FOLKHÄLSOSTRATEGI EN AV TRE HÅLLBARHETSSTRATEGIER I KOMMUNENS STRATEGISKA PLAN KARLSTADS KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FOLKHÄLSOSTRATEGI EN AV TRE HÅLLBARHETSSTRATEGIER I KOMMUNENS STRATEGISKA PLAN KARLSTADS KOMMUN"

Transkript

1 FOLKHÄLSOSTRATEGI EN AV TRE HÅLLBARHETSSTRATEGIER I KOMMUNENS STRATEGISKA PLAN 1 KARLSTADS KOMMUN

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KOMMUNENS STYRMODELL STRATEGISK PLAN... 4 Social hållbarhet... 4 Internationella och nationella styrdokument... 6 Hälsans bestämningsfaktorer... 6 Folkhälsostrategi Övergripande mål Prioriterande målgrupper för strategin...12 LIVSVILLKOR FÖR EN GOD OCH JÄMLIK HÄLSA Delmål HÄLSOSAM LIVSSTIL...18 Delmål LIVSLÅNGT LÄRANDE Delmål HÄLSOSAM SAMHÄLLSPLANERING Delmål REFERENSER

3 Det är människor som skapar ett samhälle. Människors hälsa och välbefinnande har därför stor betydelse för hur samhället i stort mår. Delaktighet och möjlighet att påverka är en grundläggande förutsättning för god hälsa. Därför är det viktigt att vi arbetar för att stärka Karlstadsbornas möjlighet att både styra över sina egna liv och vara delaktiga i och ha möjlighet att påverka vårt gemensamma samhällsbygge. Till hjälp i det arbetet har vi folkhälsostrategin. Karlstads kommuns folkhälsostrategi antogs av kommunfullmäktige våren 2011 och är en av tre hållbarhetsstrategier kopplade till kommunens strategiska plan. Folkhälsostrategin visar på våra mål och ambitioner för folkhälsoarbetet i Karlstad. Ett av våra viktigaste uppdrag är att skapa förutsättningar för goda uppväxt- och livsvillkor, ett livslångt lärande och möjlighet till delaktighet för alla Karlstadsbor. Vi arbetar aktivt för ökad mångfald och välfärd ur ett brett perspektiv, eftersom det berikar vår stad. Karlstadsborna ska trivas och vara stolta över sin stad. Därför tycker vi att det är viktigt med en mångfald av kultur- och nöjesevenemang, ett rikt utbud av natur- och friluftsområden samt förutsättningar för en aktiv vardag, året runt. Karlstad ska vara en stad för alla där alla ska ha friheten och möjligheten att följa sina drömmar, utveckla sina idéer och kunskaper. Ett hållbart samhälle skapas när vi alla har möjligheten att bidra med hundra procent av vår egen förmåga. Det är ingenting som kommunen klarar av eller ansvarar för ensam, men tillsammans med andra har vi goda förutsättningar att lyckas. Därför är det vikigt för oss med en positiv samtalston och ett öppet samverkansklimat. Vi jobbar för att Karlstad ska vara en stad där människorna känner sig trygga och välkomna. Karlstadsborna är vår viktigaste resurs! 3 Per-Samuel Nisser (M) Kommunstyrelsens ordförande

4 KOMMUNENS STYRMODELL STRATEGISK PLAN Kommunfullmäktige har beslutat att kommunkoncernens verksamhetsstyrning ska grundas på en strategisk plan. Den ska fungera som kommunledningens samlade styrdokument och ligga till grund för budgetarbete och uppföljningen i årsredovisningen. Till den strategiska planen kopplas också de tre hållbarhetsstrategierna: Tillväxtstrategin, Folkhälsostrategin samt Miljö- och klimatstrategin. Dessa bygger på de tre begreppen ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. I de tre strategierna bryts de övergripande målen ned i mer detaljerade mål, delmål, som ett stöd i styrningen. Våra tidigare horisontella perspektiv är inarbetade i målen och de tillhörande indikatorerna som finns till de tre hållbarhetsstrategierna. SOCIAL HÅLLBARHET Folkhälsostrategin är det fördjupade styrdokumentet för den sociala hållbarheten. Utgångspunkten i strategin är att den sociala hållbarheten skall skapa förutsättningar för och medverka till att skillnaderna i samhället inte blir för stora. För att åstadkomma ekonomisk tillväxt ser vi ofta behovet av att höja spetsarna inom utbildningar och forskning. Detta behöver dock balanseras mot att vi också skapar de bästa förutsättningarna för att så få individer som möjligt helt eller delvis faller ur och på ett eller annat sätt hamnar utanför samhällsgemenskapen. Kommunen har här en mycket viktig uppgift som berör nästan alla våra verksamheter men framför allt det vi brukar beteckna som våra kärnverksamheter vård, omsorg och skola. Samhället har inte hela ansvaret för detta utan det handlar om att skapa förutsättningar som gör att individerna har möjlighet att utvecklas och leva ett gott liv. De tre hållbarhetsdimensionerna har naturligtvis också starka kopplingar. Precis som nämnts är den ekonomiska tillväxten en nödvändig faktor för den sociala hållbarheten men även det motsatta gäller. Det finns tydliga fakta som pekar på att en god hälsa bidrar till en ekonomisk tillväxt. Att en bättre hälsa ger bättre förutsättningar för lärande och en större möjlighet till arbetskraftsdeltagande och därmed ökad produktion känns självklart men det är ändå ofta lätt att glömma bort detta i vardagens diskussioner kring vad som skapar tillväxt. 4

5 5

6 INTERNATIONELLA OCH NATIONELLA STYRDOKUMENT Sveriges riksdag har ratificerat flera FN konventioner om mänskliga rättigheter, fattat beslut om nationella målsättningar för arbetet med folkhälsa, jämställdhet och inom ungdoms-, äldre- och handikappolitiken. Även regionalt och lokalt finns målsättningar framtagna, både inom ramen för Nya perspektiv (framtagen av region Värmland) och utifrån den Europeiska deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män. Tillsammans utgör dessa styrdokument grunden för vår folkhälsostrategi. Det gemensamma i dokumenten är att de visar på människors grundläggande rättigheter. De beskriver en lägsta nivå för under vilka förutsättningar det ska vara acceptabelt att leva. Det handlar bland annat om rätten till lika behandling, delaktighet, utbildning, boende och hälsa. Målsättningarna har vi anpassat till våra lokala förutsättningar och sedan arbetat fram egna mål och prioriteringar för kommunens fortsatta arbete. HÄLSANS BESTÄMNINGSFAKTORER Folkhälsa definieras som ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa innebär inte bara att hälsan genomsnittligt bör vara så god som möjligt, skillnaderna mellan olika grupper såsom sociala, geografiska, ekonomiska bör vara så liten som möjligt. (Folkhälsovetenskapligt lexikon, 2000) Det övergripande målet för folkhälsoarbetet är att: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. I samband med att riksdagen beslutade om den nationella folkhälsopolitiken gjordes också ett viktigt strategiska vägval när fokus lades på hälsans bestämningsfaktorer. Det vill säga de faktorer i samhällsorganisationen, människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa eller ohälsa. Styrkan med denna utgångspunkt är att hälsoutvecklingen går att följa med hjälp av indikatorer och att den blir möjlig att påverka genom politiska initiativ och beslut, och individuella val. (Folkhälsopolitisk rapport, 2010) Bilden på nästa sida beskriver hälsans bestämningsfaktorer. Även om de individuella valen har stor betydelse för hälsan är det viktigt att komma ihåg att de villkor och förutsättningar som ligger till grund för individens val ofta bygger på politiska och organisatoriska beslut som fattas på samhälls- och strukturnivå. Närmast mitten finns de faktorer som individen själv har störst möjlighet att påverka. Ju längre ut från mitten faktorerna är placerade desto mer påverkas de genom samhällsorganisatoriska strukturer och politiska beslut. 6

7 Miljö Samhällsekonomiska strategier Kultur Jordbruks & livsmedel Politik Utbildning Fritid & kultur Natur Arbetslöshet Arbetsmiljö Boende Tobak Alkohol Narkotika Socialt stöd Matvanor Sociala nätverk Motion Barns vuxenkontakter Sex- & samlevnad Sömnvanor Socialförsäkring Socialtjänst Hälso- & sjukvård Religion Påverkbart Ej påverkbart Ålder, kön & arv Figur 1: Hälsans bestämningsfaktorer, utifrån modell av Leif Svanström och Bo Haglund, Socialmedicin, Karolinska Institutet. Skillnader i hälsa Idag vet vi att förutsättningarna för hälsa är olika. Kvinnor och män med låg utbildning, svaga sociala nätverk, utländsk bakgrund, HBTQ-identitet, små ekonomisk resurser eller med en funktionsnedsättning oftare upplever ohälsa än andra. Oavsett förutsättningar är livsvillkoren för kvinnor och män olika. Detta syns bland annat i att kvinnor i genomsnitt lever längre än män. Samtidigt har män som grupp mer makt, resurser och bättre självrapporterad hälsa än kvinnor. (Folkhälsofrågor ut ett genusperspektiv, 2008) Gemensamt för alla kategorier är bristen på inflytande, självbestämmande och makt. Vilka är centrala mekanismer i utvecklingen av ohälsa. För att kunna förbättra folkhälsan och minska skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen, behöver olika perspektiv såsom genus, socioekonomiska förutsättningar, sexualitet, funktionsnedsättningar och etnisk bakgrund integreras i arbetet. Tillsammans ger detta oss möjligheten att se mångfalden av individer och relationer dem emellan och mellan grupper och inte bara grupper. 7

8 Genom att uppmärksamma skillnaderna i livsvillkor och förutsättningar för hälsa mellan människor och mellan geografiska områden såsom stadsdelar eller bostadsområden har vi en möjlighet att belysa skillnader som tidigare inte diskuterats så mycket. Det kan till exempel handla om lokala skillnader i livsvillkor såsom utbildningsnivå och socioekonomi, den segregerade arbetsmarknaden eller konsekvenserna av våld i nära relationer. Förebyggande och hälsofrämjande insatser Att främja hälsa och förebygga ohälsa och sjukdomar är utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Metoderna för detta är många och av olika karaktär. Gemensamt är att arbetet är systematiskt och långsiktigt. Det som visat sig vara mest framgångsrik är att minska den totala bördan av riskfaktorer och att öka tillgången av skyddsfaktorer. Det innebär att den sammanlagda situationen kring en individ är viktigare än att försöka identifiera och reducera varje enskild riskfaktor. Några viktiga skyddsfaktorer är tillit, förtroende och goda relationer. Därför är tillit och förtroende för kommunen också viktiga förutsättningar för att få genomslag för insatser som vi erbjuder och åtgärder vi planerar att genomföra. Olika typer av insatser Hälsofrämjande eller universella insatser har som syfte att främja hälsa, att stärka förutsättningarna för hälsa, och förhindra att ett problem uppstår. Det bygger på kunskaper om skyddsfaktorer och om hur man kan agera för att öka antalet av dessa. Universella insatser är riktade mot alla individer i en målgrupp eller en befolkning. Det kan till exempel handla om en satsning på spontanidrottsplatser i bostadsområden, satsningar på upplysta och trygga gång- och cykelvägar eller satsningar i skolan med syfte att stärka elevernas självkänsla. Förebyggande insatser är inriktade på att upptäcka och identifiera problem eller normbrytande beteenden, för att sedan kunna förhindra en ogynnsam utveckling. Vilket innebär att reducera riskfaktorer. Förebyggande insatser är ofta riktade mot en risk- eller målgrupp. Det kan till exempel handla om förebyggande hembesök bland äldre, genomförandet av hälsoenkäter bland barn i skolan eller gruppverksamheter för barn som växer upp i dysfunktionella familjer. Valet av insats, hälsofrämjande eller förebyggande, måste utgå från verksamhetens karaktär, vilka effekter som önskas nå och vad man tror är mest samhällsekonomiskt gynnsamt. (Investera i barn hälsa, 2010) 8

9 9

10 10

11 FOLKHÄLSOSTRATEGI Folkhälsostrategin består av åtta övergripande mål och fyra insatsområden som visar inom vilka områden som kommunens arbete ska prioriteras. Under respektive insatsområde finns delmål framtagna som ytterligare visar på prioriteringar och riktning av arbetet. ÖVERGRIPANDE MÅL 2020 Folkhälsostrategins åtta övergripande mål är gemensamma för insatsområdena och gäller fram till år Delmålen som finns till respektive insatsområde sträcker sig fram till år Både de övergripande målen och de mer specifika delmålen kommer att följas upp med hjälp av indikatorer. Idag saknas indikatorer till några av de övergripande målen. Detta innebär att dessa mål kommer att följas upp med hjälp av tillhörande delmål. Karlstadsbornas förtroende för kommunen förbättras Karlstadsbornas förutsättningar till egen försörjning förbättras Karlstadsbornas hälsa blir bättre Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ökar Karlstadsbornas förutsättningar för ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld ökar Barns och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete ska förbättras Karlstadsbornas erfarenheter och kunskaper tas bättre till vara Tryggheten och tillgängligheten i våra offentliga miljöer ökar Insatsområden och dess tillämpning Indelningen i insatsområden är gjord med utgångspunkt från de nationella jämställdhets- och folkhälsomålen, mål inom ungdoms- och äldreperspektivet samt prioriteringarna inom Nya perspektiv. Resultatet från den nulägesbeskrivning som har gjorts för Karlstads kommun har också utgjort en del av underlaget för indelningen. Till respektive insatsområde finns en inledande text som beskriver insatsområdet samt de tillhörande delmål som finns för respektive område. Syftet med delmålen är dels att göra avgränsningar och dels att lyfta fram det som är mest prioriterat inom respektive insatsområde. Delmålen kommer att följas med hjälp av indikatorer. 1. Livsvillkor för en god och jämlik hälsa 2. Hälsosam livsstil 3. Livslångt lärande 4. Hälsosam samhällsplanering 11

12 PRIORITERADE MÅLGRUPPER FÖR STRATEGIN Barn, unga, äldre och personer med funktionsnedsättning är sedan tidigare politiskt prioriterade målgrupper i kommunens arbete. Även nationellt är detta prioriterade målgrupper. Barn och unga I barndomen skapas förutsättningarna för en god hälsa. De levnadsmönster och vanor som grundläggs i unga år följer ofta med och påverkar resten av livet. Barn och unga kan inte alltid välja den miljö de lever i och är extra känsliga för yttre påverkan. De långsiktiga effekterna av förebyggande insatser för att skapa goda livsvillkor och levnadsvanor kan av denna anledning vara särskilt stora om de sätts in tidigt i livet. De insatser som ges till barn och unga kan alltså betraktas som en investering som kommer människor till del senare i livet. Förutsättningarna i miljön kring hemmet, förskolan och skolan är här särskilt viktiga. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. De övergripande målen för den nationella ungdomspolitiken är att alla ungdomar mellan 13 och 25 år ska ha verklig tillgång till inflytande och till välfärd. Artikel 12 i konventionen om barnets rättigheter uttrycker barns rätt att bli lyssnat på och att få sina åsikter seriöst värderade att vuxna inte bara ska ha ett barnperspektiv, utan än mer aktivt ta del av barns perspektiv. Ungdomarnas demokratiska rätt att påverka och tillfrågas i olika frågor är viktig för kommunens utveckling. Att ta tillvara barn och unga som en resurs i samhället skapar förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling. Äldre Andelen äldre i befolkningen ökar. Det är därför viktigt att satsa på förebyggande insatser och att skapa förutsättningar för att äldre ska kunna bibehålla en god hälsa så länge som möjligt. En konsekvens kan annars bli att äldrevården belastas i onödigt stor omfattning. Enligt Statens folkhälsoinstitut bygger äldres hälsa på fyra hörnpelare; fysisk aktivitet, goda matvanor, bra sociala relationer och en upplevd meningsfullhet. Åldrande är individuellt, och det handlar inte enbart om den kronologiska åldern utan för att må bra så långt upp i åren som möjligt gäller det att stävja det biologiska åldrandet. Fram till år 2020 kommer andelen yngre pensionärer (65-79 år), den så kallade tredje åldern, att öka med 18 procent. Därefter kommer andelen mer vårdkrävande, äldre pensionärer (80 år-) att börja öka. (SCB) 12

13 Personer med funktionsnedsättning En stor del av den samlade ohälsan finns hos människor med funktionsnedsättning. Samtidigt menar folkhälsoinstitutet att en stor del av ohälsan inte beror på funktionsnedsättningen utan har samband med andra faktorer såsom brist på inflytande, ekonomisk otrygghet och bristande tillgänglighet i samhället. Skulle detta förbättras samtidigt som levnadsvanorna förbättras skulle ohälsan kunna minska med en tredjedel. (Onödig ohälsa, 2008) Totalt i befolkningen har mer än en femtedel i åldersgruppen år någon form av nedsatt funktion och fler än var tionde person i åldersgruppen år. I åldersgruppen personer över 65 år har hela 50 procent någon form av funktionsnedsättning. Man bör dock vara medveten om att människor med funktionsnedsättning inte är en homogen grupp, utan varje individ har sina förutsättningar och behov. Detta eftersom funktionsnedsättningar kan vara både fysiska, psykiska, intellektuella eller sociala. 13

14 14

15 LIVSVILLKOR FÖR EN GOD OCH JÄMLIK HÄLSA Insatsområdet Livsvillkor för en god och jämlik hälsa handlar om att stärka de mest grundläggande förutsättningarna för hälsa. Det som också är våra rättigheter till hälsa. Det utgår från människors livsvillkor, det vill säga under vilka förutsättningar som vi lever, vilket främst påverkas genom strukturella och politiska beslut. Vårt uppdrag är att skapa förutsättningarna för att Karlstadsborna ska ha en bra grund att utgå från och möjlighet att fatta bra beslut. Detta bland annat genom att medverka till att stärka förutsättningarna till delaktighet och inflytande, att förbättra möjligheten till ett mer självständigt liv genom egenförsörjning, tillgång till en bostad och en social trygghet. Arbetet med att stärka dessa förutsättningar bidrar även till att ge en grund för ett gott föräldraskap vilket ger våra barn och unga goda uppväxtvillkor och en bra start i livet. Karlstadsbornas delaktighet ökar DELMÅL 2015 Delaktighet och inflytande En av de mest grundläggande förutsättningarna för hälsa är att uppleva delaktighet och inflytande i sitt liv, sina livsvillkor och i samhället. Motsatsen, att uppleva sig sakna möjligheten att påverka eller vara delaktig i samhället skapar en känsla av maktlöshet och utanförskap. (fhi.se) Ett av våra uppdrag är därför att utveckla och stärka Karlstadsbornas möjligheter och resurser till delaktighet och inflytande både över sina liv, inom kommunens verksamheter och i samhället i stort. Förutsättningar för delaktighet kan beskrivas utifrån olika resurser: politiska, personliga och sociala. Där politiska resurser handlar om tillgång till tid, pengar och teknik, personliga resurser om att ha möjlighet, kunskap, självförtroende och kraft, och sociala resurser såsom nära och trygga relationer, socialt nätverk och socialt kapital. Idag är tillgången till dessa resurser ojämlikt fördelade i befolkningen. Grupper med lägst resurser är också de som upplever sämst hälsa, och tvärtom. (fhi.se) Att skapa förutsättningar för delaktighet och inflytande handlar bland annat om att alla Karlstadsbor ska ha möjlighet att ta del av information om kommunen, att kunna lämna synpunkter och förslag. Det är viktigt att vi aktivt jobbar med att stärka brukarinflytandet inom kommunens verksamheter exempelvis utbildningssektorn och vård- och omsorg. Delaktighet handlar också om att ha tillträde och tillgång till evenemang, nöjes- och det kulturutbud som erbjuds. Med inflytande menar vi individens upplevelse och möjlighet att kunna påverka, bli tagen på allvar och framför allt att uppleva sig ha makten över sitt eget liv. 15

16 Egen försörjning Möjligheterna till arbete och sysselsättning ökar Att kunna försörja sig själv och sina barn är också en av grundförutsättningarna för hälsa. Det handlar inte bara om möjligheten till försörjning utan också om självständighet, självrespekt och att vara oberoende. Tillgång till arbete eller annan sysselsättning är en av de viktigaste förutsättningarna för egen försörjning, det gäller oavsett ålders- eller målgrupp. Vi vet att förutsättningarna ser olika ut för olika målgrupper och individer. Oberoende av utbildningsnivå har bland annat personer med utländsk bakgrund och personer med funktionsnedsättning svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. (Social rapport, 2010) Därför är en av våra utmaningar att tillsammans med andra aktörer uppmuntra till och att hitta nya vägar för att fler ska komma i arbete och ha möjlighet till egen försörjning. Utbildning är en av de mer avgörande förutsättningarna för möjligheten att kunna etablera sig på arbetsmarknaden och för möjligheten att välja en sysselsättning som upplevs stimulerande. Studier visar att fullständiga betyg från grundskolan är den mest avgörande faktorn för fortsatta studier, oavsett individens förutsättningar eller bakgrund. (Social rapport, 2010) Ekonomiskt sårbara hushåll Att leva under små ekonomiska förhållanden och sakna tillgång till en ekonomisk buffert påverkar förutsättningarna för hälsa. Stress och oro över att få vardagen att gå ihop. Att inte ha pengar till någonting annat än precis det mest väsentliga är exempel på hur de ekonomiska förutsättningarna påverkar människors livsvillkor. Också barns förutsättningar påverkas negativt. Även om föräldrarna gör allt för att prioritera barnen visar studier att barnens möjligheter till fritidsaktiviteter minskar, att de i högre utsträckning blir mobbade i skolan och löper högre risk att drabbas av fetma och övervikt. Ensamstående föräldrar eller familjer med utländsk bakgrund är de hushåll som var för sig och tillsammans löper störst risk för ekonomisk utsatthet. Utsattheten är störst bland ensamstående föräldrar med utländsk bakgrund. (Rädda barnen, 2010) Viktiga skyddsfaktorer för hälsa, framför allt för symtom såsom ängslan, oro, och nedstämdhet är tillgång till sysselsättning och en ekonomisk buffert. (Liv och hälsa, 2008) Förekomsten av våld i nära relationer minskar Våld Våld är ett komplext begrepp som kan innebära mycket, och olika beroende av sammanhang. Ofta finns en skillnad mellan det våld som är riktat mot män från det som är riktat mot kvinnor. Våld mot män är oftast händelsestyrt och osystematiskt såsom våld på krogen, utomhus eller vid idrottsarenor. Medan våld mot kvinnor ofta är upprepat och systematiskt såsom våld i nära relationer. 16

17 Våld i nära relationer är ett samhällsproblem som påverkar många, framförallt kvinnor och barn. Det förekommer överallt i samhället och har ingen koppling till personens sociala status, religion eller etnisk tillhörighet. Det som kännetecknar våld i nära relationer är: att den utsatta har en nära relation och ofta starka emotionella band till förövaren, att våldet ofta sker inomhus, i den utsattas hem och att våldet successivt ökar, både i allvar och i intensitet, ju längre relationen pågår. (www.nck.uu.se) Det är ungefär lika vanligt med våld i samkönade relationer som i olikkönade relationer. Men våldsutsatta i samkönade relationer är mer utsatta än andra eftersom de har svårare att få stöd från samhället. (Våldsamt lika och olika, 2005) Även äldre, missbrukande kvinnor och personer med funktionsnedsättning är mer sårbara grupper för våld i nära relationer eftersom de ofta står i en beroendeställning till förövaren. Vårt uppdrag är att våga se, ställa frågor och erbjuda hjälp. Vi ska jobba med att förebygga våld i nära relationer, att upptäcka destruktiva relationer och att kunna erbjuda skydd och stöd för den/de utsatta. Med våld menar vi en funktionell och rationell handling med riktning och innehåll. Våld är varje maktmissbrukande handling riktad mot en annan person som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får den andra personen att göra något mot sin vilja och eller att sluta göra något den vill. Med nära relation menar vi att förövare och offer står i relation till varandra som partner, före detta partner eller förälder/styvförälder och barn. När det gäller vissa grupper, till exempel personer som utsätts för hedersrelaterat våld, kan denna krets utvidgas. Antalet bostadslösa minskar Bostad Rätt till bostad är en mänsklig rättighet. Det är också en av grundförutsättningarna för att känna trygghet. Att sakna bostad innebär ofta att individen flyttar runt mellan vänner, släktingar eller andra mer flyktiga kontakter för att få tak över huvudet. Missbruk, funktionsnedsättning och små ekonomiska resurser är faktorer som påverkar förutsättningarna för en egen bostad. Det här måste särskilt beaktas i vårt arbete för att minska antalet bostadslösa. 17

18 HÄLSOSAM LIVSSTIL Det här insatsområdet handlar om människors attityder, beteenden och vanor. Om vilka förutsättningar som behövs för att medborgarna ska kunna göra aktiva val som stärker deras möjligheter till hälsa och en positiv hälsoutveckling. Det handlar om vikten av goda matvanor, att vara fysisk aktiv, att se och förebygga riskbeteenden och riskkonsumtioner. Människors förutsättningar för en hälsosam livsstil ser olika ut och följer väldigt tydligt de livsvillkor under vilka individen lever. Därför har utbildningsnivå, inkomster, tillgång till fritidsaktiviteter, kulturella och sociala sammanhang betydelse för våra levnadsvanor. Att skapa stödjande miljöer är en av de viktigaste förutsättningar för att insatser som syftar till att påverka människors attityder och beteende ska få genomslag. DELMÅL 2015 Matvanor Andelen Karlstadsbor med goda matvanor ökar Det är ingen nyhet att goda matvanor är bra för hälsan och för välbefinnandet. Men det är fortfarande viktigt att vi aktivt jobbar med att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att Karlstadsborna ska ha goda matvanor. Inte minst viktigt är det att våra barn och unga redan i tidig ålder får lära sig vad goda matvanor är och hur de påverkar vår hälsa. Äldre är också en viktig målgrupp, inte minst för att uppmuntra till att bibehålla goda matvanor, för att orka vara aktiv och frisk men också för att förebygga bristsjukdomar och undernäring. Goda matvanor i kombination med regelbunden fysisk aktivitet är en av de viktigaste förutsättningarna för såväl fysisk som psykisk hälsa. Redan i tidig ålder skapas traditioner och vanor kring mat och måltider, många av dessa vanor följer sedan med upp i vuxen ålder. Matvanor är komplexa och det är många faktorer som spelar in vid val av mat, exempelvis vanor och kultur, tillgänglighet och utbud av olika livsmedel, pris och marknadsföring. (fhi.se) Ett av våra uppdrag, oavsett målgrupp, är att tydliggöra sambanden mellan matvanor och olika hälsoutfall. 18

19 19

20 Fysiska och kulturella aktiviteter Andelen Karlstadsbor som är aktiva ökar (fysiskt och kulturellt) Regelbunden fysisk aktivitet är en skyddsfaktor för hälsa. De nuvarande nationella rekommendationerna för en vuxen är 30 minuters daglig fysisk aktivitet och för barn 60 minuter. Med aktivitet menas rask promenad eller liknande aktivitet som gör att andningen höjs och att du blir lite svettig. Vardagsmotionen, att gå eller cykla till jobbet, skolan eller affären, har en lika stor betydelse för vår hälsa som att träna hårt en eller ett par timmar i veckan. Vår roll är att på olika sätt uppmuntra till vardagsmotion och fysisk aktivitet. Att skapa stödjande och tilltalande miljöer som uppmuntrar och möjliggör regelbunden fysisk aktivitet. Det är inte bara fysisk aktivitet utan också kultur och kulturaktiviteter som har betydelse och positiv inverkan på vår hälsa och vårt välbefinnande. Kulturens främjande effekt påverkar både betraktaren, åskådaren och kulturutövaren. Forskning på samband mellan kultur och hälsa visar att kulturverksamhet bland annat bidrar till att utveckla människors språkliga förmåga. Sångundervisning bland amatörsångare bidrar till ett ökat välbefinnande, liksom att det är tydligt att olika former av kultur i vården har stora positiva effekter. (Kultur och hälsa, 2005) Också när det gäller kultur och Karlstadsbornas möjligheter till olika former av kulturutbud och kulturverksamheter är vårt uppdrag att på olika sätt skapa förutsättningar för detta. Karlstadsbornas psykiska hälsa ökar Psykisk hälsa Det vi menar med psykisk ohälsa utgår från ett folkhälsoperspektiv och är tillstånd som har psykisk karaktär, är relativt vanliga, samt ökar risken för allvarlig sjuklighet. (fhi.se) Idag utgör psykisk ohälsa det främsta hälsoproblemet i åldrarna 1-44 år. Det är framför allt lindringa psykiska besvär såsom oro, nedstämdhet, ångest och sömnsvårigheter som är vanligt förkommande och som har ökat framför allt bland unga, år. Bland de äldre i befolkningen har den psykiska ohälsan minskat något. Oavsett åldersgrupp är det mer vanligt bland kvinnor än män. Orsakerna till psykisk ohälsa kan bero på en rad olika faktorer och dessa har ofta koppling till både samhälle, grupp och den enskilde individen. Tillgång till arbete eller sysselsättning, ekonomiska resurser, fritidsintressen, goda levnadsvanor och en god kognitiv förmåga är exempel på faktorer som minskar risken för psykisk ohälsa. Även individens sätt att möta olika påfrestningar i livet har betydelse för utvecklingen av den psykiska hälsan eller ohälsan. (Liv och hälsa, 2008) Ett av våra uppdrag för att stärka den psykiska hälsa bland barn och unga är att i unga år lägga grunden för en god självkänsla och stärka förutsättningar för goda vuxenrelationer. 20

21 Riskbruk och riskbeteende Riskbruket av alkohol och tobak samt bruket av dopnings- och narkotikapreparat minskar Spridningen av sexuellt överförda infektioner (STI) minskar Riskbruk och riskbeteende handlar om vilka risker en individ utsätter sig själv eller andra för med koppling till beteende och vanor, som på samhällsnivå blir ett folkhälsoproblem. Det kan till exempel handla om riskbeteenden såsom rökning, alkoholvanor och oskyddat sex som kan leda till ohälsa, och som på samhällsnivå blir ett folkhälsoproblem. Det handlar inte om att förbjuda det som för många ses som det goda i livet utan att bli medvetna om att överkonsumtion eller riskbeteende kan vara riskfaktorer för hälsan. Riskbruk av alkohol kan handla om att stora mängder alkohol konsumeras vid ett och samma tillfälle eller att mindre mängder såsom ett eller ett par glas vin konsumeras ofta och regelbundet. När det gäller bruk av narkotika eller dopning är målsättningen nolltolerans. Oskyddat sex med olika partners är ett riskbeteende som ökar risken för att smittas av klamydia eller någon annan sexuellt överförbar infektion. Värmland och Karlstad har en hög frekvens av rapporterade fall av Klamydia. Vårt uppdrag är att jobba förebyggande med att sprida kunskaper om konsekvenserna av ett riskbruk eller riskbeteenden. Att stödja och motivera till beteendeförändringar. Samt att skapa stödjande miljöer som stimulerar till goda vanor och som minskar risken för destruktiva beteenden. 21

22 22

23 LIVSLÅNGT LÄRANDE Det här insatsområdet handlar om att skapa goda möjligheter för våra barn att få en bra start i livet. Livslångt lärande handlar också om att nå en utbildningsnivå som ger möjligheter till arbete, förutsättningar för egen försörjning och boende. Att ha möjlighet att utveckla intressen och utvecklas som person, under hela livet, är också ett av syftena med det här insatsområdet. En viktig del för oss är att skapa förutsättningar för ett rikt utbud av mötesplatser, föreningar och organisationer. DELMÅL 2015 Skola och utbildning Andelen barn och elever som upplever en trygg lek- och lärmiljö ökar Andelen barn och elever som upplever en stimulerande lek- och lärmiljö ökar Andelen elever med behörighet till gymnasiet ökar Andelen elever som fullföljer sina gymnasiestudier ökar De förhållanden som barn och unga växer upp under har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under resten av livet. Därför finns många vinster med att satsa på främjande och förebyggande insatser bland barn och unga. Viktiga miljöer för främjande insatser för barn- och ungas hälsa är hemmet, förskolan och skolan. Föräldrastöd med syfte att stärka samspelet och främja relationerna mellan barn och förälder eller någon annan vuxen är ett viktigt område att jobba med och utveckla. Tillit och trygga relationer stärker förutsättningarna för att unga ska utvecklas till trygga individer. Förskolan och skolans verksamheter ska främja olika kompetenser såsom problemlösning och social- och emotionell förmåga. De har också ett ansvar för att lägga grunden för en människosyn där varje individ visas respekt. Här finns också möjligheter att från tidiga år lägga grunden för goda levnadsvanor. (fhi.se) Vidarutveckla och stärka mötesplatser Mötesplatser för lärande Det livslånga lärandet handlar inte bara om kunskap och utbildning utan också om bildning. Att det finns möjligheter för människor att mötas och kunna ta del av varandras erfarenheter, kulturer och kunskaper. Kommunen ska jobba för att skapa förutsättningar för mötesplatser för lärande med syfte att ta tillvara och förädla medborgarnas mångfald av kunskaper och intressen. Som bland annat finns bland våra äldre och personer med annan etnisk bakgrund. Kommunens uppdrag är att stärka befintliga mötesplatser och att skapa förutsättningar för nya. En framgångsfaktor är att skapa ett bra klimat för samverkan och samarbete mellan föreningar, organisationer och nätverk. 23

24 HÄLSOSAM SAMHÄLLSPLANERING Insatsområdet hälsosam samhällsplanering handlar om vår närmiljö, den fysiska utformningen och dess påverkan på vår hälsa. Hur vi med hjälp av stödjande närmiljöer kan uppmuntra människor till rörelse (promenader, att gå eller cykla med mera) och stärka förutsättningarna för goda sociala relationer och integration i våra bostadsområden. Närhet, tillgänglighet och användbarhet är nyckelord för miljöer som möjliggör och stimulerar till aktiva transporter och fysisk aktivitet. Av de tre faktorerna är det framförallt användbarheten som är viktigt för att stimulera till fysisk aktivitet. DELMÅL 2015 Vår närmiljö Andelen närmiljöer som stimulerar till möten, användande och lek ökar Tillgängligheten och användbarheten i våra offentliga miljöer och lokaler ökar Utformningen av vår omgivande miljö har en stark påverkan på hur vi uppfattar och använder den. Närhet och tillgång till parker, grönområden och andra platser för återhämtning är viktigt för människors hälsa. Speciellt viktigt med närhet till dessa platser är det för äldre och personer med funktionsnedsättning. Forskning visar att ju fler möjligheter som finns för lek, rekreation och motion i närmiljön ökar sannolikheten att människor regelbundet kommer att använda dessa platser och vara fysiskt aktiva. (Aktivt liv i byggda miljöer, 2010) Att skapa stödjande miljöer genom att göra förändringar i den fysiska och sociala miljön är det mest effektiva sättet att påverka och uppmuntra till rörelse och fysiska aktivitet. (Samhällsplanering för ett aktivt liv, 2009) Att stimulera till aktiva transporter kräver en väl utbyggd infrastruktur med sammanhängande gång- och cykelvägar, vilka upplevs som säkra och trygga. Studier bland barn och unga som själva går och cyklar till skolan visar att de också är mer fysiskt aktiva på raster och på fritiden än barn som åker med skolskjuts eller blir skjutsade med bil till skolan. (Aktiv transport, 2008) Tillgänglighet både utomhus, i det offentliga rummet, och i alla våra offentliga lokaler är en förutsättning för att alla människor ska ha möjlighet att vara delaktiga i samhället och leva självständiga liv. Närhet till services och hållplatser för kollektivtrafik är grundförutsättningar för detta. Upplevelsen av trygghet utomhus ökar Trygghet Att ha en god överblick över närområdet, att själv kunna se och bli sedd av andra, är viktigt för den upplevda tryggheten. Det handlar också om olika trivselfaktorer såsom skötsel och underhåll, tillgång till blomsterarrangemang och parkbänkar etcetera. 24

25 Trygghet handlar inte bara om kontroll och bevakning. Det handlar också om tillit och social gemenskap med andra människor. Tilliten skapas i möten med andra människor men också genom att man kan röra sig fritt utan rädsla i där man bor, i omgivningen och i den egna bostaden. (Liv och hälsa 2008) Forskning och trygghetsundersökningar visar att kvinnor i mycket högre grad än män upplever otrygghet när de vistas i det offentliga rummet. (Jämställdhet nästan! Samhällsplanering ur ett genusperspektiv, 2010) Upplevelsen av otrygghet skiljer sig även i ålder. Mest trygg i det offentliga rummet är män i åldern år trots att de är de som råkar ut för mest våld i samband med besök på krogen, gator och torg eller vid idrottsarenor. Mest otrygga är kvinnor i åldern år samtidigt som denna grupp drabbas minst av våld och hot om våld. Såväl kvinnor som män upplever oro för att bli rånade och misshandlade, men den avgörande skillnaden kvinnor och män emellan är att kvinnor framför allt betraktar risken att bli utsatt för sexualiserat våld i form av våldtäkt eller sexuella trakasserier. (Rädslans rum, 2001) Kön samverkar också med andra grupptillhörigheter såsom etnicitet, ålder, HBTQ-identitet eller funktionsnedsättning i en persons upplevelse av otrygghet. Kön är dock den mest avgörande faktorn när det gäller upplevelse av otrygghet. Mångfalden i våra bostadsområden ökar Bostadsområden Utformningen av bostadsområden har stor betydelse för upplevelsen av området, på vilka sätt vi rör oss till och från och vilka sociala relationer som skapas. En mix av olika upplåtelseformer och hustyper är ett bra sätt att motverka segregation. Flera olika boendealternativ ger en blandad befolkning och möjliggör också för kvarboende i området. (Mål och riktlinjer för bostadsplanering, 2007) Bostadsområden som uppmuntrar till rörelse och utevistelse har flera positiva effekter. Utöver faktorn att fler människor i området är fysiskt aktiva så bidrar det också till att främja sociala kontakter, integration i området och till ett ökat engagemang för närmiljön. Utformning av vägar och transportmöjligheter till och från bostadsområdet har stor betydelse för upplevelsen av området och dess trygghet. Ohälsosamma produkter och livsmiljöer Risken för exponering av ohälsosamma produkter och livsmiljöer minskar (buller, radon, elektromagnetiska fält, luftkvalitet) När det gäller delmålet: Risken för exponering av ohälsosamma produkter och livsmiljöer finns mer beskrivande text att läsa i Miljö- och klimatstrategin. 25

26 REFERENSER BÖCKER, PUBLIKATIONER, RAPPORTER Andersson, B. (2001) Rädslans rum. Trygghetens rum - ett forskningsprojekt. Arnhof, Y. (2008) Onödig ohälsa. Hälsoläget för personer med funktionsnedsättning. Statens folkhälsoinstitut. Bremberg, S. och Eriksson, L. Red. (2010) Investera i barn hälsa. Faskunger, J. (2010) Aktivt liv i byggda miljöer. Manual för kommunal planering. Statens folkhälsoinstitut. Faskunger,J. (2008) Aktiv transport - på väg mot bättre förutsättningar för gång- och cykeltrafik. Faskunger, J. (2008) Samhällsplanering för ett aktivt liv fysisk aktivitet, byggd miljö och folkhälsa. Statens folkhälsoinstitut. Hammarström, A. och Hensing, G. (2008) Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv. Arbetsmarknad, maskuliniteter, medikalisering och könsrelaterat våld. Holmberg, C. och Stjernqvist, U. (2005) Våldsamt lika och olika om våld i samkönade parrelationer. Kallander Blomqvist M., Jansson S. och Starrin, B. Red. (2008) Värmlänningarnas Liv och hälsa Karlstads kommun. (2007) Mål och riktlinjer för bostadsplanering. Karlstads kommun Larsson,A. och Jalakas, A. (2010) Jämställdhet nästan! Samhällsplanering ur ett genusperspektiv. Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon. Rädda barnen. (2010) Barnfattigdomen i Sverige. Årsrapport Socialstyrelsen. (2010) Social rapport Statensa folkhälsoinstitut. (2010) Folkhälsopolitisk rapport. Framtidens hälsa allas ansvar. Winzer, R. (2005) Kultur och hälsa. Statens folkhälsoinstitut. WEBBSIDOR Statens folkhälsoinstitut (FHI): Statistiska centralbyrån (SCB): Nationellt centrum för kvinnorfrid (NCK): 26

27 27

28 Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Karlstad. Tel: E-post: 28

UPPDATERAD DECEMBER 2014 FOLKHÄLSOSTRATEGI EN AV TRE HÅLLBARHETSSTRATEGIER I KOMMUNENS STRATEGISKA PLAN KARLSTADS KOMMUN

UPPDATERAD DECEMBER 2014 FOLKHÄLSOSTRATEGI EN AV TRE HÅLLBARHETSSTRATEGIER I KOMMUNENS STRATEGISKA PLAN KARLSTADS KOMMUN UPPDATERAD DECEMBER 2014 FOLKHÄLSOSTRATEGI EN AV TRE HÅLLBARHETSSTRATEGIER I KOMMUNENS STRATEGISKA PLAN KARLSTADS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING KOMMUNENS STYRMODELL STRATEGISK PLAN...4 Social hållbarhet...4

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen Strategier för ett jämlikt folkhälsoarbete Arbetet ska utgå från hela befolkningen i Karlskoga och Degerfors och

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar 2017-2019 Datum: 2016-09-07 Innehåll: 1. BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 2. FAKTORER SOM PÅVERKAR HÄLSAN... 6 3. TVÄRSEKTORIELLT ARBETE...

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

FOLKHÄLSOSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR

FOLKHÄLSOSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR UPPDATERAD APRIL 2016 FOLKHÄLSOSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR KARLSTADS KOMMUN Folkhälsostrategin beskriver hur Karlstads kommun ska arbeta för att ge medborgarna förutsättningar för en god hälsa och för

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Annika Larsson 2017-03-28 Dnr: RS 2017-206 Regionstyrelsen Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Folkhälsopolicy för Uppsala län

Folkhälsopolicy för Uppsala län Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy i Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland 1 DENNA FOLKHÄLSOPOLITISKA POLICY har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, den ideella sektorn och andra folkhälsoaktörer. Processen

Läs mer

Folkhälsostrategi

Folkhälsostrategi Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Från Vision till mål?

Från Vision till mål? Från Vision till mål? Landstinget i Västerbotten antog visionen i början på 2000-talet. Skellefteås kommunfullmäktige beslutade om ett folkhälsopolitiskt program med visionen världens bästa hälsa, i oktober

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Bakgrund till uppdraget Uppdrag folkhälsoberedningen 140307 Regional utvecklingsstrategi Det öppna

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

Om att skapa goda livsmiljöer

Om att skapa goda livsmiljöer Om att skapa goda livsmiljöer Bostadsområdet en stödjande miljö Ohälsan i samhället ökar och det är därför viktigt att arbeta förebyggande. Eftersom bostadsområdet är en plats där människor tillbringar

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi

Läs mer

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt styrdokument Antagen: Nämndens namn den dag månad årtal x Reviderad: Nämndens namn den dag månad årtal x Giltig t.o.m: Den dag månad årtal Ansvarig ägare:

Läs mer

Alingsås folkhälsomål 2019

Alingsås folkhälsomål 2019 Alingsås folkhälsomål 2019 delmål 2010-2012 = ^åí~öéå=~î=âçããìåñìääã âíáöé OMMVJNOJNS= =OON 1. Inledning Alingsås folkhälsomål ingår i de övergripande målen för samhällsutveckling enligt styrmodellen för

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-28 1 (3) Handläggare: Cecilia Lindvall Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 Folkhälsopolicy 2017-2021 för Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning

Läs mer