UPPDRAG GÄLLANDE FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UPPDRAG GÄLLANDE FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA"

Transkript

1 Regionsamordnare Gösta Andersson MISSIV Dnr LD11/ Rev , UPPDRAG GÄLLANDE FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Svar: Gemensamt Geriatrik och Rehabiliteringsmedicin gemensamt AT SG rehabmedicin, geriatrik Skönvik AT och Kuratorer mail Sjukgymnastik Uppdrag Uppdraget innebär att verksamhetschefer/specialitetsgrupper bjuds in att belysa ett antal frågeställningar. I diskussionen kring frågeställningarna är det bra att ha i bakhuvudet tankar om nya sätt att strukturera och organisera vården. Patient- och processperspektiv bör också vägas in i diskussionerna. Nedanstående frågeställningar önskas få belysta av respektive specialitetsgrupp: Högspecialiserad vård o Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper/tillstånd som remitteras till högspecialiserad vård? RIMA, Neurokir, spinal akutvård, handkirurgi för tetraplegiker, svåra beteendestörningar ( Bollnäs ) Fetma kirurgi vissa Arbetsterapi: Kompetens finns att fortsätta rehabilitering av de flesta patientgrupper efter de högspecialiserade medicinska insatserna t ex brännskador, hjärnskaderehabilitering mm. Viktigt att hög kompetens finns inom arbetsterapeutisk rehabilitering vid ev regionalisering av mer akut sjukvård Kurator: Viktigt att patienter (och dess anhöriga ffa barn) som får högspecialiserad vård får tillgång till psykosocialt stöd på hemmaplan. Ökat antal patienter med cancerdiagnoser förväntas. (enl RCC) där det tydligt framgår behovet av psykosocialt stöd. Även här kan vissa delar av behandling tas hem tex klinisk hypnos för patienter med mag-tarm problematik. Sjukgymnastik: Flera av de patientgrupper som remitteras via högspec/valfrihetsremisser träffar sjukgymnast på hemmaplan postoperativt. Sjukgymnastiskt skickar vi ingen patient till annat län för omhändertagande. Däremot tar vi emot remisser från andra landsting (ex dysfunktionell andning, fokala dystonier). Nej o Är det några av dessa diagnosgrupper/tillstånd som bör tas hem?

2 Sjukgymnastik: Patienter med vissa ortopediska skador skulle kunna tas hem för rehabiliteringen. Ett exempel är opererade axlar men även nacke. Resursförstärkning på hemmaplan för detta borde kosta mindre. Struktur, samverkan Behov finns att patienten och dennes behov ses som en helhet, vilket innebär att oavsett var i vårdkedjan patienten kommer in ska en förståelse finnas för vad som har skett innan och vad som måste till för att målet med de olika insatserna ska vara tydligt hela vägen. Arbetet måste ske mer processinriktat och någon bör vara ansvarig för resp process och hela dess utveckling. Här måste både förebyggande, akuta, rehabiliterande inkl psykosociala insatser räknas med. Därtill kommer sen andra myndigheters ansvar tex arbetsförmedling, försäkringskassa, arbetsgivare, kommuner som på olika sätt ska dockas ihop. Rätt insatser måste ske vid rätt tillfälle utifrån patientbehov. Troligtvis kommer den slutna vården minska även fortsättningsvis till förmån för specialiserad öppenvård och vård i hemmet. Teknisk utveckling bidrar samt att i vissa fall är det bättre med rehabilitering i hemmet än på institution. Tex för hjärnskadade patienter och multisjuka. Inom vissa patientgrupper krävs en hög kompetens där bla antalet patienter med liknande problem är en av faktorerna. Då kan inte öppen vård inom primärvård(mer generell) eller vård i hemmet från kommuner komma ifråga. Patienter med stroke är en sådan grupp som kräver hög kompetens och erfarenhet av strategier/direkta träningssätt utifrån diagnos, i samband med hemgång. Då är det möjligt att skrivas ut från sjukhus i tidigare skede (nationella riktlinjer). Samverkan mellan vårdnivåer kan förbättras på alla plan. Först måste dock ansvar och uppdrag tydliggöras så att alla i kedjan känner till den andres uppdrag. Ett rehabiliterande tänk där personers förmågor tas tillvara och stöd att utveckla dem finns o Finns det, nya eller befintliga, områden där medicinsk-teknologisk utveckling medför behov av att koncentrera vårdinsatserna alternativt strukturförändringar alternativt samverka över länsgränserna? Beteendestörningar hos hjärnskadepatienter Geropsykatrisk avdelning. ( går det att samordna kompetens kring dessa båda ). Kompetenscentrum för sömn Kompetenscentrum för fetmarehabilitering Arbetsterapi: Kognitiv rehabilitering samt handrehabilitering är områden idag där samverkan över länsgränser förekommer. Här finns stora möjligheter till utökat samarbete via telemedicin. Via regiongruppen bestående av arbetsterapichefer pågår också arbete med framtagande av prioriteringar, arbetsterapiprogram samt behandlingsriktlinjer. Arbetsterapeuter kommer i framtiden att behövas som stöd till andra yrkesprofessioner såsom vårdpersonal inom slutenvård och ffa kommuner, för att tydliggöra personers behov av aktivitet och delaktighet för bättre hälsa (ICF). Handledande roll både inom sluten vård men ffa inom vård i hemmet.

3 Arbete i större utsträckning ute i samhället- delaktigheten. Utveckla andra aktivitetsområden tex djur och natur Kurator: Samverkan finns i dag mellanolika landsting avseende mindre specialistfunktioner tex dövblinda barn/vuxna. Detta arbetssätt behöver fortsätta och gälla även andra mindre specialgrupper. Behöver förbättras gentemot psykiatrin och primärvården Sjukgymnastik: Resultatet av den medicinska utvecklingen medför att patienter idag lever längre med sina sjukdomar. Detta innebär i sin tur att patienterna etablerar svårare funktionstillstånd än tidigare. När fler räddas till livet och fler högteknologiska hjälpmedel tas fram, ökar rehabiliteringsbehovet. Detta behov behöver vi resursmässigt möta (mer omfattande och komplexa sjukgymnastiska insatser). o Hur bör vården/vårdprocesserna strukturellt eller av andra anledningar organiseras annorlunda än idag? PROCESSORIENTERAT HELHET utan fnuttifiering SAMVERKAN BAS SPECIALIST HÖGSPEC. Samarbete mellan medicin och geriatrik samt primärvård bör förbättras gällande multisjuka äldre. Närvårdskonceptet bör stärkas för denna patientgrupp. Starka öppenvårdsenheter med kompetens inom neurologi, neurorehab, geriatrik och habilitering inom varje närvårdsområde Sjukgymnastik: Idag pratar vi processer inom stuprören. Vi måste se oss som en koncern i första hand och därtill förbättra kommunikation/samverkan med andra aktörer/huvudmän. En processinriktad kompletterande organisation hotar INTE den traditionella linjeorganisationen. Rätt sammansatt kompletterar den och vi får en kundorienterad matrisorganisation (inte produktionsinriktad). Vårdprogram tas fram för hela processer. Idag tappas rehabiliteringen ofta bort p.g.a. dåligt identifierade processer. Med kompletterande behandlingsriktlinjer för respektive professioner klargörs vem som gör vad. o På vilket sätt kan ett processorienterat arbetssätt ge systemeffekter avseende patientnytta, effektivt resursutnyttjande samt utveckling? Att arbeta så skulle kunna ge ett mervärde för patienterna, större effekt för samma eller mindre kostnader en förutsättning är att MÅLET är klart. Sjukgymnastik: Lika vård, standardisering, gemensamma/kända indikatorer för uppföljning. Patientsäker hantering då föregående och efterföljande steg i processen är känd och uttalad. Resurstillgång längs vårdkedjan identifieras och prioriteringar för resursomfördelningar möjliggörs. Bortprioriterade patientgrupper identifieras och ny prioritering kan göras så att den är aktuell (ex Claudicatio, Parkinson). Vi behöver förbättra utvärderingssystemen (efterfråga resultatuppföljning!). Insatserna ska utföras av den profession som har rätt kompetens för uppgiften. Detta identifieras i processbeskrivningen. Vi får då en grund för framtagande av nyckeltal där t.ex antal listade invånare/läkare kan utökas med antal listade invånare/sjukgymnast etc. o Beskriv vilka koncept för stora patientgrupper som bör användas och vilken ambitionsnivå för vårdkedjan som är önskvärd

4 Nationella riktlinjer för stroke där brytpunkt för fortsatt rehabilitering blir lokal och har en hög ambitionsnivå. o Slutenvård kontra öppenvård hur ser utvecklingen ut? Bedöm också konsekvenserna! Risken finns att vi för dessa målgrupper inte har tillräckligt med slutenvård. Korta vårdtider ger fler återinläggningar och vi gör inte färdigt. Möjlighet för återinläggning för riktade intensivinsatser behöver kunna finnas Kommunens korttidsplatser har en vårdnivå som liknar en internmedicinsk avdelning, men inte kompetens och personal nog för det. Flödet mellan öppen och sluten vård bör kunna vara mer flexibel och behovsrelaterad det skulle ge en ökad trygghet hos dessa patientgrupper. Sjukgymnastik: Då vårdtiderna blir allt kortare kompletteras slutenvården med öppenvård och gärna i form av grupper för att nå ut till fler. Ex KOL-skola, Hjärtskola. Här skulle vi kunna utöka med t.ex. diabetesskola etc. o Inom vilka områden finns störst potential när det gäller skifte från slutenvård till öppenvård? Störst potential skulle vi få med ett utslussningsboende för rehabmedicins svåraste patienter där pers. ass skulle kunna utbildas tillsammans/av vår personal för att få en bättre överföring. Sjukgymnastik: Neuro och äldrevård. Decentralisera och satsa på hemrehab (kommunalt uppdrag)!! Införande av äldrevårdscentraler, ÄVC, för att arbeta mer preventivt med äldre (halvering av antal fallolyckor skulle innebära 4 miljarder kronor i lägre kostnader (LEV-projektet). Rehabilitering i öppenvård för t.ex pat som opererats för höftfraktur. Se över behov av patienthotell-idén för att minska vårdplatsbehovet till förmån för dagvård. o Hur kan samverkan med andra vårdgivare utökas och förbättras? Utökad samverkan med psyk och habilitering för Rehabmedicin. Genom gemensamma uppdragsbeskrivningar och tydliga mål. Sjukgymnastik: Samma journalsystem och sekretessområde som andra t.ex. kommunens hälso- och sjukvård. Idag går oerhört mycket tid åt till att överrapportera patienter och jaga vårdgivare per telefon. o Reflektera över gränssnittet primärvård specialistvård samt effekter av förändringar i huvudmannaskap (hemsjukvården) Befolkningsansvar för mycket svårt handikapp och sjukdomar SpecialistPAL Sjukgymnastik: Viktigt att man säkrar tillgång till kompetens (konsulttjänster inom alla professioner). Risk finns att man generaliserar vem som ansvarar för insatserna och använder tröskeln som gräns. Det ska vara patientens behov av insats och kompetens-/vårdnivå av behovet som ska styra. o Hur går vi från briljans i individens agerande till briljanta system på mikro och makroplanet? Genom stark samverkan, samarbete och ett processorienterat arbetssätt. Sjukgymnastik: Utvecklandet av uppföljning och jämförelser. Forskning och utveckling, utbildning

5 Inom hälso- och sjukvården behövs samsyn i värderingar och etiska ställningstaganden. En fortsatt satsning på kliniska studier inom rehabilitering specifikt men också rehabiliterande synsätt inom omvårdnad, klinisk forskning, flöden, individuell målbeskrivning/vårdplan Bemötande, förebyggande arbete, hälsobegreppet är andra områden som behöver beforskas. Hur reagerar jag som personal i olika situationer Generellt krävs ökat antal arbetsterapeuter för att ge stöd åt att hitta strategier att klara sin situation hemma och på arbetet och kuratorer som ger ett psykosocialt stöd både på individ, grupp och samhällsnivå. Det största behovet är inom primärvård där även det förebyggande arbetet ska ske för att förhindra att patienter kommer in i sjuksvängen. System för att mäta nytta med insatser i större utsträckning istället för kvantitativa metoder tex antal besök som det är idag.: o Genom vilka kliniknära forsknings- och utvecklingsaktiviteter skulle man kunna förbättra hälso- och sjukvården? -Vi utvärderar oftast i termer av överlevnad men mer fokus på resultat / nyttan för patienter enl ICF (livskvalitet aktivitets- och funktionsförmåga, delaktighet ) -Vi behöver ha personer med forskningskompetens ledningsnära. Sjukgymnastik: Knyta personer med forskningskompetens till personal-, ekonomioch utvecklingsenheter i syfte att ha bättre uppföljnings- och utvärderingssystem och säkra en kvalitativ revidering. Ta fram ett system för prioritering mellan forsknings- och utvecklingsaktiviteter och inte som idag sjösätta projekt som trots goda utvärderingar aldrig implementeras medan andra direkt införts utan kontrollerad testperiod (PDSA). Forskning och utveckling bör vara en del i verksamheten och absolut behovsstyrd. o Vilka forsknings- och utvecklingsaktiviteter pågår i verksamheten i Dalarna? - Förekomst av Restless legs bland kvinnor med fibromyalgi hos befolkningen i Dalarna. - Viktbehandling Arbetsterapi: pågår: arbetsterapiprogram/process arbetas fram via specialitetsgruppen, behandlingsresultat avseende AV-pump. Stöd till vårdpersonal i rehabiliterande förhållningssätt där syftet är att ta vara på de resurser patienten har här och nu men också utifrån olika förhållningssätt stimulera till ökad delaktighet och aktivitet. Kurator pågår: samtalet som bedömning och behandling/olika metoder pågår och kräver även fortsättningsvis utbildningsinsatser. Doktorandstudier om hur personal reagerar på existentiella frågeställningar från patienter i palliativt skede, pågår inom landstinget Behov: handledarstöd för vårdpersonal-reflektion kring patientbehov Sjukgymnastik: Forskning - Smärta i rörelseapparaten, dysfunktionell andning. Utveckling behandlingsriktlinjer inom många områden, projekt för att styra flöden mellan specialist- och primärvård, kompetensstege, sjukgymnast på akuten.

6 o Vilka viktiga aspekter bör beaktas när det gäller framtida behov av utbildning och handledning? Specialisttjänster inom fler yrkesgruppert.ex arbetsterapi och sjukgymnastik ( SG ÖL eller AT-ÖL ) så att en karriärväg finns med ett uppdrag kopplat. Inte vara för snåla med utbildningsbudget. Sjukgymnastik: Sjukgymnastutbildningen föreslås bli 5-årig och utredning pågår på Högskoleverket. LD behöver möta det kompetenskravet för redan anställda sjukgymanster. Idag beskriver Socialstyrelsen behovet av vidareutbildning efter grundutbildning för sjukgymnaster. Strategi för detta bör tas fram centralt i LD. Införande av allmäntjänstgöring för sjukgymnaster diskuteras och stödet till primärvårdens sjukgymnaster med specialistsjukgymnaster efterfrågas. Inrättande av specialisttjänster likt andra landsting. o Hur ser kompetensutvecklingsbehovet ut? Kan identifieras i samband med processarbetet. Sjukgymnastik: se ovan: o Förändrad personalmix, nyrekryteringsbehov mm vilka konsekvenser kan förutses? (beakta demografin på arbetsmarknaden) Neuropsykologer och arbetsterapeuter med kognitions kompetens. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Vara uppmärksam på initialt: Missbruk/riskbruk, våld i nära relation, vinster med fysisk aktivitet. Riskgrupper ska uppmärksammas tidigt för rådgivande insatser, ex gruppverksamhet för att också ge stöd åt varandra Viktigt förebygga för att minska total vårdkonsumtion Kurator: information till personal och befolkning samt psykosociala och psykoterapeutiska insatser för att främja god häls. Redan i dag vet man att en stor del av personer som söker för medicinska orsaker har i första hand problem av psykosociala eller psykosomatiska orsaker. Exempel på ökad tillgänglighet till kurator minskar väntetider till läkare och minskad läkemedelsförbrukning. Stöd till anhöriga ffa barn viktigt Hälsofrämjande arbete med stresshantering och vardagsstruktur, välbefinnande genom aktivitet. Ökad efterfrågan av arbetsterapikunskap i tex nybyggnation/ombyggnad för bättre tillgänglighet Sjukgymnastik: Viktigt att koppla patientens behov av kompetens till den profession som har kompetensen. I vissa fall används befintliga resurser oavsett formell kompetens. Se även tidigare svar: Resultat.. medicinska utvecklingen lever längre.... etablerar svårare funktionstillstånd ökar rehabiliteringsbehovet. Detta behov behöver vi resursmässigt möta (mer omfattande och komplexa sjukgymnastiska insatser). Ex studie som visar att ortopedspecialist har högre kompetens än sjukgymnast på att bedöma sjukdom/funktion i rörelse-stödjeapparaten. Däremot har sjukgymnastens mycket högre kompetens än allmänläkaren för detsamma. o Hur kan/bör arbetet med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser utvecklas inom specialitetsområdet?

7 Vi arbetar idag med primär och sekundärprevention och det ifrågasätts när våra yrkesgrupper och enheter anser att vi behöver arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Vi har inte råda att låta bli! Ex. Artros Nu skall alla knäartrospatienter genomgå artrosskolekonceptet innan operation vilket medför att flera operationer inte behöver göras. Se bild s 197 av den sprängfulla bägaren i Stockholmsunderlaget Ex Skola Skolhälsovård vem arbetar med barnens inaktivitetsrelaterade problem. Barnfetma, barn med ont i ryggen, depression, ångest. o Vad behöver göras för att åstadkomma denna utveckling? Sjukgymnastik: Komplettera t.ex. läkemedelskommittén med sjukgymnast för att lyfta in fysisk aktivitet och därmed kroppens eget kemiska system att påverka sjukdomar på ett tidigt stadium (ex hypertoni, diabetes). Använd professionen för pedagogisk utbildning av pat med vissa sjukdomstillstånd för att föra över ansvar/delaktighet till patienten (ex artros, hjärt-kärlsjukdomar, KOL, äldre (ÄVC), TIA). Studier finns som styrker detta. Samverka med friskvårdsinrättningar och slussa ut patienter att sköta sin egenvård där, då det gäller träning. Sjukgymnasten kan då få mer tid till det hantverk som ämnet sjukgymnastik faktiskt är och bedöma och behandla. o Hur kan patientens delaktighet och inflytande stärkas/ utveckling av empowerment? Sjukgymnastik: se ovan. Fokusgrupper och samverkan med patientorganisationer. Användandet av Mina vårdkontakter, MVK, utökas för uppföljning och därmed delaktigheten. e-hälsa (inkl mina vårdkontakter) och patientfokusering o vad kommer den ökade satsningen på e-hälsa att betyda? Sjukgymnastik: Uppföljningar via nätet, skypa med patienter, träningsdagböcker på nätet. Konsultationer. o Vilka effekter kan utvecklingen av mina vårdkontakter ge? Bra! Men man måste också förstå att det än inte passar alla! Ger ökat ansvar kräver pålästa medarbetare med öppenhet för olika behandlingsinsatser. Kommer att kräva flexiblare arbetstider. Risk att de med nedsatt autonomi hamnar utanför ( multisjuka, dementa ). Många klarar inte själva av kontaktvägarna. Kan också ge möjlighet för några att sköta sina kontakter med vården på ett smidigare sätt. Nå specialist även från hemmet sköta viss uppföljning via video ex. Sjukgymnastik: Mer ansvar läggs på patienten.

8 Perspektivet 2025 Psykosomatik Ännu mer konsulter till annan vårdpersonal inom landsting och kommun. AT finns mer inom privat rehabaktörer o Vilka långsiktiga utvecklingstrender inom verksamhetsområdet kan skönjas? Det pågår en stark medicinsk utveckling inom neurologin / en revolution för de neurologiskt sjuka och skadade. Detta innebär att även rehabiliteringen för dessa patientgrupper bör följa. Förutsättning för neurologisk plasticitet utan rätt rehabilitering kan vara förödande och bli dyrt. Ex. MS benmärgstransplantation men inga åtgärder som stödjer rätt funktion. Kan också ge fel resultat som t.ex ökat smärtpåslag. o Vilka konsekvenser för Dalarnas del kan förutses till följd av detta? Behov av kompetent rehabilitering lokalt. Övrigt o Övriga viktiga spörsmål och framtidsfrågor som bör lyftas fram? Vid en allt mer uppdelat ansvar är det avgörande att någon tar HELHETSANSVAR. Helhet utifrån patientbehov. Ökad smidighet i/mellan instanser. Viktigt att se kognitiva svårigheter i tex arbetsförmåga mm Stress, psykisk ohälsa ökar Inom geriatrikområdet har Stockholmsarbetet formulerat framtiden mycket bra Sjukgymnastik: Nya områden för sjukgymnasterna att arbeta med är transplantationerna (lever, lung, hjärt). Vi tror också att det är viktigt att man på akutsidan och inom primärvården börjar arbeta mer teamstyrt med tydliga gemensamma mål (görs idag inom rehabkliniker ex GerRehab, Öppenrehab och Reuma). Stockholms läns landsting har nyligen genomfört motsvarande arbete som nu planeras i Dalarna. I en underlagsrapport redovisas Specialitetsråden inom Stockholms Medicinska Råd idéer, diskussioner och bedömningar. Detta underlag per specialitet och nedanstående förteckning över specialitetsrådsordföranden bifogas som referensmaterial. Några ord på vägen Uppdraget innebär att belysa ett antal frågeställningar men alla frågor är inte relevanta för alla. Försök att i tanken lämna nuvarande struktur och organisation och håll samtidigt tanken levande om att vi 2015 har gått upp i en större region. Fundera över demografins betydelse för verksamhetsområdets patientgrupper och för möjligheterna att rekrytera personal. Fundera även över hur i dag ej tillgodosedda behov och befolkningens förväntningar att kommer att påverka framtida utveckling. Det är fritt fram att nyttja så mycket som möjligt av befintligt material. De regionala specialitetsråden kan också vara en källa. Underlagsrapporten ska vara klar senast den 30 september 2011 och skickas till Leif Hernefalk som också bevarar eventuella frågor kring arbetet. Bedömningen är att minst ett gemensamt möte behövs inom verksamhetsområdet. Avstämning finns inplanerat vid verksamhetschefsträffar 5-6 oktober resp okt. Kontakter kan behöva tas över verksamhetsgränserna även i ett tidigare skede för att kunna tillgodose ett processorienterat synsätt. Representant från respektive specialitetsgrupp/motsvarande (se lista över ansvariga) förväntas medverka vid seminariet den oktober Ledning

9 Hela arbetet med framtagandet av framtidsplan leds av regionsamordnare Gösta Andersson ( ) tillsammans med cheferna för hälso- och sjukvårdsenheten, administrativa enheten och medicinska enheten, Elisabeth Fransson- Strandberg, Jens Beronius och Leif Hernefalk. Karin Mjöberg- Stikå Landstingsdirektör Gösta Andersson Regionsamordnare Ytterligare tillgängligt referensmaterial är - Framtidens hälso- och sjukvård i Norrbotten, - Framtidens hälso och sjukvård slutrapport Stockholms läns landsting samt - Den ljusnande framtid är vård rapport från Socialdepartementet.

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 P 5 Handläggare: Gunnel Wikström Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Ärendebeskrivning

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Sjukgymnastik för äldre personer

Sjukgymnastik för äldre personer Sjukgymnastik för äldre personer Vad är Sjukgymnastik? Sjukgymnaster kan genom sin kunskap hjälpa människor hur de ska var aktiva och i rörelse. Syftet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada,

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi Patientskola i samverkan mellan primärvård och lokala reumatikerföreningar av Cattis Rybo, Monica Nordh Halldén, Monica Heimdahl Manual för

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Verksamhetsutveckling genom lean. Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se

Verksamhetsutveckling genom lean. Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se Verksamhetsutveckling genom lean Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se Lean - historik Tidiga Toyotatankar Fokusera på flödet Kompetens i produktionen Lagerhållning

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 2007

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner 1 Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner Presentation för nätverket Uppdrag Hälsa 2015-05-20 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm 1:a mer omfattande och systematiska

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Fysioterapeutiska insatser är avgörande för en hälso- och sjukvård med hög kvalitet och god patientsäkerhet. Fysioterapeuternas kunskapsområde

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Vägar tillbaka! Ökad livskvalitet genom förbättrad rehabiliteringsverksamhet. Allians för landstinget i Kalmar län

Vägar tillbaka! Ökad livskvalitet genom förbättrad rehabiliteringsverksamhet. Allians för landstinget i Kalmar län Vägar tillbaka! Ökad livskvalitet genom förbättrad rehabiliteringsverksamhet. Allians för landstinget i Kalmar län 1 Det krävs ett helt nytt sätt att tänka, för att lösa de problem vi skapat med det gamla

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården. Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin

Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården. Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin Hur ser det ut idag för patienter med neurologiska symptom? Vanligaste sökorsakerna

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september 2008-09-26. Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin

SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september 2008-09-26. Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september 2008-09-26 Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin GRUPP 10 INTEGRERA PSYKOSOMATIK I FOLKHÄLSOARBETET - pressrelease

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Landstingsgemensam strategi för utveckling, inköp, användning och avveckling. All IT är i grunden en miljöbelastning i form av tillverkning och energiförbrukning.

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten De nya uppdaterade nationella riktlinjerna kring strokevård och behandling vad innebär de för dig i vården av strokepatienten? Akut behandling

Läs mer

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Geriatriska kliniken Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2014 Höstterminen 2015 Hej! I din hand har du ett nytt och utökat kursprogram från Geriatriska kliniken,

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka Du har fått en diagnos av din läkare. MS? Stroke? Parkinson? Muskeldystrofi? Ryggmärgsskada? Ataxi, MG, ALS, NMD..? Att drabbas av en neurologisk

Läs mer

Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige

Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige Internmedicin 2012-2015 Dalarna och Sverige Internmedicin Internmedicin är trygghet för patient, anhörig och vårdare. Varför det? Trygghet är vetskap om ohälsans orsak, och internmedicin söker orsaken

Läs mer

Neurologisk Rehabilitering - Vägen till ett bättre liv! Rehabkonferens 14/5 2014 Scandic Grand Hotell Örebro

Neurologisk Rehabilitering - Vägen till ett bättre liv! Rehabkonferens 14/5 2014 Scandic Grand Hotell Örebro 1 Neurologisk Rehabilitering - Vägen till ett bättre liv! Rehabkonferens 14/5 2014 Scandic Grand Hotell Örebro Socialstyrelsens reflektion; Insatser som skall bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa

Kompetenslyftet ehälsa Kompetenslyftet ehälsa Januari 2011 december 2013 Slutrapport Ann-Marie Bönström, Projektledare Bakgrund Användning av IT-stöd inom hälso- och sjukvården har under de senaste åren ökat mycket snabbt och

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA BIL 1 2012-04-25 LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård.

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård. Dokumentets namn Ansvarsfördelning yrkesgrupper Kommunal Hälsooch sjukvård Riktlinje till KHV och BHV Beslutat styrgrupp kundval 2010 05 17 Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Hur styrs landstinget..

Hur styrs landstinget.. Hur styrs landstinget.. 11.10-11.45 Landstingsplan, uppdrag, över- underskott, prioriteringar (Karin Jonsson) 11.45-12.00 Ledningssystem (Roland Frisdalen) Lunch 12.40-13.00 Investeringar, upphandling

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer