Anmälningsärenden. Sida 1(1) Tjänsteutlåtande

Transkript

1 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare Anneli Skarp Hjälmén Telefon E-post Kulturnämnden Anmälningsärenden Protokollsutdrag Folkhälsokommittén Förstudie om ungdomars rörlighet i samverkan med RUN, KN och kommittén 60 RF Beslut om årsredovisning RF beslut om revisionsberättelse 2011 Delegationsbeslut 16 Kultur Ungdom 29 Kompetensväxling 30 Avtal med Borås högskola 31 Tilläggsuppdrag Kultur Ungdom 32 Förstudie ungdomars rörlighet 33 HDK 34 Marsrapporten KN Övrigt Cirkulär, avtal med STIM Film i Väst Strategisk plan 2012 Rapport: Innovationskraft i mellanrummet, Pia Areblad TILLT mars 2012 Följebrev från revisionen, granskning av arvoden och ersättningar Rapport från VGR revision: Granskning av arvoden och ersättningar Följebrev från revisionen, Granskning av konsultanvändningen Rapport från VGR revision: Granskning av konsultanvändningen Granskningsrapport nämnder o styrelser från revisionen Årspromemoria från VGR revision Utvecklingsbidrag till regional kulturverksamhet från Kulturrådet Tackbrev från GU konstnärliga fakulteten Kultursekretariatet Claes Rydberg Kulturchef Anneli Skarp Hjälmén Nämndsansvarig POSTADRESS: Regionens Hus Box Uddevalla BESÖKSADRESS: Kilbäcksgatan 32 TELEFON: HEMSIDA:

2

3

4

5

6

7

8 Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare Eira högforsen Telefon E-post Delegationsbeslut 29 Kompetensväxling 2012 Bakgrund Kulturnämnden beslutade om särskilda insatser under 2012 inom ramen för handlingsprogrammen Rätt att vara med, Lust att lära, Natur och kulturturism samt Plan för maritimt och industriellt kulturarv. Detta delegationsbeslut avser Rätt att vara med. Projektet Kompetensväxling 2012 syftar till att ge unga människor feriearbete inom lokala kulturarvsverksamheter. Samtidigt tillvaratas besöksmålspotentialen hos regionens arbetslivsmuseer bättre genom att personella resurser tillförs under sommarsäsongen. Långsiktigt väcks ett intresse för kulturarvet hos unga människor och arbetslivsmuseernas framtid säkras genom en framgångsrik kompetensöverföring och generationsväxling. Kompetensväxling 2012 är en direkt fortsättning och fördjupning av det pilotprojekt som genomfördes sommaren 2011 på arbetslivsmuseer i Ale, Falköping, Åmål, Götene och Mariestads kommuner. Högskolan Väst utvärderade pilotprojektet och rekommenderade att idén har potential för att fortsatt utvecklas och fördjupas. I ett av pilotprojekten bildades en ekonomisk förening som anställde ungdomarna. Föreningen, Hållbart avstamp, föreslås utgöra plattform för den fortsatta utvecklingen av Kompetensväxling Förra årets ungdomscoacher Märta Gustafsson och Fanny Bergström Buller kommer att engageras av EF Hållbart avstamp i projektet även under Se bifogad ansökan och budget från EF Hållbart avstamp. POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Kultursekretariatet Göteborg BESÖKSADRESS: Ekelundsgatan 1, 2 tr TELEFON: HEMSIDA:

9 Sida 2(3) BESLUT kronor beviljas Hållbart avstamp för projekt Kompetensväxling Medlen belastar budgetposten handlingsprogrammet Rätt att vara med, kulturnämnden Kulturnämnden Claes Rydberg Kulturchef

10 Sida 3(3)

11 Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare Eira Högforsen Telefon E-post Delegationsbeslut 30 FORSKNINGSSTUDIE OCH UTVÄRDERING AV KLIV 2.0. Bakgrund Kulturnämnden beslutade Särskilda insatser under 2012 inom ramen för handlingsprogrammen Rätt att vara med, Lust att lära, Natur och kulturturism samt Plan för maritimt och industriellt kulturarv. Detta delegationsbeslut avser Rätt att vara med. KLIV 2.0 är ett processorienterat arbete som syftar till att utveckla nya modeller för integrerad och hållbar samverkan mellan skola och regionala/lokala kulturverksamheter. Regionen har avtal med fyra kommuner/skolor som utgör piloter/forskningsstationer. Fokus i arbetet är kulturarv, arkitektur, design och bild relaterat till grundskolans mål och uppdrag. För att processens idéer och arbetsmetoder ska kunna värderas och ges teoretiskt djup för det framtida utvecklingsarbetet inom fältet, har kulturnämnden beslutat om att del av de avsatta medlen ska användas för en oberoende utvärdering. Dialog har förts med Högskolan i Borås, institutionen för Biblioteks- och informationskunskap, som getts uppdrag att utvärdera KLIV 2.0 i enlighet med bifogad design och budget. Bilaga I BESLUT 1. Besluta att ersätta Högskolan Borås med kronor i enlighet med bifogad överenskommelse 2. Medlen utbetalas med kronor vid avtalets ingång och resterande kr när dokumentationsrapporten levererats senast den Medlen belastar budgetposten för handlingsprogrammet Rätt att vara med, kulturnämnden Kulturnämnden Claes Rydberg Kulturchef POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Kultursekretariatet Göteborg BESÖKSADRESS: Ekelundsgatan 1, 2 tr TELEFON: HEMSIDA:

12 Sida 2(2)

13 Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare Eira Högforsen Telefon E-post Delegationsbeslut 31 Internationella utbyten för regionens unga Ärendet Kulturnämnden beslutade om särskilda insatser under 2012 inom ramen för handlingsprogrammen Rätt att vara med, Lust att lära, Natur och kulturturism samt Plan för maritimt och industriellt kulturarv. Detta delegationsbeslut avser Rätt att vara med. Kulturnämnden beslutade om kr för att fortsatt utveckla ungas möjlighet till internationella utbyten. Sedan 2006 är Västra Götalandsregionen medlemmar i nätverket European Regional Youth. Inom nätverket har en rad gemensamma aktiviteter planerats och startats som unga i regionen har möjlighet att vara en del i. Västra Götalandsregionen är också medlemmar i AER och kulturnämnden övertog ansvaret från Internationella enheten från 2011 avseende ungas medverkan på AERs årliga ungdomsevent Summerschool. Tidigare har kulturnämnden haft ett treårigt projekt med uppdrag att, dels skapa regional infrastruktur för ökade internationella utbyten, dels praktiskt arrangera ung representation från regionen i olika europeiska sammanhang. Projekttjänsten var placerad på Kultur Ungdom. Det uppdraget föreslås nu att vara två separata delar. A. Fortsatt utveckla regional infrastruktur som säkrar och ökar ungas internationella rörlighet. Sker i samverkan med Regionutvecklingsnämnden och Folkhälsokommittén genom förstudie omkring ungas rörlighet avseende studier, arbetsmarknad och kulturutbyten. B. Utföraruppdrag till Kultur Ungdom att praktiskt hantera redan etablerade samarbeten och planerade aktiviteter. Tilläggsuppdrag till Kultur Ungdom Vara en förmedlande länk mellan främst europeiska nätverk och organisationer och regionens unga och/eller vuxna nyckelpersoner. Vid behov, resa med unga delegater och ansvara för det praktiska som förberedelse, resa, logi, försäkringar och logistik Dokumentera aktiviteter och sprida resultatet av dem. Ansvara för fördelning och redovisning av uppdrag och medel POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Kultursekretariatet Göteborg BESÖKSADRESS: Ekelundsgatan 1, 2 tr TELEFON: HEMSIDA:

14 Sammankallande till kontinuerliga planerings- och uppföljningsmöten med representant för uppdragsgivaren och eventuella andra samverkanspartners. Budget kr Tjänst om 25 % inkl sociala avgifter, försäkringar och administration kr Resor och avgifter för deltagare kopplat till uppdraget BESLUT Sida 2(3) 1. Bevilja kronor för uppdrag enligt ovan till Kultur Ungdom för 12 månader 2. Medlen belastar budgetposten handlingsprogrammet Rätt att vara med, kulturnämnden Kulturnämnden Claes Rydberg Kulturchef

15 Sida 3(3)

16 Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare Eira Högforsen Telefon E-post Delegationsbeslut 32 Ungas internationella rörlighet förstudie och nätverksbyggande Ärendet Kulturnämnden beslutade om Särskilda insatser under 2012 inom ramen för handlingsprogrammen Rätt att vara med, Lust att lära, Natur och kulturturism samt Plan för maritimt och industriellt kulturarv. Detta delegationsbeslut avser Rätt att vara med. Under har Kulturnämnden, Regionutvecklingsnämnden och Folkhälsokommittén samarbetat kring ungas internationella rörlighet. Kultursekretariatet, genom Kultur Ungdom, har under perioden haft en projektanställd internationell samordnare för unga i regionen. Syftet med projektet var dels att praktiskt samordna regionens unga med europeiska nätverk och samarbeten, dels att undersöka behovet av och möjligheterna till att bygga en bättre regional infrastruktur för ökade internationella utbyten. Projektets avslutande rapport visar att en del steg framåt tagits, men att mycket samordning och struktur fortfarande återstår för att nå målet om rättvis och ökad rörlighet för regionens unga. Med detta som bakgrund finns en bra grund för ett tydligare sektorsövergripande samarbete för att stärka Västra Götalands position som en attraktiv och väl sammanhållen internationellt konkurrenskraftig region där invånarnas kunskap och kompetens utvecklas och tas tillvara. Förstudien syftar till att kartlägga och konkretisera lokala/regionala behov av samordning och struktur för att öka ungas möjligheter till internationell rörlighet för studier, arbete, kompetensutveckling och kulturutbyten. Förstudien kommer främst att titta på rörlighet till och från andra EU-länder och utgår från målen i EU2020. Uppdraget finansieras i lika delar från Kulturnämnden, Regionutvecklingsnämnden och Folkhälsokommittén. Tjänstemän från de tre sekretariaten kommer att utgöra styrgrupp för rekryterad utredare som POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Kultursekretariatet Göteborg BESÖKSADRESS: Ekelundsgatan 1, 2 tr TELEFON: HEMSIDA:

17 Sida 2(3) arbetar på heltid under åtta månader. Tjänsten ska enligt överenskommelse placeras på Västra Götalandsregionens kultursekretariat. Se bilagor I och II BESLUT kronor avsätts för förstudie om ungas internationella rörlighet. 2. Medlen belastar handlingsprogrammet Rätt att vara med, kulturnämnden Kulturnämnden Claes Rydberg Kulturchef

18 Sida 3(3)

19 Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare Ylva Gustafsson Telefon E-post Delegationsbeslut XX HDK på Möbelmässan i Milano 2012 Ärendet I april 2011 fick 25 unga designer från Västra Götaland möjlighet att ställa ut möbler, konsthantverk och textilier på Möbelmässan i Milano, en av världens viktigaste mötesplatser för designer, arkitekter och inköpare. Utställningen, som gick under namnet Swedish Love Stories, genomfördes i samarbete mellan Svensk form och Västra Götalandsregionen, där kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden bidrog med lika stora summor. Satsningen slog väl ut. Under de sex dagarna besöktes montern av besökare, och webbsidan hade lika många träffar. Den västsvenska formen uppmärksammades i en rad svenska och internationella dagstidningar och magasin samt på webbsidor och bloggar. Efter Milano gjorde dessutom Västsvenska turistrådet en förstärkt satsning på att visa upp Västsverige som besöksmål för form- och designintresserade. I utvärderingen efteråt tyckte de medverkande att de hade fått kontakter med många producenter och agenter som de inte haft tidigare. De uppskattade att Västra Götalandsregionen nu också har insatser för designer, en grupp som tidigare inte varit föremål för särskilda kulturpolitiska satsningar. Som ett resultat av förra årets lyckade satsning kommer ett antal studenter från Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg att ställa ut i Milano Det handlar framför allt om de studenter som satsar på design för barn, och utställningen sker i samarbete med bland andra inredningsplattformen i Tibro som kommer att hjälpa till med att ta fram prototyper (en kostsam och omvittnat svår puckel för unga arkitekter). Riksutställningar hjälper till att utforma montern. HDK har fått stöd för sin medverkan i Milano från bl a Bruno Mathsson-fonden, och söker kronor från kulturnämnden för att de medverkande studenterna skall kunna resa till Milano. POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Kultursekretariatet Göteborg BESÖKSADRESS: Ekelundsgatan 1, 2 tr TELEFON: HEMSIDA:

20 Sida 2(2) I sin ansökan understryker man särskilt behovet hos de västsvenska kreatörerna att synas på en internationell arena och att knyta internationella kontakter. Här finns en möjlighet att synas internationellt som är svårt att åstadkomma på något annat sätt, skriver man. Bedömning För en ung designer eller grafisk formgivare är steget från utbildning till produktion det svåraste det gäller att ha kontakter, agenter och producenter som är beredda att satsa. Satsningen Swedish Love Stories från förra året visade att många fick värdefulla kontakter och att (väst)svensk design verkligen drog blickarna till sig, inte minst för att många använde nya, gröna material och tekniker. Dessutom kan samarbetet mellan IDC i Tibro (en plattform för inredningsdesign) och studenterna bli fruktbart i framtiden. Tibro besitter ett mäktigt nätverk med producenter som är värdefulla för studenterna. Designer befinner sig, liksom filmare och populärmusiker, i gränslandet till en marknad som omsätter enorma pengar. Det gör dock inte behovet av stöd mindre för de unga formgivare som precis skall till att klara sig själva utan stöd från sin utbildning. En utställningsyta i Milano är en viktig kulturpolitisk insats för att lyfta västsvensk design inför framtiden. BESLUT kronor avsätts till projektet under Medlen tas ur budgetposten för projektmedel 2012 Kulturnämnden Claes Rydberg Kulturchef

21 Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare Dick Wesström Telefon E-post Delegationsbeslut 32 Delårsrapport mars 2012, delegationsbeslut till ordföranden Ärendet Kulturnämnden gav ordföranden delegation att besluta om godkännande av delårsrapport mars 2012, den 23 mars Kulturnämndens delårsrapport mars 2012 ska rapporteras in till regionkansliet senast den 27 april. Tidpunkten överensstämmer inte med datumen för kulturnämndens sammanträden 23 mars och 23 maj. Eftersom kulturnämnden inte har möte inom den tidsram som delårsrapport mars 2012 kan godkännas har ordföranden fått delegation att besluta om godkännande av delårsrapporten Kulturnämnden beslutar Delårsrapport mars 2012 godkänns. Kulturnämnden Alex Bergström Kulturnämndens ordförande Expedieras: Diariet Regionskansliet Ekonomiavdelningen POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Kultursekretariatet Göteborg BESÖKSADRESS: Ekelundsgatan 1, 2 tr TELEFON: HEMSIDA:

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49 Innovationskraft i mellanrummet mässa/mötesplats som fokuserar på gränssnittet kultur/innovation/affärsutveckling Pia Areblad, TILLT, Mars 2012 Jesper Norda, tonsättare i produktutvecklingsprocess på Volvo Technology 1

50 Innehållsförteckning Sid 3 Sid 4 Sid 4 Sid 7 Sid 7 Sid 11 Sid 12 Sid 15 Sid 15 Sid 17 Sid 19 Sid 20 Sid 21 Sid 23 Sid 23 Sid 25 Sid 25 Sid 26 Sid 27 Sid 27 Sid 29 Sid 29 Sid 30 Sid 31 Inledning och arbetssätt Bakgrund och omvärldsanalys Ett forskningsperspektiv I. Typexempel på företag och produkter i skärningspunkten 1. Kulturbaserad kreativitet möter forskning och utvecklingsarbete. Exempel A M 2. Kulturbaserad kreativitet möter personal och organisationsarbete. Exempel A C 3. Kulturbaserad kreativitet möter varumärkesarbete. Exempel A F II. KKN företag som idag erbjuder tjänster som spelar strategisk roll för innovation och affärsutveckling Exempel A F A. Disanoncias/c2+i, Baskien, Spanien B. TILLT, Sverige C. Trois Temps, Paris, Framkrike D. Kunstgreb, Köpenhamn, Danmark E. Skiss, Sverige III. Mässa som fokuserar på skärningspunkten mellan kultur, innovation och affärsutveckling Vilka behov finns det för en mässa? Vad vill vi få ut av mässan? Målgrupp, Partners Form, Teman som skulle kunna dra till sig intresse, Plats, Hur skapar man uppmärksamhet? Handlingsplan, trestegsraket Samverkanspartners Slutsats Lista över intervjuer Referenser 2

51 Mässa som fokuserar på skärningspunkten mellan kultur, innovation och affärsutveckling. Inledning och angreppsätt Tillt har i november 2011 fått i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att genomföra en mässa i Göteborg som tar sikte på att visa kulturdriven affärsutveckling i ett mycket brett perspektiv. Här redovisas det angreppssätt vi använt för att åta oss uppgiften. Rapporten innehåller tre delar; (1) Identifikationen av 20 typexempel på företag och produkter av relevans för skärningspunkten (2) Identifikation av fem KKN som idag erbjuder tjänster som spelar strategisk roll för innovation och affärsutveckling i icke KKNbranscher samt (3) en beskrivning och förutsättningarna för hur en mässa skulle kunna struktureras till sitt innehåll och potentiella samarbetspartners. Bakgrund Undersökningen tar sitt avstamp i TILLTs erfarenhet av att implementera konstnärlig kompetens i olika samhällssektorer för att skapa innovationskraft och affärsutveckling samt det Europeiska nätverk TILLT sedan 2007 byggt upp på området. Angreppssätt I. Typexempel på varor och tjänster utvecklade i skärningspunkten kategoriseras utifrån Kea:s rapport; The Impact of Culture on Creativity gjord på uppdrag av Europeiska kommissionen och färdigställd 2009 samt Comparative analysis fädigställd 2011 inom ramen för det europeiska projektet TILLT Europe. Kulturbaserad kreativitet möter här i första hand behov i samhället/arbetslivet vad gäller: 1 Forskning och utveckling Här syns produkter, tjänster och koncept som utvecklas då kulturbaserad kreativitet mött nya sektorer. Här syns även hur kulturbaserad kreativitet utvecklat nya processer samt kulturbaserade metoder för att utveckla innovationskapacitet. Organisationsutveckling Här syns kulturbaserade tjänster gällande värdegrundsarbete, kommunikation, mångfaldsarbete, teamutveckling, kreativitet och organisationsutveckling. Extern kommunikation Här syns kulturbaserade tjänster som berör mötes och event industrin, stärkande av arbetsgivarvarumärke, varumärkesstärkande arbete samt utvecklande av nätverksverktyg. II. KKN företag som idag erbjuder tjänster som spelar strategisk roll för innovation och affärsutveckling i icke KKN branscher exemplifieras utifrån det Europeiska nätverk TILLT etablerat. III. Upplägget av en mässa inom området utformas i dialog med strategiska aktörer som har stor vana av att utveckla och etablera nya mässkoncepet. Möten tas även med potentiella samarbetsparter som i första hand företräder icke KKN branscher, då de ses som huvudsaklig målgrupp för mässan, för att utröna intresse för ett dylikt upplägg. Vad är de bärande elementen för att skapa en attraktiv mässa med spets inom detta område i Västsverige? 1 På sid 55 i the Impact of Culture on Creativity framgår att: kulturbaserad kreativitet bidrar till produkt och tjänsteinnovation, att utveckla varumärket samt stärker personalarbete och kommunikation. På sidorna i Gomez de la Iglesia, Roberto & Vives Almandoz, Miren Managing arts and business collaborations: a comparative analysis of four programmes in Europe TILLT Europe 2009 väljs en liknande kategorisering; kulturbaserad kreativitet ger effekt på fou verksamhet i form av att nya tjänster, produkter och processer utvecklas, på organisationsutvecklingen genom stärkt personalarbete, samt på externkommunikationen genom att stärka varumärket. 3

52 En diskussion kring form av mässa/mötesplats presenteras även i rapporten. I formen tangeras vilka incitament som behövs för att skapa engagemang, delaktighet och finansiell bärighet i en sådan mässa. Bakgrund och omvärldsanalys 2006 publicerades rapporten The economy of culture in Europe 2. I rapporten framkom att kulturnäringarna omsatte mer än fordonsindustrin i Europa. Denna publikation gav frågan om kulturella och kreativa näringar en helt ny dignitet och innebar att flera av Europas medlemsstater lät frågan komma högre upp på agendan. I Sverige genomfördes 2006 och 2007 tre dialogforum där näringsministern och kulturministern tillsammans mötte företrädare för verksamheter som agerat i gränssnittet mellan näring och kultur, en svensk kulturutredning initierades och slutfördes och en nationell handlingsplan för kulturella och kreativa näringar upprättades som ett resultat av dialogen mellan näringsdepartementet och kulturdepartementet. På nordisk nivå initierades 2008 KreaNord där representanter för närings och kulturdepartement i de nordiska länderna, inklusive baltiska länderna och Ryssland, arrangerade ett flertal möten för att skapa större förståelse för hur kulturella och kreativa näringar kan utvecklas samt hur en policy kan formas för att utveckla gränssnittet mellan kultur och näring kom nästa större Europeiska rapport i ämnet även här beställd av Directorate General Education 3 and Culture: The Impact of Culture on Creativity av Kern European Affairs. Fokus i denna rapport kom att ligga på hur kulturbaserad kreativitet kan interagera med andra branscher och vilka områden det ger effekt på. Här närmar vi oss den arena som är fokus för denna rapport besökte Vladimir Sucha, Director DGEAC, vid två olika tillfällen TILLT och olika företag som oeganisationen samarbetat med. Hans intresse var oerhört stort och efter andra besöket uppmanade han TILLT att prioritera att söka medel för att dela med sig av sin kunskap av att genomföra projekt i gränssnittet mellan kultur och näring. Våren 2009 fick TILLT ett policyuppdrag av DGEAC. Uppdraget innebar att organisationen skulle genomföra en komparativ analys av olika verksamheter som agerar i detta gränssnitt i Europa, delta i ett flertal konferenser för att berätta om sina erfarenheter samt utifrån detta ge policyförslag. Den komparativa analysen kom att ta sitt avstamp i Keas rapport the Impact of Culture on Creativity. Både Keas rapport och den komparativa analysen 4 som gjordes under de två första åren av TILLTs europeiska policyarbete strukturerar gränssnittet kring vilka områden kulturbaserad kreativitet bidrar till att utveckla. Ett forskningsperspektiv På vilket sätt bidrar KKN verksamhet till ökad innovation och affärsutveckling? Produkt och tjänsteutvecklingsprocessen kallas ofta the product development funnel 5. Denna tratt illustreras nedan. Produkt och tjänsteutveckling bygger på att ett företag har förmåga att generera många och bra idéer. Dessa idéer går sedan in i företagets produktutvecklings /innovationsprocess. I denna process bearbetas idéerna till att bli produkter eller tjänster på markanden. I processen kommer vissa idéer 2 The Economy of Culture in Europé, Kern European Affairs, på beställning av DG Education and Culture 3 Directorate General Education and Culture, förkortas framöver med DGEAC 4 Policyprojektet hette TILLT Europé men har nu bytt namn till Creative Clash. Alla publicerade rapporter går att finna på 5 Wheelwright, Steven C. & Clark, Kim B. Revolutionizing Product Development: Quantum Leaps in Speed, Efficiency, and Quality The Free Press

53 att falla bort helt enkelt för att de inte är tillräckligt bra, eller så knoppas det av bolag där dessa idéer får fortleva för att de inte passar i det bolag där de föddes. Produktutvecklingstratten, product development funne. (se fotnot 5) Det tidiga stadiet i produktuvecklingsprocessen kallas fuzzy front end. Det är här som möjligheter identifieras och idéer och lösningar föds, som senare i utvecklingstratten kan bli affärsidéer och företag. Ökad innovationskraft och kreativitet stärker denna process. I fuzzy front end är utmaningen att vidga tratten, dvs. öka kvantitet (antal idéer) och kvalitet (hur bra idéerna är). Att generera många och relevanta idéer är två utmaningar för företag av två anledningar. För det första är det inte lätt att generera många och relevanta idéer i en organisation som har starkt fokus på att leverera och nå mål på kort sikt. Idéer kräver eftertanke och utrymme, samtidigt som de kräver nytänkande, analys och nya perspektiv. Dessutom är idéer ofta ganska långt ifrån att realiseras och generera vinst (de har en lång väg kvar till marknaden). Ofta handlar det om att styrsystemen inte värderar denna typ av arbete utan enbart resultat då kommer också organisationen att fokusera på det som genererar kortsiktiga resultat till förmån för det långsiktiga arbetet som t.ex. innovationskraft är. Genom att arbeta med stimulans från kulturellt relaterad kompetens tränas förmågan att generera idéer och arbetsplatsen får träna sig i innovationsprocesser det som är signifikant för kulturellt relaterad kompetens. För det andra har företag ofta har svårt att satsa på de mest radikala idéerna för att det helt enkelt är svårt att visualisera dem, och de innebär en stor mental omställning 6. Man väljer helt enkelt att satsa på idéer som är snabba och lätta att implementera. Man föredrar det kända framför det okända och prioriterar projekt som man redan innan projektet startat kan definiera slutresultatet av. Detta tillvägagångssätt hindrar de mest radikala idéerna från att utvecklas och kan hindra stora innovationer. I interventioner expanderar man människors komfortzoner vilket gör att företagen lättare tar sig an mer radikala idéer. 6 Nichols, David Why innovation funnels don t work and why rockets do Market Leader, Autumn 2007 Rexfelt, Oskar et al. A proposal for a structured approach for cross company teamwork a case study of involving the customer in service innovation Research in Engineering Design Vol 22 (3)

54 Många företag har idag innovationsavdelningar och processbeskrivningar för att hantera innovation i organisationen. Vad man ofta missar dock är att innovation inte händer när man bestämmer sig för att vara innovativ, utan innovation ofta äger rum oförutsätt, när man befinner sig mitt uppe i något annat. Ett bra innovationsklimat handlar om att personalen på företagen lär sig att se möjligheter när de uppstår, att företagen förstår att innovation bygger på att människor med olika bakgrund och erfarenheter möts och samarbetar, att förstå att allt arbete inte kan vara målfokuserat då mister vi potentiella nya möjligheter. Alltså är innovation något man kan integrera i det övriga arbetet på en arbetsplats och ta tillvara på problem och oväntade händelser som dyker upp i det vanliga arbetet för att vända dem till en fördel. Inom kulturbaserad kompetens talar man ofta om serendipitet, som betyder att man upptäcker vad man gör medan man gör det. Man kanske startar med en vision om vart man är på väg, men medan man är i processen upptäcker man att man egentligen är på väg någon annanstans och serendipitet handlar om att bejaka denna flow. Företag som enbart bygger på rationell logik fokuserar på att reducera komplexiteten i omvärlden genom att bryta ner komplexa samband till linjära sekvenser. Man fokuserar på att skapa oberoende mellan enheter och planera för att hantera osäkerhet. Den kreativa logiken handlar om att lära sig att leva med osäkerheten utan att försöka bryta ner dess komplexitet. Detta synsätt bygger på att man tillåter att olika perspektiv och tankesätt samexistera inom företaget även om dessa är motstridiga för att man vill lämna möjligheterna öppna för att hitta nya affärsidéer och marknader. Konstnärer och entreprenörer arbetar ofta på detta sätt. Utifrån ovanstående resonemang kan man dra följande slutsatser: Interventioner från kulturbaserad kompetens övar upp den kreativa förmågan, förmågan att vända på perspektiv, lateralt och divergent tänkande och se gamla problem med nya ögon för att hitta nya lösningar. Interventioner med kulturellt relaterad kompetens stärker modet att ifrågasätta vedertagna regler om hur saker och ting är och bör vara. Ta bort attityden att "det sitter i väggarna" och "så har vi alltid gjort". Kulturbaserad kompetens kan hjälpa företag att förstå att det är ok att inte riktigt veta vart man är på väg. Radikal innovation handlar just om detta: vet man vart man är på väg är det ingen innovation, då är det enbart utveckling. Det mesta som görs på arbetsplatser är väldigt målfokuserat, och nya idéer som uppstår väljs ofta bort direkt eftersom det inte ingår i arbetsuppgiften. Genom interventioner med kulturbaserad kompetens utnyttjas de resurser som finns i verksamheten i form av mänsklig kompetens bättre vilket skapar en bättre och starkare ekonomi. Kulturbaserad kompetens kan lära oss att bejaka och hålla motstridiga världsbilder och samband levande samtidigt. Detta är en viktig förmåga för företag, för det är så omvärlden är betingad. Gränssnittet kultur/innovation kan vara en oerhört viktig faktor att utveckla för att skapa hållbar tillväxt och förbereda oss för en alltmer föränderlig omvärld. Det är nästan aldrig de korrekta lösningarna som generar verkliga innovationer. Utan att man vågar göra tvärtom mot det förväntade. Det intressanta med en konstnärs sätt att arbeta är just förmågan att sätta igång nya tankebanor. Jan Peter Idström, Klinikchef AstraZeneca 6

55 I. Typexempel på företag och produkter i skärningspunkten Utifrån den kategorisering av gränssnittet kultur/innovation/affärsutveckling, som redogjordes för i inledningen sid 1 punkt I, exemplifieras nedan hur kulturbaserad kreativitet för att utveckla nya tjänster och produkter i icke KKN branscher kan ta sig i uttryck. 1.Kulturbaserad kreativitet möter forskning och utvecklingsarbete. A. Le Laboratoire, Paris, Frankrike; Naturvetenskaplig forskning samverkar med design. Le Laboratoire är en verksamhet i Paris som arbetar med att sammankoppla konstnärlig kompetens med forskning. För några år sedan genomfördes ett projekt med Nasa. Den franska designern Mathieu Lehanneur arbetade nära forskare från Nasa. Arbetet resulterade i en ett mycket effektivt filtersystem som eliminerar gifter i den luft vi andas genom att använda naturens egen källa; plantor. För att göra filtret extra effektivt låter fläktar luften cirkulera i komplexa mönster runt plantornas löv and forcerar luften genom rötter och jord. Uppfinningen vann 2008 pris för bästa uppfinning i Popular Science Magazine och finns på marknaden sedan maj Det viktiga är att frigöra den kreativitet som finns hos människor, det är där framtiden finns Kenneth Krantz, regionchef Svenskt Näringsliv B. Technalia, Barcelona, Spanien; Bildkonstnärer möter rymdforskning Technalia är ett internationellt företag som arbetar med rymdforskning valde de att i samverkan med spanska organisationen Disanoncias, (numera c2+i) genomföra ett projekt med bildkonstnärer för att utveckla ett område. Projektet hette The 7th Passanger. Rymdfarkoster styrs med ett stort antal tekniska signalsystem. Instrumentpanelen i en rymdfarkost är en vidsträckt historia med många koefficienter att ta hänsyn till. Många koefficienter kan vara svårtolkade. För att en rymdfärd ska lyckas är det avgörande att passagerarna förlitar sig på, snabbt kan tolka och snabbt agera på den information de får på instrumentpanelen. De kan inte förvänta sig hjälp utifrån. Konstnärerna antog sig denna utmaning genom att skapa en bild av instrumentpanelen som den 7.e passageraren. Hur kan informationen som kommer fram presenteras på ett sätt som kommunicerar, känns mänsklig och som gör att man snabbt agerar. Ett viktigt element här var att fokusera på estetiken. Olika färger och formsystem utvecklades som realiserades i ett nytt kommunikationsgränssnitt genom tekniskt samarbete. Denna innovation kan bli oumbärlig för rymdindustrin men det finns förstås en helt annan marknad för produkten också. Hur kan den implementeras i fordon, i båtar, i akutsystem på sjukhus? Utvecklingsmöjligheterna är stora. C. Lanik, Baskien, Spanien; ett byggföretag samverkar med en grupp experimentella arkitekter. Lanik är ett spanskt byggföretag med 80 anställda, är specialiserade på utveckling av struktursystem för byggindustrin. De genomförde ett forskningsprojekt med en grupp experimentella arkitekter; Recetas Urbanas. Syftet med samarbetet var att analysera möjliga nya tillämpningar av omvandlingsbara och flexibela konstruktionslösningar, som bygger på Laniks system. I projektet analyserades Laniks befintliga produktsortiment på djupet för att finna nya, och hittills oanade användningsområden för dessa produkter. Den kreativa processen och interaktionen genomfördes med allmänheten som bollplank och kritiskt öga. De kreativa personerna som deltog i processen tillsammans med Lanik, tog fram olika paket som enkelt kan användas till temporära småskaliga huskonstruktioner. Genom detta samarbete förstod företaget bättre vilka nya arenor deras system kan användas på. Samarbetet ledde också till att de anställdas egna kreativa möjligheter fick större spelutrymme. Idag används deras system för att bygga temporära huslösningar i krisdrabbade områden. Ett helt nytt användningsområde för deras strukturella system. 7

56 D. Coloplast, Köpenhamn, Danmark i samverkan med konstnärer Coloplast är ett danskägt företag med huvudkontor nära Köpenhamn. Coloplast marknadsför och säljer hälsoprodukter. Produktinnovation stod i fokus för projektet. Man började med att identifiera företagets värdegrund och existerande metoder för brukardriven innovation. Intervjuer kring styrkor och svagheter av nu använda metoder utfördes. Ett flertal produktinnovation workshops hölls med medarbetare och de som idag använder produkterna. Två konstnärer, som utbildas i samverkan med Kunstgrebsprojektet, (se stycke II D) använde konstnärliga metoder som inspiration i processen. Man valde att genomföra ett idérum. De medverkande uppmanades att skriva dikter om företagets DNA. Tekniken som användes var powerwriting. En teknik där man ska stänga av alla dömande tankar i sitt huvud och bara skriva ner allt som kommer upp i tanken under sju minuter. De kunde också spela upp små teaterstycken där de kunde gestalta besvärliga samtal med en kund som var missnöjd med någon produkt. Efter att ha utvärderat allt som kommit upp under dessa processer hade man fått fram 50 nya metoder för att involvera brukare i innovationsprocessen. Kunstgrebs konstnärer har varit en reell inspirationskälla; ni har utmanat oss att göra saker vi aldrig vågat tidigare. Genom att påminna oss om att vi hela tiden kan göra bättre och inte får slumra in har ni gett oss helt nya verktyg att arbeta med. Genom er input kommer vi använda våra möten mer effektivt och därmed få ut större värden. January Thorstensen, R & D Senior Product Manager Concept Development Global R & D, Coloplast E) Volvo Technology, Göteborg, Sverige samverkar med tonsättaren Jesper Norda Inom ramen för ett av TILLTs Airis projekt verkade tonsättaren Jesper Norda på Volvo Technology. Volvo Technology är mycket forskningsintensivt och Jespers roll blev att med sin kunskap om kreativa processer befrukta företagets innovationsprocesser. Det uppstod flertal samtal och diskussioner om hur den konstnärliga kreativa processen ser ut och verkar i relation till den innovationsprocess som pågick på Volvo Technology. Utifrån de samtalen påverkades innovationsprocessen på Volvo Technology och Jesper fortsatte att arbeta där efter projektets avslut med att utveckla varningssignaler i bilar utifrån sin kompetens som tonsättare. F) Nordsjömuseet, Jylland Danmark i samverkan med en skådespelare Nordsjö museet ville utveckla en av de upplevelser de erbjuder på museet. De har ett större akvarium och matningen av fiskarna har alltid varit intressant för besökarna men man ville nu ta det till en annan nivå dykare fortbildades i processen där skådespelaren byggde upp en dramaturgi för visningen med förväntan, klimax och avslutning. Musik togs fram. Detta har inneburit att Oceaneriet på museet har fått ett rejält lyft. Kunskapsförmedlingen har blivit avsevärt bättre. Visningen av matningen har nu en betydligt större variation. En kamera används nu där publiken kan se ett område som de ej kunnat tidigare, vilket gjort upplevelsen mer intressant. Filmerna läggs även ut på webben. Erfarenheten har visat på hur konstnären agerat katalysator för idéutveckling i verksamheten. Projektet ingick i projekt Nordjyska Allianser. G) Paroc, Sverige i samverkan med textilkonstnär Paroc Group tillverkar mineralullsisolering. Företaget utvecklar och tillverkar stenullsprodukter. Paroc valde 2009 att under ett år samverka med en textilkonstnär. Man laborerade med företagets produkt (obrännbart isoleringsmaterial skapat av smält sten), och vilka värderingar produkten bär på. Det resulterade i en rad experiment där man visar materialets karaktäristika på nya sätt genom bl.a. en obrännbar julbock på torget i Skövde, ett bibliotek som var öppet för allmänheten kring den kemiska 8

57 processen i vulkanutbrott (som också är smält sten), stenull som brandskydd, fotografiskt projekt där personalen i fabriken fick skildra sin vardag och tillverkningsprocessen mm. Resultatet blev en ny syn på det egna arbetet och produkten. Produkten ses inte som "ett isoleringsmaterial" utan som "ett brandskydd som inte är helt olikt lava". Detta synsätt finns hos medarbetare, men även i lokalsamhället. Projektet gav även ökad arbetsmotivation genom förbättrad förståelse för den egna rollen i ett större sammanhang (arbetsgrupp, företag, samhälle). Tack vare dessa effekter uppskattar företaget att produktiviteten ökade med 20% då internt motstånd mot förändring minskat och motivationen ökat. Projektet var ett Airisprojekt inom ramen för TILLTs verksamhet. H) Partille kommuns äldreomsorg, Sverige, i samverkan med en poet Partille kommun valde att gå in i ett tvåårigt samarbete med en poet för att möta dåliga resultat i kundundersökningar. De ville arbeta med en konstnär för att vända på perspektiven och se saker från ett nytt håll. Naturligtvis kan det alltid finnas anledning att vara självkritisk, påpekar deltagarna, men ganska snart kom de fram till att det missnöje som hade uttryckts i undersökningen främst bottnade i hur man definierar aktivitet. Ett sätt att inleda en dialog om de här komplexa frågorna blev att dokumentera vardagen i boendena mer aktivt. Ett arbete som sedan resulterade i en utställning. Projektet innebar också att personalen utvecklat sin förmåga att kommunicera det värde de vill ge till de boende. Allt har bidragit till att utveckla den tjänst de tillhandahåller inom äldreomsorgen. Resultatet har blivit ökad nöjdhet bland boende och deras anhöriga. Personalen har även fått en ny syn på den egna arbetsuppgiften och rollen. Projektet var ett Airisprojekt inom ramen för TILLTs verksamhet. I) Movinto Fun i samverkan med en dansare, Sverige Dansaren Jon Moen, som även är civilingenjör, har utvecklat ett portabelt spel som bygger på dans. Produkten kan revolutionera spelandet hos tjejer och samtidig stärka den spelande individens trygghet i den egna kroppen och de egna rörelserna. J) Vattenverket i Vara kommun, Sverige, i samverkan med en textilkonstnär På vattenverket i Vara samarbetade man med en textilkonstnär under ett år. En av aktiviteterna man satte igång med var att skapa en väggbonad av materialet som används i vattenreningsprocessen. Under arbetets gång, upptäckte konstnären att personalen i fabriken var experter på att känna igen vattnet från det egna reningsverket. Konstnären valde att bejaka denna tysta kunskap som ingen på reningsverket hade uppmärksammat och gjorde ett smaktest där personalen fick provsmaka olika vatten och svara på varifrån vattnet kom. Detta arbete ledde till idén att man skulle buteljera kommunens vatten och servera till gäster som kom på besök till kommunen. Det ledde till en produktutveckling som påverkade marknadsföringen av kommunen. Projektet var ett Airisprojekt inom ramen för TILLTs verksamhet. K) Alter Natur i samverkan med konststudenter, Belgien I Alter Nature: My biological (r)evolution, förde galleriet för samtida konst Z33 7 samman konststuderande med studenter och lärare vid KULeuven BioSCENTer under ett terminslångt projekt på temat om människans möjligheter att förändra naturen. Konstelever introducerades till den syntetiska biologin och genom att utbyta idéer och samarbeta över gränserna skapades en serie prototyper/konstverk. Dessa visades i ett forsknings och utställningsprojekt om hur människan kan 7 9

58 manipulera naturen och hur detta förändrar vår syn på världen. Samarbetet har lett till innovativa produkter såsom My bacteria ring som är ringar skapade av bakterier. Denna produkt utforskar möjligheten att skapa smycken med en helt annan innebörd än idag (t.ex. av organisk materia av en familjemedlem). 8 Ett annat resultat är att man inlemmade konstnärer i ett forskningsteam och knöt dem till MIT. (Massachussets Institute of Technology). Detta team arbetar med bakterier som kan skapa eller förhindra bildningen av iskristaller. 9 Ambitionen är att teamets med sitt arbete ska generera resultat i produkter som minskar issmältningen eller isbildning på vägar. L) Samverkan mellan spelutvecklare och två forskningslabb, Groningen, Holland Utifrån samverkan mellan Visio 10, MAD Multimedia 11, TNO 12 och Principal Blue 13 utvecklade, producerade och lanserade man ett nytt, seriöst spel spel, där barn med nedsatt syn kan spela tillsammans med barn utan synskada. Detta spel, The Discoverer, bygger på den existerande spelkonsolen Wii, och är unikt i världen. Detta är ett partnerskap mellan vetenskap, spelbranschen och hälsovård. Projektet visar hur utvecklingen i vetenskap och teknik kan stimulera innovation i den kreativa sektorn, och hur den kreativa sektorn själv kan stimulera framväxten av nya former av kreativitet och innovation inom vetenskap och teknik. M) Samverkan mellan Kommunikationsbyrån och ett forskningslabb, Holland. Denna samverkan har inte landat i en färdig produkt men är på god väg. Ambitionen är att utveckla en telefon som helt och hållet tillverkats utan att skada personer eller miljön. Allt från batterier till SIM kort till omslag: allt ska vara rättvist tillverkat. Begreppets som lanserats är Fairphone 14. Projektet menar att det åtminstone bör finnas en möjlighet att köpa en rättvis mobiltelefon på marknaden, men just nu är ett sådant val inte tillgängligt. Med en alltmer medveten kund kan detta vara ett starkt säljargument och bidra till en stark marknadsplacering för en sådan produkt. Utifrån arbetet med fairphone vill man sedan gå vidare till rättvisa versioner av bärbara datorer, MP3 spelare eller bärbara spelkonsoler. FairPhone är ett samarbete mellan medialab Waag Society 15, utvecklingsorganisationen Niza 16 och kommunikationsbyrån Schrijf Schrijf schrijf.nl 10

59 2.Kulturbaserad kreativitet möter personal och organisationsarbete. A. Unilever Storbritannien, musiker och konstnär metodutvecklar på fabrik för fryst mat och glass. Projektet påbörjades 1999 och pågick i fyra år. Målsättningen var att öka medarbetarnas kreativitet och därigenom deras problemlösningsförmåga och att man då i mindre omfång skulle behöva ta in externa konsulter i företaget. Musikern och konstnären Alastair Creamer arbetade HR avdelningen som bas. 300 aktiviteter genomfördes som gav medarbetarna större tillgång till sin egen kreativitet genom att använda konstnärliga metoder. Genom konsten fann de andra sätt att se på utmaningar och problem och andra sätt att kommunicera dem. Genom att utsätta människor för den konstnärliga processen stimuleras fantasin och förmågan att värdera alternativa tänkesätt. Denna tjänsteutveckling kan implementeras i många miljöer. Jag vill att vi ska ha den magiska ingrediensen som våra konkurrenter kanske inte har. Den ingrediens som tillåter oss att göra saker på ett mer radikalt och kreativt sätt. Jag vill att det ska finnas en större äventyrslusta på företaget, i det sätt vi bemöter kunder, ett överraskande element och jag tror att vårt samarbete med Alastair Creamer har gett oss det, James Hill, vd Unilever Ice Cream and Frozen Food. B. Ulricehamns vård och omsorg, Sverige, samverkar med en dansare Projektet ville genom en konstnärs närvaro utveckla verksamhetens kundservice genom att stärka medarbetares självkänsla och individualitet. Genom att låta 30 personer gå in aktivt i processen var ambitionen att de sedan skulle nå sina 800 kollegor. De skulle få en slags ambassadörsroll. Konstnärens närvaro och spegling av verksamheten gav dem större medvetenhet om sin egen roll och sitt eget ansvar för att utveckla verksamheten. Projektet gav ökat självförtroende vilket gjorde att man i högre grad vågar ta plats på sin arbetsplats och därmed komma med egna förslag på förbättringar. Dansaren har utifrån sin konstnärsroll bidragit med sin kunskap om hur man gestaltar och jobbar praktiskt med de utmaningar de hade för att utveckla sin kundservice. Processen har inneburit att man arbetat med båda hjärnhalvorna och att man utvecklat sin organisation vilket lett till att bättre kundservice. Projektet var ett Airisprojekt inom ramen för TILLTs verksamhet. C. EDF (Electricity Of France), Frankrike, i samverkan med en dirigent. EDF är ett gammalt franskt företag som härstammar från 40 talet. Företaget är idag ett av Frankrikes största företag och har en större mängd kommunikationsutmaningar. Utmaningarna i projektet låg i att stärka internkommunikationen bland en åldersheterogen personalgrupp. Den verksamhet som bedrivs inom EDF bedrivs även alltmer i privat regi. Hur kan man skapa bättre prestation i företaget och sätta in företagets roll i ett större sammanhang, i en större kontext. Man började med att introducera ett större element av reflektion genom en filosofiföreläsning. Föreläsningen berörde vikten av att skapa mening för att nå större utväxling av arbetsinsatsen samt vilken roll kulturen kan ha i detta avseende. De lät sedan en dirigent arbeta med gruppen i sång. Han fokuserade på att få ut det bästa av varje individ genom att locka fram det bästa och hjälpa dem att hitta meningen med sången. Genom hans ledning kunde alla se sig som delar i en större helhet. Projektet ledde till att stärka internkommunikationen i EDF samt att belysa allas del i att skapa framgång. Detta är ett projekt inom ramen för Trois Temps, se avsnitt IIC. 11

60 3. Kulturbaserad kreativitet möter varumärkesarbete. A. Vodafone, Amsterdam, Holland samverkar med ett antal konstnärer Vodafone skulle i sep 2009 öppna sitt huvudkontor I Holland och vill dels ha stor uppmärksamhet kring öppnandet dels dra till sig bra kompetens. 200 personer skulle rekryteras på kort tid. För att skapa ett nytt tilltal lät de ett call gå ut till konstnärslivet i Amsterdam via en större kulturorganisation Kultur und Undermenen. Konstnärerna inbjöds att förslå installationer med rött som tema. Rött för att det är Vodafones färg på sin logga samt den färg som benämner en del av Amsterdam; red light district. Nio installationer valdes ut och genomfördes. De placerades på olika ställen i stan mellan den 2 och 10 sep Konstnärerna som deltog kom från en mängd olika discipliner; bildkonstnärer, teaterkonstnärer, designers m.fl. I samband med att installationerna tog plats i gaturummet annonserade Vodafone i rött i tidningar och på väggar. Projektet ledde till att Vodafones varumärke förknippades med kreativitet, passion, lust och nytänkande och ledde till att de kunde rekrytera kompetent arbetskraft och att de fick genomslag i mediabruset med sitt budskap. Se film på youtube 18. När konsten kommer in på arbetsplatsen är det viktiga kanske inte att tillföra kompetens utan att ge ett nytt språk åt det som redan finns. Mia Ekendahl Wisur, informationschef på ABB Kabeldon i Alingsås B. Umåkers travbana, Umeå, Sverige i samverkan med en bildkonstnär Under ett flertal år på 2000 talet drevs projektet ARCIV i Västerbotten. Ett projekt från den perioden var samverkan mellan konstnären Karin Laaja och Umåkers travbana. Umåkers travbanas syns mycket i tv då flertalet travtävlingar direktsänds. Travbanan ville profilera sig på ett annat sätt för att skapa uppmärksamhet och dra mer folk. Utmaningen var att göra om travbanan så att det konstnärliga ingreppet inte skymde eller förhindrade tv sändningarna utan gjorde dem bättre. Konstnären tog fram ett förslag som innebar att gräs planterades på ytan i mitten av banan. På gräsplanen gjordes sedan ett antal vägar och stigar i bågformat mönster över området för att skapa ett dynamiskt uttryck. Dessa vägar kantas med röda pollar som på vintern lystes upp med vitt ljus och då bildades ljusbanor längs vägarna. Förslaget innebar en spännande profilering av Umåkers travbana och bidrog till stärkt varumärke. Detta projekt utvecklades inom ramen för ARCIV i Västerbotten. C. Aspen Petroleum, Hindås, Sverige i samverkan med en koreograf/dansare. Inom ramen för TILLTs airis projekt verkade en koreograf och dansare på bensinföretaget Aspen. Första delen av projektet innebar att koreografen presenterade sitt konstnärliga arbete genom att framföra en diskborstdans till finsk tangomusik och bjuda på finska piroger. Detta var en del av den utforskande fasen där konstnären upptäckte att det fanns en hel del kommunikationsproblem mellan produktion och administration på företaget; ett mycket vanligt förekommande problem på en mängd olika verksamheter. Koreografen genomförde olika aktiviteter utifrån sitt konstnärliga öga som gav medarbetarna en annan plattform att mötas utifrån. En icke hierarkisk plattfrom. Detta skapade bättre och smidigare kommunikation på företaget. Redan från start hade Aspen på sin hemsida berättat om sin företagskoreograf. Syftet var att marknadsföra företaget som en verksamhet som är nytänkande och modigt. Det blev en hel del kundreaktioner på detta. De reaktioner som nådde ledningen var positiva: Ni är ju galna som har en koreograf på ett bensin företag! Jag kommer alltid att köpa bensin av er. skrev en kund. En dag då koreografen kom ut på fabriksgolvet och såg hur truckarna åkte fram och tillbaka över golvet utbrast hon Men de dansar ju! Truckförarna hade inte sett på sitt arbete utifrån det perspektivet tidigare