Rubrikträd och sökord i Vodok

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rubrikträd och sökord i Vodok"

Transkript

1 Rubrikträd och sökord i Vodok Upprättad: Rev Rev Rev Rev Rev Rev Framtaget av Vodok gruppen i Stockholm stads samtliga stadsdelsförvaltningar.

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GUIDE TILL RUBRIKTRÄD OCH SÖKORD I VODOK 3 1. Rubrikträdet är organiserat enligt följande 3 2. Principer för sökorden och dokumentationen 7 RUBRIKTRÄDET 8 Allmänna uppgifter 8 Anamnes 9 Status 11 Utförda bedömningar enligt instrument 18 Plan 19 Ordinationer/Åtgärder 20 Hjälpmedel 341 Epikris 34 Avliden 35 AVVIKELSEMODULEN 36 Avvikelser 363 Mottagande roll i VODOK 34 Lista på vilka nummer respektive förvaltning har 34 DIETISTER I KOMMUNAL ÄLDREOMSORG I STOCKHOLM STAD 38 Rollen dietist i Vodok 385 Rubrikträdet 38 2

3 Guide till rubrikträd och sökord i Vodok Underlaget är uppdelat i tre delar/kolumner Sökord, Frastexter och Hjälpfrastexter och ska ses som ett stöd och hjälp i dokumentationen. Sökord här hittar du alla sökord som finns med i rubrikträdet. Sökorden är placerade i alfabetisk ordning under respektive rubrik Allmänna uppgifter, Anamnes, Status etc. Frastexter - vanligt förekommande och återkommande texter som lätt ska kunna klippas in i journaltexten. I vissa frastexter finns det ett kolon: efter texten, vilket innebär att man ska komplettera uppgiften med egna uppgifter t.ex. vikt: 46,7 kg. I vissa texter har ett X i sig och detta ska ersättas med exempelvis en läkares namn. Hjälpfrastexter exempel på information om vad som hör till respektive sökord. Dessa texter kan man utgå ifrån för att bedöma om valt sökord är det rätta att använda. Man utgår ifrån i sin bedömning om det är rätt sökord som ska användas. Hjälpfrastexter återfinns under Hammare-symbolen i verktygsraden. För att hitta rätt bland sökorden rekommenderas att man har sökordsförteckningen tillgänglig på expeditionerna och att man har hjälpfrastexterna som återfinns under symbolen Hammaren framme på skärmen när man skriver i Vodok. 1. Rubrikträdet är organiserat enligt följande Allmänna uppgifter Anamnes Status Utförda bedömningar enligt instrument (finns under respektive statussökord) Plan Åtgärder (Mätvärden har släckts ner och finns nu som undersökord under respektive sökord i status). Hjälpmedel Epikris Avliden Allmänna uppgifter Dokumenteras samma dag som patienten anländer. Innehåller uppgifter såsom ID-kontroll och patientansvarig personal m.m. Anamnes Innehåller uppgifter om patientens bakgrund och om diagnoser och tidigare sjukdomar samt överkänslighet m.m. Uppgifter från tidigare vårdgivare skrivs in här. Nya diagnoser eller andra uppgifter i anamnes skrivs in efterhand under vårdtiden. Status 3

4 Här dokumenteras: Patientens tillstånd och funktionsförmåga samt förändringar i dessa. Observationer och fynd vid undersökningar. Resultat av bedömningar som utförts. Observationer och bedömningar som ger anledning till åtgärd. Resultat av åtgärder som utförts. Resultatet av åtgärden är en del av utvärdering av åtgärden och innebär ett nytt status. Mätvärden ska dokumenteras under respektive sökord. Det är viktigt att alla anteckningar skrivs på rätt sökord, och det innebär att man ofta får använda flera sökord för att dokumentera en undersökning. Status är det vi observerar själva när vi har patienten hos oss. Status är således aldrig information som hämtas från epikris eller rapport från sjukhus. Utförda bedömningar enligt instrument Bedömningar som utförs i bedömningsmodulen återfinns här. Resultat av bedömningar ska skrivas in under respektive sökord i status. Abbey Pain Scale Smärta Bergerskalan Kognitivt, psykiskt, socialt Berghs balanstest Förflyttning Diabetes bedömningsmall Är en checklista. Ska dokumenteras under resp. sökord, se informationen till instrumentet Downton Fall Risk Index Förflyttning Katz ADL Index ADL MMSE-SR (Mini Mental Test) Kognitivt, psykiskt, socialt Mini Nutritional Assessment: MNA Initial bedömning Nutrition MNA Slutgiltig bedömning Modifierad Nortonskala Hud/vävnad Nikola Elimination ROAG Nutrition Sunnås ADL Index ADL TUG Timed Up and Go Förflyttning Plan Plan innehåller Risk-Problem-Resursdiagnos Mål Måluppfyllelse Plan ska skapas då det finns en risk eller ett problem som ska förebyggas/åtgärdas eller en resurs som ska bevaras. Planen ska utgå från dokumenterat status. 4

5 Mål Målet ska vara mätbart 1, möjligt att uppnå och ha en tidsgräns för uppföljning eller avslutande. Måluppfyllelse Måluppfyllelsen skrivs först när målet är uppnått och blir då ett nytt status. Planen avslutas. Exempel 1. Diagnos- undervikt Mål- viktuppgång 2 kg på två månader Åtgärd- Information/undervisning om kost samt näringsdryck Uppdaterat status (resultat)- nutrition: ökat 2 kg i vikt på två månader Här blir ingen måluppfyllelse utan enbart nytt status och ett nytt mål: viktuppgång 1 kg på en månad. När ett mål följs upp och utvärderas så kanske man inte nått ända ut och då ska inte måluppfyllelse skrivas. Exempel 2. Diagnos- undervikt Mål- viktuppgång 2 kg på två månader Åtgärd- Information/undervisning om kost samt näringsdryck Uppdaterat status (resultat)- nutrition: ökat 3 kg i vikt på två månader Måluppfyllelsen har uppnåtts och man skriver i status att man nått viktuppgången med 3 kg. Planen avslutas. Ordinationer/ Åtgärder Ordinationer / Åtgärder är det som vi utför när vi arbetar i vården. Åtgärder där arbetsuppgiften upprepas skrivs i två nivåer, eller steg: Åtgärd, där vi planerar sådant som kommer att upprepas. Utförd åtgärd där vi antecknar att vi gjort en åtgärd som redan är planerad som Åtgärd. En utförd åtgärd kopplas till Åtgärd. Åtgärder på nivån Åtgärd kan vara kopplade till plan. Resultat av en Åtgärd dokumenteras i Status. Det finns dock i Vodok två undantag: Åtgärd Fall Avsteg samt Åtgärd Läkemedel Avsteg. De avser inte en åtgärd som vi utför, utan en oförutsedd händelse. Övriga åtgärder är sådant som vi utför. Mätvärden Mätvärden ligger under respektive sökord och ska dokumenteras där. 1 SMART, dvs. målet ska vara Specifikt, Mätbart, Acceptabelt, Realistiskt och med Tidsgräns för uppföljning/avslut. 5

6 Resultat av mätningar som görs ska dokumenteras i Status. Hjälpmedel Detta är en ren förteckning över hjälpmedel som används av den boende eller hos den boende. Förteckningen innehåller uppgifter som behövs för att hjälpmedel ska kunna spåras och så att inventering samt funktionskontroller ska kunna utföras. Gäller alla hjälpmedel, inköpta, hyrda eller förskrivna från hjälpmedelsleverantör. Förbrukningshjälpmedel som exempelvis inkontinensskydd dokumenteras under Åtgärder: Förbrukningshjälpmedel Epikris Epikris skrivs när det blir aktuellt Händelser som ger anledning att skriva Epikris: Boende flyttar. Boende byter vårdform. Boende avlider. Omorganisation som medför att nya journaler startas och de gamla avslutas. Avliden Här ska dokumenteras. Datum och tidpunkt för dödsfallet. Närstående informerad: Transport och förvaring: Personliga tillhörigheter: Om läkemedel är överlämnade till dödsboet. Namn 6

7 2. Principer för sökorden och dokumentationen Alla sökord är gemensamma, dvs. kan användas av såväl arbetsterapeut, sjuksköterska och sjukgymnast. (Rollen leg. dietist har inte tillgång till alla sökord) De nuvarande sökorden bygger på sökordssystem enligt VIPS, ICF och Arthur. Hela journalen inklusive Status är gemensam. Det innebär att om till exempel en arbetsterapeut skrivit en bra anteckning under kommunikation behöver inte sjuksköterska eller sjukgymnast skriva något alls där. Om de skulle ha några kompletterande uppgifter behöver bara de kompletteras. Det förutsätts att alla läser alla anteckningar. Vilket innebär att man inte behöver dubbelskriva några uppgifter under flera sökord (utom när det gäller Mätvärden och Status). Strävan att hålla nere antalet sökord har medfört att vissa sökord inte finns som egna sökord, utan återfinns under andra sökord. Det gäller till exempel Balans som återfinns under Förflyttningar och Rörlighet som återfinns under Muskel- och ledfunktioner. Andra sökord som tidigare var ganska omfattande såsom det gamla VIPS-sökordet Aktivitet är nu uppdelat på flera nya sökord: Förflyttningar, ADL, Muskel- och ledfunktioner mm. 3. Avsluta texter Texter som inte längre är aktuella ska avslutas genom att avslutsdatum fylls i. Detta gäller till exempel åtgärder som inte längre utförs, status som inte är aktuellt, planer som inte är aktuella samt hjälpmedel som inte längre används. 7

8 Rubrikträdet Allmänna uppgifter Sökord Frastexter Hjälpfrastexter ID kontroll ID kontroll via legitimation: ID kontroll via närstående: ID kontroll via legitimation, ange vilken. ID kontroll via närstående, ange vem. Uppgiftslämnare Uppgiftslämnare om annan än patienten, namn och relation till patienten. Om det hänvisas till tidigare journal ska den gå att spåra. God man Upplysningar/ Samtycke Patienten samtycker till att Patienten samtycker inte till att information/journaluppgifter som är av betydelse för patientens vård får inhämtas och lämnas till andra vårdgivare information/journaluppgifter får inhämtas eller lämnas ut till närstående (namn: telefonnummer: ) personuppgifter får lämnas till nationella kvalitetsregister Patientens medgivande till utlämnande av information till annan vårdgivare eller anhörig samt namn på den som lämnat uppgifter om patienten. Önskan om hur, vad och till vem upplysningar kan lämnas. Även noteringar om det finns någon som man inte ska lämna upplysning till. Planeringsansvarig personal information kan inhämtas via den Nationella Patient Översikten (NPÖ) Ansvarig läkare, Omvårdnadsansvarig sjuksköterska, Ansvarig arbetsterapeut, Ansvarig sjukgymnast Planeringsansvarig/omvårdnadsansvarig. Ange yrkeskategori, för och efternamn. Sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Här ska även ansvarig läkare anges. Sökord Frastexter Hjälpfrastexter Smitta Av läkare bekräftad blodsmitta, tarmsmitta, MRSA, VRE, ESBL. Varning Vad: Källa: Medicinskt bekräftad intolerans eller överkänslighet. Livshotande läkemedelsöverkänsligheter. Observera Patienten ska inte skickas till sjukhus 0HLR Övergått till palliativ vård i livets slutskede, se upprättad vårdplan Ange alltid källan till uppgiften! Restriktioner t.ex. vid frakturer. Pacemaker Sänggrindar Viktig medicinsk data (VMD) Av läkare bedömd suicidrisk 8

9 Anamnes Sökord Frastexter Hjälpfrastexter Hälsohistoria/ Vårderfarenhet Sammanfattning av epikris från avd. XX daterad xx Övergripande beskrivning av hälsosituationen före aktuell kontakt. Tidigare vård. Alkohol, narkotika, tobak. Egenvård. Tidigare Rehabilitering och erfarenhet av dessa. Tidigare kontakt/behov av arbetsterapi och sjukgymnastik. Tidigare/aktuella hjälpmedel Om Patienten själv anger sjukdomar utan att detta finns bekräftat genom läkare dokumenteras dessa under hälsohistoria. Kontaktorsak Överrapportering från annan vårdgivare ANGE KÄLLAN. Patientens beskrivning och uppfattning om anledningen till kontakt/intagning och sjukdom. Förväntningar. Start förlopp och ev. påbörjade åtgärder. Symtom och påverkan på daglig livsföring. Vilket datum personen flyttar in och boendenhet. Läkemedelsansvar Medicinsk Diagnos Demens Medicinsk Diagnos Diabetes Medicinsk Diagnos Fraktur Medicinsk Diagnos Hjärtkärlsjukdomar Medicinsk Diagnos KOL Medicinsk Diagnos Stroke Ankomstdatum: Boende-/vårdenhet: Kommer från hemmet. Kommer från annan vårdenhet: Läkaren xx har i samråd med patienten bedömt att sjuksköterskan ansvarar för läkemedelshanteringen. Den som förskriver läkemedel kan vid förskrivningstillfället behöva ta ställning till om patienten klarar av att själv hantera sina läkemedel. Om förskrivaren bedömer att patienten inte klarar det, bör ställningstagandet dokumenteras i patientjournalen (Socialstyrelsen 2001:17). Dokumentera om ansvaret för läkemedelshantering har tagits över helt eller delvis enligt läkarordination Dokumentera läkarens namn och datum för övertagande Ange även vilka delar av läkemedelshanteringen som tagits över. Registrera endast diagnoser satta av läkare t.ex. från epikris. Ange källa och datum. Registrera endast diagnoser satta av läkare t.ex. från epikris. Ange källa och datum. Registrera endast diagnoser satta av läkare t.ex. från epikris. Ange källa och datum. Registrera endast diagnoser satta av läkare t.ex. från epikris. Ange källa och datum. Registrera endast diagnoser satta av läkare t.ex. från epikris. Ange källa och datum. Registrera endast diagnoser satta av läkare t.ex. från epikris. Ange källa och datum. 9

10 Sökord Frastexter Hjälpfrastexter Medicinsk Diagnos Övrigt Registrera endast diagnoser satta av läkare t.ex. från epikris. Ange källa och datum. Pågående vård Andra vårdgivare, distriktssköterskemottagning, annan institution, anhörigvårdare etc. Namn och telefonnummer vid behov. Inlagd på sjukhus ange avdelning. Åter från sjukhus. Växelvård, anhörigavlastning och korttidsvård Avancerad sjukvård i hemmet utförd av Landstinget. Restriktioner Vad: Hur länge: Källa: Ingen känd restriktion Rörelser/aktiviteter som skall undvikas för att minska risken för komplikationer. Ange vilka rörelser/aktiviteter som skall undvikas, hur länge restriktionerna gäller samt varifrån informationen kommer. Social Bakgrund/Livsstil Överkänslighet Ingen Känd Källa: Sociala förhållanden och hemsituation. Socialt kontaktnät, livsmönster. Boende, yrke, arbete. God man. Färdtjänst (vilken typ av färdtjänst, ledsagartillstånd), Trygghetslarm i ordinärt boende. Patientens/närståendes egna berättelser angående överkänslighet mot läkemedel eller andra ämnen. Allergi. Ange källa till uppgiften. Hur patienten hanterar överkänslighet. 10

11 Status Sökord Frastext Hjälpfrastext ADL Bedömning enligt Sunnås ADL-index, x poäng. För ADL-status, se bedömningsinstrumentet med kommentarer. Äta/dricka, Toalettbesök, På/avklädning, personlig hygien. Inköp tvätt, städning, matlagning, resor, hushållsarbete. Resultat av utförd åtgärd: Bedömning av individens utförande av personlig ADL t ex äta/dricka, toalettbesök, på- /avklädning och personlig hygien. Bedömning av individens utförande av instrumentell ADL t ex matlagning, inköp, städning, tvättning och resor. Bedömning av aktivitetsbalans och aktivitetsstruktur. Bedömning av ADL- hjälpmedel. Andning/ cirkulation Undersökord Temp Puls Blodtryck Elimination Andningsfrekvens, andningsmönster. Stödstrumpor. svullnad, ödem. Yrsel Resultat av utförd åtgärd: Temp: C Puls: Blodtryck: mmhg Är medvetandesänkt Kontinent Inkontinent Resultat av utförd åtgärd: Resultat av utförd inkontinensutredning Uppföljning: normaliserat eller förbättrat miktionsmönster Uppföljning: oförändrat miktionsmönster Uppföljning: inget eller minskat läckage mot tidigare Normal avföring enligt Bristolskalan Luftvägs- och cirkulationsproblem t.ex. andnöd, hosta, aspirationsrisk, hyperventilering, obstruktivitet. Blödning, ödem, cyanos, perifer kyla etc. Kroppstemperatur t.ex. feber, frossa, frusenhet. Egenvård och hjälpmedel som används t.ex. läkemedel, inhalator, shunt, särskilt sängläge, stödstrumpor. rörelser, klädsel. Konditionsbedömning. PEF mätning. Notering om personen är medvetandesänkt. Uttömningar. Urin, avföring. Inkontinent blåsa eller tarm, sängvätning. Förstoppning, diarré, smärtsam avföring. Stomi. Egenvård och hjälpmedel som används t ex diet, laxantia, inkontinenshjälpmedel, kateter, påminnelser, prolapsring. Se även ADL. Kontinent. Toalettassistans, Individuellt anpassade toaletttider, Resultatet av utförd inkontinensutredning dokumenteras under elimination i status Bakomliggande orsaker: Ta bort de alternativ som inte passar in för patientens status. Individuellt anpassade toalettider Individuellt utprovade inkontinenshjälpmedel efter genomförd läckagemätning. 11

12 Bakomliggande orsaker: Använder läkemedel som påverkar urinvägarna Kognitiva svårigheter som minne, t.ex. svårigheter att hitta till toaletten eller svårt att minnas om varit på toaletten nyligen. Synnedsättning Nedsatt känsel i underlivet Använder gånghjälpmedel som försvårar toalettbesök Svårighet att ta av och på kläder Nedsatt allmäntillstånd på grund av allvarlig sjukdom Behöver assistans för personlig hygien Känner osäkerhet kring sin kontinens och använder inkontinensskydd för säkerhets skull Täta trängningar Blåstömningsproblem Förstoppning Har inte erhållit individuellt utprovade inkontinenshjälpmedel på grund av att det inte gick att genomföra läckagemätning. Ökad livskvalitet genom förbättrad inkontinensvård Undersökord Inkontinensutredning. Fysisk miljö Förflyttning Inkontinensutredning genomförd i X antal dagar, påbörjad datum och avslutad datum Uppföljning av inkontinensutredning datum Bedömning av boendemiljön. Syfte, Deltagare, Bostad, Aktivitetsanalys, Funktionsanalys, Socialt, Hjälpinsatser, Sammanfattning. Resultat av utförd åtgärd: Riskbedömning för fall enligt Downton Fall Risk Index: x poäng. Riskbedömning enligt Downton Fall Här dokumenteras utförd inkontinensutredning Bedömning av individens omgivning med fokus på den fysiska miljön, t ex hinder, mattor, trösklar och sladdar. Hembesök med beskrivning av syfte, deltagare, bostad, aktivitetsanalys, funktionsanalys, socialt, hjälpinsatser, behov av åtgärder som hjälpmedel och bostadsanpassning samt sammanfattning. Bedömning av att ändra och bibehålla kroppsställning, gå inomhus och utomhus. Gång på slät mark, lutningar, nivåskillnader, trösklar 12

13 Risk Index: 3-11 poäng indikerar hög fallrisk. Riskbedömning enligt Downton Fall Risk Index: 0-2 poäng indikerar ingen ökad fallrisk. Riskbedömning enligt Downton Fall Risk Index: 0-2 poäng indikerar ingen ökad fallrisk, men den samlade bedömningen är att det föreligger hög fallrisk på grund av Riskbedömning enligt Downton Fall Risk Index: 3-11 poäng hög fallrisk, men den samlade bedömningen är att det inte föreligger ökad fallrisk på grund av Risk för fall Ingen risk för fall Ändra läge i säng: Högre upp i säng: I och ur säng: Liggande till sittande, sittande till liggande: Sittande till stående, stående till sittande: Från säng till rullstol: Högre upp i stol: Gångförmåga: Trappgång: Resultat av utförd åtgärd: Är sängbunden mm. Gångmönster. Bedömning av förflyttningshjälpmedel. Vid hjälpbehov ange vilket hjälpbehov/hjälpmedel som krävs. Ange ev. kompensationsmönster eller speciella knep. Ev. restriktioner. Bedömning av balans i sittande, stående och gående. Upprätnings-, jämvikts- och fallskyddsreaktioner. Fallriskbedömning. Utredning med bedömning och beslut om skyddsåtgärd t.ex. sänggrind, bälte, lågsäng samt uppföljning. Gåbord, rollator. Hud/vävnad Undersökord Trycksår Riskbedömning enligt Norton Risk för tryckskada: x poäng. Riskbedömning enligt Modifiera Nortonskala: 0-20 poäng indikerar ökad risk för tryckskada. Riskbedömning enligt Modifiera Nortonskala: poäng indikerar ingen ökad risk för tryckskada. Riskbedömning enligt Modifiera Nortonskala: poäng indikerar ökad risk för tryckskada, men den samlade bedömningen är att det föreligger ökad risk för tryckskada på grund av Förändringar och besvär i hud, slemhinnor, andra vävnader t ex muskler, hår, naglar samt ögon, öron-näsa-hals, genitalia. Färg, renhet, skador, torrhet. Rodnad, utslag, klåda, håravfall, svettning, utseende, funktion. Bedömning enligt Norton. Sårtyp t ex trycksår, bensår, opsår. Lokalisation, längd, bredd, färg, stadium av läkning. Bedömning enligt trycksårskala. Egenvård och hjälpmedel som används t ex läkemedel och antidecubitus-hjälpmedel. Ärrbedömning. Ögonprotes Ingen risk för trycksår Risk för trycksår 13

14 Sårtyp, trycksår, bensår, op-sår. Resultat av utförd åtgärd Bedömning enligt trycksårskort: Stadium 1. Kvarstående missfärgning, hel hud Stadium 2. Ytlig epitelskada Stadium 3. Fullhudskada utan sårkavitet Stadium 4. Fullhudskada med sårkavitet Resultat av utförd åtgärd: Kognitivt, psykiskt, socialt Kommunikation Känselfunktioner Muskel- och ledfunktioner Bedömning enligt MMT: x poäng. Psykisk funktion: Kognitiv funktion: Social funktion: Bedömning enligt Bergerskalan: x poäng. Resultat av utförd åtgärd: Förmåga att göra sig förstådd och förstå. Klarar självständigt av att använda larm, telefon. Resultat av utförd åtgärd: Resultat av utförd åtgärd: Styrka: Rörlighet: Tonus: Resultat av utförd åtgärd: Bedömning av psykisk, kognitiv och social funktion. Kan innefatta orientering till tid, rum, person och situation, motivation, koncentration, minne, perception, problemlösning, insikt/omdöme, apraxi och neglect. Emotionellt, sinnesstämning, ångest/oro, reaktioner, känslor, upplevelser. Behov av särskilt stöd eller bemötande. Förmåga till utveckling. Behov av information eller undervisning. Vilja och förmåga till samarbete och delaktighet. Mognad fysiskt och psykiskt. Bedömning av individens omgivning med fokus på den psykosociala miljön, t.ex. nätverk, stöd från omgivning, trygghet, personlig integritet och roller. Förväntningar. Bedömning enligt MMT. Bedömning enligt Bergerskalan. Bedömning av förmåga att göra sig förstådd och förstå via t. ex. tal, skrift, gester, tecken och/eller bilder. Förmåga att uttrycka sina behov. Afasi. Funktionsnedsättning i t ex syn, hörsel, tal av betydelse för kommunikationen. Ej svensktalande. Egenvård och hjälpmedel som används t ex hörapparat, glasögon, dator, pictogram, komihåg-lappar, tolk. Bedömning av kommunikationshjälpmedel. Proprioceptiv funktion, beröringsfunktion, temperaturkänsel, vibrationskänsel, smärtkänsel. Känslighet för ett obehagligt eller skadligt sinnesintryck. Funktioner i leder och skelett: ledrörlighet, ledstabilitet, rörlighet mellan skelettdelar. Aktiv och passiv rörlighet (ange utgångsläge). Gips, ortos. Bedömning av muskelfunktioner: muskelkraft/styrka, muskeltonus, muskeluthål- 14

15 Nutrition Riskbedömning enligt MNA initial bedömning: poäng indikerar normalt nutritionsstatus. Riskbedömning enligt MNA slutgiltig bedömning: poäng indikerar normal nutritionsstatus Riskbedömning enligt MNA slutgiltig bedömning: 17-23,5 poäng indikerar risk för undernäring. Riskbedömning enligt MNA slutgiltig bedömning: mindre än 17 poäng indikerar undernärd. Den samlade bedömningen är att risk för undernäring föreligger på grund av Den samlade bedömningen är att det inte föreligger risk för undernäring. Resultat av utförd åtgärd: Munhälsa: Har egna tänder Saknar egna tänder Har egna tänder samt delprotes i en käke Har helprotes Saknar egna tänder och tandersättningar helt Saknar egna tänder helt men har helprotes i en eller båda käkarna Implantat finns lighet. Ange hyper-/hypotonus, rigiditet, tremor, spasticitet. Aptit, törst, kost, måltidsvanor, munhålans kondition som påverkar ätandet, tandprotes. Tugg och Sväljsvårigheter. Under- eller övervikt. Längd. Nutritionsproblem. Påverkan av ämnesomsättning, Plasmaglukos. Illamående, kräkning. Uttorkning, övervätskning. Erhållen vätska och näring. Egenvård och hjälpmedel som används. Lukt och smak. Sond och sondnäring. Kroppsställning vid måltid. BMI. Riskbedömning enligt MNA. Undersökord Munhälsobedömning Längd Aptit Törst Kost Lukt Smak Måltidsvanor Måltidssituation Tuggsvårigheter Sväljsvårigheter Undervikt Erbjudits årlig munhälsobedömning men tackat JA eller NEJ 15

16 Vikt BMI Plasma-glukos Övervikt Påverkan av ämnesomsättning Illamående Kräkning Uttorkning Övervätskning Egenvård Hjälpmedel Sond Sondnäring Kroppsställning vid måltid Klarar inte längre att svälja tabletter. Kan endast dricka små klunkar. Erbjudits årlig munhälsobedömning och tackat JA Erbjudits årlig munhälsobedömning och tackat NEJ Längd: cm Vikt: kg BMI: P-glukos: mmol/l Rörelsefunktioner Smärta Resultat av utförd åtgärd: Debut, duration, lokalisation, karaktär, intensitet, VAS, Nanda. Resultat av utförd åtgärd: Resultat av smärtbedömning enligt Abbey Pain Scale Grad av smärta: ingen=0-2 Grad av smärta: mild =3-7 Grad av smärta: måttlig=8 13 Grad av smärta: svår=14+ Avser funktioner för kontroll över rörelser, d.v.s. samspel mellan hjärna, nervsystem, muskler mm. Bedömning av kontroll av viljemässiga rörelser, såsom koordination, icke viljemässiga rörelser såsom tremor, tics samt reflexer. Bedömning av Funktionella rörelser. Koordination. Finmotorik, arm-/handfunktion samt övrig sensomotorisk funktion. Krampanfall. Akut eller kronisk smärta eller obehag. Lokalisation, duration, karaktär, mönster, intensitet. Individens ord eller uttryck för smärta. Beteenden förenade med smärta t ex skyddande rörelser, gråt, rastlöshet. Utlösande, lindrande eller förvärrande faktorer. Hur individen hanterar smärta eller obehag. Smärtbedömning enligt Abbey Pain Scale 16

17 Typ av smärta: långvarig Typ av smärta: akut Typ av smärta: blandad Sömn/vila Resultat av utförd åtgärd: Bedömning av sömn och vila (fysisk/ mental). Trötthet, utmattning, orkeslöshet. Förmåga till återhämtning, avslappning. Faktorer som underlättar eller hindrar sömn och vila. Egenvård och hjälpmedel som används t.ex. läkemedel, sängutrustning som underlättar sömn, vanor. 17

18 Utförda bedömningar enligt instrument Bedömningarna liggen nu under resp Statussökord Sökord Finns under Statussökord Hjälpfrastext Abbey Pain Scale för bedömning av smärta Smärta Bergerskalan Berghs balanstest Diabetes bedömningsmall Dowton Fall Risk Index MMT / MMR- SE Mini Mental Test MNA Initial bedömning MNA Slutgiltig bedömning Modifierad Nortonskala ROAG Sunnås ADL Index TUG Time Up and Go Urininkontinens /symtomscore del 1 Urininkontinens /symtomscore del 2 Kognitiv, psykisk, social Förflyttning Nutrition Förflyttning Kognitiv, psykisk, social Nutrition Nutrition Hud/vävnad Nutrition ADL Förflyttning Elimination Observera personen och bedöm graden av påverkan med skalan 0 till 3 i punkt 1 till 6. Är två delar som ska bedömas ihop symtomscore vid urininkontinens del 1. Frågorna 1-9 utgör symtombilden. Elimination symtomsscore vid urininkontinens del 2. Fråga 10 är en livskvalitetsfråga som belyser hur de aktuella besvären upplevs av patienten. 18

19 Plan Sökord Frastext Hjälpfrastext Risk Problem - Resursdiagnos Mål Risk för trycksår Trycksår Risk för undernäring Undernärd Risk för fall Aktivitet Aktivitetsbegränsningar Delaktighet Delaktighetsinskränkningar Palliativ vård i livets slutskede. Inget trycksår, uppföljningsdatum: Bibehållen vikt, uppföljningsdatum: Ökad vikt x kg, uppföljningsdatum: Inget fall, uppföljningsdatum: Ingen fallskada som kräver sjukhusvård, uppföljningsdatum: Datum för uppföljning/utvärdering: En fridfull och värdig död med god symtomlindring och bästa möjliga välbefinnande för patient och närstående. Uppföljning i enlighet med planerade ordinationer/åtgärder Risk Problem - Resursdiagnos Identifierade och prioriterade risker, problem eller resurser samt orsaker och konsekvenser för dagligt liv. Antingen som en risk eller ett problem eller en resurs eller i kombinationer. Aktivitet Aktivitetsbegränsningar (ICF) Delaktighet Delaktighetsinskränkningar (ICF) Ska vara möjligt att åtgärda inom HSL-området. Planer skrivs: När flera yrkeskategorier är involverade i HSL-insatserna. När upprepade insatser/åtgärder behövs. När bedömningsinstrument indikerar Risk eller Problem. Vid utredning. Vid vård i livets slutskede. Vid bibehållande av den enskildes resurs För att se patientens PLAN gå till Plan i Navigeringslistan eller till fliken Plan SMART är en metod för att formulera mål, dvs. målet ska vara Specifikt, Mätbart, Acceptabelt, Realistiskt och med Tidsgräns för uppföljning/avslut. Det är möjligt att koppla flera Mål till en diagnos och det är även möjligt att koppla flera Mål från flera professioner till en diagnos. Ange alltid datum för uppföljning/utvärdering. Måluppfyllelse Målet uppfyllt Måluppfyllelser skrivs vid uppföljning/utvärdering 19

20 Ordination/Åtgärder Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Se status Förflyttning Se status Hud Se status Nutrition Aktivitet. Delaktighet. Sökord Frastext Hjälpfrastext ADL Instrumentell Planerad ADL Personlig Vad/Hur: När: Vem: Vad/Hur: När: Vem: Ätstödjande åtgärder Omgivningsanpassning för en individuell måltidssituation Hjälpmedelsförskrivning Träning i att äta och dricka Anpassa äthjälpmedel Skapa en bra sittställning Anpassad matningsteknik Annan åtgärd - ätstödjande åtgärder Personlig vård - fall Stöd vi personlig vård Assistans vid personlig vård Träning av och påklädning Annan åtgärd personlig vård Översyn kring av- och påklädning - kläder som är lätta att ta av och på. Genomföra toalettassistans individuell anpassning av toalettbesök Patient avböjer förebyggande eller när planen avslutas. Det är möjligt att koppla flera Måluppfyllelser till ett Mål. Träning av individens utförande av instrumentell ADL t.ex. matlagning, inköp, städning, tvättning och resor. Träning att hitta aktivitetsbalans och struktur i vardagen. Träning av individens utförande av personlig ADL t.ex. äta/dricka, på-/avklädning, toalettbesök, personlig hygien och övrig kroppsvård med eller utan hjälpmedel. Träning att hitta aktivitetsbalans och struktur i vardagen. 20

21 åtgärd - trycksår, undernäring, fall Administration Vad/Hur: När: Vem: Administrativa åtgärder som utförs för patienten. Ansökan/initiering om bidrag. Brev och meddelanden till patienten eller närstående. Intyg t.ex tandvårdsstödsintyg. Remiss skickad till dietist. Lex Maria anmälan. Utlämnande av journalkopia till/från vem, vilken vårdinrättning. Ange vad som skickas. Remiss begäran om åtgärd eller handläggning som utförs av annan vårdgivare utanför den egna enheten. Till vem, vilka vårdinrättningar och syftet med remissen t.ex. för bostadsanpassning. Andnings/ cirkulationsbefrämjande Vad/Hur: När: Vem: Cirkulationsträning av ben och fötter Åtgärder som syftar till att befrämja individens andningsfunktion, t.ex. inlärning och träning av hostoch inhalationstekniker. Kroppsställning vid vila och aktivitet. Fysisk miljö. Syrgasgrimma/mask. Åtgärder som syftar till att befrämja individens cirkulation, t.ex. ödembehandling och kompressionsbehandling. Kroppsställning. Konditionsträning, åtgärder för att bibehålla eller förbättra Patientens kondition. Balansträning Vad/Hur: När: Vem: Inlärning och träning av individens balans. Träning av fysisk prestationsförmåga vid fallrisk Balansträning Patient avböjer förebyggande åtgärd - trycksår, undernäring, fall Boendemiljöanpassning Dränage/ Sond/Kanyl Vad/Hur: När: Vem: Anpassning av toalettutrymme Färganpassning/ märkning av toalett Anpassning av ljus både dag och natt Vad/Hur: När: Vem: Egenvårdsträning Vad/Hur: När: Vem: Eliminationsbefrämjande åtgär- Vad/Hur: När: Informera om, ge råd om, planera, föreslå anpassning, följa upp anpassningsåtgärder i boendemiljön. Hantering, underhåll. In- och utsättningsdatum. Typ och storlek. Kvarliggande eller intermittent t ex rör, ventrikelsond. Witselfistel, syrgaskateter, tracheostomi. PEG. Träning med syfte att återfå, behålla eller förbättra egenvårdsförmåga. T ex träning i att dela mediciner, kontrollera blodsocker eller insulingivning. Hantering av protes. Toalettassistans, blåsträning, kontinensträning. Knipövning. 21

22 der Vem: Vem: sjuksköterska Vem: Omvårdnadspersonal Toalettassistans Blåsträning Kontinensträning Knipövning Tarmbehandling Genomföra toalettassistans individuell anpassning av toalettbesök Översyn av miktionsvanor: Regelbundna toalettbesök Dubbeltömning av blåsa Anpassning av sittställning på toaletten Avföringsregim: Förebygga förstoppning via kost Dagliga kroppsaktiviteter Individuellt anpassade toalettbesök Farmakologisk behandling Blåsträning öka blåsvolymen och minska frekvensen Urinavledande behandling Tarmbehandling: Åtgärder som rör tarmens funktion. Ökat vätskeintag, fiberrik kost. Ökad rörelse. Stomivård. Urinkateter: Hantering, underhåll. In- och utsättningsdatum. Typ och storlek. Kvarliggande eller intermittent t ex blåskateter, nefrostomi, cystostomi. Även underhåll som spolning och behandling som instillation Vad/Hur: När: Vem: Kateter (produktnamn): Grovlek i charriér: Längd i millimeter: Tidsintervall mellan byte: Byte utförs av: Kuff fylls med (ange typ av vätska samt mängd i ml): Omkuffningsintervall: Omkuffning utföres av: Urinuppsamlingspåse DAG (produktnamn): Slanglängd cm: Upphängningsanordning (produktnamn):bytesintervall tömbar påse: Urinuppsamlingspåse NATT (produktnamn): Slanglängd cm: Upphängningsanordning (produktnamn): 22

23 Signeras på HSL signeringslista Kontakta sjuksköterska vid behov Patienten avböjer samtliga förebyggande åtgärder - blåsdysfunktion (inkontinens) Fall-Avsteg Förbrukningshjälpmedel Förflyttningsåtgärd Vad/Hur: När: Vem: Vad/Hur: Förskrivning av inkontinenshjälpmedel xx Vem: Sjuksköterska Vad/Hur: Förskrivning av diabetes hjälpmedel xx. Vem: Sjuksköterska Individuell utprovning av inkontinenshjälpmedel Vad/Hur: När: Vem: Vad/Hur: Förflyttning med lyft. Lyft: Sele: Storlek: Placering: När: Vem: Signeras på HSL signeringslista Kontakta sjg/at vid behov Lägesändring Förflyttningsträning - ändra kroppsställning Hjälpmedelsförskrivning Annan åtgärd - Lägesändring Förflyttning och personlig vård Förflyttningsträning Assistansvid förflyttning Annan åtgärd förflyttning Gångträning vid fallrisk 10 min/dygn d.v.s. i absoluta närmiljön. >10 min 30 min/dygn d.v.s. inomhus utanför absoluta närmiljö > 30 min d.v.s. längre sträcka - Fall. Alla fall registreras. Fall som leder till skada dokumenteras även under respektive sökord. Rekommendation, utprovning och anvisning. Förskrivning av förbrukningshjälpmedel för t ex inkontinens, diabetes, stomi. Innehåll, storlek, sort, antal, antal uttag. Utprovning. Lämna ut hjälpmedelsprov. Anvisning av användande av hjälpmedel. Utfärdande av hjälpmedelskort. Träning av att ändra och bibehålla Kroppsställning. Träning av förflyttning t.ex. liggande - sittande - stående, säng - (rull-)stol, till toalett, till dusch. Träning av rullstolskörning ute och inne. Träning med förflyttningshjälpmedel t.ex. rollator, manuell/ elektrisk rullstol. Förflyttning med hjälpmedel t.ex. personlyft. Gångbälte, glidbräda. Övriga hjälpmedel. Träning för att förbättra eller bibehålla förmågan att gå. Ange eventuella hjälpmedel, underlag, gångsträcka, självständighet/hjälpbehov. Trappträning. Balansträning: se separat sökord. 23

24 kan vara utomhus. Gångträning Patient avböjer förebyggande åtgärd trycksår, undernäring, fall Gruppträning Vad/Hur: När: Vem: Avser träning i grupp som inte kan sorteras in under ett annat eget åtgärdssökord. Ange inriktning på gruppträningen. Beskriv patientens grad av delaktighet och aktivitet. Hjälpmedelshantering Hjälpmedelsförskrivning Vad/Hur: När: Vem: Vad/Hur: Funktionskontroll och enklare reparation av hjälpmedel När: Vid behov, vid återkommande kontroll Vem: AT, Sjg, Ssk Vad/Hur: Avancerad funktionskontroll och reparation av hjälpmedel När: Vid behov, vid återkommande kontroll Vem: Tekniskt behörig personal Vad/Hur: När: Vem: Hjälpmedel för förflyttning Hjälpmedel för personlig vård Hjälpmedel i hushållet Hjälpmedel för behandling och träning Hjälpmedel för utrustning och anpassning av bostäder och andra lokaler Hjälpmedel för kommunikation, information och varseblivning. Omgivningsanpassning fall Utprovning, träning och uppföljning av hjälpmedel Genomgång av förflyttningshjälpmedel Patient avböjer förebyggande åtgärd fall Reparation, service och underhåll av förskrivna tekniska hjälpmedel. Kontroll av antidecubitusmadrass. Apparaturskötsel bl.a. hantering, underhåll, rengöring och övervakning för t.ex. filter- batteri- och pumpbyte. Utprovning, anpassning, instruktion, information och uppföljning av tekniska hjälpmedel. Förebyggande och behandlande madrasser. Hudbehandling Vad/Hur: När: Vem: Vem: sjuksköterska Vem: Delegerad omvårdnadspersonal Hud- och slemhinnebehandling, pensling, ärrbehandling etc. Vård vid hudproblem i samband med kateter, sond, venflonkanyl. Borttagande av främmande kropp t ex fästing, sticka. 24

25 Signeras på HSL signeringslista Kontakta sjuksköterska vid behov Hudvård vid trycksårsrisk Extra hygieniska vårdåtgärder på kroppsdelar som är utsatta för tryck. Patient avböjer förebyggande åtgärd trycksår Information och undervisning Vad/Hur: När: Vem: Information/undervisning om Hälsoproblem - Trycksår Information/undervisning om kostfrågor Information/undervisning om hälsa ohälsa Fall Information/utbildning inom området blåsfunktion/dysfunktion Patient avböjer förebyggande åtgärd - trycksår, undernäring, fall Information, undervisning, rådgivning, handledning, demonstration till patient, närstående i syfte att öka kunskap, förståelse och motivation. Hälsobefrämjande eller förebyggande enligt särskilt program individuellt eller grupp, t.ex rörande undersökning, behandling, diagnos, resultat, hjälpmedel. Om kost, motion, farmaka, stomivård, insulinbehandling etc. Fakta och upplevelse information. Ev. kopia av skriftlig information. Telefonrådgivning. Intyg för bostadsanpassning Vad/Hur: När: Vem: Intyg bostadsanpassningsbidrag (skickas till stadsbyggnadskontoret, bostadsanpassningsavdelningen, Box 8314, Sthlm) Funktionsnedsättning: Uppgifter om funktionsnedsättningen kommer från: Journal/Läkarremiss/Egen bedömning Diagnos/orsak: Debut: Nuvarande funktionsförmåga: Bedömning varaktighet, prognos: Social situation: Boende, assistans mm: Förskrivna hjälpmedel: av betydelse för anpassningsbehovet: Hjälpmedel som provats och ej fungerar t.ex. badbräda, snurren, arbetsstol: Beskriv de problem som funktionsnedsättningen medför och som måste lösas för att bostaden skall vara ändamålsenlig ange om bedömningen är gjord vid hembesök: Intygas datum: 25

26 Namn: Namnförtydligande: Tjänsteställning: Tjänsteställe: Postadress: Tfn: e-postadress: Fax: Eventuella förslag på anpassningsåtgärd: Intyg för spisvakt Vad/Hur: När: Vem: Intyg för bostadsanpassningsbidrag till installation av spisvakt (skickas till stadsbyggnadskontoret, bostadsanpassningsavdelningen, Box 8314, Sthlm) Funktionshinder: Allvarlig glömska Nuvarande spis är en: Elektrisk spis Gasspis: Följande alternativ önskas: Plombering av gas, installation av spishäll med två elplattor och spisvakt. Byte till elektrisk spis och spisvakt. Spisvakten ska vara installerad på: Ljudsignal: Avstängs/påkopplad Spisindikator: Avstängd/påkopplad Tidkontroll spis: Avstängd/påkopplad xx min(5-120 min) Tidkontroll ugn: Avstängd/påkallad xx min(5-120 min) Att ovanstående person har en sådan bestående funktionsnedsättning att det är nödvändigt med spisvakt intygas härmed: Datum: Namnteckning: Namnförtydligande: Tfn till ovanstående: Kommunikat- ionsåtgärd/- träning Vad/Hur: När: Vem: Träning av individens förmåga att kommunicera genom t ex tal, skrift, gester, tecken och/eller bilder. Träning med kommunikationshjälpmedel t ex dator, skrivmaskin och pictogram. Kärlkateter Vad/Hur: När: Vem: Vad: Lokalisation: Hur: Skötsel och hantering enligt instruktion xx Vem: sjuksköterska Hantering, skötsel. In- och utsättningsdatum t ex piccline, subcutan venport, perifer venkateter, smärtpump. Läkarkontakt Signeras på HSL signeringslista Genomgång av medicinering som kan påverka När: Ssk, AT eller Sjg har kontaktat läkare. Hembesök, Läkarbesök (rond) Åtgärder relaterat till ordinationer skrivs under respektive sökord. 26

27 Genomgång av medicinering som kan påverka fall, nutrition, trycksår, blåsfunktion, oro, illamående, sömn, smärta mm. Läkemedelsgenomgång Läkemedel/ avsteg Vad/Hur: Läkemedelsgenomgång med symtomskattningsskala och enligt Socialstyrelsens indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi. När: datum, årligen Vem: Sjuksköterska, Med läkemedelsgenomgång avses en metod för analys, omprövning och uppföljning av en individs läkemedelsanvändning. Socialstyrelsens indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi, symtomskattningsskala och Läksaks råd ska vara vägledande. Läkaren genomför uppföljning och omprövning av läkemedelsbehandling (läkemedelsgenomgång) tillsammans med ansvarig sjuksköterska vid boendet samt följer upp de genomgångna patienterna efter cirka en månad (uppföljning). Underlag för läkemedelsgenomgången är patientens samlade ordinerade, expedierade och använda läkemedel. Vid behov kan farmakologiskt råd på plats eller på distans medverka. Behov av uppföljning med tätare intervall kan även förekomma. Alla avsteg gällande läkemedelshantering registreras. Avsteg som leder till skada dokumenteras under respektive sökord. Läkemedel/ Apodos/ Dosett Frastext för apodos Vad/Hur: Kontrollera att innehållet i dospåsen överensstämmer med ordinationsändring Vad/Hur Överlämnande av Apo- dos i den boendes lägenhet. Vad/Hur: Byte av signeringslista Vem: Sjuksköterska Hjälpfrastext Instruktion gällande hantering av Apo-dos. Åtgärder i samband med hantering och förvaring. Uppföljning av att ordinationer följs och att läkemedel överlämnas enligt ordination. Hänvisning till originalordination. Vem som har lämnat ut och när. Kontroll av att påsarnas innehåll överensstämmer med ordinationsändring. Alla åtgärder i samband med ordinerad Apo-dos skrivs här utom injektion och infusion Utförd åtgärd Har apodos var fjortonde dag Har apodos varje vecka Akut apodospåse beställts Frastext för dosett Vad/Hur: Iordningställande av läkemedel i dosett Vad/Hur: Överlämnande av dosett i den boendes lägenhet Vad/Hur: Byte av signeringslista Vem: Sjuksköterska Lämnat ut apodosrullen i patientens medicinskåp Åtgärder i samband med hantering, förvaring och iordningställande av läkemedel. Uppföljning av att ordinationer följs och att läkemedel överlämnas enligt ordination. Iordningställande av dos samt dosettdelning. Hänvisning till originalordination. Läkemedelsgenomgång - översyn av läkemedel vid risk för undernäring. Översyn av läkemedelslista. 27

28 Läkemedel/ Injektion/ infusion/ blodtransfusion Läkemedelsgenomgång vid risk för undernäring Läkemedelsgenomgång vid fallrisk Läkemedelsgenomgång för smärtlindring vid trycksår Patient avböjer förebyggande åtgärd trycksår, undernäring, fall Batchnr vid blodtransfusion: Vad/Hur: När: Vem: Lot nr och namn vid vaccination: Vad/Hur: När: Vem: Vad/Hur: Insulin injektion enligt läkemedelslista Vad/Hur: Injektion/infusion enligt läkemedelslista När: Vem: Delegerad Undersköterska Vad/Hur: Injektion/Infusion enligt läkemedelslista. När: Vem: sjuksköterska Utsättande av läkemedel som sätter ner aptit, ger muntorrhet, illamående eller förstoppning Läkemedelsgenomgång - översyn av läkemedel vid fallrisk Insättande av läkemedel Utsättande / översyn av neuroleptika Översyn/ utsättande av blodtryckssänkande medel Läkemedelsgenomgång för smärtlindring vid trycksår. Alla åtgärder i samband med ordinationer via/på gula recept eller e-recept skrivs här utom injektion och infusion. Iordningställande av dos, administrering av läkemedel vid injektion, infusion. Blodtransfusion. Hänvisning till ordination. Vaccinationer. Lot nr (tillverkningssats)och namn på vaccinet ska anges. Läkemedel vid behov/ tillfälliga ordinationer Åtgärder i samband med vid behovs läkemedel. Indikation skall alltid uppges. Gäller individuellt stående vid behovsordinerat läkemedel. Gäller även generella listan. Telefonordinationer. Vid telefonordination: ange läkarens namn, vilket preparat och vilken dosering. Läkemedelsordination/ förskrivning Muskel- och ledfunktionsträning Vad/Hur: När: Vem: Vad/Hur: Dispenserat och överlämnat vid behovsläkemedel xx Vem: sjuksköterska Vad/Hur: När: Vem: Ordination och förskrivning av läkemedel enligt formell kompetens av distriktssköterska, barnmorska. Vid förskrivning av preparat, dokumentera så att en sammanhållen gemensam läkemedelslista erhålls. Även initiering att individen köper läkemedel utan recept noteras. Vad/Hur: När: Vem: Muskelfunktions och styrketräning Styrketräning Balansträning Gångträning Träning av fysisk prestations- Insatser för att förbättra muskelfunktionen t ex styrketräning, töjning, mjukdels-mobilisering/massage och tonusreglerande åtgärder. Aktiv eller passiv rörlighetsträning, stabiliseringsträning samt övriga insatser för att förbättra ledfunktion. Kontrakturprofylax: Åtgärder för att bibehålla Patientns ledrörlighet. Viloställningar. 28

29 förmåga Annan åtgärd muskel och funktions och styrketräning Träning av bäckenbottenmuskulaturen Patient avböjer förebyggande åtgärd fall Nutritionsåtgärd Vad/Hur: När: Vem: Ätstödjande åtgärder Omgivningsanpassning för en individuell måltidssituation Uppmuntran och påstötning Matning Hjälpmedelsförskrivning Träning i att äta och dricka Annan åtgärd - ätstödjande åtgärder Kosttillskott. Berikningar, energität kost, kostkonsistens, reducerad kost. Åtgärder vid sondmatning. Här anges tidpunkter, fabrikat och mängd sondmat, vem som utför åtgärden samt övriga speciella rutiner. Nutritionsbehandling vid trycksårsrisk och risk för undernäring Mellanmål Berikning av maten Protein och energirik kost Konsistensanpassning Näringsdryck Anpassa födan efter kulturella och religiösa behov Minska nattfasta till max 11 timmar Enteral nutrition via sond/peg Parenteral nutrition Annan åtgärd - nutritionsbehandling Viktkontroll Vägning en gång per vecka Vägning minst en gång var tredje månad Munvård Assistans munvård Träning i munvård Fukta munslemhinnorna Fukta tungan Smörj läpparna Lokal smärtlindring 29

30 Assistans med tandborstning Assistans med rengöring mellan tänderna Assistans med rengöring av kvarvarande tänder och munslemhinnor. Flourtillförsel Kost, undvika sockerhaltiga produkter Åtgärda muntorrhet Annan åtgärd- munvård Annan åtgärd undernäring Vad/Hur: Sondmatning av fabrikat x antal ml När: x gånger dagligen. Klockslag Vem: Delegerad omvårdnadspersonal Kontakta sjuksköterska vid behov Signeras på HSL signeringslista Patient avböjer förebyggande åtgärd- trycksår, undernäring Närståendekontakt Vad/Hur: När: Vem: Telefonsamtal, övrig information. Närståendesamtal. Observation/ Övervakning Vad/Hur: När: Vem: Vad/Hur: Observation av oro med hjälp av orosprofil. Vem: Omvårdnadspersonal Vad/Hur: Observation av sömn med hjälp av sömnprofil. Vem: Omvårdnadspersonal Kontakta sjuksköterska vid behov. Övervakning av närings- och vätskeintag Registrering av näringsintag och vätskeintag 3 dygn. Registrering av näringsintag och vätskeintag >3 dygn. Annan åtgärd - Övervakning av närings och vätskeintag Översyn av vätsketillförsel: Genomgång av vätsketillförsel Observation, undersökning, bedömning och särskild övervakning av olika funktioner och problemområde. T ex andning, cirkulation och medvetande. Vikt, temperatur, blodtryck, puls. Vätskelista. Social funktion, känslomässigt tillstånd. Tecken på förändringar, komplikationer, biverkningar. Förnyad eller kontinuerlig bedömning av vårdbehov. 30

31 Övervakning och bedömning av huden en gång per dag eller oftare Patient avböjer förebyggande åtgärd trycksår och undernäring Provtagning/Test Vad/Hur: När: Vem: Vad/Hur: INR provtagning enligt ordination. Vem: sjuksköterska Vad/Hur: Provtagning av x enligt ordination från Dr xx. Vem: sjuksköterska Vad/Hur: Plasmaglukoskontroll före insulin injektion, kontakta sjuksköterska vid plasmaglukos som är lägre än x mmol/l och högre än x mmol/l Vem: Delegerad omvårdnadspersonal Signera på HSL signeringslista Vilken typ av prov/test som ska genomföras/har genomförts. Spårning av sjukdomssmitta eller risk för smitta vid sjukdom med anmälningsskyldighet. Kognitiv social funktions träning Rörelsefunktionsträning Samordning /Vårdplanering Skadeprevention / skyddsåtgärder Vad/Hur: När: Vem: Träning av individens kapacitet med fokus på psykiska och/eller kognitiva funktioner t ex minne, perception, insikt och motivation. Träning av kroppsmedvetande. Träning av individens kapacitet med fokus på sociala funktioner t ex samarbete. Information till personal angående bemötande för patienter med särskilt behov, t ex vid demenssjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Vad/Hur: När: Vem: Koordinationsträning. Träning av funktionella rörelser. Träning/åtgärd av arm och hand t ex handfunktion, grepp och finmotorik. Åtgärd för att bibehålla/förbättra känsel. Vad/Hur: När: Vem: Sammanfattning för vårdplaneringsmöte: Närvarande: Vad/Hur: När: Vem: Omgivningsanpassning trycksår Kroppspositionering i säng/stol Bruk av tryckutjämnande underlag Minskning av skjuveffekt Annan ätgärd - omgivningsan- Främja kontinuitet och samordning t.ex. hur patienten vårdas, vem som vårdar. Samordning av andra vårdgivares och närståendes insatser. Tidplanering fördelning av undersökning och behandling. Sammanfattning av vårdplaneringsmöte. Förebygga skada, olycksfall i närmiljön, identifiera och minska risker för t ex falltillbud. Planering av närmiljön gällande t ex halkskydd, rörelselarm, belysning, mattor, sladdar och bra skor. Beslut om sänggrind, bälte, larmmattor och larm. Höftskyddsbyxor. Särskilda hygienföreskrivna åtgärder. Notera samtycke 31

32 Smärt behandling Speciell omvårdnad passning Lägesändring Regelbundna lägesändringar varannan timme Regelbundna lägesändringar var 3:e timme Regelbundna lägesändringar > 3:e timme Omgivningsanpassning - fall Anpassning av möblering och inventarier Hjälpmedelsförskrivning Träning i att använda hjälpmedel Anpassning av belysning och ljudförhållanden Larm/extra tillsyn Höftskyddsbyxor Antihalksockor Annan åtgärd - omgivningsanpassning Patient avböjer förebyggande åtgärd- trycksår, undernäring, fall Vad/Hur: När: Vem: Smärtlindring Bedömning av smärta Smärtreduceande behandling icke farmakologisk Åtgärder vid smärta, t.ex. smärthantering, avspänning, TENS och akupunktur. Avser annan åtgärd än läkemedelsbehandling. Vad/Hur: När: Vem: Åtgärder för svårt sjuk patient i komplexa situationer. Avancerad teknisk omvårdnad som utförs av sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. Pre- och postoperativ vård. Respiratorvård, hemdialysvård, vård med tekniskt avancerade ortoser. Stöd Vad/Hur: När: Vem: Vem: sjuksköterska Vem: Delegerad omvårdnadspersonal Planerad Sårbehandling Vad/Hur: När: Vem: Lokalisation: Omläggningssmaterial och metod: Om- Emotionellt, socialt eller praktiskt stöd. Åtgärder för att identifiera och bygga upp socialt nätverk. Stödjande åtgärder vid t ex riskbeteende och/eller olika riskmiljöer. Samtala och lyssna, om behandling, diagnos, prognos, familjesituation, svåra beslut etc. Behandlande samtal. Tydliggörande av upplevelse och föreställningar för bl.a. livsstilsförändringar. Närvaro, tillsyn, uppmuntran, vara individens språkrör. Behandlingsrutin ren/steril, sårrengöring, revision, bedövning av sår. Behandlingsmetod, typ av material/förband. Suturer, agraffer av/på, tejp, lim. 32

VIPS SÖKORD OCH FICKMANUAL (plastkort) Flik 10.4.

VIPS SÖKORD OCH FICKMANUAL (plastkort) Flik 10.4. VIPS SÖKORD OCH FICKMANUAL (plastkort) Flik 10.4. FICKMANUAL Fickmanualen är stöd vid upprättande av vårdplan och innehåller VIPS-baserade sökord. Information till fickmanual beskriver vad sökorden innehåller.

Läs mer

Sjuksköterska. Sökord 1 Sökord 2 Sökord 3 Hjälpfrastext. Allmänna uppgifter. SSK / SG / AT / husläkare Samtycke. Anamnes. Hälsohistoria / bakgrund

Sjuksköterska. Sökord 1 Sökord 2 Sökord 3 Hjälpfrastext. Allmänna uppgifter. SSK / SG / AT / husläkare Samtycke. Anamnes. Hälsohistoria / bakgrund Sjuksköterska Sökord 1 Sökord 2 Sökord 3 Hjälpfrastext Allmänna uppgifter Anamnes SSK / SG / AT / husläkare Samtycke Uppgiftslämnare Hälsohistoria / bakgrund Kontaktorsak Diagnoser Pågående vård Vård Funktion

Läs mer

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06 ICF Journalföring HSL 1 Innehållsförteckning Journalföring vid ny boende sid 3 Inskrivning i Treserva Vårdåtagande sid 3 Allmänna uppgifter sid 3 Bakgrundsfakta

Läs mer

KAN DELEGERAS TILL REELLT KOMPETENT OMVÅRDNADSPERSONAL

KAN DELEGERAS TILL REELLT KOMPETENT OMVÅRDNADSPERSONAL 2015-04-14 VÄGLEDNING VID DELEGERING - Följande arbetsuppgifter räknas som hälso- och sjukvårdsuppgifter. Före avsteg från denna vägledning ska medicinskt ansvarig sjuksköterska kontaktas för godkännande.

Läs mer

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. www.senioralert.se senioralert@lj.se

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. www.senioralert.se senioralert@lj.se Senior alert nuläge Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping Bättre liv för sjuka äldre 2010-2014 Prestationsersättning Vårdprevention Teamarbete Resultat Mäta Registrera Kvalitetsregister Punktprevalensmätning

Läs mer

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Sektor för socialtjänst MAS/MAR Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Bakgrund I det medicinska ansvaret ingår att kontinuerligt följa upp kvaliteten avseende hälso- och sjukvården

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS

Läs mer

Rutiner för dokumentation i patientjournal i Treserva

Rutiner för dokumentation i patientjournal i Treserva RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (9) Rutiner för dokumentation i patientjournal i Treserva Manualer finns i Treserva: Tryck på F1. Förklaringstext: Högerklicka på sökordet och välj Sökordsinfo. Signering

Läs mer

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: Rehabenheten Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: 1. Har du/patienten fallit under det senaste året? 2. Är du/patienten rädd för att falla? Eller

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Reviderad: 2007-02-16 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET

DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET DELEGERING DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET GÅR HAND I HAND 1 Strängnäs kommun Ett utbildningskompendium sammanställt av: Cecilia Wineström sjuksköterska. & Katarina Thörne sjuksköterska på Riagården Antaget

Läs mer

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01)

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Lokalt vårdprogram. Fallprevention

Lokalt vårdprogram. Fallprevention Lokalt vårdprogram Fallprevention Vård och Omsorgsboende 2009 INLEDNING Mycket mänskligt lidande och kostnader skulle kunna sparas om man kunde reducera antalet fall och fallskador. Även fall utan skada

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES 1 Prim-VIPS Diabetes I mallen förekommer sökord som är vanliga vid diabetesbesök på mottagningen. Använd sökord ur Prim-VIPS (grundmallen) vid behov. De texter som står under hjälptexterna är anpassade

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

SUNNAAS ADL INDEX. Bedömningsmanual

SUNNAAS ADL INDEX. Bedömningsmanual Sunnaas sykehus HF Ergoterapitjenesten Sunnaas Sykehus 1998 Revidert layout januari 2000 och augusti 2007. SUNNAAS ADL INDEX Bedömningsmanual 1. ÄTA FINFÖRDELA MAT, INTA FÖDA, TUGGA OCH SVÄLJA. 1.0 Måste

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

ADL - INDEX enligt Sunnaas

ADL - INDEX enligt Sunnaas ADL - INDEX enligt Sunnaas BEDÖMNINGSKRITERIER: 3 = Kan själv och gör det Klarar sig själv 2 = Kan själv och gör det med hjälpåtgärder 1 = Behöver hjälp av annan person eller motivering eventuellt kan

Läs mer

Dokumentationsmall för SoL-utredningar

Dokumentationsmall för SoL-utredningar Dokumentationsmall för SoL-utredningar Ansökan Aktualisering: Hjälptext: Här ska det framgå hur ärendet har uppstått, vem som tagit initiativ, om det skett via en anmälan, ansökan eller på annat sätt.

Läs mer

Utredning och behandling av blåsstörning

Utredning och behandling av blåsstörning Namn Utredning och behandling av blåsstörning Personnummer Datum Utredning, åtgärder, uppföljning och utvärdering på individnivå Initiativ till utredning: Eget Sjuksköterska Läkare Annan Utredning Planeras

Läs mer

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 2012 02 29 Ylva Larsson Områdeschef Sammanfattning Under 2011 har division vård och omsorg samverkat med andra vårdgivare: Samarbete med framtagande

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

Namn: Kurs: Övat Laboration. Dat Namn

Namn: Kurs: Övat Laboration. Dat Namn Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning Checklista för omvårdnadstekniska moment Namn: Kurs: Alla moment utföres utifrån etisk, estetisk, empirisk och personlig kunskap (Carper, 1978) Allmän

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

1. När inträffade avvikelsen? (datum) (klockslag) Om avvikelsen pågått under längre tid (från) (till)

1. När inträffade avvikelsen? (datum) (klockslag) Om avvikelsen pågått under längre tid (från) (till) Avvikelserapport 1. När inträffade avvikelsen? (datum) (klockslag) Om avvikelsen pågått under längre tid (från) (till) 2. Var inträffade avvikelsen? (avd/boende/hemtjänstgrp.) 3. Vårdtagarens namn: Personnummer:

Läs mer

Hur används instrumenten?

Hur används instrumenten? Hur används instrumenten? Generellt Vid förändringar i hälsotillståndet ska det framgå av dokumentationen att det föreligger behov av en ny resursmätning Varje tillstånd ska vara av bestående karaktär

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 1 Innehållsförteckning Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 3 Vård i livets slutskede 4 Brytpunktssamtal 4 Delaktighet 5 Andligt och kulturellt

Läs mer

Kapitel 7 Trygg vård och omsorg. Reflektera och diskutera. En skvätt grädde kan motverka undernäring

Kapitel 7 Trygg vård och omsorg. Reflektera och diskutera. En skvätt grädde kan motverka undernäring En skvätt grädde kan motverka undernäring För att en person med demenssjukdom ska få i sig mer energi och näring kan man energiberika mat och dryck. Det finns speciella pulver och andra produkter att köpa

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-05-22 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Äldre och urininkontinens

Äldre och urininkontinens Äldre och urininkontinens Ökad kunskap för en bättre vård och omsorg STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Urinläckage: träning, närmiljö och hjälp till toa kan minska läckage Urininkontinens är

Läs mer

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Fysisk aktivitet Hållning Styrka rörelseomfång Lokal kyla Cirkulation Lägesändringar

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Manual till checklista för fallprevention

Manual till checklista för fallprevention Oktober 2008 Manual till checklista för fallprevention Ange problem och/eller behov där sådana finns, för respektive frågeställning. Ange åtgärd eller planerad åtgärd, ex läkemedelsgenomgång, kontaktman

Läs mer

Riktlinje för Delegering av hälso och sjukvårdsuppgift inom den kommunala hälso och sjukvården i Nyköpings kommun

Riktlinje för Delegering av hälso och sjukvårdsuppgift inom den kommunala hälso och sjukvården i Nyköpings kommun Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Jansson Giltig f o m: 2015-03-01 Lagstiftning,

Läs mer

Analys av tänkbara orsaker till BPSD

Analys av tänkbara orsaker till BPSD Analys av tänkbara orsaker till BPSD En sammanställning utifrån gruppdiskussioner Återträff för administratörer i BPSD-registret Maj 2015 Inledning Våren 2015 anordnade Demensteamet i Västerås Stad två

Läs mer

För att identifiera urinläckage fråga

För att identifiera urinläckage fråga 2013-05-16 MAS KC 3 2013-05-16 MAS KC 4 För att identifiera urinläckage fråga Om personen läcker urin vid urinträngning Om personen hinner fram till toaletten Om personen har färre än 4 eller fler än 8

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsuppgifter i Skaraborgs kommuner

Hälso- och sjukvårdsuppgifter i Skaraborgs kommuner i Skaraborgs kommuner 2010 Reviderat 2010-05-10 Innehåll 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Definitioner och begrepp... 4 3. Ordinationsprocessen... 5 4. Delegering... 6 5.... 7 Arbetsterapeut... 7 A. Ordinerade

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun.

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Vård och omsorg Johnny Kvarnhammar Medicinskt ansvarig sjuksköterska RAPPORT Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Uppföljning

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst är ett stöd för hemtjänstverksamheter som utför insatser för personer med demenssjukdom. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län Diarienummer: Hälso- och sjukvård Rutin Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län Gäller från: 2012-06-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd

Läs mer

Manual för vårdresursmätning i Haninge äldreomsorg. ADL-trappan KATZ-index BERGER-skala Psykiskt status Hälso- och sjukvårdsinsatser

Manual för vårdresursmätning i Haninge äldreomsorg. ADL-trappan KATZ-index BERGER-skala Psykiskt status Hälso- och sjukvårdsinsatser Manual för vårdresursmätning i Haninge äldreomsorg ADL-trappan KATZ-index BERGER-skala Psykiskt status Hälso- och sjukvårdsinsatser 2 ADL-trappan - KATZ-index Fokuserar på vårdtagarens förmåga att klara

Läs mer

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG Datum 2013-04-24 - Ert datum Rev 2013-11-25 Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I

Läs mer

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner Ansvarig Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Stöd & Omsorg Handbok för hälso-

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Rutin delegering, Falkenbergs kommun

Rutin delegering, Falkenbergs kommun Rutin delegering, Falkenbergs kommun HSL-pärm, avsnitt Delegering av Hälso- och sjukvård FALKENBERGS KOMMUN Innehåll RUTIN VID DELEGERING AV MEDICINSKA ARBETSUPPGIFTER... 2 ARBETSUPPGIFTER... 2 TIDSBEGRÄNSNING...

Läs mer

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård 2013-07-18 1 (5) RIKTLINJE Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utgångspunkten för läkemedelshanteringen i kommunal verksamhet är att den enskilde i första hand själv ansvarar

Läs mer

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare

Läs mer

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,

Läs mer

2008-08-13. Reviderad: 2010-01001, 140218, 141001. Städning efter överenskommelse med den enskilde

2008-08-13. Reviderad: 2010-01001, 140218, 141001. Städning efter överenskommelse med den enskilde 2008-08-13. Reviderad: 2010-01001, 140218, 141001 Serviceinsatser: Serviceinsatser syftar till att underlätta den enskildes dagliga liv i den egna bostaden samt förebygga behov av mer ingripande insatser.

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

Fallbeskrivningar - egenvård

Fallbeskrivningar - egenvård Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling

Läs mer

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård.

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård. Dokumentets namn Ansvarsfördelning yrkesgrupper Kommunal Hälsooch sjukvård Riktlinje till KHV och BHV Beslutat styrgrupp kundval 2010 05 17 Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

MAS Riktlinje för risk inventering och förebyggande arbete kring fallskador

MAS Riktlinje för risk inventering och förebyggande arbete kring fallskador MAS Riktlinje för risk inventering och förebyggande arbete kring fallskador Inledning Var tredje person som är 65 år eller äldre och bor i eget boende faller minst en gång per år. I särskilda boenden för

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal genom beslut överlåter en eller flera arbetsuppgifter till

Läs mer

Riktlinje och rutin för läkemedelshantering

Riktlinje och rutin för läkemedelshantering Riktlinje och rutin Rev. 2013-09-17 Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr VON 127/10 Lena Jadefeldt Slattery Godkänd av förvaltningschef Riktlinje och rutin för läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Kunskapstest inför delegering

Kunskapstest inför delegering Kunskapstest inför delegering Namn: Arbetsplats: Ringa in rätt svar 1. Du är hälso- och sjukvårdspersonal när Du efter delegering handhar läkemedel. 2. En delegering är frivillig. 3. En delegering kan

Läs mer

2008-11-29. Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel

2008-11-29. Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel 2008-11-29 Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel INLEDNING Vårdprogrammet vänder sig till personal som i det dagliga arbetet kommer i kontakt med äldre inkontinenta personer,

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Utarbetad för förvaltning Utgåva Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer. Ämne/område Ansvarig för framtagande Granskad av

Utarbetad för förvaltning Utgåva Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer. Ämne/område Ansvarig för framtagande Granskad av Rutin Utarbetad för förvaltning Utgåva Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Vård och omsorg 1 2014-03-11 Ämne/område Ansvarig för framtagande Granskad av Försämrat hälsotillstånd MAS, MAR, SAS, (VoU och

Läs mer

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Allmänt om munhälsa 3 Mål och syfte 3 Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4 Tandläkare/tandhygienist 4 Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation

Läs mer

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat

Läs mer

Standarvårdplan för HÖFTLEDSPLASTIK avdelning 8 och rehab

Standarvårdplan för HÖFTLEDSPLASTIK avdelning 8 och rehab Standarvårdplan för HÖFTLEDSPLASTIK avdelning 8 och rehab Planerad vårdtid: 5-7 dagar Vanliga vårdproblem under vårdtiden och generella målformuleringar: Vårdproblem: Otillräcklig kunskap om vårdförlopp,

Läs mer

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning Datum:. 1. Har man insulinbrist vid diabetes? Rätt Fel Vet Ej 2. Finns det tabletter som sänker blodsockret? Rätt Fel Vet Ej 3. Kan du kontrollera på signeringslistan

Läs mer

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård Risk- och avvikelsehantering Denna riktlinje behandlar endast risker och avvikelser i hälso- och sjukvården och gäller inte andra

Läs mer

Okt 2011. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens. Vårdprogram. Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård

Okt 2011. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens. Vårdprogram. Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård Okt 2011 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Vårdprogram Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård 1 (7) Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Olika

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Lokal vägledning för att hantera frågor om skydds- och begränsningsåtgärder

Lokal vägledning för att hantera frågor om skydds- och begränsningsåtgärder Lokal vägledning för att hantera frågor om skydds- och begränsningsåtgärder Inledning En regional överenskommelse/riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder är antagen och finns på http://www.orebroll.se/sv/halsa-och-vard/for-vardgivare/ovk/kommunal-halsooch-sjukvard/kommunal-halso-och-sjukvard_rutiner-riktlinjer/.

Läs mer

Hälso- sjukvårdsjournal i Mölndals Stad

Hälso- sjukvårdsjournal i Mölndals Stad MÖLNDALS STAD 1(9) Hälso- sjukvårdsjournal i Mölndals Stad Observera att det finns fler legitimerade som skriver i patientens journal. Dokumentera det Du är bäst på i din profession! Varning Här anges

Läs mer

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-25 Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår BAKGRUND Förekomsten av trycksår kan ses som en kvalitetsindikator

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013 2014-01-17 Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013 Övergripande mål Alla ska följa de basala hygienrutinerna samt klädreglerna. Minimera antal avvikelser gällande fall, mediciner

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Beställare Vård Särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal November 2005 Innehåll Inledning...3

Läs mer

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet Delegering av läkemedelshantering Avsnitt för delegering 1. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömning av en hälso- och

Läs mer