Direktiv till nämnderna inför budget 2016 och plan för

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Direktiv till nämnderna inför budget 2016 och plan för 2017-2018"

Transkript

1 1 (20) DATUM DNR KS/2015:124 Förslagsskrivelse Kommunstyrelsen Direktiv till nämnderna inför budget 2016 och plan för Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande: Kommunstyrelsen lämnar direktiv till nämnderna angående budget 2016 och plan för Nämndernas budgetförslag ska lämnas in till kommunstyrelsen senast den 30 september. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen lämnar direktiv till nämnderna angående budget 2016 och plan för Nämndernas budgetförslag ska lämnas in till kommunstyrelsen senast den 30 september. Handlingar Kommunstyrelsens förslagsskrivelse inklusive bilaga,

2 2 (20) Kommunstyrelsens direktiv Stadens vision jämte de fem strategiska målen och det finansiella målet ska vara vägledande för nämndernas verksamhetsmässiga och ekonomiska planering. Nämnderna ska också, utöver lagstiftning, beakta stadens gemensamma policydokument. Miljöprogrammet skall fortsätta implementeras i budget och målkedja. Vision för Lidingö hälsans ö På Lidingö ges människor förutsättningar för en god hälsa. Lidingö erbjuder en kreativ miljö för människor och företag. Lidingö är en del av Stockholmsregionen och klarar balansen mellan utveckling och miljö. Lidingö har Sveriges bästa skolor. På Lidingö känner man trygghet i livets alla skeden. Strategiska mål Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet. Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål. Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna. Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar. Finansiellt mål Lidingö stad har en ekonomi i balans, grundad på en låg kommunalskatt. Stadens överskottsmål är 1 % av verksamhetens kostnader. Strategiska mål Kommunallagen ställer krav att kommuner och landsting ska ha god ekonomisk hushållning. För att främja en god ekonomisk hushållning ska mål och riktlinjer finnas för stadens verksamheter och för ekonomin ska finansiella mål fastställas. Verksamhetsmål och finansiella mål ska utvärderas i årsredovisningen. Årsbokslut och delårsrapport ska underställas revisorerna.

3 Med stadens vision som grund och utifrån de strategiska målen ska nämnderna ange verksamhetsmål så att en sammanhängande målkedja formas för staden. Nämnderna ska komplettera verksamhetsmålen med indikatorer för att möjliggöra en god måluppföljning. 3 (20) Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet. Sedan många år kan Lidingöborna fritt välja skola och förskola. Senare har även valfrihet införts inom hemtjänst, för särskilda boenden och familjerådgivning. Arbetet med att ytterligare främja valfriheten inom stadens ansvarsområden kommer att fortsätta. Ambitionen är att Lidingöborna ska uppleva största möjliga valfrihet, och därmed också ökat inflytande, när det gäller tillgång till stadens service. Pengsystemen ska behandla kommunala och fristående aktörer lika. De kommunala verksamheterna måste kunna anpassa sitt utbud efter efterfrågan, så att resurserna till varje individ säkerställs. Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål. Stadens verksamheter ska baseras på kundfokus och utgå från Lidingöbornas behov och önskemål. Vi måste kontinuerligt förnya oss för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna. Det är viktigt att erbjuda snabb och effektiv service. Myndighetsutövning ska ske korrekt och utan fördröjning. Det ska vara enkelt för Lidingöborna att lämna synpunkter på den kommunalt finansierade verksamheten. Hur staden utför sina åtaganden och informerar om verksamheten ska följas upp i kontinuerliga mätningar. Brukare av kommunalt finansierade tjänster ska kunna betygsätta verksamheterna och kunna lämna förslag till förbättringar. Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. I stadens miljöprogram finns tio lokala miljömål som syftar till att forma Lidingö till en energismart, hållbar och miljöklok stad. Nämnderna ska redovisa de lokala miljömålen i budgeten under ovanstående strategiska miljömål. Lidingö stad ska arbeta brett och förvaltningsövergripande med miljöfrågorna. Lidingö stad ska förena utveckling och miljötänkande. Staden ska aktivt arbeta för att minska fossilbränsleberoendet. Arbetet med att effektivisera energianvändningen i Lidingö stads fastigheter ska fortsätta. Staden ska slå vakt om den goda livsmiljön på Lidingö och ge Lidingöborna förutsättningar för en god hälsa. Det förutsätter att alla bidrar till att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling. Stadens egna verksamheter ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt.

4 Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna. 4 (20) Den service som staden tillhandahåller eller finansierar ska hålla god kvalitet. Verksamheterna ska följas upp och utvärderas, oavsett om de drivs i privat eller kommunal regi. Genom aktivt kvalitetsarbete, med tydliga mål, kan verksamheterna utvecklas. Tjänstegarantier ska införas där det är tillämpbart. Lidingö stad ska fortsätta att utveckla verksamheten. Det ska göras i en organisation som ser den anställde som sin viktigaste resurs med kompetenta och duktiga ledare i organisationen. Synpunkter och utvecklingsidéer från såväl anställda som kommuninvånare ska tas om hand på ett bra sätt. Utifrån nyckeltal och kundundersökningar ska tydliga jämförelser kunna göras mellan olika verksamheter, men också i förhållande till andra kommuner. Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar. Det är skattebetalarnas pengar vi förfogar över. Därför måste vi hushålla effektivt med dessa. Stadens ekonomiska resurser ska användas så att utbildning av barn och ungdomar samt omsorg om äldre och funktionsnedsatta prioriteras. Stadens verksamheter ska ha bra resurser. För att klara framtidens välfärd måste staden arbeta mer strukturerat med effektiviseringar och prioritera de uppgifter som är viktigast för medborgarna. Detta kan ske genom verksamhetsutveckling, effektivt lokalutnyttjande, ökad konkurrensutsättning, samverkan med och jämförelse med andra kommuner. I syfte att uppnå bästa möjliga service per satsad skattekrona ska staden fortsätta att lägga ut verksamheter på entreprenad samt utveckla valfriheten inom fler områden. Den kommunala verksamheten finansieras genom kommunalskatt, statsbidrag och avgifter. För att hålla skatten låg för alla eftersträvar staden en ökande grad av avgiftsfinansiering där så är lämpligt. Avgiftssystemen måste ta hänsyn till enskildas ekonomiska omständigheter. Stadens tillgångar i form av mark, fastigheter, tekniska anläggningar och liknande ska vårdas och underhållas väl. Tillgångar som inte behövs för stadens verksamhet kan avyttras. Kapital som finns avsatt för stadens pensionsskuld ska placeras på ett sådant sätt att vårt åtagande gentemot framtida pensionärer säkras. Med beskattningsrätten följer ett stort ansvar varför denna rätt måste användas ytterst återhållsamt. Den kommunala skatteutjämningen medför en belastning för Lidingös ekonomi. Även med dessa förutsättningar ska Lidingö sträva efter en låg beskattning. Att kommunalskatten är låg har stort värde för alla. Man ska kunna leva på sin lön. Den enskilde har den bästa möjligheten att fatta beslut som rör egna ekonomiska prioriteringar. När fler har förmåga att hantera det oväntade, har vi uppnått ett samhälle som är både tryggare och friare.

5 5 (20) Ekonomisk utgångspunkt Lidingö stad har en stark ekonomisk ställning med en soliditet som tillhör de bästa bland Sveriges kommuner. Stadens samlade pensionsåtagande täcks till stor del av de på kapitalmarknaden avsatta medlen. Borgensåtagandena är begränsade och de av staden helägda bolagen är ekonomiskt starka med betydande tillgångar. För Lidingö är det en utmaning att klara omställningen i verksamheterna när det blir fler skolbarn och äldre i verksamheten samt de betydande investeringsinsatser som staden står inför, bland annat en ny bro. I december 2014 fattades beslut om stadens budget och plan Resultatet för 2015 budgeterades till 27 mnkr. Pengbeloppen för förskola, pedagogisk verksamhet och skolbarnomsorg höjdes med 3 procent. Förskoleklass och grundskola höjdes med 3,9 procent. Pengbeloppen gällde från och med 1 januari 2015 vilket innebar ett extra tillskott på cirka 16 mnkr. Gymnasieskolans programpeng räknades upp enligt förslag från Kommunförbundet i Stockholms län (KSL). Pengbeloppen för särskilt boende, servicehus, hemtjänst och verksamheter inom funktionsnedsättning och socialpsykiatrin höjdes med 3 procent. De ekonomiska ramarna för anslagsfinansierade verksamheter räknades upp med 2 procent. För att möta ökat antal grundskoleelever och ökade omsorgsbehov inom stöd- och omsorg tillfördes verksamheterna 32 mnkr. För att möta ökade kostnader av ekonomiskt bistånd tilldelas socialnämnden 2,6 mnkr. Ytterligare resurser tillfördes verksamheterna för bland annat ökade driftskostnader i anläggningar. I början av 2015 genomfördes en sammanslagning av socialnämnden med äldre- och omsorgsnämnden med tillhörande förvaltningar. Med en ny organisation på plats väntas verksamheten kunna förbättra kvaliteten och ge ett bättre helhetsbemötande för såväl äldre, funktionsnedsatta som socialt utsatta personer. Tillväxten under 2014 blev måttlig men dämpades överaskande i slutet av året. Under inledningen av 2015 har tillväxten åter tagit fart och utsikterna inför framtiden är relativt ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa år. Rikets skatteunderlag beräknas forsätta att växa i god takt under planperioden Det finns dock vissa orosmoln: Den nästintill obefintliga inflationen i kombination med Riksbankens negativa styrränta kan komma att begränsa skatteunderlagets tillväxt. En utmaning för staden är förändringarna i det kommunala utjämningssystemet där regeringen har aviserat ytterligare förändringar som påverkar stadens ekonomi negativt. Den sammanlagda ekonomiska effekten av de senaste förändringarna innebär att Lidingö stad kommer att betala drygt 80 miljoner kronor mer till utjämningssystemet, vilket motsvarar ca 55 öre i ökad kommunal utdebitering. Redan idag betalar Lidingö drygt 300 mnkr per år netto till utjämningssystemet, vilket motsvarar ca 2 kr i kommunal utdebitering. De fyra senaste åren har kostnaderna för den löpande verksamheten ökat snabbare än stadens samlade skatteintäkter. Det har funnits ekonomiskt utrymme för dessa kostnadsökningar men för de kommande åren saknas det utrymmet vilket innebär att kostnadsökningarna framöver måste begränsas. En ökad vaksamhet på dessa nyckeltal är nödvändig då denna utveckling inte är hållbar över tid.

6 Utgångspunkten för årets budgetarbete är, liksom tidigare år, att staden har ett tak för utgifterna som grundas på det ekonomiska utrymme som ges av skatteintäkter med oförändrad utdebitering. Stadens finansiella mål om ett positivt resultat motsvarande en procent av verksamhetens kostnader behöver uppnås för att dels ha en marginal för oförutsedda kostnader dels minska behovet av upplåning inför kommande investeringar. Detta innebär att det årliga överskottet skall uppgå till cirka 28 mnkr. Kommunstyrelsen anser det som viktigt att hålla fast vid detta mål. Stadens ekonomiska förutsättningarna beräknas ge ett utrymme till följande generella påslag: 6 (20) Budget 2016 Pengbelopp för förskola, pedagogisk verksamhet, skolbarnomsorg och grundskola, + 3% Pengbelopp för IM-program inom gymnasieskolan, + 1,5 mnkr Pengbelopp för LOV och servicehus, +3% Pengbelopp för funktionsnedsättning, LSS och socialpsykiatri, +2% Anslagsfinansierade verksamheter inom OSN, +1% Stadsledningskontorets anslag, -1% Till övriga nämnder/kontor ges ingen generell uppräkning Plan % för samtliga verksamheter Plan % för samtliga verksamheter Gymnasieskolans programpeng räknas upp enligt förslag från Kommunförbundet i Stockholms län (KSL). En riktad satsning görs på 2 mnkr till omsorgs- och socialnämndens arbete med barn och unga som far illa. För ökade volymer inom skola, förskola, äldreomsorg och verksamhet för funktionshindrade personer tillförs verksamheterna 45,7 mnkr år 2016 och ytterliggare 28,7 mnkr år Nämndernas budgetförslag ska innefatta åtgärder för att kunna klara prisökningar och löneökningar inom respektive avtalsområde. Höga investeringsnivåer medför tillkommande kapital- och driftkostnader som begränsar utrymmet för verksamheterna. Nämnderna uppmanas att iaktta återhållsamhet och prioritera bland investeringsäskanden. Tillkommande kostnader till

7 följd av investeringar i form av lokalhyror och/eller andra driftskostnader ska täckas inom tilldelad ekonomisk ram om inga andra direktiv tagits. 7 (20) En ny hyresmodell och ändrade redovisningsregler för investeringar kommer att påverka kapitalkostnader och lokalhyror Beloppen blir klara under hösten och inför budgetbeslut i november kommer tilldelade ramar och pengbelopp att justeras utifrån kostnadsförändringarna. Detsamma kommer även gälla för kommande kostnadsökningar på grund av höjda arbetsgivaravgifter för unga. Avgiftshöjningar om minst två procent bör eftersträvas. I det fall lagen inte anger annat bör intäkterna täcka självkostnaden. Avgiftssystemen måste ta hänsyn till enskildas ekonomiska omständigheter. Nämnderna bör iaktta viss försiktighet i att ersätta personal vid pensionsavgångar eller då en anställd avslutar sin tjänst, och göra en bedömning av nyanställningsbehov och/eller förändringar av kompetensprofil för att bättre uppnå verksamhetens mål. Under hösten 2015 kommer två stycken utredningar löpa parallellt inom staden, stadshusutredningen och effektiviseringsutredningen. De ska tillsammans se över hur stadens verksamhet är organiserad, hur väl staden når sina mål och utnyttjar sina resurser och lokalytor. Syftet är att tillvarata skattebetalarnas intresse av ett effektivt resursutnyttjande, att staden ägnar sig åt rätt saker och att verksamheten kommer Lidingöborna till del på ett bra sätt. Stadledningskontoret får i uppgift att tillvarata resultatet av de båda uppdragen. Genom en överenskommelse inom Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) som omfattar samtliga kommuner i länet samt Stockholms läns landsting så tar kommunerna över utförandet från landstinget av viss hälso- och sjukvård inom LSSverksamheterna. Övertagande medför en skatteväxling med konsekvensen att utdebiteringen på Lidingö höjs med två öre samtidigt som den sänks med motsvarande belopp för landstinget. De ekonomiska budgetförutsättningarna har beräknats av stadsledningskontoret och återfinns i bilaga.

8 8 (20) Stadens resultatbudget, mnkr Bokslut Bokslut Prognos 1 Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter 432,8 456,6 417,0 428,9 434,0 434,0 Jämförelsestörande intäkter 37,9 34,6 16, Verksamhetens kostnader , , , , , ,2 Jämförelsestörande kostnader -31,9 Avskrivningar -107,3-114,6-132,2-130,0-132,0-142,0 Verksamhetens nettokostnader , , , , , ,2 Skatteintäkter 2 458, , , , , ,5 Generella statsbidrag och utjämning -203,1-150,9-192,2-255,5-304,3-347,3 Utdelning från av staden ägda bolag 0,3 6,3 0,2 0,2 0,2 0,2 Finansnetto 17,6 24,4 15,5 13,0 6,5 2,0 Jämförelsestörande finansiell kostn. -3, Årets resultat 59,3 5,4 9,3 29,6 33,0 49,2 Nettokostnadsutveckling 2 4,4% 4,3% 3,4% 2,8% 2,2% 2,1% Skatteintäktsutveckling 3 3,7% 2,8% 3,7% 4,4% 2,5% 2,9% 1) Prognos för april ) Exklusive jämförelsestörande poster 3) Inklusive generella statsbidrag, fastighetsavgift och utjämning

9 9 (20) Inriktning och ekonomiska ramar Utbildningsnämnden Lidingö ska ha Sveriges bästa skolor, oavsett huvudman. Skolans roll är framför allt att utveckla elevernas kunskaper. Målet är att alla elever ska ha fullständiga avgångsbetyg med tillräcklig kunskapsbas för att kunna gå vidare till högre utbildning eller yrkesarbete. Olika skolor kan ha olika väg dit men målet är gemensamt. Föräldrar har huvudansvaret för barns fostran. Skolan ska tillsammans med föräldrarna lära eleverna att ta ansvar, att samarbeta med och respektera andra samt att förstå och värna demokratin. Utbildningspolitiken på Lidingö kännetecknas av tre tydliga värden: Trygghet, kunskap och valfrihet. Skolans kunskapsuppdrag är centralt. Ingen elev ska lämna grundskolan utan godkända betyg i alla ämnen. Därför ska hela skolans verksamhet tydligare inriktas på att öka elevernas kunskaper. För att eleverna ska lyckas väl i skolan är läraren av avgörande betydelse. Lärarnas kompetens är avgörande för utbildningens kvalitet. Stadens ambition är att öka andelen behöriga lärare och lärare med forskningskompetens. Det är viktigt att lärarnas löner, arbetsvillkor och arbetsmiljö är konkurrenskraftiga gentemot övriga kommuner i Stockholmsregionen. Vid lönesättning ska goda prestationer och resultat premieras på alla nivåer. Varje barn och elev ska känna trygghet och arbetsro ska råda. När eleverna känner sig trygga kan de prestera bättre. De insatser som görs för att motverka mobbning och kränkande behandling ska bygga på Skolverkets rekommendationer eller andra evidensbaserade metoder. Ett aktivt och levande värdegrundsarbete genomsyra verksamheten. Undervisningen behöver anpassas till varje elevs förutsättningar. Vi ser ett behov av såväl extra stöd som extra stimulans i skolan. För elever som behöver extra stöd ska insatser sättas in tidigt. Ju tidigare svårigheter med att lära in upptäcks hos en elev desto större blir möjligheterna att nå kunskapsmålen samtidigt som det ökar elevernas framtida möjligheter. Stöd och hjälp för att stärka elevernas psykiska hälsa ska sättas in tidigt. På Lidingö erbjuds en mångfald av olika omsorgsformer såsom öppen förskola, pedagogisk omsorg, vårdnadsbidrag och pedagogisk förskola. Det är viktigt att det finns en palett av valmöjligheter så att föräldrarna kan välja den form som passar familjens behov bäst. Lidingös förskolor ska tillvarata barns naturliga nyfikenhet och lust att lära. Det är många gånger i förskolan som grunden läggs för barns förmåga att lära sig läsa, skriva och räkna. Varje barn har behov av att bli sett. Därför är det viktigt att barngruppernas storlek anpassas, dels så att varje barn uppmärksammas, dels efter den pedagogiska inriktning som den enskilda förskolan arbetar efter. Lidingö lärcenter är en mötesplats för barn och pedagoger för bland annat utvecklingsfrågor och estetiska läroprocesser. Centret erbjuder även stöd och

10 10 (20) handleding för pedagoger som undervisar barn med språksvårigheter och funktionshinder. Många barn är från tidig ålder vana hemifrån att använda smarta mobiltelefoner, datorer samt pek- och läsplattor. Det är positivt att dessa IT-verktyg kommer till användning som en naturlig och integrerad del i den pedagogiska verksamheten. Därför bör verksamheten öka sitt engagemang och deltagande i att prova olika metoder för att åstadkomma en utvecklande, modern och stimulerande lärmiljö. Lidingös kommunala skolor behöver ett mer tydligt och sammanhållet ledarskap. Forskningen talar sitt tydliga språk; ett tydligt pedagogisk ledarskap ute i skolorna är den enskilt viktigaste faktorn för en framgångsrik skola eftersom det skapar tydliga förväntningar och inspirerar lärare och elever och bidrar till att eleverna når sina mål och en trygg miljö skapas. Därför måste höga krav ställas på rektorernas kompetens och att de har de redskap och resurser som behövs för att kunna fungera som tydliga pedagogiska ledare. I detta arbete ingår relevant kvalitetsuppföljning med åtgärdsplaner. Elever måste tidigt lära sig att bemöta såväl sina kamrater som lärare med respekt. Lärarens auktoritet i klassrummet ska höjas. Gymnasieskolans uppgift är bland annat att ge eleverna nödvändiga kunskaper och förbereda dem inför eventuella högre studier och arbetslivet. Fullständiga betyg i alla ämnen är den bästa beredskapen för arbetslivet och ökar chanserna avservärt till en första anställning. Höstterminen 2015 startas ett nytt program på Hersby gymnasium, Teknikprogrammet med inrikting på information och media. Ökade resurser tillförs gymnasieskolans introduktionsprogram. En utredning inom staden har initierats för att utreda KSL-pengens storlek och funktion. Utifrån resultatet kan det finnas anledning till förändringar. För att stimulera fler elever att lära mer om företagande och öka kopplingen till arbetslivet bör möjligheterna ses över för att öka närvaron av - och utbytet med - näringsliv, ideella organisationer och offentliga verksamheter. På så sätt får fler elever kontakt med företag och andra potentiella arbetsgivare tidigt under skolgången. Redan nu bedriver exempelvis Ung Företagsamhet en framgångsrik verksamhet i skolan, en verksamhet som skulle kunna expandera till fler. Under 2000-talets första decennium upplevde staden en babyboom som kom att kräva en omfattande och snabb utbyggnad av förskolan. Detta tillskott av barn kräver under detta decennium en utbyggnad av grundskolan. Sticklinge skola håller på att öka sin kapacitet genom flera mindre tillbyggnader och det planeras för en utökning av Käppala skola. Antalet elever i grundskolan förväntas öka med drygt 600 till år 2019 jämfört med antalet i december Detta ställer krav på ett optimalt utnyttjande av befintliga lokaler. Till viss del kan det ökade antalet elever inrymmas i dessa men ett tillskott av lokaler krävs. Den nya och utbyggda Rudboda skola är nu i drift och klarar av att ta emot fler elever. Planer finns också på att se över Torsviks skolas lokaler. Men det planeras även för nya förskolor för Kalvhagen och Äppelbo för att ersätta de lokaler som står på tidsbegränsade lov. Utbildningsnämndens aktiva lokalplanering är ett bra verktyg för att möta de demografiska förändringarna, likaså att nämnden noggrant följer utvecklingen av

11 antalet barn och elever för att på bästa sätt dimensionera både förskola, skola och gymnasium. Ekonomiska ramar för utbildningsnämnden Skolpengsram Pengbeloppen för förskola, pedagogisk verksamhet (t.ex. familjedaghem), skolbarnomsorg och grundskola höjs med tre procent. Gymnasieskolans pengbelopp fastställs till de nivåer som Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) föreslår. Pengbeloppen för introduktionsprogram (IM) på Hersby gymnasium höjs med 1,5 mnkr. Vid införandet av ny internhyresmodell och ändrade redovisningsregler för investeringar beräknas lokalkostnaderna för gymnasieskolan att minska vilket ger ökat ekonomiskt utrymme. 11 (20) Kommunstyrelsen har sedan länge prioriterat förskole- och skolverksamheten. För att möta ökade volymer tillförs skolpengsramen 29,2 mnkr 2016 och ytterligare 12,6 mnkr Anslagsram 2016 ges ingen generell uppräkning av nämndens ram. Omsorgs- och socialnämnden Den nya organisationen med sammanslagningen av stöd- och omsorgsförvaltningen med socialförvaltningen har kommit långt med att på kort tid identifiera nya rutiner och struktur för att uppnå syftet; att inga personer som är i kontakt med omsorgs- och socialförvaltningen ska hamna mellan stolarna. Detta arbete fortsätter under 2016 och på så sätt kan Lidingöborna få bättre stöd och service och en större rättstrygghet uppnås. Ett förebyggande arbete har initierats för att undvika onödiga skador i alla livets skeden. Kommunen ställer och ska fortsätta att ställa höga krav på den kvalitet som ges av vård- och omsorgsutförarna. Det viktiga är att den enskilde sätts i centrum för de insatser som staden utför. Ett viktigt uppdrag är att förbättra och utveckla den erfarenhetsbaserade kunskapen om det goda bemötandet. Att aktivt arbeta med korrekt läkemedelsförskrivning och hjälp till äldre att ta rätt medicin är ett område som är prioriterat och höjer kvaliteten för omsorgstagaren. Det är viktigt att fortsätta satsningarna på de äldres mat och måltidssituation samt att personalen har den nödvändiga utbildning som krävs och är medveten om den stora betydelse som måltidssituationen och en väl sammansatt kost har för de äldres välbefinnande. Måltiden är mer än bara det som serveras på tallriken. Att öka den sociala samvaron runt matbordet ska prioriteras. Genom den nya måltidsupphandlingen kommer flera alternativa maträtter att erbjudas och kvaliteten på råvarorna att öka.

12 12 (20) Välbefinnande och livskvalitet handlar också om det sociala innehållet under en dag och om att kunna delta i olika sociala aktiviteter. Såväl äldre på särskilda boenden som personer med funktionsnedsättning utanför den reguljära arbetsmarknaden ska ha möjlighet att komma ut i friska luften och kunna delta i aktiviteter på en regelbunden basis. I detta arbete spelar det civila samhället och frivilligkrafter en viktig roll. Att vara anhörig till en person med funktionshinder eller åldersrelaterade sjukdomar kan vara ansträngande då det kan handla om förändringar - av större eller mindre omfattning även i den anhöriges livssituation. Många anhöriga till sjuka och funktionshindrade utför dessutom ett krävande vård- och omsorgsarbete. Därför är det angeläget att staden tillsammans med de anhöriga fortsätter att utveckla anhörigstödet. Lidingöborna blir allt friskare och har goda förutsättningar att leva ett aktivt och rikt liv långt upp i åren. Det ger fler friska år som pensionärer. För den som så önskar ska omsorg så långt som möjligt ges i det egna hemmet. Lidingö är en av ett fåtal kommuner i landet där de äldre, efter behovsprövning, ges möjlighet att välja såväl hemtjänst som särskilt boende. Sedan reformen infördes har ett stort antal aktörer etablerats inom hemtjänsten och Lidingöborna kan i dagsläget välja mellan inte mindre än 22 olika vård- och omsorgsboenden. Som ett komplement till vård- och omsorgsboenden tillhandahåller staden även servicehus som erbjuder trygghet med vårdpersonal, aktiviteter och annan service på nära avstånd. Dessa servicehus ska finnas kvar och nu genomförs nödvändiga renoveringar som skapar en bättre arbetsmiljö för personalen. Verksamheten på Lidingö Hospice har tagits över av Praktikertjänst som kommer att erbjuda såväl ASIH som avancerad palliativ vård med fler platser i Högsätra. Personer med funktionsnedsättning ska känna trygghet på Lidingö. Den som har personligt stöd ska också kunna välja vem som ska hjälpa till i vardagen, antingen hemma eller i ett anpassat boende tillsammans med andra. Stödet ska vara pålitligt och hålla hög standard. Tillgänglighet i gatumiljön för personer med funktionsnedsättning behöver förbättras bland annat genom kontrastfärger, markeringar och sänkning av kantstenar. Det är därför angeläget att genom löpande anpassningar förbättra den fysiska rörelsefriheten. Den dagliga verksamheten, som drivs i bland annat Ö-gruppens regi spelar en stor roll för många med funktionsnedsättning. Genom ett anpassat arbete skapas delaktighet, gemenskap och struktur i vardagen och ökar självkänslan. Lidingö stad ska arbeta mer tillsammans med öns föreningsliv för att erbjuda alla Lidingöbor en bra fritid. Det civila samhället har en stor kompetens som bör tas bättre tillvara inom ramen för arbetet med funktionsnedsatta. Lidingö är inte fredat från droger, alkohol och våld. De senaste åren har vi dessvärre noterat ett ökat narkotikamissbruk bland unga. Det är en oroande utveckling. Beroende och missbruk påverkar alla i familjen såväl barn som vuxna. Lidingö stad har en beroendemottagning och har kurser i återfallsprevention. Staden har även ett samarbete mellan polis, skola och socialtjänst. Detta samarbete är viktigt och behöver prioriteras Tillsammans med polisen ordnar staden informationskvällar för föräldrar och anhöriga för att sprida kunskap om alkoholen och narkotikans skadeverkningar samt för att

13 13 (20) skapa diskussion om hur föräldrar och anhöriga kan medverka i drogbekämpningen. Ett nära samarbetet med kultur- och fritidsnämnden spelar en viktig roll i det förebyggande arbetet för att motverka alkohol- och drogsociala problem och även för att stödja ungdomars hälsa och välbefinnande. Det är också viktigt att det finns vuxna i ungdomars närhet på kvällar och nätter, framför allt på helger. Staden hjälper till att samordna nattvandringen på Lidingö, en insats som drivs av viktiga frivilligkrafter. Familjen är den naturliga hörnstenen i ett barns uppväxt. För att öka tryggheten är det viktigt att föräldrar och andra vuxna finns närvarande i barn och ungdomarnas liv. För de familjer som behöver stöd sänks egenavgiften till familjerådgivningen. Lidingös socialtjänst ska kännetecknas av respekt, värdighet och tolerans för den enskilde. Utredningar ska genomföras med hänsyn tagen till individens integritet. Tidiga insatser är särskilt viktiga i fall då barn riskerar att fara illa. Det ekonomiska biståndet ska prövas individuellt och garantera en skälig levnadsnivå, men samtidigt ska målet för insatserna vara att individen ska kunna gå från bistånd till egen försörjning. Stadens nyantagna policy som rör våld i nära relationer är ett bra verktyg för att kunna arbeta konstruktivt och systematisk med de svåra frågorna. Det relationsnära våldet är ett stort samhällsproblem som berör både kvinnor och män, äldre och barn och kan drabba människor i livets alla skeden. Alla stadens förvaltningar ska vara uppmärksamma på tecken på att någon utsätts för våld i hemmet och vara redo att agera. Många av de som drabbas av våld i nära relationer upplever sig misstrodda i kontakten med myndigheter. Därför är det mycket viktigt att alla som kommer i kontakt med de som drabbats har relevant kunskap och är tränade på att bemöta de drabbade. Den som behöver samhällets stöd ska erbjudas god service. Insatserna ska präglas av respekt för människors integritet och rätt till självbestämmande. Utredningar ska genomföras med hänsyn till individens integritet. Det är viktigt att den hjälpsökande blir bemött med empati och att denne känner sig sedd och respekterad. Rätt insatser ska göras i rätt tid. Detta gäller såväl när barn, ungdomar och vuxna far illa som när livssituationen är sådan att den enskilde inte kan klara sin vardag utan samhällets stöd. Därför tilldelas arbetet med barn och unga som far illa medel för att stärka upp denna viktiga verksamhet. Förebyggande åtgärder ska finnas för att motverka sociala problem, speciellt när det handlar om barns och ungdomars välbefinnande. Stödet ska vara utformat på ett sådant sätt att det stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv. Biståndet ska vara tillräckligt, men samtidigt syfta till att undvika ett varaktigt hjälpbehov. Sommarjobb ska erbjudas ungdomar som är i behov av stöttning och som har svårt att på egen hand finna ett jobb. Medel tilldelas nämnden för att kunna utöka denna verksamhet. Kvinnofriden ska värnas. Kvinnor och män som blir misshandlade ska få samhällets stöd och hjälp. Lidingö stad ska även fortsättningsvis stödja arbetet med kvinnojourer.

14 14 (20) Ekonomiska ramar för omsorgs- och socialnämnden Pengbeloppen för hemtjänst, särskilda boenden och servicehus höjs med tre procent. Pengbeloppet för funktionsnedsättning, LSS och socialpsykiatri höjs med två procent. Övriga verksamheters anslag uppräknas med en procent. En riktad satsning görs på 2 mnkr för arbetet med barn och unga som far illa. Lidingö Hospice har under 2015 övergått till en privat verksamhet och nämndens kostnader minskar med 11,2 mnkr. Nämndens ram minskas med motsvarande belopp. För övertagandet av hälso- och sjukvård i bostad enligt LSS från landstinget tilldelas nämnden 3,5 mnkr. Ytterligare 250 tkr tilldelas för utökning av familjerådgivning och sommarjobb för unga. För att möta ökade volymer tillförs omsorgs- och socialnämnden 16,5 mnkr 2016 och ytterligare 16,1 mnkr Kultur- och fritidsnämnden Många Lidingöbor uppskattar ett aktivt och stimulerande kultur- och föreningsliv och därför ska staden fortsätta att utveckla samarbetet mellan staden och Lidingös många föreningar, privata entreprenörer och frivilligkrafter. Lidingös starka kulturliv är viktigt att värna. Lidingö erbjuder en rad möjligheter till aktiv fritid, inte minst för barn och ungdom. En del i detta är Lidingös fritidsgårdar, men flera ideella föreningar och privata entreprenörer bidrar också med att erbjuda goda möjligheter till idrott och friluftsliv. De insatser som görs av föreningar, enskilda och företag för att finansiera uppförande och upprustning av fritidsanläggningar är positiva, dels för att det tillför resurser; dels för att det ger en känsla av samhörighet och gemenskap. Samhällsutvecklingen medför att nya idrotter tillkommer och konkurrerar med redan etablerade. Att noga följa hur barns och ungdomars intressen för olika idrotter förändras är viktigt. Det kan finnas anledning att utifrån dessa förändringar eventuellt ompröva de traditionella prioriteringarna. Både Lidingövallen och idrottsområdet i Högsätra ska fortsätta att utvecklas i nära samarbetet med föreningenarna, och samarbetet med Riksidrottsförbundet bör fördjupas med sikte på att ytterligare utveckla Bosön. På Lidingö finns idag en rad kulturinstitutioner. Millesgården och andra kulturcentra såsom Lidingö Museum och Sagateatern ska stöttas för att de ska kunna utvecklas och skapa ännu mer glädje för såväl Lidingöbor som turister. För att främja detta syfte tilldelas Lidingö Museum utökade medel. Lidingö stad är positivt inställda till ytterligare kultur- och turistattraktioner som syftar till att locka människor till Lidingö.

15 15 (20) På Lidingö finns ett brett kulturutbud för barn och unga,exempelvis Sagateatern, fritidsgårdarna, Elverket och den kommunala musikskolan. Även fortsättningsvis ska aktiviteter för barn, ungdomar, funktionshindrade och äldre prioriteras. Vi vill att stadsbiblioteket ska fungera som en källa för lärande och kunskapsinhämtning men också vara en naturlig mötesplats för olika ålders- och intressegemenskaper. I samband med utvecklingen av Lidingö centrum kan bibliotekets position som kulturbärare utvecklas och stärkas ytterligare. Hembygdsföreningen fyller en unik funktion för Lidingö. Deras kunskap ska även framöver tas tillvara i frågor som gäller till exempel kulturskyltar på ön och stadsutvecklingen. Kulturnatten och körfestivalen är uppskattade händelser och staden bör även fortsättningsvis stödja dessa evenemang. Ekonomiska ramar för kultur- och fritidsnämnden ges ingen generell uppräkning av nämndens ram. Till ökade lokalkostnader tilldelas nämnden 1,2 mnkr. Tekniska nämnden Staden vill skapa en säker trafikmiljö med god framkomlighet för alla trafikantgrupper. Hänsyn måste tas till den omgivande miljön och till de boende. Alla trafikslag behövs. De kompletterar varandra. Bilen är för en del Lidingöbor nödvändig för att få vardagen att gå ihop, med jobb, familj och inköp. Staden vill därför förbättra framkomligheten och skapa lösningar som minskar köer samt leder till restidsvinster och lägre utsläpp. Kollektivtrafikens tillgänglighet liksom gång- och cykelmöjligheter ska spela en viktig roll i all stadsplanering. Med den nya moderna Lidingöbanan på plats kan troligen fler av dagens bilister lockas att åka kollektivt. Lidingö stad ska verka för att utvidga båtpendeln Sjövägen med ett stopp på Fjäderholmarna så att det går att åka direkt mellan Fjäderholmarna och Lidingön. Infartsparkeringen vid Ropsten är av central betydelse för många Lidingöbor. För att hitta konstruktiva lösningar på parkeringsproblematiken är en dialog med Stockholms stad nödvändig. Staden ska verka för att ska finnas infartsparkering i anslutning till kollektivtrafiken i Ropsten. Som ett komplement behöver ytterligare infartsparkeringar skapas för såväl bilar som cyklar vid kollektivtrafikknutpunkter, exempelvis längs Lidingöbanan. För att nå miljömålen och få fler Lidingöbor att gå och cykla i vardagen behöver såväl framkomlighet som trygghet och säkerhet längs våra gångvägar, cykelbanor och promenadstråk förbättras. I detta arbete behöver belysningen på såväl gångvägar som cykelbanor förbättras, ett snabbcyklingsspår planeras, cykelnätet samordnas med övriga kommuner i Stockholmsregionen och fler låsbara cykelinfartsparkeringar vid viktigare busshållplatser och längs Lidingöbanan eftersträvas. Dessutom bör, vid sidan

16 av bussgator och huvudvägnät, snöröjning av trottoarer samt gångvägar och cykelbanor prioriteras. 16 (20) Ett viktigt arbete som pågår är projektet Säkra cykelvägar som syftar till att höja säkerheten och trygga skolvägarna för Lidingös förskole- och skolelever. Det ska vara lätt att göra rätt. System för källsortering och sophantering, som till exempel matavfallsinsamling, ska utformas så att det underlättar för Lidingöborna. Strävan ska vara att få fram fler återvinningstationer, gärna i handelsområden, och verka för att den nya, ännu ej färdiga, returparken i Stockby får bättre öppettider och förbättrad tillgänglighet än den nuvarande. Staden ska också eftersträva att fler hushåll och bostadsrättsföreningar ansluter sig till matavfallinsamlingen. Infrastrukturen för vatten och avlopp måste underhållas för att säkerställa att Lidingöborna i efterfrågad utsträckning har en säker tillgång till rent vatten och väl fungerande avloppssystem. Ett viktigt led i att förbättra vattenkvaliteten runt Lidingö är att arbetet med rening av dagvattnet för inre Kyrkviken slutförs. Lidingö ska även i fortsättningen vara en grön oas i Stockholmsregionen. Därför är det viktigt att befintliga rekreations- och biologiska värden i stadens natur bevaras och utvecklas. Stadens park-,natur och vattenområden ska vara attraktiva och tillgängliga för Lidingöborna. Det skapar förutsättningar för ett aktivt friluftsliv. Naturområden ska inte upplåtas till nya stora anläggningar utan skötas som rekreationsområden. Åtgärder mot förbuskning och nedskräpning ska fortsätta, liksom klippning av gräsmattor. Lidingös läge i Stockholms inre skärgård inbjuder till vistelse på vattnet. Staden ska fortsätta det goda samarbetet med båtlivet genom att verka för att skapa fler båtplatser, bland annat genom förtätning i befintliga båtklubbar. På så sätt kan tiden i båtkön reduceras. Skötsel av stadens skog ska följa den nyligen antagna skötselplanen vilket innebär att ett moratorium införs med tillåtande av nödvändiga skötselåtgärder. Med nödvändiga skötselåtgärder avses frihuggning av ekar och andra ädla lövträd liksom av forn- och kulturminnen, större stigar, rastplatser och dylikt. Dessutom avses med sådana åtgärder slyröjning och borttagande av träd som på grund av sjukdom eller annan anledning kan anses utgöra en fara. För stadens bostadsnära skog ska det bedömas vilka åtgärder som eventuellt ska göras om fastighetsägare framför önskemål som berör stadens mark. Ekonomiska ramar för tekniska nämnden 2016 ges ingen generell uppräkning av nämndens ram.

17 Kommunstyrelsen 17 (20) Kommunstyrelsen är stadens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett särskilt ansvar för stadens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av stadens ekonomi och verksamheter. Hälsa är sedan 2005 den bärande idén i Lidingö stads vision och de nya inriktningsmålen identifierar vilka områden som ska prioriteras i hälsoarbetet under åren Nämnder och förvaltningar ska beakta hälsoområdena mat, motion och mötesplatser i det årliga budget- och verksamhetsplaneringsarbetet. Lidingö kännetecknas av omväxlande bebyggelse av hög kvalitet blandat med väl bevarade park- och naturområden samt närheten till vatten. Det gör staden attraktiv. För att bibehålla Lidingös särprägel krävs även framöver en väl avvägd mark- och bebyggelseplanering. Ansträngningar ska göras för att bevara kulturellt värdefulla miljöer och kulturhistoriskt viktiga byggnader. Lidingös grönområden ska värnas. Det är viktigt att framtida byggande sker i sådan takt att vår infrastruktur inte överbelastas och att överexploatering undviks. Ny infrastruktur ska tas med i planerna redan från början. Ny bebyggelse ska tillkomma genom försiktig förtätning eller på mark som redan är ianspråktagen. All förtätning ska vara väl anpassad till den befintliga miljön. En miljömedveten bostadsplanering innebär såväl ekonomiska som miljömässiga vinster. Hänsyn måste tas till kommande klimatförändringar. Det kommande utvecklingsprojektet för Lidingö centrum har som syfte att bland annat att förbättra Lidingöbornas möjlighet till lokal handel och kultur, förbättra kollektivtrafiken, minska bullret och bygga miljösmarta bostäder. Beslut om start-pm tas före sommaren. Ett pågående projekt är Högsätra/Bergsätra där tanken är att tillskapa nya kvaliteter i området och integrera stadsdelen med närliggande områden. Vid nybyggnation ska tryggheten för de boende beaktas. Det kan ske exempelvis genom belysning och minimering av mörka ytor. I redan bebyggda områden bör man inventera utemiljön och försöka åtgärda uppenbara brister genom så kallade trygghetsvandringar. Variation av såväl upplåtelseformer som storlek på bostäderna ska eftersträvas. Lidingö har och ska även fortsättningsvis ha enfamiljshus, flerfamiljshus, hyresrätter och bostadsrätter som svarar upp mot de varierande behov och önskemål som invånarna har. Staden ska aktivt motverka bostadssegregation genom att det finns blandade upplåtelseformer. För att underlätta stadens bostadssociala ansvar att tillhandahålla bostäder, ska ansträngningarna att teckna avtal med privata fastighetsägare om anvisning av lediga hyresrätter fortsätta. Det överskott som har genererats genom fastighetsförsäljningar ska användas till investeringar i kommunal infrastruktur eller till att minska stadens låneskuld. Direktiv om att utreda Lidingöhems framtid har nyligen presenterats. Utredningen ska ta fram ett allsidigt och gediget underlag, där utgångspunkten är en nulägesanalys kring bolagets verksamhet och drift. För att säkerställa att Lidingöbornas tillgångar tillvaratas på bästa möjliga sätt ska utredningen presentera olika handlingsalternativ.

18 18 (20) Till utredningen ska även fogas en ekonomisk och verksamhetsmässig konsekvensbeskrivning för såväl Lidingöhem som staden. Utredningen ska också redovisa konsekvenser för stadens förmåga att säkerställa det bostadssociala uppdraget även i framtiden. Många äldre önskar ett mer anpassat boende som möter behovet av tillgänglighet och socialt umgänge utan att för den skull vara i behov av kvalificerad biståndsbedömd service. Omvandlingen av servicehusen Tor och Frimuraren till seniorlägenheter har tagits emot positivt, men efterfrågan på trygghetsboenden kan sannolikt komma att öka framöver. Staden bör därför i den kommande planeringen beakta detta, framförallt i centrala lägen där närservicen är god. Grunden för Sveriges välstånd vilar på de ansträngningar som människor gör i form av utbildning, arbete, innovationer och risktagande. Att stimulera Lidingös företagande och få små företag att växa genererar nödvändiga resurser för en bra kommunal service. Staden kan aktivt medverka till ett gott företagandeklimat genom exempelvis en ökad förståelse för företagandets villkor, hög servicenivå från stadens politiker och tjänstemän och förbättrad effektiviteten i myndighetsutövningen. Vidare ska staden förenkla och minska antalet myndighetskontakter för Lidingös företag och korta handläggningstider. Lidingö stad ska använda upphandlingar för att få fler och gärna mindre företag att lämna anbud för att på så sätt öka konkurrensen och därmed förbättra kvalitet och minska kostnader. Staden ska inte ägna sig åt egen näringsverksamhet som konkurrerar med näringslivet. Dialog och samverkan med de lokala näringslivsrepresentanterna och staden ska utvecklas. Den kundtjänst som inrättats i Lidingö stadshus ska underlätta kontakten mellan Lidingöborna och kommunen men också mellan näringslivet och kommunen. Insyn i den kommunala verksamheten och ekonomin är en förutsättning för att utveckla verksamheten och för att våra gemensamma resurser ska förvaltas på ett klokt sätt. Därför ska Lidingöborna på ett enkelt sätt kunna ta reda på vad olika delar av den kommunala verksamheten kostar och vilken kvalitet den genererar Genom aktivt kvalitetsarbete, med tydliga mål kan verksamheterna utvecklas. Synpunkter och utvecklingsidéer från såväl anställda som medborgare ska tas om hand. Klagomål som kommer fram i stadens verksamheter ska registreras och följas upp. Kundvalssystemen ska utvecklas för att stimulera till ökad konkurrens och mångfald bland utförare av olika välfärdstjänster. Kommunalt driven verksamhet och verksamhet som drivs av andra utförare ska styras och finansieras på likvärdiga och konkurrensneutrala villkor. Pengsystemen ska behandla kommunala och fristående aktörer lika. De kommunala verksamheterna måste kunna anpassa sitt utbud efter efterfrågan, så att resurserna till varje individ säkerställs. Lidingö ska aktivt bidra till att uppfylla de regionala och nationella miljömålen som har antagits av Sveriges riksdag. I stadens miljöprogram finns tre strategier; energismart stad, hållbar grön ö och miljökloka val. Varje strategi beskriver en målbild för år 2020 som sedan bryts ner i ett antal mer konkreta mål. Miljöprogrammet genomgår nu en revidering som

19 förväntas vara klar i slutet av 2015 då det kan antas. Miljöprogrammet ska vara vägledande i stadens olika beslut i samtliga förvaltningar. 19 (20) Lidingö stad ska arbeta brett med miljöfrågorna och det ska ske förvaltningsövergripande. Lidingö, liksom andra kommuner, brottas med stora framtidsutmaningar på personalområdet. Hur väl staden lyckas ge Lidingöborna en god service är i hög grad beroende av kompetens och engagemang hos medarbetare och chefer. Det är därför angeläget att staden är en attraktiv arbetsgivare. För att få en välutbildad, ansvarsmedveten och motiverad personal krävs fortbildning och inflytande över det egna arbetet. Egna initiativ och ökat ansvar stimuleras bland annat genom olika utbildningsprojekt. Möjligheter till karriärutveckling inom yrkesområdet är viktigt för att kunna behålla och rekrytera personal. Lidingö stad ska kunna underlätta för anställda att kombinera arbete och familj och fortsätta arbeta för jämställdhet och mångfald. För att klara framtidens välfärd ska staden arbeta strukturerat med effektiviseringar och prioritera de uppgifter som är viktigast för Lidingöborna. Detta kan ske genom verksamhetsutveckling, effektivt lokalutnyttjande, ökad konkurrensutsättning och genom samverkan och jämförelse med andra kommuner. Stadsledningskontoret får därför i uppdrag att utreda hur staden ska kunna bli mer effektiv, genom att genomlysa hela verksamheten, så att resurser kan frigöras till de kommunala kärnuppgifterna. Det är en viktig åtgärd för att säkerställa en väl fungerande kommunal service i framtiden. Stadsledningskontoret har även påbörjat en stadshusutredning som kommer att pågå parallellt med effektivitetsutredningen. Resultatet av dessa båda utredningar ska tillvaratas av stadsledningskontoret och förslag på åtgärdes ska presenteras i god tid inför budgetarbetet Stadens tillgångar ska vårdas och underhållas väl. Fastigheter och tekniska anläggningar som inte behövs för stadens verksamhet kan avyttras. Kapital som finns avsatt för stadens pensionsskuld ska placeras på ett sådant sätt att åtagandet gentemot framtida pensionärer säkras. Stadens fastighetsförvaltning ska tillgodose verksamheternas behov av ändamålsenliga lokaler, bedriva en rationell och kostnadseffektiv fastighetsförvaltning och minimera stadens miljöpåverkan. För att underlätta verksamheternas effektivitet i lokalutnyttjande ska fastighetskontoret kvalitetsäkra fastighetsbeståndets lokalareor. Fastighetskontoret ska även leda arbetet med att implementera ett systematiskt brandskyddsarbete i stadens förvaltningar, samt tillse att stadens fastigheter har ett fullgott brandskydd såväl fysiskt som tekniskt. För att säkra verksamheternas behov av rimliga och förutsägbara lokalkostnader har en ny hyresmodell arbetats fram. Den ska under 2016 implementeras i verksamheten. Med beskattningsrätten följer ett stort ansvar varför denna rätt måste användas ytterst återhållsamt. Den kommunala skatteutjämningen medför en stor belastning för Lidingös ekonomi. Även med dessa förutsättningar ska Lidingö sträva efter en låg beskattning. Att kommunalskatten är låg har stort värde för alla. Man ska kunna leva på sin lön och att den enskilde har den bästa möjligheten att fatta beslut som rör egna ekonomiska

20 20 (20) prioriteringar. När fler har möjlighet att hantera det oväntade, har ett samhälle som är både tryggare och friare uppnåtts. Ekonomiska ramar för kommunstyrelsens kontor Stadsledningskontorets anslag minskas med en procent och miljö- och stadsbyggnadskontoret ges oförändrad ram. För ökade kostnader för förtroendevalda, bland annat till följd av fler partier i fullmäktige och införandet av surfplattor, och för bidrag till Lidingö hembygdsförenings museumsverksamhet tilldelas stadsledningskontoret 1,1 mnkr. Interna hyror från fastighetskontoret och interna priser från konsult- och servicekontoret bibehålls till 2015 års nivå. Lidingö den På kommunstyrelsens vägnar Anna Rheyneuclaudes Kihlman Kommunstyrelsens ordförande Kristina Eklund Kommunstyrelsens sekreterare

21 Bilaga till budgetdirektiv, Budgetförutsättningar Innehållsförteckning Omvärldsanalys... 2 Samhällsekonomisk utveckling... 2 Kommunernas ekonomi... 3 Skatteunderlaget... 5 Budgetproposition... 6 Pris- och lönekostnadsutveckling... 6 Lidingö stads ekonomiska läge... 7 Nuvarande budget och plan Uppföljning budget Skatteintäkter... 9 Demografisk volymutveckling Investering och avskrivningar Införande av komponentredovisning Finansiella kostnader Känslighetsanalys Bilaga, Specificering av vissa statsbidrag

22 Omvärldsanalys Samhällsekonomisk utveckling (Ekonomirapporten, Sveriges kommuner och landsting (SKL) april 2015) Svensk ekonomi avslutade 2014 mycket starkt. Även 2015 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa år. För åren därefter (2017 och 2018) antas utvecklingen vara i linje med trendmässig tillväxt vilket är liktydigt med en väsentligt svagare utveckling i ekonomin jämfört med i år och nästa år. Under fjolåret växte inhemsk efterfrågan mycket snabbt. Framförallt investeringarna ökade rejält. Förutsättningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan också i år och nästa år. Företagens investeringar och hushållens konsumtionsutgifter är i utgångsläget låga. Med en ökad framtidstro bör företagens och hushållens benägenhet att investera och konsumera kunna höjas rejält. Men för att framtidstron ska stärkas krävs att utvecklingen i omvärlden uppfattas som mer stabil. Den internationella konjunkturen behöver förstärkas ytterligare och den svenska exporten behöver få bättre fart. En stabilare omvärld och en bättre svensk exporttillväxt gör att den inhemska efterfrågan kan fortsätta växa i snabb takt i år och nästa år. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. Löneökningarna ligger i år på 3 procent och blir nästa år något högre. Prisutvecklingen är i år fortsatt mycket svag, men i takt med att effekterna av prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. Den fortsatt höga tillväxten drar också upp prisökningstakten. I mitten av nästa år når inflationen enligt KPIX (dvs KPI exklusive hushållens räntekostnader) upp mot 1,5 procent. Åren 2017 och 2018 förutsätts den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans och därmed endast öka enligt trend. Det innebär att antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökar betydligt långsammare än under de närmast föregående åren. Men trots en väsentligt svagare sysselsättningstillväxt beräknas ändå skatteunderlaget i reala termer växa i bra takt 2017 och Förklaringen är fortsatt omfattande ökningar av pensionsutbetalningarna. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring BNP 0,0 1,3 2,3 3,2 3,3 2,4 1,8 Sysselsättning, timmar 0,7 0,3 1,8 1,2 1,0 0,4 0,3 Relativ arbetslöshet, nivå 8,0 8,0 7,9 7,5 6,9 6,6 6,6 Timlön, konjunkturlönestatistiken 3,0 2,5 2,9 3,0 3,2 3,4 3,5 Konsumentpris, KPIX 1,1 0,5 0,2 0,4 1,4 1,7 1,8 Konsumentpris, KPI 0,9 0,0-0,2 0,1 1,5 3,3 3,0 Realt skatteunderlag 1,8 1,5 1,3 2,1 2,3 1,4 1,1 2

23 Kommunernas ekonomi (Ekonomirapporten, SKL april 2015) Kommunernas resultat för 2014 uppgick till 10,6 miljarder och ligger därmed i linje med vad som brukar definieras som god ekonomisk hushållning. Sammantaget har kommunerna haft positiva resultat under de senaste tio åren, med ett resultat som genomsnittligt motsvarar 2,8 procent av skatter och generella statsbidrag. Då inkluderas tillfälliga tillskott till exempel i form av konjunkturstöd och återbetalningar från AFA Försäkring. En femtedel av kommunerna redovisade dock ett negativt resultat. En bra utveckling av skatteunderlaget 2015 och 2016 innebär att kommunerna har råd att klara kostnadsökningar i takt med kraftigt ökade demografiska behov. En något sämre skatteunderlagsutveckling 2017 och 2018, i kombination med rejält ökade investeringsbehov, ställer ökade krav på effektiviseringar för att inte resultatet ska försämras. Diagram 1. Antal kommuner med negativt resultat samt med resultat som motsvarar 2 procent av skatter och bidrag Kommunernas investeringar har fördubblats i löpande priser de senaste tio åren, från 24 miljarder kronor 2004 till 48 miljarder Även framöver väntas investeringsutgifterna fortsätta att öka. Kommuner med ökande befolkning förtätar och exploaterar nya områden, vilket medför stora investeringar i såväl kommunala verksamhetslokaler och idrottsanläggningar samt infrastruktur som va-anläggningar. Därutöver måste en stor del av de lokaler och anläggningar byggda under och 1970-talen nu ersättas. De ökade investeringsutgifterna leder på sikt till ökade avskrivningar, i många fall en ökad skuldsättning och därmed ett försämrat finansnetto. Det betyder i sin tur att en allt mindre del av resurserna kan användas till den löpande verksamheten. Kommunernas mål för god ekonomisk hushållning behöver ses över om investeringstakten skruvas upp. Ett vanligt förekommande mål är 3

24 att resultatet ska uppgå till en viss andel av skatter och generella statsbidrag. Många kommuner har valt 2 procent, vilket är det samma som SKL använt som tumregel för sektorn som helhet under många år. Med kraftigt ökade investeringar, allt annat lika, kan detta mål i en enskild kommun behöva revideras till 3 5 procent för att till exempel bibehålla soliditeten. Diagram 2. Kommunernas investeringar och avskrivningar, miljarder kronor För kommunerna sammantaget har demografiska förändringar inneburit ökade resursbehov med knappt 0,5 procent per år under Under åren växlas de upp och förväntas uppgå till 1,3 procent per år. Diagram 3. Volymförändringar inom olika kommunala verksamheter 4

25 Skatteunderlaget (Ekonomirapporten, SKL april 2015) I år tar skatteunderlagstillväxten ett tydligt steg uppåt jämfört med 2014 trots att den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. I år beräknas skatteunderlaget realt öka med 2,1 procent vilket är det dubbla mot normalt.. Dels beräknas både löner och pensioner stiga mer i år än förra året, dels påverkas skatteunderlaget på olika sätt av ändrade avdragsregler de båda åren. Förra året höll höjda grundavdrag tillbaka skatteunderlaget medan det i år får ett extra lyft av att avdragsrätten för pensionssparande trappas ner. Nästa år beräknas tillväxten bli ännu högre eller 2,3 procent. Den starka tillväxten är en kombination av stark sysselsättningstillväxt och höjda pensioner. SKL:s beräkningar utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att ekonomin åter är i balans 2016 och att sysselsättningstillväxten därefter avtar. Efter 2016 räknar de också med snabbare ökning av grundavdragen. Det är framförallt på grund av dessa båda faktorer som skatteunderlaget växer i långsammare takt från och med Diagram 4. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procentenheter. 3,2% 5,0% 5,4% 4,3% 4,2% 5

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Direktiv till nämnderna inför budget 2017 och plan för

Direktiv till nämnderna inför budget 2017 och plan för 1 (17) DATUM DNR 2016-05-25 KS/2016:129 Förslagsskrivelse Kommunstyrelsen Direktiv till nämnderna inför budget 2017 och plan för 2018-2019 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Socialdemokraterna i Klippans kommun

Socialdemokraterna i Klippans kommun Socialdemokraterna i Klippans kommun Handlingsprogram 2015-2018 Vår vision för kommunen Den socialdemokratiska ideologin och politiken syftar till att skapa ett samhälle där alla människor oavsett bakgrund

Läs mer

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag 2015-2018 Uppsala är en bra stad att bo och leva i, men: Stora grupper i förskola och skola Segregation Bostadsbrist Arbetslöshet hög konkurrens om

Läs mer

DATUM DNR 2015-10-21 KS/2015:202. Budget 2016

DATUM DNR 2015-10-21 KS/2015:202. Budget 2016 DATUM DNR 2015-10-21 KS/2015:202 Budget 2016 och plan för 2017-2018 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Året som kommer... 6 Stadens vision och strategiska mål... 7 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning...10

Läs mer

Majoritetsprogram 2015-2018

Majoritetsprogram 2015-2018 Inledning Majoritetsprogram 2015-2018 Detta majoritetsprogram ligger till grund för den politik som koalitionen avser att föra under mandatperioden 2015-2018. Programmet ligger till grund för vår ambition

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

!! En av landets bästa skolkommuner

!! En av landets bästa skolkommuner VALPLATTFORM 2014-2018 En av landets bästa skolkommuner En bra skola som ger våra barn de bästa möjligheterna att vidareutvecklas i livet är en av kommunens viktigaste uppgifter. Därför ska Vallentuna

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Äldreplan för Härjedalens kommun. år Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

2013-03-22. Kommunstyrelsen. Månadsrapport februari 2013 Dnr KS/2013:54

2013-03-22. Kommunstyrelsen. Månadsrapport februari 2013 Dnr KS/2013:54 2013-03-22 Kommunstyrelsen Månadsrapport februari 2013 Dnr KS/2013:54 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018. Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar

Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018. Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018 Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 Driftbudget och särskilda prioriteringar

Läs mer

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Skolplan 2015 2019 Vår skolplan Barn- och utbildningsnämnden, kommundelsnämnden och social- och arbetsmarknadsnämnden har antagit en skolplan

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS

FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS TORSÅS KAN BÄTTRE. Det spelar roll vem som styr och leder kommunen. Här kan du läsa om några av de politiska prioriteringar

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...

Läs mer

Ändrings- och tilläggsförslag i Budget 2016 samt flerårsplan 2017 2018

Ändrings- och tilläggsförslag i Budget 2016 samt flerårsplan 2017 2018 Ändrings- och tilläggsförslag i Budget 2016 samt flerårsplan 2017 2018 För Eslövs Kommun Budgetförutsättningarna för 2016 ser relativt ljusa ut mycket tack vare en stor inflyttning till kommunen och det

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande 2012-03-30 Anders Nilfjord Sidan 1 av 2 Ekonomichef Dnr 2012/18 BUN. Barn- och ungdomsnämnden Budget 2013 inklusive verksamhetsplan Förslag

Läs mer

Månadsrapport mars 2016 Lidingö stad

Månadsrapport mars 2016 Lidingö stad HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM DNR Sofia Bergbom 08-731 30 93 2016-04-20 KS/2016:113 Månadsrapport mars 2016 Lidingö stad 1. Inledning Resultatet för 2016 är budgeterat till 30,5 mnkr, vilket motsvarar det

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE!

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Allians för Sundsvall Sundsvall är en kommun med fantastiska möjligheter och en stor mängd outnyttjad kraft. Vi har barn och unga som kan bli framtidens ledare om de

Läs mer

Detta ägardirektiv gäller tillsammans med den av fullmäktige beslutade Ägarpolicy för Eslövs kommun och dess bolag.

Detta ägardirektiv gäller tillsammans med den av fullmäktige beslutade Ägarpolicy för Eslövs kommun och dess bolag. ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 35 C ÄGARDIREKTIV FÖR ESLÖVS BOSTADS AB Godkända av kommunfullmäktige 2011-12-19, antagna på bolagsstämma Bakgrund Eslövs kommun är en relativt stor aktör på bostadsmarknaden

Läs mer

Utbildning Oxelösunds kommun

Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda/tjänstemän 17 november 2015 Agenda Vad är ett Kommunalt resultat? Vad säger Kommunallagen? Vad är Balanskravet? Vad betyder God ekonomisk hushållning?

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN VISION I Karlskrona ska idrotts- och fritidsverksamheten vara ett naturligt inslag i det dagliga livet. Med ett rikt, varierat och synligt fritidsutbud gör vi vår kommun

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Månadsrapport juli 2016 Lidingö stad

Månadsrapport juli 2016 Lidingö stad HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM DNR Sofia Bergbom 08-731 30 93 2016-08-25 KS/2016:149 Månadsrapport juli 2016 Lidingö stad 1. Inledning Resultatet för 2016 är budgeterat till 30,5 mnkr, vilket motsvarar det

Läs mer

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 2015-09-24 Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 Inledning Socialnämndens mål utgår från vision, verksamhetsidé och förhållningsätt på kommunövergripande nivå. Med utgångspunkt i dessa

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Kvalitetsplan

Kvalitetsplan Dnr KS/555/2015 Kvalitetsplan 2016 2018 Förskola, obligatoriska skolformer, gymnasie- och gymnasiesärskola samt fritidshem Kommunstyrelsen 2016-01-12, 20 Inledning Varje huvudman inom skolväsendet ska,

Läs mer

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv.

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv. Borlänge kommun Strategisk plan 2016-2019 och budgetramar 2016-2018 Borlänge möter framtiden Borlänge är en kommun med stora möjligheter. Här finns goda kommunikationer, stora utbildningsmöjligheter, en

Läs mer

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Personalpolicy. för Stockholms stad

Personalpolicy. för Stockholms stad Personalpolicy för Stockholms stad Tydliga gemensamma mål För att värna och utveckla vår allra viktigaste tillgång, stadens anställda och deras arbete för stockholmarnas bästa, är en aktiv personalpolitik

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden/miljökontoret

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden/miljökontoret Verksamhetsplan 2016 Miljö- och byggnadsnämnden/miljökontoret Köpings kommun Rapporten skriven av: Linda Eriksson och Göran Nilsson Antagen av: Miljö- och byggnadsnämnden, 2015-11-12 Innehåll Innehåll

Läs mer

Ambitioner för framtiden

Ambitioner för framtiden Söderköping Söderköping 2011-05-11 Ambitioner för framtiden Tillägg till beslut om driftsbudget 2012-2014 inklusive gemensamma mål och strategier 2 (8) 3 (8) Yrkanden från S Socialdemokraterna föreslår

Läs mer

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och

Läs mer

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 217 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: Övriga avgifter och ersättningar Finansiella intäkter,1% 78,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter,

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Lidingö Stad Medborgarundersökning 2011

Lidingö Stad Medborgarundersökning 2011 Lidingö Stad Medborgarundersökning Genomförande Tredje medborgarundersökningen tidigare och. Totalt genomfördes 1000 telefonintervjuer bland boende i Lidingö Stad i åldrarna 18 84 år. Datainsamlingen pågick

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Bakgr und Programmet vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Det kan bland annat

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Det kommunala uppdraget!

Det kommunala uppdraget! Det kommunala uppdraget! olle.olsson@skl.se 1 Verksamhetsidé för SKL En fråga om demokrati. SKL är en arbetsgivarorganisation för kommuner och landsting. Vi driver våra medlemmars intressen och erbjuder

Läs mer

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE.

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDEN Vi som lever i Sverige och Blekinge blir friskare och lever allt längre. Det är en positiv utveckling och ett resultat av vårt välstånd

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Framtidstro och orosmoln

Framtidstro och orosmoln Majoritetens förslag till: Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-11 för Katrineholms kommun Framtidstro och orosmoln Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-2011 innehåller

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet Datum Dnr 2017-02-01 BMK.2017.18 Jelinka Hall jelinka.hall@varmdo.se 08-570 481 49 Avdelningschef Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden Tjänsteskrivelse Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Mätbandet 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Mätbandet 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Mätbandet 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17 230 1 1 Visioner och övergripande mål för Världens bästa Vimmerby Den politiska ambitionen i Vimmerby

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer