Direktiv till nämnderna inför budget 2016 och plan för

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Direktiv till nämnderna inför budget 2016 och plan för 2017-2018"

Transkript

1 1 (20) DATUM DNR KS/2015:124 Förslagsskrivelse Kommunstyrelsen Direktiv till nämnderna inför budget 2016 och plan för Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande: Kommunstyrelsen lämnar direktiv till nämnderna angående budget 2016 och plan för Nämndernas budgetförslag ska lämnas in till kommunstyrelsen senast den 30 september. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen lämnar direktiv till nämnderna angående budget 2016 och plan för Nämndernas budgetförslag ska lämnas in till kommunstyrelsen senast den 30 september. Handlingar Kommunstyrelsens förslagsskrivelse inklusive bilaga,

2 2 (20) Kommunstyrelsens direktiv Stadens vision jämte de fem strategiska målen och det finansiella målet ska vara vägledande för nämndernas verksamhetsmässiga och ekonomiska planering. Nämnderna ska också, utöver lagstiftning, beakta stadens gemensamma policydokument. Miljöprogrammet skall fortsätta implementeras i budget och målkedja. Vision för Lidingö hälsans ö På Lidingö ges människor förutsättningar för en god hälsa. Lidingö erbjuder en kreativ miljö för människor och företag. Lidingö är en del av Stockholmsregionen och klarar balansen mellan utveckling och miljö. Lidingö har Sveriges bästa skolor. På Lidingö känner man trygghet i livets alla skeden. Strategiska mål Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet. Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål. Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna. Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar. Finansiellt mål Lidingö stad har en ekonomi i balans, grundad på en låg kommunalskatt. Stadens överskottsmål är 1 % av verksamhetens kostnader. Strategiska mål Kommunallagen ställer krav att kommuner och landsting ska ha god ekonomisk hushållning. För att främja en god ekonomisk hushållning ska mål och riktlinjer finnas för stadens verksamheter och för ekonomin ska finansiella mål fastställas. Verksamhetsmål och finansiella mål ska utvärderas i årsredovisningen. Årsbokslut och delårsrapport ska underställas revisorerna.

3 Med stadens vision som grund och utifrån de strategiska målen ska nämnderna ange verksamhetsmål så att en sammanhängande målkedja formas för staden. Nämnderna ska komplettera verksamhetsmålen med indikatorer för att möjliggöra en god måluppföljning. 3 (20) Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet. Sedan många år kan Lidingöborna fritt välja skola och förskola. Senare har även valfrihet införts inom hemtjänst, för särskilda boenden och familjerådgivning. Arbetet med att ytterligare främja valfriheten inom stadens ansvarsområden kommer att fortsätta. Ambitionen är att Lidingöborna ska uppleva största möjliga valfrihet, och därmed också ökat inflytande, när det gäller tillgång till stadens service. Pengsystemen ska behandla kommunala och fristående aktörer lika. De kommunala verksamheterna måste kunna anpassa sitt utbud efter efterfrågan, så att resurserna till varje individ säkerställs. Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål. Stadens verksamheter ska baseras på kundfokus och utgå från Lidingöbornas behov och önskemål. Vi måste kontinuerligt förnya oss för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna. Det är viktigt att erbjuda snabb och effektiv service. Myndighetsutövning ska ske korrekt och utan fördröjning. Det ska vara enkelt för Lidingöborna att lämna synpunkter på den kommunalt finansierade verksamheten. Hur staden utför sina åtaganden och informerar om verksamheten ska följas upp i kontinuerliga mätningar. Brukare av kommunalt finansierade tjänster ska kunna betygsätta verksamheterna och kunna lämna förslag till förbättringar. Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. I stadens miljöprogram finns tio lokala miljömål som syftar till att forma Lidingö till en energismart, hållbar och miljöklok stad. Nämnderna ska redovisa de lokala miljömålen i budgeten under ovanstående strategiska miljömål. Lidingö stad ska arbeta brett och förvaltningsövergripande med miljöfrågorna. Lidingö stad ska förena utveckling och miljötänkande. Staden ska aktivt arbeta för att minska fossilbränsleberoendet. Arbetet med att effektivisera energianvändningen i Lidingö stads fastigheter ska fortsätta. Staden ska slå vakt om den goda livsmiljön på Lidingö och ge Lidingöborna förutsättningar för en god hälsa. Det förutsätter att alla bidrar till att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling. Stadens egna verksamheter ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt.

4 Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna. 4 (20) Den service som staden tillhandahåller eller finansierar ska hålla god kvalitet. Verksamheterna ska följas upp och utvärderas, oavsett om de drivs i privat eller kommunal regi. Genom aktivt kvalitetsarbete, med tydliga mål, kan verksamheterna utvecklas. Tjänstegarantier ska införas där det är tillämpbart. Lidingö stad ska fortsätta att utveckla verksamheten. Det ska göras i en organisation som ser den anställde som sin viktigaste resurs med kompetenta och duktiga ledare i organisationen. Synpunkter och utvecklingsidéer från såväl anställda som kommuninvånare ska tas om hand på ett bra sätt. Utifrån nyckeltal och kundundersökningar ska tydliga jämförelser kunna göras mellan olika verksamheter, men också i förhållande till andra kommuner. Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar. Det är skattebetalarnas pengar vi förfogar över. Därför måste vi hushålla effektivt med dessa. Stadens ekonomiska resurser ska användas så att utbildning av barn och ungdomar samt omsorg om äldre och funktionsnedsatta prioriteras. Stadens verksamheter ska ha bra resurser. För att klara framtidens välfärd måste staden arbeta mer strukturerat med effektiviseringar och prioritera de uppgifter som är viktigast för medborgarna. Detta kan ske genom verksamhetsutveckling, effektivt lokalutnyttjande, ökad konkurrensutsättning, samverkan med och jämförelse med andra kommuner. I syfte att uppnå bästa möjliga service per satsad skattekrona ska staden fortsätta att lägga ut verksamheter på entreprenad samt utveckla valfriheten inom fler områden. Den kommunala verksamheten finansieras genom kommunalskatt, statsbidrag och avgifter. För att hålla skatten låg för alla eftersträvar staden en ökande grad av avgiftsfinansiering där så är lämpligt. Avgiftssystemen måste ta hänsyn till enskildas ekonomiska omständigheter. Stadens tillgångar i form av mark, fastigheter, tekniska anläggningar och liknande ska vårdas och underhållas väl. Tillgångar som inte behövs för stadens verksamhet kan avyttras. Kapital som finns avsatt för stadens pensionsskuld ska placeras på ett sådant sätt att vårt åtagande gentemot framtida pensionärer säkras. Med beskattningsrätten följer ett stort ansvar varför denna rätt måste användas ytterst återhållsamt. Den kommunala skatteutjämningen medför en belastning för Lidingös ekonomi. Även med dessa förutsättningar ska Lidingö sträva efter en låg beskattning. Att kommunalskatten är låg har stort värde för alla. Man ska kunna leva på sin lön. Den enskilde har den bästa möjligheten att fatta beslut som rör egna ekonomiska prioriteringar. När fler har förmåga att hantera det oväntade, har vi uppnått ett samhälle som är både tryggare och friare.

5 5 (20) Ekonomisk utgångspunkt Lidingö stad har en stark ekonomisk ställning med en soliditet som tillhör de bästa bland Sveriges kommuner. Stadens samlade pensionsåtagande täcks till stor del av de på kapitalmarknaden avsatta medlen. Borgensåtagandena är begränsade och de av staden helägda bolagen är ekonomiskt starka med betydande tillgångar. För Lidingö är det en utmaning att klara omställningen i verksamheterna när det blir fler skolbarn och äldre i verksamheten samt de betydande investeringsinsatser som staden står inför, bland annat en ny bro. I december 2014 fattades beslut om stadens budget och plan Resultatet för 2015 budgeterades till 27 mnkr. Pengbeloppen för förskola, pedagogisk verksamhet och skolbarnomsorg höjdes med 3 procent. Förskoleklass och grundskola höjdes med 3,9 procent. Pengbeloppen gällde från och med 1 januari 2015 vilket innebar ett extra tillskott på cirka 16 mnkr. Gymnasieskolans programpeng räknades upp enligt förslag från Kommunförbundet i Stockholms län (KSL). Pengbeloppen för särskilt boende, servicehus, hemtjänst och verksamheter inom funktionsnedsättning och socialpsykiatrin höjdes med 3 procent. De ekonomiska ramarna för anslagsfinansierade verksamheter räknades upp med 2 procent. För att möta ökat antal grundskoleelever och ökade omsorgsbehov inom stöd- och omsorg tillfördes verksamheterna 32 mnkr. För att möta ökade kostnader av ekonomiskt bistånd tilldelas socialnämnden 2,6 mnkr. Ytterligare resurser tillfördes verksamheterna för bland annat ökade driftskostnader i anläggningar. I början av 2015 genomfördes en sammanslagning av socialnämnden med äldre- och omsorgsnämnden med tillhörande förvaltningar. Med en ny organisation på plats väntas verksamheten kunna förbättra kvaliteten och ge ett bättre helhetsbemötande för såväl äldre, funktionsnedsatta som socialt utsatta personer. Tillväxten under 2014 blev måttlig men dämpades överaskande i slutet av året. Under inledningen av 2015 har tillväxten åter tagit fart och utsikterna inför framtiden är relativt ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa år. Rikets skatteunderlag beräknas forsätta att växa i god takt under planperioden Det finns dock vissa orosmoln: Den nästintill obefintliga inflationen i kombination med Riksbankens negativa styrränta kan komma att begränsa skatteunderlagets tillväxt. En utmaning för staden är förändringarna i det kommunala utjämningssystemet där regeringen har aviserat ytterligare förändringar som påverkar stadens ekonomi negativt. Den sammanlagda ekonomiska effekten av de senaste förändringarna innebär att Lidingö stad kommer att betala drygt 80 miljoner kronor mer till utjämningssystemet, vilket motsvarar ca 55 öre i ökad kommunal utdebitering. Redan idag betalar Lidingö drygt 300 mnkr per år netto till utjämningssystemet, vilket motsvarar ca 2 kr i kommunal utdebitering. De fyra senaste åren har kostnaderna för den löpande verksamheten ökat snabbare än stadens samlade skatteintäkter. Det har funnits ekonomiskt utrymme för dessa kostnadsökningar men för de kommande åren saknas det utrymmet vilket innebär att kostnadsökningarna framöver måste begränsas. En ökad vaksamhet på dessa nyckeltal är nödvändig då denna utveckling inte är hållbar över tid.

6 Utgångspunkten för årets budgetarbete är, liksom tidigare år, att staden har ett tak för utgifterna som grundas på det ekonomiska utrymme som ges av skatteintäkter med oförändrad utdebitering. Stadens finansiella mål om ett positivt resultat motsvarande en procent av verksamhetens kostnader behöver uppnås för att dels ha en marginal för oförutsedda kostnader dels minska behovet av upplåning inför kommande investeringar. Detta innebär att det årliga överskottet skall uppgå till cirka 28 mnkr. Kommunstyrelsen anser det som viktigt att hålla fast vid detta mål. Stadens ekonomiska förutsättningarna beräknas ge ett utrymme till följande generella påslag: 6 (20) Budget 2016 Pengbelopp för förskola, pedagogisk verksamhet, skolbarnomsorg och grundskola, + 3% Pengbelopp för IM-program inom gymnasieskolan, + 1,5 mnkr Pengbelopp för LOV och servicehus, +3% Pengbelopp för funktionsnedsättning, LSS och socialpsykiatri, +2% Anslagsfinansierade verksamheter inom OSN, +1% Stadsledningskontorets anslag, -1% Till övriga nämnder/kontor ges ingen generell uppräkning Plan % för samtliga verksamheter Plan % för samtliga verksamheter Gymnasieskolans programpeng räknas upp enligt förslag från Kommunförbundet i Stockholms län (KSL). En riktad satsning görs på 2 mnkr till omsorgs- och socialnämndens arbete med barn och unga som far illa. För ökade volymer inom skola, förskola, äldreomsorg och verksamhet för funktionshindrade personer tillförs verksamheterna 45,7 mnkr år 2016 och ytterliggare 28,7 mnkr år Nämndernas budgetförslag ska innefatta åtgärder för att kunna klara prisökningar och löneökningar inom respektive avtalsområde. Höga investeringsnivåer medför tillkommande kapital- och driftkostnader som begränsar utrymmet för verksamheterna. Nämnderna uppmanas att iaktta återhållsamhet och prioritera bland investeringsäskanden. Tillkommande kostnader till

7 följd av investeringar i form av lokalhyror och/eller andra driftskostnader ska täckas inom tilldelad ekonomisk ram om inga andra direktiv tagits. 7 (20) En ny hyresmodell och ändrade redovisningsregler för investeringar kommer att påverka kapitalkostnader och lokalhyror Beloppen blir klara under hösten och inför budgetbeslut i november kommer tilldelade ramar och pengbelopp att justeras utifrån kostnadsförändringarna. Detsamma kommer även gälla för kommande kostnadsökningar på grund av höjda arbetsgivaravgifter för unga. Avgiftshöjningar om minst två procent bör eftersträvas. I det fall lagen inte anger annat bör intäkterna täcka självkostnaden. Avgiftssystemen måste ta hänsyn till enskildas ekonomiska omständigheter. Nämnderna bör iaktta viss försiktighet i att ersätta personal vid pensionsavgångar eller då en anställd avslutar sin tjänst, och göra en bedömning av nyanställningsbehov och/eller förändringar av kompetensprofil för att bättre uppnå verksamhetens mål. Under hösten 2015 kommer två stycken utredningar löpa parallellt inom staden, stadshusutredningen och effektiviseringsutredningen. De ska tillsammans se över hur stadens verksamhet är organiserad, hur väl staden når sina mål och utnyttjar sina resurser och lokalytor. Syftet är att tillvarata skattebetalarnas intresse av ett effektivt resursutnyttjande, att staden ägnar sig åt rätt saker och att verksamheten kommer Lidingöborna till del på ett bra sätt. Stadledningskontoret får i uppgift att tillvarata resultatet av de båda uppdragen. Genom en överenskommelse inom Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) som omfattar samtliga kommuner i länet samt Stockholms läns landsting så tar kommunerna över utförandet från landstinget av viss hälso- och sjukvård inom LSSverksamheterna. Övertagande medför en skatteväxling med konsekvensen att utdebiteringen på Lidingö höjs med två öre samtidigt som den sänks med motsvarande belopp för landstinget. De ekonomiska budgetförutsättningarna har beräknats av stadsledningskontoret och återfinns i bilaga.

8 8 (20) Stadens resultatbudget, mnkr Bokslut Bokslut Prognos 1 Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter 432,8 456,6 417,0 428,9 434,0 434,0 Jämförelsestörande intäkter 37,9 34,6 16, Verksamhetens kostnader , , , , , ,2 Jämförelsestörande kostnader -31,9 Avskrivningar -107,3-114,6-132,2-130,0-132,0-142,0 Verksamhetens nettokostnader , , , , , ,2 Skatteintäkter 2 458, , , , , ,5 Generella statsbidrag och utjämning -203,1-150,9-192,2-255,5-304,3-347,3 Utdelning från av staden ägda bolag 0,3 6,3 0,2 0,2 0,2 0,2 Finansnetto 17,6 24,4 15,5 13,0 6,5 2,0 Jämförelsestörande finansiell kostn. -3, Årets resultat 59,3 5,4 9,3 29,6 33,0 49,2 Nettokostnadsutveckling 2 4,4% 4,3% 3,4% 2,8% 2,2% 2,1% Skatteintäktsutveckling 3 3,7% 2,8% 3,7% 4,4% 2,5% 2,9% 1) Prognos för april ) Exklusive jämförelsestörande poster 3) Inklusive generella statsbidrag, fastighetsavgift och utjämning

9 9 (20) Inriktning och ekonomiska ramar Utbildningsnämnden Lidingö ska ha Sveriges bästa skolor, oavsett huvudman. Skolans roll är framför allt att utveckla elevernas kunskaper. Målet är att alla elever ska ha fullständiga avgångsbetyg med tillräcklig kunskapsbas för att kunna gå vidare till högre utbildning eller yrkesarbete. Olika skolor kan ha olika väg dit men målet är gemensamt. Föräldrar har huvudansvaret för barns fostran. Skolan ska tillsammans med föräldrarna lära eleverna att ta ansvar, att samarbeta med och respektera andra samt att förstå och värna demokratin. Utbildningspolitiken på Lidingö kännetecknas av tre tydliga värden: Trygghet, kunskap och valfrihet. Skolans kunskapsuppdrag är centralt. Ingen elev ska lämna grundskolan utan godkända betyg i alla ämnen. Därför ska hela skolans verksamhet tydligare inriktas på att öka elevernas kunskaper. För att eleverna ska lyckas väl i skolan är läraren av avgörande betydelse. Lärarnas kompetens är avgörande för utbildningens kvalitet. Stadens ambition är att öka andelen behöriga lärare och lärare med forskningskompetens. Det är viktigt att lärarnas löner, arbetsvillkor och arbetsmiljö är konkurrenskraftiga gentemot övriga kommuner i Stockholmsregionen. Vid lönesättning ska goda prestationer och resultat premieras på alla nivåer. Varje barn och elev ska känna trygghet och arbetsro ska råda. När eleverna känner sig trygga kan de prestera bättre. De insatser som görs för att motverka mobbning och kränkande behandling ska bygga på Skolverkets rekommendationer eller andra evidensbaserade metoder. Ett aktivt och levande värdegrundsarbete genomsyra verksamheten. Undervisningen behöver anpassas till varje elevs förutsättningar. Vi ser ett behov av såväl extra stöd som extra stimulans i skolan. För elever som behöver extra stöd ska insatser sättas in tidigt. Ju tidigare svårigheter med att lära in upptäcks hos en elev desto större blir möjligheterna att nå kunskapsmålen samtidigt som det ökar elevernas framtida möjligheter. Stöd och hjälp för att stärka elevernas psykiska hälsa ska sättas in tidigt. På Lidingö erbjuds en mångfald av olika omsorgsformer såsom öppen förskola, pedagogisk omsorg, vårdnadsbidrag och pedagogisk förskola. Det är viktigt att det finns en palett av valmöjligheter så att föräldrarna kan välja den form som passar familjens behov bäst. Lidingös förskolor ska tillvarata barns naturliga nyfikenhet och lust att lära. Det är många gånger i förskolan som grunden läggs för barns förmåga att lära sig läsa, skriva och räkna. Varje barn har behov av att bli sett. Därför är det viktigt att barngruppernas storlek anpassas, dels så att varje barn uppmärksammas, dels efter den pedagogiska inriktning som den enskilda förskolan arbetar efter. Lidingö lärcenter är en mötesplats för barn och pedagoger för bland annat utvecklingsfrågor och estetiska läroprocesser. Centret erbjuder även stöd och

10 10 (20) handleding för pedagoger som undervisar barn med språksvårigheter och funktionshinder. Många barn är från tidig ålder vana hemifrån att använda smarta mobiltelefoner, datorer samt pek- och läsplattor. Det är positivt att dessa IT-verktyg kommer till användning som en naturlig och integrerad del i den pedagogiska verksamheten. Därför bör verksamheten öka sitt engagemang och deltagande i att prova olika metoder för att åstadkomma en utvecklande, modern och stimulerande lärmiljö. Lidingös kommunala skolor behöver ett mer tydligt och sammanhållet ledarskap. Forskningen talar sitt tydliga språk; ett tydligt pedagogisk ledarskap ute i skolorna är den enskilt viktigaste faktorn för en framgångsrik skola eftersom det skapar tydliga förväntningar och inspirerar lärare och elever och bidrar till att eleverna når sina mål och en trygg miljö skapas. Därför måste höga krav ställas på rektorernas kompetens och att de har de redskap och resurser som behövs för att kunna fungera som tydliga pedagogiska ledare. I detta arbete ingår relevant kvalitetsuppföljning med åtgärdsplaner. Elever måste tidigt lära sig att bemöta såväl sina kamrater som lärare med respekt. Lärarens auktoritet i klassrummet ska höjas. Gymnasieskolans uppgift är bland annat att ge eleverna nödvändiga kunskaper och förbereda dem inför eventuella högre studier och arbetslivet. Fullständiga betyg i alla ämnen är den bästa beredskapen för arbetslivet och ökar chanserna avservärt till en första anställning. Höstterminen 2015 startas ett nytt program på Hersby gymnasium, Teknikprogrammet med inrikting på information och media. Ökade resurser tillförs gymnasieskolans introduktionsprogram. En utredning inom staden har initierats för att utreda KSL-pengens storlek och funktion. Utifrån resultatet kan det finnas anledning till förändringar. För att stimulera fler elever att lära mer om företagande och öka kopplingen till arbetslivet bör möjligheterna ses över för att öka närvaron av - och utbytet med - näringsliv, ideella organisationer och offentliga verksamheter. På så sätt får fler elever kontakt med företag och andra potentiella arbetsgivare tidigt under skolgången. Redan nu bedriver exempelvis Ung Företagsamhet en framgångsrik verksamhet i skolan, en verksamhet som skulle kunna expandera till fler. Under 2000-talets första decennium upplevde staden en babyboom som kom att kräva en omfattande och snabb utbyggnad av förskolan. Detta tillskott av barn kräver under detta decennium en utbyggnad av grundskolan. Sticklinge skola håller på att öka sin kapacitet genom flera mindre tillbyggnader och det planeras för en utökning av Käppala skola. Antalet elever i grundskolan förväntas öka med drygt 600 till år 2019 jämfört med antalet i december Detta ställer krav på ett optimalt utnyttjande av befintliga lokaler. Till viss del kan det ökade antalet elever inrymmas i dessa men ett tillskott av lokaler krävs. Den nya och utbyggda Rudboda skola är nu i drift och klarar av att ta emot fler elever. Planer finns också på att se över Torsviks skolas lokaler. Men det planeras även för nya förskolor för Kalvhagen och Äppelbo för att ersätta de lokaler som står på tidsbegränsade lov. Utbildningsnämndens aktiva lokalplanering är ett bra verktyg för att möta de demografiska förändringarna, likaså att nämnden noggrant följer utvecklingen av

11 antalet barn och elever för att på bästa sätt dimensionera både förskola, skola och gymnasium. Ekonomiska ramar för utbildningsnämnden Skolpengsram Pengbeloppen för förskola, pedagogisk verksamhet (t.ex. familjedaghem), skolbarnomsorg och grundskola höjs med tre procent. Gymnasieskolans pengbelopp fastställs till de nivåer som Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) föreslår. Pengbeloppen för introduktionsprogram (IM) på Hersby gymnasium höjs med 1,5 mnkr. Vid införandet av ny internhyresmodell och ändrade redovisningsregler för investeringar beräknas lokalkostnaderna för gymnasieskolan att minska vilket ger ökat ekonomiskt utrymme. 11 (20) Kommunstyrelsen har sedan länge prioriterat förskole- och skolverksamheten. För att möta ökade volymer tillförs skolpengsramen 29,2 mnkr 2016 och ytterligare 12,6 mnkr Anslagsram 2016 ges ingen generell uppräkning av nämndens ram. Omsorgs- och socialnämnden Den nya organisationen med sammanslagningen av stöd- och omsorgsförvaltningen med socialförvaltningen har kommit långt med att på kort tid identifiera nya rutiner och struktur för att uppnå syftet; att inga personer som är i kontakt med omsorgs- och socialförvaltningen ska hamna mellan stolarna. Detta arbete fortsätter under 2016 och på så sätt kan Lidingöborna få bättre stöd och service och en större rättstrygghet uppnås. Ett förebyggande arbete har initierats för att undvika onödiga skador i alla livets skeden. Kommunen ställer och ska fortsätta att ställa höga krav på den kvalitet som ges av vård- och omsorgsutförarna. Det viktiga är att den enskilde sätts i centrum för de insatser som staden utför. Ett viktigt uppdrag är att förbättra och utveckla den erfarenhetsbaserade kunskapen om det goda bemötandet. Att aktivt arbeta med korrekt läkemedelsförskrivning och hjälp till äldre att ta rätt medicin är ett område som är prioriterat och höjer kvaliteten för omsorgstagaren. Det är viktigt att fortsätta satsningarna på de äldres mat och måltidssituation samt att personalen har den nödvändiga utbildning som krävs och är medveten om den stora betydelse som måltidssituationen och en väl sammansatt kost har för de äldres välbefinnande. Måltiden är mer än bara det som serveras på tallriken. Att öka den sociala samvaron runt matbordet ska prioriteras. Genom den nya måltidsupphandlingen kommer flera alternativa maträtter att erbjudas och kvaliteten på råvarorna att öka.

12 12 (20) Välbefinnande och livskvalitet handlar också om det sociala innehållet under en dag och om att kunna delta i olika sociala aktiviteter. Såväl äldre på särskilda boenden som personer med funktionsnedsättning utanför den reguljära arbetsmarknaden ska ha möjlighet att komma ut i friska luften och kunna delta i aktiviteter på en regelbunden basis. I detta arbete spelar det civila samhället och frivilligkrafter en viktig roll. Att vara anhörig till en person med funktionshinder eller åldersrelaterade sjukdomar kan vara ansträngande då det kan handla om förändringar - av större eller mindre omfattning även i den anhöriges livssituation. Många anhöriga till sjuka och funktionshindrade utför dessutom ett krävande vård- och omsorgsarbete. Därför är det angeläget att staden tillsammans med de anhöriga fortsätter att utveckla anhörigstödet. Lidingöborna blir allt friskare och har goda förutsättningar att leva ett aktivt och rikt liv långt upp i åren. Det ger fler friska år som pensionärer. För den som så önskar ska omsorg så långt som möjligt ges i det egna hemmet. Lidingö är en av ett fåtal kommuner i landet där de äldre, efter behovsprövning, ges möjlighet att välja såväl hemtjänst som särskilt boende. Sedan reformen infördes har ett stort antal aktörer etablerats inom hemtjänsten och Lidingöborna kan i dagsläget välja mellan inte mindre än 22 olika vård- och omsorgsboenden. Som ett komplement till vård- och omsorgsboenden tillhandahåller staden även servicehus som erbjuder trygghet med vårdpersonal, aktiviteter och annan service på nära avstånd. Dessa servicehus ska finnas kvar och nu genomförs nödvändiga renoveringar som skapar en bättre arbetsmiljö för personalen. Verksamheten på Lidingö Hospice har tagits över av Praktikertjänst som kommer att erbjuda såväl ASIH som avancerad palliativ vård med fler platser i Högsätra. Personer med funktionsnedsättning ska känna trygghet på Lidingö. Den som har personligt stöd ska också kunna välja vem som ska hjälpa till i vardagen, antingen hemma eller i ett anpassat boende tillsammans med andra. Stödet ska vara pålitligt och hålla hög standard. Tillgänglighet i gatumiljön för personer med funktionsnedsättning behöver förbättras bland annat genom kontrastfärger, markeringar och sänkning av kantstenar. Det är därför angeläget att genom löpande anpassningar förbättra den fysiska rörelsefriheten. Den dagliga verksamheten, som drivs i bland annat Ö-gruppens regi spelar en stor roll för många med funktionsnedsättning. Genom ett anpassat arbete skapas delaktighet, gemenskap och struktur i vardagen och ökar självkänslan. Lidingö stad ska arbeta mer tillsammans med öns föreningsliv för att erbjuda alla Lidingöbor en bra fritid. Det civila samhället har en stor kompetens som bör tas bättre tillvara inom ramen för arbetet med funktionsnedsatta. Lidingö är inte fredat från droger, alkohol och våld. De senaste åren har vi dessvärre noterat ett ökat narkotikamissbruk bland unga. Det är en oroande utveckling. Beroende och missbruk påverkar alla i familjen såväl barn som vuxna. Lidingö stad har en beroendemottagning och har kurser i återfallsprevention. Staden har även ett samarbete mellan polis, skola och socialtjänst. Detta samarbete är viktigt och behöver prioriteras Tillsammans med polisen ordnar staden informationskvällar för föräldrar och anhöriga för att sprida kunskap om alkoholen och narkotikans skadeverkningar samt för att

13 13 (20) skapa diskussion om hur föräldrar och anhöriga kan medverka i drogbekämpningen. Ett nära samarbetet med kultur- och fritidsnämnden spelar en viktig roll i det förebyggande arbetet för att motverka alkohol- och drogsociala problem och även för att stödja ungdomars hälsa och välbefinnande. Det är också viktigt att det finns vuxna i ungdomars närhet på kvällar och nätter, framför allt på helger. Staden hjälper till att samordna nattvandringen på Lidingö, en insats som drivs av viktiga frivilligkrafter. Familjen är den naturliga hörnstenen i ett barns uppväxt. För att öka tryggheten är det viktigt att föräldrar och andra vuxna finns närvarande i barn och ungdomarnas liv. För de familjer som behöver stöd sänks egenavgiften till familjerådgivningen. Lidingös socialtjänst ska kännetecknas av respekt, värdighet och tolerans för den enskilde. Utredningar ska genomföras med hänsyn tagen till individens integritet. Tidiga insatser är särskilt viktiga i fall då barn riskerar att fara illa. Det ekonomiska biståndet ska prövas individuellt och garantera en skälig levnadsnivå, men samtidigt ska målet för insatserna vara att individen ska kunna gå från bistånd till egen försörjning. Stadens nyantagna policy som rör våld i nära relationer är ett bra verktyg för att kunna arbeta konstruktivt och systematisk med de svåra frågorna. Det relationsnära våldet är ett stort samhällsproblem som berör både kvinnor och män, äldre och barn och kan drabba människor i livets alla skeden. Alla stadens förvaltningar ska vara uppmärksamma på tecken på att någon utsätts för våld i hemmet och vara redo att agera. Många av de som drabbas av våld i nära relationer upplever sig misstrodda i kontakten med myndigheter. Därför är det mycket viktigt att alla som kommer i kontakt med de som drabbats har relevant kunskap och är tränade på att bemöta de drabbade. Den som behöver samhällets stöd ska erbjudas god service. Insatserna ska präglas av respekt för människors integritet och rätt till självbestämmande. Utredningar ska genomföras med hänsyn till individens integritet. Det är viktigt att den hjälpsökande blir bemött med empati och att denne känner sig sedd och respekterad. Rätt insatser ska göras i rätt tid. Detta gäller såväl när barn, ungdomar och vuxna far illa som när livssituationen är sådan att den enskilde inte kan klara sin vardag utan samhällets stöd. Därför tilldelas arbetet med barn och unga som far illa medel för att stärka upp denna viktiga verksamhet. Förebyggande åtgärder ska finnas för att motverka sociala problem, speciellt när det handlar om barns och ungdomars välbefinnande. Stödet ska vara utformat på ett sådant sätt att det stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv. Biståndet ska vara tillräckligt, men samtidigt syfta till att undvika ett varaktigt hjälpbehov. Sommarjobb ska erbjudas ungdomar som är i behov av stöttning och som har svårt att på egen hand finna ett jobb. Medel tilldelas nämnden för att kunna utöka denna verksamhet. Kvinnofriden ska värnas. Kvinnor och män som blir misshandlade ska få samhällets stöd och hjälp. Lidingö stad ska även fortsättningsvis stödja arbetet med kvinnojourer.

14 14 (20) Ekonomiska ramar för omsorgs- och socialnämnden Pengbeloppen för hemtjänst, särskilda boenden och servicehus höjs med tre procent. Pengbeloppet för funktionsnedsättning, LSS och socialpsykiatri höjs med två procent. Övriga verksamheters anslag uppräknas med en procent. En riktad satsning görs på 2 mnkr för arbetet med barn och unga som far illa. Lidingö Hospice har under 2015 övergått till en privat verksamhet och nämndens kostnader minskar med 11,2 mnkr. Nämndens ram minskas med motsvarande belopp. För övertagandet av hälso- och sjukvård i bostad enligt LSS från landstinget tilldelas nämnden 3,5 mnkr. Ytterligare 250 tkr tilldelas för utökning av familjerådgivning och sommarjobb för unga. För att möta ökade volymer tillförs omsorgs- och socialnämnden 16,5 mnkr 2016 och ytterligare 16,1 mnkr Kultur- och fritidsnämnden Många Lidingöbor uppskattar ett aktivt och stimulerande kultur- och föreningsliv och därför ska staden fortsätta att utveckla samarbetet mellan staden och Lidingös många föreningar, privata entreprenörer och frivilligkrafter. Lidingös starka kulturliv är viktigt att värna. Lidingö erbjuder en rad möjligheter till aktiv fritid, inte minst för barn och ungdom. En del i detta är Lidingös fritidsgårdar, men flera ideella föreningar och privata entreprenörer bidrar också med att erbjuda goda möjligheter till idrott och friluftsliv. De insatser som görs av föreningar, enskilda och företag för att finansiera uppförande och upprustning av fritidsanläggningar är positiva, dels för att det tillför resurser; dels för att det ger en känsla av samhörighet och gemenskap. Samhällsutvecklingen medför att nya idrotter tillkommer och konkurrerar med redan etablerade. Att noga följa hur barns och ungdomars intressen för olika idrotter förändras är viktigt. Det kan finnas anledning att utifrån dessa förändringar eventuellt ompröva de traditionella prioriteringarna. Både Lidingövallen och idrottsområdet i Högsätra ska fortsätta att utvecklas i nära samarbetet med föreningenarna, och samarbetet med Riksidrottsförbundet bör fördjupas med sikte på att ytterligare utveckla Bosön. På Lidingö finns idag en rad kulturinstitutioner. Millesgården och andra kulturcentra såsom Lidingö Museum och Sagateatern ska stöttas för att de ska kunna utvecklas och skapa ännu mer glädje för såväl Lidingöbor som turister. För att främja detta syfte tilldelas Lidingö Museum utökade medel. Lidingö stad är positivt inställda till ytterligare kultur- och turistattraktioner som syftar till att locka människor till Lidingö.

15 15 (20) På Lidingö finns ett brett kulturutbud för barn och unga,exempelvis Sagateatern, fritidsgårdarna, Elverket och den kommunala musikskolan. Även fortsättningsvis ska aktiviteter för barn, ungdomar, funktionshindrade och äldre prioriteras. Vi vill att stadsbiblioteket ska fungera som en källa för lärande och kunskapsinhämtning men också vara en naturlig mötesplats för olika ålders- och intressegemenskaper. I samband med utvecklingen av Lidingö centrum kan bibliotekets position som kulturbärare utvecklas och stärkas ytterligare. Hembygdsföreningen fyller en unik funktion för Lidingö. Deras kunskap ska även framöver tas tillvara i frågor som gäller till exempel kulturskyltar på ön och stadsutvecklingen. Kulturnatten och körfestivalen är uppskattade händelser och staden bör även fortsättningsvis stödja dessa evenemang. Ekonomiska ramar för kultur- och fritidsnämnden ges ingen generell uppräkning av nämndens ram. Till ökade lokalkostnader tilldelas nämnden 1,2 mnkr. Tekniska nämnden Staden vill skapa en säker trafikmiljö med god framkomlighet för alla trafikantgrupper. Hänsyn måste tas till den omgivande miljön och till de boende. Alla trafikslag behövs. De kompletterar varandra. Bilen är för en del Lidingöbor nödvändig för att få vardagen att gå ihop, med jobb, familj och inköp. Staden vill därför förbättra framkomligheten och skapa lösningar som minskar köer samt leder till restidsvinster och lägre utsläpp. Kollektivtrafikens tillgänglighet liksom gång- och cykelmöjligheter ska spela en viktig roll i all stadsplanering. Med den nya moderna Lidingöbanan på plats kan troligen fler av dagens bilister lockas att åka kollektivt. Lidingö stad ska verka för att utvidga båtpendeln Sjövägen med ett stopp på Fjäderholmarna så att det går att åka direkt mellan Fjäderholmarna och Lidingön. Infartsparkeringen vid Ropsten är av central betydelse för många Lidingöbor. För att hitta konstruktiva lösningar på parkeringsproblematiken är en dialog med Stockholms stad nödvändig. Staden ska verka för att ska finnas infartsparkering i anslutning till kollektivtrafiken i Ropsten. Som ett komplement behöver ytterligare infartsparkeringar skapas för såväl bilar som cyklar vid kollektivtrafikknutpunkter, exempelvis längs Lidingöbanan. För att nå miljömålen och få fler Lidingöbor att gå och cykla i vardagen behöver såväl framkomlighet som trygghet och säkerhet längs våra gångvägar, cykelbanor och promenadstråk förbättras. I detta arbete behöver belysningen på såväl gångvägar som cykelbanor förbättras, ett snabbcyklingsspår planeras, cykelnätet samordnas med övriga kommuner i Stockholmsregionen och fler låsbara cykelinfartsparkeringar vid viktigare busshållplatser och längs Lidingöbanan eftersträvas. Dessutom bör, vid sidan

16 av bussgator och huvudvägnät, snöröjning av trottoarer samt gångvägar och cykelbanor prioriteras. 16 (20) Ett viktigt arbete som pågår är projektet Säkra cykelvägar som syftar till att höja säkerheten och trygga skolvägarna för Lidingös förskole- och skolelever. Det ska vara lätt att göra rätt. System för källsortering och sophantering, som till exempel matavfallsinsamling, ska utformas så att det underlättar för Lidingöborna. Strävan ska vara att få fram fler återvinningstationer, gärna i handelsområden, och verka för att den nya, ännu ej färdiga, returparken i Stockby får bättre öppettider och förbättrad tillgänglighet än den nuvarande. Staden ska också eftersträva att fler hushåll och bostadsrättsföreningar ansluter sig till matavfallinsamlingen. Infrastrukturen för vatten och avlopp måste underhållas för att säkerställa att Lidingöborna i efterfrågad utsträckning har en säker tillgång till rent vatten och väl fungerande avloppssystem. Ett viktigt led i att förbättra vattenkvaliteten runt Lidingö är att arbetet med rening av dagvattnet för inre Kyrkviken slutförs. Lidingö ska även i fortsättningen vara en grön oas i Stockholmsregionen. Därför är det viktigt att befintliga rekreations- och biologiska värden i stadens natur bevaras och utvecklas. Stadens park-,natur och vattenområden ska vara attraktiva och tillgängliga för Lidingöborna. Det skapar förutsättningar för ett aktivt friluftsliv. Naturområden ska inte upplåtas till nya stora anläggningar utan skötas som rekreationsområden. Åtgärder mot förbuskning och nedskräpning ska fortsätta, liksom klippning av gräsmattor. Lidingös läge i Stockholms inre skärgård inbjuder till vistelse på vattnet. Staden ska fortsätta det goda samarbetet med båtlivet genom att verka för att skapa fler båtplatser, bland annat genom förtätning i befintliga båtklubbar. På så sätt kan tiden i båtkön reduceras. Skötsel av stadens skog ska följa den nyligen antagna skötselplanen vilket innebär att ett moratorium införs med tillåtande av nödvändiga skötselåtgärder. Med nödvändiga skötselåtgärder avses frihuggning av ekar och andra ädla lövträd liksom av forn- och kulturminnen, större stigar, rastplatser och dylikt. Dessutom avses med sådana åtgärder slyröjning och borttagande av träd som på grund av sjukdom eller annan anledning kan anses utgöra en fara. För stadens bostadsnära skog ska det bedömas vilka åtgärder som eventuellt ska göras om fastighetsägare framför önskemål som berör stadens mark. Ekonomiska ramar för tekniska nämnden 2016 ges ingen generell uppräkning av nämndens ram.

17 Kommunstyrelsen 17 (20) Kommunstyrelsen är stadens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett särskilt ansvar för stadens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av stadens ekonomi och verksamheter. Hälsa är sedan 2005 den bärande idén i Lidingö stads vision och de nya inriktningsmålen identifierar vilka områden som ska prioriteras i hälsoarbetet under åren Nämnder och förvaltningar ska beakta hälsoområdena mat, motion och mötesplatser i det årliga budget- och verksamhetsplaneringsarbetet. Lidingö kännetecknas av omväxlande bebyggelse av hög kvalitet blandat med väl bevarade park- och naturområden samt närheten till vatten. Det gör staden attraktiv. För att bibehålla Lidingös särprägel krävs även framöver en väl avvägd mark- och bebyggelseplanering. Ansträngningar ska göras för att bevara kulturellt värdefulla miljöer och kulturhistoriskt viktiga byggnader. Lidingös grönområden ska värnas. Det är viktigt att framtida byggande sker i sådan takt att vår infrastruktur inte överbelastas och att överexploatering undviks. Ny infrastruktur ska tas med i planerna redan från början. Ny bebyggelse ska tillkomma genom försiktig förtätning eller på mark som redan är ianspråktagen. All förtätning ska vara väl anpassad till den befintliga miljön. En miljömedveten bostadsplanering innebär såväl ekonomiska som miljömässiga vinster. Hänsyn måste tas till kommande klimatförändringar. Det kommande utvecklingsprojektet för Lidingö centrum har som syfte att bland annat att förbättra Lidingöbornas möjlighet till lokal handel och kultur, förbättra kollektivtrafiken, minska bullret och bygga miljösmarta bostäder. Beslut om start-pm tas före sommaren. Ett pågående projekt är Högsätra/Bergsätra där tanken är att tillskapa nya kvaliteter i området och integrera stadsdelen med närliggande områden. Vid nybyggnation ska tryggheten för de boende beaktas. Det kan ske exempelvis genom belysning och minimering av mörka ytor. I redan bebyggda områden bör man inventera utemiljön och försöka åtgärda uppenbara brister genom så kallade trygghetsvandringar. Variation av såväl upplåtelseformer som storlek på bostäderna ska eftersträvas. Lidingö har och ska även fortsättningsvis ha enfamiljshus, flerfamiljshus, hyresrätter och bostadsrätter som svarar upp mot de varierande behov och önskemål som invånarna har. Staden ska aktivt motverka bostadssegregation genom att det finns blandade upplåtelseformer. För att underlätta stadens bostadssociala ansvar att tillhandahålla bostäder, ska ansträngningarna att teckna avtal med privata fastighetsägare om anvisning av lediga hyresrätter fortsätta. Det överskott som har genererats genom fastighetsförsäljningar ska användas till investeringar i kommunal infrastruktur eller till att minska stadens låneskuld. Direktiv om att utreda Lidingöhems framtid har nyligen presenterats. Utredningen ska ta fram ett allsidigt och gediget underlag, där utgångspunkten är en nulägesanalys kring bolagets verksamhet och drift. För att säkerställa att Lidingöbornas tillgångar tillvaratas på bästa möjliga sätt ska utredningen presentera olika handlingsalternativ.

18 18 (20) Till utredningen ska även fogas en ekonomisk och verksamhetsmässig konsekvensbeskrivning för såväl Lidingöhem som staden. Utredningen ska också redovisa konsekvenser för stadens förmåga att säkerställa det bostadssociala uppdraget även i framtiden. Många äldre önskar ett mer anpassat boende som möter behovet av tillgänglighet och socialt umgänge utan att för den skull vara i behov av kvalificerad biståndsbedömd service. Omvandlingen av servicehusen Tor och Frimuraren till seniorlägenheter har tagits emot positivt, men efterfrågan på trygghetsboenden kan sannolikt komma att öka framöver. Staden bör därför i den kommande planeringen beakta detta, framförallt i centrala lägen där närservicen är god. Grunden för Sveriges välstånd vilar på de ansträngningar som människor gör i form av utbildning, arbete, innovationer och risktagande. Att stimulera Lidingös företagande och få små företag att växa genererar nödvändiga resurser för en bra kommunal service. Staden kan aktivt medverka till ett gott företagandeklimat genom exempelvis en ökad förståelse för företagandets villkor, hög servicenivå från stadens politiker och tjänstemän och förbättrad effektiviteten i myndighetsutövningen. Vidare ska staden förenkla och minska antalet myndighetskontakter för Lidingös företag och korta handläggningstider. Lidingö stad ska använda upphandlingar för att få fler och gärna mindre företag att lämna anbud för att på så sätt öka konkurrensen och därmed förbättra kvalitet och minska kostnader. Staden ska inte ägna sig åt egen näringsverksamhet som konkurrerar med näringslivet. Dialog och samverkan med de lokala näringslivsrepresentanterna och staden ska utvecklas. Den kundtjänst som inrättats i Lidingö stadshus ska underlätta kontakten mellan Lidingöborna och kommunen men också mellan näringslivet och kommunen. Insyn i den kommunala verksamheten och ekonomin är en förutsättning för att utveckla verksamheten och för att våra gemensamma resurser ska förvaltas på ett klokt sätt. Därför ska Lidingöborna på ett enkelt sätt kunna ta reda på vad olika delar av den kommunala verksamheten kostar och vilken kvalitet den genererar Genom aktivt kvalitetsarbete, med tydliga mål kan verksamheterna utvecklas. Synpunkter och utvecklingsidéer från såväl anställda som medborgare ska tas om hand. Klagomål som kommer fram i stadens verksamheter ska registreras och följas upp. Kundvalssystemen ska utvecklas för att stimulera till ökad konkurrens och mångfald bland utförare av olika välfärdstjänster. Kommunalt driven verksamhet och verksamhet som drivs av andra utförare ska styras och finansieras på likvärdiga och konkurrensneutrala villkor. Pengsystemen ska behandla kommunala och fristående aktörer lika. De kommunala verksamheterna måste kunna anpassa sitt utbud efter efterfrågan, så att resurserna till varje individ säkerställs. Lidingö ska aktivt bidra till att uppfylla de regionala och nationella miljömålen som har antagits av Sveriges riksdag. I stadens miljöprogram finns tre strategier; energismart stad, hållbar grön ö och miljökloka val. Varje strategi beskriver en målbild för år 2020 som sedan bryts ner i ett antal mer konkreta mål. Miljöprogrammet genomgår nu en revidering som

19 förväntas vara klar i slutet av 2015 då det kan antas. Miljöprogrammet ska vara vägledande i stadens olika beslut i samtliga förvaltningar. 19 (20) Lidingö stad ska arbeta brett med miljöfrågorna och det ska ske förvaltningsövergripande. Lidingö, liksom andra kommuner, brottas med stora framtidsutmaningar på personalområdet. Hur väl staden lyckas ge Lidingöborna en god service är i hög grad beroende av kompetens och engagemang hos medarbetare och chefer. Det är därför angeläget att staden är en attraktiv arbetsgivare. För att få en välutbildad, ansvarsmedveten och motiverad personal krävs fortbildning och inflytande över det egna arbetet. Egna initiativ och ökat ansvar stimuleras bland annat genom olika utbildningsprojekt. Möjligheter till karriärutveckling inom yrkesområdet är viktigt för att kunna behålla och rekrytera personal. Lidingö stad ska kunna underlätta för anställda att kombinera arbete och familj och fortsätta arbeta för jämställdhet och mångfald. För att klara framtidens välfärd ska staden arbeta strukturerat med effektiviseringar och prioritera de uppgifter som är viktigast för Lidingöborna. Detta kan ske genom verksamhetsutveckling, effektivt lokalutnyttjande, ökad konkurrensutsättning och genom samverkan och jämförelse med andra kommuner. Stadsledningskontoret får därför i uppdrag att utreda hur staden ska kunna bli mer effektiv, genom att genomlysa hela verksamheten, så att resurser kan frigöras till de kommunala kärnuppgifterna. Det är en viktig åtgärd för att säkerställa en väl fungerande kommunal service i framtiden. Stadsledningskontoret har även påbörjat en stadshusutredning som kommer att pågå parallellt med effektivitetsutredningen. Resultatet av dessa båda utredningar ska tillvaratas av stadsledningskontoret och förslag på åtgärdes ska presenteras i god tid inför budgetarbetet Stadens tillgångar ska vårdas och underhållas väl. Fastigheter och tekniska anläggningar som inte behövs för stadens verksamhet kan avyttras. Kapital som finns avsatt för stadens pensionsskuld ska placeras på ett sådant sätt att åtagandet gentemot framtida pensionärer säkras. Stadens fastighetsförvaltning ska tillgodose verksamheternas behov av ändamålsenliga lokaler, bedriva en rationell och kostnadseffektiv fastighetsförvaltning och minimera stadens miljöpåverkan. För att underlätta verksamheternas effektivitet i lokalutnyttjande ska fastighetskontoret kvalitetsäkra fastighetsbeståndets lokalareor. Fastighetskontoret ska även leda arbetet med att implementera ett systematiskt brandskyddsarbete i stadens förvaltningar, samt tillse att stadens fastigheter har ett fullgott brandskydd såväl fysiskt som tekniskt. För att säkra verksamheternas behov av rimliga och förutsägbara lokalkostnader har en ny hyresmodell arbetats fram. Den ska under 2016 implementeras i verksamheten. Med beskattningsrätten följer ett stort ansvar varför denna rätt måste användas ytterst återhållsamt. Den kommunala skatteutjämningen medför en stor belastning för Lidingös ekonomi. Även med dessa förutsättningar ska Lidingö sträva efter en låg beskattning. Att kommunalskatten är låg har stort värde för alla. Man ska kunna leva på sin lön och att den enskilde har den bästa möjligheten att fatta beslut som rör egna ekonomiska

20 20 (20) prioriteringar. När fler har möjlighet att hantera det oväntade, har ett samhälle som är både tryggare och friare uppnåtts. Ekonomiska ramar för kommunstyrelsens kontor Stadsledningskontorets anslag minskas med en procent och miljö- och stadsbyggnadskontoret ges oförändrad ram. För ökade kostnader för förtroendevalda, bland annat till följd av fler partier i fullmäktige och införandet av surfplattor, och för bidrag till Lidingö hembygdsförenings museumsverksamhet tilldelas stadsledningskontoret 1,1 mnkr. Interna hyror från fastighetskontoret och interna priser från konsult- och servicekontoret bibehålls till 2015 års nivå. Lidingö den På kommunstyrelsens vägnar Anna Rheyneuclaudes Kihlman Kommunstyrelsens ordförande Kristina Eklund Kommunstyrelsens sekreterare

21 Bilaga till budgetdirektiv, Budgetförutsättningar Innehållsförteckning Omvärldsanalys... 2 Samhällsekonomisk utveckling... 2 Kommunernas ekonomi... 3 Skatteunderlaget... 5 Budgetproposition... 6 Pris- och lönekostnadsutveckling... 6 Lidingö stads ekonomiska läge... 7 Nuvarande budget och plan Uppföljning budget Skatteintäkter... 9 Demografisk volymutveckling Investering och avskrivningar Införande av komponentredovisning Finansiella kostnader Känslighetsanalys Bilaga, Specificering av vissa statsbidrag

22 Omvärldsanalys Samhällsekonomisk utveckling (Ekonomirapporten, Sveriges kommuner och landsting (SKL) april 2015) Svensk ekonomi avslutade 2014 mycket starkt. Även 2015 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa år. För åren därefter (2017 och 2018) antas utvecklingen vara i linje med trendmässig tillväxt vilket är liktydigt med en väsentligt svagare utveckling i ekonomin jämfört med i år och nästa år. Under fjolåret växte inhemsk efterfrågan mycket snabbt. Framförallt investeringarna ökade rejält. Förutsättningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan också i år och nästa år. Företagens investeringar och hushållens konsumtionsutgifter är i utgångsläget låga. Med en ökad framtidstro bör företagens och hushållens benägenhet att investera och konsumera kunna höjas rejält. Men för att framtidstron ska stärkas krävs att utvecklingen i omvärlden uppfattas som mer stabil. Den internationella konjunkturen behöver förstärkas ytterligare och den svenska exporten behöver få bättre fart. En stabilare omvärld och en bättre svensk exporttillväxt gör att den inhemska efterfrågan kan fortsätta växa i snabb takt i år och nästa år. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. Löneökningarna ligger i år på 3 procent och blir nästa år något högre. Prisutvecklingen är i år fortsatt mycket svag, men i takt med att effekterna av prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. Den fortsatt höga tillväxten drar också upp prisökningstakten. I mitten av nästa år når inflationen enligt KPIX (dvs KPI exklusive hushållens räntekostnader) upp mot 1,5 procent. Åren 2017 och 2018 förutsätts den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans och därmed endast öka enligt trend. Det innebär att antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökar betydligt långsammare än under de närmast föregående åren. Men trots en väsentligt svagare sysselsättningstillväxt beräknas ändå skatteunderlaget i reala termer växa i bra takt 2017 och Förklaringen är fortsatt omfattande ökningar av pensionsutbetalningarna. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring BNP 0,0 1,3 2,3 3,2 3,3 2,4 1,8 Sysselsättning, timmar 0,7 0,3 1,8 1,2 1,0 0,4 0,3 Relativ arbetslöshet, nivå 8,0 8,0 7,9 7,5 6,9 6,6 6,6 Timlön, konjunkturlönestatistiken 3,0 2,5 2,9 3,0 3,2 3,4 3,5 Konsumentpris, KPIX 1,1 0,5 0,2 0,4 1,4 1,7 1,8 Konsumentpris, KPI 0,9 0,0-0,2 0,1 1,5 3,3 3,0 Realt skatteunderlag 1,8 1,5 1,3 2,1 2,3 1,4 1,1 2

23 Kommunernas ekonomi (Ekonomirapporten, SKL april 2015) Kommunernas resultat för 2014 uppgick till 10,6 miljarder och ligger därmed i linje med vad som brukar definieras som god ekonomisk hushållning. Sammantaget har kommunerna haft positiva resultat under de senaste tio åren, med ett resultat som genomsnittligt motsvarar 2,8 procent av skatter och generella statsbidrag. Då inkluderas tillfälliga tillskott till exempel i form av konjunkturstöd och återbetalningar från AFA Försäkring. En femtedel av kommunerna redovisade dock ett negativt resultat. En bra utveckling av skatteunderlaget 2015 och 2016 innebär att kommunerna har råd att klara kostnadsökningar i takt med kraftigt ökade demografiska behov. En något sämre skatteunderlagsutveckling 2017 och 2018, i kombination med rejält ökade investeringsbehov, ställer ökade krav på effektiviseringar för att inte resultatet ska försämras. Diagram 1. Antal kommuner med negativt resultat samt med resultat som motsvarar 2 procent av skatter och bidrag Kommunernas investeringar har fördubblats i löpande priser de senaste tio åren, från 24 miljarder kronor 2004 till 48 miljarder Även framöver väntas investeringsutgifterna fortsätta att öka. Kommuner med ökande befolkning förtätar och exploaterar nya områden, vilket medför stora investeringar i såväl kommunala verksamhetslokaler och idrottsanläggningar samt infrastruktur som va-anläggningar. Därutöver måste en stor del av de lokaler och anläggningar byggda under och 1970-talen nu ersättas. De ökade investeringsutgifterna leder på sikt till ökade avskrivningar, i många fall en ökad skuldsättning och därmed ett försämrat finansnetto. Det betyder i sin tur att en allt mindre del av resurserna kan användas till den löpande verksamheten. Kommunernas mål för god ekonomisk hushållning behöver ses över om investeringstakten skruvas upp. Ett vanligt förekommande mål är 3

24 att resultatet ska uppgå till en viss andel av skatter och generella statsbidrag. Många kommuner har valt 2 procent, vilket är det samma som SKL använt som tumregel för sektorn som helhet under många år. Med kraftigt ökade investeringar, allt annat lika, kan detta mål i en enskild kommun behöva revideras till 3 5 procent för att till exempel bibehålla soliditeten. Diagram 2. Kommunernas investeringar och avskrivningar, miljarder kronor För kommunerna sammantaget har demografiska förändringar inneburit ökade resursbehov med knappt 0,5 procent per år under Under åren växlas de upp och förväntas uppgå till 1,3 procent per år. Diagram 3. Volymförändringar inom olika kommunala verksamheter 4

25 Skatteunderlaget (Ekonomirapporten, SKL april 2015) I år tar skatteunderlagstillväxten ett tydligt steg uppåt jämfört med 2014 trots att den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. I år beräknas skatteunderlaget realt öka med 2,1 procent vilket är det dubbla mot normalt.. Dels beräknas både löner och pensioner stiga mer i år än förra året, dels påverkas skatteunderlaget på olika sätt av ändrade avdragsregler de båda åren. Förra året höll höjda grundavdrag tillbaka skatteunderlaget medan det i år får ett extra lyft av att avdragsrätten för pensionssparande trappas ner. Nästa år beräknas tillväxten bli ännu högre eller 2,3 procent. Den starka tillväxten är en kombination av stark sysselsättningstillväxt och höjda pensioner. SKL:s beräkningar utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att ekonomin åter är i balans 2016 och att sysselsättningstillväxten därefter avtar. Efter 2016 räknar de också med snabbare ökning av grundavdragen. Det är framförallt på grund av dessa båda faktorer som skatteunderlaget växer i långsammare takt från och med Diagram 4. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procentenheter. 3,2% 5,0% 5,4% 4,3% 4,2% 5

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Majoritetsprogram 2015-2018

Majoritetsprogram 2015-2018 Inledning Majoritetsprogram 2015-2018 Detta majoritetsprogram ligger till grund för den politik som koalitionen avser att föra under mandatperioden 2015-2018. Programmet ligger till grund för vår ambition

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Leif Johansson. Foto: Annika Lundh

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Leif Johansson. Foto: Annika Lundh Foto: Kristina Almén Foto: Kristina Almén Foto: Leif Johansson Foto: Caroline Hagström Vellinge.se Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Intressepolitiskt program

Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HSO Stockholms stad Inledning Om HSO Stockholms stad HSO Stockholms stad är ett samarbetsorgan för anslutna funktionshinderorganisationers lokalföreningar eller länsföreningar

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Lidingö Stads vision - med strategiska mål och värdegrund

Lidingö Stads vision - med strategiska mål och värdegrund Lidingö Stads vision - med strategiska mål och värdegrund Projekt: Lidingö Stads vision. Skapat av: Per Ekman, Geobrands Datum: Maj 2009 Beskrivning: Slutdokumentation Geobrands / Axiro AB Adress: Smålandsgatan

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE!

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Allians för Sundsvall Sundsvall är en kommun med fantastiska möjligheter och en stor mängd outnyttjad kraft. Vi har barn och unga som kan bli framtidens ledare om de

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Kommunplan 2015. Älvdalen

Kommunplan 2015. Älvdalen Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

Moderaterna i Bjuvs kommun

Moderaterna i Bjuvs kommun Moderaterna i Bjuvs kommun Framtid, vår vision En attraktiv boende kommun i randen av Söderåsen att leva, bo och verka i. ORDNING, REDA, EKONOMI OCH JOBB Text: För oss moderater är det A och O att det

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Månadsrapport mars 2015

Månadsrapport mars 2015 1 (11) HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM DNR Sofia Bergbom 08-731 31 93 2015-04-23 KS/2015:105 Konsult- och servicekontoret Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Tilläggsbudget för år 2015

Tilläggsbudget för år 2015 2014-11-21 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2014/240-241 Kommunstyrelsen för år 2015 Förslag till beslut Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att Nacka kommun ska ingå avtal om överlåtelse av

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM 2007-2010 ALLA BEHÖVS I MALMÖ

HANDLINGSPROGRAM 2007-2010 ALLA BEHÖVS I MALMÖ ALLA BEHÖVS I MALMÖ Socialdemokraterna i Malmö vill arbeta för att:» Grundskolan och förskolan ska fungera så att ingen förälder ska behöva välja bort förskolan eller skolan i sin närhet av kvalitetsskäl.»

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Foto: Eddie Granlund. Budget 2014. Budgetomslag_2014.indd 1 2014-02-14 14:02

Foto: Eddie Granlund. Budget 2014. Budgetomslag_2014.indd 1 2014-02-14 14:02 Foto: Eddie Granlund Budget 2014 Budgetomslag_2014.indd 1 2014-02-14 14:02 Beslutad i Kommunfullmäktige 2013-11-25 Budget för 2014 och plan för 2015-2016 Allt fler tecken tyder på att den djupa internationella

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Politisk plattform. majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014

Politisk plattform. majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014 Politisk plattform majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014 Förutsättningar Plattformen innebär åtaganden på ett antal politiska områden och en viljeinriktning om att styra Finspång tillsammans

Läs mer

Vad vi vill åstadkomma i Arboga under åren 2011-2014

Vad vi vill åstadkomma i Arboga under åren 2011-2014 Vad vi vill åstadkomma i Arboga under åren 2011-2014 I möjligheternas Arboga ska det finnas inspiration till nya idéer och ett klimat som får vårt näringsliv att trivas och växa. Vi socialdemokrater ska

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

= ===== Majoritetsprogram

= ===== Majoritetsprogram Majoritetsprogram för Lidingö stad 2011-2014 1 Inledning Detta majoritetsprogram mellan Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna ligger till grund för den politik som koalitionen avser att föra under

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Världens bästa Karlskrona. Budget för 2014 samt planer för 2015-2016

Världens bästa Karlskrona. Budget för 2014 samt planer för 2015-2016 Världens bästa Karlskrona Budget för 2014 samt planer för 2015-2016 Alla är vi olika och har olika behov. En del av oss behöver förskoleplats på obekväm arbetstid, andra behöver ett rum på äldreboendet.

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer