DATUM DNR KS/2015:202. Budget 2016

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DATUM DNR 2015-10-21 KS/2015:202. Budget 2016"

Transkript

1 DATUM DNR KS/2015:202 Budget 2016 och plan för

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Året som kommer... 6 Stadens vision och strategiska mål... 7 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning...10 Omvärlden...12 Befolkningsprognos...14 Stadens ekonomi...16 Resultatbudget (mnkr)...18 Driftbudget med tilldelade kommunalskattebidrag (mnkr)...19 Balansbudget (mnkr)...20 Finansbudget (mnkr)...21 Investeringsplan (mnkr)...22 Fem år i sammandrag (mnkr)...24 Ordförklaringar...25 Nämndernas verksamhetsplaner Den centrala politiska organisationen och stadsledningskontoret...26 Konsult- och servicekontoret...32 Miljö- och stadsbyggnadskontoret...41 Fastighetskontoret...50 Utbildningsnämnden...62 Omsorgs- och socialnämnden Kultur- och fritidsnämnden Tekniska nämnden, anslagsfinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet, Vatten och avlopp Avgiftsfinansierad verksamhet, Avfall Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Bilagor Investeringsplan, detaljerad Sammanställning över nämndernas verksamhetsmål och indikatorer med måltal

3 Sammanfattning Skatteväxling med landstinget Lidingö stads kommunalskatt föreslås uppgå till 18,64 kronor Genom en överenskommelse inom Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) som omfattar samtliga kommuner i länet samt Stockholms läns landsting så tar kommunerna över utförandet från landstinget av viss hälso- och sjukvård inom LSS-verksamheterna. Övertagande medför en skatteväxling med konsekvensen att utdebiteringen på Lidingö höjs med två öre samtidigt som den sänks med motsvarande belopp för landstinget. Den samlade kommunalskatten kommer att uppgå till 30,72 kronor, vid en oförändrad landstingsskatt. Sedan 2006 har skatten sänkts vid fyra tillfällen. Totalt har skatten sänkts med 0,73 kronor från nivån 19,37 kronor år 2005 till föreslagna 18,64 kronor. Stabil ekonomi Lidingös ekonomi är i grunden stark och stabil med goda resultat, hög soliditet, betydande tillgångar avsatta för att möta stadens pensionsåtaganden, förhållandevis låg skuldsättning, få borgensåtaganden samt en skattesats under riksgenomsnittet. Därutöver har staden betydande värden bundna i stadens bolag. Lidingö stad har under hela 2000-talet, med undantag för år 2004, redovisat positiva resultat. De positiva resultaten har möjliggjort skattesänkningar, egenfinansiering av investeringar samt utbyggnad av förskolan och äldreomsorgen samt omsorgen av funktionshindrade. Även resurserna för väg- och fastighetsunderhåll samt parkskötsel, landskapsvård och åtgärder mot klotter har förstärkts. Årligen har betydande ekonomiska resurser tillförts stadens kärnverksamheter för ökade volymer. Utmaningar framöver För Lidingö är det en utmaning att klara omställningen i verksamheterna när det blir fler skolbarn och äldre i verksamheten. Det medför betydande investeringsinsatser. Dessutom sker större förändringar i skatteutjämningssystemet vilket påverkar Lidingö på markant negativt sätt när resurser försvinner iväg till andra kommuner. Under 2000-talets första decennium upplevde staden en babyboom som kom att kräva en omfattande och snabb utbyggnad av förskolan. Detta tillskott av barn kräver under detta decennium en utbyggnad av grundskolan. Antalet elever i grundskolan förväntas öka med drygt 600 till år 2019 jämfört med Vidare kräver det ökande antalet äldre Lidingöbor en utökning av resurserna till äldreomsorgen under de närmaste åren. Investeringsverksamheten beräknas öka de kommande åren. För 2016 beräknas investeringarna uppgå till 361 mnkr. De påföljande åren beräknas investeringarna uppgå till 661 mnkr respektive 545 mnkr. Det omfattande investeringsbehovet hänför sig främst till behovet av skollokaler för att kunna möta elevtillströmningen inom grundskolan, byggnation av Lilla Lidingöbron samt effektivisering av stadshuset men också åtgärder inom stöd- och omsorgens lokaler samt fritidsanläggningar. En extra utmaning för staden är förändringarna i det kommunala utjämningssystemet där regeringen har aviserat ytterligare förändringar som påverkar stadens ekonomi negativt. Den sammanlagda ekonomiska effekten av de senaste förändringarna innebär att Lidingö stad kommer att betala drygt 80 miljoner kronor mer till utjämningssystemet, vilket motsvarar ca 3

4 55 öre i ökad kommunal utdebitering. Redan idag betalar Lidingö nästan 300 mnkr per år netto till utjämningssystemet, vilket motsvarar ca 2 kr i kommunal utdebitering. Utgångspunkter i budget I december 2014 fattades beslut om stadens budget och plan Pengbeloppen för förskola, pedagogisk verksamhet och skolbarnomsorg höjdes med 3 procent. Förskoleklass och grundskola höjdes med 3,9 procent. Pengbeloppen gällde från och med 1 januari 2015 vilket innebar ett extra tillskott på cirka 16 mnkr. Pengbeloppen för särskilt boende, servicehus, hemtjänst och verksamheter inom funktionsnedsättning och socialpsykiatrin höjdes med 3 procent. De ekonomiska ramarna för anslagsfinansierade verksamheter räknades upp med 2 procent. För att möta ökat antal grundskoleelever och ökade omsorgsbehov inom stöd- och omsorg tillfördes verksamheterna 32 mnkr. Ytterligare resurser tillfördes verksamheterna för bland annat ekonomiskt bistånd och ökade driftskostnader i anläggningar. Budgeten för 2016 och planen för åren utgår från stadens vision och strategiska mål som fastställdes av kommunfullmäktige i juni Med utgångspunkt från visionen och de strategiska målen har nämnderna format verksamhetsmål samt indikatorer till dessa. Vidare bygger budgeten på de budgetdirektiv med ekonomiska ramar som kommunstyrelsen lämnat. Utgångspunkten för årets budgetarbete är, liksom tidigare år, att staden har ett tak för utgifterna som grundas på det ekonomiska utrymme som ges av skatteintäkter med oförändrad utdebitering. Under 2015 och 2016 bedömer Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att skatteunderlaget utvecklas bra, främst beroende på ökad sysselsättning. Kommunernas och landstingens skatteinkomster kan då ganska väl matcha de kostnadskrav som befolkningsutvecklingen ställer. Med den mer dämpade tillväxt i sysselsättning och skatteunderlag som följer efter dessa år är denna ekvation inte lika lätt att lösa. Stadens finansiella mål om ett positivt resultat motsvarande 1 procent av verksamhetens kostnader behöver uppnås för att dels ha en marginal för oförutsedda kostnader, dels minska behovet av upplåning inför kommande investeringar. Detta innebär att det årliga överskottet ska uppgå till cirka 28 mnkr. Kommunstyrelsen anser det som viktigt att hålla fast vid detta mål. Skola och omsorgen om äldre och funktionshindrade prioriteras Resultatet för 2016 budgeteras till 30 mnkr. Nämndernas budgetförslag har tillstyrkts med tillägg utifrån kommunstyrelsens förslag. Pengbeloppen för förskola, pedagogisk verksamhet (t.ex. familjedaghem), förskoleklass, grundskola och skolbarnomsorg höjs med 3,25 procent. Gymnasieskolans pengbelopp fastställs till de nivåer som Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) föreslagit. Pengbeloppen för introduktionsprogram (IM) på Hersby gymnasium höjs med 1,5 mnkr. Pengbeloppen för hemtjänst, särskilda boenden och servicehus höjs med 3,35 procent och pengbeloppet för funktionsnedsättning, LSS och socialpsykiatri höjs med 2,35 procent. De ekonomiska ramarna för anslagsfinansierade verksamheter inom omsorgs- och socialnämnden räknas upp med 1 procent. En riktad satsning görs på 2 mnkr för arbetet med barn och unga som far illa. För övertagandet av hälso- och sjukvård i bostad enligt LSS från landstinget tilldelas nämnden 3,5 mnkr. Ytterligare 250 tkr tilldelas för utökning av familjerådgivning och sommarjobb för unga. 4

5 För att möta ökat antal grundskoleelever och ökade omsorgsbehov inom stöd- och omsorg tillförs verksamheterna 51 mnkr år 2016 och ytterliggare 27 mnkr år För planåren tillförs nämnderna, utöver utökade resurser för ökade volymer, 1 procent i generell uppräkning år 2017 och ytterligare 1 procent år

6 Året som kommer En översyn av stadens förvaltning pågår med fokus på ökad effektivitet. Effektiviseringarna ska förutom besparingar också leda till en kvalitetshöjning. Stadsledningskontoret har initierat ett projekt som i den inledande fasen ska utreda behovet av- och sedermera lämna förslag- på utformning av ett effektivare stadshus. Det reviderade miljöprogrammet med miljömål till 2020 ska implementeras i förvaltningar och kommuniceras ut bland organisationer och Lidingöbor. Efter antaget planprogram för Centrum Torsvik pågår arbete med de första detaljplanerna vid Lidingö Centrum och dess närområde. Samråd för program för Högsätra planeras till våren Lidingös stadsmiljöpris ska delas ut för andra gången hösten Syftet är att skapa engagemang för god arkitektur och stadsutveckling. Nya Sticklinge förskola tas i bruk från och med januari Den ersätter Hopprepets och Forellens förskolor. Det pågår detaljplaneprocesser för att kunna ersätta nuvarande Kalvhagens förskola och paviljongdelen av Äppelbo förskola med permanenta förskolebyggnader. Planering pågår för om- och tillbyggnad av Torsviks, Källängens och Ljungbackens grundskolor. Införande av lagen om valfrihet, LOV, inom daglig verksamhet ska utredas. Stadsbiblioteket firar 20 år i centrum. Utifrån Lidingö stads Policy för integration och inkludering av nyanlända på Lidingö kommer under 2016 handlingsplaner inom respektive förvaltning tas fram. Gamla Lidingöbron inspekteras och underhålls enligt framtagen plan. För Lilla Lidingöbron, Ny Bro 2020, inklusive rivning av Gamla Lidingöbron, kan upphandling av broentreprenör bli aktuell under En trafikplan för alla trafikanter och trafikslag har tagits fram som ett led efter en av kommunfullmäktige antagen trafikstrategi. Fokus kommer att ligga på trafiksäkerhet främst på bostadsgator, kompletteringar i gång- och cykelvägnätet i form av mindre justeringar samt nya länkar Under 2016 ska fastighetsnära hämtning av farligt avfall införas, i form av batterier och ljuskällor samt mindre elavfall, från flerbostadshus i likhet med röda boxen-systemet som finns hos småhus. 6

7 Stadens vision och strategiska mål Stadens vision jämte de fem strategiska målen och det finansiella målet ska vara vägledande för nämndernas verksamhetsmässiga och ekonomiska planering. Vision för Lidingö hälsans ö På Lidingö ges människor förutsättningar för en god hälsa. Lidingö erbjuder en kreativ miljö för människor och företag. Lidingö är en del av Stockholmsregionen och klarar balansen mellan utveckling och miljö. Lidingö har Sveriges bästa skolor. På Lidingö känner man trygghet i livets alla skeden. Strategiska mål Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet. Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål. Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna. Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar. Finansiellt mål Lidingö stad har en ekonomi i balans, grundad på en låg kommunalskatt. Stadens överskottsmål är 1 procent av verksamhetens kostnader. 7

8 Strategiska mål Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet. Sedan många år kan Lidingöborna fritt välja skola och förskola. Senare har även valfrihet införts inom hemtjänst, för särskilda boenden och familjerådgivning Arbetet med att ytterligare främja valfriheten inom stadens ansvarsområden kommer att fortsätta. Ambitionen är att Lidingöborna ska uppleva största möjliga valfrihet, och därmed också ökat inflytande, när det gäller tillgång till stadens service. Pengsystemen ska behandla kommunala och fristående aktörer lika. De kommunala verksamheterna måste kunna anpassa sitt utbud efter efterfrågan, så att resurserna till varje individ säkerställs. Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål. Stadens verksamheter ska baseras på kundfokus och utgå från Lidingöbornas behov och önskemål. Vi måste kontinuerligt förnya oss för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna. Det är viktigt att erbjuda snabb och effektiv service. Myndighets-utövning ska ske korrekt och utan fördröjning. Det ska vara enkelt för Lidingöborna att lämna synpunkter på den kommunalt finansierade verksamheten. Hur staden utför sina åtaganden och informerar om verksamheten ska följas upp i kontinuerliga mätningar. Brukare av kommunalt finansierade tjänster ska kunna betygsätta verksamheterna och kunna lämna förslag till förbättringar. Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. I stadens miljöprogram finns tio lokala miljömål som syftar till att forma Lidingö till en energismart, hållbar och miljöklok stad. Nämnderna ska redovisa de lokala miljömålen i budgeten under ovanstående strategiska miljömål. De lokala miljömålen finns i bilaga. Lidingö stad ska arbeta brett och förvaltningsövergripande med miljöfrågorna. Lidingö stad ska förena utveckling och miljötänkande. Staden ska aktivt arbeta för att minska fossilbränsleberoendet. Arbetet med att effektivisera energianvändningen i Lidingö stads fastigheter ska fortsätta. Staden ska slå vakt om den goda livsmiljön på Lidingö och ge Lidingöborna förutsättningar för en god hälsa. Det förutsätter att alla bidrar till att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling. Stadens egna verksamheter ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt. 8

9 Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna. Den service som staden tillhandahåller eller finansierar ska hålla god kvalitet. Verksamheterna ska följas upp och utvärderas, oavsett om de drivs i privat eller kommunal regi. Genom aktivt kvalitetsarbete, med tydliga mål, kan verksamheterna utvecklas. Tjänstegarantier ska införas där det är tillämpbart. Lidingö stad ska fortsätta att utveckla verksamheten. Det ska göras i en organisation som ser den anställde som sin viktigaste resurs med kompetenta och duktiga ledare i organisationen. Synpunkter och utvecklingsidéer från såväl anställda som kommuninvånare ska tas om hand på ett bra sätt. Utifrån nyckeltal och kundundersökningar ska tydliga jämförelser kunna göras mellan olika verksamheter, men också i förhållande till andra kommuner. Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar. Det är skattebetalarnas pengar vi förfogar över. Därför måste vi hushålla effektivt med dessa. Stadens ekonomiska resurser ska användas så att utbildning av barn och ungdomar samt omsorg om äldre och funktionsnedsatta prioriteras. Stadens verksamheter ska ha bra resurser. För att klara framtidens välfärd måste staden arbeta strukturerat med effektiviseringar och prioritera de uppgifter som är viktigast för medborgarna. Detta kan ske genom verksamhetsutveckling, effektivt lokalutnyttjande, ökad konkurrensutsättning, samverkan med och jämförelse med andra kommuner. I syfte att uppnå bästa möjliga service per satsad skattekrona ska staden fortsätta att lägga ut verksamheter på entreprenad samt utveckla valfriheten inom fler områden. Den kommunala verksamheten finansieras genom kommunalskatt, statsbidrag och avgifter. För att hålla skatten låg för alla eftersträvar staden en ökande grad av avgiftsfinansiering där så är lämpligt. Avgiftssystemen måste ta hänsyn till enskildas ekonomiska omständigheter. Stadens tillgångar i form av mark, fastigheter, tekniska anläggningar och liknande ska vårdas och underhållas väl. Tillgångar som inte behövs för stadens verksamhet kan avyttras. Kapital som finns avsatt för stadens pensionsskuld ska placeras på ett sådant sätt att vårt åtagande gentemot framtida pensionärer säkras. Med beskattningsrätten följer ett stort ansvar varför denna rätt måste användas ytterst återhållsamt. Den kommunala skatteutjämningen medför en belastning för Lidingös ekonomi. Även med dessa förutsättningar ska Lidingö sträva efter en låg beskattning. Att kommunalskatten är låg har stort värde för alla. Man ska kunna leva på sin lön. Den enskilde har den bästa möjligheten att fatta beslut som rör egna ekonomiska prioriteringar. När fler har förmåga att hantera det oväntade, har vi uppnått ett samhälle som är både tryggare och friare. 9

10 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Från och med den 1 januari 2013 har i Kommunallagen skrivningen runt god ekonomisk hushållning förstärkts. Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning i kommunen. Dessa riktlinjer ska följas upp i årsredovisningen. Kommunallagen ställer krav på en god ekonomisk hushållning i kommunerna. I budgeten ska staden ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning anges. Årsredovisningens förvaltningsberättelse ska innehålla en utvärdering om resultatet är förenligt med de mål och riktlinjer fullmäktige beslutat om. Förvaltningsberättelsen ska även innehålla en utvärdering av stadens ekonomiska ställning. Grundläggande för en god ekonomisk hushållning är en ekonomi i balans och en välfungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet där varje generation bär sin kostnad. För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning måste det för verksamheten finnas ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Stadens definition på att god ekonomisk hushållning råder är att god måluppfyllnad nås inom ramen för tilldelade ekonomiska resurser och balanskravet. Målkedjan Lidingö stads vision och strategiska samt finansiella mål fastställdes i kommunfullmäktige i juni Med stadens vision som grund och utifrån de strategiska målen ska nämnderna utarbeta verksamhetsmål så att en sammanhängande målkedja formas för staden. Ett första steg att utifrån visionen och de strategiska målen formulera verksamhetsmål togs av nämnderna i samband med budgeten för 2010 och har utvecklats vidare därefter. Nämndernas verksamhetsmål är kompletterade med indikatorer och måltal för att möjliggöra en god måluppföljning. En samlad målkedja från de strategiska målen ned till indikatorerna för de olika nämnderna återfinns i slutet av budgeten. Uppföljning och rapportering Det finns inom staden ett väl utvecklat system för ekonomisk rapportering inom förvaltningsorganisationen samt till kommunstyrelsen och nämnder. Regelbunden rapportering om den ekonomiska och verksamhetsmässiga utvecklingen sker till nämnder och kommunstyrelse. Årsbokslut och delårsrapport ska underställas revisorerna. Kvaliteten på verksamheterna följs upp på olika sätt Vartannat år genomförs en bred attitydmätning bland Lidingöborna. Vad är man nöjd med och vad tycker man kan bli bättre. Inom många verksamheter görs brukarundersökningar. Staden har kundvalssystem inom skola, förskola, familjerådgivning och hemtjänst samt särskilda boenden för att ge valfrihet och för att stimulera till hög kvalitet och kostnadsmedvetande. 10

11 Koncernsamordning Staden har ett tydligt decentraliserat ansvar till nämnder och förvaltningar för den löpande verksamheten. För att säkerställa god ekonomisk hushållning finns en koncernsamordning i form av mål, policys och riktlinjer. Exempel på verksamheter där samordning sker är lokalförsörjning, investeringar, fysisk planering, informationsteknologi, personal- och lönefrågor, upphandling samt ekonomisk planering och uppföljning. Samordningen utövas av kommunstyrelsen genom stadsledningskontoret. Organisation, ledarskap och styrsystem har stor betydelse för hur verksam-heter utvecklas. Inom staden finns en pågående dialog kring dessa frågor och kompetenshöjande insatser görs inom förvaltningsorganisationen. De anställdas synpunkter följs upp genom regelbundet återkommande medarbetarenkäter. Resultatutjämningsreserv Staden har en resultatutjämningsreserv (RUR). Avsättning till eller disposition av RUR sker årligen för att motsvara storleken på samtliga nämnders resultatutjämningsfonderingar. Avsättningen får dock högst motsvara den maximala nivån som stadgas i kommunallagen. Kommunstyrelsen lämnar förslag i årsredovisningen till kommunfullmäktige avseende avsättning till eller disposition av RUR. De interna resultatutjämningsfonderna (RUF) är viktiga instrument i den ekonomiska styrningen. Inom förvaltningar där man arbetar med en resursfördelning baserad på peng per prestation är balanseringen en nödvändighet ur konkurrenssynpunkt. Fonderna ska primärt användas för resultatutjämning över tiden och inte för finansiering av utökad verksamhet utöver aktuell budget. Finansiella krav och mål Lagstiftningen fastlägger en miniminivå finansiellt för begreppet god ekonomisk hushållning. Budget ska upprättas så att intäkter överstiger kostnader, det så kallade balanskravet. Om bokslutet för det aktuella året uppvisar ett negativt resultat ska detta täckas i budget senast tre år senare. Lidingö har endast vid ett tillfälle inte lyckats uppfylla balanskravet. År 2004 redovisades ett underskott på 22 mnkr. Detta återställdes påföljande år då staden kunde redovisa ett positivt resultat på 82 mnkr i förhållande till balanskravet. För år 2015 indikerar prognosen i delårsrapporten på positivt resultat på 27 mnkr efter balanskravsjusteringar. Budget för 2016 utmynnar i ett resultat på 30 mnkr som således uppfyller det lagstadgade kravet om ekonomi i balans och stadens egna finansiella mål. 11

12 Omvärlden Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL) Den svenska ekonomin befinner sig sedan ett par år tillbaka i en konjunkturåterhämtning. Inhemsk efterfrågan växer snabbt och BNP beräknas såväl i år som nästa år öka med drygt 3 procent. Tillväxten i den svenska ekonomin gör att sysselsättningen växer snabbt och arbetslösheten gradvis pressas tillbaka. I slutet av nästa år beräknas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. Arbetslösheten har då nått ner mot 6,5 procent och inflationstalen, enligt KPI, ligger nära 2 procent. De följande åren (dvs. åren ) beräknas den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans, dvs. ett tillstånd då varken hög- eller lågkonjunktur kan sägas råda. Arbetslösheten uppgår till strax över 6 procent och KPIX-inflationen (dvs. inflationen exklusive hushållens räntekostnader) ligger stabil på strax under 2 procent. Höjda räntor drar dock upp tillväxttakten för KPI. Samtidigt växer BNP årligen med drygt 2 procent. I år och nästa år växer efterfrågan i den svenska ekonomin snabbt. Inte minst investeringarna och den offentliga konsumtionen uppvisar jämförelsevis höga tillväxttal. När den konjunkturella återhämtningen är över och konjunkturell balans har nåtts antas tillväxten i investeringarna bli mer normal. Däremot fortsätter den offentliga konsumtionen och inte minst den kommunala konsumtionen att växa i snabb takt. Bakgrunden är en fortsatt mycket snabb befolkningstillväxt. Mellan åren 2014 och 2019 ökar antalet invånare i Sverige med i genomsnitt 1,3 procent per år. Det är tre gånger så snabbt som genomsnittet för de senaste tre decennierna. Den främsta förklaringen till denna skillnad en fortsatt mycket omfattande flyktinginvandring. Den snabbt växande befolkningen innebär att kommunala verksamheter i form av skola, vård och omsorg behöver växa snabbt. Under den konjunkturella återhämtningen 2015 och 2016 ökar sysselsättningen och därmed skatteunderlaget snabbt. Kommunernas och landstingens skatteinkomster kan då ganska väl matcha de kostnadskrav som befolkningsutvecklingen ställer. Med den mer dämpade tillväxt i sysselsättning och skatteunderlag som följer efter att konjunkturell balans har nåtts är denna ekvation inte lika lätt att lösa. För kommunerna sammantaget har demografiska förändringar inneburit ökade resursbehov som motsvarar en kostnadsökning på ungefär 0,5 procent per år under de senaste tio åren. Efter 2012 har dessa växlats upp och förväntas åren att uppgå till i genomsnitt 1,6 procent per år. De demografiska förändringarna innebär både ett fortsatt ökat tryck på många verksamheter och ett tryck på omprioritering mellan verksamheter. Därtill kommer ett ökat antal asylsökande som leder till ett ökat tryck på såväl skolan som på integrationsarbetet. En fråga som verkar växa i omfattning är riktade statsbidrag och de försämrade planeringsförutsättningarna som följer av dessa. Dessa omfattande förväntade kostnadsökningar kräver nytt arbetssätt och nya metoder i kommunerna. 12

13 Staden Lidingö stads ekonomiska ställning är fortsatt stark. Soliditeten beräknas till 67 procent för 2015 och 41 procent om man tar hänsyn till pensionsåtagandena redovisade som ansvarsförbindelse. Stadens samlade pensionsåtagande täcks till stor del av de på kapitalmarknaden avsatta medlen. Borgensåtagandena är begränsade och de av staden helägda bolagen är ekonomiskt starka med betydande tillgångar. För Lidingö är det en utmaning att klara omställningen i verksamheterna när det blir fler skolbarn och äldre i verksamheten samt de betydande investeringsinsatser som staden står inför, bland annat en ny bro. Låneskulden kommer att öka i takt med att investeringsvolymerna överstiger avskrivning på anläggningstillgångar och årliga resultatöverskott. Stadens egen finansiering av investeringar 2015 beräknas till 45 procent. De senaste fyra åren har kostnaderna för den löpande verksamheten ökat snabbare än stadens skatteintäkter. Stadens delårsrapport indikerar att den negativa trenden nu är bruten och skatteintäkterna beräknas öka mer än nettokostnaderna för helåret I budget 2016 beräknas kostnaderna öka med 3,4 procent och skatteintäkterna med 4,0 procent jämfört med prognos De genomförda förändringarna i det kommunala utjämningssystemet där regeringen har aviserat ytterligare förändringar påverkar stadens ekonomi negativt. Den sammanlagda ekonomiska effekten av genomförda och aviserade förändringar innebär att Lidingö stad kommer att betala drygt 80 miljoner kronor ytterligare till utjämningssystemet gradvis fram till Det budgeterade resultatet för 2016 är positivt och når stadens finansiella mål om ett positivt resultat motsvarade 1 procent av verksamhetens kostnader. Det kommer med nuvarande inflations- och löneökningstakt krävas en hög kostnadsmedvetenhet, fortsatta rationaliseringar och effektiviseringar för att uppnå det budgeterade resultatet samtidigt som ambitiösa mål för verksamheterna ska uppnås. 13

14 Befolkningsprognos Lidingö hade invånare i januari Lidingös folkmängd har ökat de senaste åren och det finns ingenting som tyder på att trenden skulle brytas framöver. I snitt beräknas Lidingö växa med nästan 400 nya invånare varje år under prognosperioden, vilket motsvarar en årlig förändring på 0,9 procent. I slutet av prognosperioden beräknas att stadens befolkning 2024 uppgår till invånare. De närmaste åren spelar utbyggnaden av Dalénum en stor roll för befolkningstillväxten. De första lägenheterna blev inflyttningsklara under 2012 och när området är färdigbyggt beräknas det ha invånare. Befolkningsutveckling i procent samt prognos ,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Babyboomen under åren efter millennieskiftet är passerad, och de senaste åren har barnafödandet sjunkit för att stabilisera sig på en mer genomsnittlig nivå. Barnkullarna i förskolan väntas bli mindre medan antal skolbarn ökar under prognosperioden. Lidingö har generellt stor inflyttning av barnfamiljer med barn upp till ungefär sjuårsåldern, och det mönstret väntas hålla i sig. Under perioden fram till 2024 beräknas den största ökningen i absoluta tal ske för personer i åldersgrupperna år, år och år. 14

15 Befolkningens ålderstruktur år 2014 och prognos för år Antal Ålder De demografiskt betingade behoven påverkar stadens ekonomi. Diagrammet nedan visar den årliga och ackumulerade procentuella förändringen av befolkningen i olika åldersklasser. Index utgår från första januari Prognosen visar att det år 2024 kommer att vara 25% fler år och 80 år och äldre jämfört med Indexerad befolkningsförändring Index År w 15

16 Stadens ekonomi Resultatbudget Stadens resultatbudget för 2016 innebär ett positivt resultat på 30 mnkr. Skatteintäkterna är beräknade på en skattesats om 18,64 kr. Vidare är skatteintäkter, generella statsbidrag, inkomst- och kostnadsutjämning som är upptagna i resultatbudgeten beräknade utifrån Sveriges kommuner och landstings (SKL) skatteunderlagsprognos i oktober och preliminära beräkningar av inkomst- och kostnadsutjämningar från Statistiska centralbyrån (SCB), samt stadens befolkningsprognos. Skatteunderlaget i riket beräknas öka med 4,7 procent 2015 och 5,4 procent Stadens netto av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning år 2016 beräknas öka med 4,0 procent i jämförelse med prognos Den lägre utvecklingen för staden beror främst på förändringarna i skatteutjämningssystemet. Sammantaget ökar kostnaden för generella statsbidrag och utjämning netto med 45 mnkr jämfört med Förändringen beror främst på förändringar i utjämningssystemet men även regleringar utifrån riksdagsbeslut och skatteutveckling påverkar. Vinstutdelning från Lidingöhem AB föreslås med sammanlagt 0,2 mnkr, vilket motsvarar det som lagen anger som skälig avkastning på aktiekapitalet. Från Lidingö Stads Tomt AB föreslås en vinstutdelning på 10,0 mnkr för år Finansnettot har beräknats till 13,5 mnkr. Då ingår förväntad avkastning på stadens placeringar med 18 mnkr och räntekostnader för stadens lån på 3,0 mnkr. Balansbudget De immaterilla och materiella anläggningstillgångarnas bokförda värde ökar med 232,4 mnkr och uppgår till 2 465,1 mnkr vid 2016 års utgång, enligt framtagen investeringsplan på 360,9 mnkr och beräknade avskrivningar på 128,5 mnkr. De långfristiga placeringarna beräknas uppgå till 696,4 mnkr. Det egna kapitalet beräknas uppgå till 2 298,8 mnkr vid utgången av Avsättningen för pensioner i balansräkningen beräknas minska med 1,2 mnkr till 76,0 mnkr. Avsättningen består av garantipensioner, efterlevandepensioner och förmånsbestämd pension för de som gick i pension före 2009, samt särskild avtalad ålderspension. Från 2009 försäkrar staden de förmånsbestämda pensionerna och någon avsättning för dessa görs inte därefter. Pensionsförmåner intjänade före 1998 samt pensionsförpliktelser enligt visstidsförordnanden redovisas som ansvarsförbindelser och beräknas uppgå till 845,1 mnkr den 31 december

17 Finansbudget Av finansbudgeten framgår att den löpande verksamheten tillsammans med förändringar i rörelsekapitalet väntas frigöra 178,2 mnkr för att finansiera verksamheten. Genomförande av investeringsplanen på 360,9 mnkr resulterar i ett finansieringsunderskott på 182,7 mnkr. Med en upplåning på 150 mnkr ökar låneskulden till 675 mnkr och likviditeten minskar med 32,2 mnkr. För extern upplåning 2016 föreslås en upplåningsram på 775 mnkr. Driftbudget Stadens driftbudget presenteras på sidan 17. Där framgår också de anslag av kommunalskattemedel som nämnderna tilldelas. Centrala pensionskostnader har budgeterats till 79,9 mnkr och medel för kommunstyrelsens förfogande till 5 mnkr. Nettokostnaden uppgår till 2 494,2 mnkr och ökar med 82,9 mnkr, eller 3,4 procent jämfört med prognosen för 2015 om man bortser från 2015 års jämförelsestörande poster. Investeringsplan Stadens investeringsplan innebär för 2016 att investeringar för 361 mnkr planeras. Ny- och ombyggnationer i stadens skolor, nya förnyelse av va-ledningar, ombyggnation av stadshuset och ny bro (Lilla Lidingöbron) är några av de större utgiftsposterna i investeringsplanen. Investeringsreserven uppgår till 134 mnkr och föreslås stå till kommunstyrelsens förfogande. Det är omfattande investeringar även åren framöver beräknas 661 mnkr investeras i stadens anläggningar och verksamheter och mnkr. Investeringsplanen ska vara vägledande för respektive nämnds fortsatta planering. Investeringsplanen redovisas på sidan 20. Övrigt Anslagsbindningen för resultatbudget fastställs till nämndsnivå. För investeringsbudgeten fastställs anslagsbindningen till respektive investeringsobjekt. Kommunstyrelsen får i uppdrag att besluta om balansering av nämndernas resultat från 2015 till 2016 via resultatutjämningsfond och överföring av investeringsbudget från 2015 till 2016 via överföringsbudget. 17

18 Resultatbudget (mnkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter 456,6 420,0 463,1 456,7 461,8 Jämförelsestörande intäkter 34,6 20, Verksamhetens kostnader , , , , ,3 Jämförelsestörande kostnader -31, Avskrivningar -114,6-124,7-128,5-121,7-123,9 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,4 Skatteintäkter 2 469, , , , ,8 Generella statsbidrag/utjämning (not 1) -150,9-188,8-233,5-292,2-360,0 Utdelning från av staden ägda bolag 6,3 0,2 10,2 0,2 0,2 Finansnetto 24,4 19,6 13,5 7,1 2,4 Årets resultat 5,4 33,3 30,5 9,4 15,0 Resultat efter balanskravsjusteringar 2,7 26,5 30,5 9,4 15,0 (not 1) Bokslut Prognos Budget Plan Plan Inkomstutjämning -477,5-507,0-580,2-608,1-653,1 Kostnadsutjämning 206,2 219,1 238,9 241,4 243,6 Kommunal fastighetsavgift 66,0 68,0 70,0 70,0 70,0 Regleringsbidrag 10,5-1,8-1,3-9,1-21,7 Införandebidrag 44,9 26,1 42,3 16,9 4,5 LSS-utjämning -1,0 3,4-3,2-3,3-3,3 Kompensation för höjda sociala avgifter för unga - 3, Summa -150,9-188,8-233,5-292,2-360,0 18

19 Driftbudget med tilldelade kommunalskattebidrag (mnkr) Verksamhetens Kommunalintäkter kostnader skattebidrag Central politisk org. och stadsledningskontoret 4,2 79,1 74,9 - varav den centrala politiska organisationen - 15,3 15,3 - varav stadsledningskontoret 4,2 63,8 59,6 Konsult- och servicekontoret* 111,3 111,3 - Miljö- och stadsbyggnadskontoret 15,4 44,8 29,4 Fastighetskontoret 323,5 342,2 18,7 Utbildningsnämnden - anslag 18,9 158,4 139,5 Utbildningsnämnden - skolpengsram 101, , ,1 Omsorgs- och socialnämnden 144, ,9 944,8 Kultur- och fritidsnämnden 37,3 122,3 85,0 Tekniska nämnden - skattefinansierad verksamhet 12,4 102,8 90,4 Tekniska nämnden - vatten, avlopp och avfall 86,8 86,8 - Miljö- och stadsbyggnadsnämnden - 0,7 0,7 Övrigt** - 94,8 94,8 Summa*** 854, , ,3 Avgår internränta -55,1 Verksamhetens nettokostnader 2 494,2 * Konsult- och servicekontoret är intäktsfinansierat, därav inget kommunalskattebidrag. ** Varav centrala pensionskostnader 79,9 mnkr samt medel till kommunstyrelsens förfogande 5 mnkr. *** I summan för verksamhetens intäkter och kostnader ingår externa och interna poster inklusive internränta och avskrivningar, dock ej nämndsinterna poster. 19

20 Balansbudget (mnkr) Budget Prognos Bokslut Immateriella anläggningstillgångar 4,6 4,7 4,4 Materiella anläggningstillgångar 2 460, , ,3 Aktier i av staden ägda företag 6,3 6,3 6,3 Andra aktier och andelar 117,1 117,1 117,1 Andra fordringar 44,5 44,0 44,9 Summa anläggningstillgångar 2 633, , ,0 Övriga fordringar 201,5 212,2 213,7 Placeringar 696,4 708,4 720,4 Kassa och bank 42,6 74,8 75,4 Summa omsättningstillgångar 940,5 995, ,5 SUMMA TILLGÅNGAR 3 573, , ,5 Eget kapital 2 298, , ,6 därav årets resultat 30,5 33,3 5,4 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 76,0 77,2 80,3 Övriga avsättningar 36,0 35,0 34,0 Summa avsättningar 112,0 112,2 114,3 Lån 675,0 525,0 325,0 Andra skulder 37,0 36,0 33,8 Summa långfristiga skulder 712,0 561,0 358,8 Skulder till av staden ägda företag 20,0 20,0 25,8 Övriga skulder 430,7 430,7 446,0 Summa kortfristiga skulder 450,7 450,7 471,8 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 573, , ,5 Ansvarsförbindelse avseende pensionsåtaganden (inklusive löneskatt) 845,1 871,2 900,8 20

21 Finansbudget (mnkr) Budget Prognos Budget Bokslut DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 30,5 33,3 26,9 5,4 Vinst vid försäljning av fastigheter och bostadsrätter - -6, ,6 Justering för av- och nedskrivningar 128,7 124,7 134,3 114,6 Utrangering ,5 Justering för gjorda avsättningar -0,2-2,1-1,2 10,6 Överlåtelse av Lidingöbron ,4 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 159,0 149,1 160,0 130,9 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 7,2 1,5-17,2-19,0 Ökning/minskning kortfristiga placeringar 12,0 12,0 10,0 19,1 Ökning/minskning kortfristiga skulder 0,0-21,1-5,4 31,1 Kassaflöde från den löpande verksamheten 178,2 141,5 147,4 162,1 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar -2,0-1,7-2,6-3,1 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -358,9-350,3-374,6-273,7 Försäljning av materiella anläggningstillgångar - 6,8-41,4 Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -360,9-345,2-377,2-235,4 Finansieringsöver-/underskott -182,7-203,7-229,8-73,3 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 150,0 200,0 200,0 75,0 Amortering skuld Ökning/Minskning långfristiga fordringar -0,5 0,9-0,5 0,4 Ökning/Minskning långfristiga skulder 1,0 2,2 2,0 6,9 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 150,5 203,1 201,5 82,3 Årets kassaflöde -32,2-0,6-28,3 9,0 Likvida medel vid årets början 74,8 75,4 79,8 66,4 Likvida medel vid årets slut 42,6 74,8 51,5 75,4 21

22 Investeringsplan (mnkr) Budget Plan Plan Kommunstyrelsens kontor 37,0 2,0 2,0 It-investeringar 2,0 2,0 2,0 Lilla Lidingöbron 35,0 se investeringsreserv Fastighetskontoret 78,8 73,1 53,5 Skollokaler 23,0 17,0 11,3 Förskolelokaler 14,8 7,4 4,5 Omsorgs- och sociala lokaler 16,4 12,2 10,1 Idrottslokaler/anläggningar och sambrukslokaler 7,2 12,8 17,8 Stadshuset 4,4 4,0 Övrigt 13,0 19,8 9,8 Utbildningsnämnden 3,7 3,7 3,7 Lokalanpassningar och inventarier Omsorgs- och socialnämnden 4,7 2,2 2,2 Lokalanpassningar och inventarier Kultur- och fritidsnämnden 4,7 5,7 8,5 Hamnanläggningar 1,3 1,3 1,5 Lidingövallen förbättringar 1,0 Byte konstgräs Breviks IP 4,0 Spontanaktivitetsplatser 0,5 2,0 0,5 Idrottsredskap, maskiner m m 0,3 1,9 2,2 Övrigt 1,6 0,5 0,3 Tekniska nämnden 98,0 87,9 91,0 Vatten, avlopp och avfall 35,9 34,8 24,4 Parker och lekparker 6,5 8,5 8,0 Broar, gångtunnlar, stödmurar 4,5 4,5 4,5 Gatu- och parkbelysning, förnyelse 7,0 7,0 5,0 Gång- och cykelvägar 15,1 0,5 5,0 Beläggningsarbeten, vägar och gång- o cykelvägar 14,0 14,0 12,0 Övrigt 15,0 18,6 32,1 Investeringsreserv 134,0 486,0 384,0 Generell reserv 70,0 70,0 70,0 Lilla Lidingöbron 0,0 131,0 125,0 Skolor och förskolor 40,0 135,0 89,0 Stadshuset 24,0 150,0 100,0 Summa investeringar 360,9 660,6 544,9 En mer detaljerad sammanställning över investeringarna under planperioden finns i slutet av dokumentet. 22

23 mnkr Långfristiga låneskuldens utveckling plan plan prognos 675 budget mnkr 700 Investeringar plan plan prognos 361 budget

24 Fem år i sammandrag (mnkr) Prognos Verksamhetens intäkter 420,0 456,6 432,8 440,7 434,1 Jämförelsestörande intäkter 20,9 34,6 37,9 39,4 51,9 Verksamhetens kostnader , , , , ,6 Jämförelsestörande kostnader - -31, Avskrivningar -124,7-114,6-107,3-109,9-96,7 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,3 Skatteintäkter 2 592, , , , ,8 Statsbidrag/utjämning netto -188,8-150,9-203, ,8 Utdelning från av staden ägda bolag 0,2 6,3 0,3 0,4 0,4 Finansnetto 19,6 24,4 17,6 26,1 17,6 Jämförelsestörande finansiell kostnad ,0 - -3,9 Årets resultat 33,3 5,4 59,3 86,4 119,8 Justerat resultat enligt balanskravet 26,5 2,7 49,1 76,7 67,9 Andel av nettokostnader (%) 1 95,0 96,0 94,9 94,0 92,9 Investeringsutgifter 352,0 276,8 251,2 190,8 186,0 Kassalikviditet (%) Pensionsåtagande (inkl. löneskatt) 871,2 981, ,0 943,6 959,7 Låneskuld 525,0 325,0 250,0 200,0 200,0 Eget kapital 2 271, , , , ,4 Soliditet (eget kapital/ totala tillgångar) (%) Utdebitering, Lidingö stad 18:62 18:62 18:62 18:62 18:62 1 Verksamhetens nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster och avskrivningar i relation till skatteintäkterna efter justering med generellt statsbidrag och utjämning. 2 Kortfristiga fordringar - lager/kortfristiga skulder 24

25 Ordförklaringar Anläggningstillgångar Ansvarsförbindelser Avskrivning Avsättning Balansbudget Driftbudget Finansbudget Finansnetto Eget kapital Investeringsbudget Internränta Kortfristiga skulder Likviditet Långfristiga skulder Nettokostnad Omsättningstillgångar Resultatbudget Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk, kan vara immateriella (icke monetär tillgång utan fysisk form), materiella (mark, byggnader, maskiner mm) eller finansiella (aktier, andelar mm). En möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars förekomst kommer att bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom kommunen eller landstingets kontroll, inträffar eller uteblir. Årlig kostnad för värdeminskning av anläggningstillgångar beräknad utifrån förväntad ekonomisk livslängd. En skuld som är oviss vad gäller förfallotidpunkt eller belopp. En sammanställning som visar tillgångar, eget kapital och skulder vid budgetårets utgång. Visar verksamheternas intäkter och kostnader inklusive både interna och externa poster, samt det kommunalskattebidrag som verksamheterna tilldelats. Redovisar kapitaltillflöden och kapitalanvändning och redovisar betalningsflödena i kategorierna löpande verksamhet, investeringsverksamhet samt finansieringsverksamhet och utmynnar i förändringen av likvida medel. Finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Stadens förmögenhet. Den motsvaras av skillnaden mellan samtliga bokförda tillgångar och skulder. Redovisar tilldelad budget för planerade investeringar. Kalkylmässig räntekostnad för det kapital som binds i anläggningstillgångar i samband med investeringar i verksamheterna. Skulder som förfaller inom ett år från balansdagen och som är hänförliga till den löpande verksamheten. Ett mått på hur god den kortsiktiga betalningsberedskapen är. Visar omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder. Skulder med en löptid överstigande ett år. Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, taxor, avgifter och övriga ersättningar. Omfattar tillgångar som inte är anläggningstillgångar, t ex fordringar, kortfristiga placeringar, kassa och bank m m. Sammanställning av årets driftverksamhet. 25

26 Den centrala politiska organisationen och stadsledningskontoret Den centrala politiska organisationen och stadsledningskontoret Kommunstyrelsens förslag För att klara framtidens välfärd ska staden arbeta strukturerat med effektiviseringar och prioritera de uppgifter som är viktigast för Lidingöborna. Detta kan ske genom verksamhetsutveckling, effektivt lokalutnyttjande, ökad konkurrensutsättning och genom samverkan och jämförelse med andra kommuner. Stadsledningskontoret har fått i uppdrag att utreda hur staden ska kunna bli mer effektiv, genom att genomlysa hela verksamheten, så att resurser kan frigöras till de kommunala kärnuppgifterna. Det är en viktig åtgärd för att säkerställa en väl fungerande kommunal service i framtiden. Stadsledningskontoret har även påbörjat en stadshusutredning, som kommer att pågå parallellt med effektivitetsutredningen. Resultatet av dessa båda utredningar ska tillvaratas av stadsledningskontoret och förslag på åtgärdes ska presenteras i god tid, våren 2016, inför budgetarbetet Den ekonomiska ramen för den centrala politiska organisationen och stadsledningskontoret minskas med en procent. För ökade kostnader för förtroendevalda, bland annat till följd av fler partier i fullmäktige och införandet av surfplattor, och för bidrag till Lidingö hembygdsförenings museumsverksamhet tilldelas den centrala politiska organisationen 1,1 mnkr. Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till resultatbudget för 2016 inklusive taxor och avgifter innebärande att kommunstyrelsen anslår 74,9 mnkr i kommunalskattebidrag. Kommunstyrelsen tillstyrker en investeringsbudget för 2016 på 35,0 mnkr. Stadsledningskontorets förslag 1. Uppdrag och verksamhetsidé Den centrala politiska organisationen består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, revisorer, överförmyndare och valnämnd. Stadsledningskontoret är stabskontor till kommunstyrelsen och svarar för att ärendeflödet till kommunstyrelsen planeras, samordnas och följs upp. Stadsledningskontoret styr den övergripande inriktningen på de olika verksamheterna inom konsult- och servicekontoret. Stadsledningskontoret styr också strategiska utvecklingsprojekt som omfattar flera förvaltningar. 26

27 Den centrala politiska organisationen och stadsledningskontoret Stadsledningskontorets verksamhetsidé: Stadsledningskontoret ska med framsynthet och kraft alltid med hälsa i fokus - leda och stimulera utvecklingen av stadens verksamheter. 2. Verksamhetsmål Stadens vision jämte de fem strategiska målen och det finansiella målet är beslutade av fullmäktige. Dessa ska vara vägledande för nämndernas verksamhetsmässiga och ekonomiska planering. Stadsledningskontoret verkar, som stabskontor till kommunstyrelsen, för att stödja, utveckla, följa upp och styra stadens verksamheter till en bättre uppfyllelse av de strategiska målen. Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet. Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål. Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna. Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar. 2.1 Hälsa Stadsledningskontoret har uppdraget att vårda och utveckla varumärket Lidingö som har hälsa som kärnvärde. Uppdraget innefattar kommunikationen med såväl invånare och medarbetare som företag och besökare. Inriktningsmålen för hälsa ska genomsyra alla stadens verksamheter och resultera i konkreta aktiviteter som skapar förutsättningar för hälsa hos invånarna. Det blir därmed lättare att fylla varumärket och kommunicera ett tydligt innehåll. Stadsledningskontorets roll är att samordna och kommunicera vilka aktiviteter Lidingö stad genomför inom hälsa, framför allt inom mat, motion och mötesplatser. Syftet är både att kommunicera till Lidingöborna vad som görs och att stadens personal motiveras att genomföra åtgärder som främjar hälsa. Fokus i hälsoarbetet under 2016 kommer att styras dels av resultaten från verksamheternas uppföljning av sina respektive hälsomål och dels av resultaten från SCB:s medborgarundersökning som staden deltar i under hösten Lidingöborna har då bland annat chansen att tala om hur väl de tycker att platsen Lidingö lever upp till namnet Hälsans ö. Andra frågor som går in under hälsa är nöjdhet med tillgången till att utöva fritidsaktiviteter, tillgången på gång- och cykelvägar och tillgängligheten på idrotts- och motionsanläggningar. 27

28 Den centrala politiska organisationen och stadsledningskontoret 3. Året som kommer Effektivisering av Lidingö stad En översyn av stadens förvaltning pågår med fokus på ökad effektivitet. Effektiviseringarna ska förutom besparingar också leda till en kvalitetshöjning. Översynen ska vara klar i februari Effektivisering av stadshuset Stadsledningskontoret har initierat ett projekt som i den inledande fasen ska utreda behovet av- och sedermera lämna förslag- på utformning av ett effektivare stadshus. Projektet pågår och kommunstyrelsen ska besluta om den fortsatta inriktningen hösten Medborgardialog Utvecklingen av webb, e-tjänster och dialogmöten är viktiga delar för att öka öppenheten och för att involvera Lidingöborna i viktiga frågor. Utveckla målstyrningsprocessen, riskanalysen och den interna kontrollen. Syftar till en effektiv styrning från vision och de strategiska målen till verksamhetsmål och aktiviteter längst ut i organisationen. Utvecklande medarbetarskap Efter genomförandet av utvecklande ledarskap i staden kommer vi nu att genomföra en satsning på det utvecklande medarbetarskapet. Arbetet kommer att bl.a. ske i samarbete med försvarshögskolan. Centrum-Torsvikprojektet Planering av näringslivsinnehåll kopplat till detaljplanearbetet i stadens centrala delar. Lösningar för mobilitet Införande av olika lösningar för möjligheten att nå stadens it-miljö oberoende av tid och rum. Reviderat miljöprogram Det nya miljöprogrammet med miljömål till 2020 ska implementeras i förvaltningar och kommuniceras ut bland organisationer och Lidingöbor. Krisberedskapsarbete Intensifiera övning och utbildning i krishantering i stadens förvaltningar samt implementering av nya rutiner och riktlinjer. Särskilt fokus på dialog och samverkan med externa utförare. En informationskampanj till stadens medborgare kommer att genomföras. 28

29 Den centrala politiska organisationen och stadsledningskontoret 4. Ekonomisk plan 4.1 Resultaträkning (mnkr)* Bokslut Budget Budget Plan Plan kommunalskattebidrag 77,2 75,1 74,9 75,6 77,9 statsbidrag 2,1 0,6 1,3 1,3 1,3 taxor och avgifter 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 övriga intäkter 8,5 8,0 2,9 2,9 2,9 Summa intäkter 88,3 83,7 79,1 79,8 82,1 kostnader för arbetskraft 27,4 26,9 23,7 23,9 24,2 varor och material 0,6 0,5 0,5 0,5 0,5 entreprenader och köp av verksamhet 19,5 20,6 19,7 19,9 20,1 tjänster och avgifter 30,9 27,8 27,6 27,9 29,7 hyror 2,9 2,9 2,9 2,9 2,9 bidrag 5,6 3,5 3,9 3,9 3,9 avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 internränta 1,5 1,5 0,8 0,8 0,8 Summa kostnader -88,4-83,7-79,1-79,8-82,1 Årets resultat -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Behållning i resultatutjämningsfond 3,6 * exklusive nämnds-/kontorsinterna poster 4.2 Kommentarer till resultaträkningen Kostnaderna består huvudsakligen av kostnader för arbetskraft, förbundsavgiften till Storstockholms brandförsvar samt kostnader för tjänster och avgifter. Tjänster och avgifter består i sin tur främst av direktfinansiering av konsult- och servicekontorets verksamheter och it-tjänster. Kostnaden för bidrag består främst av partistöd och verksamhetsbidrag till Millesgården. 29

30 Den centrala politiska organisationen och stadsledningskontoret Nettokostnader budget 2016 (budget 2015) Räddningstjänst 27% (28%) Politiska organisationen 21% (19%) Stadsledning 52% (53%) 5. Verksamhetsförändringar och konsekvenser 5.1 Verksamhetsförändringar och konsekvenser budgetåret Enligt kommunstyrelsen direktiv har en sänkning av de ekonomiska ramarna skett med en procent. För ökade kostnader för förtroendevalda, bland annat till följd av fler partier i fullmäktige, införandet av surfplattor och för bidrag till Lidingö hembygdsförenings museiverksamhet ökar anslaget med 1,1 mnkr. Exploateringsenheten, budget och skuldrådgivningen samt samordning av brottsförebyggande åtgärder har flyttat från stadsledningskontoret till andra verksamheter inom staden. Anslaget har minskats med motsvarande kostnadsminskningar på 5,7 mnkr. Kontoret har även minskat personalstyrkan då en tjänst som strategisk utredare inte har återbesatts. Stadsledningskontoret finansierar ett antal utvecklingsinsatser inom bland annat it, e-handel och ekonomi på konsult- och servicekontoret. 5.2 Verksamhetsförändringar och konsekvenser planår 2 och 3 Enligt kommunstyrelsen direktiv har en uppräkning av de ekonomiska ramarna skett med en procent. År 2018 är det val vilket ökar kostnaderna. 30

31 Den centrala politiska organisationen och stadsledningskontoret 6. Investeringar för planperioden (mnkr) Nr Benämning Budget tom 2015 (mnkr) Budget totalt 1 Lilla lidingöbron (KS) 25,0 35,0 131,0 125,0 550,0 1. Lilla Lidingöbron Utredningskostnader och därefter produktion med anledning av inriktningsbeslutet. Projektet drivs av tekniska förvaltningen men budgeten finns hos kommunstyrelsen. I inriktningsbeslutet ingår att den nya bron ska tas i bruk år Detta innebär att alla tillstånd behöver vara klara och en entreprenör kontrakterad under första halvåret 2016, så att entreprenaden av nya bron kan starta under andra halvåret I arbetena ingår den nya bron samt rivning av Gamla Lidingöbron. 7. Personal Stadsledningskontoret har budgeterat för 13 (18 föregående år) anställda. Fyra personer är anställda på exploateringsenheten som har flyttat till miljö- och stadsledningskontoret. 8. Entreprenader och köp av verksamhet Kostnaden för entreprenader och köp av verksamhet som redovisas i resultaträkningen avser till sin helhet ersättningen till Storstockholms brandförsvar som bedriver räddningstjänst åt staden. 31

32 Konsult- och servicekontoret Kommunstyrelsens förslag Konsult- och servicekontoret Konsult- och servicekontoret inrymmer en mångfasetterad serviceverksamhet riktad primärt till den kommunala organisationen och därmed finansierad genom att kostnaderna fördelas till stadens övriga förvaltningar. Konsult- och servicekontorets priser bibehålls till 2015 års nivå. Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till resultatbudget för Kommunstyrelsen tillstyrker en investeringsbudget för 2016 på 2,0 mnkr. Konsult- och servicekontorets förslag 1 Uppdrag och verksamhetsidé Uppdrag Konsult- och servicekontoret arbetar på uppdrag av stadsledningskontoret, stadens förvaltningar och Lidingö stads Tomtaktiebolag med att ge råd, stöd och service. Inom konsult- och servicekontoret finns administrativa specialist- och stödresurser. Stadens centrala administration ska vara professionell och kostnadseffektiv och medverka till utveckling och förnyelse inom staden. Kontoret har följande funktioner: it, ekonomi, upphandling och e-handel, löner, fordonsadministration, HR, kommunikation, kundtjänst, sekretariat, arkiv, överförmynderi, hantering av bostadssocial kö och kö till seniorboende, mottagning av nyanlända, arbetsmarknadsåtgärder samt verksamhetsuppföljning av stadens måltidsservice. Kostnaderna för stadens centrala administration fördelas ut på övriga nämnders verksamheter för att därigenom få en mer rättvisande kostnadsredovisning. Kostnaderna för den del av konsult- och servicekontorets basutbud som inte utgör central administration, såsom arbete som utförs för den centrala politiska organisationen, medborgarinformation såsom hushållstidningen Vårt Lidingö, utvecklingsarbete samt extern service som inte hör till nämndernas verksamheter finansieras av stadsledningskontoret. Dessutom finansieras vissa av kontorets verksamheter, såsom mottagning av nyanlända, arbetsmarknadsåtgärder och ersättning till gode män för ensamkommande barn helt eller delvis genom statsbidrag. It-enhetens kostnader finansieras genom att verksamheterna företrädesvis tecknar årsavtal för de it-tjänster och it-utrustning de önskar. Prislista fastställs årligen. Verksamhetsidé Konsult och servicekontoret ska med högsta kompetens vara steget före och ge bästa råd, stöd och service till kunderna. 32

33 Konsult- och servicekontoret 2 Verksamhetsmål Strategiskt mål 1 Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål. 2 Lidingö stad har så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. 3 Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna 4 Hushålla effektivt med skattebetalarnas pengar. Kontorets verksamhetsmål 1.1 Våra kunder ska uppleva att de råd, stöd och service som ksk ger är: Trevligt Tydligt Tillgängligt 2.1 Komplettering kommer att ske i enlighet med det reviderade miljöprogrammet, då det fastställts av kommunfullmäktige. 3.1 Ett effektivt ksk för bättre kundservice, genom utökat samarbete, en väg in och förbättrad kommunikation med kunder och medarbetare. 4.1 Leverensprecision (håller vad vi lovar), genom tydlig gränsdragning och kommunikation samt effektivitet i processer och rutiner. 2.1 Hälsa Inriktningsmål för stadens arbete med hälsa är under de kommande fem åren mat, motion och mötesplatser. Lidingö stads inriktningsmål kring hälsoarbetet har legat till grunden för den nya kostupphandlingen. Kraven bidrar till att måltiderna är näringsriktiga, välsmakande, miljösmarta och till största delen lagade från grunden för att främja hälsa och en hållbar utveckling. Måltidsmiljöerna ska vara lugna och trivsamma. Personalen ska ha servicekänsla och arbeta för trivsamma måltider. Synpunkter på måltidsmiljön följs upp genom enkäter. Andelen ekologiska livsmedel ska ligga i linje med stadens miljöprogram och inköpen följs upp kvartalsvis. En viktig mötesplats för Lidingöborna är entréhallen i stadshuset. I entréhallen finns förutom samhällsinformation och vägledning till besökande möjlighet till event, utställningar och föreläsningar. 33

34 Konsult- och servicekontoret För att främja integrationen för nyanlända bedrivs ett arbete i samarbete med föreningslivet för att skapa mötesplatser för nyanlända samt aktiviteter för vuxna och barn. 3 Året som kommer Lean - förbättringsarbete För att skapa ökat kundfokus, standardisera och effektivisera arbetsprocesser, kapa onödiga moment i arbetet samt göra det ständiga förbättringsarbetet till en del av det dagliga arbetet kommer vi att fortsätta arbeta med Lean inom kontoret. Utveckla kommunikationen med våra kunder Möta kundens önskemål och tydliggöra vårt uppdrag och mål samt gränsdragning. Effektiv organisation för bättre kundservice I avvaktan på den effektiviseringsutredning som ska presenteras under första kvartalet 2016, där det finns ett särskilt utredningsuppdrag kring kundtjänsterna, kommer inga servicemätningar att genomföras. Det kommer inte heller ske något utvecklingsarbete utöver det dagliga förbättringsarbete som sker i verksamheten. Byte av ärendehanteringssystem Wärna För att möta upp kraven på fler e-blanketter och e-tjänster måste ett systembyte av överförmyndarens ärendehanteringssystem ske. Det nya systemet kommer möjliggöra att handlingar kan läggas in i systemet vilket inte går i det system som finns idag. Ensamkommande barn Fler ensamkommande barn till staden leder till ökade krav på överförmyndarverksamheten gällande kommunernas nya utbildningsskyldighet av ställföreträdare och tingsrättens möjlighet att lägga hela utredningen i godmans- och förvaltarärenden på kommunerna. Fortsatt utveckling lidingo.se Stadens externa webbplats är en av de prioriterade kommunikationskanalerna. Ny design ska tas fram för stadens underliggande webbplatser så att de överensstämmer med övriga lidingo.se. Hela webbplatsen ska bli responsiv och med hjälp av statistikoch analysverktyg ska webben optimeras och säkerställa ett relevant och efterfrågat innehåll. Webborganisationen ska utvärderas för att se hur den kan bli mer effektiv. Fortsatt implementering och utveckling av ö-nätet Ö-nätet får en allt viktigare roll i framtiden i och med att personaltidningen Draken läggs ned vid årsskiftet 2015/2016. Utveckling och anpassning av intranätet sker utifrån hur det används och vad som efterfrågas av användarna. Sociala medier Stadens närvaro i sociala medier behöver ständigt utvärderas och utvecklas. Planen är 34

35 Konsult- och servicekontoret att genomföra en rad marknadsföringsinsatser för att öka kännedomen om våra sociala medier. Mottagning nyanlända Det sker förhandlingar med Länsstyrelsen under hösten 2015 angående mottagandet för Ett förslag till ny lagstiftning gällande fördelning av nyanlända mellan kommunerna förväntas träda i kraft 1 juli Anhörigfamiljer Arbetet att ta emot anhörigfamiljer till de ensamkommande barnen fortsätter. Enheten ska arbeta för att barnperspektivet beaktas i alla mottagna familjer. Analfabeter och lågutbildade Enheten ska aktivt arbeta med de personer som är analfabeter och lågutbildade. Personal- och kompetensförsörjning Employer brandingarbetet innebär bland annat att karriärwebben kommer att utvecklas och nya platsannonser tas fram. Det kommer också att arbetas fram en personalförsörjningsplan för Arbetsmiljö och hälsa Arbetet med det sjuktalsprojekt som påbörjades under 2015 fortsätter. Projektet har som mål att ta fram rutiner och modeller för ett minskat sjuktal inom staden. Ett rehabiliteringsverktyg kommer att upphandlas för att förenkla arbetet kring rehabilitering och som ett första steg implementeras inom omsorgs- och socialförvaltningen samt förskoleverksamhet. Utvecklande medarbetarskap Som ett komplement till Ledarlyftet och utvecklande ledarskap kommer HR att ta fram förslag till aktiviteter för medarbetare det utvecklande medarbetarskapet Utveckla stadens personaladministrativa stöd Utveckling av stadens personaladministrativa stöd kommer att ställas i relation till den utvärdering av Heroma som görs under hösten Utveckla stadens fordonsorganisation Driften av stadens bilpool i egen regi ska utvärderas och ställas mot möjligheten att upphandla hela tjänsten av en extern leverantör. Implementering av det nya EU-direktivet Nya regler för upphandling kommer att träda i kraft 2016 vilket innebär fortsatt arbete med implementering av dessa under året. Reglerna om dynamiska inköpssystem blir obligatoriska att implementera. Fortsatt arbete med e-handel Arbetet med att ansluta leverantörer till stadens inköpssystem kommer att fortgå. I syfte att hitta effektiviseringspotential sker en analys och uppföljning av stadens inköp. 35

36 Konsult- och servicekontoret Uppföljning av kostverksamheten Det nya kostentreprenadavtalet kommer att följas upp för att säkerställa att entreprenörerna levererar den utlovade kvaliteten. Det är bland annat krav på att 80 procent av huvudrätterna som serveras i förskola och skola ska vara tillagade från grunden, samt att 30 procent av maten ska vara ekologisk. Easit Utveckla användandet av Easit, till exempel titta på statistikverktyg för att mer direkt kunna följa hur vi ligger till med ärenden men också hur vi bättre kan använda de funktioner vi redan har. Investeringar - Vissa byten av servrar kommer att genomföras, backuplösning kommer uppgraderas alternativt bytas ut. - Uppgradering och underhåll av stadens nätverksinfrastruktur, påbörja utbyte av utrustning i det trådlösa nätet. - System för Selfservicefunktioner kommer att bytas ut. 36

37 Konsult- och servicekontoret 4 Ekonomisk plan 4.1 Resultaträkning (mnkr) Bokslut Budget Budget Plan Plan kommunalskattebidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 statsbidrag 9,8 8,4 8,1 8,1 8,7 taxor och avgifter 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 övriga intäkter 107,6 106,8 103,1 103,2 105,2 Summa intäkter 117,5 115,3 111,3 111,4 114,0 kostnader för arbetskraft 60,6 63,5 63,6 63,8 65,5 varor och material 14,3 11,8 10,7 10,8 11,0 entreprenader och köp av verksamhet 0,4 0,5 0,5 0,5 0,5 tjänster och avgifter 39,4 31,6 29,0 28,9 29,8 hyror 5,1 5,5 5,4 5,4 5,4 bidrag 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 avskrivningar 2,2 2,3 2,0 1,9 1,7 internränta 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Summa kostnader -122,2-115,3-111,3-111,4-114,0 Årets resultat -4,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Behållning i resultatutjämningsfond 11,3 6,6 * exklusive kontorsinterna poster 4.2 Kommentar till resultaträkningen Budget 2015 Enligt budgetdirektiven medges ingen generell uppräkning av kontorets kostnader för budgetår 2016 och därmed blir det ingen generell höjning av priserna gentemot kunderna. Konsult- och servicekontorets intäkter och kostnader minskar med 4,0 mnkr mellan 2015 och 2016 vilket beror på det besparingsuppdrag som kontoret fått från stadens ledningsgrupp. Besparingsuppdraget innebär att kontoret i budget 2016 har minskat sin personalstyrka med två heltidstjänster samt att personaltidningen Draken har lagts ner. Utöver detta har kontoret minskat sina konsultkostnader, kostnader för varor och material samt kostnader för utbildning. Statsbidragen har minskat då AMS-bidrag gällande fotograftjänst inte finns med i budget Inte heller det statsbidrag som fordonsorganisationen tidigare år fått för ECO-driving finns med. 37

38 Konsult- och servicekontoret Enheten för budget- och skuldrådgivning har övergått till omsorgs- och socialförvaltningen vilket påverkar kontorets budget på både intäkts- och kostnadssidan. I förslaget har 2015 års löner räknats upp med 2,2 procent på nio månader. Avtalsstyrda kostnader såsom licensavgifter, kostnader för drift, underhåll och support samt andra tjänster har i möjligaste mån beräknats utifrån prisuppgifter enligt avtal eller från leverantör. Bruttokostnader per verksamhet budget 2016 (budget 2015) Ledning 3% (3%) Sekretariat 9% (9%) It 34% (34%) Ekonomi 6% (6%) Information 6% (7%) Kundtjänst entréhall 3% (3%) Verksamhetsuppfö ljare måltidsservice 1% (1%) Mottagning nyanlända 4% (3%) Upphandling & e- handel 10% (9%) Löner & fordon 13% (13%) HR 7% (7%) Arb.marknad, bostad 4% (5%) Planår Kontoret får till planåren räkna upp sina kostnader med 1 procent enligt budgetdirektiv från kommunstyrelsen. Till år 2017 beräknas både intäkter och kostnader i stort vara på samma nivå som budget Detta då utbildningsinsatserna för Ledarlyftet minskar kontorets kostnader och intäkter med ungefär samma summa som den generella uppräkning kontoret enligt direktiv får göra. För 2018 beräknas kostnader och intäkter öka med 2,7 mnkr vilket beror på det allmänna val som sker samt den generella uppräkningen. 38

39 Konsult- och servicekontoret 5 Nyckeltal Bokslut Budget Budget Beskrivning Andel elektroniska fakturor 42 % 40 % 50 % Totalt antal PC Surfplattor Antal besök lidingo.se Antal ärenden Easit Verksamhetsförändringar och konsekvenser Funktionen budget- och skuldrådgivningen har under hösten 2015 övergått till omsorgs- och socialförvaltningen. Hösten 2015 kommer ett förslag till integrationspolicy för staden att läggas fram. Med stöd av den kommer ett utökat arbete att ske kring integrationsfrågor. Troligen kommer även mottagning nyanlända att utökas då kravet på att staden tar emot ytterligare nyanlända ökar. 7 Investeringar för planperioden (år 1-3) Budget Budget Nr Benämning t o m totalt 1 Servrar och lagring 1,2 0,7 1,2 1,0 4,1 2 Kommunikation 0,4 0,9 0,8 1,0 3,1 3 Byte av Self Service-lösning 0,4 0,4 0,0 0,0 0,8 Summa 2,0 2,0 2,0 2,0 8,0 1. Servrar och lagring 2016 Vmware servrar 2017 Utskriftsserver 2018 Servrar, SAN disklådor, Backup till disk m.m. 2. Kommunikation 2016 Byte av Core (central närverksanslutning) inkl konsulter Utbyte av det trådlösa 2017 Lastbalansering av HAG 3. Byte av Selfservicelösning 39

40 Konsult- och servicekontoret 8 Personal Aktuell personalsituation (avser 18/9 2015) Antal Andel Tillsvidareanställda 82 Tillsvidareanställda årsarbetare 80,2 Visstidsanställda 6 Tillsvidareanställda, fördelat på kön - kvinnor 55 67% - män 27 33% fördelat på ålder % % % Under perioden sep 2014 till sep 2015 har antalet tillsvidareanställda minskat med fem personer. Tillsvidareanställda årsarbetare har minskat med 5,2 medan visstidsanställda har ökat med en person. Personalstyrkan fördelat på kön är oförändrat jämfört med föregående budget, ålderspannet har ökat i andel medan anställda under 29 år har minskat. Vi kommer att på olika sätt stärka våra medarbetare att aktivt delta i förbättringsarbeten inom kontoret. Samtliga chefer deltar i ledarlyftet. Hälsoinspiratörerna uppmuntrar tillsammans med chefer och medarbetare till friskvårdsaktiviteter. 9 Entreprenader och köp av verksamhet Staden har under 2015 upphandlat företagshälsovård, personalstöd och ett krisstödsprogram som ska ge stadens chefer tillgång till professionellt stöd av expertis. Ny upphandling av skanning av fakturor genomförs under Regional samverkan kring samhällsorientering för nyanlända invandrare är upphandlat tillsammans med övriga kommuner i Stockholms län. Avtalet gäller till och med Det personaladministrativa it-systemet Heroma driftas av en extern part. Det nuvarande avtalet gäller till och med juni Nytt avrop av telefonisttjänst kommer att ske under hösten 2015, tjänsten är kopplad till stadens leverantör av telefoni. I samband med uppgradering av ekonomisystemet Agresso köper staden lagring i så kallad molntjänst från Agresso. Avtalet gäller till och med Måltidsservice har varit utlagd på entreprenad sedan Ny upphandling har gjorts under 2015 med start från och med 1 november. 10 Taxor och avgifter Konsult- och servicekontoret föreslår en höjning av den årliga avgiften för en plats i seniorbostadskön, från 240 kr till 245 kr. Höjningen motsvarar en ökning med 2 procent. 40

41 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Miljö- och stadsbyggnadskontoret Kommunstyrelsens förslag Lidingö kännetecknas av omväxlande bebyggelse av hög kvalitet blandat med väl bevarade park- och naturområden samt närheten till vatten. Det gör staden attraktiv. För att bibehålla Lidingös särprägel krävs även framöver en väl avvägd mark- och bebyggelseplanering. Ansträngningar ska göras för att bevara kulturellt värdefulla miljöer och kulturhistoriskt viktiga byggnader. Lidingös grönområden ska värnas. Det är viktigt att framtida byggande sker i sådan takt att vår infrastruktur inte överbelastas och att överexploatering undviks. Ny infrastruktur ska tas med i planerna redan från början. Ny bebyggelse ska tillkomma genom försiktig förtätning eller på mark som redan är ianspråktagen. All förtätning ska vara väl anpassad till den befintliga miljön. En miljömedveten bostadsplanering innebär såväl ekonomiska som miljömässiga vinster. Hänsyn måste tas till kommande klimatförändringar. Det kommande utvecklingsprojektet för Lidingö centrum, som påbörjades hösten 2015, har som syfte att bland annat att förbättra Lidingöbornas möjlighet till lokal handel och kultur, förbättra kollektivtrafiken, minska bullret och bygga miljösmarta bostäder. Ett pågående projekt är Högsätra/Bergsätra där tanken är att tillskapa nya kvaliteter i området och integrera stadsdelen med närliggande områden. Många äldre önskar ett mer anpassat boende som möter behovet av tillgänglighet och socialt umgänge utan att för den skull vara i behov av kvalificerad biståndsbedömd service. Omvandlingen av servicehusen Tor och Frimuraren till seniorlägenheter har tagits emot positivt, men efterfrågan på trygghetsboenden kan sannolikt komma att öka framöver. Staden bör därför i den kommande planeringen beakta detta, framförallt i centrala lägen där närservicen är god. Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till resultatbudget för 2016 inklusive taxor och avgifter innebärande att styrelsen anslår 29,4 mkr i kommunalskattebidrag. Miljö- och stadsbyggnadskontorets förslag 1. Uppdrag och verksamhetsidé Uppdrag Miljö- och stadsbyggnadskontoret betjänar kommunstyrelsen och/eller miljö- och stadsbyggnadsnämnden i ärenden avseende: övergripande stadsbyggnadsfrågor detaljplaner markägande: försäljning, upplåtelseformer och avtal bygglov, tillsyn över byggande, hissar mätning, kartframställning, förberedande fastighetsbildningsåtgärder 41

42 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Vidare betjänar kontoret miljö- och stadsbyggnadsnämnden vad gäller uppgifter inom miljöoch hälsoskyddsområdet, vilket i huvudsak innebär tillsyn/kontroll och information/rådgivning enligt: miljöbalken o miljöfarlig verksamhet (t.ex. bensinstationer, båtvarv, enskilda avloppsanordningar) o hälsoskydd (omfattar bl.a. bostäder, skolor/förskolor, bad) o miljöskador (förorenad mark, sediment och byggnader) o kemiska produkter (omfattar bl.a. värmepumpar, oljecisterner) livsmedelslagstiftningen smittskyddslagen tobakslagstiftningen och lagstiftningen om handel med vissa receptfria läkemedel Verksamhetsidé Miljö- och stadsbyggnadskontoret ska med ett rättssäkert, serviceinriktat och resurseffektivt arbetssätt skapa nytta för människor, näringsliv och politiken inom såväl myndighetsutövning som strategiska markutvecklingsfrågor. 2. Verksamhetsmål Strategiskt mål 1. Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet. 2. Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål. Nämndens verksamhetsmål 1.1 Stadsutveckling ska ske så att Lidingö erbjuder en kreativ och varierad miljö. 2.1 God tillgänglighet och rimliga handläggningstider. 2.2 Tydlig information och god dialog med Lidingöbor och näringsliv. 3. Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. 4. Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna. 5. Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar. 3.1 Komplettering kommer att ske i enlighet med det reviderade miljöprogrammet, då det fastställts av kommunfullmäktige. 4.1 Utveckla och förnya verksamheten kontinuerligt genom ny teknik och nya arbetsmetoder. 5.1 God kostnadstäckning och resurseffektivt arbetssätt. 42

43 Miljö- och stadsbyggnadskontoret 2.1 Hälsa Miljö- och hälsoskyddsenheten arbetar kontinuerligt med livsmedelskontroller hos samtliga 280 verksamheter på Lidingö som erbjuder livsmedel till allmänheten. Planenheten arbetar med flera detaljplaner och program som berör stadens utveckling. I planerna ingår att skapa goda förutsättningar för offentliga rum, d.v.s. mötesplatserför stadens invånare och besökare såsom torg, parker, lekplatser och platser för uteserveringar. I den strategiska planeringen ingår också att förbättra och bygga ut gång- och cykelvägar. Det ska vara enkelt och naturligt att gå och cykla till besöksmålen, det främjar såväl folkhälsan som miljön. 3. Året som kommer Detaljplaner och program Samråd för program för Högsätra planeras till våren Efter antaget planprogram för Centrum Torsvik pågår arbete med de första detaljplanerna vid Lidingö Centrum och dess närområde. Utvecklingen av andra områden, som Larsberg och Björnbo med detaljplaner för bostäder fortsätter. Markförsäljning och genomförandefrågor I arbetet med utveckling av Lidingö Centrum, Högsätra, Rudboda och andra stadsdelar och fastigheter kommer genomförandestrategier och avtal avseende markförsäljningar, tomträtter, arrenden och nyttjanderätter att tas fram. PBL-taxa (PBL, Plan- och bygglagen) En uppdatering av den nuvarande taxan med beslut i kommunfullmäktige ska göras under våren Stadsmiljöpris Lidingös stadsmiljöpris ska delas ut för andra gången hösten Syftet är att skapa engagemang för god arkitektur och stadsutveckling genom att uppmärksamma arkitekters och enskilda fastighetsägares insatser och deras betydelse för utvecklingen av Lidingö. Blåplan Arbetet med Blåplanen, ett komplement till översiktsplanen för Lidingös kust och sjöar, fortsätter under De inventeringar som gjorts under 2015 kommer att kompletteras och sammanställas och ett förslag till Blåplan med mål, strategier och åtgärder kommer att tas fram. Kulturmiljöprogram Inventeringsarbetet är genomfört och arbete med analys och redigering pågår. Under våren 2016 ska materialet vara klart för remiss och antagande. 43

44 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Digitalisering av arkiv Digitaliseringen av arkivet beräknas vara slutfört under fösta kvartalet Därefter kommer förvaltningen att utarbeta processer för att kunna ajourföra bygglovarkivet digitalt. Digitaliseringen av planarkiv och förrättningshandlingar kommer att påbörjas första kvartalet Kartor och geografiska informationssystem (GIS) Kontoret fortsätter ajourföring av primärkartan och grundkartor med hjälp av den installerade programvaran ESPA. För ändamålet har flygfotografering genomförts våren Kartinformationen på kommunens hemsida kommer vidareutvecklas för stadens samlade behov. Genom Lantmäteriets geodatasamverkan kommer geografiska data utbytas med andra myndigheter. Miljö- och hälsoskydd. I arbetet med förorenad mark kommer kompletterande provtagningar att utföras vid Törners Fyrverkerifabrik och Värtans Mekaniska Verkstad. Vid båda platserna kommer sedan saneringsåtgärder att behöva vidtas. Hälsoskyddsgruppen kommer att delta i Läkemedelsverkets projekt för tillsyn av kosmetiska produkter för barn i detaljhandeln. Livsmedelsinspektörerna kommer att ordna en utbildningskväll för alla verksamhetsutövare inom områdena märkning och skadedjur. Nytt ärendehanteringssystem Under sista kvartalet 2016 kommer ett nytt ärendehanteringssystem, Ecos 2, att införas på miljöenheten. Registervårdsarbete pågår i nuvarande system och detta arbete kommer fortsätta under

45 Miljö- och stadsbyggnadskontoret 4. Ekonomisk plan 4.1 Resultaträkning (mnkr)* Bokslut Budget Budget Plan Plan kommunalskattebidrag 28,8 29,8 29,4 29,7 30,0 statsbidrag 0, taxor och avgifter 9,8 8,4 8,4 8,5 8,6 övriga intäkter 1,8 1,6 7,0 7,1 7,2 Summa intäkter 40,5 39,8 44,8 45,3 45,8 kostnader för arbetskraft 30,2 30,8 34,1 34,5 35,1 varor och material 0,9 0,4 0,5 0,5 0,5 entreprenader och köp av verksamhet tjänster och avgifter 6,5 5,8 6,6 6,7 6,7 hyror 2,3 2,5 2,7 2,7 2,7 bidrag avskrivningar 0,4 0,3 0,2 0,2 0,1 internränta 0,0 0,0 0,7 0,7 0,7 Summa kostnader -40,3-39,8-44,8-45,3-45,8 Årets resultat 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Behållning i resultatutjämningsfond 6,3 * exklusive nämnds-/kontorsinterna poster 45

46 Miljö- och stadsbyggnadskontoret 4.2 Kommentarer till resultaträkningen Budget 2016 Exploateringsenheten flyttade 1 augusti 2015 från stadsledningskontoret till miljö- och stadsbyggnadskontoret. Stadens hyror och arrenden för mark och tomträtter redovisas också hos denna enhet som har fyra personer anställda. Ansvaret för serveringstillstånd d.v.s. beslut om tillstånd för servering av alkoholdrycker samt tillsyn flyttas från omsorgs- och socialförvaltningen till miljö- och stadsbyggnadskontoret från och med 1 januari Dessa omorganiseringar har medfört förändringar av kontorets budget. I enlighet med budgetdirektiven är kostnadsramen för budget 2016 i övrigt oförändrad jämfört med budget Intäkterna från planer och bygglov budgeteras utifrån en årlig planprioritering, konjunkturen, nuvarande inflöde av ärenden samt de planerade större byggprojekt som det finns kännedom om. Det är dock svårt att uppskatta när och om projekten blir av. De budgeterade intäkterna är därför osäkra. Kontoret har en resultatutjämningsfond på 6,3 mnkr. Denna fond kommer att disponeras i budgeten för följande projekt; - digitaliseringen av arkiven, kostnader för arbetskraft samt skanning - arbete med kulturmiljöprogrammet - utredningar och arbete kopplat till Blåplanen. Plan Intäkterna förväntas bli i nivå med tidigare år. Kostnaderna har räknats upp med en procent i enlighet med budgetdirektiven. 46

47 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Bruttokostnader per enhet i budget 2016 (budget 2015) Bygglov 11% (12%) Kansli, kart och mät 42% (48%) Exploatering 10% Planer 18% (19%) Miljö och hälsa 19% (21%) 5. Nyckeltal Bokslut Budget Budget Stadsbyggnad Antagna planprogram Antagna detaljplaner och tillägg till detaljplaner Bygglov Ansökningar om lov och anmälan av anmälningspliktiga åtgärder Beslut om lov och startbesked för anmälningspliktiga åtgärder 2014 beräknades antalet beslut om lov och startbesked för anmälningspliktiga åtgärder på ett annat sätt än vad som görs idag (ett ärende idag kan vara som två-tre ärenden 2014). Detta gör att skillnaden i antal är stor och siffrorna är inte jämförbara. Antalet bygglovärenden ökar kraftigt. 47

48 Miljö- och stadsbyggnadskontoret 6. Verksamhetsförändringar och konsekvenser 6.1 Verksamhetsförändringar och konsekvenser budgetåret Under 2015 har exploateringsenheten flyttat till miljö- och stadsbyggnadskontoret från stadsledningskontoret vilket ger samordningsvinster i det dagliga arbetet avseende främst stadsplaneringsfrågor. Under kommande år bör det märkas i kontakter med Lidingöbor och fastighetsägare och i effektiviteten i arbetsprocesserna. Ett utvecklingsarbete för stadsbyggnadsprocessen med fokus på planprocessen genomförs vid årsskiftet. Under 2016 ska ett utvecklingsarbete avseende kontorets verksamhetsmål inför 2017 och framåt genomföras med syfte att åstadkomma en tydlig målkedja från Lidingö stads strategiska mål till de fem enheternas verksamhetsmål inklusive indikatorer. Från 2016 planeras ansvaret för tillsyn enligt alkohollagen att läggas över på miljö- och stadsbyggnadsnämnden från idag omsorgs- och socialnämnden. Just nu diskuteras formerna för en lösning där tillsynen och administrationen runt detta utförs genom ett kommunsamarbete med Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor. En ökning av antal bygglovärenden har skett, bland annat som en konsekvens av ny lagstiftning (s.k. Attefallsregler). Det innebär att arbetsbelastningen för bygglovenheten ökar och att inkomna ärenden prioriteras framför tillsyn. Under 2016 ansluter Lidingö stad till Lantmäteriets geodatasamverkan. På sikt ska kostnaderna för att underhålla geografiskt data minska samtidigt som staden får tillgång till mer data genom delning med andra myndigheter. 6.2 Verksamhetsförändringar och konsekvenser planår 2 och 3 Arbetet med kontorets verksamhetsmål bör resultera i utvecklade, tydliga och mätbara mål för Eventuella verksamhetsförändringar kan bli nödvändiga med syfte att nå målen. Stadsbyggnads-och planprocessen ska utvecklas. Under kommande år fortsätter genomförandet av översiktsplanen vilket innebär att program- och detaljplanearbeten i utpekade områden genomförs systematiskt. Arbetet med flera detaljplaner kommer att pågå i Centrum Torsvik och efter antaget program i Högsätra. Därefter kan planarbeten i Näset och Rudboda starta. Efter genomförda digitaliseringsprojekt bör arbetssätt utvecklas med syfte att ta tillvara de möjligheter som teknikskiftet medför. 7. Investeringar för planperioden (år 1-3) Inga investeringar föreslås för budgetåret eller planåren. 48

49 Miljö- och stadsbyggnadskontoret 8. Personal Aktuell personalsituation (avser 31/5 2015) Antal Andel Tillsvidareanställda 46 Tillsvidareanställda årsarbetare 45,2 Tidsbegränsad anställning 7 Tillsvidareanställda, fördelat på kön - kvinnor 31 67% - män 15 33% fördelat på ålder % % % De tidsbegränsade anställda arbetar med digitaliseringen av bygglovarkivet eller är vikarier för föräldralediga eller sjukskrivna medarbetare. För närvarande finns det ett par vakanser inom kontoret. Fortsatt arbete med staden och kontoret som en attraktiv arbetsplats är viktigt för att attrahera talanger och kompetens på arbetsmarknaden. 9. Entreprenader och köp av verksamhet Miljö- och stadsbyggnadskontorets verksamhet utförs i egen regi. 49

50 Fastighetskontoret Fastighetskontoret Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen ser lokalbeståndet som en viktig del av stadens infrastruktur som måste underhållas för att inte riskera kapitalförstöring. Kostnaderna för stadens lokaler ska finansieras genom interhyror som ska ge täckning för självkostnaden. Fastighetskontoret belastas inte av något avkastningskrav. Kommunalskattebidrag tillskjuts dock för att täcka kostnader som bland annat rör kulturbyggnader, industrimark, eventuella tomställda lokaler samt reglerings- och saneringsfastigheter. Stadens tillgångar ska vårdas och underhållas väl. Fastigheter och tekniska anläggningar som inte behövs för stadens verksamhet kan avyttras. För att underlätta verksamheternas effektivitet i lokalutnyttjande ska fastighetskontoret kvalitetsäkra fastighetsbeståndets lokalareor. Fastighetskontoret ska även leda arbetet med att implementera ett systematiskt brandskyddsarbete i stadens förvaltningar, samt tillse att stadens fastigheter har ett fullgott brandskydd såväl fysiskt som tekniskt. För att säkra verksamheternas behov av rimliga och förutsägbara lokalkostnader har en ny hyresmodell arbetats fram. Den ska under 2016 implementeras i verksamheten. Internhyrorna bibehålls till 2015 års nivå för det befintliga lokalbeståndet. Därutöver tillkommer hyra på grund av genomförda investeringar. Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till resultatbudget för 2016 inklusive taxor och avgifter innebärande att styrelsen anslår 18,7 mnkr i kommunalskattebidrag. Kommunstyrelsen tillstyrker en investeringsbudget för 2016 på 78,8 mnkr. Fastighetskontorets förslag 1. Uppdrag och verksamhetsidé Uppdrag Fastighetskontorets huvuduppgift är att genom rationell förvaltning försörja stadens egna verksamheter med lokaler och bostäder. Vidare ingår att förvalta stadens övriga bebyggda fastigheter samt att planera och genomföra investerings-, underhåll- och driftåtgärder. Stadens verksamheter bedrivs i såväl egna fastigheter som i hyrda lokaler. I samverkan med stadens förvaltningar planeras lokalförsörjningen för att utveckla och anpassa beståndet alltefter ändrade förutsättningar. Fastighetskontoret förvaltar också Lidingö stads tomtaktiebolags bebyggda och obebyggda fastigheter. Detta gäller även för Elfviks gårds jordbruk, vilket är utarrenderat via tekniska förvaltningen. Fastighetskontoret har även i uppdrag att för Lidingöhem AB tillhandahålla VD och administrativa tjänster. 50

51 Fastighetskontoret Verksamhetsidé Genom en proaktiv kunddialog skall fastighetskontoret erbjuda Lidingö stads verksamheter ändamålsenliga, resurseffektiva, flexibla, trivsamma lokaler och bostäder för att därigenom skapa positiva kundupplevda värden. 2. Verksamhetsmål Strategiskt mål 1. Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet. 2. Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål. Fastighetskontorets verksamhetsmål Vi hjälper våra kunder att ge medborgarna god service. Våra insatser beskrivs i nedanstående punkter. 2.1 Vi erbjuder våra kunder bra lokaler, bostäder och tjänster till låga kostnader. 2.2 Vi är tillgängliga, serviceinriktade och pålitliga. 2.3 Vi känner vår kund och våra gemensamma förutsättningar. De känner oss och vårt arbetssätt. 3. Lidingö stad har så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. 4. Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna. 3.1 Komplettering kommer att ske i enlighet med det reviderade miljöprogrammet, då det fastställts av kommunfullmäktige. 4.1 Fastigheterna är dokumenterade. Prioriterad data är kvalitetssäkrad och lättillgänglig. 4.2 Processorganisationen är resurssatt. Prioriterade processer är dokumenterade. 4.3 Vi samverkar med våra kunder för en långsiktigt hållbar verksamhet. 5. Lidingö stad hushåller effektivt med skattebetalarnas pengar. 5.1 Vi förvaltar och utvecklar våra fastigheter resurseffektivt och hållbart för stadens bästa. Vi har nyckeltal som visar det. 51

52 Fastighetskontoret 2.1 Hälsa Lidingö stad har haft hälsa som sitt varumärke i tio år och nya inriktningsmål för hälsoarbetet har tagits fram. Fokusområden är mat, motion och mötesplatser. Nedan redovisas exempel på hur fastighetskontoret bidrar. Mat Fastighetskontoret erbjuder lokaler med trivsamma matserveringar som uppmuntrar till social samvaro. Storköken ska vara välutformade för att underlätta matlagning. Motion Fastighetskontoret genomför upprustning av skolgårdar som ska inbjuda till både mötesplatser och fysiska aktiviteter. Mötesplatser Förutom ovanstående exempel kan nämnas den förestående ombyggnaden av Lidingö stadshus som bland annat har följande effektmål: Främjad samverkan och interaktion Skapa kreativa och inspirerande miljöer Hälsofrämjande arbetsmiljö Stadshuset ska vara en naturlig mötesplats för Lidingöborna 3. Året som kommer Lidingö stads miljöprogram och fastighetskontorets åtgärder Fastighetskontoret har uppfyllt miljöprogrammets första etappmål när det gäller sänkt energiförbrukning och användande av fossilbränsle. Under 2016 fortsätter arbetet med energieffektivisering i verksamheterna. Avsikten är att fram till år 2020 sänka energiförbrukningen med 20 procent i stadens objekt. Inventering och åtgärder av utomhusmiljö i stadens verksamheter fortgår gemensamt med berörda förvaltningar. Belysning Fortsatt utbyte pågår av belysningsarmaturer som har uppnått sin tekniska livslängd. Genom att använda ny belysningsteknologi förbrukas mindre energi samtidigt som det skapas en bättre arbetsmiljö och en tryggare utomhusmiljö. Värme och ventilation Fastighetskontoret kommer under 2016 att fortsätta med energibesiktningar och genomförande av föreslagna åtgärder. Bland annat genom att injustera värmesystem och installera energieffektiva ventilationsaggregat. 52

53 Fastighetskontoret Säkerhetsinstallationer Under 2016 kommer fastighetskontoret att utöka och nyinstallera passersystemsanläggningar på ett antal av stadens skolor, förskolor, gruppboenden och idrottsanläggningar. Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Fastighetskontoret genomför ett projekt för att införa ett centralstyrt systematiskt brandskyddsarbete i staden. Projektet syftar till att utbilda och skapa rätt förutsättningar för verksamheterna att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Fastighetskontoret kommer även att bygga ut och uppgradera delar av stadens brand- och utrymningslarm. Boende för ensamkommande barn I dag har staden flera boenden för ensamkommande barn. Utredning pågår för ytterligare gruppboende för ensamkommande barn. Farkostens förskola Den nya anslutningen till fjärrvärme medför installation av ett nytt värmesystem samt ombyggnad av ventilation. Hissar Utifrån tidigare genomförd inventering ska resterande hissar som har uppnått sin tekniska livslängd moderniseras. Förstudier och utredningar Till följd av ökat elevantal samt tillfälliga lokallösningar i form av paviljonger är flera av stadens förskolor och skolor i behov av om-, till- och nybyggnad. Förstudier och andra utredningar pågår avseende Hersby gymnasium, Källängens skola, Ljungbackens skola och Torsviks skola. Förskolorna Kalvhagen och Äppelbo drivs i tillfälliga paviljonger. Fastighetskontoret har ansökt om detaljplaneändringar för att ersätta dessa med permanenta förskolor. Käppala skola ska efter beslut av kommunstyrelsen byggas ut under En utredning pågår även avseende ombyggnation och modernisering av Stadshuset. Lidingö stads bostadsförsörjningsprocess Stadsledningskontoret har genomfört en utredning avseende bostadsförsörjningsprocessen. Fastighetskontoret har utifrån denna fått i uppdrag, att i samråd med berörda förvaltningar, ansvara för fördelningen av stadens bostäder. 53

54 Fastighetskontoret 4. Ekonomisk plan 4.1 Resultaträkning (mnkr)* Bokslut Budget Budget Plan Plan kommunalskattebidrag 31,1 27,6 18,7 27,9 27,9 statsbidrag 1,6 0,0 0,0 0,0 0,0 taxor och avgifter övriga intäkter 301,0 311,6 323,5 313,5 313,0 Summa intäkter 333,7 339,2 342,2 341,4 340,9 kostnader för arbetskraft 19,8 22,8 22,3 23,0 23,8 varor och material 2,1 0,7 0,7 0,7 0,7 entreprenader och köp av verksamhet 63,6 76,2 76,8 76,8 76,7 tjänster och avgifter 106,2 68,6 71,0 70,2 70,2 hyror 44,1 39,8 42,4 42,4 42,0 bidrag avskrivningar 78,1 93,7 88,0 88,0 88,0 internränta 32,2 37,4 41,0 40,3 39,5 Summa kostnader -346,1-339,2-342,2-341,4-340,9 Årets resultat -12,4 0,0 0,0 0,0 0,0 behållning i resultatutjämningsfond 6,3 * exklusive nämnds-/kontorsinterna poster 54

55 Fastighetskontoret 4.2 Verksamhetsanpassad resultaträkning (mnkr)* Bokslut Budget Budget Plan Plan kommunalskattebidrag 31,1 27,6 18,7 27,9 27,9 intäkter 302,6 311,6 323,5 313,5 313,0 Summa intäkter 333,7 339,2 342,2 341,4 340,9 arbetskraft 19,8 22,8 22,3 23,0 23,8 mediaförbrukning (el, värme, vatten & sopor) 39,9 41,5 40,1 40,0 40,0 hyreskostnader 44,1 39,8 42,4 42,4 42,0 övriga driftkostnader 21,4 29,0 32,9 32,2 32,2 underhållskostnader 67,2 64,3 64,6 64,6 64,5 skadekostnader 43,4 10,7 10,9 10,9 10,9 avskrivningar 78,1 93,7 88,0 88,0 88,0 internränta 32,2 37,4 41,0 40,3 39,5 Summa kostnader -346,1-339,2-342,2-341,4-340,9 Årets resultat -12,4 0,0 0,0 0,0 0,0 behållning i resultatutjämningsfond 6,3 * exklusive nämnds-/kontorsinterna poster 4.3 Kommentarer till resultaträkningen Budget 2016 Kommunalskattebidraget minskar med 8,9 mnkr jämfört med budget I minskningen inryms en justering motsvarande en uppskattning av minskade kostnader för avskrivningar vid införande av komponentredovisning. Intäkterna beräknas stiga med 11,9 mnkr (3,8 procent) i jämförelse med budget Internhyrorna ligger kvar på 2015 års nivå. Tillkommande hyror är helt hänförliga till om-, till- och nybyggnationer. Hyresintäkter och kostnader, framförallt kapitalkostnader, avseende eventuella kommande investeringar som ligger i investeringsreserven, återfinns inte i resultaträkningen då dessa än så länge är osäkra. Grundprincipen för fastighetskontorets verksamhet är att kostnaderna ska täckas genom både interna och externa hyresintäkter. Fastighetskontoret äskar dock ersättning via kommunalskattebidrag för kostnader som rör bland annat kulturbyggnader, industrimark, regler- och saneringsfastigheter samt för fastigheter där grundprincipen av olika skäl inte kunnat fullföljas. Även kostnader för skador läggs till viss del in i kommunalskattebidraget. 55

56 Fastighetskontoret Vid beräkning av kapitalkostnader har, såsom beskrivits under intäkter ovan, inte tagits hänsyn till eventuella ännu ej beslutade investeringar som ligger i kommunstyrelsens investeringsreserv. Dessa ligger inte heller till grund för hyressättning i budget. Hyror för denna typ av projekt sätts när kostnaderna är kända. Avskrivningarna för budgetåret har minskats med 10,0 mnkr avseende en preliminär justering för komponentredovisning av anläggningstillgångar. Driftkostnader för fastighetsförvaltningen förväntas öka med 4,6 mnkr (cirka 3,5 procent). Av dessa utgör förändringen av hyreskostnader för externa objekt 2,6 mnkr. Underhållskostnader beräknas stiga med 0,3 mnkr. För skadekostnader budgeteras en ökning med 0,2 mnkr (1,9 procent). Budgetårets resultat är noll. 56

57 Fastighetskontoret 5. Nyckeltal Antal Area i m²* Kostnad kr/m² Bokslut Budget Budget Egna lokaler Skolor Förskolor Äldreomsorg Högsätrahuset (fd Lidingö sjukhem) Fritidsgårdar m m Stadshuset Sambrukslokaler (olika verksamheter) Danica Sporthall (fd Högsätrahallen) * Övriga lokaler Summa area / genomsnittskostnad Varav Driftkostnader Underhållskostnader (ej skador) Kapitalkostnader Hyrda lokaler Skolor, komplement Förskolor Äldreomsorg Fd Socialförvaltningen Fritidsgårdar m m * Bibliotekslokaler Sambrukslokaler (olika verksamheter)** Summa area / genomsnittskostnad * Varav Driftkostnader Underhållskostnader Kapitalkostnader Budgeterade skadekostnader är ej inräknade i nyckeltalen * Nyckeltal för föregående år har korrigerats med reviderade ytor ** Bostadshotell i Missionsskolan medräknad i nyckeltal för

58 Fastighetskontoret 6. Verksamhetsförändring och konsekvenser 6.1 Verksamhetsförändring och konsekvenser budgetåret Fastighetskontorets projekt för att utveckla styrning och uppföljning av verksamheten fortlöper. Vi räknar med att resultatet ska leda till att verksamheten bedrivs effektivare ur både resurs- och miljöperspektiv. Det kommer också göra att vi blir mer transparenta och jämförbara. En NKI-undersökning gjordes under oktober 2014 tillsammans med andra kommuner och fastighetsorganisationer. Resultatet från undersökningen ger ett bra underlag för att styra verksamheten i rätt riktning samt bättre möjligheter att jämföra oss med andra i branschen. Under de närmaste åren kommer fastighetskontoret fortsätta arbetet med att förbättra dokumentationen av såväl våra fastigheter som vårt arbetssätt, vilket gynnar både fastighetskontoret och våra kunder. Stadsledningskontoret har fått i uppdrag att införa en tydligare och mer förutsägbar hyresmodell som beräknas träda i kraft Under 2016 förväntas staden att börja tillämpa komponentredovisning av anläggningstillgångar. Detta kommer att påverka den nya hyresmodellen. 6.2 Verksamhetsförändring och konsekvenser planår 2 och 3 Arbetet som beskrivs i punkt 6.1 är omfattande vilket gör att det kommer att ta tid innan detta är genomfört på ett tillfredsställande sätt. En del av det grundläggande arbetet har gjorts under 2015 och fortsätter de kommande åren. 58

59 Fastighetskontoret 7. Investeringar för planperioden (år 1-3) Fastighetskontoret planerar att investera 78,8 mnkr år 2016, 73,1 mnkr år 2017 och 53,5 mnkr år De väsentligaste investeringarna presenteras nedan. Förbättring av belysning utvändigt och invändigt på skolor och förskolor ,7 5,8 4,3 Motiv och beskrivning Förbättringsarbete av belysning inomhus och utomhus fortgår löpande. Konsekvens Förutom att uppfylla energisparmål uppnås förbättrad belysningskvalitet, arbetsmiljö samt ökad trygghet på gårdar och tillfartsvägar. Energisparåtgärder för värme och ventilation på skolor och förskolor ,6 2,4 1,0 Motiv och beskrivning Lidingö stad optimerar sin energiförbrukning i fastigheter genom energibesiktningar och genomförande av föreslagna åtgärder. Energisparåtgärder utförs enligt handlingsplan i miljöprogrammet. Konsekvens Den totala energiförbrukningen sänks och lägre klimatpåverkan uppnås i enlighet med stadens miljömål Utomhusmiljö enligt miljöplan 1,0 1,0 0,0 Motiv och beskrivning Efter inventering av utomhusmiljön har det framkommit ett behov av åtgärder, som till exempel komplettering av solskydd över sandlådor och samlingsplatser. Arbetet kommer att fortgå under 2016 och Konsekvens Tillsynen av solskydd grundar sig i de nationella miljömålen, Säker strålmiljö och God bebyggd miljö men även som delmål i Lidingö stads miljöprogram , Miljökloka och hälsosamma lokaler. Frågor om UV-strålning handlar främst om utformningen av utemiljöer. 59

60 Fastighetskontoret Uppgradering av passage, larm och säkerhet 7,7 9,0 6,2 Motiv och beskrivning Under 2016 kommer fastighetskontoret att utöka och nyinstallera passersystems-anläggningar på ett antal av stadens skolor, förskolor, gruppboenden och idrottsanläggningar. Konsekvens Fastighetskontoret tillhandahåller kundanpassade och kostnadseffektiva säkerhetslösningar som ökar tillgänglighet, trygghet och säkerhet för personer som befinner sig i stadens lokaler. Genom att installera passersystem i stadens lokaler verkar fastighetskontoret för att minska stadens nyckelhantering vilket på sikt kommer leda till en besparing både kostnadsmässigt och resursmässigt Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) 7,0 15,0 5,0 Motiv och beskrivning Fastighetskontoret genomför ett projekt för att införa ett centralstyrt systematiskt brandskyddsarbete i staden. Projektet syftar till att utbilda och skapa rätt förutsättningar för verksamheterna att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Fastighetskontoret kommer även att bygga ut och uppgradera delar av stadens brand- och utrymningslarm. Konsekvens Genom ett centralstyrt systematiskt brandskyddsarbete kan staden försäkra sig om att samtliga verksamheter bedriver ett SBA enligt de krav som finns samt att personalens kunskap vid ett eventuellt brandtillbud är god. 60

61 Fastighetskontoret 8. Personal Personalsituationen på fastighetskontoret per den 31 maj 2015 beskrivs i nedanstående tabell. Vid årsskiftet 2015 började en kundtjänstmedarbetare och en drifttekniker. Kundtjänstmedarbetaren anställdes för att arbeta både i Högsätrahuset och på fastighetskontoret. Driftteknikern rekryterades för att ersätta en kommande pensionsavgång och en person som hade slutat. Under perioden 1 juni 30 september 2015 slutade en VVS-ingenjör och en förvaltare. För att ersätta dessa avgångar har en teknisk förvaltare anställts. Vidare har en hyresadministratör samt en kundtjänstmedarbetare nyligen sagt upp sig. Rekrytering till tjänsten som hyresadministratör är genomförd. Rekryteringen för att ersätta kundtjänstmedarbetaren ska påbörjas omgående. Till följd av utredningen av stadens bostadsförsörjningsprocess har verksamhet flyttats mellan förvaltningar. Av den anledningen har fastighetskontoret utökat hyresadministrationen med en tjänst. Beslut avvaktas om eventuellt kvarstående resursbehov ska tillgodoses med egen anställd personal eller som köpt tjänst. Under 2015 har fastighetskontoret varit med i Tekniksprånget och därigenom haft ett par praktikanter. Tekniksprånget erbjuder ungdomar som har gått ut naturvetenskapligt gymnasieprogram betald praktik i syfte att få fler unga att studera till ingenjör. Målet är att fastighetskontoret ska fortsätta med den här satsningen för att väcka intresset för ingenjörsyrkena. Aktuell personalsituation (avser 31/5 2015) Antal Andel Tillsvidareanställda 30 Tillsvidareanställda årsarbetare 30 Visstidsanställda 2 Tillsvidareanställda, fördelat på kön - kvinnor % - män % fördelat på ålder % % % 9. Entreprenader och köp av verksamheter Fastighetskontoret är en beställarorganisation. Arbetet utförs huvudsakligen genom avrop inom ramen för tecknade ramavtal med olika entreprenörer. Större ombyggnadsprojekt upphandlas i konkurrens enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). För närvarande finns en driftentreprenad som avser markskötsel och snöröjning på förvaltade fastigheter. 61

62 Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden Kommunstyrelsens förslag Lidingö ska ha Sveriges bästa skolor, oavsett huvudman. Skolans roll är framför allt att utveckla elevernas kunskaper. Målet är att alla elever ska ha fullständiga avgångsbetyg med tillräcklig kunskapsbas för att kunna gå vidare till högre utbildning eller yrkesarbete. Olika skolor kan ha olika väg dit men målet är gemensamt. Föräldrar har huvudansvaret för barns fostran. Skolan ska tillsammans med föräldrarna lära eleverna att ta ansvar, att samarbeta med och respektera andra samt att förstå och värna demokratin. Utbildningspolitiken på Lidingö kännetecknas av tre tydliga värden: Trygghet, kunskap och valfrihet. Skolans kunskapsuppdrag är centralt. Ingen elev ska lämna grundskolan utan godkända betyg i alla ämnen. Därför ska hela skolans verksamhet tydligare inriktas på att öka elevernas kunskaper. För att eleverna ska lyckas väl i skolan är läraren av avgörande betydelse. Lärarnas kompetens är avgörande för utbildningens kvalitet. Stadens ambition är att öka andelen behöriga lärare och lärare med forskningskompetens. Det är viktigt att lärarnas löner, arbetsvillkor och arbetsmiljö är konkurrenskraftiga gentemot övriga kommuner i Stockholmsregionen. Vid lönesättning ska goda prestationer och resultat premieras på alla nivåer. Varje barn och elev ska känna trygghet och arbetsro. De insatser som görs för att motverka mobbning och kränkande behandling ska bygga på Skolverkets rekommendationer eller andra evidensbaserade metoder. Ett aktivt och levande värdegrundsarbete ska genomsyra verksamheten. Skolans arbete med att främja och förebygga skolnärvaro ska fortsätta under Undervisningen behöver anpassas till varje elevs förutsättningar. Vi ser ett behov av såväl extra stöd som extra stimulans i skolan. För elever som behöver extra stöd ska insatser sättas in tidigt. Ju tidigare svårigheter med att lära in upptäcks hos en elev desto större blir möjligheterna att nå kunskapsmålen samtidigt som det ökar elevernas framtida möjligheter. Stöd och hjälp för att stärka elevernas psykiska hälsa ska sättas in tidigt. Valfrihet är viktigt och Lidingö ser positivt på att fristående förskolor, grundskolor och gymnasium är etablerade på ön. På Lidingö erbjuds en mångfald av olika omsorgsformer såsom öppen förskola, pedagogisk omsorg och pedagogisk förskola. Det är viktigt att det finns en palett av valmöjligheter så att föräldrarna kan välja den form som passar familjens behov bäst. Lidingös förskolor ska tillvarata barns naturliga nyfikenhet och lust att lära. Det är många gånger i förskolan som grunden läggs för barns förmåga att lära sig läsa, skriva och räkna. 62

63 Utbildningsnämnden Varje barn har behov av att bli sett. Därför är det viktigt att barngruppernas storlek anpassas, dels så att varje barn uppmärksammas, dels efter den pedagogiska inriktning som den enskilda förskolan arbetar efter. Lidingö lärcenter är en mötesplats för barn och pedagoger för bland annat utvecklingsfrågor och estetiska läroprocesser. Centret erbjuder även stöd och handleding för pedagoger som undervisar barn med språksvårigheter och funktionshinder. Det är positivt att IT-verktyg kommer till användning som en naturlig och integrerad del i den pedagogiska verksamheten. Därför bör verksamheten öka sitt engagemang och deltagande i att prova olika metoder för att åstadkomma en utvecklande, modern och stimulerande lärmiljö. Lidingös kommunala skolor behöver ett mer tydligt och sammanhållet ledarskap. Forskningen talar sitt tydliga språk; ett tydligt pedagogisk ledarskap ute i skolorna är den enskilt viktigaste faktorn för en framgångsrik skola eftersom det skapar tydliga förväntningar och inspirerar lärare och elever och bidrar till att eleverna når sina mål och en trygg miljö skapas. Därför måste höga krav ställas på rektorernas kompetens och att de har de redskap och resurser som behövs för att kunna fungera som tydliga pedagogiska ledare. I detta arbete ingår relevant kvalitetsuppföljning med åtgärdsplaner. Elever måste tidigt lära sig att bemöta såväl sina kamrater som lärare med respekt. Lärarens auktoritet i klassrummet ska höjas. Gymnasieskolans uppgift är bland annat att ge eleverna nödvändiga kunskaper och förbereda dem inför eventuella högre studier och arbetslivet. Fullständiga betyg i alla ämnen är den bästa beredskapen för arbetslivet och ökar chanserna avservärt till en första anställning. Höstterminen 2015 startade ett nytt program på Hersby gymnasium, Teknikprogrammet, med inrikting på information och media. Programmet blev fulltecknat med 32 elever. För att stimulera fler elever att lära mer om företagande och öka kopplingen till arbetslivet bör möjligheterna ses över för att öka närvaron av - och utbytet med - näringsliv, ideella organisationer och offentliga verksamheter. På så sätt får fler elever kontakt med företag och andra potentiella arbetsgivare tidigt under skolgången. Redan nu bedriver exempelvis Ung Företagsamhet en framgångsrik verksamhet i skolan, en verksamhet som skulle kunna expandera till fler. En översyn av förskolans och grundskolans organisation har påbörjats och förändringar kommer att initieras under Fram till 2018 sjunker antalet barn i förskoleålder något samtidigt som antalet elever i grundskolan förväntas öka med drygt 240 till år Utbildningsnämndens aktiva lokalplanering är ett bra verktyg för att möta de demografiska förändringarna, likaså att nämnden noggrant följer utvecklingen av antalet barn och elever för att på bästa sätt dimensionera både förskola, skola och gymnasium. Planering pågår av Torsviks skolas lokaler. Planering pågår även för nya förskolor, som ersättning för de lokaler som står på tidsbegränsade lov. 63

64 Utbildningsnämnden Kommunstyrelsen har sedan länge prioriterat förskole- och skolverksamheten. Detta inte minst ekonomiskt genom att kompensera för fler barn och elever. För 2016 tillförs resurser för ett ökat antal barn och elever med 37,7 mnkr 2016 och ytterligare 11,6 mnkr Pengbeloppen det vill säga peng per elev för förskola, pedagogisk verksamhet (t.ex. familjedaghem), förskoleklass, grundskola och skolbarnomsorg höjs med 3,25 procent. Gymnasieskolans pengbelopp fastställs till de nivåer som Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) föreslagit. Pengbeloppen för introduktionsprogram (IM) på Hersby gymnasium höjs med 1,5 mnkr. Kommunstyrelsen ser med oro på att grundskolan och förskolan i egen regi visar på fortsatta underskott. Verksamheten måste anpassas till det ekonomiska utrymmet som tilldelas. Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till resultatbudget för 2016 inklusive taxor och avgifter. Kommunstyrelsen föreslår därutöver en höjning av pengbeloppen för förskola, pedagogisk verksamhet (t.ex. familjedaghem), förskoleklass, grundskola och skolbarnomsorg med ytterligare 0,25 procent, totalt 3,25 procent. Anslagsramen för 2016 förblir oförändrad. Kommunstyrelsens anslår 1 071,1 mnkr i kommunalskattebidrag för skolpengsram. Kommunstyrelsens anslår 139,5 mnkr i kommunalskattebidrag för anslagsfinansierad verksamhet. Kommunstyrelsen tillstyrker en investeringsbudget för 2016 på 3,7 mnkr. Utbildningsnämndens förslag 1. Uppdrag och verksamhetsidé Utbildningsnämnden ansvarar för skolor, fritidshem och förskolor i staden och utbildningsförvaltningen lyder under utbildningsnämnden. Kvalitet i utbildningen har högsta prioritet liksom medborgarnas valfrihet. I dessa verksamheter gäller peng- och kundvalssystemet som ska ses utifrån att medborgarna ges största möjliga valfrihet. Anordnare av dessa verksamheter ska tilldelas lika stor peng oberoende av om verksamheten drivs i kommunal eller fristående regi. Ledviks resursenhet, vuxenutbildningen, musikskolan med flera finansieras med ramanslag. Skolan, förskolan och fritidshemmen styrs av skollag och läroplaner med nationella mål och kunskapskrav samt kommunala mål beslutade av utbildningsnämnden. I den årliga kvalitetsrapporten utvärderas verksamheterna och målen följs upp. Kommunfullmäktiges vision är att Lidingö ska ha Sveriges bästa skolor och förskolor. Utbildningsnämndens verksamhetsidé lyder: 64

65 Utbildningsnämnden Lidingö förskolor och skolor har mycket god kvalitet. Verksamheterna har fokus på kunskap och lärande samt normer och demokratiska värden. Arbetet i förskolor och skolor kännetecknas av respekt och hänsyn. I verksamheten råder trygghet, trivsel, lugn och arbetsro. Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling tolereras inte. I Lidingös skolor och förskolor råder nolltolerans. Lidingö ska ha Sveriges bästa skolor. Skolans roll är framför allt att utveckla elevernas kunskaper och förmedla grundläggande demokratiska värden. Målet är att alla elever ska ha fullständiga avgångsbetyg med tillräcklig kunskapsbas för att kunna gå vidare till högre utbildning eller yrkesarbete. Skolan på Lidingö ska vara likvärdig. En likvärdig skola handlar om lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildning och att skolan ska kompensera för elevers olika förutsättningar. Vårdnadshavare har huvudansvaret för barns fostran. Skolan och vårdnadshavare har ett gemensamt åtagande att förmedla till barn och elever vikten av att ta ansvar, att samarbeta och att respektera varandra samt att förstå och värna demokratin. Utbildningen på Lidingö ska vara av hög kvalitet och genomföras med engagemang, variation och professionalitet. Eleverna ska ges inflytande över utbildningen. De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga ska omfatta alla elever. Skolornas självständighet ska vara stor medan politikens uppgift är att skapa goda förutsättningar för lärande och kunskap genom att fördela resurser och säkerställa valfrihet, konkurrens och kvalitet. Politikens uppgift är att målstyra, inte detaljstyra. En viktig del är därmed att följa upp, utvärdera och vidta åtgärder om skolorna inte uppfyller målen. Kvaliteten i utbildningen har högsta prioritet. Skolan bör ge utrymme åt individens behov, där varje elevs förutsättningar och talanger tas till vara, vare sig de är teoretiska, estetiska eller praktiska. Lärarnas kompetens är avgörande för utbildningens kvalitet. Ambitionen är att öka andelen behöriga lärare, förstelärartjänster samt lärare med forskningskompetens. Kompetens och resultat ska premieras på alla nivåer. Fortbildning ska erbjudas under hela karriären. Skolan har ett speciellt ansvar för de elever som är i behov av särskilt stöd. Den ska erbjuda goda möjligheter för alla elevers lärande och måste tidigt kunna se och fånga upp de barn och elever som har behov av särskilt stöd. Det är viktigt att kontinuerligt utvärdera och följa upp skolans och förskolans verksamheter för att mäta kvaliteten. Resultatet av dessa ligger till grund för verksamheternas förbättringsoch utvecklingsområden samt ger vårdnadshavare och elever information om skolors kvalitet. Elevers deltagande i utvärdering av undervisningen/utbildningen bidrar på ett konstruktivt sätt till en positiv utveckling av skolan. 65

66 Utbildningsnämnden Vårdnadshavare ska ha en god inblick i sitt barns utveckling och resultat. Detta möjliggörs genom utvecklingssamtal och skriftlig information redan från tidig ålder. Vårdnadshavare och elever ska ha rätt till skriftlig bedömning av skolprestationen. En viktig förutsättning för lärande är att studiemiljön är god och att elever och lärare trivs och känner sig trygga i skolmiljön. Värdegrundsarbetet ska vara en kontinuerlig del i skolans vardag och läraren ska ha en tydlig ledarroll i klassrummet. För att skapa trygghet i skolan behövs vuxna som befinner sig där eleverna är. Kränkningar får inte förekomma och ska förebyggas genom ett ständigt pågående arbete. Arbetet ska utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet. Hög kvalitet och kontinuerlig utveckling av skolverksamheten uppnås bland annat genom stor valfrihet, fri etableringsrätt och konkurrens på lika villkor mellan olika huvudmän och olika pedagogiska idéer. Det ska inte finnas en sorts skola, lika för alla, utan många skolor med olika profiler att välja mellan. Villkoren för friskolor ska vara desamma som för stadens egna. Staden har dock det slutliga ansvaret för att alla elever kan fullfölja sin skolgång. På Lidingö finns ett varierat utbud av förskolor, öppen förskola, familjedaghem och andra former av pedagogisk omsorg. Det finns även möjlighet att via vårdnadsbidrag förlänga sin föräldraledighet eller låta någon annan genom samma bidrag ta hand om barnen. Vårdnadshavare har ansvar för att ge sitt barn en god uppfostran och en bra start i livet. Därför måste de få avgöra vilken form av omsorg som är bäst för just deras barn. Staden ska vara lyhörd för vårdnadshavares önskemål och låta efterfrågan styra utbudet av olika omsorgsformer. Vårdnadshavare ska känna sig trygga med den verksamhet som pedagogisk omsorg eller förskoleverksamheten erbjuder. Hög kvalitet är en förutsättning för tryggheten. Vårdnadshavare ska ha möjlighet till inflytande i verksamheten. Deras synpunkter ska tas tillvara och ett ökat deltagande stimuleras. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. 2. Verksamhetsmål Verksamhetsmålen är mål som nämnden har formulerat utifrån de strategiska mål som kommunfullmäktige har fastställt för staden. Verksamhetsmålen mäter endast en del av förskolornas och skolornas resultat. Kvalitetsrapporten ger en helhetsbild av resultatet. När det gäller valfrihet 1.1 gäller verksamhetsmålet både kommunala och fristående verksamheter. I övrigt gäller målen endast den kommunala verksamheten i Lidingö stad. 66

67 Utbildningsnämnden Strategiskt mål 1. Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet. 2. Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål. 3. Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. 4. Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna. 5. Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar. Utbildningsnämndens verksamhetsmål 1.1 Föräldrar och elevers val av skola och förskola tillgodoses. 2.1 Verksamheten vid skolor har fokus på kunskap och lärande. 2.2 Verksamheten vid förskolor har fokus på kunskap och lärande. 2.3 Verksamhet vid skolor har fokus på normer och demokratiska värden. 2.4 Verksamhet vid förskolor har fokus på normer och demokratiska värden. Komplettering kommer att ske i enlighet med det reviderade miljöprogrammet, då det fastställts av kommunfullmäktige. 4.1 IKT (informations- och kommunikationsteknologi) är ett verktyg i skolor och förskolor på alla nivåer. 5.1 Verksamheten vid förskolor och skolor är kostnadseffektiv. Till varje verksamhetsmål har kopplats indikatorer och måltal för budgetåret och de följande två planåren. 67

68 Utbildningsnämnden 2.1 Hälsa Kommunfullmäktige har beslutat om inriktningsmål för Lidingö stads arbete med hälsa för åren Inriktningsmålen är mat, motion och mötesplatser. Hälsa ska genomsyra stadens verksamheter och inriktningsmålen identifierar vilka områden som ska prioriteras. Mat Bra mat i förskola och skola är en förutsättning för barns och ungdomars utveckling och lärande. Maten är också viktig för hälsan. God och nyttig mat som serveras på ett inspirerande sätt bidrar till att ge hälsosamma matvanor som barn och ungdomar har nytta av under hela livet. Vad vi äter och hur det produceras har också betydelse för miljön. Genom att servera mat som produceras på ett hållbart sätt kan staden direkt bidra till en hållbar utveckling och samtidigt inspirera barn, ungdomar och andra att leva miljövänligt. Maten och måltiderna har därmed en pedagogisk funktion förutom att vara en direkt förutsättning för verksamheten i förskolan och skolan. Stadens nya kostupphandling börjar gälla från och med den 1 november Krav som ställs är bland annat: - Måltiderna kommer att vara varierande och näringsrika. - Minst 30 procent av den mat som serveras till elever och äldre kommer att utgöras av ekologiska råvaror. - Maten kommer att vara fri från onödiga tillsatser. - Minst 80 procent av maten lagas från grunden i våra kök på Lidingö. - Maten kommer att vara klimatsmart bland annat genom helvegetariska dagar, mindre andel kött samt mer säsongsanpassade råvaror. - Svinnet i matsal och kök ska fortsätta minska genom olika aktiviteter som till exempel svinnmätning, tävlingar och informationsspridning. Stadens verksamhetsuppföljare för kostverksamhet deltar i matråd vid skolor och förskolor för att informera och inspirera. Motion Regeringen föreslog i augusti 2014 att idrottsundervisningen ska öka med 100 timmar i grundskolan. Om det genomförs är det en ökning av timplanen i ämnet idrott och hälsa med 20 procent, från 500 till 600 timmar. Ändringen bedöms kunna genomföras till läsåret 2016/2017. På Hersby spelar idrotten roll kan man läsa i Hersby Magazine. Redan i dag har exempelvis Hersby gymnasium utökad tid i idrott och hälsa bland annat genom kursen Idrott och Hälsa 2. Även den kommunala grundskolan har i sin timplan fler timmar i idrott och hälsa än vad läroplanen föreskriver. Stadens hälsoutvecklare deltar i möten på skolor för att informera och inspirera elever och personal. 68

69 Utbildningsnämnden Mötesplatser Förskolor och skolor är varje dag viktiga mötesplatser för Lidingös barn och ungdomar. Dessa mötesplatser ska vara trygga och trivsamma samtidigt som de ska inspirera till det livslånga lärandet. Handlingsplan ANDT En handlingsplan är framtagen för hur staden skapar förutsättningar så att ungdomar inte brukar alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). Planen är framtagen av stadens förvaltningar tillsammans med polisen. 3. Året som kommer Åtgärder De besparingar som utbildningsförvaltningen kommer att göra under 2016 ska primärt göras i förvaltning och administration; kärnverksamheterna ska prioriteras. Personalrekrytering Svårigheterna att rekrytera behöriga och kompetenta lärare till alla skolformer fortsätter att öka. I konkurrensen med andra kommuner och fristående huvudmän är det viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare. En handlingsplan för att lyckas i rekryteringsarbetet kommer att tas fram i samverkan med stadens HR-enhet. Se även punkt 8. Ny förskola Nya Sticklinge förskola tas i bruk från och med januari Förskolan har plats för 72 barn. Den ersätter Hopprepets och Forellens förskolor. Planering för nya skol- och förskolelokaler Det pågår detaljplaneprocesser för att kunna ersätta nuvarande Kalvhagens förskola och paviljongdelen av Äppelbo förskola med permanenta förskolebyggnader. Det pågår även en detaljplaneprocess för att bygga ny idrottshall vid Ljungbackens skola. Käppala skola ska anpassas genom en tillbyggnad för att ersätta den tillfälliga paviljonglösningen på skolan. Planering pågår också för om- och tillbyggnad av Torsviks, Källängens och Ljungbackens grundskolor samt Hersby gymnasium för att kunna ta emot fler elever. Insatser mot diskriminering och kränkande behandling Utifrån utbildningsnämndens policy och handlingsplan fortsätter arbetet mot diskriminering och kränkande behandling vara ett prioriterat område. För att förstärka personalens kompetens genomförs en webbutbildning för personal i samarbete med bland annat Umeå universitet. Utifrån en kartläggning av tidigare kompetensutvecklingsinsatser kommer ytterligare utbildningar att genomföras. Under 2016 kommer utbildningsnämndens handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling att utvärderas för att säkerställa att arbetet genomförs på ett professionellt och träffsäkert sätt. Inkluderad skola Ett långsiktigt arbete med barn i behov av särskilt stöd som innefattar flera delar påbörjas. Arbetet innehåller bland annat en certifiering för inkluderad förskola och skola och kompetensutvecklingsinsatser för personal. Syftet är att utveckla undervisning och förhållningssätt för att möta alla elevers behov och förutsättningar, både de elever som behöver extra utmaningar och de elever som inte når kunskapskraven. 69

70 Utbildningsnämnden Barn i behov av särskilt stöd Det ska inrättas ett system för att ge resurser för barn och elever som är i behov av särskilt stöd men som inte uppfyller kraven för tilläggsbelopp/resurstillägg. Kvalitetsutmärkelse Det ska instiftas en kvalitetsutmärkelse för att premiera och synliggöra den goda kvaliten inom förskola och skola på Lidingö. Årets pedagog (arbetslag), årets ledare och årets nytänkare kommer att utses inom varje skolform. Digitalt chefsstöd Det ska införas ett gemensamt chefsstöd för staden för verksamhetsplanering och uppföljning samt ekonomistyrning. 70

71 Utbildningsnämnden 4. Ekonomisk plan I detta avsnitt presenteras en resultaträkning för skolpengsramen, en resultaträkning för anslagsfinansierad verksamhet och en resultaträkning för pengfinansierad verksamhet i utbildningsförvaltningens regi. 4.1 Resultaträkning skolpengsram (mnkr)* Skolpengsram (mnkr) Bokslut Budget Budget Plan Plan kommunalskattebidrag 949,9 996, , , ,9 statsbidrag 22,9 22,7 47,3 47,8 48,3 taxor och avgifter 52,2 52,6 53,7 53,7 53,7 övriga intäkter tillskott efter nämndens beslut 2,4 Summa intäkter 1 025, , , , ,9 kostnader för arbetskraft varor och material entreprenader och köp av verksamhet 1 038, , , , ,8 tjänster och avgifter 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 hyror bidrag avskrivningar internränta tillskott efter nämndens beslut 2,4 Summa kostnader , , , , ,9 Årets resultat -13,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Behållning i resultatutjämningsfond * inklusive nämnds-/kontorsinterna poster Kommentarer till resultaträkningen för skolpengsramen Pengfinansierad verksamhet består av pengkostnader och kostnader för momskompensation minskat med barnomsorgsavgifter och statsbidrag för diplomatbarn, förlustkompensation för maxtaxa och momskompensationsintäkter. Förutom peng får den fristående anordnaren momskompensation. Momskompensationen uppgår till 6 procent av utbetalad peng och utbetalas på grund av att det finns skillnader i momshanteringen mellan kommunal och fristående anordnare. Lidingö stad söker därefter momskompensationsintäkter från Skatteverket. Det är nytt från och med 2016 att momskompensationsintäkter och kostnader för momskompensation budgeteras och bokförs 71

72 Utbildningsnämnden inom skolpengsramen. Dessa intäkter och kostnader bokfördes tidigare inom den anslagsfinansierade verksamheten. Statsbidrag för diplomatbarn, förlustkompensation för maxtaxa och momskompensationsintäkter återfinns i resultaträkningen inom raden för statsbidrag. Barnomsorgsavgifter återfinns i resultaträkningen inom raden för taxor och avgifter. Pengkostnader och kostnader för momskompensation finns i resultaträkningen inom raden för entreprenader och köp av verksamhet. Pengkostnader är summan av alla budgeterade barn och elever för respektive år, multiplicerat med respektive pengbelopp för respektive år. I bilaga finns en sammanställning över pengbeloppen mellan åren I volymbilagan finns en sammanställning över alla budgeterade barn och elever för åren De budgeterade barnen och eleverna som framkommer i volymbilagan skiljer sig något från antalet barn och ungdomar i lokalförsörjningsplanen. Lokalförsörjningsplanen följer stadens befolkningsprognos, vilket gör att lokalförsörjningsplanen innehåller den senaste befolkningsprognosen för I volymbilagan finns budgeterat antal barn och elever för Vid beräkning av års budgeterade antal grundskoleelever i skolpengsramen har hänsyn tagits till att tidigare års befolkningsprognos för grundskolan har varit för låg. Inom övriga verksamheter följer volymbilagan och skolpengsramen stadens befolkningsprognos. Om årets resultat blir negativt är det ett accepterat överskridande eftersom utbildningsnämnden får full kompensation för verkligt antal barn och elever multiplicerat med respektive pengbelopp. Om årets resultat blir positivt är det ett överskott som inte får användas av utbildningsnämnden. Budget 2016 Kommunalskattebidraget och Lidingö stads kostnad för denna verksamhet budgeteras öka med totalt 72,6 mnkr i jämförelse med budget Intäktsbudgeten för statsbidrag är 24,6 mnkr högre än året innan, vilket beror på att momskompensationsintäkterna har flyttat från den anslagsfinansierade verksamheten till skolpengsramen. Intäktsbudgeten för taxor och avgifter är 1,1 mnkr högre än året innan, vilket beror på höjd maxtaxa och på att budgeten för barn i fritidsklubb och öppen eftermiddagsverksamhet är fler än året innan. Taxor och avgifter finns i bilaga. Pengbeloppen är uppräknade med 3,0 procent från 1 januari 2016, med undantag för gymnasiepengen och pengen för Lidingö gymnasiesärskola, som är uppräknade med 2,0 procent från 1 januari Gymnasieskolans IM-språkintroduktion och IMpreparandutbildning har höjts med motsvarande 1,5 mnkr. Penguppräkningarna under 2016 innebär utökade budgeterade kostnader för Lidingö stad om 37,8 jämfört med budget Under 2016 ökar de budgeterade volymerna med 37,7 mnkr jämfört med budgeterade volymer för Volymökningen mellan budget 2016 och budget 2015 finns främst inom grundskola, fritidsklubb, öppen eftermiddagsverksamhet, gymnasieskola och inom förskoleklass. De budgeterade volymerna under 2015 är dock lägre än verkligt utfall under

73 Utbildningsnämnden En specificering av budgeten för skolpengsramen för 2016 framgår av bilaga. I cirkeldiagrammet nedan framgår hur 2016 års budgeterade pengkostnader, exklusive kostnader för momskompensation, fördelas på olika verksamhetsområden års budgetfördelning finns inom parentes. Plan 2017 Kommunalskattebidraget och Lidingö stads kostnad för denna verksamhet budgeteras öka med 24,7 mnkr i jämförelse med budget Pengbeloppen är uppräknade med 1,0 procent från 1 januari Penguppräkningarna under 2017 innebär utökade budgeterade kostnader för Lidingö stad med 13,1 mnkr jämfört med budget Under 2017 ökar de budgeterade volymerna, vilket innebär ytterligare ökade budgeterade kostnader för Lidingö stad med 11,6 mnkr jämfört med budget Volymökningen finns främst inom grundskola och gymnasieskola. 73

74 Utbildningsnämnden Plan 2018 Kommunalskattebidraget och Lidingö stads budgeterade kostnad för denna verksamhet ökar med 23,5 mnkr jämfört med budget Pengbeloppen är uppräknade med 1,0 procent från 1 januari Penguppräkningarna under 2018 innebär utökade budgeterade kostnader för Lidingö stad om totalt 11,7 mnkr i jämförelse med budget Under 2018 budgeteras volymerna öka, vilket innebär ytterligare utökade kostnader för Lidingö stad om totalt 11,8 mnkr i jämförelse med budget Volymökningen återfinns främst inom grundskola och gymnasieskola. Entreprenader och köp av verksamhet, åren Inom entreprenader och köp av verksamhet finns samtliga pengkostnader och kostnader för momskompensation. Nedan följer en sammanställning över hur pengkostnaden exklusive kostnaden för momskompensation budgeteras och planeras mellan åren Raden för entreprenader och köp av verksamhet i resultaträkningen innehåller också kostnader för momskompensation från och med I tabellen nedan är dessa kostnader exkluderade. Nedan budgetuppgifter innehåller pengkostnadsbudget exkl. budget för kostnader och intäkter för momskompensation, barnsomsorgsavgifter, statsbidrag för diplomatbarn och förlustkompensation för maxtaxa. Samtliga belopp i mnkr Pengkostnad budget 2015 Pengkostnad budget 2016 Pengkostnad plan 2017 Pengkostnad plan 2018 Förskola 292,2 304,4 306,7 312,1 Pedagogisk omsorg 21,6 22,2 22,2 22,4 Fritidshem 99,8 104,0 104,3 104,6 Fritidsklubb 21,7 26,3 26,3 25,2 Öppen eftermiddagsverksamhet 2,0 3,6 3,5 3,3 Förskoleklass 40,6 45,1 44,6 43,2 Grundskola 434,6 470,2 484,9 494,4 Gymnasieskola 134,7 147,6 155,6 166,4 Fritidshem särskola Lidingö stad regi 2,6 2,4 2,5 2,6 Grundsärskola Lidingö stad regi 14,7 16,6 17,1 17,1 Gymnasiesärskola Lidingö stad regi 6,9 6,1 6,1 6,2 Totalt i mnkr 1 071, , , ,7 74

75 Utbildningsnämnden 4.2 Resultaträkning anslagsfinansierad verksamhet (mnkr)* Anslagsfinansierad verksamhet (mnkr) Bokslut Budget Budget Plan Plan kommunalskattebidrag 133,0 135,7 139,5 140,9 142,3 statsbidrag 28,2 26,7 4,4 4,4 4,5 taxor och avgifter 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 övriga intäkter 10,4 11,5 12,5 12,6 12,8 Summa intäkter 173,6 175,9 158,4 160,0 161,6 kostnader för arbetskraft 74,2 77,2 80,1 81,5 82,4 varor och material 2,5 1,5 1,4 1,4 1,4 entreprenader och köp av verksamhet 68,7 69,5 50,2 50,7 51,2 tjänster och avgifter 16,4 17,9 17,4 17,1 17,2 hyror 8,0 8,3 8,6 8,6 8,6 bidrag 0,8 1,0 0,3 0,3 0,3 avskrivningar 0,2 0,4 0,3 0,3 0,3 internränta 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Summa kostnader -170,9-175,9-158,4-160,0-161,6 Årets resultat 2,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Behållning i resultatutjämningsfond 12,3 * inklusive nämnds-/kontorsinterna poster dock exklusive interna kommunalskattebidragsposter Kommentarer till resultaträkning för anslagsfinansierad verksamhet Anslagsfinansierad verksamhet består av kostnader för resurstillägg, tilläggsbelopp, barn i behov av särskilt stöd, skolplaceringar, externa särskolor, Galaxens förskola, läxhjälp, svenska som andraspråk, skolskjutsar, vårdnadsbidrag, resursenheten Ledvik, modersmål, särvux, vuxenutbildningen, musikskolan, ungdomsmottagningen, friidrottsgymnasiet, öppen förskola, förskola på obekväm tid, central förvaltning samt nämnd. Anslagsfinansierad verksamhet finansieras främst av ett kommunalskattebidrag från Lidingö stad. En del av verksamheterna har dock även annan finansiering. Annan finansiering är framför allt skolpeng från Lidingö stad samt statsbidrag från Skolverket. Skolpeng från Lidingö stad budgeteras och bokförs inom raden för övriga intäkter. Verksamheterna gör sina detaljbudgetar för budget 2016 under hösten 2015 och följer de angivna budgetdirektiven. Siffrorna i ovan resultaträkning ovan kan komma att förändras efter det, men de budgeterade kostnaderna och de budgeterade intäkterna ska vara i balans. 75

76 Utbildningsnämnden Budget 2016 Enligt budgetdirektiven för 2016 ska kommunalskattebidraget för anslagsfinansierad verksamhet inte räknas upp med någon procent för Från och med 2016 flyttar dock intäkter och kostnader för momskompensationen till skolpengsramen. Kommunalskattebidraget för den anslagsfinansierade verksamheten ökar därmed med 3,8 mnkr och kommunalskattebidraget för skolpengsramen sjunker med 3,8 mnkr. Intäkter Intäktsbudgeten är 9,9 procent lägre än budget 2015, vilket motsvarar 17,5 mnkr. Den främsta anledningen till den sänkta budgeten är för att statsbidraget för momskompensation bokförs inom skolpengsramen från och med års budget för statsbidrag är därmed sänkt med 83,5 procent, vilket motsvarar 22,3 mnkr. Kommunalskattebidraget ökar med 3,8 mnkr med anledning av flytt av intäkter och kostnader för momskompensationen. Budgeten för övriga intäkter är 8,7 procent högre än budget 2015, vilket motsvarar 1,0 mnkr, med anledning av volymökningar och penghöjningar för elever inom resursenheten Ledvik. Kostnader Precis som intäktsbudgeten är kostnadsbudgeten 9,9 procent lägre än budget 2015, vilket motsvarar 17,5 mnkr års budget för arbetskraft är 3,8 procent högre än 2015 års budget, vilket motsvarar 2,9 mnkr. Inom entreprenader och köp av verksamhet bokförs och budgeteras bland annat kostnader för resurstillägg, tilläggsbelopp, barn i behov av särskilt stöd och externa placeringar års budget för entreprenader och köp av verksamhet är 27,8 procent lägre än 2015 års budget, vilket motsvarar 19,3 mnkr. Budgeten är framför allt lägre med anledning av att kostnader för momskompensation bokförs inom skolpengsramen från och med år Budgeten för tjänster och avgifter är 2,8 procent lägre jämfört med budget 2015, vilket motsvarar 0,5 mnkr. Budgeten är sänkt eftersom kostnader gentemot konsult- och servicekontoret (KSK) inklusive IT-enheten budgeteras sjunka mellan 2016 och Budgeten för bidrag är 0,7 mnkr lägre jämfört med budget Minskningen beror på att vårdnadsbidraget kommer att upphöra. 76

77 Utbildningsnämnden Förändringar budget 2016 jämfört med budget 2015 För att kunna hantera en nollprocentig uppräkning av kommunalskattebidraget för anslagsfinansierad verksamhet prioriteras anslaget för verksamheterna om. Det finns en specificering över besparingar och satsningar inom budget 2016 i tabellen nedan. I bilaga finns ett flödesschema över budgetramen. Kommunalskattebidrag helår 2015 Besparing/satsning 2016 samt kompensation för lönerevision 2016 Kommunalskattebidrag helår 2016 Anslagsfinansierad verksamhet resurstillägg/tilläggsbelopp/barn i behov av särskilt stöd 27,9 2,4 30,3 komvux 15,6 0,4 15,9 resursenheten Ledvik 14,9 1,0 15,9 kvalitet, stöd och utveckling 13,1-0,7 12,4 musikskolan 11,8 0,4 12,2 externa placeringar 7,5-2,5 5,0 utbildningsförvaltningen gemensamt 7,4 0,7 8,0 modersmålsundervisningen 7,3 0,5 7,8 UFC administration 5,8-0,1 5,7 skolskjutsar 4,4 0,0 4,4 ledningsgrupp 4,1 0,1 4,2 externa särskolor 3,2 0,0 3,2 stöd till förskolan Galaxen 2,4-0,9 1,5 svenska som andraspråk 2,1 0,0 2,1 särvux 1,9-0,5 1,4 öppen förskola 1,2-0,1 1,2 läxhjälp 1,2-0,1 1,1 förskola på obekväm arbetstid 1,2 1,1 2,2 ungdomsmottagningen 1,1 0,1 1,2 barn/elevregister 1,0 0,0 1,0 UFC ekonomi 1,0 0,0 1,1 kvalitet maxtaxa 0,8-0,8 0,0 friidrottsgymnasiet 0,8 0,0 0,8 vårdnadsbidrag 0,7-0,7 0,0 nämnd 0,5 0,0 0,5 särskilda pedagogiska verksamheter 0,0 0,0 0,0 anslagsfinansierad administration 0,0 0,0 0,0 ansvarsförsäkring 0,0 0,4 0,4 momskompensation -3,0 3,0 0,0 Kommunalskattebidraget (mnkr) 135,7 3,8 139,5 Under 2016 kommer kommunalskattebidraget öka, för framför allt resurstillägg, tilläggsbelopp, barn i behov av särskilt stöd, förskola på obekväm tid, resursenheten Ledvik, utbildningsförvaltningen gemensamt och modersmålsundervisningen. Budgetramen för 77

78 Utbildningsnämnden resurstillägg, tilläggsbelopp och barn i behov av särskilt stöd har under flera år varit underbudgeterad, samt att volymerna ökar framöver, vilket motiverar en ökning av budgetramen. Kostnader för förskola på obekväm tid har ökat, vilket också motiverar en ökning av den budgetramen. Resursenheten Ledvik kommer ha ökade kostnader för bland annat ökad skolnärvaro och för volymökningar, vilket också motiverar en budgetökning. Kostnader inom utbildningsförvaltningen gemensamt handlar bland annat om lönekostnader för facklig tid och rehabiliteringstjänster samt kostnader för KSK. Budgeten var under 2015 underbudgeterad, vilket motiverar en budgetökning inför Antalet nyanlända påverkar kostnader inom modersmålsundervisningen, vilket motiverar en budgetökning där. För att kunna öka kommunalskattebidraget för de områden som är angivna ovan kommer kommunalskattebidraget att sänkas inom externa placeringar, stöd till förskolan Galaxen, kvalitet maxtaxa, vårdnadsbidrag, kvalitet, stöd och utveckling samt inom särvux. I stället för externa placeringar vill förvaltningen kunna erbjuda plats inom Lidingö stads verksamheter. Inom området för stöd till förskolan Galaxen minskar antalet budgeterade barn jämfört med året innan, vilket motiverar en budgetsänkning. Utbildningsförvaltningens satsar på en uppdragsutbildning av barnskötare och fritidsledare som finansieras via statsbidrag från maxkvalitet. Utbildningen avslutas vid halvårsskiftet 2016, vilket frigör statsbidrag som kan finansiera 0,5 mnkr av redan befintlig verksamhet inom Lärcenter. Lärcenter finns inom kvalitet, stöd och utveckling och ett statsbidrag motsvarande 0,5 mnkr tillkommer därmed till enheten till Särvuxs budget överstiger verksamhetens kostnader, vilket motiverar en sänkning av även denna budgetram. Plan 2017 Kommunalskattebidraget, och därmed Lidingö stads kostnad för anslagsfinansierad verksamhet, är uppräknad med 1,0 procent från 1 januari Det innebär ökat kommunalskattebidrag om totalt 1,4 mnkr jämfört med budget Plan 2018 Kommunalskattebidraget, och därmed Lidingö stads kostnad för anslagsfinansierad verksamhet, är uppräknad med 1,0 procent från 1 januari Det innebär ökat kommunalskattebidrag om totalt 1,4 mnkr jämfört med budget

79 Utbildningsnämnden 4.3 Resultaträkning pengfinansierad verksamhet i utbildningsförvaltningens regi (mnkr)* Pengfinansierad verksamhet i egen regi (mnkr) Bokslut Budget Budget Plan Plan kommunalskattebidrag statsbidrag 6,5 6,3 17,0 17,0 17,0 taxor och avgifter 0,5 0,1 0,2 0,2 0,2 övriga intäkter 736,3 765,2 796,6 807,5 823,3 Summa intäkter 743,3 771,6 813,8 824,7 840,5 kostnader för arbetskraft 506,1 504,4 541,0 551,1 565,6 varor och material 27,5 22,3 23,0 23,2 23,5 entreprenader och köp av verksamhet 42,2 42,0 46,0 46,5 46,9 tjänster och avgifter 44,2 49,1 49,5 50,0 50,5 hyror 140,7 151,3 151,6 151,1 151,1 bidrag 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 avskrivningar 2,2 2,1 2,2 2,3 2,3 internränta 0,4 0,4 0,4 0,5 0,5 Summa kostnader -763,4-771,6-813,8-824,7-840,5 Årets resultat -20,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Behållning i resultatutjämningsfond -6,8 * inklusive nämnds-/kontorsinterna poster Kommentarer till resultaträkning för pengfinansierad verksamhet i utbildningsförvaltningens regi Pengfinansierad verksamhet i utbildningsförvaltningens regi gäller särskola, förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg samt gymnasieskola. Verksamheterna finansieras främst av peng. Verksamheternas finansieras också av resurser för rörligt stöd, barn i behov av särskilt stöd, läxhjälp och svenska som andraspråk från anslagsfinansierad verksamhet. Skolorna och förskolorna får också intäkter via elever från andra kommuner som inte är folkbokförda på Lidingö och genom statsbidrag från Skolverket. Pengintäkter från skolpengsram samt resurser för resurstillägg, barn i behov av särskilt stöd, läxhjälp och svenska som andraspråk från anslagsfinansierad verksamhet och intäkter från andra kommuner budgeteras inom raden för övriga intäkter. Statsbidrag från Skolverket återfinns inom raden för statsbidrag. 79

80 Utbildningsnämnden Verksamheterna gör sina detaljbudgetar för budget 2016 under hösten 2015 och följer de angivna budgetdirektiven. Siffrorna i ovan resultaträkning ovan kan komma att förändras efter det, men de budgeterade kostnaderna och de budgeterade intäkterna ska vara i balans. Budget 2016 Intäkter Intäktsbudgeten för 2016 är 42,2 mnkr högre än budgeten för 2015, vilket innebär en budgetökning om 5,5 procent. Budgeten är framför allt högre på grund av penghöjningar från och med 1 januari 2016 samt på grund av volymökningar inom grundskolan och inom gymnasieskolan. Peng för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och skolbarnsomsorg höjs med 3,0 procent. Peng för program inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan höjs med 2,0 procent. Peng för gymnasieskolans IM-språkintroduktion och IM-preparandutbildning höjs med motsvarande 1,5 mnkr. Ytterligare förklaring till högre budget under 2016 jämfört med 2015 är tillkommande statsbidrag från Skolverket. Det gäller statsbidragen för mindre barngrupper och för lågstadiesatsningen. Kostnader Precis som intäktsbudgeten för 2016 är också kostnadsbudgeten för ,2 mnkr högre än budgeten för 2015, vilket innebär en budgetökning om 5,5 procent. Penghöjningar, volymökningar och tillkommande statsbidrag är förklaringen till det utökade utrymmet inom kostnadsbudgeten. Budgetökningar finns framför allt inom kostnader för arbetskraft samt inom entreprenader och köp av verksamhet. Budgetökningen inom kostnader för arbetskraft är 7,3 procent, vilket motsvarar 36,6 mnkr. Budgetökningen gäller bland annat kostnader förknippade med de tillkommande statsbidragen och för lönerevisionen Budgetökningen inom entreprenader och köp av verksamhet handlar främst om att 2015 års budget för måltidsentreprenader var för låg i förhållande till verkliga kostnader. Kostnader för skolmåltider, som ingår i entreprenader och köp av verksamhet kommer dock att minska totalt sett på grund av en ny kostupphandling. Budgetdifferensen under 2015 är dock större än kostnadsminskningen inför De budgeterade och planerade hyrorna för är i enlighet med 2015 års hyresnivå, dock med tillägg/avdrag för nya/uppsagda lokaler och med tillägg för större ny- och ombyggnationer. För förskolorna kommer hyrorna att öka med 1,7 mnkr och 4,9 procent med anledning av nya Sticklinge förskola. Hyrorna för grundskolorna, Hersby och särskolan budgeteras dock vara i enlighet med 2015 års hyresnivå. Den interna hyresutjämningen inom förskolan och grundskolan kommer att förändras från och med år Förändringen innebär att förskolornas och grundskolornas hyreskostnad motsvarar en procentuell andel av samtliga pengintäkter för förskolan och grundskolan, oavsett verklig hyreskostnad. Med den nya hyresutjämningen får respektive förskola och grundskola behålla lika stor procentuell andel av pengintäkten när hyreskostnaden är betald. 80

81 Utbildningsnämnden I cirkeldiagrammet nedan framgår hur de budgeterade kostnaderna för 2016 fördelar sig mellan olika kostnadsposter. Inom parentes anges 2015 års budgetfördelning. Den största förändringen mellan 2016 och 2015 års budgetår handlar om att en större andel av kostnaderna under 2016 kan budgeteras inom kostnader för arbetskraft samtidigt som en lägre andel av kostnaderna behöver budgeteras inom kostnader för hyror. avskrivningar och internränta; 0% (0%) hyror; 19% (20%) tjänster och avgifter; 6% (6%) entreprenader och köp av verksamhet; 6% (5%) varor och material; 3% (3%) kostnader för arbetskraft; 66% (65%) Plan 2017 Enligt plan för 2017 är intäkterna och kostnaderna 1,3 procent högre än i budget 2016, vilket motsvarar 10,9 mnkr. Budgetutrymmet ökar på grund av penghöjningar på 1,0 procent och av volymökningar inom grundskolan och gymnasieskolan. Plan 2018 Enligt plan för 2018 är intäkterna och kostnaderna 1,9 procent högre än i budget 2016, vilket motsvarar 15,8 mnkr. Budgetutrymmet ökar på grund av penghöjningar på 1,0 procent och av volymökningar inom framför allt gymnasieskolan. 81

82 Utbildningsnämnden 5. Nyckeltal Se bilaga för nyckeltal. 6. Verksamhetsförändringar och konsekvenser 6.1 Verksamhetsförändringar och konsekvenser budgetåret Lokalkostnader En ny internhyresmodell gäller i Lidingö stad. Hyrorna för befintliga lokaler ligger för 2016 på samma nivå som För de kommunala förskolorna och grundskolorna görs en ny fördelningsmodell av hyrorna mellan de olika enheterna. I den nya fördelningen får varje enhet betala lika mycket per barn/elevpeng för lokalhyror. Det innebär då att förskolor och grundskolor också har lika mycket per barn/elev att lägga på den pedagogiska verksamheten. Nya Sticklinge förskola öppnar och medför en hyresökning för förskolorna med 4,9 %. Detta gör att den totala hyressumman för förskolan 2016 blir 1,7 mnkr högre än under Den nya förskolan i Sticklinge gör att kapaciteten ökar med ca 30 platser i området vilket kan medföra att det blir en viss brist på barn på de förskolor som idag har barn från Sticklinge. Förskolekapaciteten Antalet barn 1-5 år minskar något de kommande åren. Några förskolor har redan i dag tomma barnplatser. En översyn av organisationen har påbörjats och förändringar behöver genomföras snarast möjligt utifrån resultatet av översynen. Klasstorlekar Grundskolan har i flera skolor klasser med för få elever. En översyn av organisationen har påbörjats och förändringar behöver genomföras snarast möjligt utifrån resultatet av översynen. Volymförändringar Enligt Lidingö stads befolkningsprognos sjunker antalet barn i förskoleålder (ålder 1-6 år) något mellan åren 2015 och Budgeterat antalet barn i skolpengsramen är också något lägre under 2018 i jämförelse med budgeterat antal barn under 2015, se volymbilaga. Enligt Lidingö stads befolkningsprognos ökar däremot antalet barn i grundskoleålder med 228 barn mellan åren 2015 och Budgeterat antalet elever i skolpengsramen är dock 438 fler under 2018 i jämförelse med budgeterat antal elever under 2015, se volymbilaga. Den budgeterade elevökningen inom skolpengsramen är framför allt högre med anledning av att det budgeterade antalet barn under 2015 är lägre än den senaste befolkningsprognosen för Elevökningen är också högre inom skolpengsramen med anledning av att de budgeterade antalet eleverna för 2018 är 60 fler i skolpengsramen än i Lidingö stads befolkningsprognos. Detta är med anledning av tidigare års för lågt prognostiserade barn i grundskoleålder i Lidingö stads befolkningsprognos. Enligt Lidingö stads befolkningsprognos ökar antalet ungdomar i gymnasieålder med 252 ungdomar mellan åren 2015 och Budgeterat antalet gymnasieelever i skolpengsramen är 237 fler under 2018 i jämförelse med budgeterat antal elever under 2015, se volymbilaga. 82

83 Utbildningsnämnden Den budgeterade elevökningen inom skolpengsramen är framför allt lägre med anledning av att en stor ökning av det prognostiserade antalet ungdomar i Lidingö stads befolkningsprognos uppstår mellan vårterminen 2018 och höstterminen Den stora ökningen av elever i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola innebär även att behovet av resurser till stödinsatser ökar. Antalet nyanlända i förskola, grundskola och gymnasium beräknas också öka, vilket ställer ytterligare krav på resurser. OH- och matkostnader Utbildningsförvaltningens kostnader för KSK:s tjänster blir något lägre 2016 och kostupphandlingen ger cirka en miljon kronor lägre kostnader men fortfarande med höga krav på kvaliteten. Nya statsbidrag Regeringen har aviserat nya statsbidrag till mindre barngrupper i förskolan och till en lågstadiesatsning. Lågstadiesatsningen ska öka antalet lärare och få skolor att minska lärarnas administrativa arbete till förmån för mer undervisningstid. 6.2 Verksamhetsförändringar och konsekvenser planår 2 och 3 Se ovanstående text punkt Investeringar för planperioden (år 1-3) Utbildningsnämndens lokala investeringsbudget är till för verksamhetsförändringar och andra åtgärder som hyresgästen enligt gränsdragningslistan åtgärdar och bekostar. Utbildningsförvaltningens förslag till lokal investeringsbudget för 2016 och plan för i mnkr framgår i tabellen nedan. Investeringar (mnkr) Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Verksamhetsförändringar förskola 0,7 0,4 0,4 0,4 Mindre lokalanpassningar i skolor 0,7 0,4 0,4 0,4 Köksutrustning 1,0 1,4 1,4 1,4 Utredningar 0,1 0,1 0,1 0,1 Inventarier 1,2 1,0 1,0 1,0 Mindre lokalanpassningar 0,4 0,4 0,4 Summa utgifter 3,7 3,7 3,7 3,7 Kända investeringsbehov under 2016 avser bland annat möbelinköp till nya Sticklinge förskola och till två nya klassrum i Käppala skola. 83

84 Utbildningsnämnden 8. Personal Lärare/pedagog ett bristyrke Sedan flera år har det varit svårt att rekrytera fritidspedagoger och förskollärare. Under 2015 har förvaltningen också sett en ökad svårighet att rekrytera vissa lärarkategorier i grund- och gymnasieskolan. Bristen på utbildade pedagoger i flera kategorier kommer att bli mer kännbar under kommande år i hela riket och kanske inte minst i storstadsregionerna. Kommuner och fristående huvudmän kommer att konkurrera om arbetskraften. Därför blir det ännu mer angeläget att vara en attraktiv arbetsgivare. Utbildningsförvaltningen har tillsammans med HR-avdelningen en rekryteringsgrupp som besöker universitet och högskolor och deltar i mässor för att lyfta fram Lidingö stad som en attraktiv arbetsgivare. För att lyckas med att rekrytera kompetenta och behöriga lärare, är det viktigt att lärarnas löner, arbetsvillkor och arbetsmiljö är konkurrenskraftiga gentemot övriga kommuner i Stockholmsregionen. Vid lönesättning ska goda prestationer och resultat premieras på alla nivåer. Frågan om lärarnas löner ska vara i särskilt fokus vid lönerevisionen Fortbildning Utbildningsförvaltningen har en uppdragsutbildning med Jönköpings högskola i vilken cirka 35 barnskötare och fritidsledare från kommunala och fristående verksamheter utbildas till fritidspedagoger och förskollärare. De tar examen sommaren En handlingsplan för fortbildning av de pedagoger/lärare som behöver komplettera sin behörighet, bland annat på grund av de nu gällande behörighetsreglerna, ska utarbetas. Ledarlyftet Det pågår en central ledarskapsutbildning för stadens samtliga chefer. Utbildningen är 1,5 år och innehåller många ämnesområden för ett utvecklande ledarskap. Förstelärare Under läsåret kommer 68 förstelärare vara anställda i staden. Deras huvudsakliga uppdrag är att höja kvaliteten och utveckla undervisningen på respektive skola. det finns ett nätverk för erfarenhetsutbyte mellan förstelärare. Nytt statsbidrag till lärarlöner Regeringen har lovat nytt statsbidrag från och med 2016 till att höja duktiga lärares löner med kr per månad. När systemet är fullt utbyggt omfattas cirka lärare. Antal anställda Nedan följer antalsuppgifter kring personalsituationen inom utbildningsförvaltningen per den 31 maj Uppgifter per 31 maj 2014 anges i parentes. 84

85 Utbildningsnämnden Aktuell personalsituation 31/ Antal Andel Tillsvidareanställda (1 207) Tillsvidareanställda årsarbetare (1 123) Visstidsanställda 234.(235) Tillsvidareanställda, fördelat på kön - kvinnor 938.(954) 78%.(79%) - män 262.(253) 22%.(21%) fördelat på ålder (93) 9%.(8%) (574) 47%.(48%) (540) 44%.(45%) Inom pengfinansierad verksamhet i egen regi budgeteras 2015 års kostnader för arbetskraft till 65 procent av totalt budgeterade kostnader. Under 2014 uppgick kostnader för arbetskraft till 66 procent av totala kostnader. Inom anslagsfinansierad verksamhet budgeteras 2015 års kostnader för arbetskraft till 44 procent av totalt budgeterade kostnader. Under 2014 uppgick kostnader för arbetskraft till 43 procent av totala kostnader. 9. Entreprenader och köp av verksamhet Entreprenader och köp av verksamhet utgörs i bokslutet 2014, i budget och i plan för av följande. Kostnader gentemot verksamhet som bedrivs i Lidingö stads regi är exkluderade. Alla belopp i mnkr Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Procentuell förändring mellan Köp av utbildnings-, förskole- och fritidshemplats 377,8 385,4 443,0 451,9 460,6 15% Måltidsentreprenader 31,9 32,4 35,0 35,7 36,4 8% Städ- och vaktmästerientreprenader 10,3 10,6 11,0 11,2 11,4 4% Husbyggnadsentreprenader 1,0 0,1 0,5 0,5 0,5 400% Totalt entreprenader och köp av verksamhet 420,9 428,5 489,5 499,3 509,0 14% Köp av utbildnings-, förskole- och fritidshemplats Utbildningsförvaltningens största post inom entreprenader och köp av verksamhet avser köp av platser i extern regi. Platser återfinns inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, skolbarnsomsorg, gymnasieskola, gymnasiesärskola och komvux. Kostnaden för dessa uppgick till totalt 377,8 mnkr under 2014 och budgeteras till 385,4 mnkr under års kostnad budgeteras öka med 57,6 mnkr motsvarande 15 procent i jämförelse med budgetåret Budgetökningen är med anledning av penghöjningar och volymökningar års budget ökar också med anledning av att andelen som väljer extern verksamhet budgeteras öka i jämförelse med budget

86 Utbildningsnämnden Övriga entreprenader Budgeten för skolmåltidsentreprenader 2016 beräknas blir 2,6 mnkr motsvarande 8 procent högre än budget Budgetökningen är med anledning av volymökningar och att utfallet för 2015 prognostiseras bli 2,9 mnkr högre än budget. Budgetökningen hade dock blivit ännu högre om det inte vore för en ny upphandling som genomfördes under De flesta kommunala skolor har hela sin städ- och vaktmästeriverksamhet utlagd på entreprenad. Kostnaden för dessa entreprenader uppgick under 2014 till 10,3 mnkr. Inför budget 2016 prognostiseras motsvarande ökning som mellan budget 2015 och bokslut Husbyggnadsentreprenader, avseende mindre ombyggnationer och inredningsarbeten i skolor och förskolor, uppgick under 2014 till 0,1 mnkr. Under 2015 prognostiseras utfallet vara högre än budget 2015, vilket gör att budget 2016 ökar med 0,4 mnkr jämfört med budget Kostnaden för måltidsentreprenader, städ- och vaktmästerientreprenader och husbyggnadsentreprenader beräknas öka med 2,0 % i jämförelse med föregående budgetår för respektive år

87 Utbildningsnämnden Pengbelopp, Justerad enligt kommunstyrelsens förslag Pengbelopp per år Lidingö stad Årspengbelopp Årspengbelopp Budgetår Budgetår Pengförändring fr.o.m VT-HT VT-HT Förskola och annan pedagogisk omsorg utom familjedaghem 1-2 år, mer än 15 t/vecka år, max 15 t/vecka år, mer än 15 t/vecka år, max 15 t/vecka Pedagogisk omsorg (t ex familjedaghem) 1-2 år, mer än 15 t/vecka år, max 15 t/vecka år, mer än 15 t/vecka år, max 15 t/vecka Skolbarnsomsorg Fritidshem F Fritidsklubb Öppen fritidsverksamhet Grundskola F-klass år år år Gymnasieskola 1) Ekonomiprogrammet (EK) Samhällsvetenskapsprogram (SA/SP) Naturvetenskapligt program (NA/NV) Teknikprogrammet (TE) Ekonomiprogrammet (EK) 1) Samhällsvetenskapsprogram (SA/SP) 1) Naturvetenskapligt program (NA/NV) 1) Introduktionsprogram (IMIND) Introduktionsprogram Preparandutbildning (IMPRE) Introduktionsprogram Språkintroduktion (IMSPR) Samtliga övriga program är lika med KSL-peng 1) EK/SA/NA-programmen med internationell profil på Lidingö begränsas till max 128 elever per årskurs för alla programmen tillsammans. För fristående/enskilda anordnare tillkommer momskompensation utöver peng med 6 % på pengbeloppen 87

88 Utbildningsnämnden Pengbelopp Lidingö särskola, Justerad enligt kommunstyrelsens förslag SÄRSKOLEPENG LIDINGÖ STAD Lidingö stads särskolepeng består av två belopp. Dels av behovspeng som baseras på elevens behovsgrupp och är densamma oavsett årskurs och dels skol- och skolbarnsomsorgspeng enligt ordinarie pengpeloppslista. Pengbeloppen nedan är totalbelopp, dvs. både behovs- och ordinarie peng. Pengbeloppen avser helår. GRUNDSÄRSKOLAN 2015 Årskurs 1 Behovsgrupp Årskurs 1 Behovsgrupp SÄRSKOLANS SKOLBARNSOMSORG 2015 Årskurs 1 Behovsgrupp Årskurs 1 Behovsgrupp GYMNASIESÄRSKOLAN 2015 Program 1 Behovsgrupp IM Program 1 Behovsgrupp IM

89 Utbildningsnämnden Antal barn och elever - volymbilaga VOLYMER Utfall Utfall Budget Budget Budget Budget Plan Plan Plan Plan Antal Lidingö folkbokförda barn/elever 2014 vt 2015 vt 2015 ht 2015 vt 2016 ht 2016 vt 2017 ht 2017 vt 2018 ht 2018 (interkommunala barn/elever är därmed inte med) helår Förskola, enskild Lidingö Förskola, enskild utanför Förskola, kommunal Lidingö Förskola, kommunal utanför Förskoleverksamhet Familjedaghem, enskild Lidingö Familjedaghem, enskild utanför Familjedaghem Fritidshem, enskild Lidingö Fritidshem, enskild utanför Fritidshem, kommunal Lidingö Fritidshem, kommunal utanför Fritidshem Fritidsklubb, enskild Lidingö Fritidsklubb, enskild utanför Fritidsklubb, kommunal Lidingö, UF Fritidsklubb, kommunal Lidingö, Kufri Fritidsklubb Öppen eftermiddagsverksamhet, kommunal Lidingö, Kufri Öppen eftermiddagsverksamhet, för lite budget på Kufri Öppen eftermiddagsverksamhet Förskoleklass, enskild Lidingö Förskoleklass, enskild utanför Förskoleklass, kommunal Lidingö Förskoleklass, kommunal utanför Förskoleklass Grundskola, enskild Lidingö Grundskola, enskild utanför Grundskola, kommunal Lidingö Grundskola, kommunal utanför Grundskola Gymnasieskola, enskild Lidingö Gymnasieskola, enskild utanför Gymnasieskola, kommunal Lidingö Gymnasieskola, kommunal utanför Gymnasieskola, svenska skolor utomlands Gymnasieskola Grundsärskola, enskild/kommunal utanför Grundsärskola, kommunal Lidingö Grundsärskola Gymnasiesärskola, enskild utanför Gymnasiesärskola, kommunal Lidingö Gymnasiesärskola, kommunal utanför Gymnasiesärskola Specialgrundskola, enskild/kommunal utanför Särskild undervisningsgrupp, kommunal Lidingö (Ledvik) Grundskolor för elever i behov av stöd Specialskola gymnasium, enskild Lidingö Specialskola gymnasium, enskild/kommunal utanför Gymnasieskolor för elever i behov av stöd TOTALT

90 Utbildningsnämnden Skolpengsramen budgetåret 2016 (2015 års budget i parentes) 90

91 Utbildningsnämnden Anslagsfinansierad verksamhet budgetåret 2016 (2015 års budget i parentes) 91

92 Utbildningsnämnden Taxor/avgifter Förskola och pedagogisk omsorg för barn i åldrarna 1-5 år Barnets ålder och närvarotid Månadsavgift per barn 1-3 år (gäller t.o.m. juni det år barnet fyller 3 år) timmar eller mindre i veckan Mer än 15 timmar i veckan år (gäller fr.o.m juli det år barnet fyller 3 år, avdrag gjort för allmän förskola) timmar eller mindre i veckan Mer än 15 timmar i veckan Fritidsverksamhet och pedagogisk omsorg för barn i åldrarna 6-13 år (gäller till och med vårterminen det år eleven fyller 13 år) Månadsavgift per barn Oavsett antal timmar i veckan Öppen fritidsverksamhet för barn i åldrarna år (gäller till och med vårterminen det år eleven fyller 13 år) Terminsavgift Vårterminen Höstterminen 900 Omsorg på obekväm arbetstid för barn i åldrarna 1-11 år Barnets ålder och närvarotid Månadsavgift per barn 1-3 år (gäller t.o.m. juni det år barnet fyller 3 år) timmar eller mindre i veckan Mer än 15 timmar i veckan år (gäller fr.o.m juli det år barnet fyller 3 år, avdrag gjort för allmän förskola) timmar eller mindre i veckan Mer än 15 timmar i veckan år Oavsett antal timmar i veckan Gäller endast för barn som inte har annan plats i förskola, pedagogisk omsorg eller fritidsverksamhet. Annars ingår omsorg på obekväm arbetstid i avgiften för plats i förskola, pedagogisk omsorg eller fritidsverksamhet 92

93 Utbildningsnämnden Utbildningsförvaltningens uppdrag Utbildningsförvaltningen har i uppdrag att tillhandahålla plats i förskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet och pedagogisk omsorg för barn folkbokförda på Lidingö (Skollagen 2 kap. 2 och 25 kap.). Enligt skollagen får kommunen ta ut skäliga avgifter för dessa platser (8 kap 16, 14 kap. 12 och 25 kap. 9 ). Lidingö stads fullmäktige beslutar avgiften som redovisas i stadens budget varje år. Fullmäktige har beslutat att använda maxtaxa för att beräkna avgiften för plats i förskola, pedagogisk omsorg, fritidsverksamhet och omsorg på obekväm arbetstid. Maxtaxan grundar sig på hushållets gemensamma bruttoinkomst och gäller för både kommunala och fristående verksamheter. Den inbetalda avgiften ingår i den ersättning som staden betalar ut till verksamheterna. Maxtaxans konstruktion Hushållet betalar avgift för högst tre barn per månad. Hushållets yngsta barn räknas som barn 1, det näst yngsta som barn 2 och det äldsta som barn 3. Barn 1 Tre procent av bruttoinkomsten, maximalt kronor för förskola eller pedagogisk omsorg för barn i åldrarna 1-5 år. Två procent av bruttoinkomsten, maximalt 875 kronor för fritidshem, fritidsklubb eller pedagogisk omsorg för barn i åldrarna 6-13 år. Barn 2 Två procent av bruttoinkomsten, maximalt 875 kronor för förskola eller pedagogisk omsorg för barn i åldrarna 1-5 år. En procent av bruttoinkomsten, maximalt 438 kronor för fritidshem, fritidsklubb eller pedagogisk omsorg för barn i åldrarna 6-13 år. Barn 3 En procent av bruttoinkomsten, maximalt 438 kronor oberoende av omsorgsform. Barn 4 0 kronor oberoende av omsorgsform. Fakturering av avgift Vårdnadshavare betalar avgiften till Lidingö stad för hel månad tolv månader om året, från och med den månad barnet börjar i verksamheten. Det gäller oavsett vilken dag i månaden barnet börjar. Vid byte mellan olika verksamheter debiteras avgift utan uppehåll. Fakturan skickas till barnets folkbokföringsadress. Barnets vårdnadshavare är solidariskt betalningsansvariga för avgiften då de båda måste skriva under avtal om plats innan barnet börjar i verksamheten. Om vårdnadshavare har gemensam vårdnad och inte bor tillsammans men barnet bor hos båda, kan föräldrar ansöka om delad faktura. Vårdnadshavare är då inte längre solidariskt betalningsansvariga för avgiften 93

94 Utbildningsnämnden utan ansvarar för sin del av fakturan. Vid betalning efter förfallodagen tas dröjsmålsränta ut enligt räntelagen. Vid utebliven betalning kan barnet mista sin plats. Allmän förskola Enligt skollagen har alla barn har rätt till avgiftsfri förskola eller pedagogisk omsorg 15 timmar i veckan eller 525 timmar per år från och med juli månad det år barnet fyller tre år. Utbildningsförvaltningen reducerar månadsavgiften med en tredjedel för de barn som har längre vistelsetid än 15 timmar i veckan. För barn med en vistelsetid på 15 timmar eller mindre i veckan reduceras avgiften till 0 kronor. Reducering av avgift Om hushållets gemensamma bruttoinkomst understiger kronor i månaden kan vårdnadshavare ansöka om reducering av avgiften. Avgiften kan justeras retroaktivt för innevarande år och föregående kalenderår. Om hushållets inkomst är 0 kronor och det saknas möjlighet till försörjning kan vårdnadshavare ansöka om avgiftsbefrielse hos omsorgs- och socialförvaltningen. Omsorgs- och socialförvaltningen bedömer om rätt till bistånd utifrån socialtjänstlagen. Deras beslut om bistånd ligger sedan till grund för utbildningsförvaltningens beslut om reducering av avgift. Hushåll som beviljats reducerad avgift ska snarast anmäla till utbildningsförvaltningen om inkomsten som avgiftsreduktionen är baserad på ändras. Om vårdnadshavare inte gör det utan betalar för låg avgift, blir vårdnadshavaren efterdebiterad. Efterdebiteringen kan göras upp till tio år bakåt i tiden. Musikskolan Terminsavgifter för musikskolan Aktivitet Instrumentalundervisning och sång Ensemble eller körsång Orkester Hyra av instrument Musikskolan garanterar 27 erbjudna lektionstillfällen per läsår. Utöver det har elever möjlighet att delta i kör-, orkester- och ensembleundervisning. Eleven får också möjlighet att medverka vid uppspelningar, konserter och evenemang. Om undervisning påbörjas när läsåret startar debiteras hel avgift. Om eleven påbörjar en kurs efter höst- eller sportlov debiteras halv avgift. Detta gäller inte för instrumenthyra. Familjer som har tre eller flera barn i musikskolan får från tredje barnet 50 procent rabatt på terminsavgiften. Detta gäller inte instrumenthyra. 94

95 Utbildningsnämnden De hushåll som har en bruttoinkomst på högst kronor i månaden eller som beviljats ekonomiskt bistånd av omsorgs- och socialförvaltningen kan ansöka om avgiftsbefrielse. Särskild prövning i gymnasieskolan och vuxenutbildningen Avgift per kurs och prövningstillfälle 500 Priset för särskild prövning är oförändrat per kurs och prövningstillfälle. Avgiften har varit densamma i många år eftersom den är beloppsmässigt reglerad i skollagen. 95

96 Utbildningsnämnden Bilaga: Nyckeltal Samtliga nyckeltal är från Koladas hemsida Kolada är en kommun- och landstingsdatabas som ägs av den ideella föreningen Rådet för främjandet av kommunala analyser. Svenska staten och Sveriges Kommuner och Landsting är medlemmar i föreningen. Nyckeltalen nedan gäller några av utbildningsförvaltningens största verksamheter, det vill säga förskola, skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola. Fler av nyckeltalen jämför Lidingö stads nyckeltal med ett ovägt medel för Stockholms län och/eller alla kommuner. När man beräknar ett ovägt medelvärde har alla kommuner eller landsting samma vikt. Medelvärdet kommer då att gälla för en genomsnittlig kommun/landsting. För ytterligare nyckeltal hänvisas även till kvalitetsrapporten. Förskole- och skolbarnsomsorgsverksamhet I nyckeltalet nedan framgår vad förskole- och skolbarnsomsorgsverksamheten, oavsett huvudman, kostade per barn och år under perioden Nyckeltalet jämförs också med ett ovägt genomsnitt för 2014 för Stockholms län och alla kommuner. Nyckeltalet definieras på följande sätt i Kolada: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola och skolbarnsomsorg, 1-12 år dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn år t-1 och år t (innevarande år) som var inskrivna i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Avser samtlig regi. Källa: SCB. Kostnad förskola och skolbarnsomsorg, kr/inskrivet barn Alla kommuner (ovägt medel) Lidingö Stockholms län (ovägt medel)

97 Utbildningsnämnden Nyckeltalet ovan visar att Lidingös kostnad per inskrivet barn är kr under 2014, vilket är 95 procent av kostnaden för den genomsnittliga kommunen i Stockholms län. Det är Lidingös kostnad per inskrivet barn i skolbarnsomsorgen som är lägre än hos den genomsnittliga kommunen i Stockholms län. Lidingös kostnad per inskrivet barn inom förskolan är däremot högre än hos den genomsnittliga kommunen i Stockholms län, vilket framkommer i nyckeltalet nedan. I nedan nyckeltal framgår utvecklingen av kostnaderna för förskolor i samtlig regi, mellan åren Nyckeltalet definieras på följande sätt i Kolada: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola vid mätning 15/10 föregående och innevarande år. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket. I nyckeltalet ovan framkommer att Lidingös kostnad per inskrivet barn är kr under 2014, vilket är 106 procent av kostnaden för den genomsnittliga kommunen i Stockholms län. Detta återspeglas även i nyckeltalet nedan, som visar att antalet barn per årsarbetare är lägre på Lidingö än i den genomsnittliga kommunen i Stockholms län. I nyckeltalet nedan framgår antalet barn per årsarbetare i förskolan mellan åren Nyckeltalet definieras på följande sätt i Kolada: Antal barn, i ålder 1-5 år, i förskola totalt, dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: Skolverket. 97

98 Utbildningsnämnden I nyckeltalet ovan framkommer att antalet barn per årsarbetare är 5,1 st på Lidingö under 2014, vilket är 0,3 stycken färre än i Stockholms län. Nyckeltalet nedan visar andelen årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen. Nyckeltalet definieras på följande sätt i Kolada: Antal årsarbetare totalt med pedagogisk högskoleexamen (förskollärare- fritidspedagog- respektive lärarutbildning) totalt som arbetar med barn i förskola dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Uppgifter avser läsår, mätt 15/10. Källa: SCB och Skolverket. 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 Årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) 57,5 57,9 57,9 49,8 40,6 38,1 38,6 38,7 39,8 37,4 37,9 36,8 37,8 32,9 30,0 31,0 20,0 10,0 0, Alla kommuner (ovägt medel) Danderyd Lidingö Stockholms län (ovägt medel) Det är brist på personal med pedagogisk högskoleexamen på Lidingö och i Stockholms län, vilket avspeglas i nyckeltalet ovan. Lidingö stad har därför en pågående satsning på en uppdragsutbildning av cirka 35 barnskötare och fritidsledare från kommunala och fristående verksamheter på Lidingö. Målet är att de ska bli examinerade förskollärare respektive fritidspedagoger under år Grundskoleverksamhet I nyckeltalet nedan framgår vad den kommunala grundskoleverksamheten kostade per elev och år under perioden Nyckeltalet definieras på följande sätt i Kolada: Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, skolmåltider, elevvård, undervisning, läromedel, utrustning och skolbibliotek, övriga kostnader, till exempel SYV-verksamhet. Källa: SCB. 98

99 Utbildningsnämnden Lidingös totala kostnad per elev är kr för 2014, vilket är 91 procent av kostnaden för den genomsnittliga kommunen i riket. Läromedelskostnaden är 35 procent högre än kostnaden hos den genomsnittliga kommunen i riket. Kostnaden för lokaler är 5 procent högre än kostnaden hos den genomsnittliga kommunen i riket. Inom andra kostnadsområden har Lidingö en lägre kostnad än hos den genomsnittliga kommunen i riket. Övriga kostnader har minskat mellan 2014 och 2013 på grund av att personalkostnader för rektorer numera redovisas inom kostnader för undervisning. I nyckeltalet nedan framgår utvecklingen av kostnaderna för grundskolor i samtlig regi, mellan åren Nyckeltalet definieras på följande sätt i Kolada: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för grundskola hemkommun, kr/elev dividerat med antal elever i grundskola som är folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket. Lidingös kostnad för en grundskoleelev är lägre än den genomsnittliga kommunen i riket och i Stockholms län. 99

100 Utbildningsnämnden Gymnasieverksamhet I nyckeltalet nedan framgår vad den kommunala gymnasieverksamheten kostade per elev och år under perioden Nyckeltalet definieras på följande sätt i Kolada: Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev för valt år. I statistiken ingår kostnader för lokaler och inventarier, skolmåltider, elevvård, undervisning, läromedel, utrustning och skolbibliotek, övriga kostnader, till exempel SYV-verksamhet. Källa: SCB. Lidingös kostnad per elev har sänkts med kr, vilket motsvarar 5,7 procent, mellan åren 2014 och Det beror beror bland annat på stängningen av Gångsätra gymnasieskola och en anpassning till KSL-pengen, som var lägre än den gymnasiepeng som gällde tidigare. Övriga kostnader har minskat mellan 2014 och 2013 på grund av att personalkostnader för rektorer numera redovisas inom kostnader för undervisning. I nyckeltalet nedan framgår utvecklingen av kostnaderna för gymnasieskolor i samtlig regi, mellan åren Nyckeltalet definieras på följande sätt i Kolada: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för gymnasieskola hemkommun, dividerat med antal elever folkbokförda i kommunen inskrivna i gymnasieskola, under kalenderåret. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket. 100

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

2011-08-19. Kommunstyrelsen. Månadsrapport juli 2011 Dnr KS/2011:158

2011-08-19. Kommunstyrelsen. Månadsrapport juli 2011 Dnr KS/2011:158 2011-08-19 Kommunstyrelsen Månadsrapport juli 2011 Dnr KS/2011:158 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018 Ärendebeskrivning 1 (9) Enheten för Ekonomistyrning Handläggare Datum Diarienummer Agneta Gustavsson Veronica Hedlund Lundgren 2015-11-30 LK/152610 Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

Paul Lindquist. Kommunstyrelsens ordförande. Paul Lindquist. foto: Peter Knutson

Paul Lindquist. Kommunstyrelsens ordförande. Paul Lindquist. foto: Peter Knutson Budget 2009 foto: Peter Knutson De senaste årens effektiviseringar gör att staden står sig väl för att möta den lågkonjunktur som vi nu befinner oss i. Nämndernas budgetramar ökar nästa år med tre procent,

Läs mer

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet

Läs mer

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13)

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13) Styrande dokument Måldokument Plan Sida 1 (13) Finansplan 2016-2018 Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015 Sida 2 (13) Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2015 en strategisk plan

Läs mer

Förslag till mer flexibla budgetperioder

Förslag till mer flexibla budgetperioder Kommunledningskontoret 2014-12-03 Dnr Ks 2014-1069 Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Förslag till mer flexibla budgetperioder FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunfullmäktige förelås besluta ändra

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 Tertialrapport 1/1 30/4 2015 Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 TERTIALRAPPORT Sida 3(15) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 Resultat och balans...

Läs mer

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde

Läs mer

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2001-2003 2001 2002 2003 Antal invånare, 31/12 117 896 118 581 119 340 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 8 625 9 111 9 100 Verksamhetens

Läs mer

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan JOKKMOKKS KOMMUN Budget 2017 Styrprinciper Ekonomisk treårsplan 1 Jokkmokks kommuns styrmodell 1.1 Styrmodellens struktur och styrprinciper Visionsdokument Ett nytt visionsdokument för Jokkmokks kommun

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

Årsredovisning 2013-09-01 2014-08-31

Årsredovisning 2013-09-01 2014-08-31 Årsredovisning 2013-09-01 2014-08-31 Innehåll Förvaltningsberättelse Sid 4 Flerårsöversikt Sid 5 Förslag till vinstdisposition Sid 5 Resultaträkning Sid 5 Balansräkning tillgångar Sid 6 Balansräkning

Läs mer

2015-01-16. Dnr Kst 2015/28 Riktlinjer, tidsplan och preliminära budgetramar 2016 och 2017. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2015-01-16. Dnr Kst 2015/28 Riktlinjer, tidsplan och preliminära budgetramar 2016 och 2017. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (8) 2015-01-16 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/28 Riktlinjer, tidsplan och preliminära budgetramar 2016 och 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för investeringar

Riktlinjer för investeringar Ärendenummer KS2014/405 Riktlinjer för investeringar Antagen av Kommunfullmäktige den 21 oktober 2014, 127 2014-11-10 2 (13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte...

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2014 Skurups kommun Granskning av årsredovisning 2013 EY Building a better working world Innehåll 1. Inledning 2 2. Resultatutfall mot budget

Läs mer

Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018. Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar

Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018. Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018 Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 Driftbudget och särskilda prioriteringar

Läs mer

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Jönköpings kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Helena Patrikson Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Marcus Wernborg Carin Jesenicnik Innehållsförteckning

Läs mer

Budget 2016, plan 2017-2018

Budget 2016, plan 2017-2018 Kommunledningsförvaltningen Wibecke Björkelund Ivarsson, 0550-880 21 wibecke.bjorkelundivarsson@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-10-01 Ks/2015:185 041 Budget Sida 1(3) Budget 2016, plan 2017-2018

Läs mer

Mål och Budget för Avesta Kommun 2007-2009

Mål och Budget för Avesta Kommun 2007-2009 AVESTA KOMMUN Mål och Budget för Avesta Kommun 2007-2009 Kommunfullmäktiges beslut 2006-11-27 100 1 Innehållsförteckning Förord... 3 Mål... 4 Övergripande förutsättningar... 6 Budgetdirektiv/förutsättningar...

Läs mer

Delårsrapport. Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet

Delårsrapport. Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet Delårsrapport Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 3 Ekonomisk redovisning Helårsbedömning:

Läs mer

Internbudget 2013 och verksamhetsplan 2013-2015 för Samhällsbyggnadsförvaltningen

Internbudget 2013 och verksamhetsplan 2013-2015 för Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Ann-Christin Östbergh, Hans Juhlin 0455-303611, 303267 DIA 2012.3907 2012-11-19 Internbudget 2013 och verksamhetsplan 2013-2015 för Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Månadsuppföljning. November 2012

Månadsuppföljning. November 2012 A Månadsuppföljning November 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 november 2012 Skatteunderlagsprognosen per oktober pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna

Läs mer

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Koncernkontoret Åke Andersson Chefcontroller 040-6753637 ake.andersson@skane.se Datum 2014-05-26 Datu 1400315 1 (13) EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Sammanfattning Periodresultatet för första

Läs mer

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse Kommunstyrelsen Ekonomisk rapport per -05-31 Driftredovisning Tkr Budget Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen 81690 81690 - HUL - - - Barn- och utbildningsnämnden 188865 188865 - Socialnämnden 184123 183623

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720.

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720. Dnr 9016/129.109 Budget 2017 och plan 2018 2019 Utdebitering Skattesatsen för år 2017 fastställs till kronor 23:15 per skattekrona God ekonomisk hushållning Finansiella mål Att de löpande intäkterna täcker

Läs mer

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas. 2015-11-05 1 Vision 2030 ska utgöra en övergripande och gemensam framtidsbild för Nybro kommun och de kommunala bolagen. Utifrån Nybros vision ska respektive verksamhet organisera sig och verka för att

Läs mer

Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016

Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016 Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016 Fastställd av kommunstyrelsen 2013-09-24 96 Inledning Idag har Lycksele kommun för stor kostym i förhållande till vårt ekonomiska utrymme. Nu

Läs mer

Delårsrapport T1 2013

Delårsrapport T1 2013 130605 Delårsrapport T1 2013 Resultatet för perioden 1 januari - 30 april uppgår till -11,3 (-4,1) Mkr, att jämföra med budget på -10,6 Mkr. Helårsprognosen för kommunens resultat bedöms till 4,1 Mkr,

Läs mer

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Dnr: 2009/797 042 1(10) Administrativa sektorn Bo Ekström 2010-06-17 Budgetberedningen FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Förvaltningens arbetssätt

Läs mer

Årsredovisning 2013/2014

Årsredovisning 2013/2014 Årsredovisning 2013/2014 Nätraälven högst i Sverige! (Sommarjobbaren Veronica Norberg på Kebnekaises topp sommaren 2014) Nätraälvens Virkesförsäljningsförening ÅRSREDOVISNING 2008/2009 1 (12) Styrelsen

Läs mer

Månadsrapport maj 2014

Månadsrapport maj 2014 Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 51,3 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 51,3 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Budget 2005. Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik. Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning

Budget 2005. Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik. Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning Budget 2005 Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning Vi lever i en föränderlig värld och det påverkar dagligen förutsättningarna för den kommunala

Läs mer

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 1 (34) Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Ar rvidsjaurs kommun Om arbetet med attt omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 2 (34) 3 (34) 4 (34) 5 (34)

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

org.nr. 769623-3357 Fastställelseintyg

org.nr. 769623-3357 Fastställelseintyg Fastställelseintyg Undertecknad styrelseledamot i Stenkyrkafiber ekonomisk förening intygar, dels att denna kopia av årsredovisningen stämmer överens med originalet, dels att resultaträkningen och balansräkningen

Läs mer

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budgetförslag 2014 Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budget 2014 För fler jobb och högre kvalitét i skola och omsorg! Det

Läs mer

Månadsrapport oktober

Månadsrapport oktober Månadsrapport oktober Resultat jan-okt 58,1 mkr Årsprognos 31,9 mkr (1,5%) Årsprognos sept 27,7 mkr (1,7%) Budget 41,2 mkr (2,2 %) Avvikelse -9,3 mkr Prognos investeringar 214 mkr (69 % av budget 312 mkr)

Läs mer

Åtgärder för en ekonomi i balans

Åtgärder för en ekonomi i balans Revisionsrapport Åtgärder för en ekonomi i balans Landstinget Gävleborg Bengt Andersson Hanna Franck Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Revisionsfråga och

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2016-03-16 Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående

Läs mer

Bokslutskommuniké 2012

Bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommuniké 2012 Året i korthet Vårdval inom den specialiserade vården Under 2012 har tre vårdvalssystem enligt lagen om valfrihetssystem införts inom specialistvården. De tre vårdvalen gäller för

Läs mer

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014.

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014. Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014. Timrå kommun April 2015 Marianne Harr Godkänd revisor Certifierad kommunal revisor Jenny Eklund Auktoriserad revisor Emma Andersson Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Pajala kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 17 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2

Läs mer

ANTECKNINGAR FÖRDA VID SAMMANTRÄDE MED BUDGETBEREDNINGEN

ANTECKNINGAR FÖRDA VID SAMMANTRÄDE MED BUDGETBEREDNINGEN ÄNGELHOLMS KOMMUN Budgetberedningen 1 (3) ANTECKNINGAR FÖRDA VID SAMMANTRÄDE MED BUDGETBEREDNINGEN Tid 2014-09-22 2014-09-23 Plats Ärende Ledamöter Övriga deltagande Hotell Erikslund Förslag till budget

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Folkhälsokommittén

Bokslutsdokument RR KF BR. Folkhälsokommittén Bokslutsdokument RR KF BR 2016-04-14 13:35 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1603 1503 Verksamhetens intäkter 1 0 258 Verksamhetens kostnader 2,3-7 874-8 305 Avskrivningar och nedskrivningar 4-1 -1 Verksamhetens

Läs mer

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 Anders Nilsson Jonas Eriksson Mona Fridell 2016-01-22 Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika GOTLAND Det beror på om man vill göra en övergripande

Läs mer

kort- version Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018

kort- version Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018 kortversion Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018 Sammanfattning Allmänna förutsättningar Region Skåne är en permanent region med ett uppdrag att främja hållbarhet och tillväxt.

Läs mer

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse 2 (16) Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Bolaget ingår i koncernen Active Invest Sweden AB, org nr: 556624-3886 med säte i Stockholm. Bolaget bedriver tillverkning av limfog, möbelkomponenter

Läs mer

Delårsrapport januari september 2012

Delårsrapport januari september 2012 Delårsrapport januari september 2012 Intäkterna ökade till 618 Mkr (579), en ökning med 7 procent. Den ekonomiska uthyrningsgraden för bostäder uppgick till 99 procent (99) och som helhet till 97 procent.

Läs mer

Riktlinjer för investeringar

Riktlinjer för investeringar FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.28) Riktlinjer för investeringar Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Investeringar Ägare/ansvarig Ekonomienheten Antagen av Kommunstyrelsen 2014-10-30 284 Revisions datum Förvaltning

Läs mer

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.

Läs mer

Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012

Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 2009-12-10 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Fastställd av kommunfullmäktige 2009-06-17 93, med ändringar och tillägg i enlighet med kommunfullmäktiges beslut 2009-11-19 142

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 Revisionsrapport April 2011 Erika Svensson Helen Samuelsson Dahlstrand Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Revisionsfråga och metod...5 3 Granskningsresultat...6

Läs mer

1. Kommunens ekonomi... 4

1. Kommunens ekonomi... 4 Rev 18 1 2 3 4 5 1. Kommunens ekonomi... 4 Lerums kommun har under flera år haft en ansträngd ekonomi med stora underskott inom verksamheterna. Så här kan det självklart inte fortsätta men vad som heller

Läs mer

8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14

8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14 Verksamhetsplan 2014-2016 8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14 8.1. DRIFTBUDGET...14 8.2 RESULTATBUDGET...21 8.3 BALANSBUDGET...22 8.4. NOTER...23 Verksamhetsplan 2014-2016 14 8. Kommuntotalt

Läs mer

Budget för Riksbanken 2008

Budget för Riksbanken 2008 PM DATUM: -12-10 AVDELNING: HANDLÄGGARE: Stabsavdelningen SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se DNR

Läs mer

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2011 Årsredovisning för BTH Bygg AB 556447-6140 Styrelsen och verkställande direktören för BTH BYGG AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2011. Förvaltningsberättelse Årsredovisningen

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 september 2013

Månadsuppföljning per den 30 september 2013 16 oktober 2013 KS-2013/254.182 1 (11) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 september 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Styrelsen och verkställande direktören för Sölvesborgs Stuveri & Hamn AB, Org nr 556008-2231, får härmed avge. Årsredovsning. och koncernredovisning

Styrelsen och verkställande direktören för Sölvesborgs Stuveri & Hamn AB, Org nr 556008-2231, får härmed avge. Årsredovsning. och koncernredovisning Styrelsen och verkställande direktören för Sölvesborgs Stuveri & Hamn AB, Org nr 556008-2231, får härmed avge Årsredovsning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2014 Innehåll:

Läs mer

Budget 2015 med plan 2016 2017

Budget 2015 med plan 2016 2017 Budget 2015 med plan 2016 2017 Antagen vid möte 2014-11-24 Vi vill vara realistiska det finns inte förutsättningar att nå ett överskott på 3 % för 2015 Sammanfattning LP, MP och KD säger nej till ett överskott

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 april 2014

Månadsuppföljning per den 30 april 2014 20 maj 2014 KS-2014/284.182 1 (9) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 april 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Socialnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019

Socialnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 1 Socialnämnden Budget 216 217 med plan för 218 219 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 216 217 Den stadiga befolkningsökningen i kommunen medför en ökning av antalet personer som är i behov av

Läs mer

Brf Linnégatan 41-45

Brf Linnégatan 41-45 Brf Linnégatan 41-45 ÅRSREDOVISNING 1 januari 31 december 2012 Bostadsrättsföreningen Linnégatan 41-45 796909-5228 Nyckeltal Kostnadsfördelning 2012 2011 (exklusive fönster & fasadprojekt 2012) Planerat

Läs mer

Internbudget år 2014. Barn- och grundskolenämnden

Internbudget år 2014. Barn- och grundskolenämnden Internbudget år 2014 Barn- och grundskolenämnden Dokumentnamn Internbudget år 2014 barn- och grundskolenämnden Dokumentansvarig Förvaltningsekonom Fastställd/Upprättad Nämndsbeslut 2013-10-23, 181 Giltighetstid

Läs mer

HYLTE SOPHANTERING AB

HYLTE SOPHANTERING AB UC BASVÄRDERING HYLTE SOPHANTERING AB 557199-0001 per 2015-10-06 senaste bokslut 2014-12-31 En produktion av UC Affärsfakta AB Beräknat aktievärde (baserat på bokslut 2014-12-31) per 2015-10-06 Totalt

Läs mer

Utfallsprognos per 31 mars 2015

Utfallsprognos per 31 mars 2015 Kommunkontoret Ekonomiavdelningen Tjänsteskrivelse -04-23 1(6) Henrik Nilsson 046 35 55 21 henrik.nilsson3@lund.se Kommunstyrelsen Utfallsprognos per 31 mars 1 Sammanfattning Årets första utfallsprognos

Läs mer

Hund- och Kattstallar i Stockholm AB

Hund- och Kattstallar i Stockholm AB Årsredovisning för Hund- och Kattstallar i Stockholm AB Räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31 Hund- och Kattstallar i Stockholm AB 1(7) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Hund -och Kattstallar i Stockholm

Läs mer

Bilaga till skrivelse 2013-02-12. Särredovisning. Vatten och avlopp

Bilaga till skrivelse 2013-02-12. Särredovisning. Vatten och avlopp Bilaga till skrivelse 2013-02-12 Särredovisning Vatten och avlopp 2012 Förvaltningsberättelse Uppdrag Vatten och avloppsverksamheten ska tillgodose efterfrågade vatten- och avloppstjänster av god kvalitet.

Läs mer

Finansiell analys i budget och årsredovisning

Finansiell analys i budget och årsredovisning EN IDESKRIFT OM Finansiell analys i budget och årsredovisning FOKUS PÅ BALANSKRAVSUTREDNING OCH RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Finansiell analys i budget och årsredovisning fokus på balanskravsutredning och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2009 Eva Lagbo Bergqvist Ing-Marie Englund Erika Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017. Utbildningsnämnd

Verksamhetsplan 2014-2017. Utbildningsnämnd Verksamhetsplan - Utbildningsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Medborgare och kunder har förtroende för verksamheten och våra kunder är delaktiga och har inflytande i verksamheten

Läs mer

New Nordic Healthbrands AB (publ) Sexmånadersrapport januari - juni 2015

New Nordic Healthbrands AB (publ) Sexmånadersrapport januari - juni 2015 New Nordic Healthbrands AB (publ) Sexmånadersrapport januari - juni 2015 SEX MÅNADER 2015 SEX MÅNADER 2014 Q2 2015 Q2 2014 Nettoomsättning, ksek 149 433 136 007 76 486 74 935 Bruttoresultat, ksek 99 545

Läs mer

Bollebygds kommun - mål och budget 2012-2014

Bollebygds kommun - mål och budget 2012-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-22 111 Dnr: KS2011/207 Bollebygds kommun - mål och budget 2012-2014 Förord Bollebygds kommun är en attraktiv kommun. En rad samverkande faktorer gör att kommunen

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar

Läs mer

ALM Equity AB (publ): Delårsrapport januari september 2015

ALM Equity AB (publ): Delårsrapport januari september 2015 ALM Equity AB (publ): Delårsrapport januari september 2015 Stockholm 2015-11-25 Januari september 2015 Omsättningen 704,7 (681,9) Mkr. Rörelseresultatet 150,1 (132,3) Mkr. Resultatet 127,5 (114,5) Mkr,

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för British Schools AB Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-09-01 -- 2015-08-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

ÅLEMS SPARBANK DELÅRSRAPPORT Juni 2014

ÅLEMS SPARBANK DELÅRSRAPPORT Juni 2014 ÅLEMS SPARBANK DELÅRSRAPPORT Juni 2014 Innehållsförteckning för första halvåret 2014, s. 3 Sparbankens resultat under första halvåret, s. 3 Sparbankens ställning, s.4 Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer,

Läs mer

DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Ekonomikontoret Datum: 2016-05-09 Lars Hustoft D.nr: Budget 2017, plan 2018-2019 Driftbudget Generellt för samtliga nämnder gäller att löneökningar enligt ordinarie lönerevision

Läs mer

TMT One AB (publ) Delårsrapport. 1 januari 30 september 2001. Avanza det nya namnet på det sammanslagna bolaget HQ.SE Aktiespar och Avanza

TMT One AB (publ) Delårsrapport. 1 januari 30 september 2001. Avanza det nya namnet på det sammanslagna bolaget HQ.SE Aktiespar och Avanza TMT One AB (publ) Delårsrapport 1 januari 30 september 2001 Wihlborgs förvärvar Postfastigheter AB Avanza det nya namnet på det sammanslagna bolaget HQ.SE Aktiespar och Avanza Utvecklingen under tredje

Läs mer

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 11 april 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006 Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6

Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2015-02-16 SN-2015/6 Socialnämnden Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer

1 Budgetanvisningar 2017 KA 2016/195 Jörgen Karlsson. Kommunfullmäktige sammanträder i Kungshamns Folkets Hus kl 17.30 samma dag.

1 Budgetanvisningar 2017 KA 2016/195 Jörgen Karlsson. Kommunfullmäktige sammanträder i Kungshamns Folkets Hus kl 17.30 samma dag. Kallelse 2016-04-07 Kallelse till EXTRA kommunstyrelse Tid Torsdagen den 21 april 2016 kl. 17.15 Plats Ordförande Kungshamns Folkets Hus Mats Abrahamsson Ärende sammanträde Dnr Föredragande 1 Budgetanvisningar

Läs mer

Årsredovisning för. Sealwacs AB 556890-8486. Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31

Årsredovisning för. Sealwacs AB 556890-8486. Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Årsredovisning för Sealwacs AB Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Sealwacs AB 1(6) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Sealwacs AB, får härmed avge årsredovisning för 2013. Allmänt om verksamheten Bolaget

Läs mer

Bokslutskommuniké. Januari december 2011 samt resultatutveckling för första kvartalet 2012

Bokslutskommuniké. Januari december 2011 samt resultatutveckling för första kvartalet 2012 Bokslutskommuniké Januari december 2011 samt resultatutveckling för första kvartalet 2012 ApoPharm Holding AB (Apotek Hjärtat) org nr 556789-2988 1 (9) ApoPharm Holding AB (moderbolag för apotekskedjan

Läs mer