återvinnare Nu vill USA:s företag bli gröna Svensk oas Stjärnkocken Marcus Samuelsson sätter guldkant på Manhattan TEMA USA halvlek för USA Hygien trotsar i kristid Enklare uteätande gynnar SCA

2 Innehåll Nº USA:s ekonomi må ha fått sig ett par rejäla smällar men det är inget fel på landets fighting spirit. Nu efter presidentvalet väntar världen med spänning på vilken taktik den nye coachen i Vita Huset lägger upp för det amerikanska laget. 6 den nya ekonomin kommer i alla fall att bli annorlunda

3 18 04 Shape up Det är kunderna som driver utvecklingen av miljövänliga förpackningar och världens dyraste toalett är gjord av rent guld. Fler korta nyheter hittar du på Shape up-sidorna. 06 Shape cover USA genomgår en ekonomisk kris av historiska proportioner, men i spåren av finanskrisen börjar många ifrågasätta sin livsstil. 16 trend I Florida kan man redan ana framtidens konsumtionsmönster och här är det pensionärerna som är maktfaktorn trend Tio delstater på den amerikanska östkusten har startat handel med utsläppsrätter för kraftverk. 21 Profil Marcus Samuelsson har en svensk oas på Manhattan där han lagar mat i världsklass. Personal Care 31% 2, ,000 1,500 1,000 1,803 1,863 2,013 2,019 2,342 1, Tissue 25% SCA Shape är en tidning från SCA, främst riktad till aktieägare och 0 analytiker, men också till journalister, opinionsbildare och andra som är intresserade av SCAs verksamhet och utveckling. Shape ges ut 4 gånger per år. Nästa nummer kommer i mars Adress SCA, Corporate Communications, Box 7827, Stockholm Telefon Fax Ansvarig utgivare Bodil Eriksson 1,703 1,438 Q4 / 2006 Q1 /2007 Q2 / 2007 Q3 /2007 Q4 / 2007 Q1 /2008 Q2 /2008 Q3 / teknik I mjukpappersfabriken i Barton, Alabama, renar man avloppsvattnet med aktivt slam. 26 SCA Inside SCA har inlett ett samarbete med Green Hotels Association som stödjer miljötänkandet i hotellbranschen. 30 kamera Redwoodträden i USA:s nationalparker fanns när Jesus föddes och de dricker vatten ur dimman från havet. 34 Ekonomi Hygienverksamheten håller stånd i finanskrisen då dessa produkter är mindre konjunkturkänsliga. Chefredaktör Anna Selberg Redaktion Anna Selberg, SCA och Göran Lind, Anna Gullers, Appelberg Design Anders Örtegren, Appelberg Tryck Sörmlands Grafiska Quebecor AB, Katrineholm Omslagsfoto Alexander Pihl. Tack till Stockholm Mean Machines för lån av utrustning. SCA Shape publiceras på svenska och engelska. Inlagan trycks på GraphoCote 80 gram från SCA Forest Products. Eftertryck endast med SCAs tillåtelse. Redaktionen eller SCA delar inte nödvändigtvis alla åsikter som framförs i artiklarna. Du kan beställa SCA Shape eller läsa den som pdf på TEMA USA [4*2008] SHAPE SCA*3

4 gyllene Juvelerarens tron trend SHAPE UP Visste du att du tillbringar 3 år av livet på toaletten med runt besök om året. Enligt Guinness rekordbok har juveleraren Lam Sai-wing världens dyraste badrum. Värdet beräknas till närmare 30 miljoner kronor och rummet är inrett i rent guld med ett tak översållat av rubiner, safirer, smaragder och bärnsten. Till och med toapappershållaren är av guld, och likaså handfatet, papperskorgen och luftkonditioneringsaggregatet. Det krävdes 380 kilo guld och ädelstenar för att inreda toaletten och notan gick lös på 38 miljoner Hongkong-dollar. Lam Sai-wing fick sin inspiration av Lenin som sägs ha drömt om att fira den kommunistiska revolutionen genom att bygga toa letter av guld. PHOTO: GETTY IMAGES World Toilet Summit i KINA Varje år bjuder World Toilet Organization in toalettexperter från hela världen till ett toppmöte och en utställning i syfte att ge fler människor tillgång till en toalett. I år sammanstrålade man i Macau i Kina, och SCA var tillsammans med sitt varumärke Tork en av sponsorerna. SCA hade en monter där besökarna fick lära sig vikten av god handhygien och hur man minskar antalet bakterier på händerna genom att torka dem med papper. Det fanns även möjlighet att tvätta händerna och använda några av Torkseriens produkter. SCA Tork lanserades i Kina i slutet av Lam Sai-wings toalett är av 24 karats guld. 4*SCA SHAPE [4*2008] TEMA USA

5 Kvinnor pratar! En missnöjd kvinna låter många veta vad ett företag gjort för fel. Kunderna vill ha miljövänliga förpackningar Miljömedvetenheten ökar inom förpackningsindustrin. En undersökning gjord av Packaging Digest och Sustainable Packaging Coalition visar att kundernas krav är det som driver förpackningsbranschen att utveckla miljövänliga lösningar. Större varumärken och återförsäljare tar fram allt fler hållbara produkter och 53 procent säger att mer än hälften av deras kunder efterfrågar ekologiska förpackningnar. Mer än 60 procent av de tillfrågade sa att deras företag också redan hade någon form av miljöpolicy eller att en sådan höll på att utarbetas personer från förpackningsbranschen deltog i undersökningen. Kvinnor maktfaktor som konsumenter Kvinnor ställer högre krav på en produkt när de ska göra ett större inköp, som en widescreen-tv eller en soffa. I motsats till män tar hon ställning till flera variabler, skriver sajten E24. Kvinnor pratar också om sina köp med fler personer än vad män gör. Ett misstag eller en dåligt behandlad kund (som är kvinna) leder till att många får veta vad företaget har gjort dåligt. Kvinnor använder internet för att sprida information I USA står kvinnor för hela 80 procent av alla inköp, förmodligen mer eftersom kvinnor ibland använder sina mäns kreditkort. Turkar lusläser tidningen PHOTO: ISTOCKPHOTO En studie som World Association of Newspapers, WAN genomfört visar att turkar ägnar mest tid i världen åt att läsa tidningar: 74 minuter per dag i genomsnitt. På plats två följer belgare, med 54 minuter. Tredjeplatsen delas av finländare och kineser som ägnar tidningen 48 minuter per dag. Mest tidningar köps i Kina, Indien och Japan. Källa: INMA TEMA USA [4*2008] SHAPE SCA*5

6 shape cover usa redo för andra halvlek De amerikanska konsumenterna tar skydd i det bistra ekonomiska klimatet. Men i finanskrisens kölvatten har folk börjat se över sin livsstil, och vissa menar att en ny mer medveten era är i vardande. text: Theta Pavis foto: alexander pihl Närmare 20 banker har kraschat sedan slutet av 2007 och i dag är USA mitt uppe i den värsta finanskrisen sedan depressionen. Få hade kunnat ana att det amerikanska bankväsendet delvis skulle förstatligas, framför allt inte under en republikansk regering. Den ekonomiska krisen har lett till något som en del ekonomer kallar ett mind shift och har satt igång en nationell debatt om landets framtid. Vilket ekonomiskt system bör vi satsa på? Behövs det en ny sorts kapitalism? Hur kan vi hantera situationen och hur ska vi överleva den? Tittar man på de större tidskrifternas rubriker kan man bland annat läsa: Hur kapitalismen kommer att rädda oss (Forbes), Kapitalismens framtid (Business Week) och Den manodepressiva ekonomin (New York Magazine). I en intervju i tv-programmet 60 Minutes fick Ken Lewis, vd för Bank of America, som lagt beslag på såväl landets största bolåneinstitut Countrywide som Merrill Lynch, frågan om vad den nya slags ekonomin skulle kallas. Det har jag ingen aning om, men det kommer att bli någonting helt nytt, svarade han. Det som hänt är obegripligt för många, alltifrån den vanlige husägaren som plötsligt ställts inför utmätning, till förre riksbankschefen Alan Greenspan som Det finns ett nytt intresse för en mer hållbar livsstil. i slutet av oktober uttryckte bestörtning över att den fria marknadsekonomin inte lyckats bättre med att reglera sig själv. USA har överlevt konjunkturnedgångar tidigare, men vissa experter menar att det är annorlunda den här gången. För det första kan man inte skylla den nuvarande krisen på en nedgång inom en viss industri, som till exempel när IT- bubblan sprack I stället är det de så kallade subprime-lånen, en stagnerad ekonomi och fastighetskollapsen som tillsammans skapat kreditkrisen. Krediter är Wall Streets livsnerv. Det faktum att högrisklånen buntades ihop och sedan såldes vidare som investeringsobjekt innebar att problemen spred sig, säger dr Cary Leahey, vd för Decision Economics, ett konsultföretag med kontor i New York, Boston och London. Men någonting nytt håller på att hända i kölvattnet efter alla larmrapporter. Vid sidan av den allmänna debatten om den amerikanska marknadsekonomins framtid har människor börjat fundera över hur de lever. De säljer sina jättelika bensintörstande bilar och lägger mindre pengar på dyra kapitalvaror. Det finns ett nytt intresse för återvinningsbar, grön teknik och en mer hållbar livsstil. Många analytiker räknar med att bilindustrin, som står inför enorma problem, kommer att tvingas bli mer effektiv och innovativ 6*SCA SHAPE [4*2008]

7 TEMA USA Det ekonomiska systemet må ha fått sig en rejäl törn men den andra halvleken, med nya coach Barack Obama, kommer visa om den nya amerikanska livsstilen har kommit för att stanna. TEMA USA [4*2008] SHAPE SCA*7

8 shape cover genom att ta fram bensinsnålare bilar och bilar med hybrid- eller eldrift. De statliga avregleringarna, som många ger skulden för den nuvarande röran och som var en av president Ronald Reagans käpphästar, har fallit i onåd. Framöver kommer staten att ha mer kontroll, inte bara av bankerna, utan förmodligen även av andra verksamheter, som till exempel telekommunikation och sjukvård. Vissa menar att USA, även om det kommer att ta tid, till slut kan få ett mycket stabilare ekonomiskt system och en starkare demokrati. Positivt i det som hänt är i alla falla att finansmarknaden kommer att omstruktureras, och att det blir lättare att undvika att det här upprepas, säger John D Worrall, ekonomiprofessor vid Rutgers University i New Jersey. Samtidigt menar Cary Leahey att stödpaketet på 700 miljarder dollar, tillsammans med eventuella framtida stimulanspaket, kommer att ge systemet tillräckligt med likviditet för att undvika Från linneduk till fast food I spåren av finanskrisen håller de amerikanska konsumenterna hårt i plånböckerna - men man äter fortfarande ute. Michael Keller, varumärkeschef på American Dairy Queen, menar att man inom restaurangbranschen är medveten om att människor inte slutar att äta ute när ekonomin kärvar, man bara byter ner sig och äter hellre på enklare restauranger än tidigare. Det mönstret ser vi även i den här finanskrisen, och för att hålla oss flytande måste vi ha bra erbjudanden, kampanjer och lågprisalternativ, säger Michael Keller och påpekar att Dairy Queens omsättning ökat med 3,5 4 procent hittills i år. Men det finns annat konsumenterna hellre drar in på. Man märker ett tydligt minskat intresse för kapitalvaror. Det handlar i första hand om mer kostsamma investeringar som kan skjutas på framtiden, till exempel bilar och dyrare hushållsapparater, säger Patrick Anderson, vd för analysföretaget Anderson Economic Group. Många skjuter också upp sina husköp. Ekonomin inom fastighetssektorn är den värsta jag någonsin sett. Konsumenternas förväntningar på framtiden är dystra, och i takt med de allt större problemen på arbetsmarknaden har också konsumtionen minskat, säger dr Cary Leahey, vd för konsultföretaget Decision Economics. Det här är mycket viktigt eftersom den privata konsumtionen utgör två tredjedelar av landets BNP. 20 procent av alla amerikaner som har jobb är anställda inom detaljhandeln, säger Ellen Davis vid National Retail Federation. Konsumtion handlar inte bara om produkter. Cary Leahey påpekar att det som konsumenterna lägger allra mest pengar på är tjänster som sjukvård, utbildning och liknande. I slutet av oktober minskade inköpen av tjänster för första gången sedan 1991, berättar han. Marknadsundersökningsföretaget Mintel International konstaterar att prisjägare inte längre bara är de med låg inkomst som tvingas leta efter lågpriser och reavaror. I dag försöker alla hitta billigare alternativ oavsett inkomst. Rabattvaruhus, så kallade club stores och jättar som Walmart förväntas klara sig bra. 8*SCA SHAPE [4*2008] TEMA USA

9 ytterligare kriser. Människor kommer också att bli mer intresserade av gammalt hederligt sparande. Vid sidan av den ekonomiska krisen har en av de mest anmärkningsvärda amerikanska presidentkampanjerna någonsin utspelat sig. Kampen om Vita huset präglades från början av diskussionerna om de kostsamma krigen i Irak och Afghanistan, men finanskrisen dominerade snart debatten. Över en natt började människor som tidigare diskuterat utrikespolitik och sjukförsäkringar i stället tala om vilken av presidentkandidaterna som bäst skulle kunna lösa krisen. Vinnaren Barack Obamas utlovade satsningar och skattesänkningar riktar sig i första hand mot medel- och låginkomsttagare. Bland annat har Obama sagt att han vill: Slopa inkomstskatten för pensionärer som tjänar upp till dollar/år och utöka Bushs skattesänkningar för majoriteten av amerikanerna. Införa en skatterabatt på 500 dollar per person eller 1000 dollar per hushåll. Behålla det nuvarande maxbeloppet på 45 procent i fastighetsskatt. Slopa reavinstbeskattningen för små- och nystartade företag men öka den från 15 till 20 procent för dem som tjänar mer än dollar per år. Sätta stopp för kryphålen i de federala skattelagarna och spara pengar genom att gradvis dra tillbaka de amerikanska trupperna från Irak. Införa regleringar och lägga mer ansvar på låneinstituten och bankerna. Införa ett betalningsanstånd på 90 dagar vid hot om utmätning. Kräva att låneinstituten söker stöd hos regeringen för att kunna ge låntagarna anstånd. Utöka arbetslöshetsförsäkringen med 13 veckor och tills vidare göra den skattefri. Nu väntar amerikanerna, i likhet med resten av världen, med spänning på vilken taktik den nye coachen i Vita Huset lägger upp för det amerikanska laget. Juletid i kristid TEMA USA Detaljhandeln i USA ligger lågt inför julhelgen och har redan siktet inställt på det nya året. De goda nyheterna, om det nu finns några, är att de flesta återförsäljare gjorde sina beställningar långt före finanskrisen, och påverkas därför inte av kreditåtstramningarna deras varor är redan på väg, säger Ellen Davis, vd för National Retail Federation, detaljhandelns största branschorganisation i USA. Davis menar att branschen redan var förberedd på att julhandeln knappast skulle slå några omsättningsrekord. En sämre säsong ingick redan i planeringen. Tidigare år, då ekonomin var starkare, var återförsäljarna inriktade på saker som kundservice, bekvämlighet och produktkvalitet. I år är det priserna som kommer i första hand, säger Davis. Ellen Davis menar också att handlarna är väl rustade med strategier på lite längre sikt, men för ögonblicket väljer man att avvakta. Vi räknar inte med att försäljningen kommer att återhämta sig förrän under andra hälften av nästa år. Man kommer att fortsätta investera i ny teknik och utveckla nya rutiner, men för ögonblicket handlar det om att vänta ut lågkonjunkturen, säger hon avslutningsvis. Konsumenter ur alla samhällsskikt letar billigare alternativ när de äter ute. Men även om konsumenterna har snålat in på utgifterna betyder det inte att de har slutat handla för gott. Folk som planerar att gifta sig kommer fortfarande att köpa förlovningsringar men de kommer att vara lite mindre. Man kommer att fortsätta äta på restaurang, men man väljer kanske ett billigare vin till maten, säger Patrick Anderson. Mintel International menar att restaurangbranschen redan är inne i en egen konjunktursvacka. Att laga mat hemma är definitivt en trend, även om experterna menar att restauranger som har specialerbjudanden och så kallade value meals kan få kunderna att stanna. SCA i stormen USA är SCAs största marknad inom segmentet mjukpapper för storförbrukare och världens största inkontinensmarknad. Försäljningen av vardagsprodukter brukar vara stabil, även i finansiellt kärvare tider. Folk drar in på lyxvaror som bilar, men hygienartiklar som TENA behöver man alltid. Detta gäller speciellt för hygiensegmentet, som vi räknar med kommer att växa i år och nästa år, säger Spencer Deane, VP Marketing, SCA Personal Care North America. Med mindre i plånboken äter konsumenterna på billigare restauranger än tidigare när de äter ute. Vi säljer färre servetter till finare restauranger men fler servetter till snabbmatsrestaurangerna. För att hålla oss på toppen måste vi fortsätta att ta fram produkter som Xpress nap som svarar mot kundernas förändrade beteende, förklarar David Rizley, VP strategic accounts för SCA Tissue North America. TEMA USA [4*2008] SHAPE SCA*9

10 Grönt tän vinner terräng i USA shape cover Samtidigt som den amerikanska allmänheten börjar få upp ögonen för landets energi- och resursslöseri, får företagen hjälp att tänka i nya och miljövänligare banor. text: Theta Pavis foto: FEDEX Orkanen Katrina, som ödelade New Orleans sommaren 2005, förde med sig något positivt, menar miljökämpen Victoria Mills. Katastrofen blev en väckarklocka för den amerikanska allmänheten och många började tänka: Är det så här det kommer att bli om klimatet fortsätter att förändras? Victoria Mills har i elva år arbetat för Environmental Defense Fund (EDF), en ledande amerikansk miljöorganisation SCA första gröna pappersföretaget SCA Tissue var det första amerikanska pappersföretaget som certifierades av EcoLogo, en organisation som identifierar gröna produkter och tjänster som uppfyller deras miljökrav. Närmare ett dussin av SCA Torks toalettpapper har EcoLogos märkning. Det innebär att pappret uppfyller en lång rad kriterier, som att det tillverkats utan utsläpp av mätbara mängder dioxiner och består av antingen returpapper eller pappersfibrer från en hållbar skogshantering. Samtidigt måste pappret uppfylla standardnormerna för styrka och uppsugningsförmåga. Torks pappersprodukter som tillverkas i Nordamerika framställs av 100 procent returpapper. liga transportbilen med hybriddrift. Samtidigt ska man komma ihåg att FedEx fortfarande förbrukar mycket bränsle på sina längre transporter. USA är näst efter Kina det land som släpper ut mest koldioxid. Enligt det amerikanska energidepartementet ökade utsläppen av koldioxid med nästan två procent under En rekordhög notering. I jakten på grönare företagslösningar inledde EDF också ett samarbete med väldens största kafékedja, Starbucks, för att utveckla den första engångsmugg för varma drycker som delvis tillverkats av returpapper fick leverantören tillstånd av FDA (Food and Drug Administration) och Starbucks muggar innemed högkvarter i New York. Under de senaste två åren har hon sett hur intresset för miljöfrågor ökat dramatiskt i hela landet. Som ansvarig för EDF:s företagssamverkan hjälper Mills företag att hitta lösningar för att minska slitaget på miljön, med allt från hybridbilar till pappersmuggar av returpapper. För tio år sedan var det svårt att få företagen att ens svara på telefonsamtal. I dag är det annorlunda. Vi har helt enkelt inte möjlighet att hjälpa alla, säger Mills. EDF försöker hitta miljölösningar som är ekonomiskt hållbara för enskilda företag för att också få andra inom industrin att haka på. Det innebär kort och gott att organisationen lägger fram sina idéer om hur ett företag kan göra sin verksamhet grönare. År 2000 kontaktade EDF transportföretaget FedEx med Victoria Mills. ett förslag om att gemensamt utveckla den nya generationens transportfordon. Tillsammans satte de upp ett antal miljömål och tog därefter fram och testade olika prototyper presenterade FedEx den första kommersiellt tillgäng- Idag fem år efter att FedEx inledde samarbetet med EDF finns runt 37 modeller av hybridfordon på marknaden. Hybridbilar har blivit populära bland en rad olika företag, allt från energibolag till sophanteringsföretag. 10*SCA SHAPE [4*2008] TEMA USA

11 k TEMA USA håller i dag 10 procent returpapper. Förutom muggar har många företag insett att just papper kan vara en bra inkörsport till en grönare värld. I Europa använder man returpapper i betydligt större utsträckning än i USA. Det är inte förrän nu som amerikanska företag har börjat använda returpapper till böcker, kataloger, kontorspapper och tidskrifter, säger Mills. Över huvud taget ser Mills hur amerikaner blir allt mer medvetna om sina konsumtionsvanor. Även rent demografiskt håller det amerikanska samhället på att förändras. Den gamla drömmen om ett stort hus i förorten bleknar i takt med att långpendlandet med bil blir allt dyrare och mer resurskrävande. Trots vissa framsteg under senare tid är USA långt efter den övriga världen när det gäller miljölagstiftning. Europa har hårdare regler för kemikalier och till och med Asien har strängare krav på bränsleekonomi för bilar. I Europa, påpekar Mills, där befolkningstätheten är hög, har människor länge haft en sparsammare livsstil. I USA har vi aldrig tidigare behövt bekymra oss om utrymme, energi och naturresurser, säger hon. Men nu är det hög tid att vi tänker om och inser våra begränsningar. Miljösatsningar trots finanskris Totalt sett uppgav 47 procent av alla vuxna amerikaner att de kunde tänka sig att betala mer för miljövänliga produkter. Några exempel: 64 procent av dessa var villiga att betala mer för en hybridbil. 63 procent kunde tänka sig att betala mer för ekologiska, rättvisemärkta eller lokalt tillverkade livsmedel. 62 procent skulle gärna lätta på plånboken för att köpa gröna/ekologiska rengöringsmedel. 57 procent kunde tänka sig att betala lite mer för produkter tillverkade av återvunnet material. TEMA USA [4*2008] SHAPE SCA*11

12 shape cover gröna örnar m När Philadelphia Eagles spelare tar den amerikanska fotbollsplanen i besittning är det inte bara dräkterna som lyser grönt. Klubben har miljötänk i varje detalj. text: Nancy Pick photo: philadelphia eagles Hur skulle du föreställa dig den typiske amerikanske fotbollssupportern? Förmodligen som en ölbälgande, pommes frites-glufsande genomsnittskille som gärna skryter om sin nyinköpta bil, eller hur? Knappast någon som säg, värnar om miljön. Men det här är något som den amerikanska fotbollsklubben Philadelphia Eagles vill ändra på. Under ledning av ägarna Jeffrey Lurie och Christina Weiss Lurie har Eagles inlett en ambitiös kampanj med namnet Go Green. Sedan projektet startade för fem år sedan har lagets ledning investerat i vindkraft, återvunnit hela berg av skräp från sin arena, övergått till biologiskt nedbrytbara ölmuggar, planterat skog och utrustat arenans alla toaletter med toalettpapper av returpapper. Och mer blir det. I USA har fotbollslagen hög status och får mycket exponering i alla media. Vi försöker utnyttja vårt varumärke för att lyfta fram de här frågorna, säger Mark Donovan, chef för Philadelphia Eagles affärsverksamhet. Det skadar inte heller att Eagles dräkter är gröna, även om det är en ren tillfällighet. När Go Green-kampanjen inleddes var Leonard Bonacci, Eagles evenemangsansvarige, tveksam. Han antog att det var svårt att vara trovärdig som miljökämpe. I dag vet jag att minsta insats räknas. Från början var jag totalt emot hela idén. Jag var orolig för att bli anklagad för att inte vara tillräckligt grön. I dag vet jag att minsta lilla insats räknas. Men Eagles nöjer sig inte med små insatser. Varje år förbrukar publiken på hemmamatcherna över en miljon plastmuggar övergick arenan till nedbrytbara muggar tillverkade av PLA, som framställs av majs. De genomskinliga plastmuggarna bär märket Greenware och bryts ner på cirka tre månader i en vanlig kompostanläggning. Burkarna och flaskorna är också många efter en match nyligen samlades 5,5 ton returmaterial in. Supportrarna hjälpte till genom att slänga sina tomburkar i särskilda blå återvinningstunnor. Också utanför arenan gjorde Eagles personal en insats. På parkeringsplatsen delade de ut återvinningssäckar till fans som hade efterfest och serverade mat och dryck direkt ur bilarnas bakluckor, så kallade tailgate parties. Men för Eagles räcker det inte med att väga det återvinningsbara materialet numera mäter man allt! När arenan Lincoln Financial Field invigdes 2003 låg elförbrukningen på 23 miljoner kwh. I år försöker personalen minska den siffran till närmare hälften, 14 miljoner kwh. Skillnaden motsvarar den mängd vindkraft som laget investerat i för att kompensera för organisationens energiförbrukning. Personalen på arenan har till och med gjort miljötänkandet till en tävling. Två anställda turas om att släcka ner strålkastare och tv-apparater på arenan efter matcherna. Tävlingen går ut på att få de lägsta värdena på el-mätarna. Varje gång laget hyr in en entreprenör ber man om ett miljövänligt eller grönt alternativ, även om det kostar mer. Oftast går ägarna med på att betala de extra pengarna. Om man tittar på varje del av verksamheten så hittar man ständigt nya 12*SCA SHAPE [4*2008] TEMA USA

13 TEMA USA ed gröna mål Medan Philadelphia Eagles står för underhållningen tacklar ledningen problemen med arenans sophantering. TEMA USA [4*2008] SHAPE SCA*13

14 shape cover Miljömedvetenhet genomsyrar varje beslut hos klubben Philadelphia Eagles. Till och hemmaarenans gräs sköts med ekologisk gödsel. områden där man påverka miljön, säger Mark Donovan. Miljömedvetenheten påverkar varje inköpsbeslut hos Eagles, alltifrån återvunna fibrer i mattorna på kontoret till miljövänliga väggfärger. Lågenergilampor används överallt där det är möjligt. Biljetter och program trycks på returpapper. Till och med arenans gräsplan sköts med ekologiskt gödsel. Supportrar som kör bil till arenan erbjuds att köpa ett träd till Eagles skog för att kompensera för avgasutsläppen. De som kör 8 mil eller kortare planterar ett träd och de som kör 20 mil planterar två. Träden är inte billiga de kostar 62 dollar styck. Hittills har träd och buskar planterats i skogen som är belägen i den vackra Neshaminy State Park vid Delawarefloden. Vi gör en bit av Philadelphia lite grönare. Det är ju vårt hem och vi har skapat en plats som vi vet kommer att finnas kvar i generationer, säger Leonard Bonacci. Även privat uppmanas Eagles personal att köpa vindkraft från elbolagen, vilket är dyrare än vanlig el. När kostnaden för de anställda visade sig bli högre än beräknat betalade Eagles ägare mellanskillnaden. Personalen uppmanas också att lämna in allt ifrån batterier till lampor för återvinning. Det här är så långt från greenwashing man bara kan komma, säger Leonard Bonacci och syftar på ett begrepp som betyder att man ger sken av att göra mer för miljön än vad man egentligen gör. Som anställd är man verkligen tacksam över att få vara en del av det här projektet. När det gäller vår typiske supporter så har han ännu inte gått över till vegetarisk sushi och ekologiska sallader. Fotbollsfansen håller på traditionerna som påbjuder stora mängder öl och pommes frites. Men i dag samlas frityroljan in och raffineras till biodiesel. Längre fram hoppas Eagles ledning att kunna använda det här bränslet i arenans fordon. Cirkeln är med andra ord sluten det eviga kretsloppet. Och grönare än så kan det inte bli. SCA och Eagles ett vinnande team När SCA 2006 flyttade sitt huvudkontor för den amerikanska verksamheten till Philadelphia funderade ledningen över vilka företag man ville inleda samarbete med. De kände till Philadelphia Eagles satsning på Go Green och visste att SCAs Tork-produkter av återvunnet material skulle passa in bra i kampanjen. Eagles stod högst upp på vår önskelista, berättar Don Lewis, vd för SCA Tissue North America. SCAs servett Xpressnap användes redan på Eagles hemmaplan, Lincoln Financial Field. Men det skulle bli mer blev det Tork för hela slanten med såväl handdukar som toalettpapper av returpapper. Samarbetet har varit fantastiskt, säger Lewis. På arenans toaletter har SCA satt upp skyltar som berättar om företagets engagemang i miljöfrågor och på servetthållarna i matserveringarna syns Eagles Go Green -logga. Efter framgångarna med Eagles har SCA utvidgat sin verksamhet till andra sportarenor, bland annat Air Canada Center i Toronto och Real Salt Lake Soccer Stadium i Utah. 14*SCA SHAPE [4*2008] TEMA USA

15 like that s going to happen. so make sure you re protected with tena. TENA Ultimate Pads provide outstanding protection. They feature a multi-inlet top sheet that absorbs liquid quickly to help keep you dry and comfortable. And like all TENA products, they are specially designed with micro-beads inside the pad to quickly lock in liquid and fight odor. Real Protection. For real life. Found in aisles where bladder control products are sold. Consult your doctor about bladder control problems. TENA is a registered trademark of SCA Hygiene Products.

16 trend den grånande framtiden är För den som vill jaga framtida konsumtionstrender är Florida ett bra första stopp. På vissa platser är mer än hälften av befolkningen över 65 år men våga inte kalla dem gamla. Text: Mattias Andersson Foto: istock Den som vill ta en titt på hur framtiden kommer att te sig kan bege sig till The Villages i den amerikanska delstaten Florida, en dryg timme nordväst om Orlando. The Villages är en samling samhällen byggda för och marknadsförda mot åldersgruppen 55+, i huvudsak pensionärer. Med vältrimmade gräsmattor, modern shoppingcentrumarkitektur, 20 golfbanor och ett ambitiöst aktivitetsprogram 365 dagar om året, liknar det ett Disneyland för seniorer. På många sätt är idag Florida med sina 18 miljoner innevånare och USA:s fjärde största stat en bild av det framtida USA. Ingenstans finns idag fler gamla amerikaner än i Florida, samtidigt ligger staten trea i befolkningstillväxt. Den åldrade befolkningen sätter sin prägel på delstaten på en rad olika sätt. Pensionärerna beräknas genom sina pensioner och besparingar bidra mer till delstatens ekonomi än de två andra stora näringarna turism och jordbruk tillsammans. Ingenstans i USA är vägskyltarna större, en anpassning till äldre förares försvagade syn. Den lokalpolitiker som vill bli omvald bör intressera sig för äldrevård snarare än för skolor. Men den lönsamma förmågan att locka pigga och välbeställda pensionärer kommer under kommande årtionden att skapa stora ekonomiska utmaningar. I Charlotte County är idag över hälften av befolkningen över 65 år. Experter har räknat ut att om 20 år kommer hälften av befolkningen att va- ra kring 85 år. Om de allra flesta friska 65-åringar klarar sig på egen hand, så kräver hälften av 85-åringarna någon form av hjälp. Vilket innebär att var fjärde kommuninnevånare i framtiden kommer att behöva hjälp eller vård. Floridas försök att hantera frågan studeras med stort intresse av deras kollegor i övriga världen. Här bjuds nämligen en försmak av den demografiska utveckling som väntar även stora delar av Europa samt Japan under kommande årtionden. Men också för företag och marknadsförare finns här läxor att lära när en grånande värld skapar nya förutsättningar och möjligheter. I takt med att västvärldens befolkning blir allt äldre, träder seniorerna fram 16*SCA SHAPE [4*2008] TEMA USA

17 vår Seniorerna blir allt större makthavare i konsumtionssamhället. som konsumtionssamhällets allt mer dominerande makthavare. När de första kullarna i den så kallade baby boom-generationen (födda mellan 1946 och 1964) nu tar steget över till pensionärstillvaron innebär det ett skifte av historiska proportioner. År 2015 kommer gruppen 50+ i USA att kontrollera 60 procent av nettoförmögenheten och stå för 40 procent av konsumtionen enligt beräkningar från konsultföretaget McKinsey. TENA ÖKAR MED WALMART SCA är världsledande inom inkontinensskydd med 26 procent globalt, 40 procent i Europa och 19 procent i USA. Inkontinensmarknaden i USA är den största i världen, uppskattningsvis 2,2 miljarder USD, och vi räknar med att TENA kommer att fortsätta sin försäljningsökning, trots att konjunkturen viker, säger Spencer Deane, vice president Marketing, SCA Personal Care North America. TENA det snabbast växande märket för inkontinensprodukter hos Walmart, en amerikansk återförsäljare i lågprissegmentet som spås goda tider i lågkonjunkturen, säger Spencer Deane. I USA uppskattas var fjärde kvinna över 35 år någon gång ha upplevt problem att hålla tätt. Hos män uppkommer problemen mestadels senare i livet, ofta i samband med prostataproblem. För en rad företag och branscher kommer gruppen att stå för den största delen av försäljningen i framtiden. De shoppingtokiga tonåringarna överträffas numera av sina mödrar; kvinnor mellan 45 och 54 år spenderar mer i modebutikerna än någon annan åldersgrupp. Budskapet är tydligt, de industrier som fortsätter att fokusera på att fånga upp ungdomsmarknaden kommer att förlora stort, konstaterar Philip Taylor, forskare med inriktning på äldre och arbetsmarknad vid Swinburne University of Technology i Australien. Marknadsföring mot den generation som ofta betecknas som jag-generationen är en tuff uppgift. Det gäller att erbjuda produkter och tjänster anpassade till gruppens behov, utan att antyda ordet äldre. Att sätta en grå ton på varumärket kan vara förödande för den som vill sälja till en generation som anser att ålder bara är en siffra. En trend som går att studera på parkeringsplatser vid golfbanor och shoppingcentra. Känsligt koppla ihop inkontinens och ålder Ålder är ett känsligt ämne för de som nu närmar sig pensionsåldern. Det ställer krav på marknadsföringen, inte minst av inkontinensprodukter. Även om man säljer en produkt, som i vårt fall inkontinensprodukter, gäller det att inte knyta produkten för starkt till ålder, konstaterar Spencer Deane, Vice President Marketing vid SCA Personal Care North America. Inkontinensprodukter är bra exempel på produkter där utvecklingen drivs av den demografiska vågen. Försäljningen spås överträffa BNPutvecklingen under kommande år. I USA är hälften av marknaden drygt en miljard dollar årligen inom retail. Något som ökat behovet av marknadsföring mot konsument. Det gäller att träffa rätt och att inte puffa in kunderna i ett åldersfack de inte trivs i. Den starkaste trenden just nu inom innovation är produkter anpassade till män och kvinnors olika behov, berättar Spencer Deane och fortsätter: Den stora utmaningen är att nå männen, som är mycket mindre öppna om den här typen av besvär jämfört med kvinnor. Exempelvis är online information en bra kanal för den som söker information diskret. En annan fråga är var någonstans i butiken produkter placeras. Idag finns de på inkontinenshyllan, men vi kanske ska placera dem med rakhyvlar och andra hygienprodukter riktade till män? TEMA USA TEMA USA [4*2008] SHAPE SCA*17

18 trend utsläppsrätter HETARE I USA Trots att Europas handel med utsläppsrätter inte dragit ned några större ovationer har intresset för själva idén ökat. Tio delstater i USA har nu inlett ett projekt som kallas Reggie och som ska begränsa koldioxidutsläppen. text: Nancy Pick foto: istock Europa var först med att handla med utsläppsrätter enligt det så kallade EU Emissions Trading Scheme (EU ETS). Än så länge är det svårt att se några stora miljömässiga fördelar av EUs program, säger Per-Erik Eriksson, energichef på SCA. Men de europeiska regeringarna är ändå fast beslutna att fortsätta satsningen. Hittills har systemet i princip bara bidragit till att driva upp de europeiska elpriserna. Under hösten har en grupp amerikanska delstater presenterat ett liknande system. Tio delstater från Maryland till Maine har arbetat fram sitt eget system för handel med utsläppsrätter, helt utan inblandning av den federala regeringen. Projektet går under namnet Reggie (Regional Gas Initiative) och omfattar endast kraftverk. Det regionala kraftverken köper sina utsläppsrätter på marknaden eller på auktion. Delstaterna siktar på att till 2019 ha minskat kraftverkens koldioxidutsläpp med 10 procent jämfört med de nuvarande nivåerna. Till skillnad från det amerikanska initiativet delar det europeiska systemet ut fria kvoter till de tunga industrier som har Många bäckar små SCA Americas försöker ständigt hitta nya vägar att minska utsläppen av koldioxid, inte bara vid sina fabriker, utan också på sina kontor. Därför har företaget: Installerat 115 solpaneler vid SCA Tissue Service Excellence Center i Neenah, Wisconsin. Förlagt SCA Americas huvudkontor intill Philadelphias största järnvägsstation för att underlätta resor till och från jobbet med allmänna transportmedel. Uppgraderat kontoren i Neenah Philadelphia för att möta de strikta gröna kraven som utformats av Leadership in Energy and Environmental Design. Inrett duschrum på kontoret i Philadelphia för att uppmuntra personalen att cykla till arbetet. störst utsläpp, det vill säga energiproducenter och basindustrin. De som inte utnyttjat sina kvoter, som exempelvis SCA, kan tjäna pengar på att sälja överskottet på marknaden för utsläppsrätter. Finns det något bättre sätt att minska koldioxidutsläppen? Det är svårt att se att det skulle finnas en perfekt och heltäckande lösning. Beskattning kan tyckas gammalmodigt, men då undviker man i alla fall bieffekten med windfall profits till kraftbolagen, säger Per-Erik Eriksson. I fas 1 ( ) av EUs program ledde ett överskott av tilldelade utsläppsrätter till att marknaden kollapsade. Med ett överskott av utsläppsrätter på marknaden sjönk marknadspriserna kraftigt våren I januari 2008 gick EU ETS in i sin andra fas. För att stimulera marknadspriserna och därmed miljöinvesteringar drog man ner antalet utsläppsrätter med cirka 10 procent. Varje år måste företag som deltar i systemet deklarera sina utsläpp mot tilldelningen. De som släpper ut mer koldioxid än tilldelat måste köpa in motsvarande utsläppsrätter från marknaden. Om man vid deklarationstillfället inte har tillräckligt med utsläppsrätter utgår en straffavgift på 100 euro per ton. När EU-systemet går in i sin tredje fas kan företagen bli tvungna att köpa sina kvoter på auktion. 18*SCA SHAPE [4*2008] TEMA USA

19 TEMA USA SCA säljer överskottet SCA spelar en aktiv roll i EU Emissions Trading Scheme (EU ETS), ett program som syftar till att minska utsläppen av koldioxid genom att utnyttja marknadskrafterna. Varje år får SCA utsläppsrätter för 32 av sina europeiska anläggningar i bland annat Tyskland, Italien, Sverige och Storbritannien. Utsläppsrätterna kommer att delas ut gratis åtminstone till Hittills har SCA släppt ut mindre koldioxid än vad utsläppsrätterna medger, delvis beroende på att SCA, där det varit möjligt, övergått till biobränsle och naturgas. Enligt EU ETS kan företaget sälja sitt överskott av kolkrediter på marknaden. SCA tjänar årligen omkring fyra miljoner euro (enligt rådande marknadspriser) på sina kolkrediter. Tidigare har SCA också investerat sina överblivna utsläppsrätter i olika projekt inom Clean Development Mechanism, ett EU-initiativ för att stödja användningen av alternativa energikällor i utvecklingsländer. TEMA USA [4*2008] SHAPE SCA*19

20 trend TEMA USA Demografin sätter tumskruvar på den så kallade sandwich-generationen. Allt fler hamnar i kläm mellan barn, åldrande föräldrar och tuffa krav på arbetsplatsen. Text: mattias andersson foto: getty images Miljontals amerikaner har idag ansvar för både småbarn, en karriär och allt skröpligare föräldrar. De har kommit att kallas Sandwichgenerationen då de är pressade från båda sidor i den demografiska ålderstrappan. Enligt en studie utförd vid Portland State University i Oregon tar mellan 9 och 13 procent av amerikanerna i åldrarna mellan 30 och 60 år hand om både barn och föräldrar. Omsorgen om gamla föräldrar kan stäcka sig från att hjälpa till med läkarbesök till att bli sambo och hemvårdare på heltid. Många känner ett tryck från de egna föräldrarna som i många fall inte vill flytta in på äldreboende att ställa upp som hemvårdare trots att uppgiften snabbt kan bli en heltidssyssla. Fler kvinnor har lämnat hemmafrurollen för egna karriärer eller försörjning och tvingas göra ett val att ta hand att-göra-lista för sandwichgenerationen 08:05 Lämna Jacob på dagis 09:00 Möte med projektgruppen 10:30 Hämta mamma, följa med till doktorn 13:00 Skicka pengar till Sarah på college 14:00 Ringa pappa och kolla att han tagit hjärtmedicin 15:30 Konferenssamtal 16:00 Köra Elisabeth till flygplatsen, flyg till Seattle för att besöka mamma på sjukhuset 16:30 Hämta Jacob och Robin till fotbollsträning. Kom ihåg skydd och kläder! 17:30 Maila rapport till HQ 19:00 Läxkoll med Robin. Ringa Sarah Ringa pappa och kolla att han tagit medicin nästa läkarbesök? om föräldrarna, vilket gör situationen till en tydlig fråga i samhällsdebatten. Och gruppen växer stadigt i takt med att 80-plussarna blir fler. 20 miljoner amerikaner uppskattas ha minst en hjälpbehövande förälder. Frånvaro från jobbet för vård av föräldrar börjar bli en allt större källa till produktionsbortfall på amerikanska arbetsplaster. Enligt en uppskattning från MetLife Mature Market har arbetsgivarnas nota för anställdas vård av föräldrar växt från USD 11, 5 miljarder 1997 till USD 29 miljarder i år. De anställda förlorar lön, förmåner och pension. Ett växande, men ännu relativt liten andel, företag har tecknat försäkring för att anställdas föräldrar ska få hjälp via hemvårdsföretag. Många väljer också att gå ner i arbetstid eller sluta arbeta helt för att klara livspusslet. En växande andel av våra kunder för inkontinensprodukter är anhöriga som tar hand om sina föräldrar, konstaterar Spencer Deane, Vice President Marketing vid SCA Personal Care North America. Vi jobbar aktivt med att det ska bli enklare för de här stressade vårdgivarna att hantera inkontinens och förse dem med produkter som är tillförlitliga. 20*SCA SHAPE [4*2008] TEMA USA

21 Marcus har världen i grytan TEMA USA det här är marcus Namn: Marcus Samuelsson. Ålder: 38 år. Bor: Lägenhet i Harlem, New York. Familj: Ja, i Sverige, USA och Etiopien. Marcus Samuelsson är i dag en av de största kockarna i den mördande konkurrensen i New York. Men det var hemma i köket hos mormor Helga i Sverige som allt började. Text: Per Öqvist photo: scanpix, pressbilder Yrke: Krögare, författare, TV-kock och adjungerad professor i internationell måltidsvetenskap vid Umeå Universitet. Krogar: Aquavit i New York, Stockholm och Tokyo. Japanska Riingo på Manhattan. AQ Cafe i Scandinavian House. Merkato, afrikansk restaurang i The Meat Packing District i New York. Marc Burgers i Chicago och Los Angeles samt Street Food i Stockholm. Fritidsintressen: Spelar fotboll, målar och är på lantstället i Smögen. Egna köket: Stor gasspis, bra knivar som slipas dagligen och rejäla pannor. Aquavit utsågs nyligen till New Yorks nionde bästa restaurang. Redan 1999 utsågs dock dess krögare Marcus Samuelsson till Rising Star Chef of the Year på Manhattan. Fyra år senare fick han ta emot prestigefyllda James Beard Award som bäste kock i New York. Han blev den yngste kocken någonsin i New York som fått en trestjärnig recension av New York Times. På Aquavit i New York har alltid 30 procent av kockarna i köket varit svenska, ett sätt att hålla ursprunget levande. Marcus är stolt över att kunna hjälpa svenska kockar på samma sätt som han själv fick en chans som ung och okänd. Inget annat ger mig lika mycket glädje som att se dessa unga människor utvecklas. Jag har haft 110 svenska kockar på mina restauranger genom åren. Marcus Samuelsson har också restauranger i Tokyo, Stockholm, Los Angeles och Chicago. Och ett bageri mitt på Manhattan. Han har gett ut kokböcker och gjort TV-shower i USA och Sverige. Mindre känt är att han är adjungerad professor i internationell måltidsvetenskap i Umeå. Marcus säger att det inte finns någon hemlighet bakom hans framgångar, mer än hårt jobb, uthållighet och att vara strukturerad. Och en passion för mat. När jag pratar om passion, menar jag passion med ett stort utropstecken! TEMA USA [4*2008] SHAPE SCA*21

22 profil New York är perfekt för den som är intresserad av mat. Du kan få en fantastisk matupplevelse för bara några få dollar, säger Marcus Samuelsson. Mitt matintresse är verkligen äkta! Alla människor har sin historia och jag har tagit in min egen historia i det jag gör. Ska man försöka hitta någon hemlighet är det kanske just hans uppväxt, inte minst mormor Helga, vars influenser inte kan underskattas. Hon gjorde all mat från grunden. Det handlade inte bara om matlagningen. Hon odlade lök, plockade äpplen från egna äppelträd och såg skogen som ett skafferi fullt av bär och svamp. Hon tittade aldrig på TV, utan lade de timmarna på matlagning. Alla hjälpte till, det var ett slags storhushåll. Som sjuåring visste jag att om jag inte ville hjälpa till skulle jag inte hälsa på mormor. När Helga, präglad av det gamla Fattigdomssverige, pratade om kaffe var det inte frågan om espresso eller latte, utan kaffe på andra koket. På Manhattan hamnade Marcus först i Hell s Kitchen. Efter många år flyttade han nyligen till Harlem, en stadsdel under snabb omvandling. Vad jag älskar i New York är mångfalden av personer, vilket skapar en mångfald av religioner, åsikter, kultur och inte minst mat. För en matälskare är New York klockrent. För några dollar kan man få en fantastisk matupplevelse. Och ingen behöver snegla på vad som gäller. New York är fullt av oaser, där det som är viktigt i väst inte dominerar. I Chinatown märkte man knappt ens av presidentvalet... Mattrender är något Marcus Samuels- Det är dag för västvärlden att också se allt bra och spännande i Afrika son inte vill prata om. Till skillnad från mode, där han älskar trender, menar han att det tar flera år att lära sig nya matvanor. Han ser dock ett antal förändringar. På samma sätt som vi bestämmer vad vi ska lyssna på bland tusentals låtar i vår ipod, vill vi ha valfrihet när det gäller mat och dryck. Vi vill veta mer om ekologiskt och närproducerat. Och dit vi reser, och de länder folk vi möter kommer ifrån, den maten blir vi nyfikna på. De etniska köken gör allt starkare intryck. Det räcker inte längre att säga kinesiskt, gästerna vill veta vilken del av Kina det handlar om. Vi kommer snart att vilja lära oss mer om afrikansk mat, för det är den sista stora kontinenten som är outforskad av oss i väst. Marcus Samuelsson föddes 1970 i Etiopien som Kassahun Tseige, i en liten by nordöst om Addis Abeba. Hans mor dog i TBC, en sjukdom även Marcus och hans storasyster Fantaye led av. Deras far, prästen Tseige, bar dem flera mil till ett barnhem i Addis Abeba, för att de skulle överleva. En sjuksköterska från Röda Korset ordnade så att Lennart och Ann Marie Samuelsson från Partille adopterade de två syskonen. Efter att jag för några år sedan fick veta att min biologiska far ännu var i livet har jag varit i Etiopien många gånger. Jag minns inte något från mina tre första år, däremot har jag fått så mycket berättat för mig som blivit ett slags minnen. 22*SCA SHAPE [4*2008] TEMA USA

23 s En tredjedel av kockarna på Aquavit är svenska. TEMA USA Fem köksråd: 1. Vänd dig till din familj och dina släktingar och skapa en familjebok med de bästa recepten och favoriter från när du var liten. Det blir ett jättefint arv som du i framtiden kan skänka till dina barn. 2. Välj mat som du redan kan laga, men våga utmana dig själv med nya kryddor. 3. Låt dig inspireras av de etniska köken. 4. Bygg upp ett spännande skafferi med olika oljor, kryddor och tillbehör. 5. Våga använda annorlunda tillagningsmetoder som ånga, teppanyaki, tajinegrytor av lera och gaswok. i höstas gav han ut boken Africa on my mind, mycket för att det bland alla tusentals kokböcker fanns så få böcker om afrikansk matlagning. När vi hör om Afrika på nyheterna, handlar det mest om krig, aids, torka och svält. I väst ser man på Afrika som en fattig lillebror som man måste hjälpa. Det är dags för västvärlden att också se allt bra och spännande i Afrika. Det är inte bara misär och fattigdom, vi har mycket att lära av oss av dem. Dans och musik är de enda områden vi börjat ta till oss lite afrikanska influenser från. Ofta reser Marcus till olika delar av världen, inte minst för att prova mat från olika kulturer. Hans råd är att före resan googla på recept och artiklar om matkulturen i länderna man ska till. Och, inte minst, ta reda på vilka krogar lokalbefolkningen äter på. För att vara kock är Marcus Samuelsson ovanligt smal, trots att han älskar mat. Han tränar hårt flera gånger i veckan, går på gym och löptränar. Att stå hela dagarna i ett restaurangkök tar på benen och ryggen. Ibland känns det som om jag vill dricka en hel flaska olivolja för att smörja lederna, så ont gör det i kroppen. Marcus Samuelssons Aquavit på 55th Street hyllar Skandinaviens klassika designers och deras möbel-och inredsningstradition. Restaurangen är i dag rankad som den nionde bästa i New York. TEMA USA [4*2008] SHAPE SCA*23

24 teknik Bartons mjukpappersfabrik i Alabama satsar hårt på miljön med en toppmodern reningsanläggning med aktivt slam. Här passerar 15 miljoner liter avloppsvatten varje dag. text: Alexander Farnsworth illustration: leif Åbjörnsson kreativ vattenvård En av SCAs viktigaste prioriteringar är att bevara miljön samtidigt som man utnyttjar företagets resurser så långt det är möjligt. När Bartons mjukpappersfabrik i Alabama byggdes 2003 installerade man därför en toppmodern reningsanläggning där avloppsvattnet renas med aktivt slam. Fabriken ligger nära staden Cherokee vid Tennesseefloden och har en årlig kapacitet på ton papper som används för tillverkning av servetter, pappershanddukar och toalettpapper. SCA är en av de tre största aktörerna på den amerikanska och kanadensiska marknaden för mjukpapper för storförbrukare, så kallade Away from homeprodukter. Allt råmaterial kommer från regionen och består av praktiskt taget 100 procent returpapper från kontor och hushåll samt av wellpapp. Allt returmaterial måste tvättas och avsvärtas innan det kan förvandlas till nytt papper. Det innebär att Bartonfabriken, som hämtar sitt vatten från Tennesseefloden, måste lägga ner mycket möda på att rena vattnet innan det släpps tillbaka i floden igen. Enligt Randy Paff, teknisk servicechef vid Barton, renas 15 miljoner liter vatten i anläggningen varje dag. Systemet har kapacitet för 20 miljoner liter för att hantera den nyligen genomförda utbyggnaden av verksamheten. För närvarande släpper vi bara ut omkring 10 procent av den mängd delstaten ger oss tillstånd för. Det innebär att vi i genomsnitt avlägsnar mellan 99,6 och 99,7 procent av avloppsslammet, vilket är långt mer än vad delstaten och EPA (det amerikanska naturvårdsverket) kräver, säger Paff fick Bartonfabriken miljöpriset Pollution Prevention Achievement Award av Alabamas miljövårdsmyndighet för fabrikens utmärkta miljötänkande och design. Reningen av avloppsvattnet som kommer från av- Målet är att förvandla avfall till något användbart. färgning, papperstillverkning, spillvatten, ångpannor och övrig förbrukning inleds med en mekanisk rensning som också kallas grovrensning. Nästa steg är en primär filtrering där avloppsslammet får sjunka till botten i tanken innan det avlägsnas och matas genom en skruvpress för avvattning och transport till soptipp. Det renade vattnet passerar över avskiljare högst upp i filtret och vidare till kyltornet innan det slutligen hamnar i luftningsbassängen. I luftningsbassängen och selektorerna (15 miljoner liter) tillförs luft och näringsämnen. Mikroorganismer, vanligtvis kallade bugs, renar vattnet ytterligare genom att bryta ner de organiska föroreningarna. Det sista steget kallas sekundär rening. Här får avloppsslammet sjunka till botten av tanken, precis som i det första steget. Detta avfall är till största delen biologiskt och återvinns därför för att sedan gå tillbaka till selektorerna och luftningssystemet. En del av avfallet renas och skickas till skruvpressen. Processen kräver en hel del övervakning och provtagning, bland annat av det slutliga utsläppet som passerar genom en avskiljare för att minska skummet, innan det renade vattnet släpps ut via spridare längs botten av Tennesseefloden. Paff berättar att fabriken försöker hitta alternativ till de soptippar där man deponerar slammet som fabriken genererar. Att använda slammet inom takpannetillverkning eller som bränsle vid ångproduktion är två alternativ vi tittar närmare på. Målet är att förvandla vårt avfall till någonting användbart. Vi försöker hela tiden att vidareutveckla våra processer, säger han. 24*SCA SHAPE [4*2008] TEMA USA