Bilagor. 1 infrastrukturstrategi FÖR SYDÖSTRA SKÅNE

Transkript

1 Bilagor 1 infrastrukturstrategi FÖR SYDÖSTRA SKÅNE

2 Innehåll Bilaga 1 Statistik och bakgrundsmaterial Vägar s. 4 Järnväg s. 4 Kollektivtrafik s. 5 Cykelväg s. 8 Hamnar s. 9 It-infrastruktur s. 11 Biogas s. 11 Bilaga 2 Aktivitetslista för förverkligande av strategin Genomförande s. 13 Uppföljning och spridning s. 13 Samordning s. 13 Finansiering s. 14 Checklista s. 14 Bilaga 3 Extern finansiering Möjligheter till stöd via EU:s fonder och program s. 17 Möjligheter till extern finansiering utifrån teman s. 18 SÖSK = Sydöstra Skånes Samarbetskommitté, kommunalråd och oppositionsråd från kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad SÖSK Forum = SÖSK bjuder in kommunernas arbetsutskott (KSAU) 2

3 Bilaga 1 Statistik och bakgrundsmaterial 3

4 Övergripande Region Skåne och Trafikverket arbetar med att vidareutveckla och genomföra ett program för Mobility Management för Skåne. Ett koncept för att främja hållbara transporter och bland annat påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. För att minska transportsektorns miljöbelastning krävs till exempel ett synsätt med tidig planering av resor samt minskning av transporter/efterfrågan på transporter. Vägar st 40 procent av nattbefolkningen i sydöstra Skåne pendlar ut pendlar in Trafikflöde fordon per årsmedeldygn fordon väg 11 öster om Tomelilla fordon väg 11 öster om Sjöbo fordon väg 11 väster om Sjöbo fordon väg 19 norr om Ystad fordon väg 13 söder om Sjöbo fordon E65 väster om Ystad Restid med bil - Simrishamn Malmö 1 timme 20 minuter - Tomelilla Malmö 58 minuter - Ystad Malmö 44 minuter - Sjöbo Malmö 43 minuter - Simrishamn Lund 1 timme 18 minuter - Tomelilla Lund 51 minuter - Ystad Lund 49 minuter - Sjöbo Lund 35 minuter Rapport från Vägverket Genomsnittlig förbrukning för bensin- och dieseldrivna personbilar, 7,1 l/100 km = 174 g CO2/km = 0,174 g/m. Ex: 0,174 * 10 m * pers. bilar (2012) = 843,2 kg CO2 /år ~0,8 ton. Järnväg st 40 procent av nattbefolkningen i sydöstra Skåne pendlar ut pendlar in Vi har åtta järnvägsstationer i sydöstra Skåne: Simrishamn Gärsnäs Smedstorp Lunnarp Tomelilla Köpingebro Ystad Svarte 4

5 Kollektivtrafik Folkmängd enligt SCB 1 november 2013 Kommun Folkmängd Sjöbo Tomelilla Ystad Simrishamn Summa Vi är så här många som pendlar ut: st 40 procent av nattbefolkningen i sydöstra Skåne Simrishamn Sjöbo Tomelilla Ystad Så här många pendlar till oss i sydöstra Skåne: 9105st Simrishamn Sjöbo Tomelilla Ystad Resande på Ystad-Österlenbanan 2011 och Resandeökningen på banan är den högsta på Skånes Pågatågslinjer Antalet resenärer per år för linje 176 Sjöbo Malmö, Skåne expressen 5 Simrishamn Sjöbo Lund och SkE6 Ystad Sjöbo Lund. Resenärerna på linje 176 (ersattes med SkE 6 dec 2013) har ökat 224 procent på tio år. SkE 5 har ökat med 46 procent och SkE 6 med 45 procent motsvarande tid. 5

6 Tillgänglighet med kollektivtrafik till Malmö Restiden för stora delar av sydöstra Skåne är över 90 minuter. Ystad ligger i intervallet minuter, Tomelilla och Sjöbo ligger i intervallet minuter. Tillgänglighet med kollektivtrafik till Lund Även här har stora delar av sydöstra Skåne över 90 minuter restid. Ystad och Tomelilla ligger i intervallet minuter. Sjöbo ligger i intervallet minuter. Hela sydöstra Skåne har längre restid med kollektivtrafik till Lund än vad till exempel Hässleholm har. 6

7 Tillgänglighet med kollektivtrafik till Kristianstad. Norra delarna av Simrishamns och Tomelilla kommuner ligger i intervallet minuter. Ystad, Simrishamn och Sjöbo ligger i intervallet minuter och Tomelilla i intervallet minuter. Tillgängligheten med kollektivtrafik till Ystad. Den största delen av sydöstra Skåne ligger i intervallet 0 30 minuter. 7

8 Cykelväg Gång- och cykelväg mellan Vitemölla och Haväng planeras att byggas tidigast Vägutredning pågår. Brösarp Kivik Simrishamn Trelleborg: Delen Brösarp Kivik är prioriterad av Tomelilla och Simrishamns kommuner. Delen Kåseberga Hammar är prioritet ett för Ystad och därefter ingår etappen Kåseberga Hammar Skillinge på denna sträcka. 8

9 Hamnar Ystads hamn är Sveriges tredje största färjepassagerarhamn, den femte största avseende lastfordon och den tionde när det gäller den totala mängden gods. Ystads hamn är den största hamnen i Sverige avseende färjetrafik med Polen. Ystads hamn är en mycket viktig hamn för dansk inrikestrafik med fler än 95 procent av samtliga resenärer som reser till ön med färja, och ett viktigt komplement för godstransporter. Ystads hamn har en positiv inverkan på turismen i Ystad i och med att förbindelserna till Bornholm och Polen finns här. Utvecklingen i Ystads hamn har gått stadigt framåt under många år, även under lågkonjunkturer och andra ekonomiska kriser i vår närhet. Ystads hamn bidrar till att infrastruktursatsningar har kunnat göras i till exempel järnvägen och E65:an. Ystads hamn är utsedd till Comprehensive Port inom EU och är ett av sex logistiklägen i Skåne som Region Skåne utpekar. Utvecklingen för Ystads hamn de närmaste åren ser ut att vara positiv avseende volymutvecklingen. Fler färjor beräknas anlöpa hamnen, ytterligare en tillkom så sent som februari 2013, och med det en stigande volym. Ystads hamn är en av staten utpekad central hamn vilket innebär ett ansvar för staten att tillse att det finns en tillräckligt utvecklad infrastruktur till hamnen, som även klarar en framtida trafikökning. Angående upprustning av E65, Södra Dragongatan: Idag köar hundratals fordon vid bomfällningar och trafikljus vilket skapar långa tider med krypoch tomgångskörning. Ystads kommun har investerat över 300 miljoner kronor sedan 2008, främst i åtgärder som avser att förbättra miljön i hamnen, till exempel världens största landströmsanläggning. Hamnen erbjuder landströmsanslutning till färjor i linjetrafik med hamnliggetid mer än två timmar. Vid en eventuell flytt av hamnverksamheten ut i yttre hamnbassängen skulle en stor miljövinst bli att det går att optimera alla ranger- och körytor så att det blir så kort körsträcka som möjligt för varje fordon. För att minska miljöbelastningen från fordon, framför allt från hamnen, bör man titta på möjligheten att få trafiken att flyta så optimalt som möjligt, det vill säga inte kö vid rödljus och tågbommar då fordonen ofta står på tomgång. 9

10 Volymutveckling Ystads hamn helåret 2012 Simrishamns hamn är Sveriges största fiskehamn trollingfiskare utgår från hamnen årligen, framför allt under vinterhalvåret. Årligen kommer besökande båtturister till kommunen, flertalet med Simrishamns hamn som mål. Marint centrum finns i Simrishamn och ska vara den plats där entreprenörskap, forskning och omsorg om havsmiljön drivs och korsbefruktas för att främja Östersjöregionen 10

11 It-infrastruktur Den helt dominerande tekniken för bredband idag är ADSL 2. Via kopparledningar sänds signalen med modem (ADSL) som kan ge bandbredder runt 20 Mbit per sekund. Det ska dock noteras att hastigheten avtar med avståndet från telestationen och sjunker ned till cirka två Mbit per sekund på ett avstånd av sex kilometer. Beroende på hur definitionen av bredband förändras över tiden, förändras täckningsgraden i Skåne. Sedan början av 2000-talet har ett regionalt bredbandsnät, BAS-nätet, byggts ut till alla Skånes tätorter. BAS-nätet är en samlande beteckning på fjorton kommunala stadsnät och ett ortssammanbindande nät som ägs av Tele2. Nätet är byggt fram till telestationen i varje ort, vilket ger majoriteten av skåningarna tillgång till en digital abonnentanslutning i kopparledningar, ADSL. (Ur Skånes bredbandsstrategi) I Ystads kommun har Ystad energi byggt stomnätetoch Tele2 hyr anslutning i ortsgränsen. Regeringen har tagit fram en Bredbandsstrategi för Sverige som tydliggör politikens inriktning. Det övergripande målet är att Sverige ska ha bredband i världsklass. En förutsättning för att möta dagens utmaningar är att det finns tillgång till bredband med hög överföringskapacitet i hela landet. Det innebär att år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit per sekund (Region Skånes mål är 95 procent täckning). Redan 2015 ska 40 procent av hushållen ha nått det målet. Bredbandsguiden en vägledning för kommuner från SKL Kartdatabas och statistik över bredbandsutbyggnaden har SkåNet arbetat fram tillsammans med marknadens aktörer, stadsnät och Region Skåne. SkåNet har även en roll som rådgivare till kommuner och stadsnät. Biogas Planering pågår för bland annat biogasproduktion öster i sydöstra Skåne. En gödselmängd på ton har kartlagts vilket kan ligga till grund för en årlig biogasproduktion motsvarande 55 GWh. 11

12 Bilaga 2 Aktivitetslista för förverkligande av strategin 12

13 Genomförande Detta avsnitt fokuserar på Vem som har uppföljningsansvaret för att strategin genomförs? Följande grupper pekas ut för ett särskilt ansvar: Kommunikationsgruppen (KOM) EU-projektanalysgruppen (EPA) Infrastrukturutvecklingsgruppen (INFRA) SÖSK-samordnaren (SAMORD) Att göra lista: uppdateras kontinuerligt. Detta är version Uppföljning och spridning Layouta informationsmaterial (KOM)» Strategin» Målen» Temablad Förankra och sprid strategins budskap till anställda i kommunerna i sydöstra Skåne (KOM/INFRA) Ta fram plan för attitydförändringar (KOM)» Kollektivtrafik» ökad kollektiv arbetspendling,» Cykelpendling» Öka arbetspendling med cykel Ta fram plan för kunskapsspridning (KOM)» Simrishamnsbanan» Biogas Följa upp infrastrukturstrategin i SÖSK:s delårsrapport/helårsrapport (SAMORD) Samordning Samordna och stötta upp så att nätverk för cykelvägsansvariga inom SÖSK bildas (SAMORD) Samordna och stötta upp så att samarbete inom folkhälsa för att utveckla skol- och arbetspendling initieras (SAMORD) Samordna och stötta upp utvecklingen av projekt inom vatten och avlopp, it, gång- och cykelleder mellan kommunerna i sydöstra Skåne (INFRA) Samordna och stötta upp så att representanter för kommunernas utveckling av it-infrastruktur kan träffas och se över samordningsmöjligheter och optimering av insatser (SAMORD) Undersöka möjligheten att SkåNet får utökat uppdrag när det gäller den fortsatta bredbandsutbyggnaden (SAMORD) Samordna och stötta upp för att bilda nätverk mellan biogasintressenter i sydöstra Skåne (SAMORD) 13

14 Finansiering Undersök möjligheter att söka EU-medel för olika projekt, förslag presenteras för infrastrukturgrupp och SÖSK. (EPA) Checklista för hur strategin kan användas i kommunerna Tala med gemensam röst på regionala/nationella möten använd infrastrukturstrategin och dess informationsmaterial för att vara väl förberedd och lyft fram våra gemensamma objekt. Dela gärna ut informationsmaterial. Ta aktivt ställning till om remissvar ska svaras på gemensamt i SÖSK kontakta din kommuns representant i SÖSK:s infrastrukturgrupp eller SÖSK:s samordnare. Beslut kan i vissa fall ske i SÖSK-kommittén. Tänk på att i översikts- och detaljplaner peka ut objekt som är viktiga för den regionala utvecklingen vägar stråk för järnvägar stråk för kollektivtrafik behov av gång- och cykelleder Planera och reservera mark för vägutbyggnader spårutbyggnader och stationer mötesplatser på Ystad- och Österlenbanan kollektivtrafikstråk, stationer samt pendlarparkeringar gång- och cykelleder trafiksäker vardags- och turistcykling trygg cykelmiljö (god belysning, ta bort häckar/buskage) koppla ihop befintliga cykelnät beakta behov av gång- och cykelvägar till kollektivtrafiken biogasproduktion och tankställen. Ta aktivt ställning till om samverkan med grannkommunerna. Planera enligt fyrstegsprincipen 1. Tänk om 2. Optimera 3. Bygg om 4. Bygg nytt Beakta Mobility Management för att främja hållbara transporter. 14

15 Representant från medlemskommunerna i SÖSK bör finnas med på alla möten kring regionala frågor samordna. Exempel på nätverk/grupper Skånepaketet Strukturbild Skåne RTI-möten ESS Simrishamnsbanenätverket. Arbeta för att it-infrastrukturen utvecklas/byggs ut och hålls öppna för alla att använda Prioritera landsbygden Ta tillvara på lokala initiativ Samordna och planera för att vid till exempel grävningsarbete förbereda för att utveckla it-infrastrukturen. Anta klimatsamverkan Skånes upprop om 100 procent fossilbränselfritt Skåne Information till anställda om tanka biogas/åka kollektivt. Uppmuntra till medverkan i färdplan för biogas

16 Bilaga 3 Extern finansiering 16

17 Möjligheter till stöd via EU:s fonder och program Då det gäller satsningar kring infrastruktur kan ofta flera olika programområden användas under ett genomförande. Exempelvis kan en förstudie/projekt inom Regionalfonden kompletteras med Lokalt Lett Utvecklingsprojekt (LLU) och samma sak gäller övriga programområden beroende på insatsernas karaktär. Vissa utvecklingsområden som till exempel öka kollektivåkandet, samverkan buss/tåg, cykelvägar och tillgänglighet, it och fibernät har goda förutsättningar att genomföras inom till exempel Regionalfonden, Landsbygdsprogrammet (inklusive LLU) och Interreg-programmen. Övriga satsningar, som till exempel biogasprojekt, satsningar på vägar, Simrishamnsbanan och hamnar förutsätter sannolikt mer omfattande förberedelser i form av utredningar och projektering. Dessa kan genomföras som förstudier och projekteringsprojekt inom bland annat : Regionalfonden, Horizont 2020, Interreg, Elena och Connecting Europe Facility (Tidigare TEN-T Marco Polo). Nedan följer exempel på några av EU:s program och fonder, hämtat ur SÖSK:s EU-projektanalys för ELENA ELENA står för European Local Energy Assistance. ELENA täcker kostnader i samband med att förbereda storskaliga investeringsprogram för förnybar energi i städer/kommuner och regioner. Stödet handläggs av Europeiska investeringsbanken. Horisont 2020 Programmet ska bli EU:s flaggskepp då det gäller att stärka Europas konkurrenskraft och får en utökad budget till cirka 80,2 miljarder euro för hela programperioden. Programmet omfattar alla sektorer i EU:s ekonomi som jordbruk, fiske, livsmedel, hälsa, transport, energi särskilt förnybar energi och it. Programmet hanteras av Generaldirektoratet för forskning och innovation i Bryssel. Interreg Europeiska Unionens verktyg för gränsöverskridande samarbete. Skåne deltar i fem Interregprogram i följande geografier: Östersjön (Sekretariat i Rostock), Nordsjön (Sekretariat i Viborg), Öresund-Kattegat-Skagerak (Sekretariat i Köpenhamn), Södra Östersjön (Sekretariat i Gdansk) samt interregionalt samarbete (Sekretariat i Lille, Frankrike). Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att skapa en hållbar utveckling på den skånska landsbygden. Programmet hanteras idag av Länsstyrelsen i Skåne. 17

18 Lokalt Ledd Utveckling (LLU, tidigare LEADER) Leader är en metod inom landsbygdsutveckling som möjliggör för människor från olika delar av samhället att samarbeta för att utveckla sin hembygd. Det som kännetecknar LEADER-projekt är en stark lokal kännedom och förankring, allt utgår från lokala förutsättningar och lokala initiativ, samt samarbete mellan ideell, privat och offentlig sektor. Programmet kommer framöver troligen att hanteras av Jordbruksverket. Connecting Europe Facility (CEF) Fonden för ett sammanlänkat Europa. (Ersätter: TEN-TEA, Marco-Polo) Stödjer infrastrukturprojekt inom tre områden: Energi, Transport och Kommunikationsteknik (Digitala Agendan). Marco Polo var EU:s stödprogram för att främja utvecklingen av ett effektivt och hållbart transportsystem, med stöd för att minska trafikstockningar och öka transportsystemets miljöprestanda. Regionalfonden (ERUF) Det övergripande målet med programmet är att bidra till en ökad regional konkurrenskraft genom en hållbar utveckling samt fler och starkare företag. Programmet hanteras av Tillväxtverket i Malmö. LIFE+ Programmet Life+ har som syfte att bidra till att genomföra, uppdatera och utveckla EU:s miljöpolitik och miljölagstiftning. Programmet spänner över områden som klimatförändringar, natur och biologisk mångfald, hälsa och livskvalitet samt naturresurser och avfall. Såväl offentliga som privata aktörer kan få stöd av programmet. Programmet fortsätter med en ny omgång under samma namn. Ansvarig myndighet i Sverige är Naturvårdsverket. Ansvarigt Generaldirektorat i Bryssel: Miljö. Svenska Institutet Svenska Institutet bidrar med utvecklingsmedel för såväl förstudier, som reguljära tre-årsprojekt. Förutsättningen är dock ett partnerskap i Östersjöområdet, projektinnehållet kan variera stort. En förstudie på ett år förväntas som regel leda till ett större EU-projekt. Finansieringen idag ligger på cirka kronor för förstudier. Svenska Institutet finansieras av SIDA. 18

19 Nedan följer mer specifikt fokus på några av de olika temaområdena Möjligheter till extern finansiering vägar Extra medel kan erhållas till väginvesteringar i Skåne om till exempel staten lägger avgifter på godstrafiken som passerar genom Skåne. Möjligheter till extern finansiering hamnar Utveckling av hamnar kan göras inom flera programområden; för mindre hamnar med inriktning på fritid och turism har finansiering till förstudier, projektering och även investeringar i vissa fall kunnat göras inom Interreg Södra Östersjöprogrammet. Större insatser som har betydelse för regiondelens sammanhängande infrastruktur kan eventuelt finansieras via TEN-T och Marco- Polo. Här är det dock viktigt att understryka betydelsen av att det handlar om prioriterade infrastrukturlösningar, som stöds såväl regionalt som nationellt (regeringen). Möjligheter till extern finansiering it-infrastruktur Kommunerna har avsatt medel för arbete med att öka tillgängligheten för kommunernas medborgare att få tillgång till bredband. Ystad Energi har verksamheten Öppet stadsnät i Ystad, Sjöbo kommun har avtal med Teleservice att bygga fiber till alla deras stationer, samt att banker i Sjöbo kommun ställer upp med lån. Tomelilla har landsbygdssatsningar med pengar från Länsstyrelsen. Formerna för bredbandsstöd ändras kontinuerligt. De stödformer som finns att tillgå på nationell nivå är främst avsedda för utbyggnad på landsbygden, vilket i Skåne definieras som boende utanför tätort (mindre än 200 invånare). De nuvarande stödformerna är: Landsbygdsprogrammets stöd till bredbandsutbyggnad, med Länsstyrelserna i respektive län som ansvarig myndighet medfinansiering från Post och Telestyrelsen som kan komplettera stöd från landsbygdsprogrammet stöd för anläggande av kanalisation, med Region Skåne som ansvarig myndighet. (Ur Skånes bredbandsstrategi) I programperioden kunde man söka EU-medel inom Regionalfonden, Insatsområde 2, tillgänglighet, för möjligheter till satsningar på kommunens it-tillgänglighet. Möjligheter till extern finansiering biogas Utveckling av biogas är prioriterat i olika EU-program, olika insatser pågår i flera skånska kommuner. Energikontoret Skåne leder flera av dessa. Life + är EU:s stora finansieringsprogram för miljöprojekt under perioden Beroende på hur projekten inriktas kan även program som Landsbygdsprogrammet och Leader/LLU vara intressanta. Temat förnyelsebara energikällor har en hög prioritet i många program och kommer ännu starkare i nästa programperiod. 19

20 Beslutad i SÖSK 5 december 2013, antagen i kommunernas KF våren Version maj 2014.