UPPDRAG GÄLLANDE FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UPPDRAG GÄLLANDE FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA"

Transkript

1 Regionsamordnare Gösta Andersson MISSIV Dnr LD11/ Rev , UPPDRAG GÄLLANDE FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Svar: Gemensamt Geriatrik och Rehabiliteringsmedicin gemensamt AT SG rehabmedicin, geriatrik Skönvik AT och Kuratorer mail Sjukgymnastik Uppdrag Uppdraget innebär att verksamhetschefer/specialitetsgrupper bjuds in att belysa ett antal frågeställningar. I diskussionen kring frågeställningarna är det bra att ha i bakhuvudet tankar om nya sätt att strukturera och organisera vården. Patient- och processperspektiv bör också vägas in i diskussionerna. Nedanstående frågeställningar önskas få belysta av respektive specialitetsgrupp: Högspecialiserad vård o Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper/tillstånd som remitteras till högspecialiserad vård? RIMA, Neurokir, spinal akutvård, handkirurgi för tetraplegiker, svåra beteendestörningar ( Bollnäs ) Fetma kirurgi vissa Arbetsterapi: Kompetens finns att fortsätta rehabilitering av de flesta patientgrupper efter de högspecialiserade medicinska insatserna t ex brännskador, hjärnskaderehabilitering mm. Viktigt att hög kompetens finns inom arbetsterapeutisk rehabilitering vid ev regionalisering av mer akut sjukvård Kurator: Viktigt att patienter (och dess anhöriga ffa barn) som får högspecialiserad vård får tillgång till psykosocialt stöd på hemmaplan. Ökat antal patienter med cancerdiagnoser förväntas. (enl RCC) där det tydligt framgår behovet av psykosocialt stöd. Även här kan vissa delar av behandling tas hem tex klinisk hypnos för patienter med mag-tarm problematik. Sjukgymnastik: Flera av de patientgrupper som remitteras via högspec/valfrihetsremisser träffar sjukgymnast på hemmaplan postoperativt. Sjukgymnastiskt skickar vi ingen patient till annat län för omhändertagande. Däremot tar vi emot remisser från andra landsting (ex dysfunktionell andning, fokala dystonier). Nej o Är det några av dessa diagnosgrupper/tillstånd som bör tas hem?

2 Sjukgymnastik: Patienter med vissa ortopediska skador skulle kunna tas hem för rehabiliteringen. Ett exempel är opererade axlar men även nacke. Resursförstärkning på hemmaplan för detta borde kosta mindre. Struktur, samverkan Behov finns att patienten och dennes behov ses som en helhet, vilket innebär att oavsett var i vårdkedjan patienten kommer in ska en förståelse finnas för vad som har skett innan och vad som måste till för att målet med de olika insatserna ska vara tydligt hela vägen. Arbetet måste ske mer processinriktat och någon bör vara ansvarig för resp process och hela dess utveckling. Här måste både förebyggande, akuta, rehabiliterande inkl psykosociala insatser räknas med. Därtill kommer sen andra myndigheters ansvar tex arbetsförmedling, försäkringskassa, arbetsgivare, kommuner som på olika sätt ska dockas ihop. Rätt insatser måste ske vid rätt tillfälle utifrån patientbehov. Troligtvis kommer den slutna vården minska även fortsättningsvis till förmån för specialiserad öppenvård och vård i hemmet. Teknisk utveckling bidrar samt att i vissa fall är det bättre med rehabilitering i hemmet än på institution. Tex för hjärnskadade patienter och multisjuka. Inom vissa patientgrupper krävs en hög kompetens där bla antalet patienter med liknande problem är en av faktorerna. Då kan inte öppen vård inom primärvård(mer generell) eller vård i hemmet från kommuner komma ifråga. Patienter med stroke är en sådan grupp som kräver hög kompetens och erfarenhet av strategier/direkta träningssätt utifrån diagnos, i samband med hemgång. Då är det möjligt att skrivas ut från sjukhus i tidigare skede (nationella riktlinjer). Samverkan mellan vårdnivåer kan förbättras på alla plan. Först måste dock ansvar och uppdrag tydliggöras så att alla i kedjan känner till den andres uppdrag. Ett rehabiliterande tänk där personers förmågor tas tillvara och stöd att utveckla dem finns o Finns det, nya eller befintliga, områden där medicinsk-teknologisk utveckling medför behov av att koncentrera vårdinsatserna alternativt strukturförändringar alternativt samverka över länsgränserna? Beteendestörningar hos hjärnskadepatienter Geropsykatrisk avdelning. ( går det att samordna kompetens kring dessa båda ). Kompetenscentrum för sömn Kompetenscentrum för fetmarehabilitering Arbetsterapi: Kognitiv rehabilitering samt handrehabilitering är områden idag där samverkan över länsgränser förekommer. Här finns stora möjligheter till utökat samarbete via telemedicin. Via regiongruppen bestående av arbetsterapichefer pågår också arbete med framtagande av prioriteringar, arbetsterapiprogram samt behandlingsriktlinjer. Arbetsterapeuter kommer i framtiden att behövas som stöd till andra yrkesprofessioner såsom vårdpersonal inom slutenvård och ffa kommuner, för att tydliggöra personers behov av aktivitet och delaktighet för bättre hälsa (ICF). Handledande roll både inom sluten vård men ffa inom vård i hemmet.

3 Arbete i större utsträckning ute i samhället- delaktigheten. Utveckla andra aktivitetsområden tex djur och natur Kurator: Samverkan finns i dag mellanolika landsting avseende mindre specialistfunktioner tex dövblinda barn/vuxna. Detta arbetssätt behöver fortsätta och gälla även andra mindre specialgrupper. Behöver förbättras gentemot psykiatrin och primärvården Sjukgymnastik: Resultatet av den medicinska utvecklingen medför att patienter idag lever längre med sina sjukdomar. Detta innebär i sin tur att patienterna etablerar svårare funktionstillstånd än tidigare. När fler räddas till livet och fler högteknologiska hjälpmedel tas fram, ökar rehabiliteringsbehovet. Detta behov behöver vi resursmässigt möta (mer omfattande och komplexa sjukgymnastiska insatser). o Hur bör vården/vårdprocesserna strukturellt eller av andra anledningar organiseras annorlunda än idag? PROCESSORIENTERAT HELHET utan fnuttifiering SAMVERKAN BAS SPECIALIST HÖGSPEC. Samarbete mellan medicin och geriatrik samt primärvård bör förbättras gällande multisjuka äldre. Närvårdskonceptet bör stärkas för denna patientgrupp. Starka öppenvårdsenheter med kompetens inom neurologi, neurorehab, geriatrik och habilitering inom varje närvårdsområde Sjukgymnastik: Idag pratar vi processer inom stuprören. Vi måste se oss som en koncern i första hand och därtill förbättra kommunikation/samverkan med andra aktörer/huvudmän. En processinriktad kompletterande organisation hotar INTE den traditionella linjeorganisationen. Rätt sammansatt kompletterar den och vi får en kundorienterad matrisorganisation (inte produktionsinriktad). Vårdprogram tas fram för hela processer. Idag tappas rehabiliteringen ofta bort p.g.a. dåligt identifierade processer. Med kompletterande behandlingsriktlinjer för respektive professioner klargörs vem som gör vad. o På vilket sätt kan ett processorienterat arbetssätt ge systemeffekter avseende patientnytta, effektivt resursutnyttjande samt utveckling? Att arbeta så skulle kunna ge ett mervärde för patienterna, större effekt för samma eller mindre kostnader en förutsättning är att MÅLET är klart. Sjukgymnastik: Lika vård, standardisering, gemensamma/kända indikatorer för uppföljning. Patientsäker hantering då föregående och efterföljande steg i processen är känd och uttalad. Resurstillgång längs vårdkedjan identifieras och prioriteringar för resursomfördelningar möjliggörs. Bortprioriterade patientgrupper identifieras och ny prioritering kan göras så att den är aktuell (ex Claudicatio, Parkinson). Vi behöver förbättra utvärderingssystemen (efterfråga resultatuppföljning!). Insatserna ska utföras av den profession som har rätt kompetens för uppgiften. Detta identifieras i processbeskrivningen. Vi får då en grund för framtagande av nyckeltal där t.ex antal listade invånare/läkare kan utökas med antal listade invånare/sjukgymnast etc. o Beskriv vilka koncept för stora patientgrupper som bör användas och vilken ambitionsnivå för vårdkedjan som är önskvärd

4 Nationella riktlinjer för stroke där brytpunkt för fortsatt rehabilitering blir lokal och har en hög ambitionsnivå. o Slutenvård kontra öppenvård hur ser utvecklingen ut? Bedöm också konsekvenserna! Risken finns att vi för dessa målgrupper inte har tillräckligt med slutenvård. Korta vårdtider ger fler återinläggningar och vi gör inte färdigt. Möjlighet för återinläggning för riktade intensivinsatser behöver kunna finnas Kommunens korttidsplatser har en vårdnivå som liknar en internmedicinsk avdelning, men inte kompetens och personal nog för det. Flödet mellan öppen och sluten vård bör kunna vara mer flexibel och behovsrelaterad det skulle ge en ökad trygghet hos dessa patientgrupper. Sjukgymnastik: Då vårdtiderna blir allt kortare kompletteras slutenvården med öppenvård och gärna i form av grupper för att nå ut till fler. Ex KOL-skola, Hjärtskola. Här skulle vi kunna utöka med t.ex. diabetesskola etc. o Inom vilka områden finns störst potential när det gäller skifte från slutenvård till öppenvård? Störst potential skulle vi få med ett utslussningsboende för rehabmedicins svåraste patienter där pers. ass skulle kunna utbildas tillsammans/av vår personal för att få en bättre överföring. Sjukgymnastik: Neuro och äldrevård. Decentralisera och satsa på hemrehab (kommunalt uppdrag)!! Införande av äldrevårdscentraler, ÄVC, för att arbeta mer preventivt med äldre (halvering av antal fallolyckor skulle innebära 4 miljarder kronor i lägre kostnader (LEV-projektet). Rehabilitering i öppenvård för t.ex pat som opererats för höftfraktur. Se över behov av patienthotell-idén för att minska vårdplatsbehovet till förmån för dagvård. o Hur kan samverkan med andra vårdgivare utökas och förbättras? Utökad samverkan med psyk och habilitering för Rehabmedicin. Genom gemensamma uppdragsbeskrivningar och tydliga mål. Sjukgymnastik: Samma journalsystem och sekretessområde som andra t.ex. kommunens hälso- och sjukvård. Idag går oerhört mycket tid åt till att överrapportera patienter och jaga vårdgivare per telefon. o Reflektera över gränssnittet primärvård specialistvård samt effekter av förändringar i huvudmannaskap (hemsjukvården) Befolkningsansvar för mycket svårt handikapp och sjukdomar SpecialistPAL Sjukgymnastik: Viktigt att man säkrar tillgång till kompetens (konsulttjänster inom alla professioner). Risk finns att man generaliserar vem som ansvarar för insatserna och använder tröskeln som gräns. Det ska vara patientens behov av insats och kompetens-/vårdnivå av behovet som ska styra. o Hur går vi från briljans i individens agerande till briljanta system på mikro och makroplanet? Genom stark samverkan, samarbete och ett processorienterat arbetssätt. Sjukgymnastik: Utvecklandet av uppföljning och jämförelser. Forskning och utveckling, utbildning

5 Inom hälso- och sjukvården behövs samsyn i värderingar och etiska ställningstaganden. En fortsatt satsning på kliniska studier inom rehabilitering specifikt men också rehabiliterande synsätt inom omvårdnad, klinisk forskning, flöden, individuell målbeskrivning/vårdplan Bemötande, förebyggande arbete, hälsobegreppet är andra områden som behöver beforskas. Hur reagerar jag som personal i olika situationer Generellt krävs ökat antal arbetsterapeuter för att ge stöd åt att hitta strategier att klara sin situation hemma och på arbetet och kuratorer som ger ett psykosocialt stöd både på individ, grupp och samhällsnivå. Det största behovet är inom primärvård där även det förebyggande arbetet ska ske för att förhindra att patienter kommer in i sjuksvängen. System för att mäta nytta med insatser i större utsträckning istället för kvantitativa metoder tex antal besök som det är idag.: o Genom vilka kliniknära forsknings- och utvecklingsaktiviteter skulle man kunna förbättra hälso- och sjukvården? -Vi utvärderar oftast i termer av överlevnad men mer fokus på resultat / nyttan för patienter enl ICF (livskvalitet aktivitets- och funktionsförmåga, delaktighet ) -Vi behöver ha personer med forskningskompetens ledningsnära. Sjukgymnastik: Knyta personer med forskningskompetens till personal-, ekonomioch utvecklingsenheter i syfte att ha bättre uppföljnings- och utvärderingssystem och säkra en kvalitativ revidering. Ta fram ett system för prioritering mellan forsknings- och utvecklingsaktiviteter och inte som idag sjösätta projekt som trots goda utvärderingar aldrig implementeras medan andra direkt införts utan kontrollerad testperiod (PDSA). Forskning och utveckling bör vara en del i verksamheten och absolut behovsstyrd. o Vilka forsknings- och utvecklingsaktiviteter pågår i verksamheten i Dalarna? - Förekomst av Restless legs bland kvinnor med fibromyalgi hos befolkningen i Dalarna. - Viktbehandling Arbetsterapi: pågår: arbetsterapiprogram/process arbetas fram via specialitetsgruppen, behandlingsresultat avseende AV-pump. Stöd till vårdpersonal i rehabiliterande förhållningssätt där syftet är att ta vara på de resurser patienten har här och nu men också utifrån olika förhållningssätt stimulera till ökad delaktighet och aktivitet. Kurator pågår: samtalet som bedömning och behandling/olika metoder pågår och kräver även fortsättningsvis utbildningsinsatser. Doktorandstudier om hur personal reagerar på existentiella frågeställningar från patienter i palliativt skede, pågår inom landstinget Behov: handledarstöd för vårdpersonal-reflektion kring patientbehov Sjukgymnastik: Forskning - Smärta i rörelseapparaten, dysfunktionell andning. Utveckling behandlingsriktlinjer inom många områden, projekt för att styra flöden mellan specialist- och primärvård, kompetensstege, sjukgymnast på akuten.

6 o Vilka viktiga aspekter bör beaktas när det gäller framtida behov av utbildning och handledning? Specialisttjänster inom fler yrkesgruppert.ex arbetsterapi och sjukgymnastik ( SG ÖL eller AT-ÖL ) så att en karriärväg finns med ett uppdrag kopplat. Inte vara för snåla med utbildningsbudget. Sjukgymnastik: Sjukgymnastutbildningen föreslås bli 5-årig och utredning pågår på Högskoleverket. LD behöver möta det kompetenskravet för redan anställda sjukgymanster. Idag beskriver Socialstyrelsen behovet av vidareutbildning efter grundutbildning för sjukgymnaster. Strategi för detta bör tas fram centralt i LD. Införande av allmäntjänstgöring för sjukgymnaster diskuteras och stödet till primärvårdens sjukgymnaster med specialistsjukgymnaster efterfrågas. Inrättande av specialisttjänster likt andra landsting. o Hur ser kompetensutvecklingsbehovet ut? Kan identifieras i samband med processarbetet. Sjukgymnastik: se ovan: o Förändrad personalmix, nyrekryteringsbehov mm vilka konsekvenser kan förutses? (beakta demografin på arbetsmarknaden) Neuropsykologer och arbetsterapeuter med kognitions kompetens. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Vara uppmärksam på initialt: Missbruk/riskbruk, våld i nära relation, vinster med fysisk aktivitet. Riskgrupper ska uppmärksammas tidigt för rådgivande insatser, ex gruppverksamhet för att också ge stöd åt varandra Viktigt förebygga för att minska total vårdkonsumtion Kurator: information till personal och befolkning samt psykosociala och psykoterapeutiska insatser för att främja god häls. Redan i dag vet man att en stor del av personer som söker för medicinska orsaker har i första hand problem av psykosociala eller psykosomatiska orsaker. Exempel på ökad tillgänglighet till kurator minskar väntetider till läkare och minskad läkemedelsförbrukning. Stöd till anhöriga ffa barn viktigt Hälsofrämjande arbete med stresshantering och vardagsstruktur, välbefinnande genom aktivitet. Ökad efterfrågan av arbetsterapikunskap i tex nybyggnation/ombyggnad för bättre tillgänglighet Sjukgymnastik: Viktigt att koppla patientens behov av kompetens till den profession som har kompetensen. I vissa fall används befintliga resurser oavsett formell kompetens. Se även tidigare svar: Resultat.. medicinska utvecklingen lever längre.... etablerar svårare funktionstillstånd ökar rehabiliteringsbehovet. Detta behov behöver vi resursmässigt möta (mer omfattande och komplexa sjukgymnastiska insatser). Ex studie som visar att ortopedspecialist har högre kompetens än sjukgymnast på att bedöma sjukdom/funktion i rörelse-stödjeapparaten. Däremot har sjukgymnastens mycket högre kompetens än allmänläkaren för detsamma. o Hur kan/bör arbetet med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser utvecklas inom specialitetsområdet?

7 Vi arbetar idag med primär och sekundärprevention och det ifrågasätts när våra yrkesgrupper och enheter anser att vi behöver arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Vi har inte råda att låta bli! Ex. Artros Nu skall alla knäartrospatienter genomgå artrosskolekonceptet innan operation vilket medför att flera operationer inte behöver göras. Se bild s 197 av den sprängfulla bägaren i Stockholmsunderlaget Ex Skola Skolhälsovård vem arbetar med barnens inaktivitetsrelaterade problem. Barnfetma, barn med ont i ryggen, depression, ångest. o Vad behöver göras för att åstadkomma denna utveckling? Sjukgymnastik: Komplettera t.ex. läkemedelskommittén med sjukgymnast för att lyfta in fysisk aktivitet och därmed kroppens eget kemiska system att påverka sjukdomar på ett tidigt stadium (ex hypertoni, diabetes). Använd professionen för pedagogisk utbildning av pat med vissa sjukdomstillstånd för att föra över ansvar/delaktighet till patienten (ex artros, hjärt-kärlsjukdomar, KOL, äldre (ÄVC), TIA). Studier finns som styrker detta. Samverka med friskvårdsinrättningar och slussa ut patienter att sköta sin egenvård där, då det gäller träning. Sjukgymnasten kan då få mer tid till det hantverk som ämnet sjukgymnastik faktiskt är och bedöma och behandla. o Hur kan patientens delaktighet och inflytande stärkas/ utveckling av empowerment? Sjukgymnastik: se ovan. Fokusgrupper och samverkan med patientorganisationer. Användandet av Mina vårdkontakter, MVK, utökas för uppföljning och därmed delaktigheten. e-hälsa (inkl mina vårdkontakter) och patientfokusering o vad kommer den ökade satsningen på e-hälsa att betyda? Sjukgymnastik: Uppföljningar via nätet, skypa med patienter, träningsdagböcker på nätet. Konsultationer. o Vilka effekter kan utvecklingen av mina vårdkontakter ge? Bra! Men man måste också förstå att det än inte passar alla! Ger ökat ansvar kräver pålästa medarbetare med öppenhet för olika behandlingsinsatser. Kommer att kräva flexiblare arbetstider. Risk att de med nedsatt autonomi hamnar utanför ( multisjuka, dementa ). Många klarar inte själva av kontaktvägarna. Kan också ge möjlighet för några att sköta sina kontakter med vården på ett smidigare sätt. Nå specialist även från hemmet sköta viss uppföljning via video ex. Sjukgymnastik: Mer ansvar läggs på patienten.

8 Perspektivet 2025 Psykosomatik Ännu mer konsulter till annan vårdpersonal inom landsting och kommun. AT finns mer inom privat rehabaktörer o Vilka långsiktiga utvecklingstrender inom verksamhetsområdet kan skönjas? Det pågår en stark medicinsk utveckling inom neurologin / en revolution för de neurologiskt sjuka och skadade. Detta innebär att även rehabiliteringen för dessa patientgrupper bör följa. Förutsättning för neurologisk plasticitet utan rätt rehabilitering kan vara förödande och bli dyrt. Ex. MS benmärgstransplantation men inga åtgärder som stödjer rätt funktion. Kan också ge fel resultat som t.ex ökat smärtpåslag. o Vilka konsekvenser för Dalarnas del kan förutses till följd av detta? Behov av kompetent rehabilitering lokalt. Övrigt o Övriga viktiga spörsmål och framtidsfrågor som bör lyftas fram? Vid en allt mer uppdelat ansvar är det avgörande att någon tar HELHETSANSVAR. Helhet utifrån patientbehov. Ökad smidighet i/mellan instanser. Viktigt att se kognitiva svårigheter i tex arbetsförmåga mm Stress, psykisk ohälsa ökar Inom geriatrikområdet har Stockholmsarbetet formulerat framtiden mycket bra Sjukgymnastik: Nya områden för sjukgymnasterna att arbeta med är transplantationerna (lever, lung, hjärt). Vi tror också att det är viktigt att man på akutsidan och inom primärvården börjar arbeta mer teamstyrt med tydliga gemensamma mål (görs idag inom rehabkliniker ex GerRehab, Öppenrehab och Reuma). Stockholms läns landsting har nyligen genomfört motsvarande arbete som nu planeras i Dalarna. I en underlagsrapport redovisas Specialitetsråden inom Stockholms Medicinska Råd idéer, diskussioner och bedömningar. Detta underlag per specialitet och nedanstående förteckning över specialitetsrådsordföranden bifogas som referensmaterial. Några ord på vägen Uppdraget innebär att belysa ett antal frågeställningar men alla frågor är inte relevanta för alla. Försök att i tanken lämna nuvarande struktur och organisation och håll samtidigt tanken levande om att vi 2015 har gått upp i en större region. Fundera över demografins betydelse för verksamhetsområdets patientgrupper och för möjligheterna att rekrytera personal. Fundera även över hur i dag ej tillgodosedda behov och befolkningens förväntningar att kommer att påverka framtida utveckling. Det är fritt fram att nyttja så mycket som möjligt av befintligt material. De regionala specialitetsråden kan också vara en källa. Underlagsrapporten ska vara klar senast den 30 september 2011 och skickas till Leif Hernefalk som också bevarar eventuella frågor kring arbetet. Bedömningen är att minst ett gemensamt möte behövs inom verksamhetsområdet. Avstämning finns inplanerat vid verksamhetschefsträffar 5-6 oktober resp okt. Kontakter kan behöva tas över verksamhetsgränserna även i ett tidigare skede för att kunna tillgodose ett processorienterat synsätt. Representant från respektive specialitetsgrupp/motsvarande (se lista över ansvariga) förväntas medverka vid seminariet den oktober Ledning

9 Hela arbetet med framtagandet av framtidsplan leds av regionsamordnare Gösta Andersson ( ) tillsammans med cheferna för hälso- och sjukvårdsenheten, administrativa enheten och medicinska enheten, Elisabeth Fransson- Strandberg, Jens Beronius och Leif Hernefalk. Karin Mjöberg- Stikå Landstingsdirektör Gösta Andersson Regionsamordnare Ytterligare tillgängligt referensmaterial är - Framtidens hälso- och sjukvård i Norrbotten, - Framtidens hälso och sjukvård slutrapport Stockholms läns landsting samt - Den ljusnande framtid är vård rapport från Socialdepartementet.

Hudkliniken/STI Dalarna 2011-10-07

Hudkliniken/STI Dalarna 2011-10-07 Uppdrag gällande framtidsplan Verksamhetsområdet dermatologi och venereologi, omfattar hud- och STImottagning samt två hudvårdplatser på avd 12 reumatologkliniken. De olika enheterna inom verksamhetsområdet

Läs mer

REUMATOLOGKLINIKEN/ Osteoporosenheten Falu lasarett 791 82 FALUN

REUMATOLOGKLINIKEN/ Osteoporosenheten Falu lasarett 791 82 FALUN 1 REUMATOLOGKLINIKEN/ Osteoporosenheten Falu lasarett 791 82 FALUN FRAMTIDSPLAN Hälso- och Sjukvård Dalarna REUMATOLOGI Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper/tillstånd som remitteras

Läs mer

Frågorna berör områdena Primärvård Äldreomsorg/geriatrik Specialistutbildade sjukgymnaster/fysioterapeuter Fysisk aktivitet

Frågorna berör områdena Primärvård Äldreomsorg/geriatrik Specialistutbildade sjukgymnaster/fysioterapeuter Fysisk aktivitet Inför valet 2014 För att uppmärksamma Fysioterapi och Fysioterapeuten inför valet den 14 september har vi i Distrikt Stockholms styrelse skickat ut fyra frågor till våra landstingspolitiker. Frågorna berör

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal.

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. 070208 Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. Bakgrund. Den övergripande kompetensplanen för sjukgymnaster är en beskrivning av dagens kompetens, framtida förmodade behov

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Sjukgymnastik för äldre personer

Sjukgymnastik för äldre personer Sjukgymnastik för äldre personer Vad är Sjukgymnastik? Sjukgymnaster kan genom sin kunskap hjälpa människor hur de ska var aktiva och i rörelse. Syftet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada,

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 P 5 Handläggare: Gunnel Wikström Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Ärendebeskrivning

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi 1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:31 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:6 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om utökade behandlingsinsatser av stressrelaterad ohälsa så att fler sjukskrivna kan återgå i

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Uppvaktning Riksdagens Socialutskott

Uppvaktning Riksdagens Socialutskott Uppvaktning Riksdagens Socialutskott 2013-10-22 Stefan Jutterdal Förbundsordförande stefan.jutterdal@lsr.se Maria Enggren Zavisic Socialpolitisk strateg maria.enggren.zavisic@lsr.se www.stefanjutterdal.se

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:40 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:10 av Sunhild Dietrich-Larsson och Roland von Malmborg (mp) om åtgärder för att minska långtidssjukskrivningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Framtidsplan Landstinget Dalarna 2012 2015 med utblick mot 2025

Framtidsplan Landstinget Dalarna 2012 2015 med utblick mot 2025 Framtidsplan Landstinget Dalarna 2012 2015 med utblick mot 2025 Specialitetsgrupp: Kirurgi Område: Högspecialiserad vård 1. Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper/tillstånd som remitteras till högspecialiserad

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Länsgemensam vårdöverenskommelse

Länsgemensam vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord:

Läs mer

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Handrehabilitering inom öppenvård utförd av arbetsterapeut/sjukgymnast i Örebro län

Handrehabilitering inom öppenvård utförd av arbetsterapeut/sjukgymnast i Örebro län Rubrik specificerande dokument ÖVERENSKOMMELSE Omfattar område/verksamhet/enhet Rehabilitering Sidan 1 av 9 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Arbetsgrupp

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Hur blir det möjligt?

Hur blir det möjligt? Hur blir det möjligt? - Att skapa förutsättningar för patienten, dig själv och din organisation. - Att implementera, vad är det? Eva Eliasson Fysioterapeut/ Lymfödemterapeut Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv! Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv! Eva Eliasson Fysioterapeut/lymfterapeut Processledare cancerrehabilitering U-Ö regionen Cancerrådet

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

Beredning Nord. Ledamöter

Beredning Nord. Ledamöter Beredning Nord Ledamöter Uppdrag 2013 Framtidens möte med vården, utifrån följande teman E-hälsa (hälso- och sjukvård med stöd av distansöverbryggande teknik) Information/vägledning Ansvar/rollfördelning

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA 2011-10-10 Sid (1/6) FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Nedanstående frågeställningar önskas få belysta av respektive specialitetsgrupp: 1 Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper/tillstånd

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi Patientskola i samverkan mellan primärvård och lokala reumatikerföreningar av Cattis Rybo, Monica Nordh Halldén, Monica Heimdahl Manual för

Läs mer

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt. Samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet angående Socialstyrelsens stimulansmedel för 2007 när det gäller vården av äldre, 2007-08-24 Ledningen för Landstingets Primärvård bjöd in representanter

Läs mer

Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss

Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss Framtidens Hälso- och sjukvård Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss Framtidens utmaningar En snabb utveckling Förväntningar på hälso- och sjukvården Stort rekryteringsbehov Folksjukdomar Global sårbarhet

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Utvecklingskraft Kliniska förbättringar

Utvecklingskraft Kliniska förbättringar Utvecklingskraft 2012-05-10 Kliniska förbättringar Huskvarna Vårdcentrum Kungshälsan & Rosenhälsan Gränsen mellan ohälsa och hälsa Ohälsa Patogent synsätt Sjukvård Omvårdnad Hälsa Salutogent Friskvård

Läs mer

SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september 2008-09-26. Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin

SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september 2008-09-26. Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september 2008-09-26 Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin GRUPP 10 INTEGRERA PSYKOSOMATIK I FOLKHÄLSOARBETET - pressrelease

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre

Läs mer

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Lars Joakim Lundquist Catarina Andersson Forsman 2010-02-10 Då nu, men hur blir det sedan Två utredningar inom SLL 1. Långtidsutredning om sjukvården

Läs mer

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Primärvårdsförvaltning -10-06 Ärendenummer: Primärvårdsstab RosMarie Nilsson Dokumentnummer: Till Presidiet för Nämnden för primärvård och folktandvård Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Bakgrund

Läs mer

VO Smärtrehabilitering

VO Smärtrehabilitering VO Smärtrehabilitering Sektion för specialiserad smärtrehabilitering Organisation 1993-2013 Rehabcentrum Lund- Orup senare Rehabiliteringsmedicinska kliniken (division 3) Sektionen för högspecialiserad

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:83 LS 0906-0522 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:18 av Tove Sander m.fl. (S) om personer med utvecklingsstörning och deras behov av hälso- och sjukvård Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Palliativ vård. Uppdrag palliativ vård i Värmland Cristina Jönsson, Avd chef palliativa/ konsultteamen, Onkologikliniken

Palliativ vård. Uppdrag palliativ vård i Värmland Cristina Jönsson, Avd chef palliativa/ konsultteamen, Onkologikliniken Palliativ vård Uppdrag palliativ vård i Värmland 20150220 Cristina Jönsson, Avd chef palliativa/ konsultteamen, Onkologikliniken Bakgrund Socialstyrelsens bedömning Den palliativa vården och omsorgen omfattar

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Kartläggning av hjärnskaderehabilitering

Kartläggning av hjärnskaderehabilitering Kartläggning av hjärnskaderehabilitering Tre kartläggningar under 2011, med fokus på hur hjärnskaderehabiliteringen fungerar i Sverige. 1. Socialstyrelsen kartlägger hur landstingen uppfyller sitt rehabiliteringsuppdrag

Läs mer

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011 Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

Svar på motion från Carin Malm (KO) med flera: Inför ett "FUNKsam" för samordning av funktionsuppehållande insatser för gravt hjärnskadade personer

Svar på motion från Carin Malm (KO) med flera: Inför ett FUNKsam för samordning av funktionsuppehållande insatser för gravt hjärnskadade personer I l) ~ landstinget DALARNA BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Central förvaltning Datum 2013-09-23 Sida 1 (4) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD13/00590 Uppdnr 508 000509 2013-08-19 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer