INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLLSFÖRTECKNING"

Transkript

1 PROJEKTRAPPORT STYRMEDEL FÖR TUNGA MILJÖFORDON - EN INTERNATIONELL UTBLICK Studien är genomförd av Miljöbyrån Ecoplan AB på uppdrag av Innovatum AB, Maj 2013

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION OLIKA TYPER AV STYRMEDEL EKONOMISKA STYRMEDEL JURIDISKA STYRMEDEL KUNSKAPSBASERADE STYRMEDEL SAMHÄLLELIGA STYRMEDEL STYRMEDEL FÖR TUNGA MILJÖFORDON INTERNATIONELL UTBLICK TYSKLAND ÖSTERRIKE ITALIEN FRANKRIKE NEDERLÄNDERNA POLEN SCHWEIZ STORBRITANNIEN SPANIEN TJECKIEN ANTAL MILJÖLASTBILAR I RESPEKTIVE LAND FÖRDJUPNING PÅ UTVALDA MARKNADER FÖRDJUPNING ITALIEN FÖRDJUPNING SPANIEN FÖRDJUPNING FRANKRIKE FÖRDJUPNING STORBRITANNIEN FÖRDJUPNING NEDERLÄNDERNA UPPHANDLING STÄDERNAS UPPHANDLINGAR REGIONERNAS UPPHANDLINGAR STATENS UPPHANDLINGAR KOMMENTAR GÄLLANDE UPPHANDLING GODSTRANSPORTMARKNADENS STRUKTUR OCH VILLKOR I SVERIGE BESKRIVNING AV MARKNADEN OCH DE OLIKA AKTÖRERNA

3 7.2 TRANSPORTKÖPET TRANSPORTMARKNADENS UTVECKLING GODSFLÖDEN OCH OLIKA TYPER AV FORDON LOGISTIKPLANERING STYRMEDEL I TRANSPORTSEKTORN STYRMEDEL I TRANSPORTSEKTORN NATIONELLT STYRMEDEL I TRANSPORTSEKTORN - REGIONALT STYRMEDEL I TRANSPORTSEKTORN - LOKALT STYRMEDLENS PÅVERKAN I OLIKA TRANSPORTSEKTORER ANALYS OCH SLUTSATSER ANALYS SLUTSATSER REKOMMENDATIONER

4 1. INTRODUKTION Denna rapport skriven på uppdrag av Innovatum och Västra Götaland genom programmet Biogas Väst. Ytterligare aktörer medverkande i referensgrupp och som medfinansiärer har varit Borås Energi& Miljö, Business Region Göteborg, FordonsGas Sverige AB, Trollhättan Energi, Volvo AB. Syftet med arbetet är att sammanställa hur styrmedel används på olika marknader för att stimulera utveckling av marknaden för tunga miljöfordon och ge ökad kunskap om styrmedel för tunga miljöfordon. Resultatet är tänkt att användas som ett underlag för att kunna föreslå och utveckla effektiva styrmedel för att främja svenska förhållanden. Om inget annat anges i samband med texten avses tunga miljöfordon vara fordon som uppfyller Göteborgs Stads eller Stockholms stads definition av tungt miljöfordon. Arbetet är gjort av Miljöbyrån Ecoplan AB. Staffan Johannesson har varit ansvarig för uppdraget. Även Maria Losman, Maria Länje och Fredrik Dolff har deltagit i arbetet. Deltagare i projektets referensgrupp samt finansiärer till projektet har varit: Volvo Lastvagnar AB, Lennart Pilskog Fordonsgas Sverige AB, Hans Johansson Borås Energi och Miljö AB, Anna-Karin Schön Trollhättans Energi AB, Karin Stenlund och Anders Ericsson Business Region Göteborg, Lars Bern Västra Götalandsregionen, Tula Ekengren Innovatum AB, Stefan Svedhem 4

5 2. OLIKA TYPER AV STYRM EDEL Som inledning påminns om vilka olika sorters styrmedel det finns och dess för och nackdelar. Styrmedel kan kategoriseras enligt nedanstående tabell. Kategorier Exempel Ekonomiska Juridiska Kunskapsbaserade (information) Samhälleliga (infrastruktur) Skatter Avgifter Skattereduktion Avdrag Återbäring Pant Bidrag Subventioner Marknadsbaserad t.ex. utsläppsrätter Bränsleklassificering/reglering Miljöklassificering av tungafordon Storlek/vikt/längd/kapacitet Miljözoner Kvotplikt Information och rådgivning Forskning och utveckling Demo och goda exempel Benchmarking och rating Miljömärkning/certifiering/ledningssystem Miljökalkyler/footprint Infrastrukturinvesteringar Intelligenta transportsystem Samhällsplanering 2.1 EKONOMISKA STYRMEDEL Ekonomiska styrmedel handlar till stor del om att internalisera kostnader för de externa effekterna, t.ex. olyckor och miljöpåverkan. Dessa effekter är svåra att mäta och att fördela ut så kostnaderna belastar de som orsakar effekten. Styrmedel är därför viktiga för att komma närmare en jämvikt mellan samhälleliga kostnader och samhällelig nytta. I Sverige har diskussionerna om externa effekter främst förts med syfte att varje transportslag (väg, Järnväg/sjöfart och flyg) skall bära sina egna kostnader. Inte lika mycket mellan olika lösningar inom samma transportslag. 2.2 JURIDISKA STYRMEDEL Juridiska, även kallade administrativa styrmedel, är lagar samt regler, t.ex. miljöbalken Fördelarna med juridiska styrmedel är att de är förhållandevis enkla att införa; de ger oftast ett förutsägbart resultat och är effektiva om den optimala emissionsnivån av ett ämne är lika med noll och bör förbjudas helt. Till nackdelarna av juridiska styrmedel hör främst att de har låg flexibilitet och inte uppmuntrar till förbättringar utöver kraven. Kostnadseffektiviteten blir sällan lika god som för ekonomiska styrmedel. 5

6 2.3 KUNSKAPSBASERADE STYRMEDEL Kunskapsbaserade styrmedel är att betrakta som ett mjukt styrmedel då det är kravfritt; information och råd, FoU, Demo, Rating, Märkning, etc. Ett kunskapsbaserat styrmedel kan effektivt påverka beteende och ge en ökad kunskap samt förståelse för ett ämnesområde. Det kan i sin tur öka acceptansen för en nödvändig förändring som behöver göras. Däremot är ett kunskapsbaserat styrmedel väldigt sällan effektivt om det inte kompletteras med hårdare ekonomiska eller juridiska styrmedel. Därmed bör kunskapsbaserade styrmedel främst ses som komplementerande styrmedel för att öka effekten av ett hårdare styrmedel, och som en förberedelse för sådana. 2.4 SAMHÄLLELIGA STYRMEDEL Samhälleliga styrmedel innebär främst satsningar på infrastruktur på makronivå inom samhället såsom investeringar i infrastruktur och system inom transportsektorn. System t.ex. transportsektorn i sin helhet med flyg, sjöfart, bana och väg. Fysisk samhällsplanering 6

7 Tyskland Österrike Italien Tjeckien Frankrike Nederländerna Schweiz Spanien Storbritannien Polen Sverige 3 STYRMEDEL FÖR TUNGA MILJÖFORDON INTERNATIONELL UTBLICK Inom ramen för detta arbete har ett antal marknader scannats gällande vilka styrmedel som finns i olika länder. Resultatet gör inte anspråk på att vara komplett. Även styrmedel för lätta fordon ingår. Det finns med säkerhet fler styrmedel i respektive land som påverkar. Men punkterna under respektive land ramar in förhållandevis väl hur myndigheter och aktörer jobbat med styrmedel i respektive land. I tabellen nedan indikeras med kryss vilka styrmedel som identifierats i respektive land inom denna studie. Under respektive land finns en förenklad beskrivning av styrmedlet. Styrmedel \ Land Lägre skatt på alternativt bränsle alt. högre skatt på konventionella bränslen. X X X X X X X Lägre skatt på transport av bränslet X Kvotplikt på förnybara drivmedel X X (X) Avståndsbaserade vägavgifter (km-skatt) X X X X X X Motorvägsavgifter X X Demonstrationsprojekt X X X Investeringsbidrag tankstation X X X X X X Driftsbidrag tankställe under marknadsuppbyggnad X Investeringsbidrag fordon (X) X X (X) X Investeringsbidrag från gasindustrin (tankstation/fordon/bränsle) -/X/- X/X/X Differentierade trängselavgifter Undantag fordonsskatt X? X? X? X Slopad registreringsavgift/bilaccis Längre avskrivning för fordon(?) Stöd till konvertering X Miljöfordon ökad tillgång till stadskärnor med begränsningar avseende tid, vikt, buller etc. X X Tabell; Använda styrmedel i respektive land X = styrmedlet används i någon form (X) = styrmedlet har använts, diskuteras eller system finns men kan ej utnyttjas? = indikation på hög grad av osäkerhet om styrmedel används. Notering: Tabellen är inte att betrakta som en komplett inventering av använda styrmedel utan är en sammanställning baserad på en förenklad scanning. X X X 7

8 3.1 TYSKLAND Lägre skatt på CNG. 13,90 EUR /MWh ( 0,185/ kg resp. 0,154/Nm3) tills slutet Från 2019 är skatten 31,80 EUR / MWh för naturgas ( 0,443/ kg resp. 0,369/Nm3). Kvotplikt på förnybart är under utveckling. Biometan från avfall bedöms ge dubbelt bidrag till kvoten Energibolag ger typiskt kunderna av fordonsgasfordon en voucher värd runt att tanka för, samt i vissa fall investeringsstöd till fordonsgasbussar. Indicier på att det finns regionala initiativ gällande godstransporter, bla Hamburg, för att stödja CO2 effektivitet. Vissa städer har definierat eller diskuterar Electromobility projekt, dvs elbilsprojekt med fokus på persontransporter. Begränsat projektinnehåll gällande godstransporter Avståndsbaserad vägavgift (kilometerskatt) Källor: NGVA, ErdgasMobile 3.2 ÖSTERRIKE Lägre skatt på CNG jämfört med diesel (CNG 0,066/Nm³, diesel 34.7 eurocent/liter). Ingen garanti på hur länge detta gäller. Tankstationer erhöll tidigare investeringsbidrag (till 2010). Lägre kostnad för transport av naturgas rörnätet för den naturgas som används som CNG (2 400 /år eurocents/kwh) Källa: NGVA Europe 3.3 ITALIEN Milano har trängselavgifter Area C. Ingen differentiering för tunga fordon men för lätta fordon differentieras per emissionsklass och ger inledande året undantag för el-, hybridoch bi-fuel fordon varefter undantaget upphör. Investeringsstöd finns för tankställen regionalt, maximalt /tankstation. De avgiftsbelagda motorvägarna (Autostrada) skiljer på avgifter mellan lätta och tunga lastbilar men det finns ingen differentiering mellan olika bränslen. Källor; ENI, ISIS, NGVA Europe 3.4 FRANKRIKE Beroende på region är registreringsavgiften reducerad eller slopad för fordonsgasfordon. Ingen skatt på naturgas för användning i transporsektorn för lätta fordon. Tunga fordon erhåller momsåterbäring (Notering: oklart hur systemet är uppbyggt) Skatteåterbäring baserad på bränsleförbrukning av naturgas: - Bussar och renhållningslastbilar: för upp till Nm3/fordon och år - Taxiflottor: för upp till Nm3/ fordon och år Tankstationer: 12 månaders längre avskrivning (notering: ej känt hur detta system fungerar) och speciellt stöd till vissa regioner Investeringsstöd till lastbilar och bussar: - Lastbil >3.5t får 30 % av deltakostnaden. - Renhållningsfordon: 7 500/lastbil upp till 20 lastbilar per år och ägare. Kvotplikt på 10 % biobränsle av total produktion år 2015 (Art.4, Loi n ). Specifika mål för respektive bränsle finns. Uppnås inte kvoten erhåller bränsleproducenterna förhöjd skatt. Källor; Länk, NGVA Europe 8

9 3.5 NEDERLÄNDERNA Tunga fordon med lägre buller får access till citykärnor även utanför gällande tids-slot för leveranser. Uppfylls av bl.a. gasmotorer och elhybrider. Avgifter (Dues) för CNG till fordon, enligt tabell nedan: Förbrukning per fordon och år Avgift Upp till Nm 3 0,03 Mellan och Nm 3 0,12 Över Nm 3 0,02 Lägre skatt på naturgas olika nivå beroende på årlig förbrukning. Lokalt/regional investeringsstöd för tankstationer Lokalt/regionalt stöd på upp till för att täcka förväntad initial förlust de 3 första åren stationen drivs. Regionalt stöd för kommunikation och marknadsföring av tankstationer. Investeringsstöd lätta fordon 1250 i yrkesmässig trafik, inkl. blåljusfordon och andra speciella fordon handikapp, värdetransporter, m.fl. Gäller lätta fordon (samt blåljus och specialfordon) och kunder som inte betalar inköpsskatt (pushase tax) och finansieras genom en nationell luftkvalitetsfond (NSL) med en total summa på 25 MEUR. Källor: TNO, NGVA Europe, Volvo 3.6 POLEN Bidrag från National Fund for Environment Protection. Upp till PLN ( /fordon). Dock en dött system pga att projekt måste prioriteras av Council of Ministers för att erhålla stöd och det har hittills har inte skett. Ingen accis på CNG-fordon fram till slutet av 2013 (CNG) Samma accis på LNG och LPG (695 ZL/1000kg) Kilometerskatt MAUT enligt samma princip som Tyskland. Kostar 575 SEK/helbil för svensk transportköpare enligt speditör, Källa; Länk, NGVA Europe 3.7 SCHWEIZ Sänkt skatt på CNG och LPG för transporter fram till åtminstone Biodrivmedel har ingen skatt om de produceras hållbart. Några gasbolag ger nya kunder välkomstpremie på bränsle i storleksordningen kg bränsle Några gasbolag delfinansierar investeringskostnaden på tunga fordon (sopbilar och bussar) Stöd till tankstationer ges i vissa fall av regionala gasbolag. Källa: NGVA Europe 3.8 STORBRITANNIEN Hög dieselskatt i förhållande till andra länder inom EU. Sänkt bränsleskatt för naturgas jämfört med bensin och diesel (CNG: 0,25/kg resp. Diesel 0,58 /liter diesel) Tankstationer för CNG får investeringsbidrag med ca 30 % av deltakostnaden jämfört med tankställen för bensin och diesel. Low carbon truck demonstration trial program från Department of Transports där fleetkunder tillsammans med OEM/Konverterare och bränsleleverantörer får delfinansiering av inköp och tankstationer. RTFO Renewable Transport Fuel Obligation. Varje aktör som tillhandahåller mer än liter fossilt bränsle måste ha en andel förnybart bränsle. Garanteras genom ett handelssystem för certifikat som administreras av Department for Transport (DfT). Infördes 2011 och i April 2013 skall alla ha minst 5% förnybart bränsle. Källor: Volvo, NGVA Europe, Länk DfE, Länk RTFO 9

10 3.9 SPANIEN Upp till (max 15%) för fordon med utsläpp mindre än 160 g CO2/km. Lägre skatt på metangas jämfört med diesel: eurocents / kwh (15% av dieselskatten) CNG tankstationer får bidrag med beroende på om den är publik, privat eller kollektiv. Källor: NGVA Europe 3.10 TJECKIEN Ingen vägskatt på gasfordon från januari Tidigare system med bidrag för bussar från Ministry of Transport upphörde januari Gasindustrin ger bidrag på CZK ( 6.900) per fordon för bussar. Källa: NGVA Europe 10

11 4 ANTAL MILJÖLASTBILAR I RESPEKTIVE LAND De marknader som varit mest aktiva med att erbjuda styrmedel är inte per automatik den mest framgångsrika marknaden för tunga miljölastbilar. Inom EU är fordonsgasdrivna fordon som till antalet dominerar gällande alternativa bränslen inom tunga fordon. Enligt statistik sammanställd av branschorganisationen NGVA Europe är antalet fordonsgasfordon enligt tabellen nedan. Land Belgien Totalt antal fordonsgasfordon Antal tunga fordonsga s-drivna lastbilar Gasfordon ens andel av totalt antal fordon i landet (bil, buss, lastbil) Andel gasfordon inbördes mellan länderna (bil, buss, lastbil) ,01% 0,04% Bulgarien ,83% 6,22% Danmark ,00% 0,00% Estland ,03% 0,02% Finland ,03% 0,12% Frankrike ,04% 1,35% Grekland ,01% 0,05% Irland 1 0 0,00% 0,00% Italien ,83% 75,79% Lettland ,00% 0,00% Litauen ,01% 0,02% Luxemburg ,06% 0,03% Nederländ erna ,06% 0,53% Polen ,01% 0,21% Portugal ,01% 0,06% Slovakien ,06% 0,12% Slovenien ,00% 0,00% Spanien ,01% 0,33% Storbritann ien ,00% 0,06% Sverige ,87% 4,24% Tjeckien ,08% 0,40% Tyskland ,20% 9,66% Ungern ,01% 0,04% Österrike ,14% 0,72% Total ,36% 100,00% Tabell: Antal fordonsgasfordon på olika marknader, Källa NGVA Europe 11

12 5 FÖRDJUPNING PÅ UTVAL DA MARKNADER För att djupare förstå marknader av särskilt intresse görs en fördjupning på de tre marknader som till antalet har flest tunga fordon, dvs. Italien, Spanien och Frankrike samt de marknader som enligt bedömning har störst fokus på alternativbränsle för tunga fordon idag: Storbritannien och Nederländerna. Intressant är den stora skillnad som finns på de olika marknaderna gällande andelen tunga gasfordon i förhållande till totala gasfordonsflottan, se tabell nedan: Land Antal tunga fordonsgaslastbilar i förhållande till total flotta av fordonsgasfordon Italien < 0,2 % Spanien 34 % Frankrike 7% Storbritannien 89 % Nederländerna 4 % Tabell: Antal tunga fordonsgaslastbilar i förhållande till total flotta av fordonsgasfordon, Källa NGVA Europe 5.1 FÖRDJUPNING ITALIEN Italien har alltså mer än 75 % av hela Europas fordonsflotta av fordonsgasbilar. Men av fordon är bara ca 1200 fordon tunga fordonsgaslastbilar. Dessa lastbilar utgörs nästan uteslutande av renhållningsfordon. Den låga andelen tunga gasfordon är anmärkningsvärd eftersom landet är har god infrastruktur av gas, marknaden för lätta fordon är välutvecklad och att gas är lågt beskattat i förhållande till diesel och bensin. Enligt NGVA Europe är beskattningen av CNG väldigt låg och priset på CNG är vid pump två tredjedelar av priset på diesel. Se skattetabell nedan. Bränsle Bensin Diesel LPG Skatt /l /l /l CNG /Nm 3 Tabell; Skatt på olika bränslen i Italien, 2013 Även om ingen exakt siffra på fördelningen mellan fabrikstillverkade respektive efterkonverterade fordon har hittats är det känt att Italien är en marknad med hög andel efterkonverterade fordon. Stöd till efterkontertering ges i flera städer, 650 för passagerarfordon och för kommersiella fordonsgasfordon. Flera företag jobbar med att konvertera nyare och äldre bensinbilar till gasfordon och drivkraften har generellt varit ekonomisk för att spara bränslekostnader. Konvertering mellan diesel och gasdrift är tekniskt 12

13 komplicerat och därmed har inte tunga lastbilar kunnat konverteras lika enkelt och tillgången på lastbilar är därmed begränsad till erbjudanden från lastbilstillverkare. Det finns en ny lag i Italien (legge 134/2012 Art 17-decies) som stödjer köp av nya miljöfordon såsom fordonsgasfordon, LPG, vätgas, hybrid, el. som (även LPG). Lagen inriktar sig till stor del mot företagsfordon och gäller bara lätta fordon. Bland annat ges stöd till elfordon och fordon med max utsläpp av 50g CO2/km med upp till Skrotningsbonus för LPG och fordonsgasfordon på All dessa stöd ingår i en fond på totalt 140 miljoner och fördelas mellan I Italien finns även finns undantag för miljöfordon att betala fordonsskatt men även denna gäller bara lätta fordon (Klass M1 och N1) och endast i vissa regioner eftersom skatten inte är nationell. För tunga transporter konstateras att Italien arbetar med system att ersätta åkare för höjda bränslekostnader när dieselpriset gått upp. Enligt en artikel 1 erhåller transportaktörer återbäring på dieselskatten som en kompensation för höjda transportkostnader och detta system motverkar givetvis utvecklingen av marknaden för miljölastbilarna. Systemet har godkänts av EU och bidrar till att hålla nere dieselkostnaden. De avgiftsbelagda motorvägarna (Autostrada) skiljer på avgifter mellan lätta och tunga lastbilar men det finns ingen differentiering mellan olika bränslen. Logistikprojekt gällande samdistribution har gjorts i Milan CityPLUS och Padua (CityPorto). Speciellt Padua (40 km väst om Venedig) verkar ha varit framgångsrikt även över tid och har kombinerat många parametrar såsom samdistribution, tillgång till stadskärnan över hela dagen och tillgång till körfält för att lättare komma fram. Samtidigt som alla transporter genomförs med el- eller gasfordon. Dessa fordon är och främst av typen lätt lastbil (Iveco Daily). Verksamheten i Padua har pågått sedan 2004 och inkluderar Staden Padua, Interporto Padova Spa, I samarbete med Padovas provinsiella råd, stadens handelskammare och A.P.S. holding SPA Mobility Division med stöd även från regionen Venetos Regionala Råd och det nationella Miljödepartementet FÖRDJUPNING SPANIEN Spanien är en mogen marknad när det gäller användning av LNG för värme och elproduktion. Landet är Europas störste importör av LNG vilket till stor del är en konsekvens av begränsningar i kapacitet rörbunden gasdistribution från övriga EU. Ett flertal terminaler finns placerade längs landets kuststräckor och mer än 70 % av landets gasimport sker mha LNG. Den marknadsutveckling för tunga miljölastbilar som just nu pågår bedöms tills stor del vara driven av LNG aktörer. HAM är ett företag med LNG som huvudsaklig affär de har börjat driva 1 Källa: 2 Källa: 13

14 utbyggnad av infrastruktur för LNG-tankställen till lastbilar. Tillsammans med företaget gasnatural Fenosa har de fått beviljat ett EU- projekt inom TEN-T för att bygga ut infrastrukturen ytterligare. Drivkraften för marknadsutveckling bedöms huvudsakligen vara att LNG erbjuds till transportkunder för ca halva kostnaden jämfört med diesel. Till detta finns investeringsstöd för tankstationer som drivs genom EU-finansierade projekt. Dessutom finns det tillsammans med LNG industrin också en lastbilstillverkare, Iveco, som med inhemsk produktion av lastbilar och hög marknadsandel stöttar marknadens utveckling. 5.3 FÖRDJUPNING FRANKRIKE Bränsleskatten i Frankrike var 2012: Bränsle Bensin Diesel E85 Skatt [ per liter] per liter per liter per liter Tabell: Bränsleskatt i Frankrike 2012 Elfordon betalar ingen skatt. Det finns I Franskrike ett system med skatteåterbäring för fordonsgasfordon i professionellt bruk. Enligt en underlagsrapport till FFF-utredningen (Fossilfri fordonstrafik, se länk) finns ett flertal system för att introducera lätta miljöfordon. För lastbilar finns inte lika många system men man inför sedan mars 2013 kilometerskatt på godstransporter. Först som ett försök i regionen Alscace för att sen implementeras under sommaren Kilometerskatten skall gälla på det nationella vägnätet (ej avgiftsbelagda motorvägar eller lokalt vägnät). Skatten sätts efter fordonsvikt, antal axlar och emissionsklass och kommer att vara mellan 0,025-0,2/kilometer. Skatten skall överföras direkt till transportkunderna och målet är att överföra transporter från väg till järnväg och sjöfart. Franska staten har drivit utvecklingen av tankstationer för E85 med målet att bygga 500 tankstationer för E85. I början av 2013 var stationer i drift. De tunga miljölastbilarna i Frankrike utgörs av renhållningsfordon som upphandlats med luftkvalitetsfrågor som huvudsakligt skäl. 14

15 5.4 FÖRDJUPNING STORBRITANNIEN Orsaken till att det säljs många miljölastbilar i Storbritannien för tillfället anges av aktörer främst vara prisskillnaden mellan diesel och naturgas. Naturgas är ca 40 % billigare än diesel. Skattesatserna på fordonsbränsle bidrar till detta, se nivåerna i tabell nedan. Fordonsbränsle Bränsleskatt från 1 Jan 2012 Bränsleskatt från 1 Sept 2013 Ultra-Low Sulphur Petrol Ultra-Low Sulphur Diesel 58.0 p/liter 58.0 p/liter 58.0 p/liter 58.0 p/liter Biodiesel 58.0 p/liter 58.0 p/liter Bioetanol 58.0 p/liter 58.0 p/liter LPG 31.6 p/kg 31.6 p/kg Naturgas 24.7 p/kg 24.7 p/kg Elektricitet 0 0 Tabell: Skattesats på fordonsbränsle i UK. Källa: (DirectGov & Budget 2012, Autumn Statement 2012, Budget 2013) Enligt Volvos marknadsbolag i Storbritannien 3 innebär bränslepriserna att lastbilskunder kan räkna hem investeringar i miljölastbilar på 2 2,5 år vilket anses vara bra. Om återbetalningstiderna stiger över 3 år börjar kunderna bli tveksamma eftersom osäkerheter gällande kalkylerna blir större och kunder då tenderar att hålla kvar vid konventionella bränslen för att inte riskera affären. System i Storbritannien feed-in tariffer har gjort att antalet biogasanläggningar har ökat men att det produceras el- och värme istället för fordonsbränsle. Aktörer i transportsektorn har uppvaktat regeringen i Storbritannien eftersom man vill säkerställa att gasen används till bränsle snarare än kraftvärmeanläggningar. 3 Telefonintervju med Tony Owen, Volvo UK 15

16 Systemet med kvotplikt enligt certifikatsystemet RTFO (Renewable Transport Fuel Obligation) med målet att 5 % av fordonsbränslet skall vara förnybart april 2013 har gjort bränsleaktörerna aktiva och drivit frågan med ökad förnybarhet enligt Volvos marknadsrepresentant i Storbritannien. Dock har enligt indikation från producenten av flytande biogas, Gasrec detta inte lett till att certifikaten haft något reellt värde förrän under den absolut senaste tiden. Bränsle gjort på avfall (biogas, använd frityrolja etc.) räknas dubbelt, länk: https://www.gov.uk/renewable-transport-fuels-obligation. Däremot finns en betalningsvilja för förnybart bränsle och Gasrec erbjuder en bränslekvalitet de kallar bio-lng som innehåller 15 % förnybar flytande biometan och resten flytande naturgas vilket företaget bedömer vara den balans gällande pris och förnybarhet som marknaden är beredd att betala. Inom RTFO finns inga mål utöver kvoten 5 % förnybart innehåll 4. Detta med hänvisning till att inte driva frågan om förnybara bränslen ytterligare innan indirekt landanvändning klarats ut. Även om det inte bekräftats av källa verkar man klara förnybarhetsmålet. 5.5 FÖRDJUPNING NEDERLÄNDERNA Nederländerna är tillsammans med Storbritannien en marknad som i nuläget ofta framhävs som en föregångare för tunga miljöfordon och det bekräftas indirekt av det faktum att både Volvo lanserat sina metandiesellastbilar i Nederländerna som en av tre marknader och att Scania använt Nederländerna som marknad för test av fordonsgasfordon. På nationell nivå framhävs för fordonsgasfordonen överenskommelsen gällande skattesatsen för LNG som avgörande för marknadsintresset. År 2011 gjordes en överenskommelse mellan branschen och regeringen om att skatten för LNG sattes till 0,155/kg för Under efterföljande år ökas skatten med 0,0125/kg med resultat att skatteskalan fram till 2015 ser ut som nedan. År Skatt per kg LNG , , , , ,205 Tabell: Skatt per kg LNG i Nederländerna 4 Målet är formellt ändrat till 4,75 % då fler bränslen inkluderats. Ändringen innebär att ursprunglig målsatt nivå i absoluta termer är oförändrad 16

17 Under 2012 fick dock Nederländerna en ny regering och den vill ändra skatten enligt ett förslag som remitterats under våren Regeringens vilja är att höja skatten så den under 2014 blir 0,315/kg och till år ,336/kg. Detta har industrin kraftigt reagerat mot och just i dagarna pågår en intensiv uppvaktning från organsationen för handel och industri gentemot regeringen 5. Önskemålet är i första hand att hålla kvar skattenivåerna enligt uppgörelsen 2011 och att frysa nivån från 2015 fram till På längre sikt föreslås att Nederländerna arbetar med andra medlemsstater för att arbeta för ett robust skattesystem för drivmedel och energi. Skattenivån föreslås utgå från parametrarna energiinnehåll, CO2-utsläpp, miljö och hälsa 6. I remissvaret gällande föreslagen skattehöjning framförs en rad olika argument gällande miljö, ekonomi och tillväxt för att säkerställa fortsatt utveckling av LNG marknaden så den från 2020 skall ha nått en kritisk massa för att därefter utvecklas på egna meriter. En studie från Projectet Bestufs II visade på att hela 53 % av kommunerna i Nederländerna på olika sätt infört restriktioner gällande citydistributionen. Systemen ser olika ut mellan städerna men omfattar begränsningar på fordon gällande längd, bredd, vikt och/eller axeltryck men också tidsrestriktioner när leveranserna får ske. Undantag i form av ökade tidslots eller vikt ges i många fall för fordon som har låg bullernivå vilket gör att tändstiftsmotorer för fordonsgas och hybrider kvalar in. Denna användarförmån verkar tillsammans med det lägre priset för bränsle vara en viktig faktor för att öka efterfrågan på fordonsgaslastbilar. I presentation av VOS Logistics på LNG seminarium i Hamburg Mars 2013 framhåller företaget gällande styrmedel att tillgången till stadskärnor är en viktig fördel, men man efterfrågar ytterligare förmåner inom områdena tullar/vägavgifter och tillgång till exklusiva körfält och att få behålla den nuvarande uppgörelsen gällande lägre skatt på bränslet. Nederländerna är som gasfordonsmarknad mogen när det gäller konverteringar. Främst har det funnits en marknad för LPG eftersom lätta fordon i hög grad och under lång tid blivit konverterade till LPG. På marknaden finns även konverteringssatser för tunga fordon från tillverkare såsom Prins som tillhandahåller dual-fuelsystem för LPG/Diesel. Gällande utveckling av infrastruktur för LNG-tankställen ligger Nederländerna långt framme. Enligt VOS Logistiks finns redan idag 5 LNG-tankstationer i drift och minst ytterligare 7 planeras. Sett till yta blir tankstationstätheten väldigt stor. De stöd som indikerats gälla för tankstationer på investeringsbidrag och under drift på kan vara en del i varför LNG byggs ut så starkt. 5 Mejlkonversation med Ballast-Nedam, Bas Hollemans 6 Nationaal LNG-Platform. (den 13 April 2013). Position Paper - LNG-accijs. 17

18 6 UPPHANDLING Som komplement till ovanstående scanning av styrmedel behandlas här kortfattat upphandling som verktyg för att driva marknaden för miljölastbilar framåt. 6.1 STÄDERNAS UPPHANDLINGAR Dagen miljölastbilar är offentligt upphandlade. Idag finns enligt tidigare tabell i kapitel 4 drygt tunga miljölastbilar i Europa. Av dessa är nästintill samtliga lastbilar på marknaden resultatet av offentligt upphandlade renhållningstjänster. Renhållningsfordon som direkt eller indirekt köps på grund av krav i upphandlingen. Det är ingen överdrift att konstatera att marknaden för tunga miljöfordon tills idag är helt driven av upphandlingar av kommuner och städer. I de flesta fall har upphandlingen styrts mot eller resulterat i gasfordon med renare stadsluft och minskat oljeberoende som starkast framlagda argument. Eftersom Europa hittills använt biogas i ringa omfattning har inte klimat- och förnybarhetsargumenten för fordonsgas varit lika tydliga som i Sverige. Flertalet av tillverkarna har gasfordon som erbjuds i upphandlingar, men det är ingen produkt som saluförts aktivt och resulterat i en marknadsutveckling inom andra segment än renhållningsfordon. Övriga exempel på där städernas upphandlingar haft inflytande är projekt kopplade till samlastning av transporttjänster och de demonstrationsprojekt som funnits och i några fall drivits vidare såsom i Padua, Italien, se kapitel 5.1. Till antalet är dock antalet tunga miljölastbilar som sålts tack vare dessa projekt väldigt lågt. 6.2 REGIONERNAS UPPHANDLINGAR Inga egentliga efterforskningar eller resultat har tagits fram in detta arbete gällande hur olika regioner arbetar med upphandling. 6.3 STATENS UPPHANDLINGAR Det har inom ramen för detta arbete inte framkommit några tydliga exempel på att statliga upphandlingar i olika änder resulterat i ökad försäljning av tunga miljöfordon. Ett exempel på hur statliga verk och myndigheter kan utföra upphandlingar som relaterar till transportsektorn har hittats i Nederländerna. ProRail är ett statligt ägt bolag med ansvar för drift och underhåll av järnvägssystemet. Tjänsterna upphandlas och miljökrav har upparbetats i en sexgradig skala från 0-5, se tabell nedan. Konkret resulterar kraven i att det företag som uppnår högsta nivån på kravlistan får sin offererade kostnad sänkt med 10 % i utvärderingen av anbudet. 18

19 Tabell: Krav-nivåer gällande koldioxid hos ProRail, Nederländerna. Källa: ProRail.nl. De krav som ställs i ovanstående tabell får anses som generella och driver inte utvecklingen av tunga miljölastbilar. Enligt Ballast-Nedam som är ett företag som levererar till ProRail är deras bedömning att samtliga anbudsgivare nu uppfyller högsta kravnivån. För att ytterligare driva utvecklingen behöver kravnivåerna höjas, men det är inte känt om sådant arbete pågår. Trots att systemet och kravnivåerna är att beteckna som förhållandevis trubbiga är det troligt att detta system är ett av de bättre exempel inom statlig upphandling man kan hitta eftersom det verkligen används och påverkar utvärderingen av anbud. I Sverige har Trafikverket tillsammans med städerna Stockholm, Göteborg och Malmö utvecklat en miljökravlista 7. Kraven är 7 Miljökrav i entreprenader för Trafikverket, Stockholm Göteborg och Malmö återfinns under följande länk. 19

20 specificerade som grundkrav respektive skärpta krav i särskilda områden och gäller generellt i upphandlingar. Inga krav styr dock mot tunga miljölastbilar. 6.4 KOMMENTAR GÄLLANDE UPPHANDLING Dagens tunga miljölastbilar är resultatet av kommunal/regional upphandling av renhållningstjänster. Gällande statlig upphandling är Ecoplans bedömning att de exempel som ovan redovisats från Nederländerna och Sverige är att betrakta som föregångssystem gällande miljökrav i statlig upphandling. Trots att ingen systematisk scanning av upphandlingssystem gjorts för länder och regioner är slutsatsen att regional och statlig upphandling inte använts aktivt för att styra mot miljöfordon. Detta har indirekt bekräftats genom kontakt med projekt Clean Fleets Project (www.cleanfleets.org) eftersom de inte kände till några goda exempel gällande upphandlingar kring tunga miljölastbilar utan mest hade erfarenhet av bussupphandlingar. Projektet drivs genom ICLEI (www.iclei-europe.org), en global organisation för städer och regioner gällande hållbarhetssamverkan. 20

21 7 GODSTRANSPORTMARKNAD ENS STRUKTUR OCH VILLKOR I SVERIGE För att sätta potentiellt intressanta styrmedel i sitt sammanhang och för att förstå den marknad de är tänkta att påverka beskrivs i detta kapitel grundläggande förutsättningar på den svenska godstransportmarknaden. 7.1 BESKRIVNING AV MARKNADEN OCH DE OLIKA AKTÖRERNA Godstransportmarknaden består generellt av en köpare, en mellanhand och en utförare. Enligt Åkerihandboken 2013 från Sveriges åkeriföretag finns det idag drygt 600 st transportsäljande företag i Sverige och dessa kan delas upp enligt följande: transportförmedlingsföretag, speditionsföretag gemensamt ägda företag, lastbilscentraler/ åkericentraler enskilt ägda medelstora och större åkeriföretag specialtransportföretag till exempel inom skogs- och lantbrukssektorn Transportförmedlingsföretagen sluter avtal med transportköparna och anlitar åkerier till att utföra transporterna via transportörsavtal. De största förmedlingsföretagen i Sverige är Schenker, DHL och DSV. De bedriver alla stor internationell verksamhet och är utlandsägda. Det finns även helsvenska förmedlingsföretag som t.ex. On Road, Skaraslättens transport, SCT mal. Förmedlingsföretagens affärsidé är att genom samlastning av gods minska transportkostnaderna. Dessa företag arbetar med nätverk av kunder och åkerier och kan därför erbjuda kompletta transporttjänster och i många fall även tredjepartslogistik i form av lagerhantering och distribution. Det vanliga är att förmedlarna/speditörerna inte äger transportfordon även om det förekommer. Åkerierna utför transporttjänsten åt transportförmedlingsföretaget/speditören. De flesta åkerier är mycket små och har mellan 1-10 bilar. Ungefär hälften av alla åkerier är anslutna till en lastbilscentral (LBC) som fungerar som en säljande och administrativ organisation för åkerierna. Sveriges Åkeriföretag har cirka åkeriföretag och lastbilscentraler som medlemmar. Deras verksamhet kan delas upp i olika typer av transporter. Nedan siffror bygger på uppgifter som medlemsföretagen själva rapporterat om sin verksamhet. Källa: Sveriges Åkeriföretag 21

22 Det är värt att notera att bygg- och anläggningstransporter är den enskilt största sektorn i åkerinäringen. 60 procent av företagen verksamma inom denna gren är enbilsåkerier. Denna sektor har en god lönsamhet men är också mycket konjunkturkänslig. En stor andel av byggoch anläggningstransporterna har offentlig sektor som kund - Trafikverket och kommunerna. Många åkerier är också sysselsatta inom fjärrtrafik som omfattar inrikes linjetrafik och internationella transporter. Närdistribution som omfattar styckegodstransporter, budförsändelser, post- och småpaket, är också en vanlig verksamhet. Transportmarknaden är inte en homogen marknad utan består av olika segment som fungerar separat med olika processer för köpare och säljare beroende på bransch och typ av gods som transporteras. Exempel på det är tanktransporter som är en starkt reglerad verksamhet med höga krav på säkerhet och utrustning på fordonen. Ett annat exempel är fjärrgods och distribution som domineras helt av flera stora speditörer. 7.2 TRANSPORTKÖPET I rapporten Godstransporter i Sverige (Trafikanalys 2012:7) nämns att det som främst styr valet av transport är godsets attribut. För många typer av transporter finns inga alternativ, medan det för andra finns en valmöjlighet. Vilken typ av transportlösning som väljs, avgörs vanligtvis genom att kraven på kvalitet ställs i relation till kostnaden. Vilka kvalitetskriterier som främst påverkar valet varierar mellan olika branscher, men även transportköparnas storlek spelar roll. Det går heller inte att utesluta att transportköparens värderingar och tidigare erfarenheter spelar stor roll för valet av transportlösning. När ett företag skall köpa en transporttjänst sker det ofta i en del av företagets organisation som inte tillhör kärnverksamheten, t.ex. genom en inköps- eller logistikfunktion. I riktigt stora företag förekommer att transportinköp görs genom egna bolag. I och med att transportköpet oftast inte är en del av ordinarie verksamhet så kan det leda till att det inte heller är så högt prioriterat. De personer som gör inköpen har mandat att förhandla om villkor, men mäts ofta efter hur de presterar ekonomiskt. Det leder till att pris och kvalitet är det som är viktigast när transporttjänsten ska utformas och miljöaspekter rankas av transportköparna i allmänhet lägre än pris- och kvalitetskriterierna. För att miljö ska rankas högre krävs enligt rapporten Godstransporter i Sverige att företaget/branschen även ser ett ytterligare värde med att ställa miljökrav, som exempelvis att det finns en betalningsvilja för miljövänligare transporter hos kunden. 7.3 TRANSPORTMARKNADENS UTVECKLING De senaste tio åren har transportmarknaden förändrats. Antalet aktörer har blivit färre och större och antalet åkerier har minskat med omkring 20 %. Den internationella konkurrensen är numera också mycket större. Transportprocessen har förändrats på så sätt att just-in-time idag blivit mycket viktigt och prioriterat och stora transportköpare har ofta centrala lager där deras leveranser utgår ifrån. Dessa förändringar har lett till att transportaffärer generellt blivit mer komplicerade och transportens kvalitet har större betydelse, särskilt för tillverkande industri. Själva affären görs idag med färre, men starkare säljare och även internationella säljare kan vara motpart. I Transportstyrelsens omvärldsrapport räknar man med att den stora utmaningen framöver är att hantera de miljöeffekter som transporterna medför och inte att skapa transportkedjor som klarar större volymer. Transportsektorns energianvändning och miljöbelastning kommer enligt denna rapport att öka fram till 2015, vilket sannolikt kommer att medföra krav på utveckling av miljöarbetet. En slutsats rapporten är också att den ökade efterfrågan på transporter kan medföra behov av nya ekonomiska styrmedel för att minska transporternas miljöpåverkan. 7.4 GODSFLÖDEN OCH OLIKA TYPER AV FORDON Enligt Trafikanalys statistik om godstransporter i Sverige, (från tidigare nämnd rapport och även från Godsflöden i Sverige, rapport 2012:8) transporterades under år 2010 totalt 584 miljoner ton gods. Av detta transporterades 64 procent inrikes och 36 procent i utrikestrafik. Av den godsmängd som under 2010 transporterades inom Sverige fraktades 86 procent med lastbil. Lastbilstransporterna av gods sker främst på korta sträckor, över hälften av mängden gods transporteras kortare än 50 km. Dessa transporter sker främst inom bygg- och anläggningssektorn. Endast 3 procent av godsmängden transporteras längre än 500 km. I dessa långa transporter utmärker sig varugrupperna livsmedel, drycker och tobak, styckgods 22

23 och samlastad gods samt varugruppen transportmedel (-utrustning) med vardera 14 procent av sina transporter längre än 500 km. Vid slutet av 2011 bestod den svenska fordonsparken av lastbilar i trafik. Av dessa var 85,3 procent registrerade som lätta lastbilar, dvs. fordon med en totalvikt maximerad till kg, och resterande 14,7 procent registrerade som tunga lastbilar, dvs cirka lastbilar. De lätta lastbilarna har sedan år 2000 till antalet ökat med 57 procent medan antalet tunga lastbilar under samma tidsperiod varit i stort sett konstant. Ökningen från år 2000 är ca 5 procent. Förändring av antal lätta och tunga lastbilar i trafik, åren Index (år 2000 = 100) Enligt aktuell fordonsstatistik från SCB och Trafikanalys i april i år minskade nyregistreringarna av lastbilar under mars 2013 med 13,7 procent totalt jämfört med mars 2012 (en minskning från 4534 st. till 3912 st.). Lätta lastbilar minskade med 12,0% och tunga lastbilar över 16 ton minskade med 35,7 %. Miljölastbilarna kan inte räknas i procent utan styckvis. Antalet nyregistrerade eldrivna lätta lastbilar uppgick till 12 st. i mars i 2013 jämfört med 2 st. i mars förra året. Jan-mars i år registrerades 49 st. eldrivna lätta lastbilar jämfört med 4 st. samma period förra året. Enligt en sammanställning av Göteborgs Stad var antalet miljölastbilar våren 2009 totalt i Sverige drygt 500 fordon och av dessa var merparten renhållningsbilar med gasdrift. 7.5 LOGISTIKPLANERING För att minska och effektivisera transporter lokalt pågår mycket forskning och projekt aktiviteter gällande logistik och citydistribution. Skall godset samlastas innan det skickas in till stadens centrala delar? Skall distribution av godset ske på natten för att inte bidra till trängsel under morgonrusning? Klarar sig affärer med en leverans om dagen, eller skall varje leverantör köra 23

24 till respektive butik med egna varor. Hur styrs entreprenader? För att skapa effektiva logistiksystem i städer behövs system som omfattar offentliga och privata aktörer och gäller både långsiktiga infrastrukturfrågor såväl som mer kortsiktiga marknadsfrågor. För att visa hur frågeställningarna hanteras har Chalmers utvecklat en principskiss över processen att genomföra aktiviteter för att hantera citydistribution 8. Bild. Problemställning gällande citytransporter. Processen från identifikation av problem till genomförda slutgiltiga aktiviteter. Ovanstående bild visar att om miljöfordon tydligt och bestående skall komma med i logistikprojekten måste miljöaspekterna finnas med tidigt redan på planeringsstadiet så att problem och mål definieras för att framöver i processen identifiera behovet av tunga miljöfordon tillsammans med allmänna mål om effektivisering av logistikupplägg. 8 Lindholm, M. (2012). How local authority decision makers address freight transport. Procedia - Social and Behavioral Sciences 39,

25 8 STYRMEDEL I TRANSPORTSEKTORN Kapitlet omfattar läge och förutsättningarna gällande styrmedel för tunga miljöfordon nationellt, regionalt och lokalt. 8.1 STYRMEDEL I TRANSPORTSEKTORN NATIONELLT Inom ramen för detta arbete konstateras att styrmedel för att stimulera alternativa bränslen och drivlinor inom godstransportsektorn inte är eller har varit prioriterat. Godstransporter i sig är inte lika politiskt eller publikt fokuserade som persontransporter och den allmänna kunskapsnivån är lägre för godstransporter än för personbilar och persontransporter. På nationell nivå är frågan om att varje trafikslag skall bära sina egna kostnader politiskt fokuserad tillsammans med en önskan om att flytta över transporter från flyg och väg till sjöfart och järnväg. Om respektive transportslag skall ta sina egna externa kostnader kan det noteras att varken godstransporter på järnväg eller väg täcker sina egna kostnader idag. Enligt Trafikverkets rapport om styrmedel (Styrmedel för ett effektivare transportsystem) är internaliserad kostnad för godstransporter på väg mellan % beroende på typ av transport och fordonskonfiguration. Att varje trafikslag skall bära sina egna kostnader driver inte specifikt mot miljöfordon, tvärtom kan det politiska fokus som finns på att varje trafikslag skall bära sina kostnader göra att system för att premiera tunga miljöfordon upplevas som en komplicerande faktor som man inte vill utveckla specifikt. Ett verktyg som diskuteras i Sverige gällande vägtransporter är att övergå från tidsstyrda avgifter till en avståndsbaserad vägavgift (kilometerskatt). Detta följer i så fall den europeiska trenden och innebär att fordon som har renare emissioner betalar mindre kilometerskatt än äldre fordon med sämre avgasrening. Men avståndsbaserade vägavgifter stimulerar inte övergång tillförnybara bränslen och alternativa drivlinor såsom de ofta utformas eftersom man normalt differentierar utifrån lagstadgade emissionsnivåer, där CO 2 inte ingår som en parameter. Skall avståndsbaserade vägavgifter premiera alternativa bränslen och drivlinor måste avgifterna differentieras på bränsle/teknik istället för eller i kombination med emissioner. Luftkvalitetsfrågor styrs genom emissionslagstiftningen för fordon. Från årsskiftet måste alla nya fordon vara godkända för EURO VI. Denna nivå är enligt många så strikt avseende partiklar, kolmonooxid, kväveoxidutsläpp och kolväten att utsläppen anses vara på en hållbar nivå även för fossil diesel. Det finns inte mycket som talar för att ytterligare nya, hårdare emissionsklasser införs inom de närmaste åren. Däremot återstår utmaningarna att få ner utsläppen av klimatgaser. Det finns hos många aktörer en förhoppning att kunna använda elcertifikatsystemet som modell även för förnybara bränslen i transporter. Ecoplans bedömning är dock att vad man kan styra, hur man kan styra och vilka aktörer som behöver ingå ett system, gör att det skiljer sig så grundläggande från elcertifikatsystemet att det är bättre att utveckla system utan att använda elcertifikatsystemet som mall. Elcertifikatsystemet har varit komplext att utveckla och ett motsvarande system för bränslen kommer av vara än mer komplext. Några grundläggande skillnader är att elcertifikatsystemet har el som gemensam produkt och inte flertal bränslen, att användningen/tankning av bränslen görs i många olika länder och att tillgång på alternativbränslefordon och kundpreferenser är en del av ekvationen för biobränslen i transportsektorn. Upphandling av tjänster på nationell nivå som görs och som påverkar transportsektorn är främst upphandling av infrastrukturarbeten. Den största offentliga kunden är Trafikverket som upphandlar för att bygga nya järnvägar, vägar och annan infrastruktur. Trafikverket har tillsammans med städerna Stockholm, Göteborg och Malmö utvecklat miljökrav i entreprenader men kraven styr som tidigare nämnts inte mot tunga miljöfordon utan definierar bl.a. lägsta nivå gällande emissionsklasser. 25

26 8.2 STYRMEDEL I TRANSPORTSEKTORN - REGIONALT De styrmedel som region och landsting främst kan använda för att stimulera försäljning av miljölastbilar är egen upphandling. Egna tunga lastbilar upphandlas i liten omfattning, men transporter inom främst sjukvård, tvätt, hjälpmedel, etc. är omfattande och det förekommer helchartrade bilar som till 100 % kör med region/landsting som uppdragsgivare. Ett annat uppdrag på den regionala nivån är att bistå i infrastrukturplaneringen för trafikslagen och där kan regioner och länsstyrelser påverka. Processen drivs nationellt av Trafikverket med regeringen som uppdragsgivare. Huvudfokus är och har varit att se över investeringar gällande flyg, järnväg väg och sjöfart. Frågor gällande infrastruktur med tankställen för alternativbränslen har inte varit fokuserade i denna process hittills men med den kunskap respektive region har om förutsättningarna för infrastruktur ses regionerna som huvudspelare för att lyfta denna fråga inom infrastrukturplaneringen. Se Bilaga 1 för en djupare beskrivning av processen gällande infrastrukturplanering. 8.3 STYRMEDEL I TRANSPORTSEKTORN - LOKALT Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Trafikverket har i den gemensamma skriften Handbok för godstransporter i den goda staden 9 definierat vilka verktyg en kommun bör jobba med för att skapa pålitliga och hållbara godstransporter. I denna skrift konstateras att kommuner bara har juridiskt ansvar att hantera transportdispenser och transporter av farligt gods på det kommunala vägnätet. I övrigt finns inget som tvingar kommuner att hantera godstransportfrågor. Samtidigt finns det många anledningar för kommuner att verka för effektiva godstransporter, luftkvalitet, tillgänglighet, näringslivsfrågor m.m. och skriften definierar olika områden som kommunen bör hantera och måttsätta, se tabellen nedan. 9 Björn Hårdstedt, SKL Kommentus Media. (2011). Handbok för godstransporter i den goda staden - verktyg för pålitliga och hållbara transporter. SKL Kommentus Media. 26

27 Område vid inventering Kommunens verksamhet kring lastplatser Kommunens verksamhet kring transportsträckor Förhållanden kring stadens transportsträckor Delområde att följa upp (Mått) 1. Tillgänglighet för godstransporter beaktas i den kommunala planeringsprocessen? 2. Arbetssätt för kvalitetsklassning av lastplatser 3. Parkeringsövervakning av lastplatser 4. Handläggningstid för dispensärenden 5. Snöröjning 6. Uppdaterad tillgänglighetsinformation för godstransporter 7. Information om vägarbeten och dessas effekter 8. Konsekvenser för godstransporter vid införande av nya lokala trafikföreskrifter 9. Är existerande lokala trafikföreskrifter rationella? 10. Trängsel 11. Framkomlighetsbegränsningar 12. Transportföretagens miljöarbete Transportföretagens arbete med miljö och trafiksäkerhet 13. Transportföretagens arbete med trafiksäkerhet Tabell: Delområden att måttsätta och följa upp enligt skrift från Trafikverket och SKL För att stödja utvecklingen av tunga miljöfordon bedöms styrmedel runt området lastplatser (mått 1-3) samt frågorna gällande trafikföreskrifter och trängsel (mått 8-10) vara de områden som man främst skall jobba med. Av de europeiska styrmedlen gällande tillgång till city-zoner styrda med hjälp av tid, vikt, buller etc. så är det genom lokala trafikföreskrifter som man konstruerat sina styrmedelsystem. Lokala system för att stimulera tunga miljöfordon byggs ofta upp av en regel som begränsar tillgången till stadskärna, lastplats, eller motsvarande för att därefter ge undantag för specifika bränslen eller tekniker. En praktisk orsak att många system och krav refererar till emissionsklasser och inte till alternativbränslen eller energieffektivitet för tunga fordon är att definitioner av miljöfordon och att accepterade jämförande beräkningsmetoder för energieffektivitet/bränsleförbrukning saknas. Miljöfordonsdefinition för tunga fordon finns dock beslutad i Göteborg och Stockholm och utgör en grund för att utveckla lokala styrmedel för tunga transporter. I Göteborgs Stad har definitionen använts i upphandling av renhållningstjänster och den används även i ett bonussystem för fordon och arbetsmaskiner där de tunga fordon som uppfyller definitionen erhåller 100 SEK/fordonstimme. Upphandling som berör tunga miljöfordon i städer och kommuner omfattas av tre olika kategorier: Renhållningstjänster (del av Miljötransporter i Sveriges Åkeriföretags indelning) Entreprenader Varor till den egna verksamheten. För renhållningstjänster är staden dominerande kund och kan ställa hårda krav på miljöfordon. Samtliga fordon används uteslutande i verksamheten och därmed har man i upphandling stor möjlighet att påverka. Möjligheten att påverka entreprenadupphandlingar är generellt mindre än för renhållningstjänster eftersom man sällan helchartrar ett fordon, men ju större upphandlingen är ju större möjlighet finns att ställa krav på att transporterna skall utföras med miljöfordon. Idag bedömer Ecoplan att bristen på tillgängliga miljölastbilar för entreprenadarbeten vara en begränsande faktor. Enda kända tillgängliga modellen på marknaden är Volvos metandieselvariant på FMX som drivs av flytande fordonsgas. Göteborgs Stad - Trafikkontoret har sedan många år ett bonussystem i upphandlade arbeten som inkluderar tunga miljöfordon och arbetsmaskiner. Systemet hänvisar till stadens definitione av tunga miljöfordon och ger 100 Sek i bonus för varje timme fordonet används i entreprenaden. Generellt köper städer och kommuner in varor med transporten inkluderad. Allt fler kommuner skiljer dock transportköpet från köpet av varorna. Därmed kan hårdare krav ställas på transporterna eller bonussystem för miljöfordon erbjudas. 27

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik)

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik) GAME-dagen 14/9 2011 Västsvenska initiativ inom miljöteknikområdet Hållbara transporter (Grön logistik) Bernt Svensén Business Region Göteborg Innehåll Varför hållbara transporter? Förutsättningar & styrkor

Läs mer

Godsets hållbara resa Distribution till storstaden

Godsets hållbara resa Distribution till storstaden Godsets hållbara resa Distribution till storstaden Göteborg, 29 November 2012 Ulf Hammarberg, Environmental Affairs DHL Freight (Sweden) AB Sustainability Day Göteborg DHL Freight Sweden AB 29 nov 2012

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Kommunens roll. Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm. Clean Vehicles in Stockholm

Kommunens roll. Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm. Clean Vehicles in Stockholm Clean Vehicles in Stockholm Kommunens roll CLEAN VEHICLES IN STOCKHOLM ENVIRONMENT & HEALTH ADM www.miljobilar.stockholm.se Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm 170.000 miljöbilar 20 %! 95 200.000 % av

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Det goda livet Presentation om Inköp Innehåll Västra Götalandsregionen Regionservice.... Inköp... Marknadsanalys... Miljökrav

Läs mer

Fakta om åkerinäringen

Fakta om åkerinäringen Fakta om åkerinäringen Fakta om Åkerinäringen 2013 I den här broschyren presenterar vi statistik om åkerinäringen. Sveriges Åkeriföretag är åkerinäringens branschorganisation. Organisationen representerar

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Innehållsförteckning Kort presentation av Västra Götalandsregionen Miljöarbetet i Västra Götalandsregionen Inköpsprocessen Miljökrav tunga transporter Rätt

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ. En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider

Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ. En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider Varför har Vattenfall och Stockholms stad tagit detta initiativ?

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter OKQ8 Mot fossiloberoende transporter Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade stationer 3 150 stationer med 2 000 hyrbilar

Läs mer

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till?

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Per Kågeson Almedalen 2014 Hur långt kan man hinna till 2030? 2013 var vägtrafikens utsläpp tillbaka på 1990 års nivå och låg ca 10 % under 2007 års toppnivå

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Heini-Marja Suvilehto (Hippu) Enheten för policystyrning 08-586 21 741 E-post: heini-marja.suvilehto@kkv.se

Läs mer

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se Lennart Östblom www.kommunanalys.se Arbetar med att samla in bearbeta analysera sammanställa presentera information om Sveriges kommuner och deras verksamhet Personbilar 2009 till 2013 Ökning 3,3 procent

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office Tre kommersiellt tillgängliga biodrivmedel Etanol Biodiesel

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1 Sida 1 Miljöpåverkan från transporter Vilka är alternativen Volvos miljöbilar Elsattsningen One Tonne Life Säkerhet i alla faser Sida 2 Utställda bilar C30 DRIVe (115 hk) Bränsleförbrukning 0,38 l/mil

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Handlingsplan Nationell satsning citylogistik 2012-2013

Handlingsplan Nationell satsning citylogistik 2012-2013 Handlingsplan Nationell satsning citylogistik 2012-2013 Bakgrund Ett nationellt nätverk för citylogistik har bildats med representanter för storstadsregionerna, Trafikverkets region Syd, Väst och Stockholm

Läs mer

Clean Vehicles. 95.000 miljöfordon 10 %! Erfaringer frå Stockholm. 75 % av bensinstationerna!

Clean Vehicles. 95.000 miljöfordon 10 %! Erfaringer frå Stockholm. 75 % av bensinstationerna! Miljöbilar i Stockholm Erfaringer frå Stockholm Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm Berekraftig energiframtid, Ålesund 10. februar 2010 95.000 miljöfordon 10 %! 75 % av bensinstationerna! 10 % förnybart

Läs mer

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12 Rapport Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 14-08-12 Innehåll Genomförande 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Slutsatser 7 Resultat 9 Miljöaspekten viktig vid upphandling 10 Miljökrav i upphandling

Läs mer

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100%

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% Index för Hållbar bilism hållbar bilism 2015 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljökravsbilagor Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljöprogram inom Partnerskapet Förändringar dec 2013 Uppdatering från 2010 års version Omarbetade mål från km-andelar förnybart Till

Läs mer

MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik

MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik MarknadsanalYZ Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik BioFuel Region AB 2013 2 3 FÖRORD Denna rapport är skriven av BioMil AB för att visa en översiktlig

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

BIOGASEFTERFRÅGAN I STRÄNGNÄS KOMMUN

BIOGASEFTERFRÅGAN I STRÄNGNÄS KOMMUN BIOGASEFTERFRÅGAN I STRÄNGNÄS KOMMUN Studie av biogasefterfrågan i Strängnäs kommun 2013-11-20 Sverige AB Linda Aldebert-Karlsson Sammanfattning har, på uppdrag av Strängnäs Biogas AB, genomfört en studie

Läs mer

Riktlinjer för miljö- och trafiksäkerhetskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad

Riktlinjer för miljö- och trafiksäkerhetskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad 2011-06-29 Riktlinjer för miljö- och trafikskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad Syfte Syftet med riktlinjerna är att underlätta tillämpningen för de av kommunfullmäktige antagna miljömålen

Läs mer

Fö4 Vägtransporter. Agenda. Fordon och begränsningar (1) Johanna Törnquist Krasemann. Vägtransporters förutsättningar

Fö4 Vägtransporter. Agenda. Fordon och begränsningar (1) Johanna Törnquist Krasemann. Vägtransporters förutsättningar Fö4 Vägtransporter Agenda Vägtransporters förutsättningar Resursutnyttjande och betalande frakt Farligt gods på väg ADR Klimatpåverkan och tekniska lösningar Vägverket, politiska styrmedel och avgifter

Läs mer

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu Tolv slutsatser från projektet 1. Möjligt att minska fossila drivmedel med 80 % 2. Klarlägg begreppet

Läs mer

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 2.2: MILJÖKRAV Sida 1 (5) Bilaga 2.2 Miljökrav SÄKO 2015 Sida 2 (5) Innehåll 1.

Läs mer

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust- och inlandssjöfarten

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012 Olle Hådell Annual production (Gb/yr) Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter

Läs mer

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm Juridiken Direktiv 2009/33/EU om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon Lag (2011:846) om miljökrav vid

Läs mer

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat

Läs mer

Diagram för exempelkommun Växjö

Diagram för exempelkommun Växjö Diagram för exempelkommun Växjö Indikatorer för kommunen som helhet (som geografiskt område) Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i nya personbilar (H2_KH) % Måluppfyllelse (H2_KH)

Läs mer

Genväg till energilösningar.

Genväg till energilösningar. Flytande naturgas för lastbilar Flytande naturgas som bränsle för lastbilar. Genväg till energilösningar. 2 Flytande naturgas för lastbilar Flytande naturgas den nya energikällan för lastbilar. Ett perfekt

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Regionservice. vår verksamhet och vårt erbjudande

Regionservice. vår verksamhet och vårt erbjudande Regionservice vår verksamhet och vårt erbjudande Version 1.8, 24 januari 2013 Västra Götalandsregionen en av fyra direktvalda regioner i Sverige drygt 50 000 anställda budgetomslutning 2010: cirka 44,1

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

När kunderna ställer. miljökrav

När kunderna ställer. miljökrav När kunderna ställer miljökrav Det miljöcertifierade företaget kan ta ett steg till Det är vanligt att kunder ställer krav på sina leverantörer och vill veta hur miljöarbetet i verksamheten bedrivs för

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen?

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Mats-Ola Larsson, konsult och miljörådgivare på Trafikkontoret i Göteborg mats-ola@miljoinfo.se Förbrukning hos nysålda bilar (deklarerad) För gas- och etanolbilar

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Aktuella risker och utmaningar varuhandel

Aktuella risker och utmaningar varuhandel Aktuella risker och utmaningar varuhandel På vad ska moms redovisas? Huvudregel Omsättning inom landet av skattepliktiga varor och tjänster av en beskattningsbar person Definitioner materiella ting, bland

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik arne.smedberg@biofuelregion.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården

Läs mer

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län Julia Borgudd i samarbete med Jonas Forsberg Innehåll Bakgrund... 2 Syfte & metod... 2 Resultat... 3 Diskussion... 7 Referenser... 8 Bakgrund Den till

Läs mer

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM C:\Users\SELJ17226\Desktop\Konsekvenser av elbussar i Stockholm_2.docx Mall: Rapport - 2003.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10198560 1 (8) KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM PM - Kalkyl över elbussar i Stockholm

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145.

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. Taxa för parkering Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. För parkering på allmän plats inom de områden som markerats på den karta som ingår som bilaga

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Britt Carlsson-Green Projektsamordnare 044-309 39 27 Britt.Carlsson-Green@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 20150121 Dnr 1402598 1 (5) Regionstyrelsen GREAT Green REgion with Alternative

Läs mer

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar Nyhetsbrev nr 2. 2013 I samverkan mellan Gatubolaget, Renova, Parkeringsbolaget, Miljöförvaltningen, Göteborg Energi, BRG och Trafikkontoret trafik&miljöfordon BRG ska sprida Göteborgs miljöfordonskunnande

Läs mer

siemens.se/ehighway ehighway Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter på elvägar.

siemens.se/ehighway ehighway Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter på elvägar. siemens.se/ehighway ehighway Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter på elvägar. Utmaningen klimatutsläppen måste minska snabbt ehighway en del av lösningen I denna broschyr beskrivs kortfattat

Läs mer

Hur vill transportnäringen att HCT skall utvecklas? NVF 2014-12-04. Lena Larsson, Volvo GTT Per Olsson, Parator

Hur vill transportnäringen att HCT skall utvecklas? NVF 2014-12-04. Lena Larsson, Volvo GTT Per Olsson, Parator Hur vill transportnäringen att HCT skall utvecklas? Lena Larsson, Volvo GTT Per Olsson, Parator Historia 2006 2005 2009 2008 2007 2010 2014-15 2012-13 2011 Vision 2017 DUO-trailer Timber Strategy DUO-CAT,

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar Nyhetsbrev nr 2. 2013 I samverkan mellan Gatubolaget, Renova, Parkeringsbolaget, Miljöförvaltningen, Göteborg Energi och Trafikkontoret trafik&miljöfordon BRG ska sprida Göteborgs miljöbilskunnande utomlands

Läs mer

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Inge Vierth, VTI Seminarium Hur ska sjöfarten utvecklas i östra Mellansverige Västerås, 2 april 2014 Externa (marginal)kostnader

Läs mer

Fakta om åkerinäringen

Fakta om åkerinäringen Fakta om åkerinäringen 1 Inrikes godstransporter transporterad godsmängd Järnväg 70 Sjöfart 25 Järnväg 54 Sjöfart 18 Lastbil 530 Lastbil 382 1970 totalt: 625 miljoner ton 1980 totalt: 454 miljoner ton

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira!

Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 1 Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 2 Kommunstyrelsen beslut att 1. Staden antar som långsiktigt mål att konventionella fordon i stadens fordonspark, så långt

Läs mer

Malmös nya godstrafikprogram

Malmös nya godstrafikprogram Malmös nya godstrafikprogram Trafikkonferens i Lund Linda Dalundh 2015-06-03 Anders Nilsson Max Hanander Styrgrupp Magnus Fahl, GK (ordf.) Linda Dalundh/Joakim Florén, GK Christian Röder, FK Johan Emanuelsson,

Läs mer

Tillväxt och möjligheter för svensk industri relaterade till biogas

Tillväxt och möjligheter för svensk industri relaterade till biogas Tillväxt och möjligheter för svensk industri relaterade till biogas Seminarium Stockholm 19 maj 2010 Biogas - storskaligt och hållbart bränsle Bernt Svensén Affärsdriven Miljöutveckling Business Region

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Biogas för tunga lastbilar ett kunskapsunderlag

Biogas för tunga lastbilar ett kunskapsunderlag Biogas för tunga lastbilar ett kunskapsunderlag En utredning utförd av Staffan Johannesson, Miljöbyrån Ecoplan AB på uppdrag av miljösekretariatet, Västra Götalandsregionen, Biogas Väst Juni 2012 BIOGAS

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Senaste nytt från Biogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland

Senaste nytt från Biogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland Senaste nytt från Kraftsamling för biogas i Västra Götaland Hanna Jönsson, Västra Götalandsregionen Processledare Agenda Introduktion till programmet Vad har hänt sedan 1 mars? Vad är på gång framöver?

Läs mer

Ur ett detaljhandelsbolags perspektiv. Erik Stenströmer Moglia Miljö- & Kvalitetskoordinator

Ur ett detaljhandelsbolags perspektiv. Erik Stenströmer Moglia Miljö- & Kvalitetskoordinator 2030 Ur ett detaljhandelsbolags perspektiv Erik Stenströmer Moglia Miljö- & Kvalitetskoordinator OKQ8 Direktdivisionen 2030 - UR ETT DETALJHANDELSBOLAGS PERSPEKTIV Vilka är OKQ8 idag och var står vi? Vad

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Vi antar utmaningen! Är du också med?

Vi antar utmaningen! Är du också med? Vi antar utmaningen! Är du också med? Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbete för ett bättre klimat Preem Petroleum AB x Schenker AB x Volvo Lastvagnar AB x Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Projektplan samordnade varuleveranser Eskilstuna kommun

Projektplan samordnade varuleveranser Eskilstuna kommun Projektplan samordnade varuleveranser Eskilstuna kommun Uppdragsgivare Projektledare Version 1:1 Datum 2012-01-23 1 Innehåll 2 Av Eskilstuna kommuns vision för år 2020, målområde Hållbar utveckling och

Läs mer

SEAT Service Mobility

SEAT Service Mobility SEAT Service Mobility Var som helst. När som helst. SEAT SERVICE enjoyneering var som helst, när som helst. SEAT Service Mobility SEAT Service Mobility garanterar dig en fullständig och pålitlig servicehjälp

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster. Från analys till avtalsvård

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster. Från analys till avtalsvård Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Från analys till avtalsvård Hur ställa miljökrav vid upphandling? Kort presentation av VGR Miljöarbetet i VGR Följ inköpsprocessen Ta god tid för behov och

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer