Statsstöd och egenansvar en karakteristik av statens idrottspolitik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statsstöd och egenansvar en karakteristik av statens idrottspolitik"

Transkript

1 Statsstöd och egenansvar en karakteristik av statens idrottspolitik Ända sedan början av 1900-talet har idrottsrörelsen åtnjutit statsunderstöd. Utan tvekan har detta varit av stor betydelse för dess utveckling till en av Sveriges största massrörelser. Men samtidigt aktualiserar statens stöd ett frihetsproblem. Hur stort inflytande har egentligen staten över svensk idrott? Ja, vad är statens idrottspolitiska intressen och motiv, och är de förenliga med tanken på en fri och självständig folkrörelse? Johan R Norberg Historiska institutionen, Stockholms universitet Idrottsvetenskapliga programmet, Malmö Högskola Statens relation till idrottsrörelsen ett omdebatterat ämne I svensk idrottshistorisk forskning har relationen mellan staten och idrottsrörelsen sedan länge varit ett framträdande debattämne. Detta är inte konstigt. Ända sedan början av talet har idrottsrörelsen uppburit ett regelbundet och med tiden synnerligen omfattande - statligt stöd. Dessutom har kontakterna mellan staten och Riksidrottsförbundet, RF, varit nära och intensiva. Visserligen är just samverkan och en samförståndsanda mellan staten och frivilliga organisationer vanligt förekommande i svensk politik. Det är något som i internationella jämförelser brukar framhållas som typiskt för den svenska modellen. Men även med svenska mått kan förhållandet mellan staten och idrottsrörelsen betraktas som exceptionellt. De forskare som studerat svensk idrottspolitik har framförallt frågat sig om statens stöd påverkat idrottsrörelsens självständighet. Problemställningen aktualiserades redan 1953 av statsvetaren och folkrörelseforskaren Hilding Johansson. Hans slutsatser blev försiktiga. Visserligen noterades att idrottsrörelsen hamnat i ett beroendeförhållande till staten på grund av det statliga stödet. Men samtidigt underströk Johansson att detta beroende inte på något sätt kunde jämföras med den statsdirigering som under mellankrigstiden präglat idrotten i vissa av Europas diktaturstater. 1 Drygt 30 år senare, 1987, gjorde historikern Jan Lindroth en liknande bedömning. Visserligen påpekade han att RF:s funktion som ställföreträdande myndighet på idrottens område kan ses som det slutliga resultatet av den utvecklingsprocess som lett till en symbios mellan fri folkrörelse och statsmakt. Men samtidigt konstaterade han att samarbetet mellan RF och staten - åtminstone på ytplanet - fungerat väl, samt att en bedömning i sista hand blir avhängig vilken typ av folkrörelser man vill ha, sammanvävda med och ekonomiskt beroende av statsmakterna eller självständiga och i hög grad privatfinansierade. 2 Betydligt mer kritisk är statsvetaren Hans-Erik Olson. Enligt Olson måste en organisation stå helt fri från staten för att förtjäna epitetet folkrörelse. Inte förvånande menar han vidare att RF redan på 1930-talet framträdde som ett statligt ämbetsverk i den ideella organisationens klädsamma dräkt. 3 Forskarna skilda bedömningar har flera orsaker. Först och främst finns alltjämnt mycket få explicita studier av idrottsrörelsens relation till staten. Framförallt utvecklingen under efterkrigstiden är till stor del outforskad. Dessutom har analyserna påverkats av att forskarna varit oense om hur självständig idrottsrörelsen egentligen bör vara. För Lindroth är självständighet ett av flera kriterier som en rörelse måste uppfylla för att kunna betraktas som en folkrörelse. Och även om han påpekar att relationen till staten skapar vissa problem, avfärdar Lindroth inte 28

2 antyder, alltid detsamma som statlig styrning? Rimligtvis inte. Annars står vi med den något oangenäma slutsatsen att även merparten av Sveriges forskarkår, konstnärer och politiska partier står under statlig kontroll. Mitt argument är inte att relationen mellan staten och idrottsrörelsen är ointressant, eller i avsaknad av komplicerade maktrelationer. Däremot får frågan inte avgöras redan på teoretisk nivå. Det intressanta är ju hur den statliga idrottspolitiken sett ut, varför staten beviljat bidrag samt på vilka sätt och i vilken omfattning som idrottsrörelsen låtit sig påverkas av staten till följd av det offentliga stödet. Men detta är empiriska frågeställningar som den idrottshistoriska forskningen ännu inte tillräckligt belyst. Idrottsrörelsen får ett omfattande ekonomiskt stöd från staten. Detta innebär givetvis ett ömsesidigt beroende. Foto: Artur Forsberg slutsatsen att idrottsrörelsen sammantaget väl uppfyller dessa kriterier. För Olson är däremot självständighetskriteriet ett oeftergivligt krav. Eller som han själv formulerar saken: en folkrörelse kan endast finnas i samhället, inte i staten. Finns den även inne i staten, ja då har den upphört att vara en folkrörelse. För egen del är jag tveksam till värdet av att analysera relationen mellan staten och idrottsrörelsen ur ett folkrörelseperspektiv, det vill säga utifrån frågeställningen om idrottsrörelsen lever upp till forskarnas olika kriterier för hur en folkrörelse bör vara och agera. Särskilt problematisk är tanken att en folkrörelse måste stå helt fri från staten. Det innebär nämligen att vi tillskriver idrottsrörelsen mål som inte har stöd i empirin. Naturligtvis har idrottsrörelsen alltid värnat om sin autonomi men samtidigt har man ju även haft ett intresse av statens ekonomiska stöd. Lika problematiskt är folkrörelseperspektivets bild av staten. Är statsstöd, som folkrörelseperspektivet Ett forskningsprojekt om statlig idrottspolitik Mot denna bakgrund har min egen forskning som mål att skapa en djupare förståelse och karakteristik av statens relation till idrottsrörelsen. Mer konkret arbetar jag på en avhandling i historia, vars syfte är att analysera hur statsmakternas företrädare förhållit sig till, och i praktiken löst, idrottspolitikens inneboende spänning mellan statlig styrning och den frivilliga rörelsens autonomi. Har målet varit att styra idrottsrörelsen eller tvärtom att stärka dess oberoende? Undersökningen tar sin början med idrottsrörelsens första statliga kontakter under 1800-talets sista decennier. Därefter följs utvecklingen fram till 1970 års idrottspolitiska riksdagsbeslut, idrott åt alla. Detta beslut kan ses som det definitiva steget för idrottsrörelsen in i det svenska välfärdsbygget. I mångt och mycket utgör det än idag grunden för statens idrottspolitik. Avhandlingens empiriska undersökningar är tematiskt fördelade över tre områden. Den första studien är en kartläggning av det generella idrottsanslagets omfattning och utveckling. Redogörelsen inleds med turerna kring anslagets tillkomst Därefter följs bidragets utveckling och förändring fram till Den andra studien behandlar RF: s roll som förvaltare och beredande instans i anslagsfrågor något som vanligtvis brukar benämnas RF:s myndighetsroll. Ett centralt tema i denna undersökning är varför statsmakterna föredrog en korporativ förvaltningsmodell med RF i myndighets ställe istället för att inrätta en regelrätt statligt idrottsmyndighet. Viktigt är även hur 29

3 RF:s inflytande i anslagsfrågor orsakat interna motsättningar inom idrottsrörelsen. Inte minst under och 1960-talet var RF:s inflytande över statsanslagets fördelning en känslig fråga, eftersom två utomstående organisationer Korpen och Friluftsfrämjandet ansåg att RF medvetet gynnade sina egna specialförbund på konkurrerande gruppers bekostnad. Den tredje studien behandlar idrottens skattefrågor. Mer konkret studeras idrottsföreningarnas inkomstoch förmögenhetsbeskattning under perioden och den s.k. nöjesskatten åren Det övergripande temat är statsmakternas inställning till idrottsrörelsens marknadsinkomster i form av tävlingsintäkter, märkesförsäljning och olika former av nöjesevenemang och det skattepolitiska problemet att riksdag och regering visserligen hade förståelse för att beskattningen var betungande för idrottsrörelsens mindre och fattiga föreningar, samtidigt som man ogärna beviljade skattelättnader eftersom det i praktiken vore en stödform som främst skulle gynna publikdragande sporter och redan rika storklubbar. Avhandlingsprojektet befinner sig för närvarande i sitt slutskede, och i fortsättningen av denna artikel presenteras några preliminära forskningsresultat. En karakteristik av statens idrottspolitik: statsstöd under egenansvar Hur skall då statens idrottspolitik under åren fram till 1970 karakteriseras? Ja, innan diskussionen koncentreras till den statliga idrottspolitikens mål och utformning, måste några självklarheter understrykas. Först och främst har det offentliga stödet naturligtvis varit oerhört viktigt för svensk idrotts utveckling under hela talet. Inte minst tidiga och omfattande satsningar på anläggningsbyggande och förvaltningsbidrag till idrottens olika nationella förbund har varit av stor strategisk betydelse och underlättat idrottsrörelsens närmast obrutna expansion till en av Sveriges största massrörelser. I denna vida mening kan konsekvenserna av statens idrottspolitik inte överskattas. Lika självklart är det att det offentliga bidraget ökat närheten mellan staten och idrottsrörelsen, liksom det skapat ett ömsesidigt beroendeförhållande. Med det senare avses det faktum att idrottsrörelsen tidigt blev och är än idag - beroende av fortsatt ekonomiskt stöd från staten för att I början av 1900-talet hade Sveriges centralförening för idrottens främjande en viktig roll i svensk idrottspolitik. Centralföreningen har fortfarande kvar sina lokaler i Stadion, som de lät bygga inför Stockholms-OS Foto: Artur Forsberg kunna bedriva en verksamhet i rådande omfattning, liksom att staten i sin tur gjort sig beroende av idrottens ideella krafter och aldrig utformat en motsvarande idrottsverksamhet i offentlig regi. Statens idrottspolitik - en hjälp till självhjälp Mot denna bakgrund kan vi närma oss frågan vad staten har velat uppnå med den förda idrottspolitiken och hur det offentliga stödet inverkat på idrottsrörelsens autonomi. I detta avseende är mina forskningsresultat entydiga: sett ur ett övergripande perspektiv har statsmakternas främsta idrottspolitiska mål inte varit att styra, utan att främja svensk idrott som en frivillig rörelse i den ideella sektorn. Detta mål låg bakom statsanslagets tillkomst, utgjorde ett fundament i 1970 års idrott åt alla -politik och är än idag ett axiom i statens relation till idrottsrörelsen. Ett sätt att precisera statsmakternas övergripande idrottspolitiska mål är att börja från början, det vill säga beskriva de resonemang och överväganden som ledde till att idrottsrörelsen 1913 bevil- 30

4 Viktor Balck jades ett permanent statsanslag. Initiativet till statsstöd togs av idrottens egna led. Under 1900-talets första decennium hade den frivilliga idrotten långsamt men säkert börjat utveckla en folkrörelses former. Ett viktigt led i denna process var bildandet av Riksidrottsförbundet, RF, Förbundet lyckades i det närmaste omedelbart axla rollen som svensk idrotts samlande paraplyorganisation, med resultatet att det tidigare så brokiga och splittrade idrottslivet snabbt vann stadga och sammanhållning. Även Sveriges centralförening för idrottens främjande, CF, bör nämnas. Föreningen hade bildats redan 1897 och med målet att allmänt understödja och propagera för idrott i olika former. Med en handlingskraftig och socialt exklusiv styrelse under Viktor Balcks ledning var CF en viktig maktfaktor under dessa tidiga år i idrottsrörelsens historia. Men även om idrottsrörelsen var på frammarsch, uppfattade varken RF eller CF situationen som tillfredsställande. Med sina drygt 600 föreningar och cirka medlemskap 1912 var den RF-ledda idrottsrörelsen på inga sätt en massrörelse. Därtill var stadsdominansen alljämnt påtaglig, liksom avsaknaden av arbetar- och landsbygdsungdomens breda uppslutning. Behovet av ekonomiskt stöd var stort, och varken det civila samhällets bidrag - i form av idrottsutövarnas ideella insatser och medlemsintäkter - eller marknadens ännu blygsamma summor uppfattades som tillräckligt för att säkerställa idrottens fortbestånd och utveckling. Mot denna bakgrund riktades förhoppningarna till staten. Och förutsättningarna var goda. Visserligen hade alla tidigare försök att få generella statsanslag misslyckats till följd av riksdagens hårdnackade motstånd hade dock regeringen beviljat idrotten ett större lotteri. Därtill hade sommarens olympiska spel i Stockholm 1912 utfallit väl och blivit ett strålande propagandainstrument för idrotten som kultur- och samhällsfenomen. Det rådande idrottsvänliga klimatet utnyttjades till fullo, och i den nya anslagsansökan som nu utformades karakteriserades den frivilligt organiserade idrotten som en stor samhällelig tillgång som dessvärre riskerade att stagnera eller gå helt om intet utan statens hjälpande hand. Denna gång bevekades även riksdagen, och i mars 1913 beviljades idrottsrörelsen sitt första årliga och generella statsbidrag. Beslutet kan ses som ett uttryck för att statsmakterna accepterade såväl tanken på idrottens samhällsnytta som beskrivningen av rörelsens ekonomiska problem. Men därmed inte sagt att statsmakternas mål var att föra en övertagandets politik, det vill säga lösa den ideella idrottens svårigheter genom att överföra verksamhet till offentlig regi. Ambitionen var snarare den rakt motsatta: att med statliga medel bistå idrottsrörelsen i de problem som följde av att verksamheten byggde på frivillig grund. Detta innebar inte att idrottsrörelsen helt skulle befrias från sitt beroende av varken ideella insatser eller marknaden. Det handlade snarare om att skapa en balans mellan idrottsrörelsens olika finansieringskällor - att genom offentligt stöd åstadkomma en ekonomisk riskspridning mellan stat, marknad och det civila samhället och därigenom stärka rörelsens oberoende och förankring i den ideella sektorn. Statens stöd var, kort sagt, en hjälp till självhjälp. Mot denna bakgrund är det inte förvånande att staten visserligen axlade ett övergripande ansvar för idrottsrörelsens existensvillkor, men samtidigt delegerade såväl anslagets förvaltning som merparten av fördelningsfrågorna till idrottens egna led. Målet var ju att uppmuntra en frivillig och självständig idrottsrörelse. Principen om idrottsrörelsens autonomi var med andra ord 31

5 en självklarhet eftersom idrott inte betraktades som ett primärt statligt ansvarsområde. Ett implicit kontrakt mellan staten och idrottsrörelsen Men samtidigt kan det inte förnekas att statsmakterna såg vissa risker förknippade med att bevilja offentliga medel till icke-statliga organisationer. En första fråga var helt enkelt om idrottsrörelsens ledning var kapabel att hantera dessa bidrag. Det fanns med andra ord ett naturligt intresse hos statsmakterna att kunna övervaka RF:s och CF:s anslagshantering, och därmed försäkra sig om att pengarna inte utnyttjades på fel sätt (till exempelvis för lyxiga utlandsresor eller överdådiga tävlingsarrangemang). Viktigt var även att bidragsgivningen var effektivt och rationellt uppbyggd. Men dessutom fanns det ett intresse av att bevaka det statliga stödets långsiktiga konsekvenser. Bidraget var ju till för att uppmuntra idrottsrörelsens ideella krafter, och fick därmed inte utmynna i en passiviserande understödsanda eller ständigt höjda och orealistiska bidragskrav. Den statliga idrottspolitiken kan därför ses som ett försök att förena två parallella mål. Det första var, som visats ovan, att uppmuntra idrottsrörelsen och dess samhällsnyttiga strävanden. Det andra målet var att säkerställa att även idrottsrörelsens egna organisationer verkade i samma riktning. För statsmakterna föranledde dessa parallella mål två åtgärder. För det första behövde tekniker utformas för att få insyn i - och ett visst mått av inflytande över - idrottsledningens anslagshantering. För det andra gällde det att markera principen att statens stöd inte var en gåva för idrotten att fritt förfoga över: att idrottsrörelsens rätt till statsanslag tvärtom förutsatte en motsvarande plikt till egenansvar. Statens stöd till idrottsrörelsen kan således inte betraktas som en enkelriktad process, med staten som bidragsgivare och idrottsrörelsen som mottagare. Det bör snarare karakteriseras som ett samarbetsavtal. Man kan säga att staten och idrottsrörelsen upprättade ett implicit kontrakt, innehållande såväl uttalade som outtalade rättigheter och skyldigheter för båda parter. För statsmakternas del kan kontraktet beskrivas på följande sätt. Först och främst åtog sig riksdag och regering ett övergripande ansvar för idrottsrörelsens utveckling och existensvillkor. Detta ansvar utgick från en 32 grundtanke att idrottsrörelsen utförde en samhällsnyttig insats på folkhälsans och ungdomsvårdens område. Därtill baserades det på en bedömning av att varken de frivilliga organisationernas egna insatser eller marknaden kunde garantera den frivilliga idrottens fortsatta expansion och sunda utveckling. Detta ansvar uppvägdes dock av vissa rättigheter. Inte förvånande förbehöll sig statsmakterna all slutgiltig bestämmanderätt i frågor rörande bidragets omfattning och fördelning (det handlade ju trots allt om skattemedel). Men därtill krävdes full insyn i idrottsrörelsens anslagshantering. Statligt utsedda revisorer skulle årligen och ingående granska RF:s och CF: s räkenskaper. Dessutom, och mest kontroversiellt ur ett föreningsdemokratiskt perspektiv, begärde regeringen att ett eget ombud skulle givas säte i idrottsrörelsens högsta ledning och med befogenheten att kunna föra alla frågor av direkt eller indirekt ekonomisk innebörd till Kungl. Maj:t för slutgiltig prövning. Under åren fram till 1930 verkade detta ombud i CF. Därefter, och i samband med att föreningen lämnade idrottsrörelsens ledning, övergick ombudet till RF:s styrelse och verkställande utskott. Det kan tilläggas att systemet med regeringsombud i RF avskaffades så sent som För idrottsrörelsens vidkommande stadgade det implicita kontraktet först och främst en rätt till statsunderstöd förenat med relativt stort självbestämmande. Detta har visserligen inte inneburit att idrottsrörelsen själv kunnat besluta över det statliga stödets omfattning. Däremot har man kunnat räkna med staten som stöd i det ideella föreningsarbetet samt som motvikt till marknadskrafternas alltför styrande inverkan. Dessa rättigheter balanserades av idrottsrörelsens motsvarade egenansvar att eftersträva en fortsatt samhällsnyttig utveckling i den ideella samhällssektorn. Som formuleringen visar, var detta ett ansvar med flera dimensioner. Först och främst hade idrottsrörelsen ett grundläggande egenansvar att utnyttja statens bidrag till att främja den egna rörelsens frivilliga karaktär. I statsanslagets riktlinjer stadgades uttryckligen att statens stöd skulle utgöra en sporre till självverksamhet samt underlätta rörelsens fortsatta sociala och geografisk expansion. Vidare skulle anslaget främst riktas till de idrottsgrenar där utövarna tillhörde mindre bemedlade grupper, medan för sådana grenar av idrott, vilkas utövare huvudsakligen tillhörde de burgnare samhällsklasserna, som regel den enskilda offervilligheten borde anlitas. Detta egenansvar fastslogs även i principer som att statens anläggningsstöd inte fick överstiga de kostnader som föreningarna själva kunde åstadkomma, antingen i form av ideellt arbete eller kontanta insatser, samt att det fanns garantier för anläggningarnas framtida vård. Men i ett vidare perspektiv var idrottsrörelsens egenansvar större än så. Med missnöje betraktade statsmakterna idrottens tilltagande kommersialisering under mellankrigstiden, med inslag av stjärnhysteri, rekordhets och prestationsdyrkan. Professionell idrott och olika former av brott mot amatörstadgan uppfattades som oroväckande utvecklingstendenser och den sunda amatöridrottens raka motsats. Likaså ogillades föreningarnas nöjesbetonade sidoaktiviteter, såsom tips, basarer och danstillställningar. I riksdagen var även idrottsutövarnas bristande skötsamhet i form av superi och stökigt leverne i samband med tävlingar ett ständigt återkommande ämne. Dessutom beklagade man att tävlingar anordnades på de kyrkliga högtidshelgerna samt att idrotten tog tid från studier och andra kulturella fritidsaktiviteter. Dessa många och vitt skilda synpunkter på idrottsrörelsens karaktär och utveckling bildade tillsammans ett mycket tydligt budskap. Idrottsrörelsen hade ett brett egenansvar att hålla den egna medlemskåren i strama tyglar, att vara och förbli en samhällsnyttig, skötsam och ansvarstagande rörelse där idrotten inte blev ett självändamål utan ett medel för större och sociala strävanden. Statsmakternas synpunkter har även rört idrottsrörelsens organisationsstruktur. Och kanske tydligare än någon annanstans framträder här hur den offentliga idrottspolitiken fått formen av uttryckta förväntningar snarare än regler och krav. I början av 1920-talet föreslog till exempel en statlig utredning frankt men resultatlöst att CF skulle träda tillbaka från idrottsrörelsens ledning till RF: s förmån. På 1950-talet togs politiska initiativ till att försöka locka in Korpen och Friluftsfrämjandet i RF-komplexet i syfte att öka effektiviteten och legitimiteten i den statliga bidragsgivningen. Inte heller detta lyckades. Däremot visar exemplen hur förekomsten av statligt stöd även öppnade upp för en dialog mellan staten och idrottsrörelsen i frågor där den senare parten med fog

6 kunnat åberopa sin föreningsdemokratiska rätt till självbestämmande. Betraktat på detta sätt som ett implicit kontrakt - framträder komplexiteten i frågan om statens idrottspolitiska intressen och idrottsrörelsens föreningsdemokratiska rätt till självbestämmande. Statens överordnade politiska ambition har visserligen varit att uppmuntra idrottsrörelsens ideella karaktär - och därmed även att värna om dess oberoende. Men detta mål har byggt på en idealbild av hur den goda idrottsrörelsen ska vara och agera. Statens politik har med andra ord alltid innehållit värderande inslag. Man kan säga att statsmakterna endast varit villiga att förverkliga idrottsrörelsens mål ett omfattande statligt stöd med bibehållen hög grad av självbestämmande under förutsättningen att idrottsrörelsen själv upprätthållit sin karaktär av samhällsnyttig och ansvarstagande massrörelse i den frivilliga samhällssektorn. Idrottsrörelsens rätt till autonomi har förutsatt en plikt till samhällsnyttigt egenansvar. Det kan tilläggas att idealbilden av den goda idrottsrörelsen löper som en röd tråd i hela 1900-talets idrottspolitik. Långt viktigare än statsmakternas olika försök att konkret och handgripligt försöka styra idrottsrörelsen genom förändringar i anslags- och skattepolitiken, med statliga ombud i RF:s ledning o. s. v. är således det implicita kontraktets dubbla karaktär av rättigheter och skyldigheter, av frihet under egenansvar. Idrottsrörelsen har visserligen haft statsmakternas förtroende att självständigt utforma sin verksamhet men samtidigt en förpliktelse att lyssna till statsmakternas förväntningar samt utforma mål som harmonierat med statsmakternas intressen. Vinnare och förlorare? En följdfråga är naturligtvis på vilka sätt som den statliga politiken påverkat svensk idrott? Vilka utvecklingsscenarion och grupperingar har gynnats, och vilka har det inte? Svaren måste av utrymmesskäl begränsas till några kortfattade reflektioner. Först och främst måste staten i sig ses som en vinnare. Även om det statliga stödet varit omfattande har nämligen idrottsrörelsen alltid i första hand varit egenfinansierad genom medlemsintäkter, brukaravgifter och frivilligt arbete. I ett övergripande perspektiv har statsmakterna således med förhållandevis små medel lyckats uppmuntra en verksamhet som man uppfattat som samhällsnyttig men samtidigt till övervägande del bedrivits på frivillig och ideell grund. På motsvarande sätt måste den föreningsmässigt organiserade idrotten ses som en segrare. Med detta avses det faktum att statens stöd till just föreningsidrotten rimligtvis försvårat för andra former av idrottslig organisering. I Sverige har det till exempel aldrig skapats en stark koppling mellan idrotten och undervisningssystemet något som däremot kännetecknar brittiska och amerikanska förhållanden. Likaså lyste den professionella idrotten med sin frånvaro ända tills amatörreglerna avskaffades Inte heller har vi haft en motsvarighet till den offentligt bedrivna idrott som utformades i öststaterna under efterkrigstiden. I ett land med en så grundmurad folkrörelsementalitet som Sverige kan det måhända uppfattas som självklart att statens idrottspolitik skulle ta formen av just bidrag till frivilliga föreningar. Men i ett internationellt perspektiv är detta inte lika självklart. Den svenska idrottsmodellen, med föreningar och förbund samlade i en och samma organisation, är tvärtom mycket ovanlig. Och statens stöd har otvivelaktigt bidragit till denna utveckling. Men även inom idrottsrörelsen finns det organisationer som gynnats och missgynnats av statens agerande. Här måste först och främst RF betraktas som den stora segraren. Organisationen har nämligen lyckats förena två ytterst oförenliga mål ett intresse av statligt stöd med relativt bibehållen autonomi. Förbundets oberoende har naturligtvis inte varit fullständigt. Som påpekats ovan skapade det offentliga stödet ett statligt beroende. Dessutom har RF både tvingats acceptera ett visst mått av statlig kontroll samt levt med kravet att självmant axla ett samhällsnyttigt egenansvar. Dessa begränsningar är dock ett pris som RF villigt betalat, eftersom man med statens stöd kunnat utveckla sin verksamhet och samtidigt motverka ett hämmande inflytande av andra samhällssektorer, det vill säga marknadskrafternas inverkan och de problem som uppstår när verksamheter skall utformas av ideella krafter. Därtill har statsmakterna vanligtvis givit RF förhållandevis fria ramar att självständigt utforma och fördela det offentliga bidraget. Ur detta perspektiv kan det offentliga stödet snarare ses som en förutsättning för, och inte ett hot mot, RF-idrottens folkrörelsekaraktär. Statens stöd har även stärkt RF:s maktställning i svensk idrott. Framförallt det faktum att statsmakterna överlåtit såväl statsanslagets förvaltning som fördelning till RF, har främjat förbundets möjligheter att samla idrotten inom det egna organisationskomplexet. Vi kommer osökt in på de grupper som rimligtvis inte varit lika positiva till statsmakternas agerande. Ett exempel utgör Centralföreningen, som under 1920-talet tvingades konstatera att den självpåtagna rollen som idrottens egen regering blev allt svårare att försvara i takt med att statsmakterna markerade sin önskan av att ha RF som ensam organisation i idrottsrörelsens ledning. Två andra exempel är Korpen och Friluftsfrämjandet, som under efterkrigstidens första decennier försökte etablera sig som idrottsliga alternativ till RF och dess starka tävlingsprofil. RF:s strävan att inlemma dessa konkurrenter i det egna förbundet hade statens odelade stöd, och bidrog till att åtminstone Korpen 1976 valde att bli ett av RF:s många specialförbund. Resonemanget ovan leder även till iakttagelsen att statens idrottspolitik blivit tävlingsidrottens seger. Visserligen utgjorde idrottens tävlingsmoment länge en akilleshäl i idrottsrörelsens relation till staten. Men samtidigt kan det inte förnekas att statsmakterna valde ett nära samarbete med en organisation, RF, som alltid haft just tävlingsidrotten som främsta signum. Förbundet har sällan varit drivkraft bakom andra idrottsliga inriktningar. Under till exempel talets första hälft var Svenska gymnastikförbundet, med sin tävlingsfria och folkhälsoinriktade linggymnastik, en minst sagt udda fågel bland RF: s specialförbund. Även den moderna motionsidrottens snabba frammarsch under efterkrigstiden skedde i huvudsak utanför RF. Att statsmakterna såväl ekonomiskt som politiskt givit RF förhållandevis fria ramar har således förstärkt förbundets hegemoni inom svensk idrott. Det har främjat en utveckling i enlighet med förbundets synsätt och intressen. Följden har blivit en idrottsrörelse som främst expanderat under RF:s organisatoriska vingar och enligt principen en tävlingsform ett specialförbund. Här kan för övrigt danska förhållanden bli ett belysande exempel för utvecklingsscenarion vi har saknat. Till skillnad från Sverige har den danska idrottsrörelsen alltid varit såväl organisatoriskt som ideologiskt splittrad. Vid sidan av DIF den danska motsvarigheten till RF har det funnits en lika livskraftig folklig idrottsrörelse med nedtonat tävlingsmo- 33

7 ment till fördel för en bredare, kulturell och motionsinriktad idrottsideologi. Nu kan man visserligen hävda att det finns historiska och politiska förklaringar till varför en sådan idrottsrörelse aldrig sett dagens ljus i Sverige, liksom varför svensk idrott aldrig organiserades efter klassmässiga grunder (vilket till exempel präglade norsk idrott under mellankrigstiden). Men man får inte bortse från konsekvenserna av att staten så tydligt markerat och upprätthållit RF:s centrala roll i svensk idrottsrörelse, och hur detta begränsat förutsättningarna för andra, konkurrerande idrottsmodeller. Den statliga idrottspolitikens utvecklingen efter 1970 Avslutningsvis kan det vara lämpligt att kortfattat kommentera utvecklingen efter Utan tvekan har svensk idrott genomgått stora förändringar. Med motionsidrottens etablering har många idrottsutövare ersatt sina föreningsmedlemskap med årskort på kommersiella gym eller oorganiserat motionerande i skog och mark. Resultatet har blivit att breddidrottens tidigare så naturliga förankring i den ideella samhällssektorn fått konkurrens av idrott i marknadens eller i föreningslös regi. Samtidigt har idrotten och i synnerhet elitidrotten - fått uppleva en snabbt tilltagande professionaliseringsoch kommersialiseringsprocess. Inte minst en begynnande bolagisering av elitidrottsklubbar i grenar som fotboll och ishockey vittnar om organisatoriska förändringar som på sikt kan förändra idrottsrörelsen i grunden och därmed även statens idrottspolitik. Men än så länge har den statliga idrottspolitiken inte genomgått några större förändringar. De riktlinjer som fastlogs med idrott åt alla -politiken 1970 är påfallande aktuella drygt 30 år senare. Principen om idrottsrörelsen självständighet har alltjämnt en framträdande plats i budgetpropositioner och liknande statliga dokument. Systemet med statliga ombud i RF avskaffades dessutom 1993 med motiveringen att stärka detta oberoende. Därtill kan nämnas att idrottspolitiken inom regeringskansliet sedan några år tillbaka sorterar under politikområdet folkrörelsepolitik vars grundläggande värde är föreningarnas självständighet och oberoende, såväl gentemot det offentliga som det privata näringslivet. Tydligare än så kan inte statens övergripande idrottspolitiska mål karakteriseras. Men samtidigt finns det motbilder. RF arbetar aktivt med integrationsfrågorna som en del av Idrottens trovärdighet. Som exempel tillsattes en ny statlig idrottsutredning 1996 med bland annat målet att pröva möjligheterna och lämpligheten för regering och riksdag att närmare styra anslagets inriktning. Även om det följande resultatet inte innebar någon större idrottspolitisk förändring, vittnar utredningsdirektiven om att statens och idrottsrörelsens intressen inte alltid är helt förenliga. Dessutom går det att skönja en mer allmän tendens att statens idrottsstöd får formen av ersättning istället för bidrag. Under senare år har nämligen målformuleringarna i den statliga bidragsgivningen både breddats och blivit mer explicita, samtidigt som redovisningskraven har ökat. Som särskilt viktiga områden idag kan nämnas dopingproblematiken och insatser för kvinno-, invandrar- och handikappidrott. Här kan tilläggas att andra forskare noterat liknande förändringar i statens generella inställning till den ideella sektorn. 4 I statens idrottspolitik märks dessa nya tendenser inte minst i de s.k. handslagspengarna, det vill säga regeringens löfte om ytterligare en miljard kronor i anslag till idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet under en fyraårsperiod under förutsättning att idrottsrörelsen tar på sig att öppna dörrarna för fler, hålla tillbaka avgifterna, satsa mer på flickidrotten, delta i kampen mot droger och intensifiera samarbetet med skolorna. Kanske indikerar formuleringar som dessa att relationen mellan idrottsrörelsen och staten håller på att förändras? Endnotes: 1 Hilding Johansson, Idrotten och samhället i Svensk idrott. En ekonomisk, historisk och sociologisk undersökning utförd på uppdrag av Sveriges riksidrottsförbund med anledning av dess femtioårsjubileum (Malmö 1953). 2 Jan Lindroth, Idrottens fyra samhällsroller. Ett diskussionsunderlag. Fritidspolitiska studier 7 (Stockholm 1994). 3 Hans-Erik Olson, Är idrotten en folkrörelse? i Sveriges centralförening för idrottens främjandes årsbok 1992, samt dens. Idrottsoch friluftslivets politiska ekonomi i Johnny Andersson (red), Turbulens i rörelsen (Stockholm 1991). 4 Filip Wijkström & Tommy Lundström, Den ideella sektorn. Organisationerna i det civila samhället (Stockholm 2002). 34

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Riksidrottsförbundet Idrottens Hus 114 73 STOCKHOLM Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Idrottsrörelsen detta stolta slagskepp i moder Sveas i övrigt sjunkande folkrörelseflotta

Läs mer

För framtids segrar. Granskning av svensk elitidrott

För framtids segrar. Granskning av svensk elitidrott För framtids segrar Granskning av svensk elitidrott Elitidrott var länge något som staten inte ville lägga sig i. Först år 2009 slog regeringen fast ett mål för elitidrottspolitiken och genomförde en särskild

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Idrottshistoriska spåret

Idrottshistoriska spåret Idrottshistoriska spåret Idrotten har förändrats genom historien: följ det idrottshistoriska spåret genom museet och ta del av hur. Vad är idrott? Frågan är enkel men svaret är inte självklart. Hur den

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 125:1 2005

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 125:1 2005 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 125:1 2005 90 Staten och idrotten Johan R Norberg, Idrottens väg till folkhemmet. Studier av statlig idrottspolitik 1913 1970, Diss, SISU idrottsböcker, Stockholm 2004. 491

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete RS 2013-04-08--09 Bilaga A till RS-prot nr 16/11-13 Strategi fö r Riksidröttsfö rbundets internatiönella arbete 2013-2017 Inledning Idrotten är

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan

Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan 2012-2013 Innehållsförteckning Ridsporten i samhället Så här arbetar Svenska Ridsportförbundet Inriktningsmål Ett förbund vi arbetar tillsammans Nöjdare medlemmar

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 14

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 14 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 14 Målnummer: 3111-99 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2000-04-18 Rubrik: Lagrum: En ideell förenings utbildningsverksamhet har ansetts bestå till en del av verksamhet

Läs mer

Inslaget: I inslaget beskrivs att undersökningen bygger på en enkät som skickats till kommunerna, samt intervjuer.

Inslaget: I inslaget beskrivs att undersökningen bygger på en enkät som skickats till kommunerna, samt intervjuer. Begäran om beriktigande och genmäle betr. programmet Medierna (ett inslag med rubriken Manipulerad graffittibild som sändes i P1 den 31 jan 2015 kl. 11.03) I ett inslag i Medierna den 31 januari 2015 ges

Läs mer

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi. I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla

Läs mer

Studieplan. Stå inte och se på! för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström

Studieplan. Stå inte och se på! för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström Studieplan för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström Studieplanen är framtagen av Jan Byström, SISU Idrottsutbildarna och Mattias Claesson, Riksidrottsförbundet

Läs mer

Fördelning av bidrag till socialt frivilligt arbete

Fördelning av bidrag till socialt frivilligt arbete 1 (7) HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM DNR Karolina Nord 08-731 31 70 2016-02-25 2015:271 Fördelning av bidrag till socialt frivilligt arbete Omsorgs- och socialnämndens riktlinjer 2 (7) Innehållsförteckning

Läs mer

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Upphandla med sociala hänsyn En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Innehåll Inledning upphandlingen som verktyg för att förbättra samhället 3 Vad är upphandling med sociala hänsyn? 4 Varför

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Antidopning Sverige. En ny väg för arbetet mot dopning (SOU 2011:10) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid 1 juni 2011

Antidopning Sverige. En ny väg för arbetet mot dopning (SOU 2011:10) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid 1 juni 2011 PM 2011:85 RIII (Dnr 001-581/2011) Antidopning Sverige. En ny väg för arbetet mot dopning (SOU 2011:10) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid 1 juni 2011 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2133. Idrott. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Enskild motion

Motion till riksdagen 2015/16:2133. Idrott. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2133 av Olof Lavesson m.fl. (M) Idrott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera idrotten inom ramen

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

STADGAR för Brännöföreningen, org.nr

STADGAR för Brännöföreningen, org.nr Förslag till revidering av stadgar inför årsmötet 2016-03-06 Revideringsförslaget innehåller en översyn av samtliga stadgar och syftar till att förtydliga och förändra delar av stadgarna så att de på ett

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Fritids- plan 2009-2013. Landskrona stad

Fritids- plan 2009-2013. Landskrona stad Fritids- 2009-2013 plan Landskrona stad Plan för idrott och friluftsliv i Landskrons stad 2009-2013 BAKGRUND Idrotten i samhället Statens stöd till idrotten Målet med den nationella idrottspolitiken är:

Läs mer

PM angående tendensen att likställa ideell verksamhet med privat näringsverksamhet.

PM angående tendensen att likställa ideell verksamhet med privat näringsverksamhet. PM angående tendensen att likställa ideell verksamhet med privat näringsverksamhet. Bakgrund I Sverige finns sedan länge en partiövergripande syn på människors självorganisering i ideella föreningar som

Läs mer

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror 1 (8) Handläggare Datum P-GN 2013-10-18 Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror Inledning Det svenska hyressystemet är komplicerat och i jämförelse med andra länder unikt. Det svenska

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Idrott för alla. ungdomsgrupper samt personer i tränarsyssla.

Idrott för alla. ungdomsgrupper samt personer i tränarsyssla. Idrott för alla Tränare Den finlandssvenska idrottsrörelsens etiska program Idrott för alla har uppgjorts med inriktning på fyra målgrupper; utövare, tränare, föreningsaktiva samt aktörer inom barn- och

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION Bilaga 3 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION Bakgrund Enligt regeringsprogrammet för statsminister Matti Vanhanens andra regering främjas befolkningens välbefinnande,

Läs mer

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2015-10-22 Dnr 336/2015 1 (5) Finansdepartementet Kommunenheten 103 33 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Fi 2015/1581 Konkurrensverket begränsar sitt

Läs mer

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 1 Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 Bakgrund Förutsättningarna för föreningslivet har förändrats. Idag råder t.ex. större fokus på det enskilda laget än föreningen. I många föreningar är det till

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

BARNKONSEKVENS- ANALYS

BARNKONSEKVENS- ANALYS BARNKONSEKVENS- ANALYS RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer Barnkonsekvensanalys Varför barnkonsekvensanalyser Riksidrottsförbundet ställer krav på att en barnkonsekvensanalys ska göras och

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Idrottsfrågor särskild ordning

Idrottsfrågor särskild ordning Kulturutskottets betänkande 2005/06:KrU15 Idrottsfrågor särskild ordning Sammanfattning Kulturutskottet behandlar i betänkandet motioner från allmänna motionstiden 2005 med förslag som rör idrottsfrågor.

Läs mer

Bris strategi

Bris strategi Bris strategi 2013-2016 1 Bris löfte till barn All verksamhet inom Bris utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen): Bris är en barnrättsorganisation där alla arbetar för att stärka

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN

PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN 1 KOMMUNFÖRBUNDET Fastställd av styrelsen 2011-06-09 NORRBOTTEN PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN 2 KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1 Inledning 3 2 Varför en

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Innehåll av ideell söndag 16 okt Dialog dialogism - Föreningsdemokrati

Innehåll av ideell söndag 16 okt Dialog dialogism - Föreningsdemokrati Innehåll av ideell söndag 16 okt 10 13 - Dialog dialogism - Föreningsdemokrati Dialog dialogism Enbart i dialogens mest förädlade form dialogism kan djup förståelse nås om viktiga ting enligt Platon (428

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Trots alla bekymmer som man har i Västtyskland

Trots alla bekymmer som man har i Västtyskland Direktör GONTER TRIESCH: Medbestämmanderätt i västtyska företag Direktör Gunter Triesch, f. 1926, är direktör för Deutsches Industrieinstitut i Köln, som arbetar med industriforskning och handlägger gemensamma

Läs mer

SVERIGE INFÖR UTLANDET

SVERIGE INFÖR UTLANDET SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN 3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN STELLAN MALMER OCH PATRIK ZAPATA Finansieringsprincipen innebär att staten inte skall ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att

Läs mer

RF:s REGLER MED KOMMENTARER FÖR STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD

RF:s REGLER MED KOMMENTARER FÖR STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD RF:s REGLER MED KOMMENTARER FÖR STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD (Beslutade av RS den 8 december 1997 samt reviderade av RS den 21-22 november 2002, den 1-2 december 2003 och den 3 oktober 2006 ) 1 BIDRAGSBERÄTTIGADE

Läs mer

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28.

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28. Lasse Magnusson 2001-02 - 28 FBR informerar Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen Allmänt Regeringspropositionen har till sitt innehåll en viss tyngdpunkt

Läs mer

Remissyttrande gällande LOK-stödsutredningen Utredningen om framtida LOK-stöd

Remissyttrande gällande LOK-stödsutredningen Utredningen om framtida LOK-stöd Strömsholm den 19 februari 2013 Riksidrottsförbundet Peter Eriksson Remissyttrande gällande LOK-stödsutredningen Utredningen om framtida LOK-stöd Svenska Ridsportförbundet har beretts tillfälle att yttra

Läs mer

Yttrande gällande slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71 ), ert dnr S2015/04694/FST

Yttrande gällande slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71 ), ert dnr S2015/04694/FST inspektionen för vård och omsorg 2015-11-24 Dnr 10.1-23692/2015 1(8) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Monica Jacobson monica.jacobson@ivo.se Socialdepartementet Yttrande gällande slutbetänkande

Läs mer

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige

Läs mer

Idrottspolitiskt program för Linköpings kommun 2008-2015

Idrottspolitiskt program för Linköpings kommun 2008-2015 Idrottspolitiskt program för Linköpings kommun 2008-2015 Innehåll 1. Inledning...................................3 2. Vision för idrotten i Linköping.................4 3. Idrottspolitiskt program för Linköpings

Läs mer

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios?

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Anne-Marie Morhed Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Idag kan vi betrakta genusforskningens genombrott med viss historisk distans. I Sverige har den funnits både som studieinriktning

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott Ambitionen är att anvisningarna ska hjälpa förbund och föreningar till ökad medvetenhet om vad man håller på med och varför. Alla barn och ungdomar

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Idrottspolitiskt program Hudiksvalls kommun

Idrottspolitiskt program Hudiksvalls kommun Idrottspolitiskt program 2011-2020 Hudiksvalls kommun Förstasidesbilder: Inga Britt Jonsson Sören Olofsson Antaget av kommunfullmäktige den 29 november 2010. Innehållsförteckning Syfte... 1 Metod... 2

Läs mer

Idrott för alla Utövare Den finlandssvenska idrottsrörelsens etiska program Idrott för alla har uppgjorts med inriktning på fyra målgrupper; utövare,

Idrott för alla Utövare Den finlandssvenska idrottsrörelsens etiska program Idrott för alla har uppgjorts med inriktning på fyra målgrupper; utövare, Idrott för alla Utövare Den finlandssvenska idrottsrörelsens etiska program Idrott för alla har uppgjorts med inriktning på fyra målgrupper; utövare, tränare, föreningsaktiva samt aktörer inom barn- och

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV EXTERNA FORSKNINGSBIDRAG

ETISKA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV EXTERNA FORSKNINGSBIDRAG RIKTLINJER Diarienummer GIH 2016/601 Beslutat av Högskolestyrelsen Referens Karin Larsén Beslutsdatum 2017-02-17 Giltighetstid Tillsvidare 1(5) ETISKA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV EXTERNA FORSKNINGSBIDRAG

Läs mer

Jävsregler för Konkurrensverkets råd för forskningsfrågor

Jävsregler för Konkurrensverkets råd för forskningsfrågor 2013-01-01 1 (5) Chefsekonomavdelningen Joakim Wallenklint 08-700 16 03 joakim.wallenklint@kkv.se Jävsregler för Konkurrensverkets råd för forskningsfrågor 1. Allmänt om jävsreglernas funktion Jävsregler,

Läs mer

KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM

KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Page 1 SÄRART OCH MERVÄRDE Om idéburna organisationer över tid

Läs mer

Bakgrund till riksdagens mål

Bakgrund till riksdagens mål datum: 2012-06-07 dnr: 33-2011-0039 rir 2012:15 Bakgrund till riksdagens mål Bilaga 1 till granskningsrapport RiR 2012:15 Staten på spelmarknaden når man målen? bakgrund till riksdagens mål Bilaga 1 Bakgrund

Läs mer

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 2 Låt mig börja med att säga att Riksrevisionens rapport är mycket välgjord

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

Remissvar avseende promemorian Statligt stöd till civila samhället en översyn av fyra bidragsförordningar samt stödet till Exit, Ds 2015:38.

Remissvar avseende promemorian Statligt stöd till civila samhället en översyn av fyra bidragsförordningar samt stödet till Exit, Ds 2015:38. Remissvar avseende promemorian Statligt stöd till civila samhället en översyn av fyra bidragsförordningar samt stödet till Exit, Ds 2015:38. Stockholm 2015-09-13 I egenskap av företrädare för det samlade

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

Stadgar för Stureby SK

Stadgar för Stureby SK Stadgar för Stureby SK 1 Föreningen har till uppgift främja och genom sina medlemmar utöva allmän idrottslig verksamhet. För detta ändamål skall föreningen verka för idrottens bästa, välja ändamålsenliga

Läs mer

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas Juni 2005 Kulturnämnden Reviderad 2008-01-17 Reviderad 2009-01-01 Reviderad 2011-09-20 Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas distriktsorganisationer 1 Generella kriterier

Läs mer

Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014.

Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014. Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014. I texten markeras ny text med fet stil och understruket = ny text föreslagen av styrelse, och delvis med inkomna motioner som grund. Kursiverad överstruken

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 augusti 2012 KLAGANDE Föreningen Gnarpsviljan c/o AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18)

Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18) SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIAL A FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2009-05-19 Handläggare: Pia Ludvigsen Ehnhage Telefon: 08 508 25 911 Till Socialtjänst-

Läs mer

Idrottspolitiskt program Mariestads kommun

Idrottspolitiskt program Mariestads kommun Idrottspolitiskt program Mariestads kommun Antaget av kommunfullmäktige Mariestad 2015-05-25 Sida: 2 (7) Idrottspolitiskt program för Mariestads kommun Kommunfullmäktiges beslut 90/15 Syftet med det idrottspolitiska

Läs mer

Verksamhetsinriktning. Riksidrottsförbundet 2012 2013

Verksamhetsinriktning. Riksidrottsförbundet 2012 2013 Verksamhetsinriktning Riksidrottsförbundet 2012 2013 STOCKHOLM AUGUSTI 2011 ANDRÈN & HOLM BILD: Bilbbyrån & Helena Björck För riksidrottsstyrelsens (RS) ledning av verksamheten fattar RF-stämman beslut

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

Remissvar Kontorsremiss utredning beträffande Stockholm möjligheter att arrangera vinter-os och Paralympics Dnr /2016

Remissvar Kontorsremiss utredning beträffande Stockholm möjligheter att arrangera vinter-os och Paralympics Dnr /2016 RF: 91-17/03 Till: Stockholms stad Stadsledningskontoret 105 35 Stockholm 2017-04-06 Remissvar Kontorsremiss utredning beträffande Stockholm möjligheter att arrangera vinter-os och Paralympics 2016. Dnr

Läs mer

Ledamot av insynsråd

Ledamot av insynsråd Ledamot av insynsråd Till Dig som är ledamot av ett insynsråd eller som erbjuds att bli det Insynsråden vid de statliga myndigheterna har en viktig uppgift. Insynsrådets uppgift är att utöva insyn och

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

RF:s REGLER MED KOMMENTARER FÖR STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD

RF:s REGLER MED KOMMENTARER FÖR STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD RF:s REGLER MED KOMMENTARER FÖR STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD (Beslutade av RS den 8 december 1997 samt reviderade av RS den 21-22 november 2002, den 1-2 december 2003, den 3 oktober 2006 och den 11 december

Läs mer

Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008. Promemoria

Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008. Promemoria Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008 Promemoria RättsPM 2008:9 Brottmålsavdelningen Ekobrottsmyndigheten September 2008 Innehållsförteckning HD:s dom den 11 juni 2008

Läs mer

Sammanfattning och övergripande slutsatser

Sammanfattning och övergripande slutsatser Sammanfattning och övergripande slutsatser Slutsatser om idrottsrörelsens bidrag till demokratisk fostran och delaktighet Under 2015 har Centrum för idrottsforskning (CIF) haft i uppdrag att genomföra

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer