UPPDRAG GÄLLANDE FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA

Transkript

1 Regionsamordnare Gösta Andersson MISSIV Dnr LD11/ Rev , UPPDRAG GÄLLANDE FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Svar: Gemensamt Geriatrik och Rehabiliteringsmedicin gemensamt AT SG rehabmedicin, geriatrik Skönvik AT och Kuratorer mail Sjukgymnastik Uppdrag Uppdraget innebär att verksamhetschefer/specialitetsgrupper bjuds in att belysa ett antal frågeställningar. I diskussionen kring frågeställningarna är det bra att ha i bakhuvudet tankar om nya sätt att strukturera och organisera vården. Patient- och processperspektiv bör också vägas in i diskussionerna. Nedanstående frågeställningar önskas få belysta av respektive specialitetsgrupp: Högspecialiserad vård o Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper/tillstånd som remitteras till högspecialiserad vård? RIMA, Neurokir, spinal akutvård, handkirurgi för tetraplegiker, svåra beteendestörningar ( Bollnäs ) Fetma kirurgi vissa Arbetsterapi: Kompetens finns att fortsätta rehabilitering av de flesta patientgrupper efter de högspecialiserade medicinska insatserna t ex brännskador, hjärnskaderehabilitering mm. Viktigt att hög kompetens finns inom arbetsterapeutisk rehabilitering vid ev regionalisering av mer akut sjukvård Kurator: Viktigt att patienter (och dess anhöriga ffa barn) som får högspecialiserad vård får tillgång till psykosocialt stöd på hemmaplan. Ökat antal patienter med cancerdiagnoser förväntas. (enl RCC) där det tydligt framgår behovet av psykosocialt stöd. Även här kan vissa delar av behandling tas hem tex klinisk hypnos för patienter med mag-tarm problematik. Sjukgymnastik: Flera av de patientgrupper som remitteras via högspec/valfrihetsremisser träffar sjukgymnast på hemmaplan postoperativt. Sjukgymnastiskt skickar vi ingen patient till annat län för omhändertagande. Däremot tar vi emot remisser från andra landsting (ex dysfunktionell andning, fokala dystonier). Nej o Är det några av dessa diagnosgrupper/tillstånd som bör tas hem?

2 Sjukgymnastik: Patienter med vissa ortopediska skador skulle kunna tas hem för rehabiliteringen. Ett exempel är opererade axlar men även nacke. Resursförstärkning på hemmaplan för detta borde kosta mindre. Struktur, samverkan Behov finns att patienten och dennes behov ses som en helhet, vilket innebär att oavsett var i vårdkedjan patienten kommer in ska en förståelse finnas för vad som har skett innan och vad som måste till för att målet med de olika insatserna ska vara tydligt hela vägen. Arbetet måste ske mer processinriktat och någon bör vara ansvarig för resp process och hela dess utveckling. Här måste både förebyggande, akuta, rehabiliterande inkl psykosociala insatser räknas med. Därtill kommer sen andra myndigheters ansvar tex arbetsförmedling, försäkringskassa, arbetsgivare, kommuner som på olika sätt ska dockas ihop. Rätt insatser måste ske vid rätt tillfälle utifrån patientbehov. Troligtvis kommer den slutna vården minska även fortsättningsvis till förmån för specialiserad öppenvård och vård i hemmet. Teknisk utveckling bidrar samt att i vissa fall är det bättre med rehabilitering i hemmet än på institution. Tex för hjärnskadade patienter och multisjuka. Inom vissa patientgrupper krävs en hög kompetens där bla antalet patienter med liknande problem är en av faktorerna. Då kan inte öppen vård inom primärvård(mer generell) eller vård i hemmet från kommuner komma ifråga. Patienter med stroke är en sådan grupp som kräver hög kompetens och erfarenhet av strategier/direkta träningssätt utifrån diagnos, i samband med hemgång. Då är det möjligt att skrivas ut från sjukhus i tidigare skede (nationella riktlinjer). Samverkan mellan vårdnivåer kan förbättras på alla plan. Först måste dock ansvar och uppdrag tydliggöras så att alla i kedjan känner till den andres uppdrag. Ett rehabiliterande tänk där personers förmågor tas tillvara och stöd att utveckla dem finns o Finns det, nya eller befintliga, områden där medicinsk-teknologisk utveckling medför behov av att koncentrera vårdinsatserna alternativt strukturförändringar alternativt samverka över länsgränserna? Beteendestörningar hos hjärnskadepatienter Geropsykatrisk avdelning. ( går det att samordna kompetens kring dessa båda ). Kompetenscentrum för sömn Kompetenscentrum för fetmarehabilitering Arbetsterapi: Kognitiv rehabilitering samt handrehabilitering är områden idag där samverkan över länsgränser förekommer. Här finns stora möjligheter till utökat samarbete via telemedicin. Via regiongruppen bestående av arbetsterapichefer pågår också arbete med framtagande av prioriteringar, arbetsterapiprogram samt behandlingsriktlinjer. Arbetsterapeuter kommer i framtiden att behövas som stöd till andra yrkesprofessioner såsom vårdpersonal inom slutenvård och ffa kommuner, för att tydliggöra personers behov av aktivitet och delaktighet för bättre hälsa (ICF). Handledande roll både inom sluten vård men ffa inom vård i hemmet.

3 Arbete i större utsträckning ute i samhället- delaktigheten. Utveckla andra aktivitetsområden tex djur och natur Kurator: Samverkan finns i dag mellanolika landsting avseende mindre specialistfunktioner tex dövblinda barn/vuxna. Detta arbetssätt behöver fortsätta och gälla även andra mindre specialgrupper. Behöver förbättras gentemot psykiatrin och primärvården Sjukgymnastik: Resultatet av den medicinska utvecklingen medför att patienter idag lever längre med sina sjukdomar. Detta innebär i sin tur att patienterna etablerar svårare funktionstillstånd än tidigare. När fler räddas till livet och fler högteknologiska hjälpmedel tas fram, ökar rehabiliteringsbehovet. Detta behov behöver vi resursmässigt möta (mer omfattande och komplexa sjukgymnastiska insatser). o Hur bör vården/vårdprocesserna strukturellt eller av andra anledningar organiseras annorlunda än idag? PROCESSORIENTERAT HELHET utan fnuttifiering SAMVERKAN BAS SPECIALIST HÖGSPEC. Samarbete mellan medicin och geriatrik samt primärvård bör förbättras gällande multisjuka äldre. Närvårdskonceptet bör stärkas för denna patientgrupp. Starka öppenvårdsenheter med kompetens inom neurologi, neurorehab, geriatrik och habilitering inom varje närvårdsområde Sjukgymnastik: Idag pratar vi processer inom stuprören. Vi måste se oss som en koncern i första hand och därtill förbättra kommunikation/samverkan med andra aktörer/huvudmän. En processinriktad kompletterande organisation hotar INTE den traditionella linjeorganisationen. Rätt sammansatt kompletterar den och vi får en kundorienterad matrisorganisation (inte produktionsinriktad). Vårdprogram tas fram för hela processer. Idag tappas rehabiliteringen ofta bort p.g.a. dåligt identifierade processer. Med kompletterande behandlingsriktlinjer för respektive professioner klargörs vem som gör vad. o På vilket sätt kan ett processorienterat arbetssätt ge systemeffekter avseende patientnytta, effektivt resursutnyttjande samt utveckling? Att arbeta så skulle kunna ge ett mervärde för patienterna, större effekt för samma eller mindre kostnader en förutsättning är att MÅLET är klart. Sjukgymnastik: Lika vård, standardisering, gemensamma/kända indikatorer för uppföljning. Patientsäker hantering då föregående och efterföljande steg i processen är känd och uttalad. Resurstillgång längs vårdkedjan identifieras och prioriteringar för resursomfördelningar möjliggörs. Bortprioriterade patientgrupper identifieras och ny prioritering kan göras så att den är aktuell (ex Claudicatio, Parkinson). Vi behöver förbättra utvärderingssystemen (efterfråga resultatuppföljning!). Insatserna ska utföras av den profession som har rätt kompetens för uppgiften. Detta identifieras i processbeskrivningen. Vi får då en grund för framtagande av nyckeltal där t.ex antal listade invånare/läkare kan utökas med antal listade invånare/sjukgymnast etc. o Beskriv vilka koncept för stora patientgrupper som bör användas och vilken ambitionsnivå för vårdkedjan som är önskvärd

4 Nationella riktlinjer för stroke där brytpunkt för fortsatt rehabilitering blir lokal och har en hög ambitionsnivå. o Slutenvård kontra öppenvård hur ser utvecklingen ut? Bedöm också konsekvenserna! Risken finns att vi för dessa målgrupper inte har tillräckligt med slutenvård. Korta vårdtider ger fler återinläggningar och vi gör inte färdigt. Möjlighet för återinläggning för riktade intensivinsatser behöver kunna finnas Kommunens korttidsplatser har en vårdnivå som liknar en internmedicinsk avdelning, men inte kompetens och personal nog för det. Flödet mellan öppen och sluten vård bör kunna vara mer flexibel och behovsrelaterad det skulle ge en ökad trygghet hos dessa patientgrupper. Sjukgymnastik: Då vårdtiderna blir allt kortare kompletteras slutenvården med öppenvård och gärna i form av grupper för att nå ut till fler. Ex KOL-skola, Hjärtskola. Här skulle vi kunna utöka med t.ex. diabetesskola etc. o Inom vilka områden finns störst potential när det gäller skifte från slutenvård till öppenvård? Störst potential skulle vi få med ett utslussningsboende för rehabmedicins svåraste patienter där pers. ass skulle kunna utbildas tillsammans/av vår personal för att få en bättre överföring. Sjukgymnastik: Neuro och äldrevård. Decentralisera och satsa på hemrehab (kommunalt uppdrag)!! Införande av äldrevårdscentraler, ÄVC, för att arbeta mer preventivt med äldre (halvering av antal fallolyckor skulle innebära 4 miljarder kronor i lägre kostnader (LEV-projektet). Rehabilitering i öppenvård för t.ex pat som opererats för höftfraktur. Se över behov av patienthotell-idén för att minska vårdplatsbehovet till förmån för dagvård. o Hur kan samverkan med andra vårdgivare utökas och förbättras? Utökad samverkan med psyk och habilitering för Rehabmedicin. Genom gemensamma uppdragsbeskrivningar och tydliga mål. Sjukgymnastik: Samma journalsystem och sekretessområde som andra t.ex. kommunens hälso- och sjukvård. Idag går oerhört mycket tid åt till att överrapportera patienter och jaga vårdgivare per telefon. o Reflektera över gränssnittet primärvård specialistvård samt effekter av förändringar i huvudmannaskap (hemsjukvården) Befolkningsansvar för mycket svårt handikapp och sjukdomar SpecialistPAL Sjukgymnastik: Viktigt att man säkrar tillgång till kompetens (konsulttjänster inom alla professioner). Risk finns att man generaliserar vem som ansvarar för insatserna och använder tröskeln som gräns. Det ska vara patientens behov av insats och kompetens-/vårdnivå av behovet som ska styra. o Hur går vi från briljans i individens agerande till briljanta system på mikro och makroplanet? Genom stark samverkan, samarbete och ett processorienterat arbetssätt. Sjukgymnastik: Utvecklandet av uppföljning och jämförelser. Forskning och utveckling, utbildning

5 Inom hälso- och sjukvården behövs samsyn i värderingar och etiska ställningstaganden. En fortsatt satsning på kliniska studier inom rehabilitering specifikt men också rehabiliterande synsätt inom omvårdnad, klinisk forskning, flöden, individuell målbeskrivning/vårdplan Bemötande, förebyggande arbete, hälsobegreppet är andra områden som behöver beforskas. Hur reagerar jag som personal i olika situationer Generellt krävs ökat antal arbetsterapeuter för att ge stöd åt att hitta strategier att klara sin situation hemma och på arbetet och kuratorer som ger ett psykosocialt stöd både på individ, grupp och samhällsnivå. Det största behovet är inom primärvård där även det förebyggande arbetet ska ske för att förhindra att patienter kommer in i sjuksvängen. System för att mäta nytta med insatser i större utsträckning istället för kvantitativa metoder tex antal besök som det är idag.: o Genom vilka kliniknära forsknings- och utvecklingsaktiviteter skulle man kunna förbättra hälso- och sjukvården? -Vi utvärderar oftast i termer av överlevnad men mer fokus på resultat / nyttan för patienter enl ICF (livskvalitet aktivitets- och funktionsförmåga, delaktighet ) -Vi behöver ha personer med forskningskompetens ledningsnära. Sjukgymnastik: Knyta personer med forskningskompetens till personal-, ekonomioch utvecklingsenheter i syfte att ha bättre uppföljnings- och utvärderingssystem och säkra en kvalitativ revidering. Ta fram ett system för prioritering mellan forsknings- och utvecklingsaktiviteter och inte som idag sjösätta projekt som trots goda utvärderingar aldrig implementeras medan andra direkt införts utan kontrollerad testperiod (PDSA). Forskning och utveckling bör vara en del i verksamheten och absolut behovsstyrd. o Vilka forsknings- och utvecklingsaktiviteter pågår i verksamheten i Dalarna? - Förekomst av Restless legs bland kvinnor med fibromyalgi hos befolkningen i Dalarna. - Viktbehandling Arbetsterapi: pågår: arbetsterapiprogram/process arbetas fram via specialitetsgruppen, behandlingsresultat avseende AV-pump. Stöd till vårdpersonal i rehabiliterande förhållningssätt där syftet är att ta vara på de resurser patienten har här och nu men också utifrån olika förhållningssätt stimulera till ökad delaktighet och aktivitet. Kurator pågår: samtalet som bedömning och behandling/olika metoder pågår och kräver även fortsättningsvis utbildningsinsatser. Doktorandstudier om hur personal reagerar på existentiella frågeställningar från patienter i palliativt skede, pågår inom landstinget Behov: handledarstöd för vårdpersonal-reflektion kring patientbehov Sjukgymnastik: Forskning - Smärta i rörelseapparaten, dysfunktionell andning. Utveckling behandlingsriktlinjer inom många områden, projekt för att styra flöden mellan specialist- och primärvård, kompetensstege, sjukgymnast på akuten.

6 o Vilka viktiga aspekter bör beaktas när det gäller framtida behov av utbildning och handledning? Specialisttjänster inom fler yrkesgruppert.ex arbetsterapi och sjukgymnastik ( SG ÖL eller AT-ÖL ) så att en karriärväg finns med ett uppdrag kopplat. Inte vara för snåla med utbildningsbudget. Sjukgymnastik: Sjukgymnastutbildningen föreslås bli 5-årig och utredning pågår på Högskoleverket. LD behöver möta det kompetenskravet för redan anställda sjukgymanster. Idag beskriver Socialstyrelsen behovet av vidareutbildning efter grundutbildning för sjukgymnaster. Strategi för detta bör tas fram centralt i LD. Införande av allmäntjänstgöring för sjukgymnaster diskuteras och stödet till primärvårdens sjukgymnaster med specialistsjukgymnaster efterfrågas. Inrättande av specialisttjänster likt andra landsting. o Hur ser kompetensutvecklingsbehovet ut? Kan identifieras i samband med processarbetet. Sjukgymnastik: se ovan: o Förändrad personalmix, nyrekryteringsbehov mm vilka konsekvenser kan förutses? (beakta demografin på arbetsmarknaden) Neuropsykologer och arbetsterapeuter med kognitions kompetens. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Vara uppmärksam på initialt: Missbruk/riskbruk, våld i nära relation, vinster med fysisk aktivitet. Riskgrupper ska uppmärksammas tidigt för rådgivande insatser, ex gruppverksamhet för att också ge stöd åt varandra Viktigt förebygga för att minska total vårdkonsumtion Kurator: information till personal och befolkning samt psykosociala och psykoterapeutiska insatser för att främja god häls. Redan i dag vet man att en stor del av personer som söker för medicinska orsaker har i första hand problem av psykosociala eller psykosomatiska orsaker. Exempel på ökad tillgänglighet till kurator minskar väntetider till läkare och minskad läkemedelsförbrukning. Stöd till anhöriga ffa barn viktigt Hälsofrämjande arbete med stresshantering och vardagsstruktur, välbefinnande genom aktivitet. Ökad efterfrågan av arbetsterapikunskap i tex nybyggnation/ombyggnad för bättre tillgänglighet Sjukgymnastik: Viktigt att koppla patientens behov av kompetens till den profession som har kompetensen. I vissa fall används befintliga resurser oavsett formell kompetens. Se även tidigare svar: Resultat.. medicinska utvecklingen lever längre.... etablerar svårare funktionstillstånd ökar rehabiliteringsbehovet. Detta behov behöver vi resursmässigt möta (mer omfattande och komplexa sjukgymnastiska insatser). Ex studie som visar att ortopedspecialist har högre kompetens än sjukgymnast på att bedöma sjukdom/funktion i rörelse-stödjeapparaten. Däremot har sjukgymnastens mycket högre kompetens än allmänläkaren för detsamma. o Hur kan/bör arbetet med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser utvecklas inom specialitetsområdet?

7 Vi arbetar idag med primär och sekundärprevention och det ifrågasätts när våra yrkesgrupper och enheter anser att vi behöver arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Vi har inte råda att låta bli! Ex. Artros Nu skall alla knäartrospatienter genomgå artrosskolekonceptet innan operation vilket medför att flera operationer inte behöver göras. Se bild s 197 av den sprängfulla bägaren i Stockholmsunderlaget Ex Skola Skolhälsovård vem arbetar med barnens inaktivitetsrelaterade problem. Barnfetma, barn med ont i ryggen, depression, ångest. o Vad behöver göras för att åstadkomma denna utveckling? Sjukgymnastik: Komplettera t.ex. läkemedelskommittén med sjukgymnast för att lyfta in fysisk aktivitet och därmed kroppens eget kemiska system att påverka sjukdomar på ett tidigt stadium (ex hypertoni, diabetes). Använd professionen för pedagogisk utbildning av pat med vissa sjukdomstillstånd för att föra över ansvar/delaktighet till patienten (ex artros, hjärt-kärlsjukdomar, KOL, äldre (ÄVC), TIA). Studier finns som styrker detta. Samverka med friskvårdsinrättningar och slussa ut patienter att sköta sin egenvård där, då det gäller träning. Sjukgymnasten kan då få mer tid till det hantverk som ämnet sjukgymnastik faktiskt är och bedöma och behandla. o Hur kan patientens delaktighet och inflytande stärkas/ utveckling av empowerment? Sjukgymnastik: se ovan. Fokusgrupper och samverkan med patientorganisationer. Användandet av Mina vårdkontakter, MVK, utökas för uppföljning och därmed delaktigheten. e-hälsa (inkl mina vårdkontakter) och patientfokusering o vad kommer den ökade satsningen på e-hälsa att betyda? Sjukgymnastik: Uppföljningar via nätet, skypa med patienter, träningsdagböcker på nätet. Konsultationer. o Vilka effekter kan utvecklingen av mina vårdkontakter ge? Bra! Men man måste också förstå att det än inte passar alla! Ger ökat ansvar kräver pålästa medarbetare med öppenhet för olika behandlingsinsatser. Kommer att kräva flexiblare arbetstider. Risk att de med nedsatt autonomi hamnar utanför ( multisjuka, dementa ). Många klarar inte själva av kontaktvägarna. Kan också ge möjlighet för några att sköta sina kontakter med vården på ett smidigare sätt. Nå specialist även från hemmet sköta viss uppföljning via video ex. Sjukgymnastik: Mer ansvar läggs på patienten.

8 Perspektivet 2025 Psykosomatik Ännu mer konsulter till annan vårdpersonal inom landsting och kommun. AT finns mer inom privat rehabaktörer o Vilka långsiktiga utvecklingstrender inom verksamhetsområdet kan skönjas? Det pågår en stark medicinsk utveckling inom neurologin / en revolution för de neurologiskt sjuka och skadade. Detta innebär att även rehabiliteringen för dessa patientgrupper bör följa. Förutsättning för neurologisk plasticitet utan rätt rehabilitering kan vara förödande och bli dyrt. Ex. MS benmärgstransplantation men inga åtgärder som stödjer rätt funktion. Kan också ge fel resultat som t.ex ökat smärtpåslag. o Vilka konsekvenser för Dalarnas del kan förutses till följd av detta? Behov av kompetent rehabilitering lokalt. Övrigt o Övriga viktiga spörsmål och framtidsfrågor som bör lyftas fram? Vid en allt mer uppdelat ansvar är det avgörande att någon tar HELHETSANSVAR. Helhet utifrån patientbehov. Ökad smidighet i/mellan instanser. Viktigt att se kognitiva svårigheter i tex arbetsförmåga mm Stress, psykisk ohälsa ökar Inom geriatrikområdet har Stockholmsarbetet formulerat framtiden mycket bra Sjukgymnastik: Nya områden för sjukgymnasterna att arbeta med är transplantationerna (lever, lung, hjärt). Vi tror också att det är viktigt att man på akutsidan och inom primärvården börjar arbeta mer teamstyrt med tydliga gemensamma mål (görs idag inom rehabkliniker ex GerRehab, Öppenrehab och Reuma). Stockholms läns landsting har nyligen genomfört motsvarande arbete som nu planeras i Dalarna. I en underlagsrapport redovisas Specialitetsråden inom Stockholms Medicinska Råd idéer, diskussioner och bedömningar. Detta underlag per specialitet och nedanstående förteckning över specialitetsrådsordföranden bifogas som referensmaterial. Några ord på vägen Uppdraget innebär att belysa ett antal frågeställningar men alla frågor är inte relevanta för alla. Försök att i tanken lämna nuvarande struktur och organisation och håll samtidigt tanken levande om att vi 2015 har gått upp i en större region. Fundera över demografins betydelse för verksamhetsområdets patientgrupper och för möjligheterna att rekrytera personal. Fundera även över hur i dag ej tillgodosedda behov och befolkningens förväntningar att kommer att påverka framtida utveckling. Det är fritt fram att nyttja så mycket som möjligt av befintligt material. De regionala specialitetsråden kan också vara en källa. Underlagsrapporten ska vara klar senast den 30 september 2011 och skickas till Leif Hernefalk som också bevarar eventuella frågor kring arbetet. Bedömningen är att minst ett gemensamt möte behövs inom verksamhetsområdet. Avstämning finns inplanerat vid verksamhetschefsträffar 5-6 oktober resp okt. Kontakter kan behöva tas över verksamhetsgränserna även i ett tidigare skede för att kunna tillgodose ett processorienterat synsätt. Representant från respektive specialitetsgrupp/motsvarande (se lista över ansvariga) förväntas medverka vid seminariet den oktober Ledning

9 Hela arbetet med framtagandet av framtidsplan leds av regionsamordnare Gösta Andersson ( ) tillsammans med cheferna för hälso- och sjukvårdsenheten, administrativa enheten och medicinska enheten, Elisabeth Fransson- Strandberg, Jens Beronius och Leif Hernefalk. Karin Mjöberg- Stikå Landstingsdirektör Gösta Andersson Regionsamordnare Ytterligare tillgängligt referensmaterial är - Framtidens hälso- och sjukvård i Norrbotten, - Framtidens hälso och sjukvård slutrapport Stockholms läns landsting samt - Den ljusnande framtid är vård rapport från Socialdepartementet.