Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 Vindkra park Östavall Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB Miljökonsekvensbeskrivning

2

3 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VINDKRAFTPARK ÖSTAVALL FÖRFATTARE Camilla Friman FRAMSIDA Östavall. Foto: Kris an Lilliesköld ANSVARIG UTGIVARE Nordex Sverige AB Kungsängsvägen Uppsala Tel: Uppsala, December 2010 Tryckeri:KPH Layout & korrektur: m2layout, Kungsörnsinventering: Enetjätn Natur AB, Naturinventering:Vectura AB, Floberget, Vectura AB, Kulturinventering och landskapsanalys: Vectura AB, Rennäring, Vectura AB, Geoteknisk undersökning, Vectura AB,

4

5 Icketeknisk sammanfattning

6 I Icketeknisk sammanfa ning Företaget Nordex Sverige AB planerar en vindkraftanläggning med 36 stycken vindkraftverk på höjder vid området strax öster om Östavall, cirka 10 km sydväst om samhället Ånge. Den totala uteffekten för anläggningen är maximalt 90 MW om vindkraftverken är på 2,5 MW vardera. Detta motsvarar en årlig produktion på ca 252 GWh det vill säga kwh. Detta räcker till ungefär eluppvärmda hus i Sverige. Effekten kan variera då senaste tekniken vid byggnationen kommer att användas. De planerade vindkraftverken har tornhöjden 100 meter, 120 meter eller 140 meter beroende på vad som anses vara den bästa möjliga tekniken vid anläggningstillfället. Rotordiameter är cirka 100 meter upp till 117 meter enligt de senaste modellerna av Nordex vindkraftverk. Lämpliga elanslutningsalternativ finns. Figur.1 Översiktskarta. Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2010/1462 Samråd har genomförts i enlighet med gällande bestämmelser med myndigheter, företag, allmänheten och särskilt berörda organisationer liksom de närboende. Vindkraftverksamheten planeras i ett glesbyggt område där skogsbruk dominerar miljön med vissa inslag av mindre våtmarker i närområdet. Området har mycket goda vindförhållanden enligt utförda vindmätningar. Vindkraftparken bedöms inte påverka miljön negativt och lokaliseringen bedöms som mycket lämplig för verksamheten. Området är utpekat av kommunen som lämpligt för vindkraft. Landskapsbilden kommer att påverkas i begränsad omfattning då omgivningarna är kuperade. Vid anläggningsskedet kommer störningar i form av buller från transporter att ske. Anläggandet av vägar, breddning av befintliga vägar och anläggandet av fundament kommer att medföra buller. Damm kan komma uppstå lokalt där väg anläggs. Under driftskedet kommer ljud och skuggor att uppstå men gällande riktvärden kommer inte att överskridas. Vid avvecklingsskedet sedan vindkraftverken har tjänat ut monteras de ned och återvinns. Vindkraft och förnybar energi bidrar till att annan mindre miljövänlig energiproduktion ersätts. Med vindkraft tillmötesgår vi många av de ställda miljömålen både på regional och på nationell nivå.

7 Innehållsförteckning

8 I 1. Inledning Bakgrund Sökanden Tidplan Samrådsprocessen Verksamhetsbeskrivning Lokalisering Alternativ lokalisering Omfa ning Antal vindkraftverk och effekt Alternativt antal vindkraftverk och effekt U ormning Typ av vindkraftverk Alternativa typer av vindkraftverk Parklayout Alternativ parklayout Elanslutning Alternativ elanslutning Vägar Alternativ vägar Beskrivning av verksamhetens olika skeden Anläggningsskedet Driftskedet Avslutningsskedet Nollalterna vet Samrådsredogörelse Inbjudningar Genomförda samrådsmöten Inkomna y randen Inkomna yttranden från myndigheter Inkomna yttranden från Enskilda Förändringar ll följd av inkomna y randen Områdesbeskrivning Kommunala planer Omgivning och närboende Frilu sliv, jakt och fiske Naturmiljö Skogar och våtmarker Geologi Sjöar och vattendrag Kungsörn Övrigt fågelliv Floberget Övrigt Landskapsbild Skyddade områden Kulturmiljö Rennäring Lu fart/vägar/järnväg Radio- och telekommunika on Förväntad påverkan och skyddsåtgärder Människor Visuellt intryck Skuggbilder och reflexer Ljudpåverkan Friluftsliv, jakt och fiske Naturmiljö Skogar och våtmarker Geologi Sjöar och vattendrag Kungsörn Övrigt fågelliv Floberget Övrigt... 64

9 I 5.3 Kulturmiljö Landskapsbild Rennäring Lu fart/vägar/järnväg Radio- och telekommunika on Utsläpp och avfall Hushålla med ändliga resurser Referenser Bilageförteckning...86

10

11 1 Inledning

12 I 1. Inledning 1.1 Bakgrund Bolaget Nordex Sverige AB planerar, i samarbete med markägaren Svenska Cellulosa Aktiebolaget (SCA), en vindkraftanläggning med 36 vindkraftverk i området runt Östavall ca 1 mil sydväst om samhället Ånge i Ånge kommun. Den totala uteffekten för anläggningen beror på Figur 1.1 Översiktskarta, Vindkraftpark Östavall För att anlägga en vindkraftpark krävs tillstånd enligt miljöbalken. Inför ansökan om sådant tillstånd har sökanden bedrivit samråd med myndigheter, närboende, olika intresseföreningar med flera för att ta emot synpunkter på projektet. Efter samrådet har olika studier bedrivits för att undersöka om hur miljön är på den aktuella platsen. Resultatet av dessa studier och samrådet ligger till grund för denna miljökonsekvensbeskrivning (benämnd MKB) och för ansökan om tillstånd. Enligt IEA s World Energy Outlook 2010, rapport om globala energifrågor, redovisas följande siffror. Subventioner till fossila bränslen var fem gånger(!) större än subventioner till all förnybar energi, globalt sett under vilken effekt vindkraftverken kommer att ha. Den senaste tekniken vid tillfället för byggnationen kommer att tillvaratas till fördel för miljön. De planerade vindkraftverken kan ha upp till 190 meters totalhöjd och ca 100 meters rotordiameter. 1.2 Sökanden Nordex Sverige AB (org.nr ) Kungsängsvägen Uppsala Telefon Nordex Sverige AB är ett dotterbolag i Nordexkoncernen. Under moderföretaget Nordex SE sker tillverkning av vindkraftverk i fabriker i Europa, Asien och USA. Företaget har tillverkat och installerat över vindkraftverk 2 sedan Nordex har huvudkontor i Hamburg och är listat på Frankfurtbörsen sedan Inom koncernen arbetar drygt personer med tillverkning av vindkraftverk, utveckling av projekt, försäljning, bygg- och anläggning samt drift- och underhåll. Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2010/ Totalt 57 miljader dollar uppgick subventionerna till för förnybar energi, dvs vind, vatten, sol, våg osv. Men inte mindre än 221 miljader(!) dollar gick till olja och gasutvinning. 2 2 Antalet vindkraftverk gällde för september 2010

13 Bild 1.1 Nordex vindkraftverk 3 Foto. Nordex Sverige AB

14 I Forskning och utveckling sker kontinuerligt på global nivå inom koncernen där resultatet också kommer Nordex Sverige AB tillgodo. Stor möda läggs vid att sänka ljudnivåer och möta upp de olika krav som ställs för att tillvarata andra miljövärden i vindkraftverkens omgivningar. I Sverige finns fyra enheter med personal inom projektutveckling, försäljning, bygg- och anläggning samt drift- och underhåll. Det svenska huvudkontoret ligger i Uppsala. Nordex Sverige AB har tillgång till vindkraftverk från egen tillverkning när projektet väl ska förverkligas. I december 2010 har bolaget byggt 60 vindkraftverk i Sverige och lite mer än ett hundratal är planerade att uppföras inom några år. Nordex Sverige AB är utsett av kreditvärderingsinstitutet Soliditet till rating AA vilket innebär att Nordex Sverige AB anses ha god kreditvärdighet 3. Av Nordex Sverige AB:s förvaltningsberättelse för år 2009 framgår bolagets nettoomsättning till kronor Vindkraftverken byggs 2012 Vägar och fundament anläggs 2011 Byggförberedelser och upphandling 2011 Tillstånd ges 1.3 Tidplan Detta projekt påbörjades under 2009 och ingick i en pipeline med många andra föreslagna projekt. I konkurrens med flera andra projekt fortskred planerna på detta projekt och i början av 2010 kontrakterades markägaren SCA AB. De mycket goda vindförhållandena och förhållandevis få konflikter har bidragit till att detta projekt ges prioritet. Ansökan inlämnas december Tillståndet förväntas ta ett halvår i anspråk då prövningsmyndigheten fått i uppdrag att ge dessa ansökningar prioritet. Under hösten 2011 påbörjas byggförberedelser och upphandling inför vägbyggnation och fundamentens anlägganden. Under 2012 planeras vägar och fundament att anläggas. Om allt fortgår i enlighet med planerna kan vindkraftverken monteras och vara färdigställda första kvartalet Soliditets kreditvärderingssystem lanserades 1989 och betygsätter ett företags betalningsförmåga utifrån en mängd olika beslutsregler. Resultatet redovisas i form av ett krditbetyg från AAA till C och används vid bedömning av kreditgivning, prospektsökning och upphandlingar Ansökan lämans in 2009/2010 Avtal med markägare 1.4 Samrådsprocessen Samrådet påbörjades under hösten Ett antal möten med Ånge kommun hade då också hållits för att få synpunkter i tidigt skede om området runt Östavall. Under mars 2010 inbjöds myndigheter på lokal, regional och nationell nivå liksom enskilda, intresseorganisationer och närboende till samrådsmöten. Alla synpunkter som lämnats i samrådet återges i denna MKB. Eftersom området har valts ut med stor omsorg finns förhållandevis få konflikterför att uppföra planerade vindkraftverk. Ändringar har gjorts för att bemöta synpunkter inkomna under samrådsförfarandet.

15 2 Verksamhetsbeskrivning

16 V 2. Verksamhetsbeskrivning Nordex studerar nya områden för lokalisering av vindkraft. Först och främst söker Nordex platser där det är bra vindförhållanden, liten konfliktrisk mot andra intressen och där en bra infrastruktur finns. För att vindkraftetableringar skall vara bärkraftiga och realiserbara måste ovannämnda förhållanden samverka. Landområden med goda vindtillgångar ligger ofta i glest bebyggda områden med få abonnenter och låg elförbrukning vilket ofta medför ett svagt elnät. Nätanslutningen är därför en viktig parameter vid val av plats. Bild 2.1 Nordex vindkraftverk. Foto. Nordex Sverige AB 6

17 V Fördelen med att bygga landbaserade vindkraftanläggningar är främst att det ofta finns bra infrastruktur vilket gör dem mer lönsamma jämfört med havsbaserade anläggningar. I storskaliga vindkraftetableringar är det lättare att få lönsamhet då kostnader och risker sprids på ett större antal vindkraftverk. Det är därför viktigt att hela områdets potential för vindkraft nyttjas när ett område tas i anspråk för en vindkraftanläggning. De viktigaste bedömningskriterierna för val av lokalisering för Nordex är följande: Vind Vinden är den viktigaste parametern för etablering av vindkraft. En årsmedelvindhastighet vid turbinens navhöjd på minst 6,5 m/s är det huvudkriterium som används av Energimyndigheten vid framtagandet av områden för riksintresse för vindbruk. Enligt den kartläggning av vindpotentialen över Sverige som gjorts av Uppsala Universitet med MIUU-modellen, har västkust och fjäll de bästa vindtillgångarna. Denna vindkartering visar även att det finns högt belägna områden i inlandet som har goda vindförhållanden, och att områden i Västernorrland inte är något undantag. Infrastruktur Området måste ha infrastruktur i form av transportvägar som gör det möjligt att transportera vindkraftverkens alla delar till och från etableringsområdet, utan att någon nybyggnation av vägar i större skala behöver göras. För grundläggning av fundamenten till vindkraftverken bör även området ha goda jord- och bergegenskaper. Hänsyn till geologiska förutsättningar har tagits vid utformandet av vindkraftpakt Östavall. Elnätanslutning Vindkraftanläggningar måste ha tillgång till elnätanslutning med ledig kapacitet för att kunna transportera elenergin till slutanvändare. Förutsättningarna för anslutning och ledig nätkapacitet är särskilt gynnsamma där det tidigare funnits elproduktion eller där det finns mer elkonsumtion än elproduktion. Diskussioner om bästa möjliga anslutningspunkt pågår med berörda nätbolag i området. Markåtkomst Markavtal med berörda markägare är en förutsättning för att bygga en vindkraftpark. Erforderliga markavtal finns för vindkraftpark Östavall. Motstående intressen - Boende. Att ha ett vindkraftverk nära bostaden kan upplevas som störande. Därför får ett vindkraftverk inte placeras för nära bebyggelse enligt vissa riktlinjer. För ljud från vindkraftverk används Naturvårdsverkets riktlinjer för industribuller 4 och för skuggor och reflexer från rotorbladen används Boverkets normer 5. Inga bostäder finns i direkt anslutning till Östavall vindkraftpark inom de områden där ljud och skuggvärden överstiger riktlinjerna. - Naturmiljö. Enligt 4 kap. 1 miljöbalken får exploatering komma till stånd endast om det kanske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden. Det är viktigt att en vindkraftsanläggning kan anpassas och utformas så att negativ påverkan på skydds- och bevarandeintressen kan undvikas. Etablering av Östavall vindkraftpark kommer inte att skada områdets natur- eller kulturvärden enligt genomförda undersökningar. - Riksintressen. Om flera riksintressen gör anspråk på samma område skall, enligt 6 kap. 10 MB, företräde ges åt det eller de ända-mål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushålning. Vindenergi är en resurs som kommer att bli en allt viktigare del av vår framtida energiförsörjning. - Rennäring. Det är viktigt att hänsyn tas vid lokalisering och utformning av en vindkraftanläggning så att påverkan kan minimeras. Sökt park kommer inte att påverka någon rennäring. - Övriga intressen. Friluftsliv, turismverksamhet och övrig näringsverksamhet är några intressen som kan behövas beaktas vid en vindkraftetablering. Hänsyn har tagits till verksamhetsutövare i området. 4 Naturvårdsverket 2001, Naturvårdsverket, Ljud från vindkraftverk: Rapport 6241, ISBN pdf 5 Boverket 2003, Boverkets handbok, Planering och prövning av vindkraftanläggningar, upplaga 1:1,ISBN

18 V 2.1 Lokalisering Vindkraftprojektet Östavall ligger i Ånge kommun, Västernorrlands län, cirka 10 km sydväst om Ånge och 2 km öster om Östavall. Närmaste avstånd till permanentboende är cirka meter. Projektområdet ligger till allra största del inom kommunens utpekade intresseområde för vindkraftetablering i översiktplanens tillägg Vindkraft i Ånge kommun. Fyra vindkraftverk är placerade utanför översiktsplanens utpekade område av den anledning att det finns goda vindlägen även en bit utanför som kan tas till vara. Östavall vindkraftpark är belägen på fastigheterna: Ånge kommun: Ovansjö 33:77 Hålsnäset 1:19 Hålsnäset 1:24 Vassnäs 2:16 Vassnäs 15:1 Vassnäs 18:1 Figur 2.1 Fastighetskartan och parklayout. 8

19 V Alternativ lokalisering Vid utvärdering av alternativa lokaliseringar för vindkraft skiljer sig förfarandet något jämfört med andra näringar och andra typer av anläggningar. Vissa av de lämpliga lokaliseringar som Nordex kan hitta, ses inte som alternativ till Östavall, utan Nordex vill ha möjlighet att söka ytterligare tillstånd/göra anmälningar som även kan inkludera dessa lokaliseringar. Detta kan liknas vid ett gruvföretag som ständigt söker och hittar nya mineralfyndigheter. Nordex inventerar därför kontinuerligt tänkbara platser för etablering av vindkraft. I karta nedan visas en inventering av tänkbara platser i närområdet runt Östavall. De studerade platserna är Koberget och Klevberget i Ånge kommun. Gemensamt för dessa områden är att de hyser bra vindtillgångar. Områdena har dock olika förutsättningar vad gäller infrastruktur samt konfliktrisker. Nordex avser att vidare undersöka möjligheterna för etablering av vindkraft i Norrland men fokuserar i det här skedet på Västernorrland. De utpräglade fjälloch kustområdena har valts bort då de ofta har ett starkt naturskydd genom nationalparker och naturreservat och risken för konflikter med andra näringar och intressen är stora. Huvudalternativ Östavall Området finns med i Ånge kommuns översiktplan för vindkraft. Beskrivning: Området består av en höjd med brukad skog öster om Östavall i kommunens centrala delar. Den högsta toppen i området når 501 m ö h. Mitt i området finns en värdefull våtmark (klass 2). I området förekommer även sumpskogsinslag. Vindtillgång: Årsmedelvind på 103 m över nollplansförskjutningen beräknas till minst 6,5 m/s i området. Nordex bedömning är att platsen har bättre vindresurser. Vindmätning pågår sedan januari Nationella och regionala intressen: Våtmark klass 2. Infrastruktur: Flera skogsbilvägar går genom området. Kraftledning i området. Bedömning och platsspecifika riktlinjer: Enligt Ånge kommuns föreslagna översiktsplan för vindkraft görs följande bedömning av området och dess lämplighet att etablera vindkraft Området bedöms som lämpligt för vindkraftsetablering under förutsättning att hänsyn visas så att inte våtmarker påverkas negativt. Markåtkomst: Markavtal finns med berörd markägare. Alternativ Koberget Området finns inte slutligen med i Ånge kommuns översiktplan för vindkraft, men undersöktes inledningsvis. Beskrivning: Koberget höjer sig topografiskt från näromgivningen. Den höga höjden indikerar att vindförhållandena förväntas vara goda för en vindkraftetablering. I nordvästlig riktning finns flertalet toppar. Området används för skogsbruk. Natur- och kulturinventeringen för Koberget visade inledningsvis att inga betydande värden förväntades att påverkas av en vindkraftetablering, men senare framkom att kungsörn finns i området. Vindtillgång: Årsmedelvind på 103 m över nollplansförskjutningen beräknas till minst 7,0 m/s i större delen av området. Infrastruktur: Ett vägnät som har bra bärighet lämpat för tunga transporter. Rimlig/goda elnätsanslutningsmöjligheter. Markåtkomst: Markavtal finns för del av området. Platsspecifika egenskaper: Området är av intresse för rennäringen. I området är förekomsten av örn hög. Alternativ Klevberget Området finns med i Ånge kommuns översiktplan för vindkraft. Beskrivning: Området består av en skogbeklädd flack höjdrygg ( m ö h) i nord-sydlig riktning. I området finns flera våtmarker och sumpskogsinslag. Här finns även några nyckelbiotoper och naturvärdesområden. Öster om Klevberget finns de värdefulla vattendragen Roggån och Saxån med förekomst av flodpärlmussla. Cirka 7 km öster om området finns Flataklocken, som är ett viktigt besöksmål med vid utsikt. 9

20 V Vindtillgång: Årsmedelvind på 103 m över nollplansförskjutningen beräknas till minst 6,5 m/s i området. Nationella och regionala intressen: Inga särskilt utpekade nationella eller regionala intresse inom det föreslagna området. Infrastruktur: Flera skogsbilvägar finns i området. Platsspecifika egenskaper: Området bedöms vara lämpligt för vindkraftsetableringar under förutsättning att de sker på ett sådant sätt att grumling av Roggån-Saxån undviks. Hänsyn ska visas mot våtmarker och andra naturvärden i området. En etablering måste föregås av att projektören beskriver hur utsikten från Flataklocken påverkas. Markåtkomst: Markavtal saknas för området. Summering: Samtliga alternativa lokaliseringar har bra vindförhållanden med mer än 6,5 m/s i årsmedelvind och är därför väl lämpade för etablering av vindkraft. Inom områdena finns olika kon fliktrisker samt andra för- och nackdelar. Av de tre studerade lokaliseringarna bedöms Östavall som det mest lämpliga och genomförbara alternativet. I alternativet Koberget är förekomst av örn av sådan betydelse att Nordex avstår från vidare undersökningar. I alternativet Klevberget har Nordex ej lyckats teckna markavtal med berörda markägare. 2.2 Omfa ning Antal vindkraftverk och effekt I vindkraftprojektet Östavall avser Nordex ansöka om uppförande av 36 st vindkraftverk i en sammanhållen grupp. Omfattning och utformning baseras på verkningsgrad inom parken (avstånd mellan verken), avstånd till bostadshus, vindenergin samt områdets specifika förhållanden (biotopskydd, fornlämningar etc.). Vid utformningen av vindkraftparken tas hänsyn till den information som inkommit under samråden med närboende, organisationer och myndigheter. Den sammanlagda installerade generatoreffekten för huvudalternativet med 36 st vind kraftverk, om 2,5 MW vardera, är 90 MW. Mer information om vindkraftverken finns på Nordex hemsida: Bild 2.2 Rotor N100. Foto Nordex Alternativt antal vindkraftverk och effekt Efter utförd vindmätning och vindstudier kan placeringen av vindkraftverken komma att anpassas inom vindkraftområdet. Detta utförs för att ge optimal energiutvinning från vinden och för att minska de fysiska laster som turbulensen bakom vindkraftverken kan ge upphov till på bakomstående vindkraftverk. Antalet vindkraftverk kan också komma att minskas. Information som inkommer under tillståndsprocessen kan påverka vindkraftparkens omfattning och utformning. Då teknikutvecklingen inom vindkraft fortskrider finns möjlighet att effektivare vindkraftverk finns tillgängliga då tillstånd för vindkraftparken ges. För att maximera miljönyttan kontra miljöpåverkan strävar Nordex efter att etablera en vindkraftpark som i sin helhet är så effektiv som möjligt inom ramarna för tillståndet. Detta inkluderar att vid anläggningstillfället använda bästa tillgängliga teknik. 10

21 V 2.3 U ormning Typ av vindkraftverk Nordex huvudverksamhet är produktion och utveckling av vindkraftverk. Modellen som planeras för Östavall vindkraftpark heter N100, där N står för Nordex och 100 anger rotordiametern i meter. Tornhöjden planeras till 100 meter. Nordex vindkraftverk är försedda med åskledare. Tornen består oftast av stål men hybridtorn av stål och betong finns med höjderna 120 meter och 140 meter. Maximal totalhöjd för sökta vindkraftverk uppgår till 190 meter. En rotordiameter på 100 meter och ett 140 meter högt torn ger denna totalhöjd. Vindkraftverken startar vid en vindstyrka på 3-4 m/s och när vinden överstiger 20 m/s (alternativt 25 m/s beroende på val av vindkraftverk) stängs verket ned automatiskt. Under de senaste åren har utvecklingen av vindkraftverk varit snabb, med effektivare och driftsäkrare verk som resultat. Vintern 2010 har Nordex en modell som heter N117 i pipeline för utveckling. Slutligt val av vilken Nordexturbin som ska byggas på Östavall kommer därför att göras inför byggskedet Alternativa typer av vindkraftverk När Nordex Sverige AB projekterar vindkraftparker kommer ett lämpligt vindkraftverk från den egna tillverkningen att väljas. De alternativ som finns är N80, N90 och N100. Tornhöjden kan också varieras från 100 meter, 120 meter till 140 meter. Torn med höjd om 120 meter och 140 meter består av betongtorn meter närmast marken, därefter av ståltorn. Den bästa tekniken och utformningen som är beprövad och lämpligast vid byggtillfället kommer att användas ur Nordex sortiment. Bild 2.3 Nordex100 Gamma. Foto Nordex Sverige AB. 11

22 V Parklayout När det gäller den slutgiltiga parklayouten och individuella utplaceringen av vindkraftverken, vägar och internt elnät bör detta göras först efter att vindmätningar pågått i minst ett år, noggranna undersökningar av markförhållandena utförts samt efter att ett flertal andra parametrar är fastställda och analyserade. Tillståndet för placeringen av vindkraftverken inom vindkraftsområdet måste alltså vara flexibelt för att ge möjlighet att placera vindkraftverken med minsta möjliga påverkan på natur, där de rätta markförhållandena råder samt på ett sådant sätt att vindkraftverken ger maximal elproduktion. Den exakta placeringen av vindkraftverken beslutas efter en så kallad micrositing, det vill säga en beräkning där alla ovan angivna parametrar vägs in. Planerad parklayout för Östavall vindkraftpark visas i nedan, figur 2.2. Figur 2.2 Terrängkarta med parklayout. I själva vindkraftparken måste ett visst placeringsmönster följas för att förebygga så kallad parkförlust. Parkförlust innebär att om vindkraftverken är placerade för nära varandra kommer vinden inne i parken störas och bli så turbulent att produktionen för bakomvarande vindkraftverk kommer att minska. Detta på grund av att ett vindkraftverk inte kan ta till vara energin i turbulent vind lika bra som ostörd vind. Turbulensen gör även att vindkraftverkets ingående komponenter utsätts för en större yttre påverkan vilket leder till att vindkraftverkets livslängd kan minska. För att förhindra turbulensproblem bör avståndet mellan varje verk ligga på cirka 5 gånger rotordiametern. I detta fall blir avståndet mellan vindkraftverken 500 meter om vindkraftverken har en rotordiameter på 100 meter. 12

23 V Alternativ parklayout Allteftersom projektet framskrider och mer information om vind, turbulens, geologi, olika intressen, naturvärden, samråd och eventuella villkor framkommer och val av turbin gjorts kan huvudalternativet komma att justeras till att över gå till att vara den mest lämpliga placeringen Elanslutning Områdeskoncensionärer är Härjeåns Nät AB och Linjekoncessionär är Vattenfall AB. Diskussioner med Härjeåns Nät har pågått kontinuerligt sedan projektet initierades juni Efter diskussioner med Härjeåns Nät AB hänvisas Nordex till SvK för anslutning av Östavall vindkraftpark. Hos Vattenfall pågår utredning för att kartlägga deras elnäts kapaciteter och anslutningsförmåga. Huvudalternativ Huvudalternativet är att ansluta Östavall vindkraftpark vid Järnvägsforsens vattenkraftverk till SvK:s 220 kv-ledning via en ny transformator. Vindkraftverkens uteffekt efter transformering i torn/kiosk väljs efter vidare elnätsoptimering, men 36 kv är vid ansökans upprättande trolig spänningsnivå. Denna tekniska elnätslösning möjliggör att ett 36 kv-ledningsnät byggs till anslutningspunkten i Järnvägsforsen utan mellanliggande transformering. Markkabel läggs huvudsakligen för det interna nätet. Även för samlingskabel till anslutningspunkt kommer i första hand markkabel att väljas. Samlingskabel från vindkraftparken till Järnvägsforsen kan komma att få högre spänning om samordning av elnätanslutning sker med fler projekt och/eller elnätförlustberäkningar påvisar det alternativet mer fördelaktigt. Exakt hur ledningsdragningen till och inom vindkraftparken kommer att utformas är inte fastställt. För detta görs en tillståndsprövning enligt miljöbalken Nätkoncessionshavaren Härjeåns Nät upprättar denna ansökan vid en spänningsnivå på 36 kv, alternativt blir ledningen ett så kallat icke koncessionspliktigt nät. I bild 2.4 nedan, visas en bild på internt ledningsnät som ligger i anslutning till intern väg, kabel täcks sedan av över av uppgrävt material och humus. Bild 2.4 Det externa elnätet dras i det här fallet med en 30-kV luftledning upp till anslutningspunkt vid vindkraftparken. Fotot är taget vid byggnation av vindkraftspark vid Jokkmokksliden i Malå kommun år Foto.Tommy Schröder Andersen, Nordex Sverige AB 13

24 V Alternativ elanslutning Alternativ elnätsuppkoppling är vid ställverket vid Alby där en större elkonsument (fabrik) är ansluten och Vattenfall har två 70 kv-ledningar. Vid anslutning vid denna punkt kommer vindkraftparkens uteffekt dels att förbrukas lokalt av fabriken, vilket ger mycket små nätöverföringsförluster, och dels kommer effekten att föras över via Vattenfalls 70 kv ledning från ställverket i Alby till Vattenfalls transformator T3 i Ånge som är kopplad upp mot SvK:s överliggande 220 kv nät. Preliminärt finns uppgift om att fabrikens effektuttag är ca 50 MW men kan komma att öka framgent. Detaljerad studie krävs av Vattenfall för att klargöra hur mycket effekt som kan anslutas, men runt 50 MW förväntas vara möjligt i dagsläget och uppemot 80 MW om fabriken ökar sin kapacitet. Vindkraftverkens uteffekt efter transformering i torn/kiosk väljs efter vidare elnätsoptimering; trolig spänningsnivå är mellan kv. Markkabel läggs huvudsakligen för det interna nätet. Även för samlingskabel till anslutningspunkt kommer i första hand markkabel att väljas. Samlingskabel från vindkraftparken till Järnvägsforsen kan komma att få högre spänning om samordning av elnätanslutning sker med fler projekt och/eller elnätförlustberäkningar påvisar det alternativet mer fördelaktigt. Exakt hur ledningsdragningen till och inom vindkraftparken kommer att utformas är inte fastställt. För detta görs en tillståndsprövning enligt miljöbalken. Nätkoncessionshavaren Härjeåns Nät upprättar denna ansökan vid en spänningsnivå på 36 kv, alternativt blir ledningen ett så kallat icke koncessionspliktigt nät. Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB Vägar Ett förslag till vägnät för anslutning till föreslagna verksplaceringar har på uppdrag av Nordex arbetats fram av Vectura. Utgångspunkten har varit att beskriva ett förslag till vägnät inom parken som kan förväntas vara geotekniskt rimligt, funktionellt för transport och ge minsta intrång i identifierade värden. Till grund för vägförslaget ligger en geoteknisk kartstudie och de inventeringar som genomförts i samband med arbetet med miljökonsekvensbeskrivning. För att minimera intrånget har förslaget utgått från befintligt vägnät. Vägalternativ där identifierade natur- och kulturvärden kan undvikas har valts i första hand. För att minimera påverkan på landskapsbilden bör vägarna inte läggas lodrätt upp på bergen, särskilt om de ligger i siktlinje från byar och samhällen. Med de kriterier på lutning som används har ingen konflikt uppstått med tanke på sikt. I det fortsatta arbetet behöver bredd och skick på befintligt vägnät undersökas ytterligare. En ytterligare osäkerhet är variationer i terrängen som inte framgår av kartan (höjdkurvor med 10 m ekvidistans). Maximal stigning 7% Radie i vägmitt Beräknad ny vägsträcka 50 m m 14