Små hus stora problem? Small houses big problems?

Transkript

1 Malmö högskola Människa miljö samhälle 120 p Teknik och samhälle C-uppsats, våren 2007 Små hus stora problem? En intervjustudie om inomhusmiljön i svenska småhus Small houses big problems? An interview study of indoor environment in Swedish one-family houses Inger Bjurnemark Stark Examinator: Per Lindquist Handledare: Johanna Nygren Spanne

2 Sammanfattning Inomhusmiljön i svenska småhus kontrolleras inte av myndigheterna. Tidigare forskning har visat ett samband mellan ökande allergisjukdomar och en dålig inomhusmiljö. Syftet med detta arbete är därför att undersöka småhusägarnas kunskaper om inomhusmiljön och dess problem samt vilka hinder och möjligheter som finns för att förbättra inomhusmiljön i deras bostäder. Arbetet bygger på halvstrukturerade intervjuer med sex småhusägare. Resultatet visar att småhusägarnas generella faktakunskaper om inomhusmiljöfrågor är relativt goda men att dessa kunskaper inte alltid relateras till det egna boendet. Ägarna ägnar sig i större omfattning åt praktiskt underhåll än åt förebyggande arbete, och de hinder och möjligheter som finns för att förbättra inomhusmiljön har samband både med kunskapsfrågan och med ekonomiska prioriteringar. Min slutsats är att inomhusmiljön i svenska småhus skulle kunna förbättras med hjälp av information och utbildning av småhusägare, för att de kunskaper som finns bättre ska kunna relateras till den egna bostadens inomhusmiljö. Abstract The indoor environment of Swedish one-family houses is not subject to any government control. Prior research has shown a connection between an increasing prevalence of allergic disease and an inferior indoor environment. The aim of this study, therefore, is to examine the home-owners knowledge of indoor environment and its issues. Furthermore, obstacles and possibilities connected to the improvement of the home-owners indoor environment are identified. The study is based on semi-structured interviews with six owners of one-family houses. The result shows that the owners general knowledge about indoor environment issues is relatively accurate, but that the owners do not always relate this knowledge to their own homes. The obstacles and possibilities towards improving the indoor environment are connected both to knowledge and to economic priorities, and the home-owners concerns are often limited to maintenance rather than being directed towards preventive actions. My conclusion is that in order to improve the indoor environment of Swedish one-family houses, it is necessary that the home-owners relate their general knowledge of indoor environment to the circumstances of their own homes. For the home-owners to be able to make that connection, information and education will be needed. 2

3 Förord Detta är mitt examensarbete på MMS-programet Människa Miljö Samhälle, som är ett flervetenskapligt program med miljövetenskap som huvudämne. Jag vill börja med att tacka alla intervjupersoner. Ni ställde upp på er fritid och delade med er av era kunskaper, tankar och åsikter. Jag vill också rikta ett stort tack till Johanna Nygren Spanne, min handledare och outtröttliga livlina. Jag vill dessutom tacka alla de klasskompisar som hjälpt mig på olika sätt. Det är inte alltid lätt att få ihop kombinationen gammal kärring, uråldrig dator och modern teknik med MP3-spelare och ljudfiler. Jag vill därför också tacka min familj som mangrant ställde upp för att jag, utan alltför många ilsketårar, skulle kunna spela in intervjuerna, få ut dem ur MP3-spelaren, få in dem i datorn, få ut dem i hörlurarna och så in i datorn igen i skriftlig form. I rättvisans namn måste jag säga att ni nog ibland har utnyttjat att jag de senaste veckorna svarat mmm på allt tilltal utan att lyssna. Tack i all fall! Limhamn, i juni 2007 Inger Bjurnemark Stark 3

4 Innehållsförteckning 1. INLEDNING PROBLEMBAKGRUND SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION VÅRA BOSTÄDER BOSTAD OCH HÄLSA EN KORT HISTORIK INOMHUSMILJÖ OCH HÄLSA UTOMHUSLUFT BYGGNAD OCH INREDNING ENERGI OCH VENTILATION AKTIVITETER TERMISKT KLIMAT FUKTPROBLEM MÖGEL OCH ANDRA MIKROORGANISMER PARTIKLAR OCH FIBRER OORGANISKA GASER ALLERGEN TIDIGARE OCH PÅGÅENDE FORSKNING LAGSTIFTNING OCH MILJÖMÅL MILJÖMÅLET GOD BEBYGGD MILJÖ PLAN- OCH BYGGLAGEN OCH BYGGNADSVERKSLAGEN MILJÖBALKEN SOCIALSTYRELSENS ALLMÄNNA RÅD EGENDOMSSKYDDET SAMMANFATTNING METOD URVAL INTERVJUGUIDEN INTERVJUERNAS GENOMFÖRANDE BEARBETNING AV INSPELAT MATERIAL TOLKNINGSMODELLEN TOLKNING OCH ANALYS ANALYS AV ÅSIKTER OCH SPEKULATIONER RELIABILITET, VALIDITET OCH GENERALISERBARHET KÄLLKRITIK RESULTAT TERMISKT KLIMAT FUKT OCH MÖGEL PARTIKLAR EMISSIONER, DOFTER RADON ALLERGEN ENERGI OCH VENTILATION STÄDNING KUNSKAP OCH ANSVAR FRÅGOR OM OBLIGATORISK KONTROLL SAMMANFATTANDE DISKUSSION KUNSKAPER HINDER, MÖJLIGHETER OCH ANSVAR HÅLLER MODELLEN? PERSONLIGA REFLEKTIONER FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING REFERENSER

5 1. Inledning När man säger ordet miljöproblem tänker nog de flesta på de stora problemen ute i världen, till exempel luftföroreningar, växthuseffekten och giftskandaler. Jag tror inte att lika många tänker på att det kan finnas miljöproblem hemma i våra bostäder också. Problematiken är till stor del densamma, om än i mindre skala. Även om problem i inomhusmiljön oftast inte är stora och dramatiska och sällan ger upphov till några braskande tidningsrubriker, är det ändå många människor som berörs av olika problem i sin bostadsmiljö. 1.1 Problembakgrund De flesta av oss tillbringar en stor del av tiden inomhus. Enligt Socialstyrelsen (2005a) lever vi drygt 90 procent av våra liv hemma, på dagis, i skolan eller på arbetsplatsen. Därför är det naturligtvis önskvärt att inomhusmiljön är hälsosam, eller att den åtminstone inte gör oss sjuka. Tyvärr är inomhusmiljön ofta inte så bra som vi skulle önska, skriver Astma- och allergiförbundet (2002). Luftkvaliteten i många hus är till exempel betydligt sämre än utomhusluften. Detta beror på att olika förorenande ämnen tillförs inomhusluften, dels från själva byggnaden, dels från människors aktiviteter när de bor, arbetar eller på annat sätt vistas i byggnaden. Dessa ämnen kan hos en del människor orsaka eller förvärra astma, allergi och annan överkänslighet. Andra sjukdomar som kan drabba oss på grund av en dålig inomhusmiljö är enligt Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen (1998) luftvägsinfektioner, stroke, cancer och hjärt- /kärlsjukdomar. Huvudansvaret för inomhusmiljön ligger på fastighetsägarna. De kontroller som görs av offentliga byggnader och flerbostadshus regleras till stor del genom lagstiftningen. När det gäller klimat och luftkvalitet gäller till exempel Förordning om funktionskontroll av ventilationssystem (SFS 1991:1273) och Lag om energideklaration för byggnader (SFS 2006:985). Den största gruppen fastighetsägare, de som äger sitt eget småhus, alltså villa, radhus eller kedjehus, omfattas däremot i de allra flesta fall inte av dessa kontroller. Det ansvar en småhusägare har för sin inomhusmiljö regleras, precis som all annan verksamhet med miljöpåverkan, främst i Miljöbalken (SFS 1998:808). 5

6 Det finns ett tydligt delmål inom det av regeringen uppsatta miljömålet God bebyggd miljö som handlar om betydelsen av en dokumenterat välfungerande ventilation för att säkerställa en hälsosam luftkvalitet i alla byggnader (Miljömålsportalen, 2006). Tyvärr tillhör detta mål dem som det kommer att vara svårt att uppfylla inom utsatt tid. I Boverkets rapport Fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet God bebyggd miljö (2003) står det till exempel att: Eftersom det inte finns något system för kontroll av ventilationen i småhus förutom vid nyinstallation, kan man inte säga om ventilationen är dokumenterat fungerande i äldre bebyggelse. Det medför också att en bedömning av om målet kan uppfyllas är svår att göra. (s 61) I samma rapport nämns en tidigare studie av inomhusmiljön i småhus, ELIB-studien från I denna studie konstaterades att 86 procent av alla småhus har en ventilation som ligger under Socialstyrelsens normer. Det verkar inte ha hänt så mycket sedan dess: Ventilationen i småhus, en till två lägenheter, funktionskontrolleras endast vid nyproduktion, och då endast de med mekanisk till- och frånluftssystem. Om situationen för småhusen har förbättrats är därför mycket osäkert. Troligtvis har ingen större förbättring [ ] kommit till stånd. (Boverket, 2003 s 57-58) Detta innebär att många småhus i princip står utanför all myndighetskontroll när det gäller ventilationen, och att det därför finns en risk att många människor har en dålig luftkvalitet i sina bostäder. Eftersom det inte krävs några speciella juridiska eller tekniska kunskaper för att äga ett småhus kan det vara så att många småhusägare har bristande kännedom både om sitt ansvar och om de risker som finns med en dålig inomhusmiljö. Samtidigt är de som äger och bor i småhus en mycket stor grupp i samhället. Drygt hälften av alla svenskar bor i villa, radhus eller kedjehus, och ser man på gruppen barn och ungdomar 0-19 år är andelen ungefär 70 procent (Statistiska centralbyrån, 2005). Problem i småhus kan alltså lätt bli stora samhällsproblem. 1.2 Syfte och avgränsningar Syftet med detta arbete är att ta reda på vilka uppfattningar och kunskaper småhusägarna har om inomhusmiljön och dess problem, samt vilka hinder och möjligheter som finns för att förbättra inomhusmiljön i svenska småhus. Min problemformulering är: 6

7 Vilka kunskaper har småhusägarna om inomhusmiljöproblem? Hur relateras dessa kunskaper till det egna boendet? Vilket ansvar upplever småhusägarna att de har för inomhusmiljön i sin bostad? Vilka hinder och möjligheter ser småhusägarna när det gäller att förbättra inomhusmiljön i sin bostad? Jag har avgränsat mig till att utreda de inomhusmiljöfaktorer som hänger samman med dålig luftkvalitet, vilket innefattar termiskt klimat, fukt, mögel, partiklar, emissioner, oorganiska gaser samt allergener. Andra begrepp som brukar ingå i begreppet inomhusmiljö, som buller, belysning samt elektrisk och magnetisk strålning har sin egen speciella problematik och de tas därför inte upp i detta arbete. När jag talar om inomhusmiljö/innemiljö använder jag dessa begrepp som synonymer till luftkvalitet inomhus om jag inte preciserar uttrycket på annat sätt. 1.3 Disposition Inledning med syfte och avgränsningar finns i kapitel 1. Kapitel 2 innehåller en utveckling av problembakgrunden. I kapitel 3 gör jag en översikt över lagstiftning, rekommendationer och miljömål som gäller på området, och kapitel 4 handlar om den metod som användes för undersökning, tolkning och analys. I kapitel 5 analyseras det insamlade intervjumaterialet, och kapitel 6 innehåller diskussion, avslutning och förslag på vidare forskning. Varje huvudkapitel inleds i fortsättningen dessutom med en mer utförlig disposition. 7

8 2. Våra bostäder Detta kapitel innehåller en faktabakgrund om de faktorer som inverkar på inomhusmiljön. Efter inledningen kommer en kort historik som förklarar varför det svenska bostadsbeståndet ser ut som det gör. Därefter presenteras de olika ämnen och aktiviteter som påverkar luftkvaliteten inomhus. Sist i kapitlet berättar jag om tidigare och pågående forskning på området. Det ställs stora krav på dagens byggnader, skriver Hagentoft (2003). De måste vara stabila, täta och välisolerade för att stå emot väder och vind. Dessutom bör de vara byggda på ett hållbart sätt för att vara kostnadseffektiva och resurssnåla. Utöver de tekniska anspråken ställs krav på att husen ska vara funktionella med exempelvis en praktisk planlösning och ett behagligt inomhusklimat, samt att byggnaden och dess inomhusmiljö ska vara estetiskt tilltalande. Vi vill, som Hagentoft (2003, s 15) uttrycker det, ha miljön omkring oss ändamålsenlig, trygg och komfortabel. Jag föreställer mig att dessa önskemål har varit ungefär desamma genom historien, även om vi idag på grund av större kunskaper och bättre resurser har möjlighet att ställa betydligt högre krav på våra bostäder än någonsin tidigare. Samtidigt kan det vara så att vi idag bygger oss till nya problem. Nya konstruktionssätt och nya material används i olika kombinationer utan att vi riktigt känner till långtidseffekterna, skriver Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen (1998). Resultatet av detta kan bli olika problem i inomhusmiljön, exempelvis fukt, mögel och dålig luftkvalitet. Detta behöver naturligtvis inte betyda att allt var bättre förr. Var tid har sina problem. 2.1 Bostad och hälsa en kort historik Sedan tidernas begynnelse har det funnits bestämmelser om hur och var man får bygga, skriver Orestål (2004). Brand- och säkerhetsfrågor blev allt viktigare i och med den stora inflyttningen till städerna under 1800-talet, och olika lokala byggstandarder kom så småningom på många orter. Enligt Schulz (1996) var det också vid den här tiden som människans inomhusklimat började diskuteras både ur ett hygieniskt och ur ett tekniskt perspektiv. De tättbefolkade städerna, som var en följd av industrialiseringen, medförde nya krav på renhållning och renlighet för att undvika smittspridning. Under första halvan av 1900-talet fick till exempel väldigt många bostäder inomhustoalett, vilket ställde helt nya krav på ventilationen. Problemen med de försämrade levnadsförhållanden som industrialiseringen innebar, med trånga, smutsiga, hälsovådliga bostäder, kallades bostadsfrågan i den politiska debatten, 8

9 berättar Qvarsell (2003). Frågan diskuterades mycket, men det dröjde länge innan det egentligen hände något. Från mitten av 1900-talet och framåt skedde sedan en stor förbättring av bostadsförhållandena. Som exempel nämns HSB 1, som på 1940-talet byggde moderna, lättstädade, ljusa och luftiga lägenheter med bekvämligheter som badrum och sopnedkast. Det var dock först ett par årtionden senare, med det så kallade miljonprogrammet, som bostadsstandarden höjdes ordentligt för en stor del av befolkningen (a.a.). Miljonprogrammet är, enligt Vidén och Lundahl (1992), en vardaglig benämning på de bostäder som byggdes i Sverige under , och som var ett resultat av den akuta bostadsbristen i Sverige under och början av 1960-talet. Bostadsbristen berodde till stor del på att mycket pengar hade satsats på industrierna efter kriget, så att bostadsmarknaden hade blivit eftersatt. Samtidigt ökade befolkningen i städerna, vilket dels berodde på inflyttning från landsbygden, dels på arbetskraftsinvandring till industrierna. Många av de befintliga bostäderna hade dessutom mycket låg hygienisk standard. Riksdagen fattade därför år 1965 ett beslut om att en miljon nya bostäder skulle byggas under den kommande tioårsperioden. Husen byggdes med hjälp av statliga räntesubventioner och kommunerna ställde upp med lämplig mark och fysisk planering. Drygt en miljon nya bostäder byggdes under dessa år. Även om många, jag själv inräknad, säkert tänker på stora, anonyma höghusområden när man hör miljonprogrammet, så bestod enligt Vidén och Lundahl (1992) miljonprogrammets nya bostäder faktiskt till ungefär en tredjedel av småhus. I efterhand har det kommit mycket kritik mot miljonprogrammet, eftersom detta i många fall var ett snabbt, industrialiserat byggande där det ofta experimenterades med nya, obeprövade arbetsmetoder och byggmaterial. Samtidigt var det naturligtvis viktigt att få till stånd en snabb förbättring av den svenska bostadsstandarden. Enligt Abel och Elmroth (2006) var det fram till 1960-talet allmänt accepterat med dålig värmeisolering och otätheter i konstruktionerna. Årtiondena efter andra världskriget fanns det gott om billig eldningsolja, och det fanns därför inget direkt intresse för att spara energi. Före oljekrisen fanns därför inte heller några större myndighetskrav på värmeisolering av nybyggda hus, skriver Elmroth (2005). De av oss som är lite äldre minns kanske de energisparkampanjer som sedan kom i samband med oljekrisen, då vi uppmanades att sänka värmen och ta på oss en extra tröja inomhus (IVL Svenska miljöinstitutet, 2002). Vid den här tiden var det också många äldre hus som tätades och tilläggsisolerades (Hult, 2005). Ofta gjordes 1 Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening 9

10 detta utan tanke på att genomluftningen därmed blev sämre. Resultatet av detta kunde bli fuktproblem, mögel och allmänt dålig luftkvalitet. I 1978 års byggnorm talades det för första gången om energihushållning, berättar Elmroth (2005). Då infördes också krav på att nya hus skulle byggas lufttäta för att minimera värmeförlusterna. Dessa nya krav innebar att det behövdes någon form av mekanisk ventilation som drog ut den förbrukade luften för att få en bra luftkvalitet i bostaden. En övre gräns för hur stor ventilationen fick vara infördes, och av energihushållningsskäl blev ventilationen ofta ännu lägre. Eftersom det inte fanns några direkta krav på mekanisk ventilation i småhus, hoppades detta dessutom helt och hållet över ibland. Resultatet blev att många hus fick dålig luftkvalitet eftersom de var för täta för att det naturliga självdraget 2 skulle fungera. Enligt SOU 2005:55 var det många hus som på och 1980-talen drabbades av problem med fukt och mögel. Nya obeprövade material och konstruktioner antas vara orsaken till detta. Eventuella nya problem som dagens byggande kommer att medföra vet vi inte så mycket om än. Det byggs en hel del hus idag, och även om dessa skulle visa sig vara problemfria, så är det årliga nybyggandet ändå mindre än en procent av det befintliga byggnadsbeståndet (Abel & Elmroth, 2006). Byggnader har en lång livslängd, kanske 100 år eller mer, skriver Boverket (2003). Många hus som byggdes på 1800-talet och i början av 1900-talet finns alltså fortfarande kvar. På samma sätt kommer dagens hus att påverka oss kanske 100 år framåt. Vi ska alltså inte räkna med att bygga oss ifrån problem med inomhusmiljön, eftersom det skulle ta alldeles för lång tid. Därför är det viktigt att även de lite äldre husen finns med i diskussionen om inomhusmiljöfrågorna. 2.2 Inomhusmiljö och hälsa Astma, allergier och annan överkänslighet har ökat mycket de senaste årtiondena, både hos barn och vuxna, rapporterar Socialstyrelsen (2005b). Orsakerna till detta är inte helt klarlagda enligt Socialstyrelsen (2005a), men fukt- och mögelskador i byggnader, bristfällig ventilation samt kemiska emissioner från byggmaterial och inredning tillhör de kända riskfaktorerna. Barn är extra känsliga för denna typ av problem i inomhusmiljön eftersom de inte är biologiskt färdigutvecklade samt att de har en snabbare ämnesomsättning och en högre andningsfrekvens. 2 Självdrag förklaras närmare i kapitel 2.5, ventilation. 10

11 Förutom astma och allergier finns en annan typ av överkänslighetsreaktion, så kallade sjuka hus-symtom, som enligt Folkhälsoinstitutet (2007) kan orsakas av olika faktorer i inomhusmiljön. Vilka dessa faktorer kan vara är ännu inte helt klarlagt. Sjuka-hus-symtom kännetecknas av till exempel irritation i ögon, näsa och hals, hudrodnad samt trötthet, och som är kopplade till vistelse i en viss byggnad. Enligt Sandstedt (2003) var experterna länge skeptiska till att dessa problem skulle kunna bero på byggnaderna. Problemet är idag erkänt av samhället, men det är fortfarande inte helt klarlagt vilka faktorer som ligger bakom dessa symtom. Vissa inomhusmiljöproblem, till exempel radon och partiklar, kan enligt Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen (1998) också bidra till uppkomsten av cancer, stroke och hjärt-/kärlsjukdomar. 2.3 Utomhusluft De främsta orsakerna till luftföroreningar utomhus är biltrafik, industriprocesser samt förbränning av avfall och fossila bränslen. Luften utomhus har blivit bättre de senaste årtiondena. Framför allt är det svaveldioxidhalterna som har sänkts, men det har också blivit mindre sot och kvävedioxid i luften. Något som däremot inte har minskat är marknära ozon och inandningsbara partiklar. Hälsobesvär som kan kopplas till utomhusluften är främst cancer, astma och allergier. (Pellmer & Wramner 2005) Den luft som finns i våra bostäder kommer naturligtvis utifrån, och den för med sig olika föroreningar från trafik, industrier, växter och mark. När luften tas in i byggnaden renas den ibland genom olika filter och värms upp eller kyls ner beroende på årstid. Detta är vanligast i offentliga byggnader och på arbetsplatser, men det förekommer i bostäder också. Brukligast i hemmet är kanske att luften kommer in genom ventiler eller genom otätheter, till exempel fönsterspringor. Då är det i princip obehandlad uteluft som kommer in i byggnaden. I värsta fall tas luften in genom smutsiga ventilationskanaler som förorenar luften ytterligare. (Folkhälsoinstitutet & Socialstyrelsen, 1998) 2.4 Byggnad och inredning Som framgår av kapitel 2.1 har byggnader beroende på olika ålder och renoveringsstatus olika för- och nackdelar som kan påverka inomhusmiljön. Byggnadens konstruktion, inredningsma- 11

12 terial och ventilationssystem kan också samverka på olika sätt för att göra luftkvaliteten bättre eller sämre Byggkonstruktion Att bygga ett hus var förr i tiden ett säsongsarbete som gjordes under den varmare årstiden, skriver Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen (1998). Byggtiden var lång, byggnadssättet var småskaligt och hantverksmässigt, byggmaterialen var gamla och beprövade. Numera byggs det året runt, och byggandet är mer som en industriprocess med nya tekniker och material. Fel i byggkonstruktionen uppstår enligt Hagentoft (2003) på grund av dåliga tekniska lösningar, slarv på byggarbetsplatsen och felaktiga byggmaterial, eller en kombination av allt detta. Fel kan också uppkomma beroende på bristande underhåll eller genom att byggnadens användning förändras. Enligt SOU 2005:55 är fuktskador det vanligast förekommande problemet. Det kan exempelvis vara betong som inte får torka ut tillräckligt eller fuktskadat material som används fast det borde ha kasserats. Fukt kan också tränga in från marken eller genom olika former av vattenläckage. Ett vanligt konstruktionsproblem är de så kallade mögelhusen som byggdes på och 1970-talen. Dessa hus byggdes med en ny byggmetod, där värmeisoleringen placerades ovanpå en gjuten bottenplatta, och där tryckimpregnerade träsyllar 3 sattes fast direkt mot betongen. Syftet var gott, nämligen att använda en konstruktion som skyddade mot röta. Det som snart blev ett problem var att tryckimpregneringen inte skyddade mot mögel, och när tryckimpregnerat virke möglar luktar det väldigt illa. Idag används en annan konstruktion, där isoleringen ligger under betongplattan för att denna ska bli torr och varm. Det läggs dessutom någon form av fuktspärr under träsyllarna så att de inte har direktkontakt med betongen. (Hagentoft, 2003) Ett annat exempel är att många nya hus på 1980-talet fick problem med sina krypgrunder, alltså när det finns ett litet ventilerat utrymme under husets golv. Dessa drabbades ofta av mögel och röta på grund av temperaturskillnader som leder till kondens. Det förekom också byggslarv, där organiskt material lämnades kvar under huset med dålig lukt som följd. En modern krypgrund fungerar inte lika bra som den torpargrund som finns i riktigt gamla hus, och som är beroende av en varm skorstensstock och grova golvbrädor med springor så att en naturlig luftväxling uppkommer. (Hagentoft, 2003) 3 En syll är en träregel som ligger på marken och utgör underlag för en trävägg. 12

13 Även platta tak, som var vanliga på 1960-talet, kan leda till problem med fukt, speciellt på vintern när mycket snö lägger sig på taket (SOU 2005:55). Ett annat takproblem är enligt Hagentoft (2003) isolering av vindsbjälklaget. Problemet kan ofta vara att ett utrymme som kanske tidigare värmts av en skorstensstock har blivit kallt i samband med byte av uppvärmningskälla, till exempel till fjärrvärme. När sedan vinden tilläggsisoleras får man i princip utomhusklimat, samtidigt som det kanske läcker lite varm luft upp i springor och vid vindsluckan. Då kan det bli kondens med påföljande fukt- och mögelproblem. Även i nyare hus, som byggs täta, har samma problem uppmärksammats. Sedan 1970-talet har det varit vanligt att bygga hus med ett tätskikt i väggen, alltså en plastfilm eller liknande för att det inte skulle bli något onödigt drag som kostar energi. Detta byggnadssätt kan fungera bra om det utförs på rätt sätt, men ibland slarvas det med tätheten så att till exempel fuktproblem kan uppstå inne i väggarna. (Abel & Elmroth, 2006) Kombinationen av byggkonstruktion och material kan också orsaka skador som inte hade uppkommit var för sig. Ett par exempel är plastmattor på fuktig betong eller tryckimpregnerat virke i fuktig miljö. (SOU 2005:55) Inredning För 100 år sedan fanns ungefär 500 olika byggprodukter på marknaden. Idag finns det omkring Det blir därför svårare och svårare att ha kontroll över effekterna av alla material och kombinationer av material. Det är därför inte ovanligt att olika byggmaterial orsakar problem i inomhusmiljön. (SOU 2005:55) Många bygg- och inredningsprodukter orsakar gasformiga föroreningar i inneluften. De ämnen det talas mest om i sammanhanget är VOC (volatile organic compounds) och formaldehyd. VOC är ett samlingsnamn på olika flyktiga gasformiga ämnen. Det förekommer mer än 900 olika VOC i vanlig inomhusluft och de kan komma från exempelvis byggmaterial, lösningsmedel, lim, färg, rengöringsmedel, hygienprodukter och även från människorna själva. De organiska gaserna kan vara en riskfaktor för dem som riskerar att utveckla allergi, annan överkänslighet och sjuka hus-symtom. Formaldehyd är ett ämne som irriterar slemhinnorna, ögonen och de övre luftvägarna. Källor inomhus kan vara kemisk-tekniska produkter, textilier 13

14 som behandlats för att vara skrynkelfria, tobaksrök, färger, lacker och limmade träskivor. (Folkhälsoinstitutet & Socialstyrelsen, 1998) Golv och golvbeläggningar kan orsaka problem när fukt i betonggolv har reagerat med olika kemiska ämnen. Ett exempel är flytspackel, som är en produkt som används för avjämning av golv. Mellan 1977 och 1983 innehöll flytspackel ofta det proteinhaltiga ämnet kasein. När kaseinet reagerade med fukt från betongen uppstod besvär när bland annat ammoniak och svavelföreningar avgavs till inomhusluften. Många bostäder har fått saneras på grund av detta. Ett annat exempel är ftalater, ett mjukgörande ämne som används bland annat i golvlim, fogmassa och golvmattor av PVC-plast. Ftalater kan avges ur materialen vid reaktion med fukt, och misstänks kunna öka förekomsten av astma, allergi och eksem främst hos barn. (Socialstyrelsen, 2006a) Många material avger olika former av föroreningar främst när de är nytillverkade, berättar Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen (1998). Detta kallas primär emission. De föroreningar som avges kan till exempel bestå av lösningsmedelsrester, råämnen, produkter från tillverkningsprocessen och olika tillsatsmedel. Den primära emissionen påverkas av inomhusluftens temperatur, den relativa luftfuktigheten och ventilationen, och brukar ha försvunnit efter ungefär ett år. Sekundär emission är när ett material avger föroreningar främst på grund av olika former av påverkan. Det kan till exempel vara fukt och alkaliska ämnen i byggkonstruktionen, höga temperaturer och olika kemikalier som rengöringsmedel och vax. Den sekundära emissionen kan vara mycket länge. Därför är det viktigt att tänka både på själva materialet och på den miljö det ska finnas i när bygg- och inredningsmaterial väljs. Det handlar om att behandla byggnaden som en helhet bestående av konstruktion, material och installationer i samverkan (Folkhälsoinstitutet & Socialstyrelsen, 1998, s 56). 2.5 Energi och ventilation I vårt klimat finns det inte mycket att välja på, utan vi måste värma upp våra bostäder en stor del av året för att få ett bra inomhusklimat. För nybyggda hus finns specificerade krav på energiåtgång och värmeåtervinning, och det finns till och med så kallat passiva hus som är så värmeeffektiva att uppvärmningskostnaderna är nästan obefintliga. När det gäller äldre hus är det dock fortfarande uppvärmning en stor del av året som gäller. Samtidigt är energin dyr, och 14

15 vi vill också försöka hålla miljöbelastningen så låg som möjligt. Därför vill vi spara energi. (Elmroth, 2005) Många inomhusmiljöproblem misstänks ha börjat i samband med 1970-talets energisparkampanjer, då vi lärde oss att täta och tilläggsisolera för att spara på oljan, och då många bytte från olja och ved till elpanna eller fjärrvärme. Husen blev tätare, och ventilationskraven sänktes, allt för att spara energi. Ibland infördes också ventilationssystem med återluft, vilket innebär att en del av den förbrukade luften återanvänds, blandad med frisk luft, för att höja temperaturen på inomhusluften. Förhoppningsvis har vi lärt oss av våra misstag, men samtidigt är det lätt att göra nya om vi inte tar hänsyn till innemiljön vid energieffektivisering. Givetvis bör innemiljöåtgärder också vara så energieffektiva som möjligt. (Hult, 2005) Den konflikt som finns mellan energibesparing och inomhusmiljö handlar enligt Svensk ventilation (2005) helt enkelt om att det krävs en bra ventilation för att skapa en god inomhusmiljö, och för att få en bra ventilation krävs energi. Det finns dock flera sätt att minska energianvändningen, till exempel genom värmeåtervinning och genom att ventilationssystemen används på ett effektivt sätt. Detta kan handla om exempelvis behovsstyrning och att ha fläktar med hög verkningsgrad, alltså att fläktarna anpassas efter aktiviteten i byggnaden så att ventilationen blir bra utan att onödigt mycket energi går åt. En annan sak som är viktig att undersöka är enligt Hult (2005) vad det egentligen är som måste ventileras bort. Förutom den luftväxling som människor behöver för hälsan och välbefinnandet kan det finnas andra belastningar i en byggnad. Det kan till exempel handla om överskottsvärme, föroreningar, lukt eller fukt från byggkonstruktionen. Här borde det vara bättre att angripa problemen vid källan, både ur hälso- och energisynpunkt, genom att välja rätt material och konstruktionssätt. Detta skulle kunna jämföras med den så kallade åtgärdstrappan inom arbetsmiljön, som enligt AFS 2005:1 innebär att problemen i första hand ska angripas vid källan genom att byta ut en produkt eller process. Först i andra hand ska spridning till människor förhindras, till exempel genom ventilation. 4 4 Även de övriga stegen i åtgärdstrappan, som exempelvis handlar om information och personlig skyddsutrustning, kan tillämpas i hemmiljö men det gäller kanske mer vid renoveringsarbete och liknande än vid vanlig ventilation. 15

16 Kraven på ventilation i nybyggda hus regleras i Boverkets byggregler (BFS 2006:12), som följer Socialstyrelsens rekommendationer, vilket anges i SOSFS 1999:25. I befintliga hus gäller istället de regler som gällde när huset byggdes, eller när den senaste större ombyggnaden utfördes, skriver Orestål (2004). Detta innebär att ingen hänsyn tas till hur många som bor i ett hus, och ingen hänsyn tas heller till andra former av belastningar, som föroreningar av olika slag. Det står i Miljöbalken (SFS 1998:808) att ett hus ska ha en tillfredsställande luftväxling, och att extra hänsyn ska tas till känsliga personer, till exempel barn. Enligt Boverket (2003) finns det dock inget system för kontroll av hur ventilationen fungerar i befintliga småhus och därför vet vi inte hur situationen ser ut Byggnadens ventilationssystem I tusentals år har människan använt någon form av eldstad inomhus för uppvärmning och matlagning, berättar Orestål (2004). En bit in på 1900-talet värmdes husen till exempel oftast upp genom eldning i kakelugn eller vedspis, och några årtionden senare kom oljepannan. Frisk luft kom in antingen genom ventiler i väggarna eller genom springor och otätheter i byggnaden, och den förbrukade luften följde med skorstenen upp. Denna process kallas självdrag, och fungerar enligt Hagentoft (2003) genom termikens lagar, alltså att värme stiger uppåt på samma sätt som en luftballong stiger till väders när den fylls med varm luft. Fördelarna med självdrag är att det är enkelt, tyst och i stort sett underhållsfritt. Det kräver inte heller några mekaniska delar eller någon driftsenergi för att fungera. Nackdelarna är bland annat att det krävs en viss temperaturskillnad för att det ska fungera. Är det lika varmt eller varmare utomhus jämfört med inomhus fungerar inte systemet. Om det är väldigt kallt ute blir luftomsättningen tvärtom så stor att det finns risk för både drag och kyla, och uppvärmningskostnaderna blir stora. Ett självdragssystem tar också plats eftersom det till exempel kräver en rejäl skorsten för att fungera. Många äldre byggnader, till exempel en hel del av dem som byggdes under miljonprogrammet, ventileras fortfarande med självdrag. Idag är det dock vanligast att självdraget kompletteras med spis- och badrumsfläkt så att det blir ett så kallat förstärkt självdrag. Detta är nödvändigt eftersom många hus idag har el- eller fjärrvärmepanna som inte skapar något naturligt självdrag. (Svensk byggtjänst & Socialstyrelsen 1998) 16

17 På 1970-talet blev det vanligt att nybyggda villor ventilerades med ett så kallat frånluftssystem där en fläkt, ofta placerad på taket, suger ut den förbrukade luften. Fördelen med detta system är att det inte behövs någon stor skorsten för att systemet ska fungera. Nackdelar är exempelvis att en fläkt bullrar och att det finns mekaniska delar som måste rengöras och underhållas. Den luft som strömmar in i huset kommer precis som för självdraget från ventiler och/eller otätheter i byggnaden. (Svensk byggtjänst och Socialstyrelsen, 1998) De hus som byggs idag har ofta mekaniska fläktsystem som tar hand om både inkommande och utgående ventilationsluft. Krav på återvinning av värme i nybyggda småhus infördes med vissa undantag och till denna process används någon sorts värmeväxlare eller frånluftsvärmepump som gör att den förbrukade ventilationsluften avger värme åt den nya luft som tas in i byggnaden. Fördelarna med denna typ av system är att det blir dragfritt, att luften filtreras och att energikostnaderna blir avsevärt mycket lägre. Nackdelarna är att fläktsystemet är mekaniskt och att både fläktar, filter och ventilationskanaler måste underhållas och rengöras. Det kan också bli vissa problem med ljudnivån eftersom ett mekaniskt fläktsystem aldrig kan bli helt tyst. (Elmroth, 2005) Varför behövs ventilation? Ventilationens uppgift är att föra bort förorenad, förbrukad luft och ersätta den med frisk luft, berättar Byggforskningsrådet (2000a). Rent tekniskt kan detta gå till på flera olika sätt men principen är densamma, som beskrivits i kapitel ovan. Men varför behövs ventilation? Blir det kvavt kan man väl vädra? Ja, vädring i form av ett rejält korsdrag är ett bra komplement, skriver Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen (1998), men att öppna fönstren bör inte vara det enda sättet att få en bra luftväxling i en byggnad. Det kan till exempel, enligt Astmaoch allergiförbundet (2002), vara problematiskt om den uteluft som kommer in inte är tillräckligt ren. Detta kan vara fallet för en pollenallergiker på våren, eller för dem som bor nära starkt trafikerade gator med mycket utsläpp och buller. Då är det bättre att i första hand förlita sig på ett välfungerande ventilationssystem. Även ur energisynpunkt är det mindre bra att ständigt ha öppna fönster (Folkhälsoinstitutet & Socialstyrelsen, 1998). 5 Undantag medges för hus som till övervägande del uppvärms med förnybara energikällor, till exempel de som är anslutna till ett fjärrvärmesystem. 17

18 2.5.3 Koldioxid Koldioxid i inomhusmiljön kommer i första hand från människors utandningsluft och är egentligen inget farligt ämne, åtminstone inte i de halter vi har i en vanlig bostad. Eftersom koldioxid är lätt att mäta brukar det ofta användas som indikator på hur bra ventilationen fungerar i en byggnad. Normal koldioxidhalt utomhus nuförtiden 6 är ungefär 380 ppm (parts per million, miljondelar). Halter över ppm inomhus brukar tolkas som att ventilationen inte klarar av det antal personer och den aktivitet som finns i rummet för tillfället. (Norling, 2006) Något man ofta hör när det känns instängt i ett rum är att syret har tagit slut. Detta är egentligen inte sant, skriver Byggforskningsrådet (2000b), eftersom syrehalten bara minskar marginellt i utandningsluften. Det som känns är istället att halten av koldioxid och andra ämnen i utandningsluften stiger. Syret tar alltså inte slut, även om det kan kännas så. 2.6 Aktiviteter Något som påverkar inomhusmiljön mycket är den verksamhet som pågår i bostaden. Dusch och bad, matlagning, städning, växter, användning av datorer och skrivare, eldning i öppen spis och rökning är exempel på aktiviteter som påverkar luftkvaliteten inomhus på olika sätt. Dessa aktiviteter kan till exempel orsaka en ökad fukthalt i luften och en ökad mängd partiklar, damm och olika kemiska ämnen. (Astma- och allergiförbundet, 2002) Ändrad användning Många problem i byggnader orsakas av att användningen förändras, antingen i ett visst rum eller i en hel byggnad. Som exempel ges ett vanligt scenario, där en barnfamilj flyttar in i ett äldre hus där det tidigare bott ett äldre par. Efter ett tag börjar problemen komma, kanske med fukt- och mögelskador. Orsaken till detta är då egentligen inte att det är något fel på huset, utan att där pågår en helt annan aktivitet än tidigare, eftersom barnfamiljen har en helt annan livsstil än de som bodde i huset förut. Där bor fler människor, de duschar och badar dagligen istället för att tvaga sig, och mängden tvätt är kanske mångdubbelt större. Städ- och vädringsvanor kan också vara annorlunda. På så sätt blir fuktbelastningen väsentligt högre än tidigare, och problem är oundvikliga om inte ventilationssystemet ses över. (Svensk ventilation, 2005) 6 Koldioxidhalten stiger hela tiden, främst på grund av förbränning av fossila bränslen. 18

19 Ett annat exempel är enligt Småhusskadenämnden (2001) att källarvåningar inreds till bostadsrum. Detta började blir vanligt på och 1970-talen och då användes ofta träreglar för att bygga golv och väggar i källarutrymmena. Detta orsakade ofta problem med fukt och mögel. Numera brukar skador kunna undvikas, till exempel genom att använda stålreglar istället Städning Förutom ventilationen är städning den aktivitet som är tänkt att ta hand om föroreningar som finns i inomhusmiljön. Enligt Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen (1998) är den gällande uppfattningen att städning ska ske med jämna mellanrum och att det är en stor fördel om rummen är lättstädade med öppna ytor, så att dammsamlande skrymslen undviks. Något som idag också förordas är att torr eller fuktig städning är bättre än våtstädning, eftersom städning med våta metoder ökar luftfuktigheten och kan frigöra olika kemiska ämnen från ytorna som städas. Det finns till exempel elektrostatiska dukar och moppar som drar till sig damm och smuts, och det enda som då kräver fuktiga metoder är fläckborttagning. Städning ska ske med så lite kemikalier som möjligt, skriver Astma- och allergiförbundet (2002), eftersom kemisktekniska produkter kan innehålla till exempel formaldehyd, färgämnen, lösningsmedel och konserveringsmedel. Förutom i utrymmen där hygienen är extra viktig räcker det ofta att städa med vatten. Det är också viktigt att ha en bra dammsugare, skriver Socialstyrelsen (2006b). Centraldammsugare eller en modern dammsugare med specialfilter är att rekommendera. Äldre dammsugare släpper igenom det mest finkorniga dammet och gör att dammnivån ökar i luften. En viss uppvirvling av damm vid dammsugning kan inte undvikas. 2.7 Termiskt klimat Med termiskt klimat brukar menas temperatur, luftfuktighet och luftens rörelser i ett rum. Rummet ska ha lagom temperatur för den aktivitet som pågår där, och inget besvärande drag får finnas. (Folkhälsoinstitutet & Socialstyrelsen, 1998) 19

20 2.7.1 Temperatur och drag Vilken temperatur som upplevs i ett rum beror dels på hur varm luften är, dels på vilken temperatur väggarna, golvet och fönstren har. Alla människor upplever inte temperaturen på samma sätt, utan det finns stora skillnader som till exempel beror på ämnesomsättningen. Äldre och rörelsehandikappade behöver ofta lite högre temperatur eftersom de kanske inte rör sig så mycket. Barn, som ju ofta leker på golvet, behöver också lite högre temperatur. Drag kan uppkomma exempelvis genom otätheter eller vid felaktigt inställd ventilation. Om luftens hastighet vid vanlig rumstemperatur är högre än 0,15 meter per sekund under vinterhalvåret brukar det upplevas som besvärande drag. På sommaren, när luften är varm, brukar vi kunna acceptera lite mer drag. Problem med temperatur och drag leder kanske främst till besvär och obehag, men en för låg temperatur, speciellt i samband med drag, kan också leda till exempelvis led- och muskelvärk, och en för hög temperatur kan orsaka bland annat trötthet och illamående. (Folkhälsoinstitutet & Socialstyrelsen, 1998) Risken för olycksfall ökar vid både kyla och värme, eftersom kyla gör att vi blir stela och klumpiga och tappar precisionen, medan värme orsakar slöhet och bristande koncentration. (Norling, 2006) Torr luft Vanligen är det begreppet luftfuktighet som brukar behandlas under termiskt klimat, men eftersom jag behandlar fuktproblem i nästa delkapitel kommer jag här nedan främst att behandla torr luft. Det är ganska vanligt att människor upplever att luften känns torr på ett obehagligt sätt. Detta beror dock ofta på att luften är förorenad av partiklar, eller att det helt enkelt är för varmt i rummet. Människan är egentligen ganska okänslig för variationer i luftfuktigheten, och det är först när den relativa luftfuktigheten vid normal rumstemperatur går under 30 procent eller över 70 procent som vi upplever problem. Luftfuktigheten styrs dels av fuktigheten utomhus, som är lägre på vintern och högre på sommaren, dels av människor och aktiviteter inomhus. För låg luftfuktighet kan till exempel orsaka uttorkning av hud och slemhinnor, statisk elektricitet och ökade mängder damm. En för hög luftfuktighet orsakar kondens som kan leda till att kvalster och alger trivs och till ökade emissioner från olika material, vilket kommer att framgå av följande kapitel. (Warfvinge, 1999) 20

21 2.8 Fuktproblem Fukt är en vanlig orsak till problem med lukt och dålig luftkvalitet i våra bostäder. Fukt i bostaden kan ibland komma från själva byggnaden. Då kan det handla om nederbörd som på något sätt tar sig in i huset, eller också kan problemen bero på olika konstruktionsfel och skador. Byggfukt, alltså fukt som bildas när huset byggs, är också en vanlig orsak. Det kan ta lång tid för byggmaterial att torka, ibland flera år. Då är det viktigt att ventilationen är bra så att fukten kan transporteras bort. Fukt kan också komma från marken, där det kan sugas upp om husets konstruktion är felaktig, eller från läckande vattenledningar och hushållsmaskiner. (Hagentoft, 2003) Luften som kommer utifrån bär alltid med sig en viss mängd fukt när huset ventileras. Inomhus tillkommer sedan mer fukt på grund av olika aktiviteter. En människa i vila avger ungefär 100 Watt värme och gram vatten i timmen. På grund av dusch, bad, matlagning, växter och städning kan fukttillskottet i byggnaden uppgå till många liter per dygn. Bland annat därför är det viktigt att ha en bra ventilation, alltså för att luftfuktigheten ska hålla sig på en bra nivå. För hög luftfuktighet kan göra att det exempelvis blir tillväxt av mikroorganismer och kvalster. (Hagentoft, 2003) 2.9 Mögel och andra mikroorganismer Mikroorganismer, exempelvis bakterier och svampar, är enligt Hagentoft (2003) en naturlig del av den biologiska nedbrytningen av organiskt material. Denna process, som är nödvändig i naturen, vill vi dock gärna undvika i våra bostäder. De mikroorganismer som är intressanta i inomhusmiljösammanhang trivs i allmänhet bäst när temperaturen är mellan grader. De vill också ha tillgång till vatten, näringsämnen och syre. Enligt Astma- och allergiförbundet (2002) finns mögel inomhus framför allt där det finns olika typer av fuktskador och där det är varmt och fuktigt, exempelvis i våtrum. Mögel, alger och bakterier kan också finnas i akvarier, terrarier och blomkrukor. De flesta mikroorganismer är ofarliga, men det finns ett antal varianter som är giftiga. En del svampar och bakterier avger också en obehaglig lukt, som gärna sätter sig i kläder, hår och textilier. Dessutom avges olika flyktiga organiska ämnen (VOC). (Folkhälsoinstitutet & Socialstyrelsen, 1998) 21

22 Enligt Astma- och allergiförbundet (2002) kan mögel orsaka bland annat allergi och annan överkänslighet. Pellmer och Wramner (2005) bekräftar detta, och tillägger att mögelsvamp kan orsaka både allergi och slemhinneirritation, samt något som heter allergisk lunginflammation, något som förr kallades justerverkssjukan eller lantbrukarlunga Partiklar och fibrer Partiklar kan bestå av många olika ämnen. En hög partikelhalt i luften inomhus märks ofta genom irriterade ögon och luftvägar, skriver Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen (1998). Det är därför viktigt att sänka halten så mycket som möjligt genom att städa och ventilera. Vanliga partiklar inomhus kommer enligt Socialstyrelsen (2006b) exempelvis från hudavskrap, kvalster, tygdamm, brödsmulor, stekos, hårspray, tobaksrök, pollen, mögel, virus, bakterier, pappersdamm, gas, eldning, bilavgaser, vägslitage och industriutsläpp. Det vi kallar damm inomhus är en blandning av alla dessa ämnen. Partiklar kan i värsta fall orsaka ohälsa i form av hjärt- och lungsjukdomar, stroke, cancer och allergier, beroende på storlek och material. Enligt Abel och Elmroth (2006) är det de allra finaste partiklarna som går längst in i lungornas alveoler, och som därför kan orsaka störst skada. Dessa skadliga, ultrafina partiklar alstras främst vid förbränning och finns till exempel i stora mängder i tobaksrök Fibrer Asbest är nog den fiber som är mest känd, skriver Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen (1998). Asbest är en sorts silikatmaterial, alltså en blandning av kisel och syre, som länge användes som exempelvis isoleringsmaterial och så kallade eternitplattor. Materialet är hållfast och smidigt och tål hög värme och har därför också använts i många industriella sammanhang. Asbest är sedan länge förbjudet att använda eftersom det är starkt cancerframkallande, men finns ofta kvar i äldre hus eftersom det i allmänhet är farligare att ta bort det än att låta det sitta kvar. Det är viktigt att kontrollera att det inte förekommer asbest i ventilationssystemet i äldre hus, för annars riskerar det att komma in asbestfibrer i inomhusluften. Enligt Arbetsmiljöverket (AFS 2006:01) omfattas allt arbete med asbest av stränga säkerhetsregler. Fibrer finns enligt Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen (1998) också i mineralull som används vid isolering av hus. Dessa fibrer är irriterande när materialet hanteras, men anses inte utgöra någon risk för de boende. Enligt Astma- och allergiförbundet (2002) är det dock viktigt att kontrollera att det inte finns några otätheter i byggnaden som gör att isoleringsmaterial från 22

23 väggarna sugs in i huset. Vanligt hushållsdamm innehåller också fibrer från till exempel tyg (Socialstyrelsen, 2006b) Oorganiska gaser De oorganiska gaser som är vanligast i inomhusmiljön är kvävedioxid och ozon. Dessa ämnen är irriterande för luftvägarna och kan också orsaka hosta och ögonirritation. Den vanligaste källan till kvävedioxid inomhus är gasspisar, biltrafik eller att luft från garage kommer in i bostaden. Ozon kommer dels från uteluften, dels från vissa apparater som kopiatorer och laserprintrar. (Folkhälsoinstitutet & Socialstyrelsen, 1998) Radon Radon är en ädelgas som kommer från uran, som finns naturligt i berggrunden. När radonet sönderfaller bildas radondöttrar som är en sorts radioaktiva metallatomer. Dessa atomer kan fastna i lungor och luftvägar och skada cellerna. Radon måste mätas eftersom det inte kan uppfattas genom exempelvis lukt eller smak. (Statens strålskyddsinstitut 2005a) Radon i bostäder är ett stort problem i Sverige. Det beräknas att människor är utsatta för radonhalter som ligger över de fastställda gränsvärdena på 200 Becquerel/kubikmeter 7. Ungefär 400 fall av lungcancer om året antas bero på radon, oftast i samband med aktiv eller passiv rökning. (Pellmer & Wramner, 2005) I miljömålet God bebyggd miljö finns ett delmål som innebär att alla bostäder år 2020 ska ha en radonhalt under 200 Becquerel/kubikmeter. (Miljömålsportalen, 2006) Källor för radon i byggnader är mark, byggmaterial och vatten. Markradon kan till exempel sugas in genom otätheter i husgrunden eftersom lufttrycket inomhus ofta är lägre än utomhus. Radon i byggmaterial kommer främst från blåbetong som är ett material baserat på alunskiffer. Blåbetong tillverkades mellan 1929 och Radon i vatten förekommer främst i borrade och grävda brunnar, medan vatten från sjöar och vattendrag är i princip fria från radon. Statens strålskyddsinstitut rekommenderar radonmätning i alla bostäder som har markkontakt, alltså småhus och lägenheter på bottenplanet i hyreshus. (Statens strålskyddsinstitut, 2005b) 7 Becquerel är enheten för radioaktivt sönderfall. 23

24 Att mäta radon är relativt enkelt. En radonmätare, som är en liten dosa med spårfilm, beställs från kommunen eller direkt från ett mätlaboratorium. Mätningarna brukar ske på minst två ställen i huset. Mätarna ska stå i byggnaden i minst två månader, och sedan skickar man in mätarna till ett laboratorium som läser av dem och skickar resultatet. (Statens strålskyddsinstitut, 2005c) Åtgärder mot radon i marken eller i byggmaterial är främst olika typer av ventilation, som ökar luftomsättningen så att radonhalten i byggnaden minskar. Byggmaterial kan också i vissa fall gå att byta ut. Vid markradon är det dessutom viktigt att täta alla sprickor och genomföringar i grunden så att radonet så mycket som möjligt hindras från att komma in i huset. Om det finns radon i vattnet behöver detta luftas med hjälp av en radonavskiljare. (Statens strålskyddsinstitut, 2005d) 2.12 Allergen De vanligaste allergenen är luftburna proteiner som kan orsaka allergier hos känsliga personer. Allergen i inomhusmiljön kan komma exempelvis från pälsdjur, husdammskvalster, mögel samt olika sorters pollen från träd, gräs och örter. (Pellmer & Wramner, 2005) Kvalsterallergi, som kan ge astma, snuva och eksem, är det vanligaste allergiproblemet i världen. Kvalster är små spindeldjur som främst livnär sig på människors hudavlagringar. De trivs bäst i södra Sverige eftersom inomhusklimatet här ofta är lite fuktigare än längre norrut 8. Kvalster trivs i allmänhet bra i hus med dålig ventilation eftersom luftfuktigheten ofta blir hög i dessa hus. Allra bäst trivs de bland sängkläderna, för där har de tillgång till mat samtidigt som fukthalten är hög. För att bli av med kvalstren krävs att man vädrar, luftar sängkläderna ofta och att lakanen tvättas i minst 60 grader. Det är naturligtvis också bra att öka ventilationen om detta är möjligt. (Folkhälsoinstitutet & Socialstyrelsen, 1998) Pälsdjursallergi orsakas av allergiframkallande ämnen som finns i djurens päls, saliv och urin. Djurallergen sitter ofta på små partiklar som svävar runt i luften och som gärna sätter sig i kläderna. Förutom pälsdjur kan också fåglar medföra allergiska besvär. (Folkhälsoinstitutet & Socialstyrelsen, 1998) 8 För en bra förklaring till varför det är så, se Hagentoft, 2003 s