Spänst och stramhet i vadmuskulaturen friidrottare
|
|
- Emilia Göransson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Spänst och stramhet i vadmuskulaturen hos svenska friidrottare Spänst beskrivs ofta som ett mått på hur effektivt man kan utnyttja stretch-shortening cykeln (SSC) som är en nödvändig förmåga inom många idrotter. Hur spänstig en person är beror på en rad olika faktorer. Syftet med denna studie var att undersöka eventuella samband mellan stramhet i vadmuskulaturen, spänst och skadefrekvens i hälsena/vadmuskel hos svensk nationell friidrottselit inom grengrupperna sprint och trestegshopp. Elvir Rakovic Gothenburg Medical Center, Institutionen för Arbetsterapi och fysioterapi, Göteborgs universitet Ulla Svantesson Lundberg laboratoriet för ortopedisk forskning, avdelningen för ortopedi, Institutionen för Arbetsterapi och fysioterapi, Göteborgs universitet Bakgrund Inom elitidrott nämns ofta begreppet spänst. I många idrottsgrenar, exempelvis basket, volleyboll och inte minst friidrottens sprint- och hoppgrenar anser man spänst vara en nödvändig förmåga (1,2). Man pratar här om kraft som sträckmuskulaturen i benen kan producera. I Idrottens träningslära (2) beskrivs spänst som musklernas förmåga att utveckla största möjliga kraft inom en relativt kort tidsrymd. En annan definition är: förmågan att lagra elastisk energi under den excentriska fasen som utnyttjas i den koncentriska fasen av en rörelse eller förmågan att effektivt utnyttja stretch-shortening-cykeln (3). Spänst kan mätas genom olika typer av hopp, både horisontella och vertikala. De vanligaste testerna för spänst som man hittar i vetenskaplig litteratur är counter movement jump (CMJ), squat jump (SJ) samt drop jump (DJ) från olika höjder (4,5,6,7)*. Traditionell spänstträning innefattar olika typer av horisontella (t.ex. hopp från ben till ben, enbenshopp) och vertikala hopp (t.ex. häckhopp, nedhopp från upphöjning). Detta kallas för plyometrisk träning. Själva ordet kommer från de grekiska orden plio och metric och betyder ungefär mätbara ökningar (8). När man pratar om spänst så pratar man om relativ muskelstyrka dvs. kraft som man kan utveckla i förhållande till kroppsvikten (Relativ muskelstyrka = Maximal muskelstyrka/kroppsvikt). Den effektivaste träningsmetoden för att förbättra spänsten anses vara en kombination av styrketräning med relativt tunga vikter och explosiv styrketräning. Alltså är inte en ökad tvärsnittsyta det primära målet vid spänstträning utan musklernas ökade förmåga till snabb kontraktion (2,9). Vid exempelvis löpning och hopp föregås en koncentrisk plantarflexion av en excentrisk fas. Det här benämns i litteraturen som strech-shorteningcycle (SSC) och är ett sätt att producera mer kraft. Kraften som produceras under den koncentriska fasen av SSC är större än under en ren koncentrisk aktivering av muskeln (4,10). Det finns olika förklaringar till mekanismerna bakom ökad kraft under SSC men de två mest accepterade är: - Muskel- senkomplexets förmåga att lagra elastisk energi under den excentriska fasen som sedan utnyttjas under den påföljande koncentriska fasen. - Ökad neuromuskulär aktivering genom t.ex. utnyttjandet av sträckreflexen samt pre-aktivering av ett antal motoriska enheter under den excentriska fasen (2,6,9,10). Viitasalo et al. (6) undersökte i sin studie skillnader i neuromuskulär adaptation mellan trestegshoppare på elitnivå och motionärer vid drop jump, och hittade där att pre-aktiveringen i m. vastus lateralis och m. gastrocnemius startade tidigare hos elithopparna. En allmän uppfattning är att stretching kan påskynda musklernas förmåga till återhämtning, underlätta inlärning av rätt teknik samt minska risken för överbelastningsskador i vissa idrotter (11). Stretchingens inverkan på prestationsförmågan inom olika grenar är dock omdiskuterat. Forss och Knutson (12) kunde i sin studie påvisa en 34
2 Vid trestegshopp kan belastningen under ett kort ögonblick uppgå till gånger kroppsvikten. Kraften påverkar givetvis hälsena och leder. Risk för skador är uppenbar. Den svenske rekordhopparen Christian Olsson. Foto: Pressens Bild negativ effekt av stretching på hoppförmågan. De fann en signifikant minskad hopphöjd i squat jump (SJ) och counter movement jump (CMJ) omedelbart efter samt 10 minuter efter stretching av vadmuskulaturen. På grund av sin anatomiska position är underbenen väldigt utsatta vilket innebär stora påfrestningar. Den mesta kraften som genereras till underben/fot tas upp av vadmuskulaturen och hälsenan som är kroppens största och starkaste sena (13,14). Överbelastningsskador på hälsenan är vanliga bland manliga idrottare som bedriver träning med mycket inslag av löpning och hopp (14,15). Tendinopatier kan orsakas av tendiniter, tendinoser, paratenoniter och eftersom det ofta är svårt att påvisa en inflammatorisk process bör man vara försiktig med att ställa diagnosen tendinit (14,16). Orsaken till hälsenesmärta anses framför allt vara en för snabb stegring i träningsdos och intensitet, men även andra faktorer kan påverka, t.ex. felaktiga skor och anatomiska felställningar (15,17,18). Kaufman och medarbetare (19) hittade i sin studie på elitsoldater i USA ett signifikant samband mellan stram m. gastrocnemius (<11.5 dorsalflexion) och förekomst av hälseneinflammationer. Detta får stöd i Kvists (20) artikel där han skriver att idrottare med stora påfrestningar på nedre extremiteter ofta har en begränsad passiv dorsalflexion i fotleden och att det verkar vara en predisponerande faktor för överbelastningsskador på hälsenan. Skador och spänst anses vara komplexa begrepp som beror på ett stort antal olika faktorer. Vilka faktorer som verkligen har betydelse för spänsten samt i vilken grad är inte helt klarlagt än. Bland annat diskuteras vilken betydelse aktiv rörlighet i fotens plantarflexorer har för prestationsförmågan och förekomsten av skador. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan stramhet i vadmuskulatur, spänst och skadefrekvens i hälsena/underben hos manliga elitfriidrottare. Metod Undersökningsgrupp I studien deltog tretton manliga friidrottare i åldern år (tabell 1). Personerna valdes ut från grengrupperna trestegshopp och sprint (100m) och återfinns bland de 20 bästa i Sverige i sin gren enligt Svenska friidrottsförbundets officiella statistik för utomhussäsongen Av praktiska skäl var alla deltagare i denna studie bosatta i Göteborg. Exklusionskriterier: personer som under det senaste året haft hälsenebesvär som har resulterat i minst en månads frånvaro från ordinarie tränings- och/eller tävlingsaktivitet gjorde inga spänsttester, dock ombads de att fylla i enkäten och rörligheten i fotleden mättes. Studien har granskats och godkänts av Forskningsetikkommittén vid Göteborgs Universitet. Testmetod Tre olika datavariabler samlades in. Dokumentation av skador. Förekomst av skador, deras typ och lokalisation i fot och underben registrerades med hjälp av en enkät. Mätning av spänst med hjälp av Boscomatta (Eleiko Sport) (21,22). Två olika tester genomfördes: 1. Drop jump. Försökspersonen klev ut från en 40 cm hög låda ner på en så kallad Boscomatta. Landning skedde jämfota med raka knän och försökspersonen instruerades att hoppa så högt han kunde utan att böja i knäna (bild 1). Man mätte 35
3 Bild 1. Drop jump utfört från en 40 cm hög låda. Hopphöjd och kontakttid registrerades med hjälp av en hoppmatta. här hopphöjd i centimeter (cm) samt kontakttid i mattan i millisekunder (ms). Alla fick tre försök varav man bara tog hänsyn till det bästa resultatet avseende hopphöjden (cm). 2. Rebounds. Försökspersonen började med utgångsläge på mattan och instruerades att hoppa 11 stycken maximala jämfota hopp med raka knän. Hänsyn togs till hopphöjden (cm) där ett medelvärde togs fram på 10 hopp (nr. 2-11). I båda av de ovanstående beskrivna testerna hade försökspersonen händerna i sidan under hela rörelsen. Testerna utfördes barfota alternativt med enbart strumpor på. Båda testerna är beprövade, även om det oftast tillåts en viss böjning i knäleden (7,22). Mätning av aktiv dorsalflexion i fotleden. Båda benen testades och mätningen skedde med hjälp av en goniometer. Försökspersonen var sittande på en bänk med fötterna hängandes utanför och ombads här att böja upp foten maximalt med extenderat knä (bild 2). Som referenspunkter användes caput fibulae och 5:e metatarsalbenet (parallell förskjutning av längslinjen proximalt). Rörelsecentrum låg strax distalt- dorsalt om den laterala malleolen. Värdet angavs i grader och var differensen mellan maximal dorsalflexion och fotens neutrala Bild 2. Mätning av rörlighet i fotleden mätt med goniometer. Tabell 1. Antalet deltagare i de båda grengrupperna samt deras längd, vikt, ålder och personbästa. Längd (cm) Vikt (kg) Ålder (år) Personbästa Tresteg N=7 Min m Max m Medel m 100 m N=6 Min s Max s Medel s Tot Medel N=13 p< ns 73.1 ns Tabell 2. Antalet skadade personer bland grengrupperna Grengrupp Skadade n 22.3 ns Icke skadade n Tresteg meter 4 2 Totalt 10 3 position, vilket angavs som noll grader (23). Proceduren upprepades sedan på den andra foten. Insamling av data Testerna gjordes under 3 veckor i september då samtliga testpersoner befann sig i en viloperiod efter säsongens slut. Den aktuella vilotiden varierade mellan 1-2 veckor. Ett par testpersoner hade dock hunnit träna 1-2 pass. Alla befann sig i samma fas i träningen och på detta sätt minskades risken att den aktuella träningsnivån skulle påverka undersökningsresultaten. Alla data samlades in under ett testtillfälle. Vid ankomst ombads testpersonerna att fylla i frågorna i protokollet varefter maximal dorsalflexion mättes i båda fötterna. De återstående spänsttesterna föregicks av en standardiserad uppvärmning, 5 minuter jogging i lugnt tempo utan påföljande stretching av vadmuskulaturen. Testpersonerna instruerades muntligt i testerna varefter de som så önskade fick provhoppa 1-2 gånger. Efter det utfördes de maximala hoppen. 36
4 Skada på hälkudden 18,8% Hälsenebesvär/ smärta 25,0% Smärta fr. fotryggen 12,5% Fotledskompression Ingen skada 18,8% 12,5% Annat 12,5% Figur 1. Förekomst av de olika skadetyperna. Totalt antal rapporterade fall n=16, då tre personer har besvärats av två olika skador. Tabell 3. Medelvärden för varje grengrupp samt totalt med avseende på rörlighet och spänst. Två trestegshoppare gjorde inga spänsttester på grund av långvariga hälseneproblem. GREN RÖRL_HÖ (i º) n=13 RÖRL_VÄ (i º) n=13 Resultat Undersökningsgrupp Det fanns inga signifikanta skillnader mellan grengrupperna beträffande längd, vikt och ålder (tabell 1). Förekomst av skador Tre personer av 13 (23 %) uppgav att de inte hade haft några besvär alls från fot/underben/hälsena under de senaste två åren. Tre personer uppgav att de besvärats av två olika skador. Av de 10 (77 %) som haft någon form av besvär var 6 stycken trestegshoppare, medan 4 stycken var 100 meters löpare (tabell 2). Fördelningen bland de olika skadetyperna (n=16) var följande (figur 1): hälsenebesvär (n=4), smärta under hälen (n=3), fotledskompressioner (n=2), smärta från fotryggen (n=2), ingen skada (n=3) samt annat (n=2). Under annat återfanns en fotledsstukning och en person vars njurproblem har resulterat i muskelkramp i vadmuskulaturen vid hård träning. I två av fallen (20 %) har skadorna varit så allvarliga att de Dropjump (höjd i cm) n=11 Rebounds (höjd i cm) n=11 kontakttid dropjump (ms) n=11 tresteg Medel 8,0 7,4 54,6 42,5 112,8 Min 3,0 4,0 44,0 37,3 69,0 Max 13,0 13,0 64,0 45,8 160,0 sprint Medel 8,3 9,3 44,5 34,1 116,7 Min 4,0 5,0 40,0 26,0 64,0 Max 15,0 15,0 49,0 42,6 157,0 Totalt Medel 8,2 8,3 49,1 37,9 114,9 Min 3,0 4,0 40,0 26,0 64,0 Max 15,0 15,0 64,0 45,8 160,0 Figur 2. De mest smärtsamma punkterna på hälsenan. resulterat i över en månads frånvaro från ordinarie tränings- och/eller tävlingsaktivitet under det senaste året. Båda personerna var trestegshoppare och smärta från hälsenan var orsaken. Bland de som uppgett hälsenesmärta som skada (n=4) fanns 3 trestegshoppare och 1 sprinter. I två av fallen var besvären bilaterala. Tiden som de här personerna varit skadade uppgavs till 3 månader, 6 månader, 1 år samt 5 år. I de två sistnämnda fallen har personen haft periodvisa besvär. Figur 2 visar lokalisation av de punkter som de fyra deltagarna med hälseneproblem markerade som mest smärtsamma (n=6). Det framgår att samtliga har besvärats av smärta och stelhet långt ner på hälsenan. Det avgränsade området sträcker sig från fästet för senan på hälbenet och ca 10 cm proximalt. Vid uppdelning av deltagarna efter gren kunde man inte bevisa statistiskt att någon av grengrupperna skadade sig i större utsträckning. Vid jämförelse mellan grupperna med hänsyn till förekomst av hälsenebesvär fanns heller inte någon signifikant skillnad. Redovisning av rörlighet och hoppförmåga Medelvärdet för rörligheten bland deltagarna var 8.2º på höger ben och 8.3º på vänster ben (tabell 3). Rörligheten skiljde sig inte signifikant mellan grengrupperna och inte heller mellan benen. Medelvärdet för hela undersökningsgruppen i drop jump (DJ) var 49.1 cm samt 37.9 cm i rebounds (RB) vilket framgår av tabell 3. Det var en signifikant skillnad mellan grengrupperna i de båda spänsttesterna (figur 3, 4). Det visade sig att trestegshopparna hoppade högre. Ingen signifikant skillnad kunde dock ses mellan grengrupperna vad gällde kontakttiderna i DJ som varierade, båda grengrupperna inkluderat, mellan 64 och 160 ms. Samband rörlighet - skador Det gick inte att statistiskt säkerställa något samband mellan graden av stramhet i vadmuskulatur och förekomsten av skador. Inte heller då man tittade specifikt på samband mellan rörlighet och förekomst av hälsenebesvär var detta signifikant. Samband rörlighet hopphöjder, kontakttider Inga signifikanta samband kunde påvisas. Konklusion resultat Närmare 75% av de svenska manliga elitfriidrottare i grengrupperna 100 m och tresteg som deltog i den här studien har besvärats av skador från hälsena/underben/fot under de senaste två åren. Vanligast förekommande 37
5 var hälsenebesvär samt smärta under hälen. Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan grengrupperna vad gäller skador. Medelvärdet för rörligheten i fotens dorsalflexion bland deltagarna var strax över 8º på båda benen. Inga samband kunde säkerställas statistiskt mellan rörligheten i fotleden och hopphöjden, kontakttiderna, skadefrekvens eller förekomsten av hälsenebesvär. Trestegshoppare presterade signifikant högre hopphöjder i de båda spänsttesterna medan det inte förelåg någon signifikant skillnad vad gäller kontakttider. CM Drop jump tresteg * sprint Diskussion Omkring 75% av deltagarna i studien har varit utsatta för skador i hälsena/ underben i någon form. Detta kan tyckas som höga siffror men man bör komma ihåg att frågan i denna studie avsåg senaste två års perioden. Man kan därför inte dra någon slutsats om incidensen. Det finns dock andra studier som har gjorts på friidrottare och som pekar på en hög skadeprocent. Ahl och Amundin (24) kom i sin enkätstudie fram till att nära hälften av friidrottare inom grengrupperna sprint, hopp och häcklöpning i Sverige har varit drabbade av skador i hamstrings. Bennell och Crossley (25) gjorde även de en studie på friidrottare och rapporterade en incidensprocent på 76 %. Särskilt vanligt förekommande verkar akuta skador i hamstrings vara. Författarna kunde heller inte påvisa någon skillnad i skadefrekvens mellan hoppare och sprinterlöpare. En av förklaringarna till den höga skadeincidensen tror jag kan vara att friidrottare på den här nivån ständigt ligger på gränsen till vad kroppen klarar av och bedriver en träning av stor kvantitet med höga repetitiva belastningar. De vanligast förekommande besvären i den här studien, som i första hand koncentrerade sig på vadmuskulaturen, var relaterade till hälsenan. De mest smärtsamma punkterna återfanns några cm proximalt om hälsenefästet. Detta stämmer bra överens med de kunskaper som finns sedan tidigare att just området 2-6 cm proximalt om hälsenefästet har sämst cirkulation och är därför mest utsatt för akuta skador och degenerativa förändringar (14,15,17). Inga skador har rapporterats i muskeldelen av muskel/sen komplexet varför det är nära till hands att dra slutsatsen att de flesta skadorna som uppstår är senskador. Det var också en relativt hög andel personer med skador/smärta från hälkudden vilket jag tolkar som GREN Figur 3. Medelvärden för grengrupperna i drop jump. Trestegshopparna hoppade i genomsnitt 10.1 cm högre. (*p<0.05) CM Rebounds tresteg GREN Figur 4. Medelvärden för grengrupperna i rebounds. Trestegshopparna hoppade i genomsnitt 8.4 cm högre. (*p<0.05) ytterligare ett bevis på de stora belastningarna. Det skulle vara intressant att veta vid vilka tillfällen som skadorna uppkom (t.ex. under tränings- eller tävlingsperioderna, i början eller slutet av ett träningspass, under löpning eller hoppning). Detta bör vara föremål för fortsatt forskning. Studien gick till stor del ut på att kartlägga faktorer som eventuellt påverkar spänsten samt i vilken grad. Mina funderingar innan kretsade främst runt två hypoteser, nämligen att stramare vadmuskulatur och kortare kontakttider skulle förknippas med högre hopphöjder. Ingen av hypoteserna kunde dock bevisas statistiskt. Det fanns inga signifikanta skillnader beträffande ålder, längd eller vikt, varför dessa variabler anses inte ha bidragit till skillnaderna. Hur kan man då förklara skillnaden mellan grengrupperna? Två faktorer som kan ha * sprint stor betydelse och som inte testades här är maximal muskelstyrka och passiv styvhet i fotens plantarflexorer och bör vara föremål för fortsatt forskning. Annan möjlig förklaring till skillnaderna är att hopparna utnyttjar stretch-shortening-cykeln (SSC) på ett effektivare sätt jämfört med sprinterlöparna. Utifrån egen erfarenhet och observationer vet jag att hoppträning (även tävlingsutförande) innehåller fler moment med stora krav på explosivt utnyttjande av SSC jämfört med sprintträning. Det är också bevisat att det ställs större krav på fot/hälsena vid submaximal hoppning än vid löpning med relativt hög hastighet (26). Vid ett trestegshopp kan belastningen på foten uppgå till drygt 15 gånger kroppsvikten (27), en kraft som i isättningsögonblicket till stor del genereras upp i hälsenan och vadmuskulaturen. Allt detta kan antas resultera i starkare 38
6 vadmuskelkomplex samt bättre teknik (bättre neuro-muskulär funktion) hos hoppgruppen. Till skillnad från hoppare har sprinters sitt mest explosiva ögonblick i starten som sker från en stillastående (statisk) position och är en rent koncentrisk rörelse. Därför skulle kanske andra explosiva spänsttester ge annat förhållande mellan grengrupperna, exempelvis squat jumps (SJ). Hypotesen att stramare vader skulle leda till bättre spänst kunde som jag nämnde ovan inte bevisas. Man skall här vara medveten om att alla deltagarna i studien var elitfriidrottare med ett gemensamt drag, nämligen en genomsnittlig rörlighet kring 8º. Kaufman och medarbetare (19) klassificerade i sin studie soldater med en rörlighet i dorsalflexion <11.5º som strama. Normalt rörelseomfång i fotens dorsalflexion uppgår till ca 20º (28,29), men då skall man komma ihåg att det avser ledens rörlighet, till skillnad från denna studie som testade aktiv rörlighet. Det ligger nära till hands att dra slutsatsen att hoppare och sprinters är stramare än vanligt folk, men för att bevisa det skulle det krävas en kontrollgrupp. Om det skulle visa sig vara fallet så kan man trots allt anta att stramheten har betydelse för spänsten. För antingen handlar det om en medfödd talang att ha relativt strama vader eller så är det en produkt av långsiktig träning med mycket inslag av maximal styrketräning, explosiva moment och plyometrisk träning. Denna pilotstudie bör fungera som en inspirationskälla till fortsatt forskning samt användas för att öka medvetenhet hos sjukgymnaster och tränare. Man bör vara medveten om de stora belastningarna som det muskuloskelettala systemet utsätts för vid träning/tävling inom dessa idrotter. Hälsenan verkar drabbas i större utsträckning än själva vadmuskeln. Vid rehabilitering av tendinopatier bör hänsyn tas till idrottsgrenens specifika krav och patienterna bör inte återgå till full idrottsaktivitet förrän senan är stark nog att klara av de stora belastningarna (30). En rörlighet i fotens dorsalflexion runt eller under 10º (extenderade knän) kan vara normal eller t.o.m. nödvändig för dessa idrottsmän för att de skall kunna prestera bra inom sina grenar. Det har dessutom inte entydigt kunnat visas att stramhet skulle vara en predisponerande faktor för att drabbas av hälsenebesvär. Som sjukgymnast måste man kanske därför tänka annorlunda här jämfört med rehabilitering av vanliga patienter. Slutligen Fortsatt forskning rekommenderas för att kartlägga vid vilka tillfällen och vid vilken typ av träning som skadorna uppstår. Vidare behöver man utreda vilken effekt maximal muskelstyrka, passiv styvhet och aktiv rörlighet i fotens plantarflexorer har på spänst samt om rörligheten hos eliten skiljer sig från normalpopulationen och från mindre duktiga idrottare. Referenslista 1. Verhoshanski Y. Perspectives in the improvement of speed- strenght preparation of jumpers. (In Russian translated in Yessis Rev Sov Phys Educ Sports 4: 28-35; 1969) orig: Legk Atletika 9: 11-12; Gjerset A, Annerstedt C red. Idrottens träningslära. Farsta: SISU Idrottsböcker- idrottens förlag; Karlsson J, Thomeé R, Martinsson L, Swärd L. Fysisk träning i rehabiliterande och förebyggande syfte. I: Motions & idrottsskador och deras rehabilitering. Farsta: SISU Idrottsböcker- idrottens förlag; 1997: s Gollhofer A, Strojnik V, Rapp W, Schweizer L. Behavior of triceps surae muscle-tendon complex in different jump conditions. Eur J Appl Physiol Occup Physiol 1992; 64(4): Bobbert MF, Mackay M, Schinkelshoek D, Huijing PA, van Ingen Schenau GJ. Biomechanical analysis of drop and counter movement jumps. Eur J Appl Physiol Occup Physiol 1986; 54(6): Viitasalo JT, Salo A, Lahtinen J. Neuromuscular functioning of athletes and nonathletes in the drop jump. Eur J Appl Physiol Occup Physiol 1998; 78(5): Svantesson U, Thomeé R, Karlsson J. Plyometrisk träning med inriktning på hoppförmågan. I: Idrottarens spänstbok: spänst och elasticitet i muskler och senor. Farsta: SISU Idrottsböcker- idrottens förlag; 2001: s Cederstav R, Eriksson M. Effekten av plyometrisk hoppträning på spänsten hos kvinnliga innebandyspelare- en experimentell studie. Examensarbete. Institutionen för arbetsterapi och fysioterapi. Göteborgs Universitet; Slade A. Isoinertial resistance training for strength, power and endurance. Brief Review. Exercise Physiology 552; Svantesson U, Thomeé R, Karlsson J. Spänst och elasticitet i muskler och senor. I: Idrottarens spänstbok: spänst och elasticitet i muskler och senor. Farsta: SISU Idrottsböckeridrottens förlag; 2001: s Alter MJ. Understanding flexibility. In: Sport strech 2nd ed. USA: Human Kinetics; 1997: s Forss L-O, Knutsson O. The effect of streching on jumping ability-an experimental study. Examensarbete. Institutionen för arbetsterapi och fysioterapi. Göteborgs Universitet; Wirhed R. Anatomi och rörelselära inom idrotten 2nd ed. Örebro: Harpoon Publications AB; Karlsson J. Hälsenan. I: Fotens skador och sjukdomar. Södertälje: Astra Läkemedel AB; 1998: Soma CA, Mandelbaum BR. Achilles tendon disorders. Review. Clin Sports Med 1994; 13(4): Khan KM, Cook JL, Taunton JE, Bonar F. Overuse tendinosis, not tendinitis. Part 1: A new paradigm for a difficult clinical problem. The physician and sportsmedicine 2000; 28(5). 17. Gooch JL, Geiringer SR, Akau CK. Sports medicine.3. Lower extremity injuries. Review. Arch Phys Med Rehabil 1993; 74(5-S): S Karlsson J, Thomeé R, Martinsson L, Swärd L. Akuta skador och överbelastningsskador inom motion och idrott. I: Motions & idrottsskador och deras rehabilitering. Farsta: SISU Idrottsböcker- idrottens förlag; 1997: s Kaufman KR, Brodine SK, Shaffer RA, Johnson CW, Cullison TR. The effect of foot structure and range of motion on musculoskeletal overuse injuries. Am J Sports Med 1999 Oct; 27(5): Kvist M. Achilles tendon injuries in athletes. Sports Med 1994 Sep; 18(3): Bosco C. Strength assessment with the Bosco s test. Rome: Italian society of sport science; Carlstedt J. Tester för idrottare. Farsta: SISU Idrottsböcker- idrottens förlag; 1995: Norkin C, White D. Measurement of joint motion. FA Davis Company; Ahl M, Amundin A. Hamstrings injuries in Swedish elite track and field. Examensarbete. Institutionen för arbetsterapi och fysioterapi. Göteborgs Universitet; Bennell KL, Crossley K. Musculoskeletal injuries in track and field: incidence, distribution and riskfactors. Aust J Sci Med Sport 1996; 28(3): Komi PV, Fukashiro S, Järvinen M. Biomechanical loading of achilles tendon during normal locomotion. Clin Sports Med 1993; 11(3): Perttunen JO, Kyrolainen H, Komi PV, Heinonen A. Biomechanical loading in the triple jump. J Sports Sci 2000; 18(5): Seto JL, Brewster CE. Treatment approaches following foot and ankle injury. Review. Clin Sports Med 1994; 13(4): Norkin CC, Levangie PK. The Ankle-Foot komplex. In: Joint structure and function: a comprehensive analysis 2nd ed. USA: FA Davis Company; 1992: s Karlsson J, Thomeé R, Martinsson L, Swärd L. Fotleds och fotskador. I: Motions & idrottsskador och deras rehabilitering. Farsta: SISU Idrottsböcker- idrottens förlag; 1997: s.110. *SJ: hopp som utförs från en statisk, stillastående position med böjda ben. CMJ: från den upprätta utgångsställning görs en dynamisk rörelse med snabb böjning av benen (excentrisk rörelse) och direkt därefter ett upphopp (koncentrisk rörelse). DJ: utgår från t.ex. en låda (vanligtvis cm hög) där man faller ner, böjer på knäna och direkt därefter utför upphoppet. (7) 39
Spänst, rörlighet och förekomst av skador inom konståkning på elitnivå
Spänst, rörlighet och förekomst av skador inom konståkning på elitnivå Konståkning är en idrottsdisciplin som kräver såväl teknik och som styrka hos utövaren och det är svårt att avgöra vilket som är av
Läs merSamspelet(koordinationen) mellan nervsystemet, de motoriska enheterna och musklens påverkar hur bra stretch-shortening-cykeln fungerar.
SAMMANSTÄLLT AV KENNETH RIGGBERGER Vad händer när vi använder stretch-shorterning-cykeln? Den elastiska energi som kommer från den excentriska fasen i stretch-shortening-cykeln kan lagras i muskeln och
Läs merEffekter av träning på vibrationsplatta
Idrottshögskolan i Stockholm, VT 2001 Kurs: Specialidrott med inriktning mot träning och prestation 41-60p Uppgift: Populärvetenskaplig artikel Av: Linda Liljedahl Effekter av träning på vibrationsplatta
Läs merSamspelet(koordinationen) mellan nervsystemet, de motoriska enheterna och musklens påverkar hur bra stretch-shortening-cykeln fungerar.
Del 4 Vertikalhopp och benböj med olika långa vila på olika belastningar. Vad händer när vi använder stretch-shorterning-cykeln? Den elastiska energi som kommer från den excentriska fasen i stretch-shortening-cykeln
Läs merPatientens besvär bedöms efter anamnes och undersökning som akillestendinos/ akilltestendiopati.
Akillestendinos En 58 årig man söker till rehab mottagningen på grund av besvär med sin vänstra hälsena. Besvären debuterade smygande några månader tidigare och har successivt ökat veckorna innan patienten
Läs merAKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.
REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all provocerande
Läs merElasticitet i muskler och senor - var står vi idag
Elasticitet i muskler och senor - var står vi idag God spänst och elasticitet i muskler och senor är viktigt inom alla idrotter. Med god spänst menas att kombinationen av excentriskt och koncentriskt muskelarbete
Läs merHÄLSENESMÄRTA HOS VÄRNPLIKTIGA
HÄLSENESMÄRTA HOS VÄRNPLIKTIGA Förekomst och förebyggande behandling - en pilotstudie Författare: Sten Sundberg Handledare: Martin Fahlström, Lars Widman Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska
Läs merHässleholms sjukhusorganisation
Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Excentrisk träning vid hälsenesmärta Foldern är gjord av Markus Waldén, legitimerad läkare, Ortopediska kliniken, Hässleholms
Läs merPOWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING
POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING För att kunna utveckla optimal explosivitet på olika belastningar krävs en högt utvecklad bas av allmän styrka. Bålstabilitet är en förutsättning för maximal utveckling
Läs merSkillnader mellan hängande markdrag frivändningar ryck
Skillnader mellan hängande markdrag frivändningar ryck Efter 40 års tränande med dels på mig själv och alla jag tränat de senaste 30 åren är det dags att göra en analys av dessa tre övningar. Alla övningarna
Läs merPOWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING
POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING För att kunna utveckla optimal explosivitet på olika belastningar krävs en högt utvecklad bas av allmän styrka. Bålstabilitet är en förutsättning för maximal utveckling
Läs merAkut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:
Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen
Läs merHur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren?
Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren? En mycket viktig muskelgrupp när det gäller hopp och löpförmåga är vadmuskeln(m Triceps surae). Muskeln består av tre delar a) Tvillningvadmuslen ( M Gastrocnemius)
Läs merFRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14
REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska
Läs mer2. Under spinningpasset rörde vi oss mellan olika pulser, I vilken pulszoon kan man tänka sig att mjölksyra bildas? Upplevde ni ngn mjölksyra i benen?
Vad är mjölksyra? Mjölksyra uppstår när kroppens muskler, vid hård ansträngning, inte får tillräckligt med syre. I normala fall hämtar musklerna energi från kolhydrater och fett med hjälp av syre. Vad
Läs merTendinos ( Överbelastning av senor resulterar inte i en inflammatorisk reaktion i själva senan ) Överbelastningsskador. Överbelastningsskador
Överbelastningsskador Tendinopatier Överbelastningsskador - uppstår pga av. Yttre faktorer För tunga belastningar För många upprepningar För hastiga rörelser För snabb stegring av träning För hög intensitet
Läs merMan behåller ett antal basövningar för att underhålla bålstabiliteten. Detta för att inte tappa basen eftersom all träning är en färskvara.
HEKDEEK KONCEPTET HEKDEEK konceptet är framtaget framför allt för idrotter där tyngdpunkten är på ett ben i taget. De flesta idrotter jobbar med ett ben, en arm i taget, samtidigt är det många diagonala
Läs merNästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan.
Vad är styrketräning och vad är inte styrketräning? Nästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan. Belastning
Läs merAKILLESSENANS LÄNGD - PÅVERKAN PÅ FUNKTION, RÖRELSEANALYS OCH FUNKTIONSTESTER. Hur läker senan? Hur läker senan?
AKILLESSENANS LÄNGD - PÅVERKAN PÅ FUNKTION, RÖRELSEANALYS OCH FUNKTIONSTESTER Hur läker senan? Bifasisk separation vid senläkning hos kaniner (Nyström och Holmlund, Scand J Plast Reconstr Surg. 1983) Författarna
Läs merStretching. Nedvarvning. Stretching
Stretching Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.
Läs merSammanställt av Kenneth Riggberger. Plyometrisk träning
Sammanställt av Kenneth Riggberger Plyometrisk träning Den plyometriska träningen betecknas också "elasticitetsträning" (Zanon 1975 352f) "reaktiv träning" (Schröder 1975,929) "excentrisk träning" (Schmidtbleicher
Läs merProjekt benböj på olika belastningar med olika lång vila
Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Finns det några skillnader i effektutveckling(kraft x hastighet) mellan koncentriskt och excentriskt arbete på olika belastningar om man vilar olika
Läs merFysiologiska riktlinjer för innebandyspelare
Fysiologiska riktlinjer för innebandyspelare En bra träningsplanering bör utgå ifrån de fysiska krav som ställs på en innebandyspelare. Arbetet med att kartlägga dessa krav är ett pågående arbete inom
Läs merHannah Svensson Arena Älvhögsborg
Styrka och rörlighet 2016-11-16 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Fysiologi Muskler 3 typer hjärt, glatt, skelettmuskulatur Typ 1 och typ 2 fibrer (Fotboll har en kombinerad) ppvärmning Varför ska jag
Läs merAKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING
REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all
Läs merUppvärmning. Stretching
Stretching 1 Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.
Läs merEfter några tiondelar är effekten lika hög i en koncentrisk rörelse som en excentriskkoncentrisk
Excentrisk-koncentrisk aktivering Under de första hundradelarna av en sekund av en rörelse är det möjligt att dubblera kraften med hjälp av stretch shortening - cykeln jämfört med om enbart en koncentrisk
Läs merIntramuskulär koordination (koordination inom en muskel)( antalet samtidigt insatta motoriska enheter i rörelsen början)
SAMMANSTÄLLT AV KENNETH RIGGBERGER Jag har genom åren träffat många aktiva som säger att de vill bli mer explosiva i sin idrott och att de även vill bli snabbare. För mig är all idrott power = kraft x
Läs merMaximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå.
Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå. Maximalstyrkefaktorn är väldigt avgörande för prestationen på elitnivå. Sedan skiljer det givetvis mellan olika idrotter hur stark man
Läs merDen långsiktiga uppbyggnaden. Barn ungdomsträning 10-14 år
Den långsiktiga uppbyggnaden. Barn ungdomsträning 10-14 år Dagligen läser man om att unga idrottare drabbas av skador. De flesta av skadorna är överbelastningsskador. Men även felbelastningsskador och
Läs merDet är mycket omdiskuterat vilken eller vilka metoder som är bäst och det finns argument för och emot de flesta metoderna
STRETCHING Fakta om stretching. Rörlighet är förmågan att röra leder. Begreppen stretching eller töjning är synonymer. Att töja eller stretcha innebär en töjning av bindväv, muskler och andra vävnader
Läs merHur blir styrkeutvecklingen om man blandar snabbstyrka, explosivstyrka och maximalstyrka?
Hur blir styrkeutvecklingen om man blandar snabbstyrka, explosivstyrka och maximalstyrka? En träningsperiod på 6 veckor inleddes med en test på två ben. Upplägget för denna träning var som följer. Alla
Läs merAkilles tendinopati 4, 10.
Akilles tendinopati Hälsenebesvär Idag rekommenderas att patienter med ont i hälsenan initialt skall rehabiliteras med träning i 3-6. Hur skall då denna rehabilitering se ut? Ont i hälsenan är en av de
Läs merErica Grealish Leg sjukgymnast Klarälvskliniken
Erica Grealish Leg sjukgymnast Klarälvskliniken Fotens ben 1 Calcaneus 2 Talus 3 Naviculare 4 Cuneiforme I 5 Cuneiforme II 6 Cuneiforme III 7 Cuboideum 8-12 Metatarsalia I-V 13-17 Falanger Leder Talocruralled
Läs merTräningssplan: vecka 7-12
Träningssplan: vecka 7-12 Här följer ett mer avancerat träningspass för när du har byggt din styrka med introduktionspasset. Som tidigare kan du träna när och var du vill, och denna gång fokuserar vi på
Läs merEfter några tiondelar är effekten lika hög i en koncentrisk rörelse som en excentriskkoncentrisk
Excentrisk-koncentrisk aktivering Under de första hundradelarna av en sekund av en rörelse är det möjligt att dubblera kraften med hjälp av stretch shortening - cykeln jämfört med om enbart en koncentrisk
Läs merEtt exempel på ett modernt grenanpassat träningsupplägg för utveckling av maxstyrka och power.
Malmö IdrottsAkademi Ett exempel på ett modernt grenanpassat träningsupplägg för utveckling av maxstyrka och power. Sammanställningen visar på ett framgångsrikt samarbete mellan MIA: fystränare Kenneth
Läs merEn liten skadehandbok. Kubikenborgs IF P98
En liten skadehandbok Kubikenborgs IF P98 2010 05 18 0 Detta är en liten sammanställning av det mest förekommande skador som våra ungdomar har eller kommer att få under sitt fotbollsspelande. Dokumentet
Läs merBeskrivning till blankett Funktionsanalys sittande
Sida 1 av 6 Beskrivning till blankett Funktionsanalys sittande Passiv ledrörlighet Utgångsställning i ryggliggande position. Jämna upp mätvärdena till fem/tiotal. Höftflexion Utgångsställning: Patient
Läs merKomplex rörlighet. Hamstring. Situps med käpp. Armhävningar. Lateralflektion. Stående rotationer
Komplex rörlighet Tänk på at hålla en stabil ryggposition under knäböjen och spänn magmusklerna för at skydda ländryggen. Denna övning är bra för att bygga upp rörligheten i ländrygg, bröstrygg, höftböjar,
Läs merTräningsprogram 1 (ca 45 min)
Träningsprogram 1 (ca 45 min) Löpning Intervall, ca 30 min - Jogga i 10 minuter - Intervaller 10 st. Spring 80% av maxfart i 40 sekunder. Vila 30 sekunder. Spring 80% igen - Avsluta med 5 minuters jogging.
Läs merKRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.
REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska och öka
Läs merKan träningsövningar förebygga skador inom elitorientering?
Kan träningsövningar förebygga skador inom elitorientering? Resultat från en randomiserad kontrollerad studie 2018 Bodil Halvarsson, sjukgymnast, med. mag. Philip Von Rosén, fysioterapeut, PhD Bakgrund
Läs merRörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder
Rörlighetsträning Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet Bild: www.traningsgladje.se
Läs merRörlighetstester för orientering
Rörlighetstester för orientering Henrik Laas ETU redovisning, SOFT Tränarkonvent 23/11-2012 Introduktion Svensk orienterings mål: Världens bästa landslag Målet uppnås tillsammans: Individ, förening, elitmiljö
Läs merFörebygga skador vid fysisk aktivitet
Skaderisker Förebygga skador vid fysisk aktivitet Undvik skador när du tränar. Träning ger färre sjukdomar, mindre skador i vardagen och längre liv. Men skador under träning är vanligt och felaktig träning
Läs merIdrottsskador - riskfaktorer och prevention
Idrottsskador - riskfaktorer och prevention Suzanne Werner IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Idrottsskador Traumatiska skador Överbelastningsskador IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Idrott
Läs merTentamen i momentet anatomi och biomekanik Vt-11 (2011-03-25)
Id.lär och Tränarprogrammet Rörelseapparatens anatomi och biomekanik och styrketräning B 7.5 hp Ansvarig lärare: Peter Marklund Tentamenskod Tentamen i momentet anatomi och biomekanik Vt-11 (2011-03-25)
Läs merAtt förebygga motionsskador
Idrottsskador Att förebygga motionsskador Värm upp ordentligt. Töj korta och strama muskler före och efter motionspasset. Använd bra skor och rätt motionsutrustning. Börja träningen lugnt och öka intensiteten
Läs merEXAMENSARBETE. Effekten av plyometrisk träning och tung styrketräning på löpekonomi. En single subject design studie. Hannah Borg Lina Lindgren 2014
EXAMENSARBETE Effekten av plyometrisk träning och tung styrketräning på löpekonomi En single subject design studie Hannah Borg Lina Lindgren 2014 Sjukgymnastexamen Sjukgymnast Luleå tekniska universitet
Läs merFYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR
FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR Allmänt att tänka på vid testning Testpersonen ska vara väl förberedd på testförfarandet och ska vara medveten om att det när som helst går att avbryta testet.
Läs merStartprogram version 3
Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de
Läs merFörtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning
MAXIMALSTYRKA Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft både excentriskt som koncentriskt Vilka faktorer måste tränas för
Läs merIdrottsortopedi 040126. Folkrörelse. Idrottsskada
Idrottsortopedi 040126 Henrik Lundblad Ortopediska kliniken Karolinska sjukhuset Folkrörelse 25000 idrottsföreningar 2 miljoner svenskar motionerar regelbundet 700 000 individer tävlar på elitnivå Idrottsskada
Läs merVarför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:
Varför ska man stretcha? Stretching bidrar till en bra hållning och avspända muskler. Det ger bättre balans i kroppen som i sin tur ger bättre träningsresultat. Syftet med stretchingen efter träningen
Läs merTest av benmuskulaturens explosivitet med countermovement jump
Test av benmuskulaturens explosivitet med countermovement jump - en rättvisande metod? Benmuskulaturens förmåga att kunna utveckla mycket kraft på kort tid (explosivitet) har stor eller mycket stor betydelse
Läs merAKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1
REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera
Läs merDistal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast
Distal Femurfraktur, rehabilitering Utvärderingsinstrument Jennie Classon Leg sjukgymnast 1 Hur ovanlig är distal femurfraktur? Incidens ca 60-65 per år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Medelålder
Läs merSamband mellan explosivitet och passiv rörlighet i nedre extremitet hos innebandy-spelare på elitnivå
Samband mellan explosivitet och passiv rörlighet i nedre extremitet hos innebandy-spelare på elitnivå Peter Löfgren Handledare: Börje Rehn, Docent Jenny Ermling Mattias Hedlund, Doktorand Examensarbete,
Läs merTräningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador
Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen
Läs merTräningsprogram för patienter i IVAS-studien
Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra
Läs merTeorin bakom konditions- och styrketräning!
Teorin bakom konditions- och styrketräning! Prestationsförmåga Fyra faktorer påverkar Exempel: Yttre miljö - Klimat och materiel Inre miljö - Sömn, kost Fysiska faktorer - Konstitution, fysik Psykiska
Läs merStyrketräning. Olika typer av muskelstyrka:
Styrketräning Styrketräning Oftast tänker man på hantlar och skivstänger eller speciella maskiner när man talar om styrketräning, men styrketräning innebär egentligen bara att kroppen belastas mer än den
Läs merStyrketräning - Grundprinciper
Styrketräning - Grundprinciper Kort om mig Utbildning: Idrottsvetenskap Idrottsmedicin Elittränarutbildning Andra utbildningar Uppdrag inom idrotten Baskettränare Fystränare SISU Idrottsutbildarna Väst
Läs merTräningsbok. Sommar Tillhör:
Träningsbok Sommar 2013 Tillhör: Mina mål Vecka 28 Lätt löpning, 30 min eller minuter Upphopp, 3 x 10 st eller x st Armhävningar, 3 x 10 st eller x st Situp s, 3 x 20 st eller x st Utfallsteg, 2 x 10 st
Läs merFYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR
FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR Allmänt att tänka på vid testning Testpersonen ska vara väl förberedd på testförfarandet och ska vara medveten om att det när som helst går att avbryta testet.
Läs merAbstrakt. Bakgrund. Inom idrotten genomförs en hel del fysiska tester. Resultat
Abstrakt Bakgrund. Inom idrotten genomförs en hel del fysiska tester. Min frågeställning har varit: Är det några skillnader mellan de aktiva om man analyserar testresultat som i stort sett är likvärdiga
Läs merIdrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling
Idrottsskador Uppkomst, förebyggning, behandling Fotledsskador Ledbandsskada på fotens utsida är den vanligaste idrottsskadan (talo fibulara- ledbandet). Står för 25 % av alla idrottsskador. Vid akut skada
Läs merArbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbetsfysiologi. Exercise physiology
Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology Ingvar Holmér Chuansi Gao Kalev kuklane Ergonomienheten Designvetenskaper Lunds tekniska högskola Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology 7,5 hp
Läs merAktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05
1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför
Läs merEn träningsperiod på 5 veckor inleddes med ett test på två ben respektive ett ben samt hoppförmåga. Upplägget för denna träning var som följer.
Hur blir styrkeutvecklingen om man tränar på ett ben i taget? Hur blir överföringen till två ben? Hur påverkas hoppförmågan på två respektive ett ben i taget? En träningsperiod på 5 veckor inleddes med
Läs merJobbet, kroppen, livet i motorbranschen
Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan
Läs merAbstrakt. Resultat. Testerna visar stora och mycket stora skillnader på de olika belastningarna mellan de aktiva. Sammanfattning.
Abstrakt Bakgrund. Inom idrotten strävar många att utveckla styrka och explosivitet. Denna mäter man genom fysiska tester där man mäter krafter, effekter, och hastigheter. Min frågeställning har varit
Läs merMotorisk kontroll balans/koordination/teknik Betydelsen för kraftutveckling
Motorisk kontroll balans/koordination/teknik Betydelsen för kraftutveckling För att kunna prestera bra i idrott är det viktigt med en effektiv motorisk kontroll, dvs att balans/koordination/teknik fungerar
Läs merAbstrakt. Resultat. Sammanfattning. Den största skillnaden är i den excentriska fasen. En längre sammanfattning finns efter alla diagram.
Abstrakt Bakgrund. Inom idrotten strävar många att utveckla explosiviteten. Denna mäter man genom fysiska tester där man mäter krafter, effekter, och hastigheter. Min frågeställning har varit om det skiljer
Läs merUppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.
TRÄNINGSLÄRA Uppvärmning Varför Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. Vad händer i kroppen Ökad cirkulation höjer kropps & muskeltemperaturen vilket leder till mer syre till arbetande muskler.
Läs merAnalys av två träningsfaktorer power/uthållighet
Analys av två träningsfaktorer power/uthållighet Upplägg träning Utrustning: Övning: Test belastningar Skivstång Bänkpress 1 x 80 kg 6 repetitioner/ 1 x 40 kg 30 repetitioner Testutrustning: MuscleLab
Läs merIDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning
HÄR HÄR HÄR IDROTTSSKADOR HÄR HÄR HÄR IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning Mattias Ahlstrand, leg Naprapat, Certified Sports Therapist (CST) Rygg & Rehab Stockholm De vanligaste skadorna i volleyboll
Läs merTräningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?
Träningslära Styrka Styrka Vad är styrka? Muskelstyrka = förmågan att utveckla kraft eller spänning i en muskel. Maximal eller uthållig. Varför ska jag vara stark? Hålla upp ryggraden och kroppen, minska
Läs merStyrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?
Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter
Läs merLÄNGDHOPP från talang till världselit - vad krävs - my way. fredag 6 december 13
LÄNGDHOPP från talang till världselit - vad krävs - my way Leif Dahlberg Friidrottstränare ca 30 år Träningschef SFIF Förbundskapten SFIF Träningschef IF Göta/MAI Tränings/Talangchef Sparta-Danmark Projekt/utvecklingschef
Läs merSkadeförebyggande övningar
Skadeförebyggande övningar Svenska Innebandyförbundet 2013 Framtaget av leg. naprapat Anna Lundeberg, leg. sjukgymnast Anna Wänerhag Original och tryck: Holmbergs i Malmö AB, 2013 SKADEFÖREBYGGANDE ÖVNINGAR
Läs merSommarträning utomhus Tips på träningspass
Sommarträning utomhus Tips på träningspass Träna tufft utomhus utan redskap Att träna utomhus sommartid är ett härligt sätt att njuta av naturen medan man får dagens träning gjord. Man behöver inte träna
Läs merIdrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling
Idrottsskador Uppkomst, förebyggning, behandling Inledning Del 1- föreläsning om olika idrottsrelaterade skador. Del 2- genomgång av olika behandlingar. Ledbandsskada på fotens utsida är den vanligaste
Läs merJag en individuell idrottare. 1. Bra träning
1. Bra träning Fundera och diskutera! Fundera en stund över nedanstående områden. Sätt ett kryss i den ruta som du tycker bäst passar in på din uppfattning om vad som är viktigast för din idrott. Jämför
Läs merUtvärdering inför återgång till idrott. Suzanne Werner. Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning, Karolinska Institutet
Suzanne Werner De flesta idrottsutövare vill kunna återgå till samma idrott och idrottsliga nivå så fort som möjligt efter en skada. Kan vi utvärdera idrottare för att kunna utlova säker återgång till
Läs merVilka är egentligen de DE 10 BÄSTA ÖVNINGARNA FÖR MASSA!
DE 10 BÄSTA ÖVNINGARNA FÖR MASSA! Massaknuff eller discobluff? Ibland är det inte lätt att veta vilken övning som är vilken. Låt BODY hjälpa dig navigera rätt på övningshavet. Vi listar de tio effektivaste
Läs merSkador vanligt på Sveriges Riksidrottsgymnasier
Skador vanligt på Sveriges Riksidrottsgymnasier Skadeförekomsten hos unga idrottare på Sveriges Riksidrottgymnasier (RIG) har kartlagts under två års tid. Studiens resultat visar att många av ungdomarna
Läs merBänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.
Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler
Läs merTräna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar
Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt
Läs merExplosiv styrka och snabbstyrka
Explosiv styrka och snabbstyrka Enligt träningsläran är det följande: Explosivstyrka Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft
Läs merSamspelet(koordinationen) mellan nervsystemet, de motoriska enheterna och musklens påverkar hur bra stretch-shortening-cykeln fungerar.
SAMMANSTÄLLT AV KENNETH RIGGBERGER Vilken betydelse har stretch-shortening-cykeln eller excentrisk-koncentrisk aktivering på prestationen inom marklyft, frivändning eller ryck? Den elastiska energi som
Läs merHealthperformance.se. Testmanual. Tester för skolungdom. Copyright Health Performance
Healthperformance.se Testmanual Tester för skolungdom Copyright Health Performance Innehåll 1 Bakgrund... 2 2 Tester... 3 3 Styrketester... 4 3.1 Push up... 4 3.2 Situpsstolen... 4 4 Explosivitet... 5
Läs merREHABTRÄNING. fibromyalgi. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg
REHABTRÄNING fibromyalgi Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg Fibromyalgi är en livslång sjukdom som oftast drabbar kvinnor. Symtom på sjukdomen är smärta
Läs merAgenda. Introduktion. Effekter av uthållighetsträning på maxstyrka, hypertrofi och explosivitet. Effekter av styrketräning på uthållighet
Kombinationsträning Vem är jag? Niklas Psilander 42 år Bor i Täby Familj: Maria, Gustav, Erik och David Forskare och lärare på GIH samt fystränare inom både styrka och kondition Tycker om att träna, laga
Läs merTentamen i momentet Träningslära Vt-11 (2011-04-29)
Tränarprogrammet Träningslära 7.5 hp Ansvarig lärare: Peter Marklund Tentamenskod Tentamen i momentet Träningslära Vt-11 (2011-04-29) Tentamen består av 17 frågor, varav några med tillhörande följdfrågor.
Läs merSKADEFÖREBYGGANDE TESTER FÖR ARE
SKADEFÖREBYGGANDE TESTER FÖR FOTBOLLSSPEL SSPELARE ARE Annica Näsmark har på Svenska Fotbollförbundets medicinska utskotts uppdrag utarbetat tips för testning av muskelstramhet och funktion hos fotbollsspelare.
Läs merINKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD
REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.
Läs mer1 Uppvärmningprogram. 1.1 Bröstrygg
Rörlighetsövningar För en bandyspelare är det viktigt med bra rörlighet i ben och bål. Vi har satt ihop förslag till två rörlighetsprogram som kan användas dels före ett träningspass och dels som ett enskilt
Läs mer