INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLLSFÖRTECKNING"

Transkript

1 PROJEKTRAPPORT STYRMEDEL FÖR TUNGA MILJÖFORDON - EN INTERNATIONELL UTBLICK Studien är genomförd av Miljöbyrån Ecoplan AB på uppdrag av Innovatum AB, Maj 2013

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION OLIKA TYPER AV STYRMEDEL EKONOMISKA STYRMEDEL JURIDISKA STYRMEDEL KUNSKAPSBASERADE STYRMEDEL SAMHÄLLELIGA STYRMEDEL STYRMEDEL FÖR TUNGA MILJÖFORDON INTERNATIONELL UTBLICK TYSKLAND ÖSTERRIKE ITALIEN FRANKRIKE NEDERLÄNDERNA POLEN SCHWEIZ STORBRITANNIEN SPANIEN TJECKIEN ANTAL MILJÖLASTBILAR I RESPEKTIVE LAND FÖRDJUPNING PÅ UTVALDA MARKNADER FÖRDJUPNING ITALIEN FÖRDJUPNING SPANIEN FÖRDJUPNING FRANKRIKE FÖRDJUPNING STORBRITANNIEN FÖRDJUPNING NEDERLÄNDERNA UPPHANDLING STÄDERNAS UPPHANDLINGAR REGIONERNAS UPPHANDLINGAR STATENS UPPHANDLINGAR KOMMENTAR GÄLLANDE UPPHANDLING GODSTRANSPORTMARKNADENS STRUKTUR OCH VILLKOR I SVERIGE BESKRIVNING AV MARKNADEN OCH DE OLIKA AKTÖRERNA

3 7.2 TRANSPORTKÖPET TRANSPORTMARKNADENS UTVECKLING GODSFLÖDEN OCH OLIKA TYPER AV FORDON LOGISTIKPLANERING STYRMEDEL I TRANSPORTSEKTORN STYRMEDEL I TRANSPORTSEKTORN NATIONELLT STYRMEDEL I TRANSPORTSEKTORN - REGIONALT STYRMEDEL I TRANSPORTSEKTORN - LOKALT STYRMEDLENS PÅVERKAN I OLIKA TRANSPORTSEKTORER ANALYS OCH SLUTSATSER ANALYS SLUTSATSER REKOMMENDATIONER

4 1. INTRODUKTION Denna rapport skriven på uppdrag av Innovatum och Västra Götaland genom programmet Biogas Väst. Ytterligare aktörer medverkande i referensgrupp och som medfinansiärer har varit Borås Energi& Miljö, Business Region Göteborg, FordonsGas Sverige AB, Trollhättan Energi, Volvo AB. Syftet med arbetet är att sammanställa hur styrmedel används på olika marknader för att stimulera utveckling av marknaden för tunga miljöfordon och ge ökad kunskap om styrmedel för tunga miljöfordon. Resultatet är tänkt att användas som ett underlag för att kunna föreslå och utveckla effektiva styrmedel för att främja svenska förhållanden. Om inget annat anges i samband med texten avses tunga miljöfordon vara fordon som uppfyller Göteborgs Stads eller Stockholms stads definition av tungt miljöfordon. Arbetet är gjort av Miljöbyrån Ecoplan AB. Staffan Johannesson har varit ansvarig för uppdraget. Även Maria Losman, Maria Länje och Fredrik Dolff har deltagit i arbetet. Deltagare i projektets referensgrupp samt finansiärer till projektet har varit: Volvo Lastvagnar AB, Lennart Pilskog Fordonsgas Sverige AB, Hans Johansson Borås Energi och Miljö AB, Anna-Karin Schön Trollhättans Energi AB, Karin Stenlund och Anders Ericsson Business Region Göteborg, Lars Bern Västra Götalandsregionen, Tula Ekengren Innovatum AB, Stefan Svedhem 4

5 2. OLIKA TYPER AV STYRM EDEL Som inledning påminns om vilka olika sorters styrmedel det finns och dess för och nackdelar. Styrmedel kan kategoriseras enligt nedanstående tabell. Kategorier Exempel Ekonomiska Juridiska Kunskapsbaserade (information) Samhälleliga (infrastruktur) Skatter Avgifter Skattereduktion Avdrag Återbäring Pant Bidrag Subventioner Marknadsbaserad t.ex. utsläppsrätter Bränsleklassificering/reglering Miljöklassificering av tungafordon Storlek/vikt/längd/kapacitet Miljözoner Kvotplikt Information och rådgivning Forskning och utveckling Demo och goda exempel Benchmarking och rating Miljömärkning/certifiering/ledningssystem Miljökalkyler/footprint Infrastrukturinvesteringar Intelligenta transportsystem Samhällsplanering 2.1 EKONOMISKA STYRMEDEL Ekonomiska styrmedel handlar till stor del om att internalisera kostnader för de externa effekterna, t.ex. olyckor och miljöpåverkan. Dessa effekter är svåra att mäta och att fördela ut så kostnaderna belastar de som orsakar effekten. Styrmedel är därför viktiga för att komma närmare en jämvikt mellan samhälleliga kostnader och samhällelig nytta. I Sverige har diskussionerna om externa effekter främst förts med syfte att varje transportslag (väg, Järnväg/sjöfart och flyg) skall bära sina egna kostnader. Inte lika mycket mellan olika lösningar inom samma transportslag. 2.2 JURIDISKA STYRMEDEL Juridiska, även kallade administrativa styrmedel, är lagar samt regler, t.ex. miljöbalken Fördelarna med juridiska styrmedel är att de är förhållandevis enkla att införa; de ger oftast ett förutsägbart resultat och är effektiva om den optimala emissionsnivån av ett ämne är lika med noll och bör förbjudas helt. Till nackdelarna av juridiska styrmedel hör främst att de har låg flexibilitet och inte uppmuntrar till förbättringar utöver kraven. Kostnadseffektiviteten blir sällan lika god som för ekonomiska styrmedel. 5

6 2.3 KUNSKAPSBASERADE STYRMEDEL Kunskapsbaserade styrmedel är att betrakta som ett mjukt styrmedel då det är kravfritt; information och råd, FoU, Demo, Rating, Märkning, etc. Ett kunskapsbaserat styrmedel kan effektivt påverka beteende och ge en ökad kunskap samt förståelse för ett ämnesområde. Det kan i sin tur öka acceptansen för en nödvändig förändring som behöver göras. Däremot är ett kunskapsbaserat styrmedel väldigt sällan effektivt om det inte kompletteras med hårdare ekonomiska eller juridiska styrmedel. Därmed bör kunskapsbaserade styrmedel främst ses som komplementerande styrmedel för att öka effekten av ett hårdare styrmedel, och som en förberedelse för sådana. 2.4 SAMHÄLLELIGA STYRMEDEL Samhälleliga styrmedel innebär främst satsningar på infrastruktur på makronivå inom samhället såsom investeringar i infrastruktur och system inom transportsektorn. System t.ex. transportsektorn i sin helhet med flyg, sjöfart, bana och väg. Fysisk samhällsplanering 6

7 Tyskland Österrike Italien Tjeckien Frankrike Nederländerna Schweiz Spanien Storbritannien Polen Sverige 3 STYRMEDEL FÖR TUNGA MILJÖFORDON INTERNATIONELL UTBLICK Inom ramen för detta arbete har ett antal marknader scannats gällande vilka styrmedel som finns i olika länder. Resultatet gör inte anspråk på att vara komplett. Även styrmedel för lätta fordon ingår. Det finns med säkerhet fler styrmedel i respektive land som påverkar. Men punkterna under respektive land ramar in förhållandevis väl hur myndigheter och aktörer jobbat med styrmedel i respektive land. I tabellen nedan indikeras med kryss vilka styrmedel som identifierats i respektive land inom denna studie. Under respektive land finns en förenklad beskrivning av styrmedlet. Styrmedel \ Land Lägre skatt på alternativt bränsle alt. högre skatt på konventionella bränslen. X X X X X X X Lägre skatt på transport av bränslet X Kvotplikt på förnybara drivmedel X X (X) Avståndsbaserade vägavgifter (km-skatt) X X X X X X Motorvägsavgifter X X Demonstrationsprojekt X X X Investeringsbidrag tankstation X X X X X X Driftsbidrag tankställe under marknadsuppbyggnad X Investeringsbidrag fordon (X) X X (X) X Investeringsbidrag från gasindustrin (tankstation/fordon/bränsle) -/X/- X/X/X Differentierade trängselavgifter Undantag fordonsskatt X? X? X? X Slopad registreringsavgift/bilaccis Längre avskrivning för fordon(?) Stöd till konvertering X Miljöfordon ökad tillgång till stadskärnor med begränsningar avseende tid, vikt, buller etc. X X Tabell; Använda styrmedel i respektive land X = styrmedlet används i någon form (X) = styrmedlet har använts, diskuteras eller system finns men kan ej utnyttjas? = indikation på hög grad av osäkerhet om styrmedel används. Notering: Tabellen är inte att betrakta som en komplett inventering av använda styrmedel utan är en sammanställning baserad på en förenklad scanning. X X X 7

8 3.1 TYSKLAND Lägre skatt på CNG. 13,90 EUR /MWh ( 0,185/ kg resp. 0,154/Nm3) tills slutet Från 2019 är skatten 31,80 EUR / MWh för naturgas ( 0,443/ kg resp. 0,369/Nm3). Kvotplikt på förnybart är under utveckling. Biometan från avfall bedöms ge dubbelt bidrag till kvoten Energibolag ger typiskt kunderna av fordonsgasfordon en voucher värd runt att tanka för, samt i vissa fall investeringsstöd till fordonsgasbussar. Indicier på att det finns regionala initiativ gällande godstransporter, bla Hamburg, för att stödja CO2 effektivitet. Vissa städer har definierat eller diskuterar Electromobility projekt, dvs elbilsprojekt med fokus på persontransporter. Begränsat projektinnehåll gällande godstransporter Avståndsbaserad vägavgift (kilometerskatt) Källor: NGVA, ErdgasMobile 3.2 ÖSTERRIKE Lägre skatt på CNG jämfört med diesel (CNG 0,066/Nm³, diesel 34.7 eurocent/liter). Ingen garanti på hur länge detta gäller. Tankstationer erhöll tidigare investeringsbidrag (till 2010). Lägre kostnad för transport av naturgas rörnätet för den naturgas som används som CNG (2 400 /år eurocents/kwh) Källa: NGVA Europe 3.3 ITALIEN Milano har trängselavgifter Area C. Ingen differentiering för tunga fordon men för lätta fordon differentieras per emissionsklass och ger inledande året undantag för el-, hybridoch bi-fuel fordon varefter undantaget upphör. Investeringsstöd finns för tankställen regionalt, maximalt /tankstation. De avgiftsbelagda motorvägarna (Autostrada) skiljer på avgifter mellan lätta och tunga lastbilar men det finns ingen differentiering mellan olika bränslen. Källor; ENI, ISIS, NGVA Europe 3.4 FRANKRIKE Beroende på region är registreringsavgiften reducerad eller slopad för fordonsgasfordon. Ingen skatt på naturgas för användning i transporsektorn för lätta fordon. Tunga fordon erhåller momsåterbäring (Notering: oklart hur systemet är uppbyggt) Skatteåterbäring baserad på bränsleförbrukning av naturgas: - Bussar och renhållningslastbilar: för upp till Nm3/fordon och år - Taxiflottor: för upp till Nm3/ fordon och år Tankstationer: 12 månaders längre avskrivning (notering: ej känt hur detta system fungerar) och speciellt stöd till vissa regioner Investeringsstöd till lastbilar och bussar: - Lastbil >3.5t får 30 % av deltakostnaden. - Renhållningsfordon: 7 500/lastbil upp till 20 lastbilar per år och ägare. Kvotplikt på 10 % biobränsle av total produktion år 2015 (Art.4, Loi n ). Specifika mål för respektive bränsle finns. Uppnås inte kvoten erhåller bränsleproducenterna förhöjd skatt. Källor; Länk, NGVA Europe 8

9 3.5 NEDERLÄNDERNA Tunga fordon med lägre buller får access till citykärnor även utanför gällande tids-slot för leveranser. Uppfylls av bl.a. gasmotorer och elhybrider. Avgifter (Dues) för CNG till fordon, enligt tabell nedan: Förbrukning per fordon och år Avgift Upp till Nm 3 0,03 Mellan och Nm 3 0,12 Över Nm 3 0,02 Lägre skatt på naturgas olika nivå beroende på årlig förbrukning. Lokalt/regional investeringsstöd för tankstationer Lokalt/regionalt stöd på upp till för att täcka förväntad initial förlust de 3 första åren stationen drivs. Regionalt stöd för kommunikation och marknadsföring av tankstationer. Investeringsstöd lätta fordon 1250 i yrkesmässig trafik, inkl. blåljusfordon och andra speciella fordon handikapp, värdetransporter, m.fl. Gäller lätta fordon (samt blåljus och specialfordon) och kunder som inte betalar inköpsskatt (pushase tax) och finansieras genom en nationell luftkvalitetsfond (NSL) med en total summa på 25 MEUR. Källor: TNO, NGVA Europe, Volvo 3.6 POLEN Bidrag från National Fund for Environment Protection. Upp till PLN ( /fordon). Dock en dött system pga att projekt måste prioriteras av Council of Ministers för att erhålla stöd och det har hittills har inte skett. Ingen accis på CNG-fordon fram till slutet av 2013 (CNG) Samma accis på LNG och LPG (695 ZL/1000kg) Kilometerskatt MAUT enligt samma princip som Tyskland. Kostar 575 SEK/helbil för svensk transportköpare enligt speditör, Källa; Länk, NGVA Europe 3.7 SCHWEIZ Sänkt skatt på CNG och LPG för transporter fram till åtminstone Biodrivmedel har ingen skatt om de produceras hållbart. Några gasbolag ger nya kunder välkomstpremie på bränsle i storleksordningen kg bränsle Några gasbolag delfinansierar investeringskostnaden på tunga fordon (sopbilar och bussar) Stöd till tankstationer ges i vissa fall av regionala gasbolag. Källa: NGVA Europe 3.8 STORBRITANNIEN Hög dieselskatt i förhållande till andra länder inom EU. Sänkt bränsleskatt för naturgas jämfört med bensin och diesel (CNG: 0,25/kg resp. Diesel 0,58 /liter diesel) Tankstationer för CNG får investeringsbidrag med ca 30 % av deltakostnaden jämfört med tankställen för bensin och diesel. Low carbon truck demonstration trial program från Department of Transports där fleetkunder tillsammans med OEM/Konverterare och bränsleleverantörer får delfinansiering av inköp och tankstationer. RTFO Renewable Transport Fuel Obligation. Varje aktör som tillhandahåller mer än liter fossilt bränsle måste ha en andel förnybart bränsle. Garanteras genom ett handelssystem för certifikat som administreras av Department for Transport (DfT). Infördes 2011 och i April 2013 skall alla ha minst 5% förnybart bränsle. Källor: Volvo, NGVA Europe, Länk DfE, Länk RTFO 9

10 3.9 SPANIEN Upp till (max 15%) för fordon med utsläpp mindre än 160 g CO2/km. Lägre skatt på metangas jämfört med diesel: eurocents / kwh (15% av dieselskatten) CNG tankstationer får bidrag med beroende på om den är publik, privat eller kollektiv. Källor: NGVA Europe 3.10 TJECKIEN Ingen vägskatt på gasfordon från januari Tidigare system med bidrag för bussar från Ministry of Transport upphörde januari Gasindustrin ger bidrag på CZK ( 6.900) per fordon för bussar. Källa: NGVA Europe 10

11 4 ANTAL MILJÖLASTBILAR I RESPEKTIVE LAND De marknader som varit mest aktiva med att erbjuda styrmedel är inte per automatik den mest framgångsrika marknaden för tunga miljölastbilar. Inom EU är fordonsgasdrivna fordon som till antalet dominerar gällande alternativa bränslen inom tunga fordon. Enligt statistik sammanställd av branschorganisationen NGVA Europe är antalet fordonsgasfordon enligt tabellen nedan. Land Belgien Totalt antal fordonsgasfordon Antal tunga fordonsga s-drivna lastbilar Gasfordon ens andel av totalt antal fordon i landet (bil, buss, lastbil) Andel gasfordon inbördes mellan länderna (bil, buss, lastbil) ,01% 0,04% Bulgarien ,83% 6,22% Danmark ,00% 0,00% Estland ,03% 0,02% Finland ,03% 0,12% Frankrike ,04% 1,35% Grekland ,01% 0,05% Irland 1 0 0,00% 0,00% Italien ,83% 75,79% Lettland ,00% 0,00% Litauen ,01% 0,02% Luxemburg ,06% 0,03% Nederländ erna ,06% 0,53% Polen ,01% 0,21% Portugal ,01% 0,06% Slovakien ,06% 0,12% Slovenien ,00% 0,00% Spanien ,01% 0,33% Storbritann ien ,00% 0,06% Sverige ,87% 4,24% Tjeckien ,08% 0,40% Tyskland ,20% 9,66% Ungern ,01% 0,04% Österrike ,14% 0,72% Total ,36% 100,00% Tabell: Antal fordonsgasfordon på olika marknader, Källa NGVA Europe 11

12 5 FÖRDJUPNING PÅ UTVAL DA MARKNADER För att djupare förstå marknader av särskilt intresse görs en fördjupning på de tre marknader som till antalet har flest tunga fordon, dvs. Italien, Spanien och Frankrike samt de marknader som enligt bedömning har störst fokus på alternativbränsle för tunga fordon idag: Storbritannien och Nederländerna. Intressant är den stora skillnad som finns på de olika marknaderna gällande andelen tunga gasfordon i förhållande till totala gasfordonsflottan, se tabell nedan: Land Antal tunga fordonsgaslastbilar i förhållande till total flotta av fordonsgasfordon Italien < 0,2 % Spanien 34 % Frankrike 7% Storbritannien 89 % Nederländerna 4 % Tabell: Antal tunga fordonsgaslastbilar i förhållande till total flotta av fordonsgasfordon, Källa NGVA Europe 5.1 FÖRDJUPNING ITALIEN Italien har alltså mer än 75 % av hela Europas fordonsflotta av fordonsgasbilar. Men av fordon är bara ca 1200 fordon tunga fordonsgaslastbilar. Dessa lastbilar utgörs nästan uteslutande av renhållningsfordon. Den låga andelen tunga gasfordon är anmärkningsvärd eftersom landet är har god infrastruktur av gas, marknaden för lätta fordon är välutvecklad och att gas är lågt beskattat i förhållande till diesel och bensin. Enligt NGVA Europe är beskattningen av CNG väldigt låg och priset på CNG är vid pump två tredjedelar av priset på diesel. Se skattetabell nedan. Bränsle Bensin Diesel LPG Skatt /l /l /l CNG /Nm 3 Tabell; Skatt på olika bränslen i Italien, 2013 Även om ingen exakt siffra på fördelningen mellan fabrikstillverkade respektive efterkonverterade fordon har hittats är det känt att Italien är en marknad med hög andel efterkonverterade fordon. Stöd till efterkontertering ges i flera städer, 650 för passagerarfordon och för kommersiella fordonsgasfordon. Flera företag jobbar med att konvertera nyare och äldre bensinbilar till gasfordon och drivkraften har generellt varit ekonomisk för att spara bränslekostnader. Konvertering mellan diesel och gasdrift är tekniskt 12

13 komplicerat och därmed har inte tunga lastbilar kunnat konverteras lika enkelt och tillgången på lastbilar är därmed begränsad till erbjudanden från lastbilstillverkare. Det finns en ny lag i Italien (legge 134/2012 Art 17-decies) som stödjer köp av nya miljöfordon såsom fordonsgasfordon, LPG, vätgas, hybrid, el. som (även LPG). Lagen inriktar sig till stor del mot företagsfordon och gäller bara lätta fordon. Bland annat ges stöd till elfordon och fordon med max utsläpp av 50g CO2/km med upp till Skrotningsbonus för LPG och fordonsgasfordon på All dessa stöd ingår i en fond på totalt 140 miljoner och fördelas mellan I Italien finns även finns undantag för miljöfordon att betala fordonsskatt men även denna gäller bara lätta fordon (Klass M1 och N1) och endast i vissa regioner eftersom skatten inte är nationell. För tunga transporter konstateras att Italien arbetar med system att ersätta åkare för höjda bränslekostnader när dieselpriset gått upp. Enligt en artikel 1 erhåller transportaktörer återbäring på dieselskatten som en kompensation för höjda transportkostnader och detta system motverkar givetvis utvecklingen av marknaden för miljölastbilarna. Systemet har godkänts av EU och bidrar till att hålla nere dieselkostnaden. De avgiftsbelagda motorvägarna (Autostrada) skiljer på avgifter mellan lätta och tunga lastbilar men det finns ingen differentiering mellan olika bränslen. Logistikprojekt gällande samdistribution har gjorts i Milan CityPLUS och Padua (CityPorto). Speciellt Padua (40 km väst om Venedig) verkar ha varit framgångsrikt även över tid och har kombinerat många parametrar såsom samdistribution, tillgång till stadskärnan över hela dagen och tillgång till körfält för att lättare komma fram. Samtidigt som alla transporter genomförs med el- eller gasfordon. Dessa fordon är och främst av typen lätt lastbil (Iveco Daily). Verksamheten i Padua har pågått sedan 2004 och inkluderar Staden Padua, Interporto Padova Spa, I samarbete med Padovas provinsiella råd, stadens handelskammare och A.P.S. holding SPA Mobility Division med stöd även från regionen Venetos Regionala Råd och det nationella Miljödepartementet FÖRDJUPNING SPANIEN Spanien är en mogen marknad när det gäller användning av LNG för värme och elproduktion. Landet är Europas störste importör av LNG vilket till stor del är en konsekvens av begränsningar i kapacitet rörbunden gasdistribution från övriga EU. Ett flertal terminaler finns placerade längs landets kuststräckor och mer än 70 % av landets gasimport sker mha LNG. Den marknadsutveckling för tunga miljölastbilar som just nu pågår bedöms tills stor del vara driven av LNG aktörer. HAM är ett företag med LNG som huvudsaklig affär de har börjat driva 1 Källa: 2 Källa: 13

14 utbyggnad av infrastruktur för LNG-tankställen till lastbilar. Tillsammans med företaget gasnatural Fenosa har de fått beviljat ett EU- projekt inom TEN-T för att bygga ut infrastrukturen ytterligare. Drivkraften för marknadsutveckling bedöms huvudsakligen vara att LNG erbjuds till transportkunder för ca halva kostnaden jämfört med diesel. Till detta finns investeringsstöd för tankstationer som drivs genom EU-finansierade projekt. Dessutom finns det tillsammans med LNG industrin också en lastbilstillverkare, Iveco, som med inhemsk produktion av lastbilar och hög marknadsandel stöttar marknadens utveckling. 5.3 FÖRDJUPNING FRANKRIKE Bränsleskatten i Frankrike var 2012: Bränsle Bensin Diesel E85 Skatt [ per liter] per liter per liter per liter Tabell: Bränsleskatt i Frankrike 2012 Elfordon betalar ingen skatt. Det finns I Franskrike ett system med skatteåterbäring för fordonsgasfordon i professionellt bruk. Enligt en underlagsrapport till FFF-utredningen (Fossilfri fordonstrafik, se länk) finns ett flertal system för att introducera lätta miljöfordon. För lastbilar finns inte lika många system men man inför sedan mars 2013 kilometerskatt på godstransporter. Först som ett försök i regionen Alscace för att sen implementeras under sommaren Kilometerskatten skall gälla på det nationella vägnätet (ej avgiftsbelagda motorvägar eller lokalt vägnät). Skatten sätts efter fordonsvikt, antal axlar och emissionsklass och kommer att vara mellan 0,025-0,2/kilometer. Skatten skall överföras direkt till transportkunderna och målet är att överföra transporter från väg till järnväg och sjöfart. Franska staten har drivit utvecklingen av tankstationer för E85 med målet att bygga 500 tankstationer för E85. I början av 2013 var stationer i drift. De tunga miljölastbilarna i Frankrike utgörs av renhållningsfordon som upphandlats med luftkvalitetsfrågor som huvudsakligt skäl. 14

15 5.4 FÖRDJUPNING STORBRITANNIEN Orsaken till att det säljs många miljölastbilar i Storbritannien för tillfället anges av aktörer främst vara prisskillnaden mellan diesel och naturgas. Naturgas är ca 40 % billigare än diesel. Skattesatserna på fordonsbränsle bidrar till detta, se nivåerna i tabell nedan. Fordonsbränsle Bränsleskatt från 1 Jan 2012 Bränsleskatt från 1 Sept 2013 Ultra-Low Sulphur Petrol Ultra-Low Sulphur Diesel 58.0 p/liter 58.0 p/liter 58.0 p/liter 58.0 p/liter Biodiesel 58.0 p/liter 58.0 p/liter Bioetanol 58.0 p/liter 58.0 p/liter LPG 31.6 p/kg 31.6 p/kg Naturgas 24.7 p/kg 24.7 p/kg Elektricitet 0 0 Tabell: Skattesats på fordonsbränsle i UK. Källa: (DirectGov & Budget 2012, Autumn Statement 2012, Budget 2013) Enligt Volvos marknadsbolag i Storbritannien 3 innebär bränslepriserna att lastbilskunder kan räkna hem investeringar i miljölastbilar på 2 2,5 år vilket anses vara bra. Om återbetalningstiderna stiger över 3 år börjar kunderna bli tveksamma eftersom osäkerheter gällande kalkylerna blir större och kunder då tenderar att hålla kvar vid konventionella bränslen för att inte riskera affären. System i Storbritannien feed-in tariffer har gjort att antalet biogasanläggningar har ökat men att det produceras el- och värme istället för fordonsbränsle. Aktörer i transportsektorn har uppvaktat regeringen i Storbritannien eftersom man vill säkerställa att gasen används till bränsle snarare än kraftvärmeanläggningar. 3 Telefonintervju med Tony Owen, Volvo UK 15

16 Systemet med kvotplikt enligt certifikatsystemet RTFO (Renewable Transport Fuel Obligation) med målet att 5 % av fordonsbränslet skall vara förnybart april 2013 har gjort bränsleaktörerna aktiva och drivit frågan med ökad förnybarhet enligt Volvos marknadsrepresentant i Storbritannien. Dock har enligt indikation från producenten av flytande biogas, Gasrec detta inte lett till att certifikaten haft något reellt värde förrän under den absolut senaste tiden. Bränsle gjort på avfall (biogas, använd frityrolja etc.) räknas dubbelt, länk: https://www.gov.uk/renewable-transport-fuels-obligation. Däremot finns en betalningsvilja för förnybart bränsle och Gasrec erbjuder en bränslekvalitet de kallar bio-lng som innehåller 15 % förnybar flytande biometan och resten flytande naturgas vilket företaget bedömer vara den balans gällande pris och förnybarhet som marknaden är beredd att betala. Inom RTFO finns inga mål utöver kvoten 5 % förnybart innehåll 4. Detta med hänvisning till att inte driva frågan om förnybara bränslen ytterligare innan indirekt landanvändning klarats ut. Även om det inte bekräftats av källa verkar man klara förnybarhetsmålet. 5.5 FÖRDJUPNING NEDERLÄNDERNA Nederländerna är tillsammans med Storbritannien en marknad som i nuläget ofta framhävs som en föregångare för tunga miljöfordon och det bekräftas indirekt av det faktum att både Volvo lanserat sina metandiesellastbilar i Nederländerna som en av tre marknader och att Scania använt Nederländerna som marknad för test av fordonsgasfordon. På nationell nivå framhävs för fordonsgasfordonen överenskommelsen gällande skattesatsen för LNG som avgörande för marknadsintresset. År 2011 gjordes en överenskommelse mellan branschen och regeringen om att skatten för LNG sattes till 0,155/kg för Under efterföljande år ökas skatten med 0,0125/kg med resultat att skatteskalan fram till 2015 ser ut som nedan. År Skatt per kg LNG , , , , ,205 Tabell: Skatt per kg LNG i Nederländerna 4 Målet är formellt ändrat till 4,75 % då fler bränslen inkluderats. Ändringen innebär att ursprunglig målsatt nivå i absoluta termer är oförändrad 16

17 Under 2012 fick dock Nederländerna en ny regering och den vill ändra skatten enligt ett förslag som remitterats under våren Regeringens vilja är att höja skatten så den under 2014 blir 0,315/kg och till år ,336/kg. Detta har industrin kraftigt reagerat mot och just i dagarna pågår en intensiv uppvaktning från organsationen för handel och industri gentemot regeringen 5. Önskemålet är i första hand att hålla kvar skattenivåerna enligt uppgörelsen 2011 och att frysa nivån från 2015 fram till På längre sikt föreslås att Nederländerna arbetar med andra medlemsstater för att arbeta för ett robust skattesystem för drivmedel och energi. Skattenivån föreslås utgå från parametrarna energiinnehåll, CO2-utsläpp, miljö och hälsa 6. I remissvaret gällande föreslagen skattehöjning framförs en rad olika argument gällande miljö, ekonomi och tillväxt för att säkerställa fortsatt utveckling av LNG marknaden så den från 2020 skall ha nått en kritisk massa för att därefter utvecklas på egna meriter. En studie från Projectet Bestufs II visade på att hela 53 % av kommunerna i Nederländerna på olika sätt infört restriktioner gällande citydistributionen. Systemen ser olika ut mellan städerna men omfattar begränsningar på fordon gällande längd, bredd, vikt och/eller axeltryck men också tidsrestriktioner när leveranserna får ske. Undantag i form av ökade tidslots eller vikt ges i många fall för fordon som har låg bullernivå vilket gör att tändstiftsmotorer för fordonsgas och hybrider kvalar in. Denna användarförmån verkar tillsammans med det lägre priset för bränsle vara en viktig faktor för att öka efterfrågan på fordonsgaslastbilar. I presentation av VOS Logistics på LNG seminarium i Hamburg Mars 2013 framhåller företaget gällande styrmedel att tillgången till stadskärnor är en viktig fördel, men man efterfrågar ytterligare förmåner inom områdena tullar/vägavgifter och tillgång till exklusiva körfält och att få behålla den nuvarande uppgörelsen gällande lägre skatt på bränslet. Nederländerna är som gasfordonsmarknad mogen när det gäller konverteringar. Främst har det funnits en marknad för LPG eftersom lätta fordon i hög grad och under lång tid blivit konverterade till LPG. På marknaden finns även konverteringssatser för tunga fordon från tillverkare såsom Prins som tillhandahåller dual-fuelsystem för LPG/Diesel. Gällande utveckling av infrastruktur för LNG-tankställen ligger Nederländerna långt framme. Enligt VOS Logistiks finns redan idag 5 LNG-tankstationer i drift och minst ytterligare 7 planeras. Sett till yta blir tankstationstätheten väldigt stor. De stöd som indikerats gälla för tankstationer på investeringsbidrag och under drift på kan vara en del i varför LNG byggs ut så starkt. 5 Mejlkonversation med Ballast-Nedam, Bas Hollemans 6 Nationaal LNG-Platform. (den 13 April 2013). Position Paper - LNG-accijs. 17

18 6 UPPHANDLING Som komplement till ovanstående scanning av styrmedel behandlas här kortfattat upphandling som verktyg för att driva marknaden för miljölastbilar framåt. 6.1 STÄDERNAS UPPHANDLINGAR Dagen miljölastbilar är offentligt upphandlade. Idag finns enligt tidigare tabell i kapitel 4 drygt tunga miljölastbilar i Europa. Av dessa är nästintill samtliga lastbilar på marknaden resultatet av offentligt upphandlade renhållningstjänster. Renhållningsfordon som direkt eller indirekt köps på grund av krav i upphandlingen. Det är ingen överdrift att konstatera att marknaden för tunga miljöfordon tills idag är helt driven av upphandlingar av kommuner och städer. I de flesta fall har upphandlingen styrts mot eller resulterat i gasfordon med renare stadsluft och minskat oljeberoende som starkast framlagda argument. Eftersom Europa hittills använt biogas i ringa omfattning har inte klimat- och förnybarhetsargumenten för fordonsgas varit lika tydliga som i Sverige. Flertalet av tillverkarna har gasfordon som erbjuds i upphandlingar, men det är ingen produkt som saluförts aktivt och resulterat i en marknadsutveckling inom andra segment än renhållningsfordon. Övriga exempel på där städernas upphandlingar haft inflytande är projekt kopplade till samlastning av transporttjänster och de demonstrationsprojekt som funnits och i några fall drivits vidare såsom i Padua, Italien, se kapitel 5.1. Till antalet är dock antalet tunga miljölastbilar som sålts tack vare dessa projekt väldigt lågt. 6.2 REGIONERNAS UPPHANDLINGAR Inga egentliga efterforskningar eller resultat har tagits fram in detta arbete gällande hur olika regioner arbetar med upphandling. 6.3 STATENS UPPHANDLINGAR Det har inom ramen för detta arbete inte framkommit några tydliga exempel på att statliga upphandlingar i olika änder resulterat i ökad försäljning av tunga miljöfordon. Ett exempel på hur statliga verk och myndigheter kan utföra upphandlingar som relaterar till transportsektorn har hittats i Nederländerna. ProRail är ett statligt ägt bolag med ansvar för drift och underhåll av järnvägssystemet. Tjänsterna upphandlas och miljökrav har upparbetats i en sexgradig skala från 0-5, se tabell nedan. Konkret resulterar kraven i att det företag som uppnår högsta nivån på kravlistan får sin offererade kostnad sänkt med 10 % i utvärderingen av anbudet. 18

19 Tabell: Krav-nivåer gällande koldioxid hos ProRail, Nederländerna. Källa: ProRail.nl. De krav som ställs i ovanstående tabell får anses som generella och driver inte utvecklingen av tunga miljölastbilar. Enligt Ballast-Nedam som är ett företag som levererar till ProRail är deras bedömning att samtliga anbudsgivare nu uppfyller högsta kravnivån. För att ytterligare driva utvecklingen behöver kravnivåerna höjas, men det är inte känt om sådant arbete pågår. Trots att systemet och kravnivåerna är att beteckna som förhållandevis trubbiga är det troligt att detta system är ett av de bättre exempel inom statlig upphandling man kan hitta eftersom det verkligen används och påverkar utvärderingen av anbud. I Sverige har Trafikverket tillsammans med städerna Stockholm, Göteborg och Malmö utvecklat en miljökravlista 7. Kraven är 7 Miljökrav i entreprenader för Trafikverket, Stockholm Göteborg och Malmö återfinns under följande länk. 19

20 specificerade som grundkrav respektive skärpta krav i särskilda områden och gäller generellt i upphandlingar. Inga krav styr dock mot tunga miljölastbilar. 6.4 KOMMENTAR GÄLLANDE UPPHANDLING Dagens tunga miljölastbilar är resultatet av kommunal/regional upphandling av renhållningstjänster. Gällande statlig upphandling är Ecoplans bedömning att de exempel som ovan redovisats från Nederländerna och Sverige är att betrakta som föregångssystem gällande miljökrav i statlig upphandling. Trots att ingen systematisk scanning av upphandlingssystem gjorts för länder och regioner är slutsatsen att regional och statlig upphandling inte använts aktivt för att styra mot miljöfordon. Detta har indirekt bekräftats genom kontakt med projekt Clean Fleets Project (www.cleanfleets.org) eftersom de inte kände till några goda exempel gällande upphandlingar kring tunga miljölastbilar utan mest hade erfarenhet av bussupphandlingar. Projektet drivs genom ICLEI (www.iclei-europe.org), en global organisation för städer och regioner gällande hållbarhetssamverkan. 20

21 7 GODSTRANSPORTMARKNAD ENS STRUKTUR OCH VILLKOR I SVERIGE För att sätta potentiellt intressanta styrmedel i sitt sammanhang och för att förstå den marknad de är tänkta att påverka beskrivs i detta kapitel grundläggande förutsättningar på den svenska godstransportmarknaden. 7.1 BESKRIVNING AV MARKNADEN OCH DE OLIKA AKTÖRERNA Godstransportmarknaden består generellt av en köpare, en mellanhand och en utförare. Enligt Åkerihandboken 2013 från Sveriges åkeriföretag finns det idag drygt 600 st transportsäljande företag i Sverige och dessa kan delas upp enligt följande: transportförmedlingsföretag, speditionsföretag gemensamt ägda företag, lastbilscentraler/ åkericentraler enskilt ägda medelstora och större åkeriföretag specialtransportföretag till exempel inom skogs- och lantbrukssektorn Transportförmedlingsföretagen sluter avtal med transportköparna och anlitar åkerier till att utföra transporterna via transportörsavtal. De största förmedlingsföretagen i Sverige är Schenker, DHL och DSV. De bedriver alla stor internationell verksamhet och är utlandsägda. Det finns även helsvenska förmedlingsföretag som t.ex. On Road, Skaraslättens transport, SCT mal. Förmedlingsföretagens affärsidé är att genom samlastning av gods minska transportkostnaderna. Dessa företag arbetar med nätverk av kunder och åkerier och kan därför erbjuda kompletta transporttjänster och i många fall även tredjepartslogistik i form av lagerhantering och distribution. Det vanliga är att förmedlarna/speditörerna inte äger transportfordon även om det förekommer. Åkerierna utför transporttjänsten åt transportförmedlingsföretaget/speditören. De flesta åkerier är mycket små och har mellan 1-10 bilar. Ungefär hälften av alla åkerier är anslutna till en lastbilscentral (LBC) som fungerar som en säljande och administrativ organisation för åkerierna. Sveriges Åkeriföretag har cirka åkeriföretag och lastbilscentraler som medlemmar. Deras verksamhet kan delas upp i olika typer av transporter. Nedan siffror bygger på uppgifter som medlemsföretagen själva rapporterat om sin verksamhet. Källa: Sveriges Åkeriföretag 21

22 Det är värt att notera att bygg- och anläggningstransporter är den enskilt största sektorn i åkerinäringen. 60 procent av företagen verksamma inom denna gren är enbilsåkerier. Denna sektor har en god lönsamhet men är också mycket konjunkturkänslig. En stor andel av byggoch anläggningstransporterna har offentlig sektor som kund - Trafikverket och kommunerna. Många åkerier är också sysselsatta inom fjärrtrafik som omfattar inrikes linjetrafik och internationella transporter. Närdistribution som omfattar styckegodstransporter, budförsändelser, post- och småpaket, är också en vanlig verksamhet. Transportmarknaden är inte en homogen marknad utan består av olika segment som fungerar separat med olika processer för köpare och säljare beroende på bransch och typ av gods som transporteras. Exempel på det är tanktransporter som är en starkt reglerad verksamhet med höga krav på säkerhet och utrustning på fordonen. Ett annat exempel är fjärrgods och distribution som domineras helt av flera stora speditörer. 7.2 TRANSPORTKÖPET I rapporten Godstransporter i Sverige (Trafikanalys 2012:7) nämns att det som främst styr valet av transport är godsets attribut. För många typer av transporter finns inga alternativ, medan det för andra finns en valmöjlighet. Vilken typ av transportlösning som väljs, avgörs vanligtvis genom att kraven på kvalitet ställs i relation till kostnaden. Vilka kvalitetskriterier som främst påverkar valet varierar mellan olika branscher, men även transportköparnas storlek spelar roll. Det går heller inte att utesluta att transportköparens värderingar och tidigare erfarenheter spelar stor roll för valet av transportlösning. När ett företag skall köpa en transporttjänst sker det ofta i en del av företagets organisation som inte tillhör kärnverksamheten, t.ex. genom en inköps- eller logistikfunktion. I riktigt stora företag förekommer att transportinköp görs genom egna bolag. I och med att transportköpet oftast inte är en del av ordinarie verksamhet så kan det leda till att det inte heller är så högt prioriterat. De personer som gör inköpen har mandat att förhandla om villkor, men mäts ofta efter hur de presterar ekonomiskt. Det leder till att pris och kvalitet är det som är viktigast när transporttjänsten ska utformas och miljöaspekter rankas av transportköparna i allmänhet lägre än pris- och kvalitetskriterierna. För att miljö ska rankas högre krävs enligt rapporten Godstransporter i Sverige att företaget/branschen även ser ett ytterligare värde med att ställa miljökrav, som exempelvis att det finns en betalningsvilja för miljövänligare transporter hos kunden. 7.3 TRANSPORTMARKNADENS UTVECKLING De senaste tio åren har transportmarknaden förändrats. Antalet aktörer har blivit färre och större och antalet åkerier har minskat med omkring 20 %. Den internationella konkurrensen är numera också mycket större. Transportprocessen har förändrats på så sätt att just-in-time idag blivit mycket viktigt och prioriterat och stora transportköpare har ofta centrala lager där deras leveranser utgår ifrån. Dessa förändringar har lett till att transportaffärer generellt blivit mer komplicerade och transportens kvalitet har större betydelse, särskilt för tillverkande industri. Själva affären görs idag med färre, men starkare säljare och även internationella säljare kan vara motpart. I Transportstyrelsens omvärldsrapport räknar man med att den stora utmaningen framöver är att hantera de miljöeffekter som transporterna medför och inte att skapa transportkedjor som klarar större volymer. Transportsektorns energianvändning och miljöbelastning kommer enligt denna rapport att öka fram till 2015, vilket sannolikt kommer att medföra krav på utveckling av miljöarbetet. En slutsats rapporten är också att den ökade efterfrågan på transporter kan medföra behov av nya ekonomiska styrmedel för att minska transporternas miljöpåverkan. 7.4 GODSFLÖDEN OCH OLIKA TYPER AV FORDON Enligt Trafikanalys statistik om godstransporter i Sverige, (från tidigare nämnd rapport och även från Godsflöden i Sverige, rapport 2012:8) transporterades under år 2010 totalt 584 miljoner ton gods. Av detta transporterades 64 procent inrikes och 36 procent i utrikestrafik. Av den godsmängd som under 2010 transporterades inom Sverige fraktades 86 procent med lastbil. Lastbilstransporterna av gods sker främst på korta sträckor, över hälften av mängden gods transporteras kortare än 50 km. Dessa transporter sker främst inom bygg- och anläggningssektorn. Endast 3 procent av godsmängden transporteras längre än 500 km. I dessa långa transporter utmärker sig varugrupperna livsmedel, drycker och tobak, styckgods 22

23 och samlastad gods samt varugruppen transportmedel (-utrustning) med vardera 14 procent av sina transporter längre än 500 km. Vid slutet av 2011 bestod den svenska fordonsparken av lastbilar i trafik. Av dessa var 85,3 procent registrerade som lätta lastbilar, dvs. fordon med en totalvikt maximerad till kg, och resterande 14,7 procent registrerade som tunga lastbilar, dvs cirka lastbilar. De lätta lastbilarna har sedan år 2000 till antalet ökat med 57 procent medan antalet tunga lastbilar under samma tidsperiod varit i stort sett konstant. Ökningen från år 2000 är ca 5 procent. Förändring av antal lätta och tunga lastbilar i trafik, åren Index (år 2000 = 100) Enligt aktuell fordonsstatistik från SCB och Trafikanalys i april i år minskade nyregistreringarna av lastbilar under mars 2013 med 13,7 procent totalt jämfört med mars 2012 (en minskning från 4534 st. till 3912 st.). Lätta lastbilar minskade med 12,0% och tunga lastbilar över 16 ton minskade med 35,7 %. Miljölastbilarna kan inte räknas i procent utan styckvis. Antalet nyregistrerade eldrivna lätta lastbilar uppgick till 12 st. i mars i 2013 jämfört med 2 st. i mars förra året. Jan-mars i år registrerades 49 st. eldrivna lätta lastbilar jämfört med 4 st. samma period förra året. Enligt en sammanställning av Göteborgs Stad var antalet miljölastbilar våren 2009 totalt i Sverige drygt 500 fordon och av dessa var merparten renhållningsbilar med gasdrift. 7.5 LOGISTIKPLANERING För att minska och effektivisera transporter lokalt pågår mycket forskning och projekt aktiviteter gällande logistik och citydistribution. Skall godset samlastas innan det skickas in till stadens centrala delar? Skall distribution av godset ske på natten för att inte bidra till trängsel under morgonrusning? Klarar sig affärer med en leverans om dagen, eller skall varje leverantör köra 23

24 till respektive butik med egna varor. Hur styrs entreprenader? För att skapa effektiva logistiksystem i städer behövs system som omfattar offentliga och privata aktörer och gäller både långsiktiga infrastrukturfrågor såväl som mer kortsiktiga marknadsfrågor. För att visa hur frågeställningarna hanteras har Chalmers utvecklat en principskiss över processen att genomföra aktiviteter för att hantera citydistribution 8. Bild. Problemställning gällande citytransporter. Processen från identifikation av problem till genomförda slutgiltiga aktiviteter. Ovanstående bild visar att om miljöfordon tydligt och bestående skall komma med i logistikprojekten måste miljöaspekterna finnas med tidigt redan på planeringsstadiet så att problem och mål definieras för att framöver i processen identifiera behovet av tunga miljöfordon tillsammans med allmänna mål om effektivisering av logistikupplägg. 8 Lindholm, M. (2012). How local authority decision makers address freight transport. Procedia - Social and Behavioral Sciences 39,

25 8 STYRMEDEL I TRANSPORTSEKTORN Kapitlet omfattar läge och förutsättningarna gällande styrmedel för tunga miljöfordon nationellt, regionalt och lokalt. 8.1 STYRMEDEL I TRANSPORTSEKTORN NATIONELLT Inom ramen för detta arbete konstateras att styrmedel för att stimulera alternativa bränslen och drivlinor inom godstransportsektorn inte är eller har varit prioriterat. Godstransporter i sig är inte lika politiskt eller publikt fokuserade som persontransporter och den allmänna kunskapsnivån är lägre för godstransporter än för personbilar och persontransporter. På nationell nivå är frågan om att varje trafikslag skall bära sina egna kostnader politiskt fokuserad tillsammans med en önskan om att flytta över transporter från flyg och väg till sjöfart och järnväg. Om respektive transportslag skall ta sina egna externa kostnader kan det noteras att varken godstransporter på järnväg eller väg täcker sina egna kostnader idag. Enligt Trafikverkets rapport om styrmedel (Styrmedel för ett effektivare transportsystem) är internaliserad kostnad för godstransporter på väg mellan % beroende på typ av transport och fordonskonfiguration. Att varje trafikslag skall bära sina egna kostnader driver inte specifikt mot miljöfordon, tvärtom kan det politiska fokus som finns på att varje trafikslag skall bära sina kostnader göra att system för att premiera tunga miljöfordon upplevas som en komplicerande faktor som man inte vill utveckla specifikt. Ett verktyg som diskuteras i Sverige gällande vägtransporter är att övergå från tidsstyrda avgifter till en avståndsbaserad vägavgift (kilometerskatt). Detta följer i så fall den europeiska trenden och innebär att fordon som har renare emissioner betalar mindre kilometerskatt än äldre fordon med sämre avgasrening. Men avståndsbaserade vägavgifter stimulerar inte övergång tillförnybara bränslen och alternativa drivlinor såsom de ofta utformas eftersom man normalt differentierar utifrån lagstadgade emissionsnivåer, där CO 2 inte ingår som en parameter. Skall avståndsbaserade vägavgifter premiera alternativa bränslen och drivlinor måste avgifterna differentieras på bränsle/teknik istället för eller i kombination med emissioner. Luftkvalitetsfrågor styrs genom emissionslagstiftningen för fordon. Från årsskiftet måste alla nya fordon vara godkända för EURO VI. Denna nivå är enligt många så strikt avseende partiklar, kolmonooxid, kväveoxidutsläpp och kolväten att utsläppen anses vara på en hållbar nivå även för fossil diesel. Det finns inte mycket som talar för att ytterligare nya, hårdare emissionsklasser införs inom de närmaste åren. Däremot återstår utmaningarna att få ner utsläppen av klimatgaser. Det finns hos många aktörer en förhoppning att kunna använda elcertifikatsystemet som modell även för förnybara bränslen i transporter. Ecoplans bedömning är dock att vad man kan styra, hur man kan styra och vilka aktörer som behöver ingå ett system, gör att det skiljer sig så grundläggande från elcertifikatsystemet att det är bättre att utveckla system utan att använda elcertifikatsystemet som mall. Elcertifikatsystemet har varit komplext att utveckla och ett motsvarande system för bränslen kommer av vara än mer komplext. Några grundläggande skillnader är att elcertifikatsystemet har el som gemensam produkt och inte flertal bränslen, att användningen/tankning av bränslen görs i många olika länder och att tillgång på alternativbränslefordon och kundpreferenser är en del av ekvationen för biobränslen i transportsektorn. Upphandling av tjänster på nationell nivå som görs och som påverkar transportsektorn är främst upphandling av infrastrukturarbeten. Den största offentliga kunden är Trafikverket som upphandlar för att bygga nya järnvägar, vägar och annan infrastruktur. Trafikverket har tillsammans med städerna Stockholm, Göteborg och Malmö utvecklat miljökrav i entreprenader men kraven styr som tidigare nämnts inte mot tunga miljöfordon utan definierar bl.a. lägsta nivå gällande emissionsklasser. 25

26 8.2 STYRMEDEL I TRANSPORTSEKTORN - REGIONALT De styrmedel som region och landsting främst kan använda för att stimulera försäljning av miljölastbilar är egen upphandling. Egna tunga lastbilar upphandlas i liten omfattning, men transporter inom främst sjukvård, tvätt, hjälpmedel, etc. är omfattande och det förekommer helchartrade bilar som till 100 % kör med region/landsting som uppdragsgivare. Ett annat uppdrag på den regionala nivån är att bistå i infrastrukturplaneringen för trafikslagen och där kan regioner och länsstyrelser påverka. Processen drivs nationellt av Trafikverket med regeringen som uppdragsgivare. Huvudfokus är och har varit att se över investeringar gällande flyg, järnväg väg och sjöfart. Frågor gällande infrastruktur med tankställen för alternativbränslen har inte varit fokuserade i denna process hittills men med den kunskap respektive region har om förutsättningarna för infrastruktur ses regionerna som huvudspelare för att lyfta denna fråga inom infrastrukturplaneringen. Se Bilaga 1 för en djupare beskrivning av processen gällande infrastrukturplanering. 8.3 STYRMEDEL I TRANSPORTSEKTORN - LOKALT Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Trafikverket har i den gemensamma skriften Handbok för godstransporter i den goda staden 9 definierat vilka verktyg en kommun bör jobba med för att skapa pålitliga och hållbara godstransporter. I denna skrift konstateras att kommuner bara har juridiskt ansvar att hantera transportdispenser och transporter av farligt gods på det kommunala vägnätet. I övrigt finns inget som tvingar kommuner att hantera godstransportfrågor. Samtidigt finns det många anledningar för kommuner att verka för effektiva godstransporter, luftkvalitet, tillgänglighet, näringslivsfrågor m.m. och skriften definierar olika områden som kommunen bör hantera och måttsätta, se tabellen nedan. 9 Björn Hårdstedt, SKL Kommentus Media. (2011). Handbok för godstransporter i den goda staden - verktyg för pålitliga och hållbara transporter. SKL Kommentus Media. 26

27 Område vid inventering Kommunens verksamhet kring lastplatser Kommunens verksamhet kring transportsträckor Förhållanden kring stadens transportsträckor Delområde att följa upp (Mått) 1. Tillgänglighet för godstransporter beaktas i den kommunala planeringsprocessen? 2. Arbetssätt för kvalitetsklassning av lastplatser 3. Parkeringsövervakning av lastplatser 4. Handläggningstid för dispensärenden 5. Snöröjning 6. Uppdaterad tillgänglighetsinformation för godstransporter 7. Information om vägarbeten och dessas effekter 8. Konsekvenser för godstransporter vid införande av nya lokala trafikföreskrifter 9. Är existerande lokala trafikföreskrifter rationella? 10. Trängsel 11. Framkomlighetsbegränsningar 12. Transportföretagens miljöarbete Transportföretagens arbete med miljö och trafiksäkerhet 13. Transportföretagens arbete med trafiksäkerhet Tabell: Delområden att måttsätta och följa upp enligt skrift från Trafikverket och SKL För att stödja utvecklingen av tunga miljöfordon bedöms styrmedel runt området lastplatser (mått 1-3) samt frågorna gällande trafikföreskrifter och trängsel (mått 8-10) vara de områden som man främst skall jobba med. Av de europeiska styrmedlen gällande tillgång till city-zoner styrda med hjälp av tid, vikt, buller etc. så är det genom lokala trafikföreskrifter som man konstruerat sina styrmedelsystem. Lokala system för att stimulera tunga miljöfordon byggs ofta upp av en regel som begränsar tillgången till stadskärna, lastplats, eller motsvarande för att därefter ge undantag för specifika bränslen eller tekniker. En praktisk orsak att många system och krav refererar till emissionsklasser och inte till alternativbränslen eller energieffektivitet för tunga fordon är att definitioner av miljöfordon och att accepterade jämförande beräkningsmetoder för energieffektivitet/bränsleförbrukning saknas. Miljöfordonsdefinition för tunga fordon finns dock beslutad i Göteborg och Stockholm och utgör en grund för att utveckla lokala styrmedel för tunga transporter. I Göteborgs Stad har definitionen använts i upphandling av renhållningstjänster och den används även i ett bonussystem för fordon och arbetsmaskiner där de tunga fordon som uppfyller definitionen erhåller 100 SEK/fordonstimme. Upphandling som berör tunga miljöfordon i städer och kommuner omfattas av tre olika kategorier: Renhållningstjänster (del av Miljötransporter i Sveriges Åkeriföretags indelning) Entreprenader Varor till den egna verksamheten. För renhållningstjänster är staden dominerande kund och kan ställa hårda krav på miljöfordon. Samtliga fordon används uteslutande i verksamheten och därmed har man i upphandling stor möjlighet att påverka. Möjligheten att påverka entreprenadupphandlingar är generellt mindre än för renhållningstjänster eftersom man sällan helchartrar ett fordon, men ju större upphandlingen är ju större möjlighet finns att ställa krav på att transporterna skall utföras med miljöfordon. Idag bedömer Ecoplan att bristen på tillgängliga miljölastbilar för entreprenadarbeten vara en begränsande faktor. Enda kända tillgängliga modellen på marknaden är Volvos metandieselvariant på FMX som drivs av flytande fordonsgas. Göteborgs Stad - Trafikkontoret har sedan många år ett bonussystem i upphandlade arbeten som inkluderar tunga miljöfordon och arbetsmaskiner. Systemet hänvisar till stadens definitione av tunga miljöfordon och ger 100 Sek i bonus för varje timme fordonet används i entreprenaden. Generellt köper städer och kommuner in varor med transporten inkluderad. Allt fler kommuner skiljer dock transportköpet från köpet av varorna. Därmed kan hårdare krav ställas på transporterna eller bonussystem för miljöfordon erbjudas. 27

IncitaMEnt - styrmedel för tunga fordon

IncitaMEnt - styrmedel för tunga fordon IncitaMEnt - styrmedel för tunga fordon Ett projekt genomfört genom Innovatum AB Med finansiering av Business Region Göteborg Borås Energi och Miljö AB Fordonsgas Sverige AB Trollhättans Energi AB Volvo

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Styrmedel och stöd för fordonsgas

Styrmedel och stöd för fordonsgas Mats Håkansson Affärsutveckling AB Styrmedel och stöd för fordonsgas Vägledning och exempel Mats Håkansson Tel +46 40 49 65 00 Mobil +46 705 65 31 00 mh@affu.se www.affu.se Denna rapport är skriven med

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatneutrala godstransporter på väg INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Goda exempel -inom nätverket KNEG

Goda exempel -inom nätverket KNEG Goda exempel -inom nätverket KNEG Henrik Boding PostNord Logistics Örebro 2013.09.04 1 2 Det här är PostNord Logistics Nordens ledande logistikföretag Omsätter 13,4 mdr SEK och har 8 000 anställda (2012)

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik)

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik) GAME-dagen 14/9 2011 Västsvenska initiativ inom miljöteknikområdet Hållbara transporter (Grön logistik) Bernt Svensén Business Region Göteborg Innehåll Varför hållbara transporter? Förutsättningar & styrkor

Läs mer

Godsets hållbara resa Distribution till storstaden

Godsets hållbara resa Distribution till storstaden Godsets hållbara resa Distribution till storstaden Göteborg, 29 November 2012 Ulf Hammarberg, Environmental Affairs DHL Freight (Sweden) AB Sustainability Day Göteborg DHL Freight Sweden AB 29 nov 2012

Läs mer

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Innehållsförteckning Kort presentation av Västra Götalandsregionen Miljöarbetet i Västra Götalandsregionen Inköpsprocessen Miljökrav tunga transporter Rätt

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Det goda livet Presentation om Inköp Innehåll Västra Götalandsregionen Regionservice.... Inköp... Marknadsanalys... Miljökrav

Läs mer

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Biogasutbildning i Kalmar län

Biogasutbildning i Kalmar län Biogasutbildning i Kalmar län - Biogas i Sverige & Europa samt dess ekonomi 2010-01-21 Ola Rosén Grontmij 1 Biogas i Sverige & Europa samt dess ekonomi Agenda Aktuell statistik över biogas i Sverige Intresset

Läs mer

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare)

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare) För att nå målen i FFF Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare) Behov av nya åtgärder och styrmedel Vägtrafikens användning av fossil

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Folke Fritzson. Folke Fritzson Combustion System Scania CV AB

Folke Fritzson. Folke Fritzson Combustion System Scania CV AB 1 Folke Fritzson Hållbara transporter tillgängliga drivmedel 2 Ethanol < 90% Biodiesel < 70% FAME, RME, etc. Möjlig CO 2 -reduktion Biogas < 90% Stora möjligheter att minska CO 2 -utsläpp redan idag! Scania

Läs mer

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Huvudet - Index för måluppfyllelse Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse

Läs mer

TAKE CO 2 NTROL RIGHT HERE. RIGHT NOW.

TAKE CO 2 NTROL RIGHT HERE. RIGHT NOW. TAKE CO 2 NTROL RIGHT HERE. RIGHT NOW. Hållbara Transporter Utmaningen och Scanias mål Johan Améen Alternative fuels Regional Manager Sales, Trucks VATTEN LUFT Vad är egentligen ett ton CO 2? 10 m diameter

Läs mer

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Energianvändning (TWh) Minskande utsläpp från lastbilstrafiken Positivt Utsläppen

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Växjö 2014-03-28. Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel.

Växjö 2014-03-28. Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel. I fordonsunderlaget som baseras på personbilar och lätta lastbilar, ingår både kommuners och landstings filialer (förvaltningar) och bolag. Information om vilka bolag som finns har hämtats från SCB. På

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

TEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK

TEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK TEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK Länstrafiken Kronoberg 2015-10-08 HUR STÄLLER VI EFFEKTIVA MILJÖKRAV I UPPHANDLINGAR? Länstrafiken Kronoberg 2015-10-08

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Export Marknad Transporter

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Definition av tunga miljöfordon och riktlinjer för alternativa drivmedel

Definition av tunga miljöfordon och riktlinjer för alternativa drivmedel MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2008-013575-206 SID 1 (9) 2012-05-09 Handläggare: Lova André Nilsson Telefon: 08-508 28 940 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-05-22 p. 23 Definition

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade

Läs mer

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Mona Pettersson WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som

Läs mer

Kommunens roll. Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm. Clean Vehicles in Stockholm

Kommunens roll. Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm. Clean Vehicles in Stockholm Clean Vehicles in Stockholm Kommunens roll CLEAN VEHICLES IN STOCKHOLM ENVIRONMENT & HEALTH ADM www.miljobilar.stockholm.se Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm 170.000 miljöbilar 20 %! 95 200.000 % av

Läs mer

Volvo Personvagnar Var står vi gällande gasbilar?

Volvo Personvagnar Var står vi gällande gasbilar? Volvo Personvagnar Var står vi gällande gasbilar? Peter Algurén Produkt- och hlanseringschef Volvo Cars Sweden Page 1 Varför slutade vi med gasbilar 2007? Efterfrågan globalt på gasbilar i Volvos segment

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Transportmarknaden. Konsekvensen av ovanstående är att på lastbilen transporteras mestadels

Transportmarknaden. Konsekvensen av ovanstående är att på lastbilen transporteras mestadels 14 i Sverige På godstransportmarknaden i Sverige finns i huvudsak tre olika transportslag: - Lastbilstransporter - Järnvägstransporter - Sjöfartstransporter Respektive transportslags marknadsandel varierar

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål

Läs mer

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig

Läs mer

Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ. En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider

Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ. En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider Varför har Vattenfall och Stockholms stad tagit detta initiativ?

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region. Nicklas Hansson

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region. Nicklas Hansson GreCOR Green Corridor in the North Sea Region Nicklas Hansson White Paper 2011 & TEN-T Senast 2050: Ökade transporter och förbättrad rörlighet med 60 % utsläppsminskning som mål. Jämfört med 1990 års nivåer.

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Biogas behöver långsiktiga och hållbara spelregler. Helena Gyrulf Skellefteå, 29 april 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas behöver långsiktiga och hållbara spelregler. Helena Gyrulf Skellefteå, 29 april 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas behöver långsiktiga och hållbara spelregler Helena Gyrulf Skellefteå, 29 april 2014 helena.gyrulf@energigas.se Dagens presentation Biogasläget i Sverige idag Produktion och användning av biogas

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

PM OM KILOMETERSKATT. Helena Leander, ledamot i skatteutskottet Karin Svensson Smith, ledamot i trafikutskottet

PM OM KILOMETERSKATT. Helena Leander, ledamot i skatteutskottet Karin Svensson Smith, ledamot i trafikutskottet PM OM KILOMETERSKATT FÖRORD Drygt 40 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser kommer från transportsektorn, utrikes flyg och sjöfart inkluderat. En stor del av denna klimatpåverkan kommer från lastbiltrafiken.

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Energigaserna har en viktig roll i omställningen Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

2014-03- 14. Trafikkontoret. Avdelning Avfall. Nils Lundkvist. nils.lundkvist@stockholm.se 2014-03-14. Ett hållbart samhälle.

2014-03- 14. Trafikkontoret. Avdelning Avfall. Nils Lundkvist. nils.lundkvist@stockholm.se 2014-03-14. Ett hållbart samhälle. 2014-03- 14 Trafikkontoret Avdelning Avfall Nils Lundkvist nils.lundkvist@stockholm.se Capital of Scandinavia The Capital of Scandinavia Ett hållbart samhälle 2013-09-26 Sida 2 1 Insamling av hushållsavfall

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100) Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet

Läs mer

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets

Läs mer

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Gasernas utveckling Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders Mathiasson

Läs mer

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014 Gasmarknadens utveckling Anders Mathiasson 25 september 2014 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning och tillväxt 50 TWh förnybar gasproduktion till 2050

Läs mer

Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige

Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige Tobias Persson, Handläggare, Svenskt Gastekniskt Center Biogasproduktion i Sverige Statistik för biogasproduktion Tankstationer Statistik för tankstationer

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Gröna korridorer för gas i Europa

Gröna korridorer för gas i Europa Gröna korridorer för gas i Europa WP 3.31-2 Corridor of liquefied biomethane for road transports www.scandriaproject.eu Staffan Johannesson, Ecoplan, pua Trafikverket Smart transport av livsmedel på väg,

Läs mer

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat

Läs mer

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Heini-Marja Suvilehto (Hippu) Enheten för policystyrning 08-586 21 741 E-post: heini-marja.suvilehto@kkv.se

Läs mer

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Biogasens och naturgasens potential som drivmedel

Biogasens och naturgasens potential som drivmedel Biogasens och naturgasens potential som drivmedel Mattias Svensson Svenskt Gastekniskt Center Svenska luftvårdsföreningens seminarium 18 november 2008 Fordonsgasens potential som drivmedel Störst inhemsk

Läs mer

Växjö Tabell 1

Växjö Tabell 1 I fordonsunderlaget ingår både kommuners och landstings filialer och bolag. Information om vilka bolag som finns har hämtats från SCB. På www.miljofordonsdiagnos.se visas endast resultat för de organisationer

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till?

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Per Kågeson Almedalen 2014 Hur långt kan man hinna till 2030? 2013 var vägtrafikens utsläpp tillbaka på 1990 års nivå och låg ca 10 % under 2007 års toppnivå

Läs mer

Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn. Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014

Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn. Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014 Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014 Upplägg Bakgrund Inriktning Utgångsläget för energigaserna Vårt arbete Åtgärdspotentialer

Läs mer

Minskade utsläpp och ökad lönsamhet är det möjligt? Lars Mårtensson, Volvo Lastvagnar Örnsköldsvik, 2015-09-02 Klimatsmarta godstransporter i City

Minskade utsläpp och ökad lönsamhet är det möjligt? Lars Mårtensson, Volvo Lastvagnar Örnsköldsvik, 2015-09-02 Klimatsmarta godstransporter i City Minskade utsläpp och ökad lönsamhet är det möjligt? Lars Mårtensson, Volvo Lastvagnar Örnsköldsvik, 2015-09-02 Klimatsmarta godstransporter i City Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt

Läs mer

Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012

Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012 Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012 Handlingsplan för en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi - Elbranschens samlade röst Innehåll Målet Scenarier och

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se Lennart Östblom www.kommunanalys.se Arbetar med att samla in bearbeta analysera sammanställa presentera information om Sveriges kommuner och deras verksamhet Personbilar 2009 till 2013 Ökning 3,3 procent

Läs mer

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12 Rapport Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 14-08-12 Innehåll Genomförande 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Slutsatser 7 Resultat 9 Miljöaspekten viktig vid upphandling 10 Miljökrav i upphandling

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Chalmers Trafikverket Vart ska vi? mål för transportsektorn Användning av fossila bränslen jämfört

Läs mer

Clean Vehicles. 95.000 miljöfordon 10 %! Erfaringer frå Stockholm. 75 % av bensinstationerna!

Clean Vehicles. 95.000 miljöfordon 10 %! Erfaringer frå Stockholm. 75 % av bensinstationerna! Miljöbilar i Stockholm Erfaringer frå Stockholm Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm Berekraftig energiframtid, Ålesund 10. februar 2010 95.000 miljöfordon 10 %! 75 % av bensinstationerna! 10 % förnybart

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Riktlinjer för miljö- och trafiksäkerhetskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad

Riktlinjer för miljö- och trafiksäkerhetskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad 2011-06-29 Riktlinjer för miljö- och trafikskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad Syfte Syftet med riktlinjerna är att underlätta tillämpningen för de av kommunfullmäktige antagna miljömålen

Läs mer

Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0. Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad

Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0. Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0 Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad Kan klimatcertifikat för drivmedel styra mot en fossiloberoende fordonsflotta? För att uppnå

Läs mer

Full gas i Karlskoga Energigasernas utveckling. Anders Mathiasson Karlskoga, 14 juni 2013

Full gas i Karlskoga Energigasernas utveckling. Anders Mathiasson Karlskoga, 14 juni 2013 Full gas i Karlskoga Energigasernas utveckling Karlskoga, 14 juni 2013 Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Fordonsbränsle

Läs mer

Styrmedel för klimatanpassade fordon och drivmedel. Almedalen 2013

Styrmedel för klimatanpassade fordon och drivmedel. Almedalen 2013 Styrmedel för klimatanpassade fordon och drivmedel Almedalen 2013 Denna redovisning av utredningens preliminära funderingar bör inte tas som någon indikation på vad vi kommer att föreslå Vi förbehåller

Läs mer

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

Fakta om åkerinäringen

Fakta om åkerinäringen Fakta om åkerinäringen Fakta om Åkerinäringen 2013 I den här broschyren presenterar vi statistik om åkerinäringen. Sveriges Åkeriföretag är åkerinäringens branschorganisation. Organisationen representerar

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Miljöfordon. Fredrik Ohlsson Produktchef Norden

Miljöfordon. Fredrik Ohlsson Produktchef Norden Miljöfordon Fredrik Ohlsson Produktchef Norden Dettifoss 200 ton per sekund Dramatiskt ökande transport behov Lagstiftning, en kraftfull grön resurs PM (g/kwh) 0.36 Eu1 (1993) Existerande och planerad

Läs mer

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84) vårt datum 2014-05-19 vår Referens Per Everhill per.everhill@tekniska.se 013-20 83 08 N2014/743/E Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm Ert datum/your date Er referens/your reference Remissvar

Läs mer

Säkerhet och god ljudmiljö i det urbana stationssamhället. Presentation av förstudie 2015-03-27

Säkerhet och god ljudmiljö i det urbana stationssamhället. Presentation av förstudie 2015-03-27 Säkerhet och god ljudmiljö i det urbana stationssamhället Presentation av förstudie 2015-03-27 Förstudie Studien är en kartläggning av regelverk och aktörers roller. Förstudie Studien är en kartläggning

Läs mer

Fossilfria godstransporter idag och i morgon. Urban Wästljung Public and Environmental Affairs

Fossilfria godstransporter idag och i morgon. Urban Wästljung Public and Environmental Affairs Fossilfria godstransporter idag och i morgon Urban Wästljung Public and Environmental Affairs Tanktransportdagarna 2015 Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen

Läs mer