Välfärd och kvalitet projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen

Transkript

1 Välfärd och kvalitet projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen

2 VÄLFÄRD OCH KVALITET projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen Projektrapport Päivi Moisio Jessica Fagerström Anna-Mari Haverinen Britt-Marie Herrgård Jenni Laurila Lahja Leinonen Hannele Niemelä Päivi Nieminen Kirsi Nurmio Projektet Välfärd och kvalitet genomfördes med stöd från social- och hälsovårdsministeriet. Projektrapport publiceras på finska på adressen sök: hyvinvointia ja laatua hanke

3 Välfärd och kvalitet projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen Projektrapport

4 Innehåll Till läsaren Projektets bakgrund, mål och genomförande...7 Utvecklingsarbetets mål...7 Projektområden... 8 Organisering och handlingssätt...11 Uppskattningar av hur projektet kommer att genomföras Varför behöver man äldreråd Hurdana äldreråd behöver man...15 Vad behöver ett äldreråd för att kunna verka...15 Hur kan ett äldreråd påverka och göra människor delaktiga...16 Utveckling av äldreråd i projektet för förverkligande av äldreomsorgslagen Tjänster, som främjar välbefinnandet...20 De äldres välbefinnande och hälsa...20 Äldreomsorgslagen och service som främjar välbefinnandet...20 Den äldre befolkningens servicebehov...21 Service som främjar välbefinnande i kommunerna...21 Många sätt att erbjuda service Utvecklingsarbetets innehåll Förverkligande av klientinriktad service...30 Mångsidig utredning av servicebehovet...30 En bedömning av funktionsförmågan stöder bedömningen av servicebehovet...31 Verktyg för utredning av servicebehovet och för upprättande av en serviceplan...31 Målinriktad serviceplan Utvecklingsarbetets innehåll Tillräckliga och högklassiga tjänster...42 Bakgrund och mål...42 Verktyg för utveckling av tillräcklighet och kvalitet...42 Utvecklingsarbetets innehåll...46 Litteratur Bilagor publiceras på adressen > sök: Hyvinvointia ja laatua hanke

5 5 Till läsaren Den lagstiftning som styr hur service för äldre ordnas förnyades grundligt under sommaren Genom att utveckla lagstiftningen, informationsstyrningen och övervakningen strävar man efter en enhetlig och effektiv helhet som gör det möjligt att utveckla servicens struktur och innehåll så att den motsvarar de äldres behov även under kommande år. För att verkställa den nya äldreomsorgslagen (*) erbjöds stöd under det första året i form av information, utbildningar samt genom att producera täckande uppföljningsinformation om hur lagen verkställts i kommunerna. Social- och hälsovårdsministeriet har dessutom erbjudit stöd för att genomföra projekt som främjar verkställandet av lagens innehåll i kommunerna och samkommunerna. Det projekt som beskrivs i denna rapport är en del av verkställandet av äldreomsorgslagen. Projektet välfärd och kvalitet genomfördes från september 2013 till oktober I projektet, som förvaltas av Tammerfors stad, deltog stora och små kommuner och samkommuner från olika håll i Finland. Rapporten riktar sig till sakkunniga och utvecklare som arbetar inom service för äldre. Det lokala utvecklingsarbetet i anknytning till verkställandet av äldreomsorgslagen beskrivs i grupper kring fyra teman: ny handlingsmodell för äldreråden, verksamhet som främjar välbefinnandet, tryggande av servicebehovet samt anordnande av tillräckliga och högklassiga tjänster. Varje projektområde utsåg utvecklingsmål i anknytning till dessa teman som bäst motsvarade de lokala behoven. Målet med projektarbetet har varit att hitta fungerande lösningar till behoven och på så sätt erbjuda stöd för att äldreomsorgslagen ska kunna verkställas på ett framgångsrikt sätt. Projektets utvecklingsmål och de förordningar i äldreomsorgslagen som berör dessa listas i tabell 1. I det första stycket beskrivs projektets bakgrund, centrala innehåll samt hur projektarbetet förverkligats. I rapportens huvudkapitel 2 5 beskrivs bakgrunden till utvecklingsarbetets fyra teman och beskrivningarna av det lokala utvecklingsarbetet har indelats i grupper i anknytning till varje innehållsmässigt tema. I rapportens bilagor sammanställs material, broschyrer och kommunikationsmaterial som producerats inom projektområdena. Dessa publiceras på projektets webbplats i webbtjänsten Innokylä. Även en extern utvärdering av projektet finns som bilaga till projektrapporten. Tillägsinformation om utvecklingsarbetets mål och lokala åtgärder ges av styrgruppens medlemmar, sidan 12. (*)Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012).

6 6 Tabell 1. Utvecklingsmål inom projektet Välfärd och kvalitet efter tema Äldreomsorgslagen Utvecklingsobjekt Utvecklingsarbetets innehåll NY HANDLINGSMODELL FÖR ÄLDRERÅDEN 11 Äldreråd Utveckling av regionernas äldreråd Demokratiexpertens stöd inom hela projektområdet TJÄNSTER SOM FRÄMJAR VÄLBEFINNANDET 12 Tjänster som främjar välbefinnandet 4 Samarbete Informations- och rådgivningstjänster Klientstyrning/ Servicestyrning Välbefinnandeprofil Uleåborg Självutvärdering och rådgivning: modellering Uleåborg Rådgivningspunkter med låg tröskel social- och hälsovården i Kajanaland Terveystutka ( hälsoradarn ) Tammerfors Etablering av OHJURI-verksamheten socialoch hälsovården i Övre Savolax Verktyg för bedömning av första kontakten Österbotten FÖRVERKLIKANDE AV KLIENTINRIKTAD SERVICE 15 Utredning av servicebehovet 16 Serviceplan 17 Ansvarig arbetstagare Mångsidig utredning av servicebehovet Målinriktad vård- och serviceplan Ansvarig arbetstagare Etablering av Oulu Screener-systemet Uleåborg; Österbotten Kriterier för hemvård Södra Österbotten Enhetliga praxis vid upprättande av serviceplan social- och hälsovården i Kajanaland Förtydligande av den ansvariga arbetstagarens roll Uleåborg; Tammerfors ANORDNANDE AV TILLRÄCKLIG OCH HÖGKLASSIG SERVICE 5 Plan 13 Allmänna principer 14 Principer för långvarig vård och omsorg 6 Utvärdering av servicens tillräcklighet och kvalitet 23 Egenkontroll Planering av servicen Produktion av servicen Uppföljning, utvärdering och utveckling av servicen RUtnyttjande av RAI-systemet i förmansarbetet social- och hälsovården i Kajanaland Beskrivning av hur RAI-systemet kan utnyttjas inom kommunens planering projekt RAI-systemet tas i bruk Södra Österbotten Munhälsa i hemvården Tammerfors Brandsäkerhet i hemvården Tammerfors Teknologi i organiseringen av arbetet Tammerfors Teknologi vid utdelning av mediciner Södra Österbotten Mobila enheter i hemvården Södra Österbotten Effektiverad hemsjukvård Södra Österbotten Klientenkäter Österbotten Utveckling av olika metoder för klientrespons Tammerfors Egenkontroll Södra Österbotten; Tammerfors: social- och hälsovården i Övre Savolax

7 Projektets bakgrund, mål och genomförande 7 VÄLFÄRD OCH KVALITET projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen 1. Projektets bakgrund, mål och genomförande Välfärd och kvalitet projektet för förverkligande av äldreomsorgslagen har fortsatt det samarbete som påbörjades inom pilotprojektet för äldreomsorgslagen (*) för att utveckla äldreservicen. Projektet välfärd och kvalitet som förvaltas av Tammerfors stad är ett av sju utvecklingsprojekt som under sommaren 2013 beviljats statligt stöd av social- och hälsovårdsministeriet för utvecklingsarbete som stöder verkställandet av äldreomsorgslagen i kommunerna. Inom projektet fördjupar man det utvecklingsarbete som utförts i pilotprojektet för äldreomsorgslagen och fortsätter med att konkretisera de centrala skyldigheterna i lagen till en del av projektkommunernas handlingspraxis. Målet med projektet Välfärd och kvalitet var att förnya kommunernas handlingsmodell för äldreråden, att stärka service som främjar välbefinnande, att förbättra beredskapen att identifiera och tillgodose unika servicebehov samt ordna service på ett mera strukturerat sätt. Målet var dessutom att sprida och etablera resultaten från pilotprojektet i projektkommunernas handlingspraxis. I samarbetsprojektet deltar Tammerfors, Uleåborg, socialoch hälsovården i Kajanaland, social- och hälsovården i Övre Savolax, Seinäjoki, Kuntayhtymä Kaksineuvoinen, Jakobstads samarbetsområde, Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård, Korsholm, Vörå och Laihela. Kommunerna och samkommunerna i projektområdet är olika stora, de har en varierande befolkningsstruktur och olika sätt att ordna och tillhandahålla service för äldre. Utgångspunkten var att välja ut lokalt prioriterade utvecklingsmål bland hela projektets gemensamma mål för ett utvecklingsarbete som skulle pågå ungefär ett år. (*) > vanhuspalvelulain pilotointi Utvecklingsarbetets mål Äldreomsorgslagen förutsätter att kommunerna utnämner ett äldreråd med uppgift att stärka den äldre befolkningens delaktighet i kommunen. Detta innebär att handlingsmodellen för äldreråden måste förnyas i många kommuner. För den äldre befolkningen innebär delaktighet att man tillhör en gemenskap. I delaktighet ingår en möjlighet till och beredskap för aktivt handlande som motsats till isolering och utslagning. I delaktighet ingår till exempel kontakter med släktingar, övriga sociala relationer, upplevelsen av att kunna påverka och att vara en fullvärdig medborgare. I flera kommuner började man förnya handlingsmodellen för äldreråden inom projektet välfärd och kvalitet. Äldreomsorgslagen förutser förändringar i befolkningsstrukturen och i antalet äldre och därigenom även det ökade servicebehovet. Lagen styr kommunerna att förändra servicens struktur för att personer som behöver långvarig omsorg ska kunna bo hemma eller i en hemliknande miljö. Lagen förpliktar kommunerna att stöda den äldre befolkningens välbefinnande och hälsa. Om den potential som skulle kunna uppnås genom att främja befolkningens välbefinnande tas i bruk på ett systematiskt sätt kan behovet av tyngre service flyttas till ett senare skede. Det är viktigt att erbjuda allt mer stöd och möjligheter för att den äldre befolkningen ska kunna handla på egna villkor och främja sitt välbefinnande och sin funktionsförmåga. För att välbefinnande ska kunna främjas bland den äldre befolkningen förutsätts att kommunen handlar på ett strukturerat sätt i utvecklingen av service för äldre samt att den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa och funktionsförmåga uppföljs regelbundet. Främjande av välbefinnande är också kopplat till målinriktat samarbete mellan den offentliga, privata och tredje sektorn. Redan innan äldreomsorgslagen trädde i kraft ordnades en del tjänster som främjar välbefinnandet hos äldre i de flesta finländska kommuner i form av rådgivningstjänster, hälsogranskningar och hembesök som främjar välbefinnandet. Kommunerna har också upprättat planer för hur välbefinnande kan främjas bland den äldre befolkningen. Planerna hade emellertid ofta ett ganska allmänt innehåll och saknade definitioner för åtgärder, ansvar eller resurser som kan användas för att främja befolkningens

8 VÄLFÄRD OCH KVALITET projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen 8 Projektets bakgrund, mål och genomförande välbefinnande. (Uppföljningen av äldreomsorgslagens verkställande 2014, 84). Stärkande av lågtröskelrådgivning och klienthandledning är viktiga utvecklingsmål i kommunerna. Det är särskilt viktigt att utveckla uppföljningen för rådgivning och handledning för att man ska få information om hur den verkställs, om den når de centrala klientgrupperna och om hur målen förverkligas. Lågtröskelrådgivningen och klienthandledningen utvecklades inom projektet Välfärd och kvalitet. Dessutom skapade man verktyg som klienterna kan använda för bedömning av servicebehov på egen hand, testade en kort enkät för kartläggning av funktionsförmågan i samband med klientrådgivning och utredde hur en databank över hälsouppgifter lämpar sig för de äldres behov. Jämfört med tidigare preciserar och förbättrar lagen en äldre persons möjlighet att få service som motsvarar de individuella behoven. Innan lagen trädde i kraft ordnade ungefär hälften av kommunerna en möjlighet att bedöma klientens servicebehov inom högst sju vardagar i fall där situationen inte var brådskande. Bedömningen av funktionsförmågan har däremot ofta skett på ett osystematiskt sätt, riktat sig endast till ett delområde inom funktionsförmågan eller gjorts med hjälp av ogiltiga mätare. (Uppföljningen av äldreomsorgslagens verkställande 2014, 84). Inom projektet Välfärd och kvalitet stärkte man praxis för utredning av servicebehov så att den nu utgår från klienten och dennas resurser. Samtidigt upprättade man lokala kriterier för beviljande av hemvård, förenhetligade kommunens praxis för omsorgs- och serviceplaner samt skapade en modell för kommunens åldringsvårdare om en del av den regionala klienthandledarens uppgift. Äldreomsorgslagen förutsätter att kommunerna ordnar och sköter uppföljningen av social- och hälsovårdstjänster för äldre på ett systematiskt sätt. I takt med att den äldre befolkningen och servicebehovet ökar är det allt viktigare att tilldela servicen enligt klientens behov. En allmän princip är att långvarig vård sker i hemmet eller i en hemliknande miljö. Servicebehovet bland klienter inom hemvården har ökat under de sex senaste åren. (Uppföljningen av äldreomsorgslagens verkställande 2014, 61). Service för äldre genomförs som institutionsvård endast om det finns medicinska grunder för det eller om det på något annat sätt är motiverat med tanke på att den äldre ska få leva ett värdigt liv. På 2000-talet har andelen tyngre serviceformer, såsom institutionsvård, redan minskat. Tills vidare har man inte kunnat öka andelen hemvård i samma takt, men klientmängden inom stöd för närståendevård har ökat. Numera anses endast högst en femtedel av klienterna inom långvarig institutionsvård ha medicinska grunder för vårdformen. Detta är en av motiveringarna till att andelen institutionsvård kan minska då den äldre befolkningen ökar de närmaste åren. Servicens tillräcklighet och kvalitet bör utvärderas varje år. För detta ändamål bör kommunerna samla in respons från äldre personer, deras närstående samt från anställda. Innan lagen trädde i kraft samlade en del av kommunerna regelbundet in respons, men i många kommuner har denna praxis ännu inte tillämpats och i synnerhet respons från anställda har saknats. Servicekvaliteten bör också uppföljas som en del av egenkontrollen och av kommunernas egna enheter förutsätts planer för egenkontroll fr.o.m. år I projektet Välfärd och kvalitet har man upprättat planer för egenkontroll i kommunens verksamhetsenheter, testat praxis för insamling och behandling av respons samt stärkt användningen av befintliga informationsreserver i planeringen av servicen. Projektområden De kommuner och samkommuner som deltog i projektet erbjöd en mångsidig verksamhetsmiljö för utvecklingsarbetet (bild 1). Ett viktigt mål var att utbyta information och lokala upplevelser mellan kommunerna så att handlingsmodeller som utvecklats på andra håll skulle bli bekanta och tröskeln för att använda dem i det egna områdets utvecklingsarbete skulle bli lägre. Projektplanerarnas gemensamma arbetsmöten och även styrgruppens möten erbjöd regelbundna ramar för växelverkan under årets gång. Nedan följer en beskrivning av projektområdena. Södra Österbottens projektområde utgörs av Seinäjoki stad och Kuntayhtymä Kaksineuvoinen. Seinäjoki har genom kommunsammanslagningar vuxit till den till arealen största staden i Södra Österbotten. Staden har sammanslagits med Peräseinäjoki (2005) samt Nurmo och Ylistaro (2007). Antalet invånare är nu cirka (år 2013), och av dem koncentreras cirka till närheten av centrum inom en sju kilometers radie. I Seinäjoki har man förenat social- och hälsovårdscentralens verksamhet och för den ansvarar vice stadsdirektören. Äldreservicen ordnas med andra ord som ett samarbete mellan social- och hälsovårdscentralen. Kuntayhtymä Kaksineuvoinen har inlett sin verksamhet som en samkommun inom primärhälsovården Till samkommunen hörde då Kauhava stad, Alahärmä, Evijärvi, Kortesjärvi och Lappajärvi. År 2009 utvidgades samkommunen till en samkommun för grundtrygghet. Ylihärmä blev då en ny medlem till följd av kommunsammanslagningarna. På samarbetsområdet bor cirka

9 Projektets bakgrund, mål och genomförande 9 VÄLFÄRD OCH KVALITET projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen (år 2013) invånare. Samkommunen har fem resultatområden av vilka ett är äldreservice. För äldreservicen ansvarar en direktör för äldrearbete. Medlemmar i Kajalands samkommun för social- och hälsovård (social- och hälsovården i Kajanalands) är Hyrynsalmi, Kajana, Kuhmo, Paltamo, Ristijärvi, Sotkamo och Suomussalmi. Samkommunen producerar all socialoch hälsovårdsservice i dessa kommuner med undantag av barndagvård. Dessutom ansvarar samkommunen för social- och hälsovård i Kajanaland för specialsjukvården och miljöhälsovården i Puolanka. Antalet invånare på området är cirka (år 2013). Samkommunen sysselsätter cirka personer och producerar även personaltjänster samt tjänster inom ekonomi och informationsförvaltning. Inom äldreservicen i Kajanaland finns tre landskapsspecifika kärnprocesser: service som stöder hemmaboende, heldygnsomsorgstjänster samt servicestyrning och köptjänster. Äldreservicen leds av en direktör för äldreservice. I Uleåborg finns cirka invånare (år 2013) och av dem är cirka över 65-åringar. Ylikiiminki kommun sammanslogs med Uleåborg 2009 och Haukipudas, Oulunsalo och Yli-Ii Förändringarna fortsatte i mars 2014 då beställar-producentmodellen lades ner inom välfärdsservicen. Anordnarens och producentens uppgifter sammanställdes till en organisation som står under välfärdsnämnden. Under välfärdsdirektören, som ansvarar för välfärdsservicen, verkar en hälsodirektör en äldrearbetsdirektör, en socialdirektör och servicechefer för välfärdscenter. Var och en är ansvarig för anordnandet och produktionen av servicen. Ett nytt ledningssystem håller på att beredas och år 2017 kommer man att övergå till en livscykelmodell. I mellanskedet möjliggörs testning av välfärdscenter av vilka den första inledde sin verksamhet i Kiiminki, Ylikiiminki och Yli-Ii område i mars Kontinkangas välfärdscenter inleder sin verksamhet i januari I strategin betonas ett klientorienterat grepp och kommuninvånarnas möjligheter att påverka. Inom välfärdstjänsterna verkar en servicestyrningsenhet som beviljar service för handikappade, äldre och andra behövande. Enheten är oberoende av serviceproducenter. Enhetens anställda bedömer servicebehovet tillsammans med klienten vid hembesök och beviljar service med tjänsteansvar. Lågtröskelrådgivning erbjuds av Ainoneuvontapalvelu, som riktar sig till äldre. Via Aino kan man ställa frågor om servicen inom staden och inom den privata och tredje sektorn. Rådgivningen är en avgiftsfri tjänst som erbjuds för äldre och deras närstående. I Österbottens projektområde deltog tolv kommuner i projektarbetet. Social- och hälsovården i Jakobstad, Larsmo, Pedersöre och Nykarleby (K4-området) ordnas av social- och hälsovårdsverket i Jakobstad enligt värdkommunsmodellen. Vörå och Korsholms kommuner (K2- området) ordnar självständigt service inom socialvården, men hälsovårdstjänster ordnas genom samarbete kommunerna emellan. Social- och hälsovårdsservicen i Malax, Korsnäs, Närpes, Kristinestad och Kaskö (K5-området) ordnas av Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård som verkar enligt beställar-producentmodellen. Under projektet ordnade Laihela kommun sin socialservice på egen hand. På området finns drygt invånare. Området är tvåspråkigt. Tammerfors har cirka invånare (år 2013) och av dem är cirka över 65-åringar. Staden verkar enligt beställar-producentmodellen. Beställaren ansvarar för att ordna service, definiera service som erbjuds för kommuninvånarna samt för att styra och övervaka systemet. I koncernförvaltningens beställargrupp i staden ingår en kärnprocess för att upprätthålla välbefinnande bland äldre. Kärnprocessen ansvarar för beredningen och planeringen av servicebeställningarna samt för stöd- och utvecklingsprocessen i samband med anordnandet av service. Nämnden för äldreservice och vice borgmästaren som verkar som nämndens ordförande drar upp riktlinjerna för kärnprocessens beredningsarbete. Utöver stadens serviceproduktion upprättas serviceavtal med företag och organisationer. Med andra ord tillämpas en mångproducentmodell. Producenterna ansvarar för att erbjuda och utveckla högklassig service på ett effektivt sätt. Staden sköter om tillgången till och kvaliteten på den service som den har ansvar för att ordna samt för att ordna service i rätt tid för kommuninvånarna oberoende av vilken instans som producerar servicen. För den äldre befolkningen finns informations- och servicestället Kotitori. Kotitori erbjuder rådgivning och handledning om både offentlig och privatfinansierad service samt om förmåner och rekreationsmöjligheter. Om klienten är berättigad till kommunal hemvårdsservice handleder Kotitori klienten till stadens regionala klienthandledare för en noggrannare utredning av servicebehovet. För varje bostadsområde har man utsett en egen klienthandledare inom hemvården. Handledaren fungerar som klientens kontaktperson och fattar beslut om servicebehov enligt serviceplanen I Övre Savolax samkommun för social- och hälsovård kingår fyra kommuner: Iisalmi, Kiuruvesi, Sonkajärvi och

10 VÄLFÄRD OCH KVALITET projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen 10 Projektets bakgrund, mål och genomförande Vieremä. På deras område finns sammanlagt cirka (år 2013) invånare. I organisationsreformen år 2014 integrerades social- och hälsovården samt primärhälsovården och specialsjukvården. Den nya modellen tillgodoser det ökande servicebehovet inom vård- och omsorgstjänsterna, inom främjande av hälsa och välbefinnande samt inom centrala samarbetsprocesser. Äldreservicen är en del av vård- och omsorgstjänsterna och de indelas i boendetjänster, hemvård och bäddavdelningsservice. Serviceutbudet inom stöd för hemmaboende täcker på ett omfattande sätt hemvårdsservice, stöd- tjänster inom hemvård, SAS-arbete (selvitä-arvioi-sijoita (sv. utred-bedöm-placera)), stöd för närståendevård, behovsprövade kortvariga vårdplatser och krigsinvalidtjänster samt koordinering av utskrivningprocesser. Rådgivning och servicestyrning för äldre har koncentrerats till ett ställe genom rådgivningsservice med låg tröskel. Rådgivningspunkten OHJURI har som uppgift att utreda klientens servicebehov, att ordna service samt att samordna och koordinera service som stöder välbefinnandet, hälsan, funktionsförmågan och förmågan att klara sig på egen hand. Bild 1. Områden Hyvinvointia inom ja laatua projektet -hankeen Välfärd toiminta-alue, och kvalitet åren Uleåborg 2. Samkommunen för social- och hälsovård i Kajanaland 3. Samkommunen för social- och hälsovård i Övre Savolax 4. Södra Österbotten 5. Österbotten 6. Tammerfors!!!!!!!!!!! MAANMITTAUSLAITOS. LANTMÄTERIVERKET km

11 Projektets bakgrund, mål och genomförande 11 VÄLFÄRD OCH KVALITET projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen Projektets organisering och handlingssätt Samarbetet mellan kommunerna i projektet Välfärd och kvalitet inleddes redan genom pilotprojektet om äldreomsorgslagen som startade år Nya kommuner från Österbottens och Södra Österbottens projektområde anslöt sig till projektet Välfärd och kvalitet. Projektet genomfördes som en helhet med regionala verksamhetsmässiga delområden. Kommunerna och samkommunerna drev samarbetet inom projektet. Utvecklingsarbetets mål och åtgärder anpassades till det lokala utgångsläget och de rådande behoven. För förvaltningen av projektet ansvarade Tammerfors stad. Varje projektområde rekryterade personal för projektet på sitt område. Kommunerna och samkommunerna, som anställde en gemensam person, ingick ett avtal sinsemellan om hur arbetstiden skulle användas och om vilken kommun/samkommun som skulle vara arbetsgivare. Utvecklingsarbetet på projektområdena inleddes i september då projektplanerare Päivi Nieminen inledde arbetet i Uleåborg, Jenni Laurila i Södra Österbotten och Anna-Mari Haverinen i Tammerfors i oktober På Österbottens projektområde fördelades uppgiften mellan två projektplanerare: Jessica Fagerström och Britt-Marie Herrgård inledde arbetet i november En personalresurs fördelades också mellan två projektplanerare i Kajaland och Övre Savolax: Lahja Leinonen inledde arbetet i Kajaland i januari 2014 och Hannele Niemelä i Övre Savolax i mars Kirsi Nurmio, demokratiexpert med ansvar för att styra utvecklandet av en ny handlingsmodell för äldreråden samt projektchef Päivi Moisio arbetade över hela projektområdet från Tammerfors. För projektplanerarna ordnades gemensamma arbetsmöten varje månad under året. Mötena ordnades i Tammerfors eller som Lync-distansmöten. Arbetsmötena gav möjlighet till gemensam planering och utbyte av respons. Regelbundna diskussioner skapade även livligare växelverkan och utbyte av upplevelser mellan projektområdena. Medlemmarna i projektets styrgrupp representerade alla projektområden och som expertmedlemmar inbjöds representanter från Institutet för hälsa och välfärd, Äldreinstitutet och Sitra. Som övervakare av projektet utsåg social- och hälsovårdsministeriet forskningschef Minna- Liisa Luoma från Institutet för hälsa och välfärd. Som styrgruppens ordförande verkade tf. beställarchef Anniina Tirronen från Tammerfors äldreservice. Uppskattningar av hur projektet kommer att genomföras Projektet Välfärd och kvalitet fortsatte med det arbete som utförts i pilotprojektet för äldreomsorgslagen. Ett samarbetsnätverk fanns redan på det vidsträckta projektområdet hösten Projektstarten underlättades av att det fanns mycket tidigare erfarenhet av utvecklingsprojekt på projektområdena. Uppgiften var nu att konkretisera de centrala skyldigheterna i den nya äldreomsorgslagen till handlingspraxis i kommunerna. Utgångspunkten var att projektet genomförs som en helhet som omfattar verksamhetsmässiga delområden regionvis och att kommunerna och samkommunerna samarbetar sinsemellan. Utvecklingsmetoderna och åtgärderna anpassades till utgångsläget och förhållandena i varje kommun och samkommun. På projektområdena inleddes verksamheten i etapper under hösten 2013 och våren 2014 i takt med att projektplanerarna inledde sitt arbete. Noggrannare handlingsplaner för områdena behandlades vid projektstyrgruppens gemensamma möten och där behandlades även ändringar som gjorts i enstaka mål på projektområdena under projekttiden. Behov av att ändra målen orsakades av oförutsedda faktorer, till exempel den tid som krävs för serviceproducentens tillståndsförfarande och för behandling av besvär som inlämnats om upphandlingen eller organisationsförändringar inom funktioner som är viktiga med tanke på utvecklingsarbetet. Med tanke på den korta tid man hade på sig att genomföra projektet var det viktigt att man lyckades rekrytera projektplanerare som kände till sitt eget område och som hade en stark yrkesbakgrund inom äldrearbete. Samarbetet mellan områdena skedde på många forum: i styrgruppens arbete, vid projektpersonalens regelbundna möten samt genom utbyte av information och upplevelser områdena emellan. Det var viktigt att projektplanerarna samarbetade med varandra för att färdigställa resultaten samt att de anställda som deltagit i utvecklingsarbetsgrupperna deltog i ett gemensamt slutseminarium där man behandlade resultaten av utvecklingsarbetet inom olika områden och utbytte upplevelser. Projektet hade många mål i anknytning till verkställandet av den nya lagen. Det sätt på vilket kommunerna engagerade sig i att verkställa äldreomsorgslagen ledde till att största delen av målen kunde uppnås. En del av målen var sådana som hade beretts i kommunerna redan under pilotprojektet för äldreomsorgslagen innan projektet Välfärd och kvalitet inleddes. Bland målen fanns det

12 VÄLFÄRD OCH KVALITET projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen 12 Projektets bakgrund, mål och genomförande även sådana mål som inte hade uppnåtts då projekttiden gick ut. För en del av de ouppnådda målen kunde man lätt identifiera en ansvarsinstans eller instans som kunde fortsätta med utvecklingsarbetet, medan några av de ursprungliga målen lämnades för att vänta på nya resurser för utvecklingsarbete. Att erbjuda stöd för den äldre befolkningens självständiga verksamhet identifierades som en viktig punkt inom alla projektområden. I anknytning till detta bestod utvecklingsmålen av att rikta kommunikation till äldre kommuninvånare samt att erbjuda lågtröskelrådgivning och klientstyrning. Arbetet med att utveckla kommunikation, Styrgruppens medlemmar Kajanalands social- och hälsovård Kajanalands social- och hälsovård Uleåborgs stad Jakobstads samarbetsområde Jakobstads samarbetsområde Seinäjoki stad och Ky Kaksineuvoinen Seinäjoki stad och Ky Kaksineuvoinen Tammerfors stad Tammerfors stad Social- och hälsovården i Övre Savolax Social- och hälsovården i Övre Savolax Tolonen, Eija, äldreservicedirektör styrgruppens medlem Ruokolainen, Marja-Liisa, specialplanerare suppleant i styrgruppen Haverinen, Anna, direktör inom äldrearbete styrgruppens medlem Knif, Pirjo, chef för äldrevården styrgruppens medlem Härkänen, Pirkko, avdelningschef inom öppenvården suppleant i styrgruppen Saarinen, Anneli, ledare för äldreservicens resultatområde, styrgruppens medlem Mäkelä, Kati, direktör för äldreservice suppleant i styrgruppen Tirronen, Anniina, tf. beställarchef styrgruppens ordförande Salonen Anne-Mari, tf. planeringschef suppleant i styrgruppen Huttunen, Tarja, vård- och omsorgsservicechef styrgruppens medlem Mikkonen, Anne,ledande överskötare suppleant i styrgruppen Expertmedlemmar Äldreinstitutet Sitra THL THL Topo Päivi, direktör Päivärinta, Eeva, ledande expert Luoma, Minna-Liisa, forskningschef, projektövervakare Heikkilä, Rauha, utvecklingschef

13 Projektets bakgrund, mål och genomförande 13 VÄLFÄRD OCH KVALITET projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen rådgivning och handledning har kommit väl igång i många kommuner och just nu skulle det även finnas behov av att ordna fortbildning inom ämnet för yrkesfolk. Till exempel en klienthandledares uppgift kräver att man har ett handledande arbetssätt och att man känner till bl.a. servicesystemet inom social- och hälsovården, förmåner samt lagstiftning. Det finns ett uppenbart behov av fortbildning som skapar behöriga klienthandledare. Den externa utvärderingen av projektet gjordes av utvärderarna Antti Pelto-Huikko och Tom Tarvainen från Ajatustalo Oy. I de sex utvärderingsworkshoparna deltog förutom områdenas projektplanerare även anställda som deltagit i utvecklingsarbetet under året samt medlemmar från projektets styrgrupp. I debatten utvärderades projektets lokala förutsättningar, utförandet av utvecklingsarbetet, uppnådda resultat samt resultatens användbarhet. En rapport över utvärderingen finns som bilaga 1 till projektrapporten. Nedan följer två utdrag ur sammanfattningen av utvärderingen (fri översättning, den ursprungliga texten finns endast på finska): De viktigaste resultaten och fördelarna med projektet ur utvärderingens perspektiv var i korthet följande: 1 I utvecklingshelheter på lokal nivå som möjliggjordes genom projektet utvecklades konkreta nya servicehelheter för äldre kommuninvånare. Med hjälp av dessa ökar man bl.a. de äldre kommuninvånarnas jämlikhet i bedömningen av servicebehov och tillgången till service samtidigt som man ökar deras delaktighet i planeringen och utvärderingen av servicen. 2I projektet undersöktes serviceprocesser för äldre som större helheter än tidigare och genom samarbetet lyckades man få till stånd många konkreta punktförbättringar för att göra dessa processer smidiga. Systemet håller på att finslipas i kommunerna för att det ska bli effektivare.. 3 Iprojektet satsade man på att utnyttja ny teknologi och hittade it-lösningar med hjälp av vilka man kunde effektivera det klientorienterade arbetet. Nya arbetsverktyg testades, utvärderades och togs i bruk. 4Hankkeessa aikaansaatiin paikallisesti merkittäviä ja valtakunnallisesti kiinnostusta herättäviä uusia toimintamalleja, joita muut hankkeen ulkopuoliset kunnat voivat hyödyntää tulevaisuudessa. 5Med hjälp av projektet kunde man stöda kommunerna att allt bättre tillgodose de skyldigheter som den nya lagstiftningen medför. I utvärderingen vill man framföra följande utvecklingsrekommendationer: 1Resultaten från projektet Välfärd och kvalitet påvisar att många av de modeller som utvecklats har blivit bestående processer på lokal nivå. Modellerna har också beskrivits på och överförts till webbtjänsten Innokylä, där de kan användas av andra. Med tanke på den fortsatta utvecklingen av äldreservicen är det motiverat att säga att betoningen borde ligga på att understödja spridandet och ibruktagandet av befintliga och testade modeller. 2På en del områden inom projektet Välfärd och kvalitet framkom en oro för huruvida man kan hitta ansvarspersoner som kan säkerställa att de utvecklade lokala modellerna kan utnyttjas och etableras på det egna området. Med tanke på alla stora förändringar som pågår inom äldreservicen (nya servicestrukturer, förändrad åldersstruktur bland befolkningen) skulle det vara motiverat att utveckla och rikta resurser till regional koordinering för att kunna se till att de åtgärder som utvecklats kan spridas. Detta förutsatt att man får stöd i inledningsskedet och lyckas etablera modellerna. 3Arbetet med att utveckla äldreservicen i kommunerna är fortfarande splittrat på många ställen och ansvaret fördelas mellan flera olika parter. För att samarbetet mellan många olika aktörer ska kunna göras effektivare bör man i synnerhet satsa på ledningen. Ajatustalo Oy föreslår att man grundar antingen kommun- eller regionspecifika ledningsnätverk inom äldreservicen. Ledningsnätverkens ställning och roll borde diskuteras som en del av pågående mera omfattande strukturella reformer. 4Projektets mål var framför allt att utveckla kommunens lagstadgade uppgifter. Trots det gav utvärderingen under arbetets gång väldigt få tecken på att organisationer och företag skulle ha tagits med i projektets gemensamma utvecklingsarbete inom äldreservicen. Det hade varit motiverat att ta med dessa parter eftersom de kan erbjuda många andra viktiga välfärdstjänster för de äldres behov i stället för tunga social- och hälsovårdstjänster. Ju längre man kan få en äldre att vara en aktiv och delaktig medborgare, desto bättre klarar den äldre av vardagen. Utöver de mänskliga fördelarna hindrar förebyggande och lätta tjänster även uppkomsten av negativa kostnadsströmmar och är på så sätt ekonomiskt effektiva.

14 VÄLFÄRD OCH KVALITET projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen 14 Varför behöver man äldreråd 2. Varför behöver man äldreråd Vårt samhälle blir hela tiden allt mera komplicerat. Till det offentliga beslutsfattandet tillkommer hela tiden fler frågor, i allt större helheter än tidigare. Den tid som används för att bereda ärenden har blivit längre och antalet planer har ökat. Det är därför omöjligt för väljarna att uttrycka sina åsik-ter om alla ärenden som riktas till dem, deras närkrets eller livsmiljö endast genom att rösta i valen. Därför behövs nya delaktighetsmetoder genom vilka människor direkt kan påverka frågor som berör dem själva. I sin rekommendation om lokal delaktighet rekommenderar Europeiska unionen 1 att medlemsländerna ska införa en kultur med delad demokratisk delaktighet inom samfundens förvaltning och den lokala förvaltningen. I rekommendationen står att man måste implementera ett övergripande tillvägagångssätt för att göra medborgarna delaktiga och beakta både den representativa demokra-tins maskineri och former för direkt delaktighet i beslutfattarprocessen och skötandet av lokala ärenden. Mellan medborgarnas direkta delaktighet och den representativa demokratin har man skapat olika råd som fungerar som verktyg. Råden verkar som röst för den grupp de representerar och utgör vid sidan av direkta deltagande arbetsformer ett lättare, mera flexibelt och även mera kompetent sätt att utreda behoven hos den grupp som rådet representerar kring frågor som är aktuella inom planeringen. 1. Rekommendation 19 (2001) från Europarådets ministerkommitté beträffande medborgarnas delaktighet i det offentliga livet på lokal nivå. Bild 2. Äldrerådets Vanhusneuvoston position i kommunens asemointi organisation. kuntademokratiassa FÖRTROENDEORGAN s.k. politik, dvs. kommunfullmäktige, nämnder och direktioner FÖRVALTNING alla tjänstemän som bereder ärenden som gäller äldre Äldrerådet fungerar som en förmedlare mellan äldre kommuninvånare och tjänstemän/politiker ÄLDRERÅDET s.k. deltagande- och påverkningsorgan DIREKT PÅVERKAN t.ex. organisationsaktivitet, deltagande i formulärenkät och webbenkät, debattartikel i insändarspalten REPRESENTATIV DEMOKRATI dvs. kommunalval Äldre kommuninvånare

15 Varför behöver man äldreråd 15 VÄLFÄRD OCH KVALITET projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen Råd har grundats speciellt för att representera sådana medborgargrupper, vars röster inte på an-nat sätt anses bli hörda i tillräckligt stor utsträckning inom beslutsfattandet. En sådan grupp är de äldre, och deras antal ökar hela tiden i samhället. På grund av förhållandena och attityderna är de dock underrepresenterade inom det kommunala beslutsfattandet. I Finland började man grunda äldreråd på 1990-talet. Lagen om stödjande av den äldre befolk-ningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (den s.k. äldreomsorgs-lagen) 2 som trädde i kraft sommaren 2013ökade äldrerådens betydelse genom att de blev lagstadgade. Från och med måste det finnas ett äldreråd i varje kommun i Finland. För rådet måste kommunen trygga tillräckliga resurser och verksamhetsförutsättningar. Kommunen måste beakta äldrerådets synpunkter beträffande planering, beslutsfattande och bedömning kring frågor som berör äldre. Enligt äldreomsorgslagen måste äldre få vara med när man fattar beslut om deras ärenden obero-ende av om det är frågan om en personlig tjänst eller planer som berör äldre i allmänhet. I mera allmän delaktighet har äldreråden en stark roll. För att äldreråden i Finland ska kunna uppfylla de förväntningar som ställs av lagstadgaren och de äldre, behöver de mycket stöd i sitt arbete (till exempel allmänna verksamhetsanvisningar och -förutsättningar). Hurdana äldreråd behöver man Sammansättningen av äldreråden varierar i olika kommuner enligt kommunens förhållanden och historia. Med tanke på äldrerådets verksamhet är det inte viktigt vilka instanser medlemmarna representerar, så länge som de är aktiva medborgare med ett brett tänkande, vilja att ta reda på och mycket energi. I kommunen behandlar äldrerådet frågor som berör äldre kommuninvånare i allmänhet. Behandling av enskilda och personliga besvär tillfaller äldreombudet eller socialombudet. Detta är en väsentligt gräns i planeringen av äldrerådets verksamhet. Äldrerådet behandlar komplicerade frågor och utgör en tung förtroendepost, vilket är viktigt att komma ihåg vid valet av medlemmar till äldrerådet. Det är också viktigt att medlemmarna i äldrerådet varierar. Arbetet är tidskrävande och tidvis tungt. Därför är det bra att en enskild medlem inte är med i äldrerådet flera perioder i rad. 2. Äldreomsorgslagen på Finlex. Vad behöver ett äldreråd från kommunen för att kunna verka Förutom aktiva medlemmar från flera olika områden behöver äldrerådet även tillräckliga verk-samhetsförutsättningar från kommunen. Det finns stora skillnader i fråga om hur kommunen har ordnat resurser för sitt äldreråd. Som minst erbjuder kommunen endast ett mötesrum och en teknisk sekreterare under mötet. Äldrerådet behöver dock utrymmen, kommunikationsresurser och verksamhetspengar för att kunna göra kommuninvånare delaktiga och ordna evenemang för växelverkan. En av äldrerådets viktigaste uppgifter är att delta i kvalitetsövervakningen av service som erbjuds för äldre. Det beror på kommunens organisation hur denna övervakning sker. 3 För att kunna sköta denna viktiga övervakarroll och för att kunna klara sig inom det vidsträckta uppgiftsfält som förutsätts av lagen ( all beredning, planering och uppföljning av frågor som berör kommunens äldre invånare ) behöver äldrerådet information. För att få bred och tillräcklig information i tid behöver äldrerådet förutom aktiva medlemmar även en aktiv sekreterare som har tid och marginaler att delta i planeringen av äldrerådets arbete, inte endast i att genomföra de uppgifter som ordföranden ber om. Äldrerådets sekreterare har som uppgift att vara teknisk sekreterare och bereda möten, men ska dessutom sköta föredragandes uppgifter inom informationssökning och beredning av utlåtanden. Nedan listas exempel på uppgifter som sköts av äldrerådets sekreterare samt den tid som de olika uppgifterna tar: Genomgång av protokoll från kommunens nämnder och direktioner en gång per månad 2 h Upprättande av föredragningslista och presentationstexter till äldrerådets månadsmöte Genomgång av socialvårdsförordningen och referat till äldrerådets kvalitetssektion Genomgång av delgeneralplan för centrum och upprättande av utlåtande Arrangemang av äldrerådets möte (reservering av utrymme, servering, inbjudningar, inledare, föredragningslista) Äldrerådets möte Upprättande av protokoll från äldrerådets möte 4 h 6 h 6 h 4 h 3 h 2 h 3. Som bilaga finns ett exempel på äldrerådets position i Tammerfors stads övervakningsorganisation (bilaga 2).

16 VÄLFÄRD OCH KVALITET projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen 16 Varför behöver man äldreråd Arrangemang av seminarium för 100 personer (program, inledare, utrymmen, servering, inbjudningar, reklam) Powerpoint-presentation till äldrerådet -Upprättande av nyhetsbrev och mottagarförteckning för e-post Uppdatera och hålla årsklockan up-to-date Möten i samband med poängsättning av offerter Hissarbetsgruppens möte Utredningar och kontakter i anknytning till medborgarrespons Inledning för pensionärsorganisation 48 h 6 h 3 h 1 h 8 h 2 h 4 h 2 h Äldrerådet är ett självständigt delaktighets- och påverkningsorgan som behöver pengar för att kunna uppnå delaktighet. Det är därför nödvändigt att kommunen beviljar verksamhetsbidrag för sitt äldreråd. Storleken på det verksamhetsbidrag som äldrerådet behöver beror naturligtvis på kommunens storlek. Beroende på kommunens storlek varierar den mängd broschyrer som behövs och hur mycket det kostar att ordna ett möte för allmänheten. Nedan följer några exempel på kost-nader som uppkommer för äldrerådet: Fyrfärgsbroschyr, layout görs själv, tryckkostnader st. Sammanlagt 500 e Seminarium med gemenskapstema 100 pers. Reklam på bussarnas elektroniska reklamtavlor 150 e Tryckt inbjudan till evenemang som utdelas till organisationer 50 e Annons i dagstidning 99 x 88 mm 800 e Kaffe och semla för 100 personer 500 e Inledarens arvode/reseersättning 200 e Bokning av utrymme 100 e Föreläsningsmaterial 100 e Sammanlagt e Responsevenemang på torget för 100 personer Tält 180 e Torgplats 15 e Tryckt inbjudan till evenemang som utdelas till organisationer 30 e Livsmedelskostnader 100 e Ersättning till dem som steker våfflor 100 e Sammanlagt 425 e Studieresa som gäst till något annat äldreråd Beställningsbuss 500 e Lunch för 11 personer 330 e Gåvor 50 e Sammanlagt 880 e Hur kan ett äldreråd påverka och göra människor delaktiga Låt oss anta att vi har ett äldreråd med tillräckliga resurser i kommun X, att äldrerådet har en aktiv föredragande sekreterare, medlemmar från många olika områden och att rådet har beviljats verksamhetsbidrag. Hur kan verksamheten utvecklas för att äldrerådet ska nå idealsituation där rådet är en naturlig del av beredningsprocessen i anknytning till äldreservice, livsmiljö och vardag i kommunen och verkligen representerar kommunens äldre befolkning? I pilotprojektet om äldreomsorgslagen 4 som avslutades i oktober 2013 kartlades de finländska äldrerådens verksamhet. De största utmaningarna i äldrerådens verksamhet som framkom i pilot-projektet var följande: äldrerådet lyckas inte påverka kommunens beslutsfattande i tillräckligt god tid (redan i planeringsskedet) äldrerådet lyckas inte påverka i tillräckligt stor utsträckning (inom alla sektorer) man ser inte hur motioner och utlåtanden påverkar de slutliga besluten varken kommunernas äldre befolkning eller tjänstemän känner till äldreråden I pilotprojektet började man lösa dessa utmaningar genom att söka metoder för att öka äldrerådets inflytande, utveckla olika former för deltagande för att väcka de äldres intresse och öka kännedomen om äldreråden i synnerhet genom att utveckla kommunikationen. Ett resultat som uppkom av pilotprojektet var en detaljerad årsplan för äldrerådet. 5 Från pilotpro-jektets resultat infördes denna systematiska verksamhet som grund för utvecklingen av äldreråden inom projektet för förverkligande av äldreomsorgslagen. Vad ett äldreråd med tillräckliga resurser behöver för att uppnå idealsituationen är nämligen framför allt en systematisk verksamhet. Det behövs en årsplan och en tillräckligt detaljerad årsklocka för att man ska kunna följa upp hur täckande och omfattande verksamheten är samt hur den genomförs. Planen bör även vara realistisk: de evenemang som ingår i planen bör kunna genomföras i praktiken. 4. Verksamhetsmodell för äldrerådet i pilotprojektet om äldreomsorgslagen på webbtjänsten Innokylä. 5. Årsplanen för äldrerådet i Tammerfors finns på adressen

17 Varför behöver man äldreråd 17 VÄLFÄRD OCH KVALITET projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen Äldrerådens utvecklingsarbete i projektet för förverkligande av äldreomsorgslagen Mot denna bakgrund började man inom projektet Välfärd och kvalitet projektet för förverkligande av äldreomsorgslagen utveckla äldrerådens arbete först i Uleåborg och Södra Österbotten och senare även i Österbotten, Kajanaland och Övre Savolax. Inom projektet bedrev man även kommunikationssamarbete med Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO r.f Uleåborgs stadsstyrelse utsåg ett äldreråd för perioden Äldrerådet i Uleåborg bestod av 15 medlemmar. Under fullmäktigeperioden bestod äldrerådet undantagsvis av nitton (19) medlemmar. Dessutom utnämnde stadsstyrelsen tre tjänsteinnehavare från staden (välfärdstjänster, kommunikation, kommunal påverkan och samfundsverksamhet) till äldrerådet och utsåg representanter för församlingen och krigsveteranföreningen. Alla dessa representanter har närvaro- och yttranderätt vid rådets möten. Äldrerådet utser ett arbetsutskott som bereder rådets möten. I arbetsutskottet ingår äldrerådets ordförande, vice ordförande, sekreterare och tre representanter för pensionärsorganisationer. I Uleåborg ordnades ett inledningsmöte Vid mötet berättade demokratiexperten Kirsi Nurmio om resultaten från pilotprojektet om äldreomsorgslagen samt om verksamhetsmodellen i Tammerfors 6. Vid mötet grundades en arbetsgrupp för att utarbeta en verksamhetsstadga och en verk-samhetsplan. Verksamhetsstadgan och -planen godkändes av äldrerådet under våren (bilaga 3). Demokratiexperten deltog även vid arbetsgruppens möte I Uleåborg höll man ytterligare ett möte 19.8 för att göra en SWOT-analys av verksamheten. Demokratiexperten deltog även i detta möte. Arbetsutskottet för Uleåborgs äldreråd gjorde även en studieresa till Tammerfors Under projektet utvecklade man även en initiativblankett för äldrerådet i Uleåborg (bilaga 4). I Södra Österbottens projektområde finns sammanlagt fyra olika äldreråd. Äldrerådens situation varierar mycket sinsemellan. Äldreråden i Seinäjoki och Kauhava har redan verkat längre, medan äldrerådet i Lappajärvi är förhållandevis nytt och äldrerådet i Evijärvi alldeles nyligen har bildats och väntar på sitt första egentliga möte. Äldrerådet i Seinäjoki kom med i utvecklingen av äldreråden och inledde samarbete med projektet. Äldrerådet i Seinäjoki har verkat ända sedan år Stadsstyrelsen 6. En presentation finns på första sidan på adressen utser medlemmar till äldrerådet för en fullmäktigeperiod i taget. Under fullmäktigeperioden består äldrerådet av 15 medlemmar (10 representanter för pensionärsorganisationer, två representanter för stadsfullmäktige samt tre tjänstemannarepresentanter). Till äldrerådet har man dessutom inbjudit en representant från Seinäjoki församling. Från äldrerådet i Seinäjoki utnämns vid behov ett arbetsutskott. Inledningsmötet för Södra Österbotten ordnades i Seinäjoki Mötet fungerade på samma sätt som mötet i Uleåborg. Efter mötet bildade även Seinäjoki en arbetsgrupp för att utveckla sitt äldreråd. Arbetsgruppen sammanträdde flera gånger, vid mötet som hölls 19.2 deltog även demokratiexperten. Resultatet av arbetet blev en verksamhetsstadga och en verksamhetsplan för äldrerådet i Seinäjoki. I samband med att man upprättade verksamhetsplanen märkte man att man tidigare koncentrerat sig främst på socialservicen och att man inte egentligen arbetat för att skapa en äldrevänlig livsmiljö. Därför beslöt man att ordna ett seminarium med temat En bra livsmiljö för äldre genom samarbete (Yhteistyöllä hyvä elinympäristö ikäihmisille). Seminariet hölls och som resultat skapades en verksamhetsmodell som kan kopieras (bilaga 5). I de två mest entusiastiska kommunerna som kommit längst med sitt utvecklingsarbete Seinäjoki och Uleåborg finns stabila äldreråd som har sina grundläggande verksamhetsförutsättningar i skick och fungerande kontakter till socialservicen. Äldreråden uttryckte trots detta en vilja att ut-veckla sin verksamhet ytterligare nu då den nya lagen trätt i kraft. I äldreråden upplevde man att verksamheten inte var tillräckligt omfattande och täckande. Av denna orsak började man utarbeta verksamhetsplaner. Ett grundligt verksamhetsplanearbete i utvecklarkommunerna blir inte klart på några månader. Planen för det första året är därför på ett sätt en övning inför kommande års riktiga planer. Från Österbotten deltog äldreråden i Närpes, Korsholm och Nykarleby i äldrerådens utvecklingsarbete. Äldrerådet i Närpes har verkat sedan år 2002 och det är ett samarbetsorgan mellan staden och de organisationer för den äldre befolkningen som finns i området. Äldrerådet består av sju medlemmar och en tjänstemannasekreterare som alla utsetts av stadsstyrelsen. I Korsholm har äldrerådet verkat sedan år 2001 för att främja samarbetet mellan kommunen, pensionärsorganisationerna och den äldre befolkningen. Kommunstyrelsen utser sju medlemmar till rådet från olika områden i kommunen samt en kom-

18 VÄLFÄRD OCH KVALITET projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen 18 Varför behöver man äldreråd munal tjänsteinnehavare som sekreterare. I äldrerådets sammansättning ingår även en representant för kommunstyrelsen. Äldrerådet i Nykarleby inledde sin verksamhet redan år Medlemmarna består av minst sex medlemmar som utnämnts av stadsstyrelsen, en representant från styrelsen samt en tjänstemannasekreterare. Medlemmarna utses utifrån pensionärsorganisationernas förslag och så att varje pensionärsorganisation som är verksam i staden har en egen representant i äldrerådet. Inledningsmötet i Österbotten hölls i Korsholm Vid mötet diskuterades resultaten från pilot-projektet om äldreomsorgslagen, verksamhetsmodellen i Tammerfors samt de regionala äldrerå-dens verksamhet. Någon arbetsgrupp grundades inte, utan utvecklingsarbetet blev kvar hos äldreråden själva. På hösten sammanträdde man ytterligare en gång 8.9 tillsammans med demokrati-experten för att få veta vad äldreråden hade fått till stånd i sina områden under våren och somma-ren. I Kajanalands social- och hälsovårdsområde ingår sju kommuner. Av dessa kommuner har äldrerådet i Kajana verkat sedan år 2001 och äldrerådet i Kuhmo sedan år I Sotkamo inleddes äldrerådsverksamheten i januari De övriga kommunerna Paltamo, Ristijärvi, Hyrynsalmi och Suomussalmi grundade sina äldreråd under våren I projektet spreds den verksamhetsmodell för äldreråden som tidigare skapats inom pilotprojektet om äldreomsorgslagen i kommunerna i Kajanaland samt en broschyr om Tammerfors stads äldreråd, dess årsplan och modell för årsklocka. I kommuner där man nyligen grundat äldreråd upplevde man att de ovan nämnda modellerna och demokratiexpertens utvecklingsmöte utgjorde tillräckligt med material för äldreråden. Kajanaland tog tag i utvecklandet av äldrerådet direkt då kommunen kommit igång med sitt projektarbete ordentligt. Regionens planerare kartlade äldrerådens situation genom webbutredningar och besök och marknadsförde samtidigt verksamhetsmodellen från pilotprojektet för äldreomsorgs-lagen. Ett gemensamt möte med äldreråden ordnades i Kajana Demokratiexperten deltog i mötet. Deltagarna upplevde enligt responsen att de fått mycket kött på benen för utvecklingsarbetet i sin egen kommun. I Övre Savolax verksamhetsområde fungerar äldreråden enligt följande: Äldrerådet i Iisalmi har 12 medlemmar av vilka sex är representanter för olika pensionärsorganisationer och sex representanter för olika förvaltningskommuner (Övre Savolax social- och hälsovård 1, ev. luth. församlingen 1, bildningsservicecentralen 1, fritidsservicecentralen 1, förvaltningsservicecentralen 1, tekniska centralen 1). Som sekreterare fungerar vid sidan av sitt eget arbete kanslisekreteraren för boende-tjänster i Övre Savolax social- och hälsovårdsområde. Rådet grundades i augusti Äldrerådet i Kiuruvesi har åtta medlemmar från olika pensionärsorganisationer och två representanter från förvaltningskommuner (Övre Savolax social- och hälsovårdsområde 1, stadsstyrelsens represen-tant 1). Som sekreterare fungerar vid sidan av sitt eget arbete hemvårdsekreteraren för Övre Savolax social- och hälsovårdsområde. Rådet grundades i december Äldrerådet i Sonkajärvi har 11 medlemmar av vilka åtta är representanter för olika pensionsorganisationer och tre med-lemmar från kommunstyrelsen. Kanslisekreteraren för boendeservice och hemvård i Övre Savolax social- och hälsovårdsområde fungerar som sekreterare vid sidan av sitt eget arbete. Äldrerådet grundades i november 1999 och år 2009 ändrades namnet från Vanhusneuvosto till Ikäihmisten neuvosto. Äldrerådet i Vieremä har sex medlemmar från olika pensionärsorganisationer och två från olika förvaltningskommuner (Övre Savolax social- och hälsovårdsområde 1 och 1 förtroende-vald medlem från kommunen). Branschsekreteraren från Övre Savolax social- och hälsovårdsområde fungerar som sekreterare vid sidan av sitt eget arbete. Rådet grundades i oktober 2002 och själva verksamheten inleddes i början av år I Övre Savolax ordnades ett äldrerådsevenemang i Iisalmi. Demokratiexperten var närvarande och presenterade verksamhetsmodellen för äldreråd. Diskussionen var livlig. Utvecklingsarbetet hade sina utmaningar. Projektperioden var kort och demokratiexperten var endast sällan fysiskt på plats i områdena. Under dessa förhållanden lyckades man inte helt med att analysera nuläget (vilket inte är lätt då en person från en annan ort är närvarande) och hitta punk-ter som borde utvecklas. Nu blev man på sätt och vis tvungen att ta emot utvecklingsmålet verksamhetsstadgar och planer såsom de var utan att deltagarna själva genom att analysera skulle ha kommit fram till vilken slags plan man behöver. Av denna orsak genomfördes planerna något mekaniskt: man fyllde i de punkter som saknades utan att desto mera reflektera över hur verksamheten borde planeras. Med beaktande av dessa begränsande utgångspunkter i projektet var slutresultatet riktigt bra. Det finns anledning att tro att man håller på att komma till insikt och att utvecklingen av äldreråden blir ett sådant fortlöpande arbete som det är meningen att det ska vara. Vägvalet är gjort och resan har börjat. *

19 Varför behöver man äldreråd 19 VÄLFÄRD OCH KVALITET projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen Utveckling av äldreråden Projektets mål var att sprida den information och de erfarenheter som erhållits inom pilotprojektet om äldreomsorgslagen till äldreråden i projektområdet. Utifrån denna information framskred man med utvecklingsarbetet inom varje projektområde utgående från det egna utgångsläget och de lokala förhållandena. Bakgrund Mål Utvecklingsarbetets framskridande Skede Demokratiexperten fanns till hands för utvecklingsarbetet på de olika projektområdena. Projektområdenas äldreråd får information om resultaten från pilotprojektet och kan tillämpa dem för sina egna förhållanden. En lokal planerare gjorde en kartläggning av äldreråden på sitt eget område Man ordnade ett inledande möte där demokratiexperten berättade om pilotprojektets resultat och där man kom överens om fortsättningen. Projektområde Alla områden Alla områden Alla områden Alla områden Uleåborg, Seinäjoki Man grundade en lokal äldrerådsarbetsgrupp som fattade beslut om utvecklingsarbetets mål. Bland arbetsgruppens medlemmar fanns både medlemmar från äldrerådet och tjänstemän som är viktiga för äldrerådets verksamhet. En del av mötena ordnades med lokala krafter, vid en del var demokratiexperten närvarande. Äldrerådsarbetsgruppen analyserade äldrerå-dets nuläge (t.ex. genom en SWOT-analys) Uleåborg, Seinäjoki Uleåborg, Seinäjoki Uleåborg, Seinäjoki Äldrerådsarbetsgruppen gjorde upp en verksamhetsplan, en årsklocka samt verksamhetsstadgar. Äldrerådsarbetsgruppen utvärderade utvecklingsarbetet genom en enkät. I utvecklingsarbetet deltog Resultat I fortsättningen Bör observeras Demokratiexpert, medlemmar från lokala äldreråd, tjänstemanna- och organisationssekreterare, övriga tjänstemän. Inom alla projektområden är man nu medveten om resultaten från pilotprojektet och på alla områden har man också gjort en bedömning av det egna äldrerådets tillstånd, dess verksamhet samt utvecklingsbehov. I största delen av projektområdena kom man åtminstone igång med utvecklingsarbetet. Samarbetet mellan olika äldreråd fortsätter. Äldreråden är medvetna om vikten och behovet av att fortsätta utvecklingsarbetet även efter att projekttiden gått ut. Utvecklingsarbetets struktur och intensitet varierade mellan äldreråden. Uleåborg, Seinäjoki I Uleåborg deltog även andra tjänstemän Alla områden Alla områden

20 VÄLFÄRD OCH KVALITET projekt för förverkligande av äldreomsorgslagen 20 Tjänster, som främjar välbefinnandet 3. Tjänster, som främjar välbefinnandet De äldres välbefinnande och hälsa Under de senaste årtiondena har de äldres hälsa och välfärd förbättrats i Finland. Jämfört med tidigare åldersklasser har de en högre utbildningsnivå och även mera information och kunskap om hälsa. För att trygga en så frisk och funktionsduglig ålderdom som möjligt är det med tanke på välfärdsservicens framtid i Finland viktigt att förbereda sig. Samtidigt bör man stöda de äldres delaktighet i samhället, förbättra deras livskvalitet och påverka behovet av social- och hälsovårdsservice. Vi får hela tiden mera detaljerad information om faktorer som definierar befolkningens välfärd och hälsa. Den offentliga diskussionen koncentrerar sig ofta på tillgången till service och konsekvenserna av enskilda livsstilar. Dessa är kanske de faktorer som är lättast att identifiera och följa upp, men det finns redan starka bevis även för andra bakgrundsfaktorer som påverkar välbefinnandet. I befolkningsundersökningar har man kunnat identifiera sociala, ekonomiska och miljörelaterade bakgrundsfaktorer till hälsa, men det är svårare att påverka dem än att styra befolkningens levnadssätt i en mera hälsosam riktning. En särskild utmaning med att främja välbefinnande är att minska de hälsomässiga skillnaderna som förekommer mellan olika befolkningsgrupper. Den ökade risken för att förlora sitt välbefinnande och sin hälsa har ett samband med små inkomster, ensamhet, kvinnligt kön och dålig tillgång till närservice (Vuoto 2011, 17). Under kommande år bör man i planeringen av servicen beakta i synnerhet vikten av att förebygga livsstilssjukdomar, ökat missbruk bland äldre samt olika minnessjukdomar. Med tanke på effekten och för att främjandet av välbefinnandet ska lyckas på befolkningsnivå är det viktigt att fatta beslut som grundar sig på kunskap och ställa upp målen för ändringen av servicestrukturen och främjandet av välbefinnandet så att besluten utöver levnadssätt även omfattar strukturella och sociala faktorer. Äldreomsorgslagen och service som främjar välbefinnandet Äldreomsorgslagens föreskrift om kommunens skyldighet att ordna rådgivning och handledning som främjar välbefinnandet för äldre kommuninvånare ( 12) är mera omfattande och medför större skyldigheter än 20 i hälsovårdslagen som hävdes i samband med att äldreomsorgslagen upprättades. I den nya äldreomsorgslagen har man kompletterat servicens innehåll med inslag från socialvården. Centrala dimensioner för välbefinnande är hälsa, funktionsförmåga, uppehälle, utbildning, boende, trygghet och sociala förhållanden. Dessa dimensioner kan inte ställas i viktighetsordning. Utgångspunkten är att människor strävar efter välbefinnande genom sina val och att de kan betona betydelsen av olika dimensioner på olika sätt för sitt eget välbefinnande. I kommunens allmänna skyldigheter ingår enligt äldreomsorgslagen att ordna rådgivningsservice som främjar välbefinnande för alla pensionerade kommuninvånare (personer över 63 år). Innehållet för tjänsterna som främjar välbefinnande fastställs i äldreomsorgslagen för att på ett mångsidigt sätt täcka rådgivning inom välbefinnande, hälsa och funktionsförmåga samt handledning och identifiering av problem i ett tidigt skede: 1 handledning som strävar mot hälsosamma levnadsvanor och främjande av funktionsförmåga samt förebyggande av sjukdomar och olyckor; 2identifiering av sociala och hälsomässiga problem som orsakas av försvagad hälsa och funktionsförmåga bland den äldre befolkningen samt tidigt stöd i anknytning till dessa; 3handledning 4handledning som berör socialvård och övrigt socialskydd; som berör sjukvård, sektorövergripande rehabilitering och trygg medicinvård;