Statsstöd och egenansvar en karakteristik av statens idrottspolitik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statsstöd och egenansvar en karakteristik av statens idrottspolitik"

Transkript

1 Statsstöd och egenansvar en karakteristik av statens idrottspolitik Ända sedan början av 1900-talet har idrottsrörelsen åtnjutit statsunderstöd. Utan tvekan har detta varit av stor betydelse för dess utveckling till en av Sveriges största massrörelser. Men samtidigt aktualiserar statens stöd ett frihetsproblem. Hur stort inflytande har egentligen staten över svensk idrott? Ja, vad är statens idrottspolitiska intressen och motiv, och är de förenliga med tanken på en fri och självständig folkrörelse? Johan R Norberg Historiska institutionen, Stockholms universitet Idrottsvetenskapliga programmet, Malmö Högskola Statens relation till idrottsrörelsen ett omdebatterat ämne I svensk idrottshistorisk forskning har relationen mellan staten och idrottsrörelsen sedan länge varit ett framträdande debattämne. Detta är inte konstigt. Ända sedan början av talet har idrottsrörelsen uppburit ett regelbundet och med tiden synnerligen omfattande - statligt stöd. Dessutom har kontakterna mellan staten och Riksidrottsförbundet, RF, varit nära och intensiva. Visserligen är just samverkan och en samförståndsanda mellan staten och frivilliga organisationer vanligt förekommande i svensk politik. Det är något som i internationella jämförelser brukar framhållas som typiskt för den svenska modellen. Men även med svenska mått kan förhållandet mellan staten och idrottsrörelsen betraktas som exceptionellt. De forskare som studerat svensk idrottspolitik har framförallt frågat sig om statens stöd påverkat idrottsrörelsens självständighet. Problemställningen aktualiserades redan 1953 av statsvetaren och folkrörelseforskaren Hilding Johansson. Hans slutsatser blev försiktiga. Visserligen noterades att idrottsrörelsen hamnat i ett beroendeförhållande till staten på grund av det statliga stödet. Men samtidigt underströk Johansson att detta beroende inte på något sätt kunde jämföras med den statsdirigering som under mellankrigstiden präglat idrotten i vissa av Europas diktaturstater. 1 Drygt 30 år senare, 1987, gjorde historikern Jan Lindroth en liknande bedömning. Visserligen påpekade han att RF:s funktion som ställföreträdande myndighet på idrottens område kan ses som det slutliga resultatet av den utvecklingsprocess som lett till en symbios mellan fri folkrörelse och statsmakt. Men samtidigt konstaterade han att samarbetet mellan RF och staten - åtminstone på ytplanet - fungerat väl, samt att en bedömning i sista hand blir avhängig vilken typ av folkrörelser man vill ha, sammanvävda med och ekonomiskt beroende av statsmakterna eller självständiga och i hög grad privatfinansierade. 2 Betydligt mer kritisk är statsvetaren Hans-Erik Olson. Enligt Olson måste en organisation stå helt fri från staten för att förtjäna epitetet folkrörelse. Inte förvånande menar han vidare att RF redan på 1930-talet framträdde som ett statligt ämbetsverk i den ideella organisationens klädsamma dräkt. 3 Forskarna skilda bedömningar har flera orsaker. Först och främst finns alltjämnt mycket få explicita studier av idrottsrörelsens relation till staten. Framförallt utvecklingen under efterkrigstiden är till stor del outforskad. Dessutom har analyserna påverkats av att forskarna varit oense om hur självständig idrottsrörelsen egentligen bör vara. För Lindroth är självständighet ett av flera kriterier som en rörelse måste uppfylla för att kunna betraktas som en folkrörelse. Och även om han påpekar att relationen till staten skapar vissa problem, avfärdar Lindroth inte 28

2 antyder, alltid detsamma som statlig styrning? Rimligtvis inte. Annars står vi med den något oangenäma slutsatsen att även merparten av Sveriges forskarkår, konstnärer och politiska partier står under statlig kontroll. Mitt argument är inte att relationen mellan staten och idrottsrörelsen är ointressant, eller i avsaknad av komplicerade maktrelationer. Däremot får frågan inte avgöras redan på teoretisk nivå. Det intressanta är ju hur den statliga idrottspolitiken sett ut, varför staten beviljat bidrag samt på vilka sätt och i vilken omfattning som idrottsrörelsen låtit sig påverkas av staten till följd av det offentliga stödet. Men detta är empiriska frågeställningar som den idrottshistoriska forskningen ännu inte tillräckligt belyst. Idrottsrörelsen får ett omfattande ekonomiskt stöd från staten. Detta innebär givetvis ett ömsesidigt beroende. Foto: Artur Forsberg slutsatsen att idrottsrörelsen sammantaget väl uppfyller dessa kriterier. För Olson är däremot självständighetskriteriet ett oeftergivligt krav. Eller som han själv formulerar saken: en folkrörelse kan endast finnas i samhället, inte i staten. Finns den även inne i staten, ja då har den upphört att vara en folkrörelse. För egen del är jag tveksam till värdet av att analysera relationen mellan staten och idrottsrörelsen ur ett folkrörelseperspektiv, det vill säga utifrån frågeställningen om idrottsrörelsen lever upp till forskarnas olika kriterier för hur en folkrörelse bör vara och agera. Särskilt problematisk är tanken att en folkrörelse måste stå helt fri från staten. Det innebär nämligen att vi tillskriver idrottsrörelsen mål som inte har stöd i empirin. Naturligtvis har idrottsrörelsen alltid värnat om sin autonomi men samtidigt har man ju även haft ett intresse av statens ekonomiska stöd. Lika problematiskt är folkrörelseperspektivets bild av staten. Är statsstöd, som folkrörelseperspektivet Ett forskningsprojekt om statlig idrottspolitik Mot denna bakgrund har min egen forskning som mål att skapa en djupare förståelse och karakteristik av statens relation till idrottsrörelsen. Mer konkret arbetar jag på en avhandling i historia, vars syfte är att analysera hur statsmakternas företrädare förhållit sig till, och i praktiken löst, idrottspolitikens inneboende spänning mellan statlig styrning och den frivilliga rörelsens autonomi. Har målet varit att styra idrottsrörelsen eller tvärtom att stärka dess oberoende? Undersökningen tar sin början med idrottsrörelsens första statliga kontakter under 1800-talets sista decennier. Därefter följs utvecklingen fram till 1970 års idrottspolitiska riksdagsbeslut, idrott åt alla. Detta beslut kan ses som det definitiva steget för idrottsrörelsen in i det svenska välfärdsbygget. I mångt och mycket utgör det än idag grunden för statens idrottspolitik. Avhandlingens empiriska undersökningar är tematiskt fördelade över tre områden. Den första studien är en kartläggning av det generella idrottsanslagets omfattning och utveckling. Redogörelsen inleds med turerna kring anslagets tillkomst Därefter följs bidragets utveckling och förändring fram till Den andra studien behandlar RF: s roll som förvaltare och beredande instans i anslagsfrågor något som vanligtvis brukar benämnas RF:s myndighetsroll. Ett centralt tema i denna undersökning är varför statsmakterna föredrog en korporativ förvaltningsmodell med RF i myndighets ställe istället för att inrätta en regelrätt statligt idrottsmyndighet. Viktigt är även hur 29

3 RF:s inflytande i anslagsfrågor orsakat interna motsättningar inom idrottsrörelsen. Inte minst under och 1960-talet var RF:s inflytande över statsanslagets fördelning en känslig fråga, eftersom två utomstående organisationer Korpen och Friluftsfrämjandet ansåg att RF medvetet gynnade sina egna specialförbund på konkurrerande gruppers bekostnad. Den tredje studien behandlar idrottens skattefrågor. Mer konkret studeras idrottsföreningarnas inkomstoch förmögenhetsbeskattning under perioden och den s.k. nöjesskatten åren Det övergripande temat är statsmakternas inställning till idrottsrörelsens marknadsinkomster i form av tävlingsintäkter, märkesförsäljning och olika former av nöjesevenemang och det skattepolitiska problemet att riksdag och regering visserligen hade förståelse för att beskattningen var betungande för idrottsrörelsens mindre och fattiga föreningar, samtidigt som man ogärna beviljade skattelättnader eftersom det i praktiken vore en stödform som främst skulle gynna publikdragande sporter och redan rika storklubbar. Avhandlingsprojektet befinner sig för närvarande i sitt slutskede, och i fortsättningen av denna artikel presenteras några preliminära forskningsresultat. En karakteristik av statens idrottspolitik: statsstöd under egenansvar Hur skall då statens idrottspolitik under åren fram till 1970 karakteriseras? Ja, innan diskussionen koncentreras till den statliga idrottspolitikens mål och utformning, måste några självklarheter understrykas. Först och främst har det offentliga stödet naturligtvis varit oerhört viktigt för svensk idrotts utveckling under hela talet. Inte minst tidiga och omfattande satsningar på anläggningsbyggande och förvaltningsbidrag till idrottens olika nationella förbund har varit av stor strategisk betydelse och underlättat idrottsrörelsens närmast obrutna expansion till en av Sveriges största massrörelser. I denna vida mening kan konsekvenserna av statens idrottspolitik inte överskattas. Lika självklart är det att det offentliga bidraget ökat närheten mellan staten och idrottsrörelsen, liksom det skapat ett ömsesidigt beroendeförhållande. Med det senare avses det faktum att idrottsrörelsen tidigt blev och är än idag - beroende av fortsatt ekonomiskt stöd från staten för att I början av 1900-talet hade Sveriges centralförening för idrottens främjande en viktig roll i svensk idrottspolitik. Centralföreningen har fortfarande kvar sina lokaler i Stadion, som de lät bygga inför Stockholms-OS Foto: Artur Forsberg kunna bedriva en verksamhet i rådande omfattning, liksom att staten i sin tur gjort sig beroende av idrottens ideella krafter och aldrig utformat en motsvarande idrottsverksamhet i offentlig regi. Statens idrottspolitik - en hjälp till självhjälp Mot denna bakgrund kan vi närma oss frågan vad staten har velat uppnå med den förda idrottspolitiken och hur det offentliga stödet inverkat på idrottsrörelsens autonomi. I detta avseende är mina forskningsresultat entydiga: sett ur ett övergripande perspektiv har statsmakternas främsta idrottspolitiska mål inte varit att styra, utan att främja svensk idrott som en frivillig rörelse i den ideella sektorn. Detta mål låg bakom statsanslagets tillkomst, utgjorde ett fundament i 1970 års idrott åt alla -politik och är än idag ett axiom i statens relation till idrottsrörelsen. Ett sätt att precisera statsmakternas övergripande idrottspolitiska mål är att börja från början, det vill säga beskriva de resonemang och överväganden som ledde till att idrottsrörelsen 1913 bevil- 30

4 Viktor Balck jades ett permanent statsanslag. Initiativet till statsstöd togs av idrottens egna led. Under 1900-talets första decennium hade den frivilliga idrotten långsamt men säkert börjat utveckla en folkrörelses former. Ett viktigt led i denna process var bildandet av Riksidrottsförbundet, RF, Förbundet lyckades i det närmaste omedelbart axla rollen som svensk idrotts samlande paraplyorganisation, med resultatet att det tidigare så brokiga och splittrade idrottslivet snabbt vann stadga och sammanhållning. Även Sveriges centralförening för idrottens främjande, CF, bör nämnas. Föreningen hade bildats redan 1897 och med målet att allmänt understödja och propagera för idrott i olika former. Med en handlingskraftig och socialt exklusiv styrelse under Viktor Balcks ledning var CF en viktig maktfaktor under dessa tidiga år i idrottsrörelsens historia. Men även om idrottsrörelsen var på frammarsch, uppfattade varken RF eller CF situationen som tillfredsställande. Med sina drygt 600 föreningar och cirka medlemskap 1912 var den RF-ledda idrottsrörelsen på inga sätt en massrörelse. Därtill var stadsdominansen alljämnt påtaglig, liksom avsaknaden av arbetar- och landsbygdsungdomens breda uppslutning. Behovet av ekonomiskt stöd var stort, och varken det civila samhällets bidrag - i form av idrottsutövarnas ideella insatser och medlemsintäkter - eller marknadens ännu blygsamma summor uppfattades som tillräckligt för att säkerställa idrottens fortbestånd och utveckling. Mot denna bakgrund riktades förhoppningarna till staten. Och förutsättningarna var goda. Visserligen hade alla tidigare försök att få generella statsanslag misslyckats till följd av riksdagens hårdnackade motstånd hade dock regeringen beviljat idrotten ett större lotteri. Därtill hade sommarens olympiska spel i Stockholm 1912 utfallit väl och blivit ett strålande propagandainstrument för idrotten som kultur- och samhällsfenomen. Det rådande idrottsvänliga klimatet utnyttjades till fullo, och i den nya anslagsansökan som nu utformades karakteriserades den frivilligt organiserade idrotten som en stor samhällelig tillgång som dessvärre riskerade att stagnera eller gå helt om intet utan statens hjälpande hand. Denna gång bevekades även riksdagen, och i mars 1913 beviljades idrottsrörelsen sitt första årliga och generella statsbidrag. Beslutet kan ses som ett uttryck för att statsmakterna accepterade såväl tanken på idrottens samhällsnytta som beskrivningen av rörelsens ekonomiska problem. Men därmed inte sagt att statsmakternas mål var att föra en övertagandets politik, det vill säga lösa den ideella idrottens svårigheter genom att överföra verksamhet till offentlig regi. Ambitionen var snarare den rakt motsatta: att med statliga medel bistå idrottsrörelsen i de problem som följde av att verksamheten byggde på frivillig grund. Detta innebar inte att idrottsrörelsen helt skulle befrias från sitt beroende av varken ideella insatser eller marknaden. Det handlade snarare om att skapa en balans mellan idrottsrörelsens olika finansieringskällor - att genom offentligt stöd åstadkomma en ekonomisk riskspridning mellan stat, marknad och det civila samhället och därigenom stärka rörelsens oberoende och förankring i den ideella sektorn. Statens stöd var, kort sagt, en hjälp till självhjälp. Mot denna bakgrund är det inte förvånande att staten visserligen axlade ett övergripande ansvar för idrottsrörelsens existensvillkor, men samtidigt delegerade såväl anslagets förvaltning som merparten av fördelningsfrågorna till idrottens egna led. Målet var ju att uppmuntra en frivillig och självständig idrottsrörelse. Principen om idrottsrörelsens autonomi var med andra ord 31

5 en självklarhet eftersom idrott inte betraktades som ett primärt statligt ansvarsområde. Ett implicit kontrakt mellan staten och idrottsrörelsen Men samtidigt kan det inte förnekas att statsmakterna såg vissa risker förknippade med att bevilja offentliga medel till icke-statliga organisationer. En första fråga var helt enkelt om idrottsrörelsens ledning var kapabel att hantera dessa bidrag. Det fanns med andra ord ett naturligt intresse hos statsmakterna att kunna övervaka RF:s och CF:s anslagshantering, och därmed försäkra sig om att pengarna inte utnyttjades på fel sätt (till exempelvis för lyxiga utlandsresor eller överdådiga tävlingsarrangemang). Viktigt var även att bidragsgivningen var effektivt och rationellt uppbyggd. Men dessutom fanns det ett intresse av att bevaka det statliga stödets långsiktiga konsekvenser. Bidraget var ju till för att uppmuntra idrottsrörelsens ideella krafter, och fick därmed inte utmynna i en passiviserande understödsanda eller ständigt höjda och orealistiska bidragskrav. Den statliga idrottspolitiken kan därför ses som ett försök att förena två parallella mål. Det första var, som visats ovan, att uppmuntra idrottsrörelsen och dess samhällsnyttiga strävanden. Det andra målet var att säkerställa att även idrottsrörelsens egna organisationer verkade i samma riktning. För statsmakterna föranledde dessa parallella mål två åtgärder. För det första behövde tekniker utformas för att få insyn i - och ett visst mått av inflytande över - idrottsledningens anslagshantering. För det andra gällde det att markera principen att statens stöd inte var en gåva för idrotten att fritt förfoga över: att idrottsrörelsens rätt till statsanslag tvärtom förutsatte en motsvarande plikt till egenansvar. Statens stöd till idrottsrörelsen kan således inte betraktas som en enkelriktad process, med staten som bidragsgivare och idrottsrörelsen som mottagare. Det bör snarare karakteriseras som ett samarbetsavtal. Man kan säga att staten och idrottsrörelsen upprättade ett implicit kontrakt, innehållande såväl uttalade som outtalade rättigheter och skyldigheter för båda parter. För statsmakternas del kan kontraktet beskrivas på följande sätt. Först och främst åtog sig riksdag och regering ett övergripande ansvar för idrottsrörelsens utveckling och existensvillkor. Detta ansvar utgick från en 32 grundtanke att idrottsrörelsen utförde en samhällsnyttig insats på folkhälsans och ungdomsvårdens område. Därtill baserades det på en bedömning av att varken de frivilliga organisationernas egna insatser eller marknaden kunde garantera den frivilliga idrottens fortsatta expansion och sunda utveckling. Detta ansvar uppvägdes dock av vissa rättigheter. Inte förvånande förbehöll sig statsmakterna all slutgiltig bestämmanderätt i frågor rörande bidragets omfattning och fördelning (det handlade ju trots allt om skattemedel). Men därtill krävdes full insyn i idrottsrörelsens anslagshantering. Statligt utsedda revisorer skulle årligen och ingående granska RF:s och CF: s räkenskaper. Dessutom, och mest kontroversiellt ur ett föreningsdemokratiskt perspektiv, begärde regeringen att ett eget ombud skulle givas säte i idrottsrörelsens högsta ledning och med befogenheten att kunna föra alla frågor av direkt eller indirekt ekonomisk innebörd till Kungl. Maj:t för slutgiltig prövning. Under åren fram till 1930 verkade detta ombud i CF. Därefter, och i samband med att föreningen lämnade idrottsrörelsens ledning, övergick ombudet till RF:s styrelse och verkställande utskott. Det kan tilläggas att systemet med regeringsombud i RF avskaffades så sent som För idrottsrörelsens vidkommande stadgade det implicita kontraktet först och främst en rätt till statsunderstöd förenat med relativt stort självbestämmande. Detta har visserligen inte inneburit att idrottsrörelsen själv kunnat besluta över det statliga stödets omfattning. Däremot har man kunnat räkna med staten som stöd i det ideella föreningsarbetet samt som motvikt till marknadskrafternas alltför styrande inverkan. Dessa rättigheter balanserades av idrottsrörelsens motsvarade egenansvar att eftersträva en fortsatt samhällsnyttig utveckling i den ideella samhällssektorn. Som formuleringen visar, var detta ett ansvar med flera dimensioner. Först och främst hade idrottsrörelsen ett grundläggande egenansvar att utnyttja statens bidrag till att främja den egna rörelsens frivilliga karaktär. I statsanslagets riktlinjer stadgades uttryckligen att statens stöd skulle utgöra en sporre till självverksamhet samt underlätta rörelsens fortsatta sociala och geografisk expansion. Vidare skulle anslaget främst riktas till de idrottsgrenar där utövarna tillhörde mindre bemedlade grupper, medan för sådana grenar av idrott, vilkas utövare huvudsakligen tillhörde de burgnare samhällsklasserna, som regel den enskilda offervilligheten borde anlitas. Detta egenansvar fastslogs även i principer som att statens anläggningsstöd inte fick överstiga de kostnader som föreningarna själva kunde åstadkomma, antingen i form av ideellt arbete eller kontanta insatser, samt att det fanns garantier för anläggningarnas framtida vård. Men i ett vidare perspektiv var idrottsrörelsens egenansvar större än så. Med missnöje betraktade statsmakterna idrottens tilltagande kommersialisering under mellankrigstiden, med inslag av stjärnhysteri, rekordhets och prestationsdyrkan. Professionell idrott och olika former av brott mot amatörstadgan uppfattades som oroväckande utvecklingstendenser och den sunda amatöridrottens raka motsats. Likaså ogillades föreningarnas nöjesbetonade sidoaktiviteter, såsom tips, basarer och danstillställningar. I riksdagen var även idrottsutövarnas bristande skötsamhet i form av superi och stökigt leverne i samband med tävlingar ett ständigt återkommande ämne. Dessutom beklagade man att tävlingar anordnades på de kyrkliga högtidshelgerna samt att idrotten tog tid från studier och andra kulturella fritidsaktiviteter. Dessa många och vitt skilda synpunkter på idrottsrörelsens karaktär och utveckling bildade tillsammans ett mycket tydligt budskap. Idrottsrörelsen hade ett brett egenansvar att hålla den egna medlemskåren i strama tyglar, att vara och förbli en samhällsnyttig, skötsam och ansvarstagande rörelse där idrotten inte blev ett självändamål utan ett medel för större och sociala strävanden. Statsmakternas synpunkter har även rört idrottsrörelsens organisationsstruktur. Och kanske tydligare än någon annanstans framträder här hur den offentliga idrottspolitiken fått formen av uttryckta förväntningar snarare än regler och krav. I början av 1920-talet föreslog till exempel en statlig utredning frankt men resultatlöst att CF skulle träda tillbaka från idrottsrörelsens ledning till RF: s förmån. På 1950-talet togs politiska initiativ till att försöka locka in Korpen och Friluftsfrämjandet i RF-komplexet i syfte att öka effektiviteten och legitimiteten i den statliga bidragsgivningen. Inte heller detta lyckades. Däremot visar exemplen hur förekomsten av statligt stöd även öppnade upp för en dialog mellan staten och idrottsrörelsen i frågor där den senare parten med fog

6 kunnat åberopa sin föreningsdemokratiska rätt till självbestämmande. Betraktat på detta sätt som ett implicit kontrakt - framträder komplexiteten i frågan om statens idrottspolitiska intressen och idrottsrörelsens föreningsdemokratiska rätt till självbestämmande. Statens överordnade politiska ambition har visserligen varit att uppmuntra idrottsrörelsens ideella karaktär - och därmed även att värna om dess oberoende. Men detta mål har byggt på en idealbild av hur den goda idrottsrörelsen ska vara och agera. Statens politik har med andra ord alltid innehållit värderande inslag. Man kan säga att statsmakterna endast varit villiga att förverkliga idrottsrörelsens mål ett omfattande statligt stöd med bibehållen hög grad av självbestämmande under förutsättningen att idrottsrörelsen själv upprätthållit sin karaktär av samhällsnyttig och ansvarstagande massrörelse i den frivilliga samhällssektorn. Idrottsrörelsens rätt till autonomi har förutsatt en plikt till samhällsnyttigt egenansvar. Det kan tilläggas att idealbilden av den goda idrottsrörelsen löper som en röd tråd i hela 1900-talets idrottspolitik. Långt viktigare än statsmakternas olika försök att konkret och handgripligt försöka styra idrottsrörelsen genom förändringar i anslags- och skattepolitiken, med statliga ombud i RF:s ledning o. s. v. är således det implicita kontraktets dubbla karaktär av rättigheter och skyldigheter, av frihet under egenansvar. Idrottsrörelsen har visserligen haft statsmakternas förtroende att självständigt utforma sin verksamhet men samtidigt en förpliktelse att lyssna till statsmakternas förväntningar samt utforma mål som harmonierat med statsmakternas intressen. Vinnare och förlorare? En följdfråga är naturligtvis på vilka sätt som den statliga politiken påverkat svensk idrott? Vilka utvecklingsscenarion och grupperingar har gynnats, och vilka har det inte? Svaren måste av utrymmesskäl begränsas till några kortfattade reflektioner. Först och främst måste staten i sig ses som en vinnare. Även om det statliga stödet varit omfattande har nämligen idrottsrörelsen alltid i första hand varit egenfinansierad genom medlemsintäkter, brukaravgifter och frivilligt arbete. I ett övergripande perspektiv har statsmakterna således med förhållandevis små medel lyckats uppmuntra en verksamhet som man uppfattat som samhällsnyttig men samtidigt till övervägande del bedrivits på frivillig och ideell grund. På motsvarande sätt måste den föreningsmässigt organiserade idrotten ses som en segrare. Med detta avses det faktum att statens stöd till just föreningsidrotten rimligtvis försvårat för andra former av idrottslig organisering. I Sverige har det till exempel aldrig skapats en stark koppling mellan idrotten och undervisningssystemet något som däremot kännetecknar brittiska och amerikanska förhållanden. Likaså lyste den professionella idrotten med sin frånvaro ända tills amatörreglerna avskaffades Inte heller har vi haft en motsvarighet till den offentligt bedrivna idrott som utformades i öststaterna under efterkrigstiden. I ett land med en så grundmurad folkrörelsementalitet som Sverige kan det måhända uppfattas som självklart att statens idrottspolitik skulle ta formen av just bidrag till frivilliga föreningar. Men i ett internationellt perspektiv är detta inte lika självklart. Den svenska idrottsmodellen, med föreningar och förbund samlade i en och samma organisation, är tvärtom mycket ovanlig. Och statens stöd har otvivelaktigt bidragit till denna utveckling. Men även inom idrottsrörelsen finns det organisationer som gynnats och missgynnats av statens agerande. Här måste först och främst RF betraktas som den stora segraren. Organisationen har nämligen lyckats förena två ytterst oförenliga mål ett intresse av statligt stöd med relativt bibehållen autonomi. Förbundets oberoende har naturligtvis inte varit fullständigt. Som påpekats ovan skapade det offentliga stödet ett statligt beroende. Dessutom har RF både tvingats acceptera ett visst mått av statlig kontroll samt levt med kravet att självmant axla ett samhällsnyttigt egenansvar. Dessa begränsningar är dock ett pris som RF villigt betalat, eftersom man med statens stöd kunnat utveckla sin verksamhet och samtidigt motverka ett hämmande inflytande av andra samhällssektorer, det vill säga marknadskrafternas inverkan och de problem som uppstår när verksamheter skall utformas av ideella krafter. Därtill har statsmakterna vanligtvis givit RF förhållandevis fria ramar att självständigt utforma och fördela det offentliga bidraget. Ur detta perspektiv kan det offentliga stödet snarare ses som en förutsättning för, och inte ett hot mot, RF-idrottens folkrörelsekaraktär. Statens stöd har även stärkt RF:s maktställning i svensk idrott. Framförallt det faktum att statsmakterna överlåtit såväl statsanslagets förvaltning som fördelning till RF, har främjat förbundets möjligheter att samla idrotten inom det egna organisationskomplexet. Vi kommer osökt in på de grupper som rimligtvis inte varit lika positiva till statsmakternas agerande. Ett exempel utgör Centralföreningen, som under 1920-talet tvingades konstatera att den självpåtagna rollen som idrottens egen regering blev allt svårare att försvara i takt med att statsmakterna markerade sin önskan av att ha RF som ensam organisation i idrottsrörelsens ledning. Två andra exempel är Korpen och Friluftsfrämjandet, som under efterkrigstidens första decennier försökte etablera sig som idrottsliga alternativ till RF och dess starka tävlingsprofil. RF:s strävan att inlemma dessa konkurrenter i det egna förbundet hade statens odelade stöd, och bidrog till att åtminstone Korpen 1976 valde att bli ett av RF:s många specialförbund. Resonemanget ovan leder även till iakttagelsen att statens idrottspolitik blivit tävlingsidrottens seger. Visserligen utgjorde idrottens tävlingsmoment länge en akilleshäl i idrottsrörelsens relation till staten. Men samtidigt kan det inte förnekas att statsmakterna valde ett nära samarbete med en organisation, RF, som alltid haft just tävlingsidrotten som främsta signum. Förbundet har sällan varit drivkraft bakom andra idrottsliga inriktningar. Under till exempel talets första hälft var Svenska gymnastikförbundet, med sin tävlingsfria och folkhälsoinriktade linggymnastik, en minst sagt udda fågel bland RF: s specialförbund. Även den moderna motionsidrottens snabba frammarsch under efterkrigstiden skedde i huvudsak utanför RF. Att statsmakterna såväl ekonomiskt som politiskt givit RF förhållandevis fria ramar har således förstärkt förbundets hegemoni inom svensk idrott. Det har främjat en utveckling i enlighet med förbundets synsätt och intressen. Följden har blivit en idrottsrörelse som främst expanderat under RF:s organisatoriska vingar och enligt principen en tävlingsform ett specialförbund. Här kan för övrigt danska förhållanden bli ett belysande exempel för utvecklingsscenarion vi har saknat. Till skillnad från Sverige har den danska idrottsrörelsen alltid varit såväl organisatoriskt som ideologiskt splittrad. Vid sidan av DIF den danska motsvarigheten till RF har det funnits en lika livskraftig folklig idrottsrörelse med nedtonat tävlingsmo- 33

7 ment till fördel för en bredare, kulturell och motionsinriktad idrottsideologi. Nu kan man visserligen hävda att det finns historiska och politiska förklaringar till varför en sådan idrottsrörelse aldrig sett dagens ljus i Sverige, liksom varför svensk idrott aldrig organiserades efter klassmässiga grunder (vilket till exempel präglade norsk idrott under mellankrigstiden). Men man får inte bortse från konsekvenserna av att staten så tydligt markerat och upprätthållit RF:s centrala roll i svensk idrottsrörelse, och hur detta begränsat förutsättningarna för andra, konkurrerande idrottsmodeller. Den statliga idrottspolitikens utvecklingen efter 1970 Avslutningsvis kan det vara lämpligt att kortfattat kommentera utvecklingen efter Utan tvekan har svensk idrott genomgått stora förändringar. Med motionsidrottens etablering har många idrottsutövare ersatt sina föreningsmedlemskap med årskort på kommersiella gym eller oorganiserat motionerande i skog och mark. Resultatet har blivit att breddidrottens tidigare så naturliga förankring i den ideella samhällssektorn fått konkurrens av idrott i marknadens eller i föreningslös regi. Samtidigt har idrotten och i synnerhet elitidrotten - fått uppleva en snabbt tilltagande professionaliseringsoch kommersialiseringsprocess. Inte minst en begynnande bolagisering av elitidrottsklubbar i grenar som fotboll och ishockey vittnar om organisatoriska förändringar som på sikt kan förändra idrottsrörelsen i grunden och därmed även statens idrottspolitik. Men än så länge har den statliga idrottspolitiken inte genomgått några större förändringar. De riktlinjer som fastlogs med idrott åt alla -politiken 1970 är påfallande aktuella drygt 30 år senare. Principen om idrottsrörelsen självständighet har alltjämnt en framträdande plats i budgetpropositioner och liknande statliga dokument. Systemet med statliga ombud i RF avskaffades dessutom 1993 med motiveringen att stärka detta oberoende. Därtill kan nämnas att idrottspolitiken inom regeringskansliet sedan några år tillbaka sorterar under politikområdet folkrörelsepolitik vars grundläggande värde är föreningarnas självständighet och oberoende, såväl gentemot det offentliga som det privata näringslivet. Tydligare än så kan inte statens övergripande idrottspolitiska mål karakteriseras. Men samtidigt finns det motbilder. RF arbetar aktivt med integrationsfrågorna som en del av Idrottens trovärdighet. Som exempel tillsattes en ny statlig idrottsutredning 1996 med bland annat målet att pröva möjligheterna och lämpligheten för regering och riksdag att närmare styra anslagets inriktning. Även om det följande resultatet inte innebar någon större idrottspolitisk förändring, vittnar utredningsdirektiven om att statens och idrottsrörelsens intressen inte alltid är helt förenliga. Dessutom går det att skönja en mer allmän tendens att statens idrottsstöd får formen av ersättning istället för bidrag. Under senare år har nämligen målformuleringarna i den statliga bidragsgivningen både breddats och blivit mer explicita, samtidigt som redovisningskraven har ökat. Som särskilt viktiga områden idag kan nämnas dopingproblematiken och insatser för kvinno-, invandrar- och handikappidrott. Här kan tilläggas att andra forskare noterat liknande förändringar i statens generella inställning till den ideella sektorn. 4 I statens idrottspolitik märks dessa nya tendenser inte minst i de s.k. handslagspengarna, det vill säga regeringens löfte om ytterligare en miljard kronor i anslag till idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet under en fyraårsperiod under förutsättning att idrottsrörelsen tar på sig att öppna dörrarna för fler, hålla tillbaka avgifterna, satsa mer på flickidrotten, delta i kampen mot droger och intensifiera samarbetet med skolorna. Kanske indikerar formuleringar som dessa att relationen mellan idrottsrörelsen och staten håller på att förändras? Endnotes: 1 Hilding Johansson, Idrotten och samhället i Svensk idrott. En ekonomisk, historisk och sociologisk undersökning utförd på uppdrag av Sveriges riksidrottsförbund med anledning av dess femtioårsjubileum (Malmö 1953). 2 Jan Lindroth, Idrottens fyra samhällsroller. Ett diskussionsunderlag. Fritidspolitiska studier 7 (Stockholm 1994). 3 Hans-Erik Olson, Är idrotten en folkrörelse? i Sveriges centralförening för idrottens främjandes årsbok 1992, samt dens. Idrottsoch friluftslivets politiska ekonomi i Johnny Andersson (red), Turbulens i rörelsen (Stockholm 1991). 4 Filip Wijkström & Tommy Lundström, Den ideella sektorn. Organisationerna i det civila samhället (Stockholm 2002). 34

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Riksidrottsförbundet Idrottens Hus 114 73 STOCKHOLM Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Idrottsrörelsen detta stolta slagskepp i moder Sveas i övrigt sjunkande folkrörelseflotta

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 125:1 2005

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 125:1 2005 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 125:1 2005 90 Staten och idrotten Johan R Norberg, Idrottens väg till folkhemmet. Studier av statlig idrottspolitik 1913 1970, Diss, SISU idrottsböcker, Stockholm 2004. 491

Läs mer

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete RS 2013-04-08--09 Bilaga A till RS-prot nr 16/11-13 Strategi fö r Riksidröttsfö rbundets internatiönella arbete 2013-2017 Inledning Idrotten är

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014.

Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014. Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014. I texten markeras ny text med fet stil och understruket = ny text föreslagen av styrelse, och delvis med inkomna motioner som grund. Kursiverad överstruken

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

RF:s REGLER MED KOMMENTARER FÖR STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD

RF:s REGLER MED KOMMENTARER FÖR STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD RF:s REGLER MED KOMMENTARER FÖR STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD (Beslutade av RS den 8 december 1997 samt reviderade av RS den 21-22 november 2002, den 1-2 december 2003 och den 3 oktober 2006 ) 1 BIDRAGSBERÄTTIGADE

Läs mer

ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN. Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116

ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN. Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116 ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116 Bakgrund och syfte Kommunen bedriver verksamhet i såväl nämnd- som bolagsform. Inom kommunen skall en helhets- och samsyn

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 SvFF Mål & Strategi 2013-2017 Workshop distrikt svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 AGENDA 17.00-17.45 Genomgång Mål & Strategi Svensk Fotboll, och distriktens process under hösten. 17.45-18.45 Värdegrunden

Läs mer

Verksamhetsinriktning. Riksidrottsförbundet 2012 2013

Verksamhetsinriktning. Riksidrottsförbundet 2012 2013 Verksamhetsinriktning Riksidrottsförbundet 2012 2013 STOCKHOLM AUGUSTI 2011 ANDRÈN & HOLM BILD: Bilbbyrån & Helena Björck För riksidrottsstyrelsens (RS) ledning av verksamheten fattar RF-stämman beslut

Läs mer

Stockholm den 13 april 2012. KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden (Ju 2011:15)

Stockholm den 13 april 2012. KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden (Ju 2011:15) Stockholm den 13 april 2012 Till Regeringskansliets utredningsavdelning Att: Peter Krikström 201 21 Malmö KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Nedanstående regler och riktlinjer för stöd gäller Surahammars kommuns sätt att se på det kommunala stödet till föreningslivet

Nedanstående regler och riktlinjer för stöd gäller Surahammars kommuns sätt att se på det kommunala stödet till föreningslivet VIKTIG INFORMATION Barn och Bildningsnämnden har i år sett över reglerna för föreningsstödet. Det av kommunen antagna Alkohol och drogpolitiska programmet har införlivats i föreningsstödet. Andra viktiga

Läs mer

Ungdomsstyrelsens kommentarer

Ungdomsstyrelsens kommentarer Ungdomsstyrelsens kommentarer till Förordning (2011:65) om statsbidrag till barnoch ungdomsorganisationer Förordningen utfärdades av Utbildningsdepartementet den 20 januari år 2011. Regeringen har skrivit

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Partiernas svar om ridsporten

Partiernas svar om ridsporten Partiernas svar om ridsporten Svenska Ridsportförbundet har inför valet i september frågat samtliga riksdagspartier hur de ställer sig till de två frågor vi har fokuserat på inför valet. Ridsport ska räknas

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM

KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Page 1 SÄRART OCH MERVÄRDE Om idéburna organisationer över tid

Läs mer

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare 1 Denna broschyr utgör ett stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare inför ditt lönesamtal. Resultatet

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Definition av ideell förening

Definition av ideell förening 1 Att bilda förening Definition av ideell förening Alla ord som är i fet och kursiv stil hittar du vår Det finns ingen specifik lag som bestämmer hur en ideell förening ska ordlista. Ordlistan finns i

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut 1 Denna drogpolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 augusti 2012 KLAGANDE Föreningen Gnarpsviljan c/o AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Idrottsrörelsen har valt att låta studieförbundet, SISU Idrottsutbildarna, få nyckelrollen som idrottens

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Mål och riktlinjer 2015-2017. Justerat enligt kongressbeslut

Mål och riktlinjer 2015-2017. Justerat enligt kongressbeslut Mål och riktlinjer 2015-2017 Justerat enligt kongressbeslut 1 Mål och Riktlinjer 2015 2017 Sveriges Pensionärsförbund, SPF, går in i en ny kongressperiod, visare och än mer kompetent i frågor som rör seniorer

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

5. Strategi 2020, verksamhetsinriktning och ekonomiska riktlinjer ( 10.1)

5. Strategi 2020, verksamhetsinriktning och ekonomiska riktlinjer ( 10.1) 5. 2020, verksamhetsinriktning och ekonomiska riktlinjer ( 10.1) Vision Bättre idrott för fler Tillsammans skapar vi bästa möjliga förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att idrotta och

Läs mer

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi. I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla

Läs mer

Idrottsrelaterad forskning och utbildning vad finns och vad behövs? Utblick mot Sverige (ur ett kommunperspektiv)

Idrottsrelaterad forskning och utbildning vad finns och vad behövs? Utblick mot Sverige (ur ett kommunperspektiv) Idrottsrelaterad forskning och utbildning vad finns och vad behövs? Utblick mot Sverige (ur ett kommunperspektiv) Paul Sjöblom Forskare och lärare vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun

Fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun Fritidspolitiska mål Fritidsnämnden Växjö kommun Fritidspolitiska mål 1. Stöd till fritidsverksamhet Föreningslivet i Växjö kommun stimuleras genom olika stödformer till verksamheter som ger kommuninnevånarna

Läs mer

Regler för bidrag till organisationer som bedriver ungdomsverksamhet i Lunds kommun

Regler för bidrag till organisationer som bedriver ungdomsverksamhet i Lunds kommun Kultur- och fritidsförvaltningen 1 (5) Regler för bidrag till organisationer som bedriver ungdomsverksamhet i Lunds kommun Senaste revidering: 2010-02-10 1. SYFTET MED BIDRAG Syftet med bidrag till föreningar

Läs mer

IFK Lidingö Slalom. Faktablad av Lidingö stadsarkiv. Carl Grant 2007. Fotograf: Ronnie Westlund.

IFK Lidingö Slalom. Faktablad av Lidingö stadsarkiv. Carl Grant 2007. Fotograf: Ronnie Westlund. IFK Lidingö Slalom Faktablad av Lidingö stadsarkiv Carl Grant 2007. Fotograf: Ronnie Westlund. Den svenska idrottsrörelsen Den äldsta kända idrottsliga sammanslutningen i Sverige är Uppsala simsällskap,

Läs mer

Stadgar för FIKS, Föreningen Idrottsliga KalmarStudenter

Stadgar för FIKS, Föreningen Idrottsliga KalmarStudenter Stadgar för FIKS, Föreningen Idrottsliga KalmarStudenter 1. Namn och Syfte 1.1 Föreningen Idrottsliga KalmarStudenter (FIKS) är en ideell förening vid Linnéuniversiteti Kalmar (LNU). FIKS är en sektion

Läs mer

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Näringsdepartementet GENOMFÖRANDE AV DIREKTIVET OM INFORMATION OCH SAMRÅD (SOU

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet

Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet Utgåva 0.3 2008-11-03 Sida 1 (11) 1 Inledning Svenska Klätterförbundets styrelse har givit Barn- och Ungdomskommittén (BoUK) i uppdrag att ta fram förslag på riktlinjer

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA

STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA 1 Allmänt Innehåller de grunder på vilka föreningen vilar dess namn, säte, syfte och eventuella ideologiska ställningstaganden. Sida 2. 2 Medlemskap Innehåller

Läs mer

Föreningar kan söka bidrag för verksamhet, idéförverkligande, utbildning och driftsstöd av anläggning.

Föreningar kan söka bidrag för verksamhet, idéförverkligande, utbildning och driftsstöd av anläggning. 1 (5) Kultur & Fritid Föreningsbidrag Föreningar kan söka bidrag för verksamhet, idéförverkligande, utbildning och driftsstöd av anläggning. Allmänna bestämmelser Kriterier för kultur- och fritidsnämndens

Läs mer

ATT UTVECKLA LEDNINGSGRUPPENS ARBETE

ATT UTVECKLA LEDNINGSGRUPPENS ARBETE ATT UTVECKLA LEDNINGSGRUPPENS ARBETE SYFTEN SAMMANSÄTTNING NIVÅER UTMANINGAR FUNKTION OCH VILLKOR ÅTGÄRDER HÅKAN JÖNSSON Psykolog, konsult HÅKAN JÖNSSON KONSULT AB www.hakanjonsson.com info@hakanjonsson.com

Läs mer

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Christer Jonsson Om mig Universitetslektor i FEK med inriktning på organisering och marknadsföring Undervisat mycket kring marknadsföring

Läs mer

Grundläggande kassaservice

Grundläggande kassaservice REMISSVAR 2001-08-17 Dnr 2001/1623 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Grundläggande kassaservice (Dnr M2001/6184/ITFoU) 1 Inledande synpunkter Näringsdepartementet föreslår i den remitterade

Läs mer

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Rolf Skog har tidigare kortfattat redogjort för innebörden av den primära och subsidiära företrädesrätten. I den kommande

Läs mer

Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm

Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm 1(5) www.forbundetrorelsehindrade.org Lund 2005-02-22 Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm Handikappombudsmannens rapport DISKRIMINERING OCH TILLGÄNGLIGHET En av de viktigaste intressefrågor

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 25

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 25 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 25 Målnummer: 469-97 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 1999-04-29 Rubrik: Lagrum: Friluftsfrämjandet har ansetts ha till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

U L F Organisation INNEHÅLL. Ishockeyns organisation 3:1 Föreningskunskap Styrelse 3:3 Medlem 3:4 Lagkassa 3:6

U L F Organisation INNEHÅLL. Ishockeyns organisation 3:1 Föreningskunskap Styrelse 3:3 Medlem 3:4 Lagkassa 3:6 INNEHÅLL sid Ishockeyns organisation 3:1 Föreningskunskap Styrelse 3:3 Medlem 3:4 Lagkassa 3:6 3:1 ISHOCKEYNS ORGANISATION i SVERIGE Ishockeyn i Sverige är ett av de största specialidrottsförbunden och

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser 2014-05-30 Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser Varför är ni i Kollegiet för svensk bolagsstyrning så engagerade i frågan om könsfördelningen i börsbolagens

Läs mer

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Några utgångspunkter I Sverige i världen det civila samhället en samhällssfär frivilligsektor/ideell

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Tillsammans för Borås

Tillsammans för Borås Tillsammans för Borås Sverigedemokraterna Borås Valmanifest www.boras.sverigedemokraterna.se En trygg och värdig ålderdom En trygg och värdig ålderdom måste vara en självklarhet för alla de äldre som behöver

Läs mer

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER Strasbourg, 17 april 2008 GVT/COM/II(2008)001 RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER SVERIGES REGERINGS KOMMENTARER TILL RÅDGIVANDE KOMMITTÉNS ANDRA YTTRANDE OM GENOMFÖRANDET

Läs mer

Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008. Promemoria

Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008. Promemoria Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008 Promemoria RättsPM 2008:9 Brottmålsavdelningen Ekobrottsmyndigheten September 2008 Innehållsförteckning HD:s dom den 11 juni 2008

Läs mer

ÅFF, ÅTVIDABERG OCH FACIT Om konsten att skapa laganda utanför fotbollsplanen Roy Andersson

ÅFF, ÅTVIDABERG OCH FACIT Om konsten att skapa laganda utanför fotbollsplanen Roy Andersson ÅFF, ÅTVIDABERG OCH FACIT Om konsten att skapa laganda utanför fotbollsplanen Roy Andersson Brukskultur Åtvidaberg 2002 ÅFF, Åtvidaberg och Facit Om konsten att skapa laganda utanför fotbollsplanen Roy

Läs mer

Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås

Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås Flygplatsens framtid riskeras... 2 1. Kritiken från TNT... 2 2. Flygplatsens nedprioritering... 2 3. Översiktsplan utan utveckling för flygplatsen...

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst styrning och värden Produktion: Statens kvalitets- och kompetensråd Grafisk utformning: Statens kvalitets- och kompetensråd

Läs mer

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Läs mer

BIDRAGSREGLER 2013. Att starta en förening... 3. Startbidrag 3. Föreningens verksamhet... 3. Aktivitetsbidrag 3 Utvecklingsbidrag 3

BIDRAGSREGLER 2013. Att starta en förening... 3. Startbidrag 3. Föreningens verksamhet... 3. Aktivitetsbidrag 3 Utvecklingsbidrag 3 BIDRAGSREGLER 2013 Att starta en förening... 3 Startbidrag 3 Föreningens verksamhet... 3 Aktivitetsbidrag 3 Utvecklingsbidrag 3 Mentorsbidrag... 4 Vilka kan söka? 4 Hur stort är bidraget? 4 Utbildning...

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2

Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 1 YTTRANDE 2015-05-11 Finansdepartementet Fi2015/578 103 33 Stockholm Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 InsureSec AB (InsureSec) har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Värdepappersmarknadsutredningens

Läs mer

STADGAR STOCKHOLMS SCHACKFÖRBUND. Giltiga från 2013-06-17

STADGAR STOCKHOLMS SCHACKFÖRBUND. Giltiga från 2013-06-17 STADGAR STOCKHOLMS SCHACKFÖRBUND Giltiga från 2013-06-17 1 Förbundets namn och geografiska omfattning Förbundets namn är Stockholms Schackförbund, i fortsättningen benämnt Förbundet, bildat den 28 januari

Läs mer

Prövning av nya regionala ungdomsorganisationer 2015

Prövning av nya regionala ungdomsorganisationer 2015 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Fredrik Schlott Karin Sundequist Prövning av nya regionala ungdomsorganisationer 2015 1 Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden

Läs mer

VÄGEN FRAMÅT. ATG MANIFEST

VÄGEN FRAMÅT. ATG MANIFEST VÄGEN FRAMÅT. ATG MANIFEST ATG ska trygga en långsiktig utveckling för trav- och galoppsporten genom att erbjuda spel på ett ansvarsfullt sätt. Så lyder uppdraget från trav- och galoppsporten, som äger

Läs mer

Medlemskap i ideella föreningar

Medlemskap i ideella föreningar Medlemskap i ideella föreningar en mångtydig relation i förändring Gymnastikförbundet, november 2011 Johan Hvenmark (ekon. dr.) Ersta Sköndal högskola Riksidrottsförbundet Tre delar Medlemskap som proxy

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Historik för Ägarföreningen ProSkandia. Det här är ett utdrag ur Programförklaringen mars 2015.

Historik för Ägarföreningen ProSkandia. Det här är ett utdrag ur Programförklaringen mars 2015. Historik för Ägarföreningen ProSkandia Det här är ett utdrag ur Programförklaringen mars 2015. Inledning Skandia är ett kundägt ömsesidigt bolag med ett fullmäktige som högsta instans. Detta ger 1.4 miljoner

Läs mer

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58)

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) KKV1007, v1.1, 2010-03-04 YTTRANDE 2010-03-25 Dnr 729/2009 1 (5) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) Fi2009/1548 Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning

Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning Strategiarbetet Uppdraget RF-stämman 2013 beslutade att uppdra till RS: att genomföra ett strategiarbete om Svensk idrotts framtid att ge förslag

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE 1 FÖRBUNDETS NAMN Förbundets namn är ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE och förkortas ERIS. ERIS är ett ideellt förbund av lokala föreningar. 2 FÖRBUNDET

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statsbidrag för kvinnors organisering; SFS 2005:1089 Utkom från trycket den 16 december 2005 utfärdad den 8 december 2005. Regeringen föreskriver 1 följande. Statsbidragets

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

SHIF/SPK:s Värdegrund

SHIF/SPK:s Värdegrund VÄRDEGRUND 1 SHIF/SPK:s Värdegrund Svenska Handikappidrottsförbundet och Sveriges Paralympiska Kommittés (SHIF/SPK) värdegrundsarbete är en del av hela idrottsrörelsens arbete. En värdegrund beskriver

Läs mer