brottsoffer Mp föreslår ny sexbrottslag Hot mot vittnen kan förebyggas tidningen brottsofferjourernas riksförbund nr 4/2008 sidan 5 sidan 6

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "brottsoffer Mp föreslår ny sexbrottslag Hot mot vittnen kan förebyggas tidningen brottsofferjourernas riksförbund nr 4/2008 sidan 5 sidan 6"

Transkript

1 brottsoffer tidningen brottsofferjourernas riksförbund nr 4/2008 Mp föreslår ny sexbrottslag sidan 5 Hot mot vittnen kan förebyggas sidan 6 BOJ jubilerar Det är nu 20 år sedan Brottsofferjourernas Riksförbund bildades. Tidningen Brottsoffer firar med extra tjockt jubileumsnummer där vi både blickar tillbaka och försöker se framåt. lösnummerpris 30 kr årgång 15 tema Riksförbundet 20 år s 9-23

2 Tidningen Brottsoffer utges av Brottsofferjourernas Riksförbund tel Bondegatan 40 Box Stockholm Innehåll 2 Ordföranden har ordet Sverige är inte den rättsstat vi tror oss vara 3 Riksnytt Oviss framtid för BOJ-stöd via e-post 3 Ungdomsprojektet förlängt ett halvår 4 Aktuellt 4 Allt fler anmäler våldtäkt 5 Mp vill ändra sexbrottslagen 6 Ryktena och rädslan värre än riskerna 7 Fråga psykologen ansvarig utgivare Hans Klette tel redaktör Erika Nydahl tel (Ninna Mörner är tjänstledig under hösten 2008) grafisk form Erika Nydahl 8 Fråga juristen 8 Boktipset 9 Tema: Riksförbundet 20 år 10 Ur arkiven 12 Det var rena pionjärarbetet 13 Teori måste nu bli praktik 14 Jouren spelar en allt viktigare roll i Gävle 18 Med rätt kunskap kan vi hjälpa fler 19 Nu vet folk vad brottsofferjour är 20 Telefonen går ofta varm hos jourernas stand in 22 Vilken är BOJs största utmaning framöver? omslagsfoto Till vänster förbundssekreterare Per Svensson, den förste anställde på riksförbundets kansli, och i mitten Björn Lagerbäck, förbundsordförande under större delen av perioden Regionnytt 26 Så når du brottsofferjourerna 28 Sista sidan BOJs jubileum firas med fullmatat idéforum prenumeration helårsprenumeration 150 kr postgiro Tidningen Brottsoffer utkommer med fem nummer per år. Som medlem i en lokal jour får du tidningen gratis. Tänk på att uppdatera dina adressuppgifter! tidningen brottsoffer 1/2006 annonser tel / / fax / / tryck Tidningen Brottsoffer ges ut med stöd av Spifab, Weinco Grafiska AB, Malmö issn x, upplaga ex Tidningen är tryckt på miljövänligt papper. Redaktionen ansvarar ej för insänt ej beställt material. Citera oss gärna, men ange källan. Brottsofferjourernas Riksförbund, BOJ, är en ideell organisation som ger stöd till brottsoffer, deras anhöriga och vittnen. Varje år ger BOJ stöd till cirka brottsdrabbade personer. Det finns idag drygt 100 lokala brottsofferjourer som kan erbjuda emotionellt stöd och praktisk vägledning. Jourernas stödpersoner har avgett tystnadslöfte och ger stöd så länge brottsoffren behöver. BOJ har även organiserat vittnesstöd vid de flesta tingsrätter. All hjälp är kostnadsfri och såväl stödpersoner som vittnesstöd har utbildning för sina uppgifter. Brottsdrabbades rättigheter vår utmaning

3 Ordföranden har ordet förbundsordförande hans klette Sverige är inte den rättsstat vi tror oss vara Mycket har blivit bättre under de 20 år som Brottsofferjourernas Riksförbund arbetat för bra bemötande och behandling av brottsoffer. Men det svenska rättsväsendet dras fortfarande med stora brister. BOJs förbundsordförande Hans Klette pekar här på några områden som behöver förbättras. I rättsstaten och välfärdsstaten Sverige utgör värdena demokrati-deltagande, frihet, rättvisa, jämlikhet, solidaritet och trygghet tillsammans med de grundläggande mänskliga rättigheterna grunden för statens samhällsbyggande. Det är också grunden för brottsofferrörelsens arbete. Under de senaste åren har omkring fyra procent av statsbudgeten tilldelats politikerområdet rättsväsendet, en låg andel jämfört med andra europeiska länder. Målet för rättsväsendet är den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet och målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka tryggheten med medborgarnas intresse i centrum. Sverige lever inte upp till dessa mål på ett sådant sätt som tillfredsställer berättigade krav för medborgarna. Rättsväsendets ekonomiska och personella resurser måste därför öka väsentligt om vi vill vara den rättsstat vi tror oss vara. Följande brister kan framhållas: Försenad rättvisa Europakonventionens artikel 6 om rättvis rättegång inom skälig tid tillfredsställs inte idag på grund av bristande kvantitativa och kvalitativa resurser, vilka medför alltför långa handläggningstider, att mål blir liggande och så småningom läggs ner, ofta i brist på utredningspersonal, som ofta också fordrar specialkompetens. Allmänheten upplever allt oftare försenad rättvisa som förnekad rättvisa. Brottmål tar ofta flera år att handlägga och ju längre tiden går desto sämre blir bevisningen. Att slutligt fastställa skadestånd och brottsskadeersättning tar ännu mycket längre tid, något som brottsoffren upplever som ytterst kränkande. Låg uppklaringsprocent Anmälningsbenägenheten och uppklaringsprocenten beträffande brott är mycket låg. Enligt Brottsförebyggande rådets Nationella trygghetsundersökningen för 2007 anmälde allmänheten endast omkring hälften av alla egendomsbrott och en fjärdedel av brotten mot person främst på grund av att det tar för lång tid att utreda och det händer ändå inget. Uppklaringsprocenten varierar vid olika brott, men är i genomsnitt 15 procent, vid våldsbrott cirka 10 procent. Endast några enstaka procent av de faktiska brotten handläggs alltså av domstolen. Förtroendet sjunker Allmänhetens förtroende för rättsväsendet sjunker och är för brottsoffrens del mycket lågt, då de anser att deras rättigheter inte tillvaratas tillräckligt, främst under förundersökningsstadiet, där rätten till brottsskadeersättning ofta går förlorad. Ta med brottsofferperspektivet Saklighet i rättstillämpningen betonas i Regeringsformen 1:9, vilket betyder att besluten måste grundas på tillförlitliga och giltiga kunskaper på aktuellt sakområde. Polis, åklagare och domare måste ha beteendevetenskapliga och samhällsvetenskapliga grundkunskaper samt närmare kunskaper om brottsofferperspektivet för att uppfylla kravet på saklighet. Beakta barnets bästa Barnperspektivet (eller barn som brottsoffer, men också i den dubbla rollen som både offer och förövare) är speciellt viktigt i brottmålsprocessen. Här märks förutom brottsofferjourernas och kvinnojourernas arbete Stödcentrum för unga brottsoffer och numera också Stödcentrum för unga brottslingar, Rädda Barnen och BRIS samt naturligtvis också socialtjänsten. Barnahus har medfört stora förbättringar i utredningsförfarandet. För att barnets bästa ska bli verklighet måste ytterligare reformer införas såsom inkorporering av FNs barnkonvention som svensk lag, inrättandet av ett Riksbarncentrum samt på sikt en svensk Barnbalk. Utveckla samarbetet Samarbete mellan brottsförebyggande arbete och brottsofferstödjande arbete måste utvecklas båda lokalt, regionalt och nationellt, speciellt vad gäller upprepad utsatthet för brott. Allmänhet upplever allt oftare försenad rättvisa som förekad rättvisa. Brottmål tar ofta flera år att handlägga och ju längre tiden går desto sämre blir bevisningen. Motverka mobbning Ett nationellt antimobbningsprogram av norsk och finsk modell måste införas, vilket också skulle medverka till att 2 tidningen brottsoffer 4/2008

4 Riksnytt Oviss framtid för BOJ-stöd via e-post unga brottslingar inte utvecklas till äldre vanekriminella. Använd kunskap för att förebygga Kunskapen om att tidig upptäckt av avvikande beteende och tidiga hjälpåtgärder är effektiva för att förebygga brott måste utnyttjas. Effektivare BOJ Brottsofferjourernas organisation måste effektiviseras. Den regionala organisationen måste omfatta alla länen och är speciellt viktig för vidareutbildning av brottsofferstödjare. De lokala brottsofferjourernas minimikrav måste uppfyllas speciellt vad gäller visst krav på kompetens, tillgänglighet och inlämnande av statistik det senare är livsviktigt för att visa vårt berättigande och att få resurser för vårt vidare arbete. Tydligare om medling Medlingslagen måste vidareutredas beträffande kopplingen mellan medling och straffprocess. I Rättegångsbalken, RB, och Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, LUL, ska framgå vilka ärenden som ska gå till medling och hur återkopplingen till straffprocessen ska ske. Brottsbalken måste innehålla regler om hur domstolarna ska ta hänsyn till genomförd medlingsverksamhet vid straffmätning och påföljdsval. BOJs satsning att ge stöd åt brottsoffer som tar kontakt via e-post slog väl ut. Antalet frågor ökade stadigt och man lyckades nå nya målgrupper. Ändå läggs verksamheten på is. Orsaken är brist på pengar. Brottsoffersvar på Nätet kunde sjösättas tack vare ett startbidrag från Brottsoffermyndigheten, men några medel för att fortsätta verksamheten har inte beviljats. Projektet var igång i ett halvår och under den tiden har Mia Delin, som svarat på e-postfrågorna, sett ett tydligt behov av tjänsten. BOJ kommer därför att göra nya ansökningar om ekonomiskt stöd. Når nya målgrupper Vi får in väldigt mycket ärenden via e-post och det ökar stadigt. Så det är ett behov som finns, säger Mia Delin. Hon tillägger att BOJ dessutom lyckats nå åtminstone två nya grupper av människor tack vare e-posttjänsten. En grupp är de som aldrig skulle ha hört av sig annars för att de helt enkelt inte mäktar med att lyfta luren, ringa och prata med någon. De har nämnt det i sina e-postmeddelanden, så man ser att det fanns bara det här alternativet för dem i dagsläget, berättar Mia Delin. Den andra gruppen är de som är så upptagna dagtid att de har svårt att gå ifrån för att ringa ett privat samtal. Man ser att de har skickat ett snabbt mejl från jobbet. Så vi har absolut nått nya målgrupper, personer vi inte hade fått kontakt med annars. Mia Delin berättar att BOJ jämfört sig med andra liknande organisationer som ger e-postsvar, som kvinnojourer. De har avsatt ganska mycket resurser för att klara av det här och då ligger vi redan idag fast de har hållit på med det i flera år på en högre nivå när det gäller inkommande frågor än vad de gör. Och vi har inga resurser alls. Kräver tid och koncentration Mia Delin påpekar att det krävs tid och koncentration för att ge e-poststöd av kvalitet, för att det ska bli rätt. Det är ingenting man gör mellan två telefonsamtal. Man måste fundera på vad man svarar både en, två och tre gånger. I ett e-postsamtal ges ingen vägledning i form av kroppspråk eller ens tonfall. Det är faktiskt mer avancerat än att svara i telefon. Där kan jag ändå få en känsla av hur personen mår och vad hon eller han tycker, säger Mia Delin. E-postsamtal kan alltså inte skötas bara på en höft. Därför måste vi lägga ner när vi inte får pengar till det hur gärna vi än skulle vilja fortsätta. erika nydahl Snabbare skadestånd Utredning om möjlighet att tidigare betala skadestånd och brottsskadeersättning måste göras. Fler röster om BOJs framtida utmaningar på sidorna Ungdomsprojektet förlängt ett halvår BOJs treåriga projekt Stöd till unga brottsoffer samhet. Jourer som är extra intresserade av att och vittnen en mänsklig rättighet har förlängts. Ytterligare ett halvår läggs till och nytt av unga volontärer, kan vara med i ett nätverk. arbeta med unga brottsoffer och rekrytering slutdatum är februari Projektledaren Elin Första nätverksträffen hålls i januari Jägervall har dock slutat. Nästa år lanseras också en särskild hemsida för I slutet av oktober hålls en konferens för unga unga som behöver BOJs stöd. Det finns foldrar volontärer från hela landet. Syftet är att låta riktade till tonåringar att beställa från Designstore och boken Unga brottsoffer & vittnen dem träffas, utbyta erfarenheter och bli stärkta i sitt engagemang i brottsofferjourernas verk- kan beställas från riksförbundets kansli. tidningen brottsoffer 4/2008 3

5 Aktuellt Typ av brott avgör om vi anmäler Drygt hälften av alla egendomsbrott anmäls, men bara en fjärdedel av våldsbrotten. Vad är det som avgör om brottsoffer väljer att göra polisanmälan eller inte? Brottsförebyggande rådet har analyserat svar från personer som ingår i Nationella trygghetsundersökningen, NTU. Analysen visar att det inte är vårt förtroende för rättsväsendet som avgör om vi anmäler. Inte heller vilket kön vi har, vilken samhällsklass vi tillhör eller var vi bor. Det som avgör är istället vilken typ av brott vi har utsatts för. Vålds- och sexualbrott anmäls mycket mer sällan än andra brott. Men framförallt handlar det om vissa omständigheter kring brottet. Det är mycket vanligare att brottsoffer anmäler grova brott än lindriga. Det är också mycket vanligare att anmäla exempelvis misshandelsbrott när gärningspersonen är okänd för brottsoffret än när de har någon typ av relation sedan tidigare. /EN Hot och våld på jobbet drabbar mest kvinnor Nästan var tionde allvarligt olycksfall i arbetet hör ihop med hot och våld. Och det drabbar fler kvinnor än män. Det är den näst vanligaste skadeorsaken för kvinnor. Utsatta yrkesgrupper är poliser, socialarbetare, butiksanställda och bankpersonal. /EN Brottsoffer bedömer polisen Den som polisanmäler vissa brott efter 19 oktober kan få frågan om att delta i en brottsofferundersökning. Själva undersökningen genomförs efter sommaren 2009 och syftet är att ta reda på hur nöjda brottsoffer är med polisens bemötande och vad som kan bli bättre. Det är den första nationella brottsofferundersökning polisen gör. Den ska omfatta brottsoffer och resultaten analyseras av Statistiska centralbyrån. Redovisningen sker både för hela landet och länsvis. /EN Allt fler anmäler våldtäkt Allt fler våldtäkter anmäls. Det gäller främst fall där förövaren är okänd, men det anmäls också fler våldtäkter där våldsinslaget varit mindre grovt. Åtalen ökar däremot inte i samma omfattning. De senaste tio åren har våldtäkterna i anmälningsstatistiken fördubblats. Förra året anmäldes drygt våldtäkter mot personer över 15 år. Brottsförebyggande rådet, Brå, har undersökt vad som ligger bakom ökningen och sett att fler typer av våldtäkter kommer till polisens kännedom. Bland annat anmäls allt fler mindre grova våldtäkter nu än tidigare. Men framför allt anmäls fler våldtäkter där parterna inte står varandra nära. Ytliga bekanta en riskfaktor Andelen våldtäkter där förövare och offer är ytligt bekanta med varandra eller inte känner varandra alls har ökat med tio procent mellan år 1995 och Brås utredare Klara Hradilova Selin tror på flera förklaringar. Fler våldtäkter har synliggjorts, men människor har också skaffat sig nya vanor. Mera krogliv och fler dejtingsajter på Internet har gjort det lättare att knyta kontakter, säger hon. Brås kartläggning visar också att det anmäls allt fler våldtäkter med mer än en gärningsperson. Det behöver inte vara fråga om en gruppvåldtäkt utan kan röra sig om flera olika övergrepp under en och samma kväll. Det kan ha skett under en fest och det drabbar ofta yngre personer Brå synar grovt våld i skolan Hur vanligt är det med grövre våld i skolan? Och vad gör skolorna för att förebygga våld? Det ska nu Brottsförebyggande rådet, Brå, undersöka. Uppdraget kommer från regeringen och syftet är att öka kunskapen om grövre våld i skolmiljö och att stärka som inte sällan är berusade. Att fler mindre grova våldtäkter anmäls, det tror Klara Hradilova Selin delvis kan förklaras med en ny sexualbrottslag år Den innebar bland annat att fler händelser nu bedöms som våldtäkt. Men fler anmälningar leder inte automatiskt till fler åtal. Åtalsfrekvensen har snarare sjunkit, menar Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt (se sidan 5). Trots att anmälningarna har ökat håller sig antalet åtal på ungefär samma nivå, åtal per år. /EN Rapporten Våldtäkt mot personer 15 år eller äldre kan laddas ner på Anmälningarna ökar inte åtalen 3500 våldtäkter anmäldes år Det innebär en fördubbling under den senaste tioårsperioden. Mest ökar våldtäkterna där förövare och offer känner varandra ytligt eller inte alls. Våldtäkter inom nära relation har minskat. Våldtäkter med fler gärningsmän har ökat. Här är offret ofta en ung person som oftare också är berusad. Överfallsvåldtäkterna har minskat. Det är också färre som utsätts för våld, hot eller som skadas i och med en våldtäkt samtidigt som fler söker vård procent av anmälningarna går till åtal, d v s nio av tio når aldrig domstol. det förebyggande arbetet. I september och oktober ska Brå intervjua lärare, kamratstödjare, skolsköterskor, rektorer och andra som är verksamma i högstadie- och gymnasieskolor. Intervjuerna görs runt om i landet. Uppdraget redovisas våren 2009, då det också kommer en rapport. /EN 4 4 tidningen brottsoffer 4/2008

6 foto erika nydahl Aktuellt Dagens lagstiftning lever varken upp till vår syn på sex eller till Europakonventionen, säger Madeleine Leijonhufvud, som utrett möjligheten till ny sexualbrottslag på uppdrag av Miljöpartiet. Mp vill ändra sexbrottslagen Den som vill ha sex har ett ansvar att försäkra sig om att båda parter deltar frivilligt. Annars bör det vara fråga om ett sexualbrott. Det är kärnan i det förslag till ny lagtext som tagits fram för Miljöpartiets räkning. Fokus flyttas alltså från brottsoffrets beteende till gärningsmannens. Den reform av sexualbrottslagen som kom 2005 var inte tillräcklig. Det anser Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson. Det måste vara så att en kvinnas nej är ett nej. Problemet med dagens lagstiftning är att den täcker inte det. Därför tillsatte partiet en egen utredning. Professor emerita Madeleine Leijonhufvud fick i uppdrag att undersöka hur nuvarande luckor kunde täppas till. Resultatet blev ett förslag till ny lagtext som i grova drag går ut på att sex ska vara frivilligt. Det ska inte krävas våld eller hot för att det ska vara ett sexualbrott däremot för att det ska klassas som våldtäkt. Madeleine Leijonhufvud har gjort flera statliga ensamutredningar och säger sig ha gått tillväga på samma sätt nu. Men den så kallade Samtyckesutredningen är inget regeringsuppdrag och frågan är vilket genomslag den kommer att få. Det ska bli spännande att se hur mycket prestige regeringen lägger i att det ska vara ett SOU-nummer på en utredning, säger Peter Eriksson. Han anser att det är hög tid att ändra lagen och vill inte invänta regeringens egen utredning, som ska vara klar i slutet av oktober Och frågan är om Sverige kan vänta med en lagändring. Europadomstolens praxis är nu att bristande samtycke avgör om våldtäkt föreligger, säger Madeleine Leijonhufvud. Svensk sexualbrottslag måste alltså ta hänsyn till begreppet samtycke eftersom vi har förbundit oss att leva upp till Europakonventionen. Och konventionen kräver att samtliga EU-länder kriminaliserar varje sexuell handling som sker mot någon som inte samtycker till den. /EN Förslag till ny lag Sex mot någon som inte deltar frivilligt är sexualbrott. Brottet rubriceras sexuellt utnyttjande. Misshandel eller hot som medel för att få sex bedöms som olaga tvång och misshandel. Det gör också misshandel som är en effekt av den sexuella handlingen. Sex med våld/hot rubriceras våldtäkt. Ungdomsstyrelsen undersöker ungas utsatthet på Nätet Ungdomsstyrelsen ska nu undersöka sexuell exploatering av barn och unga på Internet. Första steget blir en studie om ungdomars attityder och erfarenheter. Brottsförebyggande rådet har redan visat att 30 procent av landets niondeklassare varit med om någon form av sexuell kontakt från en obekant person. Det är vanligare att flickor utsätts, bland dem var siffran 48 procent. Nästa steg är att ta fram ett metodmaterial för förebyggande arbete till lärare och andra som möter unga. Sedan följer utbildningar riktade till personal i vidare bemärkelse. Rapporten lämnas till regeringen 15 september /EN Socialtjänsten bör markera mot barn som begår brott Det blir sällan något samtal med polis eller socialtjänst för barn under 15 år som polisanmäls för mindre allvarliga brott. Vill samhället i större utsträckning göra en markering bör det ansvaret ligga på socialtjänsten. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet, Brå, i en ny rapport. Brå anser också att det behövs tydligare lagstiftning om ansvaret. Det finns dock inga bevis för att samtalen gör att färre barn återfaller i brott. /EN Rapporten Barn som begår brott kan laddas ner på Rådgivning till unga på Nätet Sjukhusrådgivningen SVR AB utvecklar nu en nationell webbplats med information och råd om hälsa, sex och relationer. Det gör man med stöd från Socialstyrelsen och Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Unga (13-25 år) kan ställa anonyma frågor till personal på ungdomsmottagningarna och få ett personligt svar. Webbplatsen lanseras i slutet av året. Till dess kan man påverka innehållet på /NM tidningen brottsoffer 4/2008 Samtyckesutredningen med förslag till skydd för den sexuella integriteten kan beställas från 5

7 Aktuellt Ryktena och rädslan värre än riskerna Hot mot vittnen och brottsoffer blir allt vanligare. Men få hot om våld omsätts i verklighet. Och det går till viss del att förebygga den här typen av brott genom ökad kunskap riktad till vissa grupper. Det visar en rapport från Brå där bland annat BOJs erfarenheter tas tillvara. Brottsförebyggande rådet, Brå, har kartlagt fenomenet med hot mot brottsoffer och vittnen. Kartläggningen landade i en rapport där Brå har valt att ta ett brett grepp om problemet genom att kalla det otillåten påverkan. Här ingår trakasserier, hot, våld, skadegörelse och korruption där gärningspersonens syfte är att påverka en persons agerande till sin egen fördel. Det är vanligt att vittnen glömmer viktiga detaljer och ändrar sina utsagor. Under en fyraveckorsperiod förde landets åklagare dagbok som en del av kartläggningen. Under den tiden uppgav åtta procent att de antingen misstänkte eller var övertygade om att bevispersoner utsattes för otillåten påverkan. Rapporten tar även upp självcensur, d v s att man låter bli att medverka i rättsprocessen utan att ha utsatts för påtryckningar. Och det är ett ännu större problem än otillåten påverkan. Rykten om att det är farligt att vittna eller rädsla för vad som kan hända gör att många är rädda för att anmäla och vittna. Men rädslan för påtryckningar är större än risken för att faktiskt utsättas, menar utredaren Johanna Skinnari. Tre grupper av gärningsmän Undersökningen visar att otillåten påverkan är vanligast bland tre grupper av gärningspersoner: Ungdomsgäng, män som utövar relationsvåld och grupper som ägnar sig åt organiserad kriminell verksamhet. Gärningspersonen är nästan alltid en man och ofta är det samma man som utövade det första brottet, det s k grundbrottet. Den som utsätts för påtryckningarna har som regel en relation till gärningspersonen de går till exempel i samma skola. Den som utsätts är också ofta ett brottsoffer. Det är inte lika vanligt att vittnen utsätts för otillåten påverkan, inte heller att det direkt drabbar anhöriga. De flesta påtryckningar görs redan vid grundbrottet, det gäller särskilt vid våld i nära relation och vid ungdomsbrott. Ungdomsgänget kanske inte nöjer sig med att råna sitt offer utan avslutar med att skrämma honom eller henne ordentligt. Mest tomma hot Det finns ofta våld med vid det första brottstillfället. Ändå är det ovanligt att hot om mer våld omsätts i våldshandlingar. Den här bilden bekräftas av Pirkko Ramö, brottsofferassistent vid jouren i Huddinge-Botkyrka, söder om Stockholm. Hon är en av representanterna för det ideella Sverige som bidrar med sina erfarenheter i Brås rapport. Jag har jobbat med det här i tio år och inte råkat ut för att något vittne hamnat i konstigheter efteråt. Likafullt är konsekvenserna allvarliga. Påtryckningar av det här slaget försvårar bearbetningsprocessen för den som utsätts. Dessutom finns risk för att människor tar tillbaka sina utsagor av rädsla. Gärningspersonen går då fri och kan begå nya brott. Det får konsekvenser för rättsprocessen och i förlängningen för hela rättssystemet. Författarna till rapporten betonar dock att de inte ser någon risk för ett sådant scenario. Dels är otillåten påverkan inte ett stort problem sett till hela brottsligheten och dels menar man att myndigheters och ideella organisationers arbete mot otillåten påverkan är framgångsrikt. Dessutom står många vittnen fast vid sina utsagor trots att de är rädda. Det är svårt att förebygga den här typen av brott, men det går. En viktig åtgärd är att sprida kunskap. Det är till exempel inte så många unga som känner till att övergrepp i rättssak är ett brott med ett högt straffvärde för ungdomar ofta högre straffvärde än för själva grundbrottet. Pirkko Ramö säger att det är viktigt att vuxenvärlden reagerar mot de hot som riktas mot unga brottsoffer och vittnen. Unga gärningspersoner kan kläcka ur sig saker som jag ska mörda dig och liknande. Man ska ta udden av det där omgående och visa att det är inte acceptabelt, säger hon. Brås undersökning visar också att vittnen och brottsoffer har liten kunskap om rättsprocessen. Många är rädda och känner obehag inför den förestående rättegången. Det här kan förebyggas genom information om hur en rättsprocess går till och vad som sker i det egna ärendet. Delvis det arbete som BOJs vittnesstöd utför. Visar på vikten av jourer Flera av intervjupersonerna berättar hur betydelsefullt det har varit att få stöd från bland andra BOJs stödpersoner och vittnesstöd. Brå-rapporten är på så vis en bekräftelse av brottsofferjourens arbetsinsats. Den gör skillnad. Vi är värdefulla för domstolen. Rättssystemet behöver lugna och sansade vittnen. Många är nervösa och har en snedvriden bild av hur en rättegång går till. När vi berättat mer lugnar de ner sig och andas ut, säger Pirkko Ramö. Vittnen som får ett gott bemötande känner sig tryggare och blir därför mer välvilligt inställda till att vittna. De klarar också bättre av försvarsadvokaternas ibland ganska tuffa frågor, enligt Brå-rapporten. Södertörns tingsrätt är ganska stor, men vi har bra personliga kontakter. Det händer att vaktmästaren ser någon som sitter i lokalerna långt före vittnesmålet 6 tidningen brottsoffer 4/2008

8 fråga psykologen björn lagerbäck Aktuellt Rapport 2008:8 Otillåten påverkan mot brottsoffer och vittnen kan laddas ned från Brottsförebyggande rådets hemsida och som ser rädd ut. Då ringer han oss och vi kan göra en brandkårsutryckning. De flesta av vittnesstödens insatser är dock planerade. Södertörns tingsrätt upplyser vittnen om att jouren finns och hur man får kontakt och kan boka en tid. Här fungerar samverkan. Mer samverkan behövs Och bland de förebyggande förslagen i rapporten nämns även bättre samverkan mellan de aktörer som brottsoffer och vittnen kommer i kontakt med. Det rör naturligtvis polis, åklagare, socialtjänst och ideella krafter, men även försäkringsbolag och bostadsföretag kan vara aktuella. Det är till exempel viktigt att en kvinna som misshandlats av sin man slipper bo i samma område som sin plågoande. Här kan det vara bra att ha bostadsbolaget med i diskussionerna när mannen ska få en ny bostad och att polisen gör en tidig hot- och riskbedömning av situationen. Användbara uppgifter Pirkko Ramö tror att Huddinge-Botkyrka-jouren kommer att kunna använda uppgifterna i rapporten i kontakten med de egna kommunpolitikerna. Men även i andra sammanhang. När jag är ute och pratar med elever tillsammans med en stödperson, så får vi ofta frågor som om man vittnar ska de mörda mig ungefär vad ska jag göra? Då kan man säga att så farligt är det inte alla mina vittnen lever fortfarande. erika nydahl Var det rätt att polisanmäla pojkvännen? FRÅGA Vår 13-åriga dotter var tillsammans med en 20-åring. Vi polisanmälde honom på grund av åldersskillnaden. Men nu har vi träffat honom och undrar om vi gjorde fel när vi polisanmälde. Det kanske hade varit bättre att prata först? Nu vill hon inte veta av oss och är sur hela tiden. Hon säger att vi har förstört både hennes och hans liv. Att han aldrig kan bli kvitt anmälan. Gjorde vi fel? Hur gör vi nu? SVAR Ett enkelt och klart svar är ja, det var rätt att polisanmäla den 20-åriga pojkvännen eftersom han gjort sig skyldig till brottet våldtäkt av barn. Däremot borde det sätt ni själv förespråkar varit att föredra, det vill säga att samtala både med mannen och er dotter innan en polisanmälan gjordes. Ni kunde då också ha förklarat att även om er dotter hade samtyckt till samlag hade mannen trots detta begått en kriminell handling. Det är också viktigt att ni förklarar för er dotter att den som är ytterst ansvarig för att en polisanmälan har gjorts är den 20-årige mannen samt er dotters delaktighet i handlingen. Det kommer att påverka hur hon ser på ert handlande i framtiden. Oavsett om ni hade informerat om gällande lagstiftning vet jag av erfarenhet att brottet troligtvis hade begåtts. I ett läge där känslor tillåts dominera är förnuftet en förlorare! När en anmälan inkommit till polismyndigheten har de skyldighet att göra en utredning i ärendet. En försvårande omständighet i detta fall är att mannen, som jag förmodar, har varit medveten om er dotters ålder. Ska man jobba direkt efter ett rån? FRÅGA Jag blev rånad på mitt jobb. Det var inte så farligt. En man kom snabbt fram till kassan och sade att han ville ha alla pengarna för annars skulle han bli otrevlig. Ingen var där och jag bara langade över vad som fanns i kassan. Så sprang han därifrån. Det var overkligt. Nu har jag varit hemma från jobbet ett par dagar. Företagshälsan skrev ut sömnmedel och sade att jag så snabbt som möjligt skulle börja jobba för att bli av med rädslan. Men jag känner mig bara trött och olustig. SVAR Att så snabbt som det är möjligt återta vardagen är ett sätt att inte låta traumats konsekvenser ta över och bestämma hur framtiden ska bli. Det är också ett sätt att markera motstånd och en början till upprättelse. Känslan av trötthet och allmän olust är en naturlig reaktion hos många som utsatts för kriminella övergrepp. Den naturliga förklaringen är att dina psykiska resurser nu är upptagna med att bearbeta det som hänt. En väg tillbaka till din arbetsplats är att inledningsvis enbart besöka butiken utan att gå in. Därefter att gå till butiken som besökare, att under några timmar arbeta med exempelvis frukt och grönt och undvika att sitta i kassan. Din vistelse i butiken kan börja med några timmar och sedan successivt öka till den arbetsveckotid du hade före händelsen. I kombination med denna arbetsträning föreslår jag att du också får möjlighet att bearbeta dina upplevelser verbalt och känslomässigt. Du bör dessutom vara medveten om att rånet kan ha aktiverat tidigare obearbetade upplevelser. På kan man ladda ner informationsmaterial som visar hur omgivningen kan stötta anhöriga eller medarbetare som drabbats av brott av olika slag. tidningen brottsoffer 4/2008 Har du frågor till psykologen Björn Lagerbäck? Skicka dem till Alla frågor kan inte besvaras omedelbart. Vi tar oss friheten att korta ned de frågor vi får.

9 fråga juristen eva andersson 8 Kan min son får ersättning fast gärningsmannen går fri? FRÅGA Min son blev illa misshandlad, han har fortfarande men. Han pekade ut gärningsmannen, men denne fick alibi av sina föräldrar. Nu är gärningsmannen förklarad oskyldig och min son hade ingen försäkring. Har vi inga möjligheter att få ersättning? SVAR Jag beklagar det din son råkat ut för och kan förstå er frustration. Det framgår inte av ditt brev om det har varit rättegång eller om förundersökningen lagts ned i ärendet. Det kan gå att få brottskadeersättning från Brottsoffermyndigheten även om gärningsmannen är okänd. Förutsättningen för att få skadestånd är att man blivit utsatt för brott och skadats till följd av brottet. Det krävs också att man själv ansöker om ersättningen genom att fylla i en blankett och skicka den till Brottsoffermyndigheten. Bifoga så mycket material som möjligt så att myndigheten får en klar bild av alla omständigheter i ärendet och kan göra en korrekt bedömning av skadan. Om det finns en dom ska FRÅGA Vi bor granne med en kvinna som har förföljts av sin man. Först tyckte jag hon verkade lite konstig, men tänkte att hon kanske skulle må bättre på sikt. Han har besöksförbud. En dag stannade en skåpbil och bakdörrarna slogs upp och mannen drog in kvinnan i bilen. Jag såg allt och slog larm till polisen. Annars vet ingen hur det hade slutat. Jag har fått vittna och kvinnan är hemma igen. Nu är jag rädd för egen del. Mannen verkar ju komplett galen. Jag är rädd att han ska lurpassa och slå och hota mig också. SVAR Det var väldigt bra gjort av dig att kontakta polisen och anmäla händelsen. Alltför många är idag rädda för att lägga sig i och väljer att titta bort istället. Det är mycket viktigt för rättssäkerheten att folk vågar anmäla och att man ställer upp och vittnar om det man sett. ni bifoga den och om förundersökningen lagts ned ska ni bifoga beslutet från åklagaren. Bifoga även den dokumentation av skadorna som ni har och även uppgifter om eventuell sjukskrivning, inkomstuppgifter m m. Brottsoffermyndigheten prövar sedan er ansökan och kan därefter ge brottsskadeersättning om de anser att din son är berättigad till det. Man kan få ersättning för kränkning, sveda och värk, kostnader för läkarbesök, förlorad arbetsinkomst och även för stadigvarande men och lyte. Ansökningsblanketter finns att ladda hem på Brottoffermyndighetens hemsida, På hemsidan finns även annan information som kan vara intressant för dig och din son. Det går också bra att ringa till Brottsoffermyndigheten: Känner du dig osäker på hur du ska fylla i blanketten eller om du har andra frågor kan du alltid kontakta närmaste brottsofferjour. Rädd efter vittnesmålet vad ska jag göra? Är det så att du känner dig otrygg och rädd för gärningsmannen tycker jag att du ska kontakta polisen och berätta det. Tala om för dem att du har vittnat och att du känner dig rädd för vad som kan hända. Om det skulle vara så att den här mannen hotar dig på något sätt för att du vittnat mot honom i en rättegång är det ett brott i sig som kallas övergrepp i rättssak. Du ska då ringa polisen och göra en anmälan om detta. Straffet för övergrepp i rättssak beror på hur allvarlig gärningen bedöms vara. Bedöms det som ringa är straffet böter eller fängelse upp till sex månader och är det allvarligare kan det bli fängelse upp till fyra år. Bedöms det som grovt kan brottet ge fängelse mellan två och åtta år. Användbara böcker om samtal, stalkning & sex n Var går egentligen gränsen för vad som är okej sex? Operation Kvinnofrids kampanj okejsex.nu tog upp frågan till diskussion förra året och mängder med mejl strömmade in. Frågorna med svar publiceras nu i en pocketbok tillsammans med faktarutor om vad som gäller rent juridiskt. Med träffsäkra serieteckningar och ett brett grepp om problematiken lyckas man faktiskt ringa in svaret. De olika kapitlen rör bland annat könsroller, tjatsex, vad som är en våldtäkt, vad som är okej i en relation, hur mycket mamma och pappa kan bestämma över sina barns relationer, att bli utsatt av någon i familjen och hur man kan få hjälp efter sexuella övergrepp. Här finns bland annat en referens till BOJ. I kampanjen ingår mängder med informationsmaterial, som broschyren Sexuellt våld som vänder sig både till den som utsatts för våldtäkt och till den som ska ge stöd. n Allt fler drabbas av upprepade hot och trakasserier. På minerad mark beskriver fenomenet stalkning, ger exempel på verkliga fall och levererar konkreta råd. Här finns checklistor med åtgärder, instruktioner och handlingsplaner för att den som drabbats ska kunna ta tillbaka kontrollen över sitt eget liv. Författaren svarar också på frågorna: Vem stalkar? Varför? Och vem drabbas? n I Samtal med barn och unga delar författaren med sig av sina erfarenheter från arbetet vid organisationen BRIS, Barnens rätt i samhället. Tanken är att boken ska fungera som stöd för andra som möter barn och unga, som ett slags verktyg för samtal. Författarens funderingar varvas med autentiska samtal och mejl från barn som kontaktat BRIS. Samtal med barn och ungdomar. Erfarenheter från arbetet på BRIS av Petter Iwarsson, Gothia förlag På minerad mark. En handbok om stalkning av Agneta Syrén, SIS förlag 8Har du frågor till brottsofferjuristen Eva Andersson? Skicka dem till Okejsex.nu är både tidningen pocketbok brottsoffer och en 4/2008 Alla frågor kan inte besvaras omedelbart. Vi tar oss friheten att korta ned de frågor vi får. webbsajt, ingår i Operation Kvinnofrid boktipset

10 tema Riksförbundet 20 år 20 år med BOJ Den första ideella brottsofferjouren startades i Södertälje. I en skrubb i polishuset började man hjälpa människor utsatta för brott. Jouren fick snart efterföljare på fler orter i landet och respresentanter för Borås, Malmö, Sundsvall, Södertälje och Trelleborg tidningen brottsoffer 4/2008 bestämde sig för att bilda ett riksförbund hölls det första årsmötet. 9 t

11 Ur arkiven På riksförbundets kansli förvaras en låda med gamla foton. Tidningen Brottsoffer gjorde en djupdykning i skatten och se vad som vaskades fram. Det finns många människor som satsat tid och engagemang på brottsofferarbete. De flesta finns tyvärr inte med på det här uppslaget. Men de här fann vi! Till höger Per Svensson, den förste som anställdes av riksförbundet. Han fick titeln förbundssekreterare. Här håller han ett anförande på Brottsofferdagen Åtta år tidigare hade han startat den första ideella brottsofferjouren i landet, i Södertälje, tillsammans med Saara Beckman. Tyvärr finns inte längre Per Svensson bland oss. Ovan Elof Rörvall, Tidningen Brottsoffers första redaktör. Ovan till vänster Elisebeth Markström, Nyköping, ledamot i nuvarande styrelsen. Även engagerad i kvinnojoursarbete, bl a som initiativtagarna till bildandet av Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, SKR Till vänster ett utdrag ur rikskansliets kassabok från Idag skulle en månadsredovisning se lite annorlunda ut Brottsofferföreningarnas Riksförbund bildas av fem jourer. Drygt personer får hjälp av BOJ. 10 tidningen brottsoffer 4/2008

12 Jan Gahnold, BOJ Sandviken, numera Gästrike Västra. Riksförbundet år 1988 tema BOJ 20 år Den femte september bildas Brottsofferföreningarnas Riksförbund, BOJ. Syftet är att skapa en paraplyorganisation för de lokala jourerna. Man ska driva gemensamma frågor och utbyta erfarenheter med varandra. Fem jourer står bakom beslutet: Malmö, Trelleborg, Sundsvall och Södertälje. Borås är också med fast jouren ännu inte är igång. Förbundets första viktiga uppgift blir att verka för att fler jourer bildas runt om i landet. Man utvecklar också samverkan mellan jourerna och lyckas få till en samhällsdebatt om följderna av brott för dem som drabbats. Under det första året fick drygt personer hjälp av BOJ. Fakta om BOJ 2008 på sidan 17. Britt Rosén, ordförande för BOJ Karlskoga-Degerfors-Hälleforsnäs. Överst ordförande i BOJ Gotland, Inger Mattsson. Ovan till höger Torsten Jonsson, f d riksåklagare som gick med i BOJs styrelse för få ägna sig mer åt målsägande. Birger Gustinger var från 1999 och fram till förra valet vice ordförande i riksförbundet. Startade vittnesstödsverksamheten i Växjö Bakom honom anas Britta Bjelle, tidigare generaldirektör för Brottsoffermyndigheten. BOJs historia i korthet 1980 Brottsofferverksamhet startar i Malmö 1984 Första BOJ-föreningen bildas i Södertälje 1988 Brottsofferföreningarnas Riksförbund bildas av fem lokala jourer 1989 Namnbyte till Brottsofferjourernas Riksförbund 1989 Internationella Brottsofferdagen instiftas 1994 Tidningen Brottsoffer börjar sin utgivning 1995 Vittnesstödsverksamheten börjar ta form i Växjö 2002 Brottsofferjourernas Telefoncentral bildas 2003 Hemsidan lanseras 2004 Brottsofferjourernas Brottsofferpris delas ut för första gången 2007 Brottsofferjourernas Telefoncentral ger stöd på flera språk 2008 Brottsoffersvar på Nätet lanseras 2008 Det finns 106 aktiva jourer och 10 regioner inom BOJ som varje år hjälper cirka brottsdrabbade människor. tidningen brottsoffer 4/2008 Det finns 106 aktiva jourer och 10 regioner i landet som varje år hjälper cirka brottsdrabbade

13 tema Riksförbundet 20 år Idag har vi uppnått läpparnas bekännelse när det gäller brottsoffers rättigheter och behov. Nu gäller det att se till att det blir realitet också. Gärningsmannaperspektivet dominerar fortfarande rättstänkandet. Björn Lagerbäck, förbundsordförande (med kortare avbrott) Det var rena pionjärarbetet Förbundssekreteraren Per Svensson och jag hade varsin huvuduppgift. Han svarade för organisationsutvecklingen medan jag hade fokus på hur olika brottsoffer blev behandlade av rättssystemet och av omgivningen. Det säger Björn Lagerbäck som var BOJs förbundsordförande i stort sett från det att riksförbundets bildades och fram till 1995, då Hans Klette tog över. Björn är till yrket psykolog och har bland annat arbetat inom kriminalvården, med brottslingar. Men han har också haft många patienter som drabbats av brott. I samtal med brottsoffren gjorde han en upptäckt. Det var så uppenbart att de hade svårigheter som inte uppkommit på grund av själva brottet utan det handlade om sekundär traumatisering, alltså att de inte hade fått rätt bemötande och rätt behandling i förhållande till de behov de hade. Ett av BOJs mål blev därför att arbeta för bättre bemötande av brottsoffer. Björn Lagerbäck ser på uppbyggnadsskedet som den mest spännande perioden under brottsofferrörelsens framväxt. Han beskriver det som rena pionjärarbetet. Det handlade mycket om att få ett erkännande av brottsoffer i rättsprocessen och att få brottsoffrens situation i fokus i samhällsdebatten, berättar han. Vi uppvaktade ministrar och riksdagsledamöter och försökte få kommuner att engagera sig i de här sakerna. Det var stor tyngd på opinionsarbete. Och arbetet har burit frukt. Brottsoffer har hamnat i fokus för debatten kring rättsystemet och det tas mer hänsyn till brottsoffer och deras situation. De har en starkare ställning än tidigare, men det finns fortfarande brister. Gärningsmannaperspektivet dominerar svenskt rättstänkande. När Björn ombeds peka på den viktigaste landvinningen under hans ordförandeskap tvekar han inte: När Brottsoffermyndigheten bildades Något som han själv för övrigt arbetade hårt för. Men det återstår ännu att skapa en brottsofferombudsman. Det behövs en ombudsman att vända sig till när man inte får sin rätt tillgodosedd. Visst finns det oskyldigt dömda men det finns också många som inte får sin sak prövade. Vilka målgrupper hade BOJ i början? Då var det i första hand människor som utsatts för vardagsbrottslighet som egendomsbrott eller väskryckning. Det är en organisk framväxt och nya grupper av brottsoffer tillkommer. Det kräver allt mer av medarbetarna och man kan tänka sig att vi kan komma att utbilda lokala stödpersoner att handleda andra på jouren. De blir då lite som barfotaläkare Har det blivit som du tänkt? Det är en utvecklingsprocess utan slut. Det finns inget slutmål. Målet, eller ambitionen, att utveckla saker och ting flyttas ständigt framåt. Det viktigaste är att man gör landvinningar. Något du är riktigt nöjd med? Försäkringsbolagens så kallade krisförsäkring, som jag är pappa till. Björn fick gehör för förslaget 1989 på Skandia, där han då arbetade. Det blev en julklapp till alla kunder med affärsförsäkring: Tio timmars terapi om du råkat ut för brott. Andra försäkringsbolag hakade på. Om jag ska känna stolthet över något jag uträttat så är det över det här. Många människor har kunnat få terapi betald. Något som gjort dig besviken? Det kunde ha gått snabbare inom vissa områden. Det har gjorts framsteg för brottsoffer, men det har varit en lång och utdragen process och det finns grupper som ännu inte behandlas väl. erika nydahl 12 tidningen brottsoffer 4/2008

14 tema BOJ 20 år Teori måste nu bli praktik Vår viktigaste uppgift är fortfarande att se till att de rättigheter brottsoffer har genomförs i praktiken. De rättstillämpande myndigheterna måste utbildas och bli medvetna om hur de ska arbeta för detta. BOJ har satsat mer på barn och unga och att jourerna har fått en telefoncentral. Vi har blivit medvetna om att vi även måste jobba med anhöriga till brottsoffer och vittnen. Hotade vittnen är dessutom presumtiva brottsoffer. Det säger Hans Klette som har varit BOJs förbundsordförande sedan Han är noga med att föra fram att brottsoffers rättigheter är en fråga om mänskliga rättigheter. Han har jobbat med den inriktningen länge, även inom sitt yrke som jurist. En stipendieresa till Indien i ungdomen öppnade ögonen på honom. Då blev jag medveten om vad mänskliga rättigheter egentligen handlar om. Det blev så konkret. Före avresa hade han läst juridik. Hemma igen kompletterade han med kriminologi, rättssociologi och sociologi. I yrkeslivet har han hela tiden varvat teori med praktik. På det viset har jag blivit medveten om saker som många jurister inte märker, som vilka grundläggande värderingar de har när de fattar beslut. Det ger problem med sakligheten. Ett annat problem är att brottsoffer ännu inte har samma rättigheter som brottslingar. Det måste vi fortsätta att jobba med. Rättssystemet lever inte upp till sina intentioner, säger Hans och påpekar vikten av att även brottsofferrörelsen lever upp till sina intentioner. Att arbeta med minimikraven på våra jourer är fortfarande aktuellt, så att vi får tillräckligt antal utbildade och godkända stödpersoner, vittnesstöd och samordnare. Det behövs bland annat klara regler för samarbetet med polisen och ökad tillgänglighet. Det försöker vi leva upp till, men det har vi inte lyckats med överallt. Han nämner några områden som utvecklats under åren som gått, som att regioner har bildats inom förbundet, att Har det blivit som du tänkt? Delvis, men teorin är absolut inte genomförd i praktiken. Polisen har ännu inte insett att brottsofferperspektivet är lika viktigt som gärningsmannaperspektivet. Även om Rikspolisstyrelsen blivit mer medveten om detta och försökt få ut det till de 21 polismyndigheterna. Men de är fristående och kan själva välja vad de gör av det, säger Hans Klette och tillägger: Till och med i det sista betänkandet om framtidens polisutbildning har man missat att tillräckligt betona brottsofferperspektivet. Några viktiga landvinningar? Att man insett vikten av de internationella överenskommelserna och dess bindande kraft, framför allt Europakonventionen. Och att samarbetet mellan BOJ och Brottsoffermyndigheten går så bra beträffande brottsofferstöd och vittnesstöd. Några besvikelser? Vi inom brottsofferrörelsen har inte satsat tillräckligt mycket på det brottsförebyggande arbetet. Det är ju bland det viktigaste då får vi färre brottsoffer. Hans har bläddrat i gamla nummer av Tidningen Brottsoffer och kommit att läsa sitt Ordförande har ordet från Han konstaterar att förbundet i stort sett jobbar för samma sak idag som för tio år sedan: Att värna brottsoffers rättigheter i brottmålsprocessen. Men han är noga med påpeka att BOJ utvecklas. En av de viktigaste satsningarna för framtiden är våra olika arbetsgrupper, deras arbete och vad de kommer fram till. Brottsofferperspektivet bör föras in i undervisningen av framtidens socionomer, läkare och jurister. De rättstillämpande myndigheterna måste också utbildas. Hans Klette, förbundsordförande från och med år 1995 tidningen brottsoffer 4/

15 tema Riksförbundet 20 år Jouren spelar en allt viktigare roll i Gävle Vi ser allt yngre brottsoffer där det också är yngre förövare. Och med tillhyggen, alltså mycket knivar. Det har ökat med åren. Ordet butterfly-kniv får mig att rysa. Det är något de tydligen kan skicka efter på postorder Inte så långt blad, men det kan göra otroligt stor skada. Det säger Emma-Lena Wennerberg, en av två brottsofferassistenter vid brottsofferjouren i Gävle. Hennes iakttagelser stämmer med Brottsförebyggande rådets statistik. Brotten mot knivlagen ökar i antal. Emma-Lena vet vad hon talar om efter 16 år på jobbet. Arbetskamraten Agneta Wennman gör däremot sin allra första dag som assistent när Tidningen Brottsoffer kommer på besök. Men Agneta är inte ny i jouren. Hon har tidigare arbetat som vittnesstöd. Gävlejouren bildades 1988 och firar alltså 20 år precis som riksförbundet, berättar Emma-Lena Wennerberg, men återvänder snabbt till nutid. Det kommer en kille hit idag som blivit knivskuren. Vi har grov brottslighet i Gävle, det är så vardagen ser ut. Och det har blivit grövre och grövre under mina år, säger hon och berättar om stödkontakter till anhöriga och direkt drabbade av misshandel, incest och mord. Allt högre krav på jouren Det ställer högre krav på oss i jouren. Jag är med på fler möten hos polisen, som stöd till drabbade vid rekonstruktioner av mord och liknande. Stöd efter grova brott tar mer tid. Dessutom kommer det allt fler ärenden till oss. Men det leder också till ett tätare samarbete med polisen. Och samverkan är viktig, anser Emma-Lena Wennerberg och påpekar att allt fler andra aktörer räknar med jouren som en värdefull resurs. Vi har fått högre status. Jag tycker att det blev så i och med samverkansavtalet med kommunen. Nu är vi inbjudna till möten och kurser. Vi är en av dem. Förut var vi en förening som sökte föreningsbidrag. Nu är vi verkligen en samarbetspart. Gävlejouren var den första inom BOJ som slöt ett sådant avtal, år Jouren är också med i samverkansgruppen Frida, mot mäns våld mot kvinnor. Där ingår företrädare för olika vårdmottagningar, en kvinnojour, polisen, socialtjänsten, åklagarkammaren och en krismottagning för män. En annan typ av samarbete är att socialtjänsten erbjuder handledning till jourens anställda. Viktigt att synas Dagen innan intervjun görs har Emma- Lena Wennerberg varit på stormöte med anledning av en grov mordbrand. En restaurang tändes på. Ovanpå bodde det ganska mycket folk, många äldre. Under mötet fick lägenhetsinnehavarna information av sitt målsägandebiträde, av brottsofferjouren och av polisen. Även det en typ av samverkan som slagit väl ut. Stormötet uppmärksammades både av lokaltidningen och TV-nyheterna. Och Emma-Lena anser att det är bra för jouren att synas. Varje gång hon själv varit med i media märker hon av det på jobbet. Det ringer fler brottsoffer och fler som är intresserade av att bli stödpersoner. Och i Jouren fick högre status avtalet. Förut sågs vi so som sökte bidrag. Nu är arbetspart. Emma-Lena Wennerberg, assistent på brottsofferjouren i Gävle den värvningsprocessen behöver jouren all hjälp den kan få. Det har alltid varit jättesvårt att värva stödpersoner, men tack vare ett bra samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan har det nu blivit lite lättare. Studieförbundet har nämligen lagt in stödpersons- och vittnesstödsutbildningen i sitt kursprogram. Och det har gett resultat. Mejl bra sätt att nå unga Vilken typ av brott de hjälpsökande har utsatts för, det verkar gå i vågor. Emma- 14 tidningen brottsoffer 4/2008

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

MÅNADSBREV [september 2015] ORDFÖRANDEN HAR ORDET

MÅNADSBREV [september 2015] ORDFÖRANDEN HAR ORDET ORDFÖRANDEN HAR ORDET Här kommer det tredje kvartalsbrevet för 2015 Hoppas att alla har haft en bra (om än inte så varm) sommar. Nu går vi mot hösten även om den är försenad och det fortfarande är varmt

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Ersättning vid brott

Ersättning vid brott Ersättning vid brott SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING VARFÖR OLIKA BELOPP? ANSÖKAN KRÄNKNING SKADESTÅND KRÄNKNING KRÄNKNING SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSER- BROTTSSKADEERSÄTTNING SÄTTNING FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott

Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Som förlaga till denna skrift har vi fritt använt oss av broschyren Utsatt för brott? som

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Våld och hot i yrkeslivet

Våld och hot i yrkeslivet Våld och hot i yrkeslivet Inbjudan till en utbildningsdag för säkerhetsansvariga, beslutsfattare och medarbetare inom såväl privat som offentlig verksamhet Stockholm den 24 oktober 2012 En utbildningsdag

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar

Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar Det berör oss alla! Den här broschyren har vi tagit fram för till stöd för den som lever med våld eller hot eller som känner rädsla för hot och

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet.

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet. 2006-11-08 Brottsofferjourernas Riksförbunds remissvar angående betänkande Att ta ansvar för sina insatser Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor, SOU 2006:65 Brottsofferjourernas Riksförbund,

Läs mer

Bostadsinbrott. Försvåra för tjuven Tips när du inte är hemma Håll ögonen öppna Så polisanmäler du inbrott. www.polisen.

Bostadsinbrott. Försvåra för tjuven Tips när du inte är hemma Håll ögonen öppna Så polisanmäler du inbrott. www.polisen. Bostadsinbrott Försvåra för tjuven Tips när du inte är hemma Håll ögonen öppna Så polisanmäler du inbrott www.polisen.se/uppsala 114 14 På spår efter gärningsmannen Inbrott i bostaden är något som många

Läs mer

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm BROTT I NÄRA RELATIONER Illustration: Anders Worm Illustration: Anders Worm Inledning I Sverige lever vi utifrån FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. De slår fast att alla människor är födda

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag till Brottsofferjouren Uppsala-Knivsta-Håbo

Ansökan om verksamhetsbidrag till Brottsofferjouren Uppsala-Knivsta-Håbo Sidan 1 av 8 2015-02-05 UPPSALA-KNIVSTA-HÅBO Till Tierps kommun Kommunstyrelsen medborgarservice@tierp.se Till Älvkarleby kommun Utbildnings- och omsorgsnämnden kommun@alvkarleby.se Till Östhammars kommun

Läs mer

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp Att diskutera i din organisation Till dig som är ledare eller aktiv i styrelsen Det händer att barn och unga utsätts för sexuella kränkningar

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER En liten broschyr om vilken hjälp som går att få i Ljungby, Markaryd och Älmhult Det berör oss alla Är du kvinna, man, ungdom, barn som blir utsatt för någon form av våld av någon

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Caroline Szyber. Unga brottsoffer. 1 www.kristdemokraterna.se

Caroline Szyber. Unga brottsoffer. 1 www.kristdemokraterna.se Caroline Szyber Unga brottsoffer 1 www.kristdemokraterna.se Förord Ungdomar är statistiskt sett den mest brottsutsatta åldersgruppen. Ändå får inte brottsutsatta barn och unga alltid den hjälp från det

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

HON VAR JU MED PÅ DET ett handlingsprogram för rättsäkerhet gällande våldtäktsoffer

HON VAR JU MED PÅ DET ett handlingsprogram för rättsäkerhet gällande våldtäktsoffer HON VAR JU MED PÅ DET ett handlingsprogram för rättsäkerhet gällande våldtäktsoffer Miljöpartiet de Gröna Sidan 2 av 9 HON VAR JU MED PÅ DET I Sverige råder det idag brist på rättsäkerhet för våldtäktsoffer.

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden våren 2014

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden våren 2014 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden våren 2014 Att Trygga Sexuellt Utnyttjade, ATSU Eskilstuna Grundutbildning, våld i nära relationer Barnen Först (BF) Föreläsningar på

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Till dig som utsatts för brott

Till dig som utsatts för brott Till dig som utsatts för brott Reaktioner Målsägandebiträde Åtal Vittnesstöd Polisanmälan Förundersökning Stöd o Stödperson hjälp Rättegång Ideella organisationer Po Skadestånd Försäkringsersättning lisanmälan

Läs mer

Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet?

Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet? Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet? Inbjudan till en föreläsning och workshop för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten, ideella organisationer

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

Rättsväsendet Fakta i korthet

Rättsväsendet Fakta i korthet Polisen fick veta att jag har nedsatt hörsel när de ville ringa mig, så de sms:ar direkt istället, ibland via textförmedling och ibland via e-post. Kommunikationen fungerar utmärkt, men det är avgörande

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Enkät om kränkningar och hot mot journalister

Enkät om kränkningar och hot mot journalister Enkät om kränkningar och hot mot journalister Enkät om kränkningar och hot mot journalister 2013 Journalistförbundet genomför regelbundna enkätundersökningar bland sina medlemmar för att kartlägga förekomsten

Läs mer

Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet

Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet Senast ändrad 8 oktober 2013 Syftet med denna policy är att säkerställa en gemensam syn på kompetens och etik inom Brottsofferjourens

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

RÄTTEGÅNGEN - hur blir den?

RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? 1 Brottsoffermyndigheten Box 470 901 09 Umeå Brottsoffermyndigheten, Anna Wiberg och Monica Burman Grafisk design: Kombi Marketing AB, www.kombimarketing.se

Läs mer

Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015

Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015 Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015 Karin Torgny journalist kulturvetare + vårdarinna vård och

Läs mer

brottsoffer Alla får rätt till juridiskt biträde vid första förhör Det vet vi om brottsoffer med funktionshinder tidningen

brottsoffer Alla får rätt till juridiskt biträde vid första förhör Det vet vi om brottsoffer med funktionshinder tidningen brottsoffer tidningen brottsofferjourernas riksförbund nr 1/2008 Alla får rätt till juridiskt biträde vid första förhör sidan 4 Det vet vi om brottsoffer med funktionshinder sidan 6 Vittnets bästa vän

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Barn och unga som brottsoffer

Barn och unga som brottsoffer Barn och unga som brottsoffer POLIS BARNAHUS RÄTTEGÅNG BROTTSSKADEERSÄTTNING BARNKONVENTIONEN SOCIALTJÄNST ANMÄL STÖD OCH HJÄ POLIS BARNAHUS RÄTTEGÅNG BROTTSSKADEERSÄTTNIN STÖD OCH HJÄLP POLIS BARNAHUS

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Hösten 2012

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Hösten 2012 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Hösten 2012 Alla Kvinnors Hus, Stockholm Grund- och vidareutbildning för volontärer Alla Kvinnors Hus, Stockholm Informations- och utbildningssatsning

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Våren 2012

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Våren 2012 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Våren 2012 Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn, Göteborg Informationssatsning Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn, Göteborg Grundutbildning

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Tryggt eller otryggt i rättsväsendet

Tryggt eller otryggt i rättsväsendet Statistik Tryggt eller otryggt i rättsväsendet Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Vår undersökning visar att majoriteten av Juseks medlemmar

Läs mer

Annika Eriksson, Klara Hradilova Selin och Olle Westlund

Annika Eriksson, Klara Hradilova Selin och Olle Westlund Fördjupning Våld mot närstående VÅLD MOT NÄRSTÅENDE Annika Eriksson, Klara Hradilova Selin och Olle Westlund Sammanfattning I detta kapitel beskrivs omfattningen och utvecklingen av våld mot närstående

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Underlag till Jämställdhetsutredningen U 2014:06

Underlag till Jämställdhetsutredningen U 2014:06 Underlag till Jämställdhetsutredningen U 2014:06 Delmål 4: Mäns våld mot kvinnor Maria Eriksson, professor Mälardalens högskola Innehåll Mäns våld mot kvinnor och kroppslig integritet... 4 1 Våldet i siffror...

Läs mer

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 2 Äldre

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

det är ett BROTT bra att veta för dig som är ung

det är ett BROTT bra att veta för dig som är ung det är ett BROTT bra att veta för dig som är ung Vad är egentligen ett brott och hur vet man om man blivit utsatt? Är det OK att någon hotar en till livet i ett mail eller... Är mobbning ett brott? Har

Läs mer

POLICY OCH HANDLINGSPLAN MOT TRAKASSERIER. HSB Skåne

POLICY OCH HANDLINGSPLAN MOT TRAKASSERIER. HSB Skåne POLICY OCH HANDLINGSPLAN MOT TRAKASSERIER HSB Skåne 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Mål 3 2 Policy 3 3 Definition och exempel 3 4 Om du utsätts 5 5 Om du får kännedom 6 6 Handlingsplan för arbetsgivaren 6 7

Läs mer

GRÄNSÖVERSKRIDANDE STÖD

GRÄNSÖVERSKRIDANDE STÖD GRÄNSÖVERSKRIDANDE STÖD Språk, kultur och etnicitet i brottsofferstödet? Presentation av projekt Stöd på eget språk Brottsofferjourernas Riksförbund 2006-2009 Brottsofferjourernas Telefoncentral Projektmedel

Läs mer