Arbetsrapport 2012:1. Effektiv köhantering. - exemplet bostadstillägg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsrapport 2012:1. Effektiv köhantering. - exemplet bostadstillägg"

Transkript

1 Arbetsrapport 2012:1 Effektiv köhantering - exemplet bostadstillägg

2 2(39)

3 3(39) Förord Föreliggande arbetsrapport redovisar underlagsanalyser till rapporten 2012:3, Handläggning av bostadstillägg Hanteringen under Maria Kain har varit projektledare. I studien har ISF samarbetat med Ulf Brännlund från Optimization Partner Stockholm AB, som genomfört simuleringarna och deltagit i diskussioner om upplägg, i analys av resultaten och rapportskrivning.

4 4(39) Innehåll Förord... 3 Sammanfattning Bakgrund, syfte och metod Bakgrund och syfte Metod Beskrivning av handläggning Genomförande Simuleringsmodellen Allmänna förutsättningar Grundläggande beskrivning av modellen Om slumpmässighet i simuleringsmodellen Antaganden Resultat av analysen Effekten av handläggarens beläggning Låg ankomstintensitet Medelhög ankomstintensitet Hög ankomstintensitet Beläggningens betydelse sammanfattning av resultat Betydelsen av vilka ärenden som handläggs först Betydelsen av prioritering av bevakningar Betydelsen av att prioritera ärenden som riskerar att missa brytdatum Betydelsen av att prioritera fortsättningsärenden Betydelsen av säsongsvariationer Bilaga... 35

5 5(39) Sammanfattning I rapporten visas hur köteori tillsammans med simuleringar kan utgöra verktyg för att hitta strategier för hur inflödet av ärenden till Försäkringskassan bör hanteras på effektivast möjliga sätt. Metodiken illustreras med Försäkringskassans respektive Pensionsmyndighetens processer för handläggning av bostadstillägg. Resultaten indikerar samtidigt hur valet av strategi kan påverka effektiviteten i handläggningen. Handläggningstiderna kan öka okontrollerat vid gränsen för maximal tillgänglig arbetstid Handläggningstiderna är mycket känsliga i närheten av gränsen för maximal tillgänglig arbetstid. En liten förändring i belastning kan då påverka handläggningstiderna så kraftigt att man hamnar i en okontrollerbar situation. En positiv aspekt är att om systemet uppvisar långa handläggningstider, bör en måttlig utökning av handläggningsresurserna under i övrigt samma förutsättningar kunna minska handläggningstiderna avsevärt. Detta understryker behovet av flexibilitet och vikten av att handläggare ska kunna växla mellan olika uppgifter. Om arbetsbelastningen på en avdelning eller för ett ärendeslag tillfälligt ökar kraftigt, är det av stor vikt att handläggare från andra avdelningar eller som normalt arbetar med andra typärenden eller ärendeslag tillfälligt kan hjälpa till med denna. Handläggningstider påverkas av vilka ärenden som tas först Modellen visar för båda myndigheterna att andelen ärenden som inte blir klara på är lägst för strategin Äldst först. Att det är bästa strategi blir ännu tydligare om man väger in hur mycket längre handläggningstiden blir. Bevakningar Effekten av att hantera bevakningar först är stor. Man prioriterar då att påminna om exempelvis en komplettering som inte kommit in. I princip alla nyckeltal förbättras av att prioritera bevakningar. Exempelvis blir fler ärenden klara inom. Om det också vägs in hur mycket längre handläggningstiden blir för de ärenden som inte blir klara inom, framgår det ännu tydligare att prioritering av bevakningar förbättrar resultatet. Brytdatum Ett ärende måste vara beslutat senast en viss dag för att komma med i nästa utbetalning från myndigheten. Dessa så kallade brytdatum har bland annat betydelse för att mottagaren ska få utbetalningen i tid.

6 6(39) Resultatet indikerar att det trots prioritering av ärenden nära brytdatum inte blir större andel som klarar brytdatum. Samtidigt ökar andelarna som inte är klara inom något. Att inte fler ärenden klarar brytdatum förklaras delvis av den stora andel ärenden som behöver kompletteras och den långa tid som det antas att det tar att få in kompletteringarna. Fortsättningsärenden Både Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan prioriterar fortsättningsärenden så att mottagarna inte ska få avbrott i sina utbetalningar. En analys gällande Pensionsmyndigheten visar att fortsättningsärendena utgör en alltför stor del av ärendena för att kunna prioriteras utan att övriga ärenden påverkas påtagligt. Resultaten för prioriterade fortsättningsärendena förbättras, men alla hinner inte bli klara inom. De fördelar som uppstår för de prioriterade ärendena måste således vägas mot de nackdelar som det för med sig för de oprioriterade ärendena. Säsongsvariation För Pensionsmyndigheten har en analys gjorts av vilken effekten skulle bli om säsongsvariationerna kunde utjämnas. Den visar att ett inflöde av ärenden utan säsongsvariationer påverkar resultaten positivt men endast i begränsad omfattning. Kortvariga toppar går således enligt denna analys att hantera. Skulle däremot topparna vara långa eller höga eller den genomsnittliga beläggningen vara högre, kan kön komma att växa okontrollerat.

7 7(39) 1 Bakgrund, syfte och metod 1.1 Bakgrund och syfte Ett återkommande kvalitetsproblem i Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens verksamhet är att handläggningstiderna periodvis blir långa. Man hinner inte med ärendena i önskvärd takt och antalet ärenden som väntar på att handläggas, det vill säga kön av ärenden, växer. Om handläggningen drar ut på tiden, kan de försäkrade hamna i ett utsatt ekonomiskt läge, samtidigt som handläggarna får en pressad arbetssituation. Erfarenhet visar också att det är svårt att ta sig ur en situation med långa handläggningstider och stora balanser. I en tidigare ISF-rapport (2010:7 Effektiv köhantering exemplet Tidig bedömning) visades hur köteori tillsammans med simuleringar kan utgöra verktyg för att hitta strategier för hur inflödet av ärenden till Försäkringskassan bör hanteras på effektivast möjliga sätt. I den rapporten utgjorde processen för tidig bedömning av sjukpenning studieobjekt. Syftet med föreliggande rapport är att illustrera metodiken med Försäkringskassans respektive Pensionsmyndighetens processer för handläggning av bostadstillägg samtidigt som resultaten indikerar hur valet av strategi kan påverka effektiviteten i handläggningen. Kunskap om i vilken ordning man på ett optimalt sätt tar sig an ärenden ger Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten som helhet stöd i hur man bör organisera handläggningen, samtidigt som det underlättar för handläggare som är pressade av att ärenden ligger i kö. Det är också viktigt att de resultatmål som myndigheterna väljer är ändamålsenliga. Det innebär exempelvis att ett mål ska vara relevant och inte medföra oönskade effekter. Analys av olika resultatmåtts effekter på handläggarnas agerande är därför en annan viktig tillämpning av kömodellerna. 1.2 Metod Hur man ska ta sig an inkommande ärenden kan betraktas som en fråga om hur man under vissa förutsättningar bör hantera en kö av ärenden på ett optimalt sätt. Köteori och simulering har använts här för att se vilka resultat olika strategier ger beträffande i första hand handläggningstider, det vill säga hur länge de försäkrade får vänta. För att besvara frågan hur handläggaren bör ta sig an inflödet av ärenden på bästa sätt har det datorprogram för simulering av handläggningsprocessen vid Försäkringskassan som togs fram för att studera processen Tidig bedömning modifierats och utvecklats. Med hjälp av datorprogrammet har effekten av handläggarens prioriteringar studerats. Intresset har särskilt riktats mot de mål och mått myndigheterna använder samt strategiernas effekter för de försäkrade.

8 8(39) När man studerar de simuleringar och resultat som här redovisas, är det viktigt att ha i åtanke att dessa inte gör anspråk på att vara en exakt avbildning av verkligheten utan endast en modell av den. Resultaten erhålls utifrån en modell som på ett förenklat sätt återger handläggarens vardag. Denna modell utgår från myndigheternas processbeskrivningar, som redan dessa är att betrakta som modeller och inte någon exakt avbildning av de faktiska processflödena. Processbeskrivningarna anger inte hur ärenden bör prioriteras. I den faktiska arbetssituationen är det oftast handläggaren som väljer ett ärende. Det kan antas att ledningen eller enhetschefen ofta styr genom att förmedla uppsatta mål men även vid behov uppmana handläggaren att tillfälligt göra en viss prioritering beroende på det aktuella inflödet av nya ärenden och hur enheten ligger till i förhållande till målen. Om man som i Pensionsmyndigheten har inrättat en särskild funktion (med så kallade trafikledare) för att göra prioriteringar åt handläggarna, är det inom den man har att välja strategi. Resonemangen i denna rapport beskriver handläggarens val men gäller i det fallet denna funktion. Det är svårt att säga något om hur handläggare i dag faktiskt prioriterar. I denna studie har fyra renodlade basstrategier använts som modell för hur en handläggare skulle kunna prioritera. Några försök till att anpassa handläggningsstrategierna i syfte att efterlikna en "normalhandläggare", för att på så sätt validera modellen, har inte gjorts. Modellen kalibreras dock för att överensstämma med uppmätta flöden, medelväntetider och så vidare. Även om denna studie främst är av kvantitativ natur, ska resultaten inte betraktas som "sanning". Däremot bör de kvalitativa resultat som här lyfts fram, som till exempel olika handläggningsstrategiers relativa förtjänster, vara robusta mot mindre ändringar i modellen.

9 9(39) 1.3 Beskrivning av handläggning Enligt myndigheternas processbeskrivningar ingår i stora drag följande moment i handläggningen av bostadstillägg. Försäkringskassan: 1 Skapa ärende 4 Komplettera ärende 1.1 Skapa och klassificera manuellt ärende 4.1 Komplettera ansökan 2 Granska inkomna uppgifter 4.2 Utreda oklara förhållanden 2.1 Öppna ärende och läs journal 4.3 Utreda eventuell samordning med Socialnämnd 2.2 Granska ansökningsblankett 5 Bedöm rätt till förmån 2.3 Granska och namnge bilagor till ansökan 5.1 Bedöm rätten till bostadstillägg 2.4 Registrera ansökan 6 Kommunicera uppgifter 2.5 Granska begärd uppgift 6.1 Kommunicera uppgifter 2.6 Granska svar på kommunicering 7 Beräkna belopp 2.7 Granska impuls 7.1 Registrera SFA-civilstånd 3 Hämta intern information 3.1 Kontrollera försäkringstillhörighet 7.2 Beräkna och registrera bostadsuppgifter 7.3 Beräkna och registrera inkomstuppgifter 3.2 Kontrollera laglig vistelse 7.4 Beräkna bostadstillägg 3.3 Kontrollera SA 8 Fatta beslut 3.4 Kontrollera uppgifter i tidigare ärende 8.1 Bevilja bostadstillägg 3.5 Kontrollera adress och civilstånd 8.2 Avslå bostadstillägg 3.6 Kontrollera folkbokförda på adressen 8.3 Dra in bostadstillägg 3.7 Kontrollera bostadsbidrag 8.4 Avvisa ansökan 3.8 kontrollera fastighetsuppgifter 8.5 Avskriva bostadstillägg 3.9 Kontrollera inkomster 8.6 Fatta beslut om begäran från Socialnämnd 3.10 Kontrollera fordra hos Försäkringskassan 9 Avsluta ärende 3.11 Kontrollera handikappersättning 3.12 Informera om förlängd handläggningstid

10 10(39) Pensionsmyndigheten: 1. Ta emot och kontrollera 5. Bedöma 1.1 Ta emot handling/ärende/impuls 5.1 Bedöm beslutsunderlag och rätten till BT/ÄFS 2. Skapa ärende 5.2 Avsluta delprocess tidplanering 2.1 Skapa manuellt ärende 5.3 Kommunicering med sökande 2.2 Klassificera, märk ärende och döp dokument 5.4 Avvisning och avslag 3. Utred och värdera underlag 6. Beräkna 3.1 Hämta ärende 6.1 Beräkna och fördela uppgifter 3.2 Registrera och reservera ärende 6.2 Kvalitetssäkra beslutsunderlag 3.3 Granska ansökan/handling/impuls 6.3 Fastställ beslutsunderlag 3.4 Fastställ försäkringstillhörighet 6.4 Beräkna BT/ÄFS 3.5 Kontrollera förmån 6.5 Avdrag och utbetalning 3.6 Granska och stäm av uppgifter 7. Besluta 3.7 Utred civilstånd 7.1 Besluta i systemet 3.8 Utred tjänstepension, utländsk pension och yrkesskadelivränta 8. Verkställ beslut och utbetalning 4. Komplettera underlag 8.1 Komplettera/ändra beslut 4.1 Preliminär beräkning 8.2 Beslut om avslag/avvisning 4.2 Avgör kompletteringsbehov 8.3 Skapa manuellt beslut 4.3 Begär komplettering 8.4 Avdrag och utbetalning 4.4 Tidsätta delprocess 8.5 Löpande manuella utbetalningar 4.5 Registrera bevakning 9. Avsluta 9.1 Kundbevakning 9.2 Handlägg återkravsärende i K2/skapa återkravsimpuls I ISF:s rapport (2012:3) Handläggning av bostadstillägg Hanteringen under 2011 beskrivs bland annat närmare vad som framkommit i intervjuer och aktgranskning beträffande handläggningen av bostadstillägg. 1.4 Genomförande Arbetet har bedrivits som en del i ISF:s regeringsuppdrag angående bostadstillägg och diskussioner har förts med den arbetsgruppen om bland annat vilka strategier som varit relevanta att simulera i modellen. Vissa underlag och klargöranden har därutöver erhållits från de båda myndigheterna.

11 11(39) 2 Simuleringsmodellen 2.1 Allmänna förutsättningar Denna studie bygger vidare på den simuleringsmodell som togs fram och redovisades i rapporten Effektiv köhantering exemplet Tidig bedömning (ISF 2010:7). Modellen är ett dataprogram som på ett förenklat sätt försöker efterlikna handläggarens vardag i syfte att studera konsekvenserna av vilka ärenden handläggaren väljer att ta först. Det gäller dels påverkan på hur länge de försäkrade får vänta på beslut, dels om förvaltningskostnaderna påverkas. Utgångspunkten är att de resurser som finns för handläggning är givna. Simuleringsmodellen betraktar endast en handläggare, eftersom det främsta syftet har varit att studera effekter av handläggarens prioritering av ärenden på handläggningstiderna. Denna begränsning kan motiveras med att kollektivet av handläggare kan ersättas med en handläggare om de alla agerar exakt lika, vilket de förutsätts göra i dessa simuleringar. Simuleringsmodellen försöker efterlikna den verkliga ärendehanteringen så mycket som ansetts motiverat och rimligt. Saker som inte ansetts motiverat att modellera är exempelvis handläggarens egna frånvaro på grund av sjukdom eller annat, möjligheten att överta ärenden från andra handläggare när dessa är överhopade med arbete eller handläggarens rastvanor under dagen. Handläggaren anses i huvudsak jobba enligt respektive myndighets processbeskrivning. De arbetsprocesser som faktiskt modellerats presenteras nedan. De förväntade arbetstiderna för de olika momenten i processerna har antagits vara exakt de som ges i processbeskrivningarna, men det har antagits att dessa är slumpmässiga med en viss variation kring medelvärdena. Handläggaren anses arbeta effektivt med ärendehandläggning 360 minuter per dag och 5 dagar i veckan, det vill säga handläggaren arbetar måndag till fredag men är ledig lördag och söndag. Denna modell ansluter till Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens processbeskrivningar, där arbetstiderna anpassats till en 6 timmars effektiv arbetsdag för just handläggning. 2.2 Grundläggande beskrivning av modellen I modellen ankommer ärenden slumpmässigt till Försäkringskassan respektive Pensionsmyndigheten. Om ärendet inkommer på en vardag stämplas det med ankomsttiden, medan det stämplas med ankomsttiden måndag morgon om det inkommer på helgen.

12 12(39) Eftersom allt befintligt underlag behöver hinna samlas innan ett ärende öppnas, väntar handläggarna på Pensionsmyndigheten med att öppna till dag 3 och på Försäkringskassan till dag 7. I modellen innebär det att på Pensionsmyndigheten läggs ärendet i handläggarens inkorg tre dagar efter ankomsten, det vill säga handläggaren kan inte börja arbeta med ärendet förrän på fjärde dagen. För Försäkringskassan är motsvarande siffra sjunde dagen. När ärendet kommit in i inkorgen, kan handläggaren påbörja handläggningen. När ett ärende påbörjats handläggs det så långt det möjligt, exempelvis tills det uppstår behov av komplettering. Det finns vidare en korg med bevakningar. När en handläggare skickat ut en begäran om exempelvis komplettering av något underlag som saknas, läggs ärendet åt sidan till dess att kompletteringen kommer in. Samtidigt som komplettering begärs sätter handläggaren upp en bevakning, en påminnelse till sig själv, som kommer till bevakningskorgen efter en given tid. När handläggaren tar hand om en bevakning för vilken tiden har gått ut men ingen komplettering kommit in, skickas en ny begäran om komplettering ut. På motsvarande sätt bevakar handläggaren de ärenden där kommunicering sker. Då har den försäkrade en viss tid på sig att komma med eventuella invändningar mot något underlag eller utkast till avslagsbeslut som handläggaren har skickat ut. Om denna tid för att komma med svar har gått ut utan att det kommit något svar, betraktas det som att den försäkrade inte har några invändningar och handläggaren fattar beslut i ärendet. När en komplettering eller kommunicering kommer in förs ärendet i modellen automatiskt över till den så kallade pågåendekorgen. Indelningen av ärenden i inkorg, pågåendekorg och bevakningskorg korresponderar med det sätt som handläggarna arbetar på Försäkringskassan med bostadstillägg. På Pensionsmyndigheten finns även flera andra korgar vars syfte är att förmedla och förenkla prioriteringen för handläggaren. Valet av strategi för prioritering ligger då hos dem som sorterar in i korgarna innan handläggarna får ärendena. När handläggaren ska välja vad som ska göras, väljer handläggaren i simuleringen att hantera en bevakning eller att ta ett ärende ur inkorgen eller pågåendekorgen. Vilket som väljs bestäms av vilken strategi som används. I denna studie studeras och modifieras fyra basstrategier för vilket ärende handläggaren först ska arbeta med. Två av basstrategierna utgår från mål som används i myndigheterna. Gemensamt för alla dessa strategier är att när handläggningen av ett ärende väl påbörjats, fortsätter man med det så långt som det är möjligt. Detta betyder att om ärendet kan handläggas hela vägen tills det är färdigt, görs detta även om andra eventuellt högre prioriterade ärenden kommer in under tiden ärendet handläggs. Gemensamt för dessa strategier är också att om det finns flera ärenden i gruppen som enligt strategin ska tas med förtur, prioriteras alltid det ärende som är äldst. De fyra strategierna är följande. Äldst först; Bland alla ärenden i inkorg och pågåendekorg väljs det ärende som kommit in till handläggaren först. Om det inte finns ärenden i inkorg eller pågåendekorg, tar handläggaren hand om bevakningar.

13 13(39) Inkorgen först; Handläggaren prioriterar först nyinkomna ärenden (inkorgen), och bland dessa gäller principen Äldst först. Om det inte finns ärenden i inkorgen, tas ärenden i pågåendekorgen också enligt principen Äldst först. Därefter tar handläggaren hand om bevakningar. Målstyrt Öppna nya dag 4 respektive dag 7 först, sedan avsluta inom (Öppna/Avsluta); Först prioriteras ärenden i inkorgen som är 4 dagar för Pensionsmyndigheten eller 7 dagar för Försäkringskassan, därefter ärenden i inkorg och pågåendekorg som är mellan 26 och gamla. Om det inte finns sådana ärenden, används den generella prioriteringsregeln Äldst först (se ovan). Eftersom Pensionsmyndigheten räknar ankomstdagen som dag 0, blir det som man där ser som dag 3 i stället dag 4 i modellen, där ankomstdagen räknas som dag 1. Försäkringskassan räknar liksom modellen ankomstdag som dag 1. Målstyrt Avsluta inom först, sedan öppna nya dag 4 respektive dag 7 (Avsluta/Öppna); Bland ärenden i inkorg och pågåendekorg prioriteras först ärenden som är mellan 26 och 30 dagar gamla, därefter prioriteras ärenden i inkorgen som är 4 respektive 7 dagar. Om det inte finns sådana ärenden, används den generella prioriteringsregeln Äldst först (se ovan). Som en teoretisk jämförelse visas även resultatet vid ett slumpmässigt val av ärende. I denna strategi väljer handläggaren slumpmässigt ett ärende bland alla de ärenden som finns i pågåendekorgen och inkorgen och handlägger detta ärende så långt som det är möjligt. Om inga ärenden finns i inkorgen eller pågåendekorgen, tar handläggaren hand om eventuella bevakningar. 2.3 Om slumpmässighet i simuleringsmodellen Ärenden antas komma slumpmässigt till handläggaren. Intensiteten med vilken ärenden ankommer antas vara konstant. Det betyder att säsongsvariationer, som i verkligheten uppstår till exempel på grund av personalens semestrar under vissa delar av året, inte har modellerats. Ett undantag har dock gjorts för säsongsvariationen av fortsättningsärenden till Pensionsmyndigheten. Denna har modellerats på så sätt att ankomstintensiteten för dessa ärenden är konstant i en månad i taget och då proportionell mot ett månadsindex som ges av myndighetens utskicksplan för förnyelse av bostadstillägg. Utöver denna effekt kan det naturligtvis tidvis uppkomma stor anhopning av inkommande ärenden, men dessa uppkommer helt slumpmässigt och återkommer inte med någon som helst regelbundenhet. För att förstå vad som menas med konstant ankomstintensitet kan man tänka på ankomstprocessen på följande sätt, även om det i dataprogrammet inte riktigt går till på detta sätt. Varje sekund under simuleringstiden lottas det om det kommer ett ärende under nästa sekund eller ej. Sannolikheten för att det kommer ett ärende under nästa sekund är liten men också konstant. Det betyder att den inte beror på vilken tidpunkt det är och inte på om det kom ett ärende under föregående sekund eller inte, och inte heller på hur många ärenden som redan har anlänt.

14 14(39) Ankomstintensiteten antas som beskrivits ovan vara konstant. Ärenden anses dock inte kunna komma in på lördag eller söndag. De ärenden som kommer in på helgen får ankomsttid nästföljande måndag morgon. Detta betyder att det i snitt kommer in 3 gånger fler ärenden på måndagar än på övriga dagar. Förutom att ärenden ankommer slumpmässigt till handläggaren finns några andra källor till slump i modellen. För Försäkringskassan finns sex olika ärendetyper av bostadstilläggsansökningar. Motsvarande siffra för Pensionsmyndigheten är sju, vilket är den indelning som man planerar att införa. Ett ärendes typ lottas när det kommer in till inkorgen. Fördelningen anses känd och ges av respektive myndighets uppskattning av andelen av ärenden som faller inom respektive typ. I Försäkringskassans processbeskrivning och tillhörande kalkyl finns handläggarens arbetstider på varje moment angivna med minutprecision. Där finns också angivet hur stor andel av alla ärenden som kräver att ett visst moment utförs. Dessa processtider och andelar är beroende av vilken typ som ärendet tillhör. I verkligheten kräver förstås inte alla ärenden lika mycket tid som den som är angiven i processdokumentet, utan dessa är att betrakta som medelvärden. I simuleringsmodellen antas därför att den arbetstid som ett moment i ett ärende kräver av handläggaren bestäms slumpmässigt med en viss spridning kring det som är angivet i kalkylen. I simuleringsmodellen lottas det också om ett ärende kräver komplettering. Sannolikheten för att komplettering krävs överensstämmer med respektive myndighets uppskattning av hur stor andel av ärendena som behöver kompletteras. Väntetider som sedan kompletteringen orsakar lottas på samma sätt som arbetstider. I simuleringsmodellen har det genomgående antagits att det inte finns några statistiska beroenden mellan arbetstider för olika moment eller beroenden mellan olika kompletteringsbehov. Med detta menas till exempel att om ett ärende behöver kompletteras, gör detta det varken mer eller mindre sannolikt att den försäkrade kommer att nekas bostadstillägg.

15 15(39) 3 Antaganden Analysen av handläggning av bostadstillägg på Försäkringskassan bygger på myndighetens kalkyl för de tider som varje moment i genomsnitt tar och hur stor andel av ärenden som berörs av de olika momenten i processbeskrivningen. Motsvarande analys för Pensionsmyndigheten bygger på myndighetens processbeskrivning, men på grund av att myndigheten inte tagit fram en kalkyl för processtider har dessa parametrar skattats i diskussion med Pensionsmyndigheten. Det är inte troligt att en precisering av siffrorna substantiellt skulle påverka de kvalitativa resultaten av denna studie. Arbetstider för handläggaren för de olika momenten antas ha ett medelvärde lika med arbetstiden i processbeskrivningarna från de båda myndigheterna. Pensionsmyndigheten bedömer att det behövs komplettering av ansökan i 70 procent av fallen. Motsvarande siffra för Försäkringskassan är 60 procent. Processbeskrivningarna säger inget om i hur stor andel av ärendena man faktiskt behöver skriva brev och vänta på komplettering. I vissa fall kan man antagligen få den information man behöver genom ett eller flera telefonsamtal, men den aktgranskning som redovisas i rapporten Handläggningen av bostadstillägg (ISF 2012:3) visar att det sällan sker. I simuleringsmodellen har det antagits att handläggaren faktiskt skriver brev i alla de fall som behöver kompletteras. Andelar för i vilken omfattning kommunicering sker är hämtade från myndigheternas uppskattningar för de olika typerna av ärenden. I simuleringsmodellen antas alla kompletteringar och kommuniceringar alltid till slut få svar. Väntetider för kompletteringar har grovt uppskattats till att vara normalfördelade med medelvärde 14 dagar och en standardavvikelse på 10 dagar. Väntetiden på kommunicering har antagits vara i snitt 10 dagar med en standardavvikelse på 5 dagar. Om kommuniceringssvar inte inkommit innan bevakningen för denna hanteras, går man till beslut och ett svar som kommer senare påverkar således inte. En utredning av försäkringstillhörigheten beräknas i enlighet med processbeskrivningarna i genomsnitt ta och är här beräknad med en standardavvikelse på 20 dagar. I Pensionsmyndighetens process finns detta moment specificerat, och i modellen antas det behöva göras för 1 procent av alla nyansökningar. Antagandet baseras på vad som gällde för tidig bedömning av sjukpenning i den tidigare studien. För Försäkringskassan har inte motsvarande utredning modellerats som ett separat moment, och den väntan som en sådan eventuell utredning orsakar beaktas därmed inte. Detta torde dock har marginell effekt på resultaten.

16 16(39) Vissa antaganden har gjorts om hur ärendena förhåller sig till de brytdatum som finns för att utbetalningarna ska komma med i de månadsvisa utbetalningarna. Dessa antaganden redovisas i avsnitt 4.4, där handläggningen i förhållande till brytdatumen behandlas. För analysen som gäller Pensionsmyndigheten har den säsongsvariation som finns beträffande fortsättningsärenden modellerats. Detta har gjorts på så sätt att ankomstprocessen för fortsättningsärenden anses följa det månadsvisa mönster som följer på den utskicksplan för ansökan om förnyad prövning av bostadstillägg som myndigheten gjort för år Alla resultat som redovisas bygger på att handläggningen simulerats under dagar. Att handläggningen simuleras under så lång tid beror dels på att slumpens inverkan på intressanta mått såsom genomsnittlig handläggningstid minskar om ett större antal ärenden utgör underlag för dessa, dels på att eftersom det inte finns någon kö vid start (tom kö), får ärenden i början av simuleringen kortare handläggningstider i snitt än de i slutet. Den simulerade tiden måste anses vara tillräckligt lång tid för att uppstartseffekter av en tom kö ska vara försumbara och så lång att effekten av den exakta slumpsekvensen av ärenden är liten. Alla jämförelser mellan olika strategier görs på samma ankomstprocess, det vill säga det är på exakt samma ärendeström, med samma kompletteringsbehov och väntetider, som de olika strategierna jämförs emellan. Detta gör att slumpens betydelse för resultatet minskas. Några mer specifika tekniska antaganden som ligger till grund för simuleringarna är följande. Ärenden antas komma slumpmässigt enligt en så kallad poissonprocess. Detta innebär bland annat att intensiteten med vilken ärenden ankommer är konstant över tiden, att tiden mellan successiva ankomster är exponentialfördelad och att sannolikheten för att det kommer ett ärende under tiden t till T är oberoende av vad som hänt under tiden fram till t. Ärenden antas komma även under lördag och söndag men registreras inte som ankommande förrän på måndag morgon. Arbetstider för handläggaren för de olika momenten antas vara lognormalfördelade med väntevärde lika med arbetstiden enligt processbeskrivningarna och en standardavvikelse som uppgår till 30 procent av väntevärdet.

17 17(39) 4 Resultat av analysen I detta kapitel visas inledningsvis hur känslig handläggningstiden är för hur många ärenden som kommer till handläggaren. Därefter beskrivs hur olika strategier för köhantering påverkar resultaten gällande handläggningen av bostadstillägg. Resultaten mäts bland annat med hur stor andel ärenden som tar längre tid att handlägga än målet och hur mycket längre tid de tar. Förutom dessa konsekvenser för de försäkrade, visas några mer interna mått som exempelvis hur snabbt man påbörjar handläggningen. Det kommenteras också om myndigheternas kostnader påverkas. I redovisningen visas omväxlande resultat från respektive myndighets processbeskrivning, men samtliga siffror finns redovisade i bilaga. När man studerar resultaten är det viktigt att ha i minnet att även om procenttalen är små som exempelvis andelen ärenden som inte är klara inom är det många människor som berörs. Av årsredovisningarna framgår att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten sammanlagt under 2011 fattade drygt beslut om bostadstillägg 1, och 1 procent av dessa är således över 4300 ärenden. 4.1 Effekten av handläggarens beläggning I detta avsnitt visas beläggningens betydelse för handläggningstider och andra indikatorer. För att isolera effekterna av olika belastning är utgångspunkten vid dessa jämförelser att det äldsta ärendet handläggs först. Grafer och siffror i detta avsnitt utgår från Försäkringskassans process men resultaten för Pensionsmyndighetens process är dock liknande Låg ankomstintensitet För att illustrera handläggarens nedlagda arbetstid och hur kompletteringstider påverkar den totala handläggningstiden visas först hur dessa fördelas när handläggaren har en mycket låg beläggning. I denna situation uppkommer inga betydande köer hos handläggaren, utan handläggaren kan lätt hinna med sitt arbete under dagen. Ankomstintensiteten har antagits vara 1 ärende per dag. 1 Beslut om äldreförsörjningsstöd ingår

18 18(39) Figur 1. Nedlagd arbetstid per ärende i minuter (Försäkringskassan 1 nytt ärende/dag) I figur 1 visas hur en handläggares arbetstid på olika ärenden är fördelad med de antaganden som gjorts om arbetstider och andelar av ärenden som går till kommunicering med mera. I genomsnitt blir nedlagd arbetstid per ärende 27,8 minuter. Figur 2. Handläggningstider per ärende i dagar (Försäkringskassan 1 nytt ärende/dag) I figur 2 visas hur fördelningen av handläggningstider blir vid liten tillströmning av ärenden, det vill säga vid låg ankomstintensitet. Den genomsnittliga handläggningstiden är 17,1 dagar. Andelen ärenden som blir klara dag 7 är knappt 17 procent. Det kan här påminnas om att det är den dag som ärenden ska påbörjas hos Försäkringskassan. Att alla ärenden inte blir klara direkt utan några handläggningstider ändå blir långa beror inte på att det blir kö hos handläggaren utan på att ärendena måste kompletteras. En stor andel av ärendena måste kompletteras, och denna komplettering antas i genomsnitt ta 14 dagar. En annan orsak till fördröjningen är att ärenden inte kan avslutas förrän tidigast före ärendets brytdatum och det är hälften av ärendena som kommer in före detta datum (se avsnitt 4.4). En viss del av fördröjningen kan också förklaras med att handläggaren är ledig lördag och söndag. Observera också att pucklarna som återkommer med 7 dagars mellanrum i histogrammet beror på helgeffekten. Dels kommer fler ärenden in på måndag än någon annan vardag, dels kommer fler kompletteringar till handläggaren på måndagar än på övriga vardagar,

19 19(39) eftersom även de kompletteringar som kommer in på lördag och söndag kommer att kunna behandlas först på måndagen. Observera att det även i detta fall finns ärenden som inte kan handläggas på kortare tid än. I denna simulering är det 11,7 procent av alla ärenden som inte handlagts inom. Figur 3. Antal dagar tills ärende är öppnat (Försäkringskassan 1 nytt ärende/dag) I figur 3 visas fördelningen av antal dagar tills ett ärende är öppnat och påbörjat. Detta mäts i dag på Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Som framgått tidigare ska ett ärende vara öppnat och påbörjat dag 4 hos Pensionsmyndigheten och dag 7 hos Försäkringskassan. Huvudanledningen till att ärenden inte öppnats och påbörjats dag 7 vid denna låga ankomstintensitet är effekten av att handläggaren tar helgledigt Medelhög ankomstintensitet I detta avsnitt redovisas effekten av medelhög ankomstintensitet som antas vara 8 ärenden per dag. Den genomsnittliga arbetstiden per ärende ökar något (från 27,8 till knappt 27,85 minuter) på grund av att när handläggaren är mer belastad, hinner kommuniceringssvar i något högre grad komma fram innan handläggaren fattar beslut i ärendet. När svar inkommer, måste ärendet eventuellt kompletteras, och handläggaren måste överväga om svaret påverkar beslutet. Om tiden för kommunicering gått ut utan att något svar kommit, kan handläggaren gå direkt till beslut och några arbetsmoment i processen behöver därmed inte göras. Detta leder till kortare arbetstid per ärende. När det som i detta fall hunnit komma in fler svar innan handläggaren tar sig an ärendet, ökar således arbetstiden något för handläggaren, vilket i sin tur bidrar till längre handläggningstider.

20 20(39) Figur 4. Handläggningstider per ärende i dagar (Försäkringskassan 8 nya ärenden/dag) Den genomsnittliga handläggningstiden ökar här jämfört med vid låg ankomstintensitet och blir i genomsnitt 18,1 dagar. Observera att fördelningen av handläggningstider är betydligt plattare och att en mindre del ärenden blir klara redan första dagen de kan handläggas. Andelen ärenden som inte blir klara inom är 14,4 procent som kan jämföras med 11,7 procent vid låg ankomstintensitet. Figur 5. Antal dagar tills ärende är öppnat (Försäkringskassan 8 nya ärenden/dag) Det genomsnittliga antal dagar till ärendet är öppnat blir i denna simulering 8,2 dagar Hög ankomstintensitet I detta avsnitt antas ankomstintensiteten vara 8,7 ärenden per dag. Vid denna belastning uppstår det betydligt längre köer, och det är ytterst sällan som handläggaren inte är belagd. Den genomsnittliga arbetstiden per ärende ökar ytterligare något och är i denna simulering 27,9 minuter per ärende. Anledningen är densamma som tidigare (från låg till medelhög ankomstintensitet), det vill säga en ökad andel inkommande kommuniceringssvar. Denna effekt, att arbetstiden per ärende ökar något när belastningen ökar, är troligen ännu mindre i verkligheten men finns dock. Som tidigare framgått antas alla kompletteringar och kommuniceringar alltid till slut få svar men kommuniceringssvar kan i en del fall komma in efter att beslut fattats och beaktas då inte i modellen

21 21(39) Vidare är det förmodligen i verkligheten så att vissa sökande aldrig någonsin svarar på en uppmaning om att komplettera sin ansökan. Figur 6. Handläggningstider per ärende i dagar (Försäkringskassan 8,7 nya ärenden/dag) I figur 6 finns fördelningen av handläggningstider. Den genomsnittliga handläggningstiden är 19,2 dagar. Det är 16,4 procent av ärendena som inte blir avslutade inom. Detta är en betydligt högre andel än i tidigare simuleringar men den är inte extrem. Det kan tilläggas att verkligt utfall visar att andelen som inte når målet är större för båda myndigheterna. Figur 7. Antal dagar tills ärende är öppnat (Försäkringskassan 8,7 nya ärenden/dag) Notera i figur 7 att endast 9 procent av ärendena klarar kravet att ärendet ska vara öppnat dag 7 vid denna höga ankomstintensitet. Genomsnittstiden till öppning är 8,9 dagar. Observera de tydliga pucklarna var sjunde dag i handläggningstiderna. I motsvarande studie för Tidig bedömning kunde dessa pucklar tydligt utskiljas i statistik på historiska, verkliga, handläggningstider (se figur 2 på sidan 20 i ISF-rapport 2010:7). Dessa pucklar kunde dock inte ses i den rapporten. Förklaringen till denna skillnad är att för modellen för Tidig bedömning antogs ärenden komma in och registreras även på helgerna, men så är inte fallet här.

Effektivare ärendehantering inom Försäkringskassan. Ulf Brännlund, Optimization Partner 26 maj 2011 Effektivare förvaltning med givna resurser

Effektivare ärendehantering inom Försäkringskassan. Ulf Brännlund, Optimization Partner 26 maj 2011 Effektivare förvaltning med givna resurser Effektivare ärendehantering inom Försäkringskassan Ulf Brännlund, Optimization Partner 26 maj 2011 Effektivare förvaltning med givna resurser Sammanfattning Studerat handläggares prioriting av ärenden

Läs mer

Effektiv köhantering. Rapport 2010:7. exemplet Tidig bedömning. Effektiv köhantering ISF 2010:7

Effektiv köhantering. Rapport 2010:7. exemplet Tidig bedömning. Effektiv köhantering ISF 2010:7 adress Box 202, 101 24 Stockholm besöksadress Fleminggatan 7 telefon 08 58 00 15 00 fax 08 58 00 15 90 e-post registrator@inspsf.se webb www.inspsf.se Effektiv köhantering ISF 2010:7 Rapport 2010:7 Effektiv

Läs mer

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen:

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen: REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2012-09-13 2012-134 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framställning om ändringar i vissa av socialförsäkringsbalkens bestämmelser och i förordningen

Läs mer

SVAR 1 (7) Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Inläsningscentralen, 839 88 Östersund

SVAR 1 (7) Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Inläsningscentralen, 839 88 Östersund SVAR 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans svar på ISF:s rapport (2012:3) Handläggning av bostadstillägg Inledning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har granskat Pensionsmyndighetens

Läs mer

Kvalitet på inkomna arbetsgivarutlåtanden

Kvalitet på inkomna arbetsgivarutlåtanden SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (16) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kvalitet på inkomna arbetsgivarutlåtanden SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (16) Innehållsförteckning Kvalitet på inkomna arbetsgivarutlåtanden...1

Läs mer

Vad kostar felen? Omfattning av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen. Rapport 7 Delegationen mot felaktiga utbetalningar

Vad kostar felen? Omfattning av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen. Rapport 7 Delegationen mot felaktiga utbetalningar Vad kostar felen? Omfattning av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen Rapport 7 Delegationen mot felaktiga utbetalningar November 2007 En helhetsbedömning har eftersträvats Delegationen mot felaktiga

Läs mer

Bedömningsfrågor i tillsynen

Bedömningsfrågor i tillsynen Bedömningsfrågor i tillsynen Vad kommer vi prata om idag ISF:s uppgift Vad är en bedömningsfråga på ISF? Slutsatser Regeringens instruktion för ISF 1 Inspektionen för socialförsäkringen har till uppgift

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (9) Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011 Inledning Välfärdssystemen finansieras solidariskt med skattemedel. För att upprätthålla legitimiteten

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2009:47 Sammanfattning av uppdraget Bakgrund

Kommittédirektiv Dir. 2009:47 Sammanfattning av uppdraget Bakgrund Kommittédirektiv Ekonomisk kompensation vid lång handläggningstid hos Försäkringskassan Dir. 2009:47 Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska

Läs mer

Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning

Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning 2 (6) Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning I regleringsbrevet till

Läs mer

Arbetsresor istället för sjukpenning

Arbetsresor istället för sjukpenning SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2017:17 Arbetsresor istället för sjukpenning En granskning av Försäkringskassans utredning av merkostnader för arbetsresor i sjukpenningärenden Detta är en sammanfattning av en

Läs mer

Från underhållsstöd till underhållsbidrag?

Från underhållsstöd till underhållsbidrag? SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2019:7 Från underhållsstöd till underhållsbidrag? En granskning av 2016 års reform inom underhållsstödet Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen.

Läs mer

I denna kommenterade statistik beskriver vi individernas allmänna pensioner och pensionsrelaterade bidrag brutto. Vi beaktar inte skatten på

I denna kommenterade statistik beskriver vi individernas allmänna pensioner och pensionsrelaterade bidrag brutto. Vi beaktar inte skatten på I denna kommenterade statistik beskriver vi individernas allmänna pensioner och pensionsrelaterade bidrag brutto. Vi beaktar inte skatten på pensionen. Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd beräknas

Läs mer

Redovisning av uppgifter gällande den samlade fastighetsbildningsverksamheten 1

Redovisning av uppgifter gällande den samlade fastighetsbildningsverksamheten 1 2018-03-15 Regleringsbrevsuppdrag 2018 rörande Lantmäteriets tillsynsverksamhet: Redovisning av uppgifter gällande den samlade fastighetsbildningsverksamheten 1 I enlighet med uppdraget ska Lantmäteriet

Läs mer

Beskrivning av ärendeslag

Beskrivning av ärendeslag 1 (7) Beskrivning av ärendeslag Nedan följer en beskrivning av Försäkringskassans ärendeslag som berörs av internationell lagstiftning. På grund av den stora textmassan presenteras intressenternas statistikbehov

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:11. Steglös avräkning. En analys av arbetsutbudet för personer med sjukersättning som har använt steglös avräkning

SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:11. Steglös avräkning. En analys av arbetsutbudet för personer med sjukersättning som har använt steglös avräkning SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:11 Steglös avräkning En analys av arbetsutbudet för personer med sjukersättning som har använt steglös avräkning Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Svar på regeringsuppdrag

Svar på regeringsuppdrag 1 (18) Svar på regeringsuppdrag Rapport Konsekvensanalys av Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål nr 6869-17 om föräldrapenning som familjeförmån Försäkringskassan : 2019-09-30 Konsekvensanalys av Högsta

Läs mer

Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Socialförsäkringsbalk (2010:110) Socialförsäkringsbalk (2010:110) 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 /Upphör att gälla U:2013-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Enklare och effektivare handläggning av bostadstillägg m.m.

Enklare och effektivare handläggning av bostadstillägg m.m. Socialförsäkringsutskottets betänkande 2011/12:SfU16 Enklare och effektivare handläggning av bostadstillägg m.m. Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2011/12:152 Enklare och effektivare

Läs mer

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5)

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5) ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-06-07 Enheten för pension och övergripande studier Åsa Barat-Ullenius asa.barat-ullenius@inspsf.se Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen

Läs mer

Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen

Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen Uppdraget Försäkringskassan ska enligt regleringsbrev 2009 redovisa en bedömning

Läs mer

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN JOHAN MOBERG RAMBÖLL MANAGEMENT AGENDA 01 Vad är Lean för något och passar det oss? 02 Arbete med Lean i praktiken ett

Läs mer

51 kap. Assistansersättning

51 kap. Assistansersättning 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7 och 8, - beräkning av assistansersättning i 9-11, - omprövning vid

Läs mer

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts

Läs mer

Hel sjukersättning från 19 års ålder

Hel sjukersättning från 19 års ålder SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2019:9 Hel sjukersättning från 19 års ålder En granskning av Försäkringskassans tillämpning efter regeländringen den 1 februari 2017 Detta är en sammanfattning av en rapport från

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2012

Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2012 Wimi 2005 FK90010_003_G Huvudkontoret RESULTATUPPFÖLJNING 1 (9) Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2012 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig

Läs mer

Betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29), JU 2010/3874/L6

Betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29), JU 2010/3874/L6 Kommunstyrelsen 2010 10 11 192 470 Arbets och personalutskottet 2010 09 27 177 370 Dnr 10.382 00 oktks12 Betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29), JU 2010/3874/L6 Bilaga: Sammanfattning Luleå kommun

Läs mer

Effektiviteten i Försäkringskassans ärendehantering

Effektiviteten i Försäkringskassans ärendehantering SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2017:10 Effektiviteten i Försäkringskassans ärendehantering En granskning av resurseffektiviteten vid Försäkringskassans lokala försäkringscenter åren 2010 2013 med DEA-metoden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2012:935 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Vetenskapsrådets riktlinjer för hantering av jäv

Vetenskapsrådets riktlinjer för hantering av jäv Vetenskapsrådet Datum: 11 februari 2019 Diarienummer: 1.2.4-2019-00139 Vetenskapsrådets riktlinjer för hantering av jäv 1. Utgångspunkter Ett utmärkande drag för Vetenskapsrådets organisation och beslutsformer

Läs mer

Nya riktlinjer för bidrag till ideella föreningar

Nya riktlinjer för bidrag till ideella föreningar Socialförvaltningen Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Dnr 1.2.2-201/2017 Sida 1 (6) 2017-05-02 Handläggare Eva-Lotta Elmér Telefon: +46 08-508 251 87 Till Socialnämnden 2017-05-16 Nya riktlinjer

Läs mer

PM Dok.bet. PID

PM Dok.bet. PID 1 (11) PM 2016-12-15 Analysavdelningen Kristin Kirs Kommenterad statistik - pensionsrätt för barnår Pensionsmyndigheten har bland annat i uppdrag av regeringen att följa hur pensionssystemet fungerar för

Läs mer

Sammanhållen hantering. En ansökan och ett beslut

Sammanhållen hantering. En ansökan och ett beslut Sammanhållen hantering En ansökan och ett beslut Bakgrund och syfte När det nuvarande studiestödssystemet infördes år 2001, valde CSN att varje studiestödsform skulle hanteras som separata ärenden (ärendeklasser).

Läs mer

Bygglovshantering. Krokoms kommun. Revisionsrapport. Datum Maj-Britt Åkerström Certifierad kommunal revisor

Bygglovshantering. Krokoms kommun. Revisionsrapport. Datum Maj-Britt Åkerström Certifierad kommunal revisor Bygglovshantering Krokoms kommun Revisionsrapport Datum 11-03-09 Maj-Britt Åkerström Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING MED REVISIONELL BEÖDMNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1

Läs mer

Försäkringskassans författningssamling

Försäkringskassans författningssamling Försäkringskassans författningssamling ISSN 1652-8735 Försäkringskassans föreskrifter om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadstillägg till pensionärer m.fl.; Utkom från trycket den 17 december

Läs mer

Uppgifter om Stockholms stads bestämmelser för ansökan om plats inom den kommunala barnomsorgen

Uppgifter om Stockholms stads bestämmelser för ansökan om plats inom den kommunala barnomsorgen BESLUT I TILLSYNSÄRENDE Stockholms stad Utbildningsnämnden Box 22049 104 22 Stockholm Uppgifter om Stockholms stads bestämmelser för ansökan om plats inom den kommunala barnomsorgen Bakgrund Till Skolverket

Läs mer

Ungefär lika många kvinnor och män gick i pension under 2016, sammanlagt cirka individer. Den vanligaste pensioneringsåldern var fortsatt 65

Ungefär lika många kvinnor och män gick i pension under 2016, sammanlagt cirka individer. Den vanligaste pensioneringsåldern var fortsatt 65 Ungefär lika många kvinnor och män gick i pension under 2016, sammanlagt cirka 125 000 individer. Den vanligaste pensioneringsåldern var fortsatt 65 år, samtidigt som spridningen av första uttagsålder

Läs mer

Utredning med anledning av rapport om missförhållande och risk för missförhållande enligt lex Sarah vid myndighetsutövning inom sociala avdelningen

Utredning med anledning av rapport om missförhållande och risk för missförhållande enligt lex Sarah vid myndighetsutövning inom sociala avdelningen SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALA AVDELNINGEN UTREDNING SID 1 (5) 2012-05-25 Handläggare: Helena Örnevall och Kerstin Larsson Telefon: 08-508 12 000 Till Stadsdelsnämnd Södermalm 2012-06-14 Utredning

Läs mer

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:

Läs mer

Information om vårdnadsbidrag

Information om vårdnadsbidrag Information om vårdnadsbidrag Innehållsförteckning Vad är ett vårdnadsbidrag? 3 För vilka barn kan man söka vårdnadsbidrag? 3 Vem kan söka vårdnadsbidrag 4 Kan äldre syskon ha barnomsorgsplats? 4 Vem kan

Läs mer

DS 2009:46, A2009/2824/AE

DS 2009:46, A2009/2824/AE 1 (5) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr: 2009/1421 M1 Remissvar avseende regeringens pm Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen temporära förändringar i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning 35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till garantiersättning i 2 och 3, - försäkringstiden i 4-15, - ersättningsnivåer

Läs mer

FÖRSÄKRINGSKASSEFÖRBUNDET AVTAL Dnr 9812-0799-FK-41 ARBETSGIVARVERKET 1999-01-14 AVTAL OM ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR DIREKTÖR VID ALLMÄN FÖRSÄKRINGSKASSA

FÖRSÄKRINGSKASSEFÖRBUNDET AVTAL Dnr 9812-0799-FK-41 ARBETSGIVARVERKET 1999-01-14 AVTAL OM ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR DIREKTÖR VID ALLMÄN FÖRSÄKRINGSKASSA FÖRSÄKRINGSKASSEFÖRBUNDET AVTAL Dnr 9812-0799-FK-41 ARBETSGIVARVERKET 1999-01-14 AVTAL OM ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR DIREKTÖR VID ALLMÄN FÖRSÄKRINGSKASSA Tillämpningsområde m m 1 Avtalet gäller arbetstagare

Läs mer

12 Skattetabeller. 12.2 Allmänna skattetabeller

12 Skattetabeller. 12.2 Allmänna skattetabeller Skattetabeller, Avsnitt 12 1 12 Skattetabeller 12.1 Inledning Regler om skattetabeller finns i 12 kap. SFL. I det kapitlet finns bestämmelser om allmänna skattetabeller (12 kap. 2 och 3 SFL), se avsnitt

Läs mer

Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3)

Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3) REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 20110-09-28 2011-113 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3) (diarienummer S2011/942/SF) Sammanfattning ISF konstaterar

Läs mer

Äldreförsörjningsstöd

Äldreförsörjningsstöd Försäkringskassan informerar Äldreförsörjningsstöd Grafisk utformning: RÅDIS AB, Per Jonebrink Innehåll Äldreförsörjningsstöd 3 Vem kan få äldreförsörjningsstöd? 4 Bosättningsbaserad förmån 4 Åldersgränsen

Läs mer

Rapport kontroller inom

Rapport kontroller inom Statligt tandvårsstöd 2013-09-13 044733-2013 Version: 1,0 1 (7) Rapport kontroller inom statligt tandvårdsstöd 2012 Statligt tandvårsstöd 2013-09-13 044733-2013 Version: 1,0 2 (7) Inledning I den här rapporten

Läs mer

KBF - kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning RIKTLINJER. Dnr xxx KF, xxx 201X. stockholm.se

KBF - kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning RIKTLINJER. Dnr xxx KF, xxx 201X. stockholm.se KBF - kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning RIKTLINJER Dnr xxx KF, xxx 201X stockholm.se 3 Kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning (KBF) Gäller från och med

Läs mer

Ändringar i konsekvensutredning del B kapitel 2 och 3. Statens jordbruksverks föreskrifter (2014:XX) om officiella veterinärer

Ändringar i konsekvensutredning del B kapitel 2 och 3. Statens jordbruksverks föreskrifter (2014:XX) om officiella veterinärer 2014-11-07 Diarienummer 5.7.16-4312/14 Ändringar i konsekvensutredning del B kapitel 2 och 3 Statens jordbruksverks er (2014:XX) om officiella veterinärer 2 Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar Uppföljning av tredje kvartalet 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar Uppföljning av tredje kvartalet 2011 Wimi 2005 FK90010_003_G Huvudkontoret RESULTATUPPFÖLJNING 1 (10) Försäkringskassans kontrollutredningar Uppföljning av tredje kvartalet Inledning Välfärdssystemen finansieras solidariskt med skattemedel.

Läs mer

Arbetslöshetskassorna som administratör av aktivitetsstöd

Arbetslöshetskassorna som administratör av aktivitetsstöd 2012-02-21 registrator@finance.ministry.se registrator@employment.ministry.se Skrivelse med anledning av slutrapport Samverkansuppdrag om utveckling av metoder för redovisning av resultat av arbetet mot

Läs mer

Allmänna handlingar. Vänersborgs kommun. Revisionsrapport. Februari 2011. Staffan Löfving

Allmänna handlingar. Vänersborgs kommun. Revisionsrapport. Februari 2011. Staffan Löfving Allmänna handlingar Vänersborgs kommun Revisionsrapport Februari 2011 Staffan Löfving Inledning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Vänersborgs kommun har Komrev, inom PwC, granskat ärendehantering,

Läs mer

Nedan redovisas resultatet med hjälp av ett antal olika diagram (pkt 1-6):

Nedan redovisas resultatet med hjälp av ett antal olika diagram (pkt 1-6): EM-fotboll 2012 några grafer Sport är en verksamhet som genererar mängder av numerisk information som följs med stort intresse EM i fotboll är inget undantag och detta dokument visar några grafer med kommentarer

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar - Andra tertialen 2014

Försäkringskassans kontrollutredningar - Andra tertialen 2014 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (10) Försäkringskassans kontrollutredningar - Andra tertialen 2014 Inledning En av Försäkringskassans grundläggande uppgifter är att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs

Läs mer

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per april 2013

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2013-05-10 UAN-2013-0092 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per april 2013

Läs mer

Enklare regler i socialförsäkringen

Enklare regler i socialförsäkringen Socialförsäkringsutskottets betänkande 2012/13:SfU16 Enklare regler i socialförsäkringen Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2012/13: 169 Enklare regler i socialförsäkringen.

Läs mer

Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen

Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen När utfallsrummet för en slumpvariabel kan anta vilket värde som helst i ett givet intervall är variabeln kontinuerlig. Det är väsentligt att utfallsrummet

Läs mer

Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster

Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster 1 (6) 2008-05-30 Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster Uppdraget Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten (PPM) har i regleringsbreven för 2008 fått i uppdrag

Läs mer

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av 35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till garantiersättning i 2 och 3, - försäkringstiden i 4-17, - ersättningsnivåer

Läs mer

Svar på regeringsuppdrag

Svar på regeringsuppdrag 1 (12) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på regeringsuppdrag Rapport Återrapportering Ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare Försäkringskassan Beslut i detta ärende har fattats

Läs mer

Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan

Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan 2006-12-23 2006:23 Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan 2 I regleringsbrevet för 2006 har regeringen gett IAF ett återrapporteringsuppdrag gällande det elektroniska

Läs mer

Pensionsmyndighetens författningssamling

Pensionsmyndighetens författningssamling Pensionsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-4745 Pensionsmyndighetens föreskrifter om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd; Utkom från trycket den 23

Läs mer

BESLUT. Ärendet Ansökan om överflyttning av ärende från Malmö stad till Trelleborgs kommun

BESLUT. Ärendet Ansökan om överflyttning av ärende från Malmö stad till Trelleborgs kommun BESLUT inspektionen för vård och omsorg 2014-03-14 Dnr 8.7.4-44536/2013 1(4) Avdelning mitt Solveig Segerholm SoIveig.Segerholm@ivo.se Sökande Malmö stad Stadsområdesnämnd Söder 205 80 Malmö Motpart Trelleborgs

Läs mer

Remissvar ang. Ersättning vid arbetslivsinriktad rehabilitering (Ds 2018:32)

Remissvar ang. Ersättning vid arbetslivsinriktad rehabilitering (Ds 2018:32) ENHET Enheten för Välfärd, Utbildning och Arbetsmarknadspolitik HANDLÄGGARE Kjell Rautio DATUM 2018-09-05 ERT DATUM 2018-09-24 DIARIENUMMER 20180218 ER REFERENS S2018/04043/SF Remissvar ang. Ersättning

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I SJUKFÖRSÄKRINGEN SVERIGES FÖRENADE STUDENTKÅRER

FÖRÄNDRINGAR I SJUKFÖRSÄKRINGEN SVERIGES FÖRENADE STUDENTKÅRER FÖRÄNDRINGAR I SJUKFÖRSÄKRINGEN SVERIGES FÖRENADE STUDENTKÅRER 2014-11-17 BAKGRUND Lunicore har på uppdrag av SFS utrett tre aspekter av en förändrad sjukförsäkring för studenter utifrån ett ekonomiskt

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

Manual till Tims löneprogram Version 2

Manual till Tims löneprogram Version 2 Manual till Tims löneprogram Version 2 Fliken Inmatning använder du för att mata in huvuddelen av all information som skall behandlas av löneprogrammet. Du kan endast knappa in information i de vita cellerna.

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Redovisning av uppdrag om lärarlegitimation Dnr U2010/930/S

Redovisning av uppdrag om lärarlegitimation Dnr U2010/930/S Delredovisning av regeringsuppdrag Utbildningsdepartementet 1 (5) Redovisning av uppdrag om lärarlegitimation Dnr U2010/930/S Härmed redovisas de uppgifter som anges under Återrapportteringskrav när det

Läs mer

Kunna beräkna medelantal kunder för alla köer i ett könät utan återkopplingar.

Kunna beräkna medelantal kunder för alla köer i ett könät utan återkopplingar. Övning 8 Vad du ska kunna efter denna övning Kunna beräkna medelantal kunder för alla köer i ett könät utan återkopplingar. Kunna beräkna medeltiden som en kund tillbringar i ett könät utan återkopplingar.

Läs mer

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker

Läs mer

Förslag till lag om ändring i 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken

Förslag till lag om ändring i 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken Promemoria 2016-12-20 S2016/07902/FST Socialdepartementet Förslag till lag om ändring i 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken 1. Sammanfattning I promemorian lämnas förslag till ändring i 51 kap. 11 andra

Läs mer

Risker för felaktiga utbetalningar vid gränsöverskridande situationer

Risker för felaktiga utbetalningar vid gränsöverskridande situationer SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:6 Risker för felaktiga utbetalningar vid gränsöverskridande situationer En granskning av Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens kontroller av personer som arbetar, bor

Läs mer

Hemtjänst och hemsjukvård kallas tillsammans hemvård.

Hemtjänst och hemsjukvård kallas tillsammans hemvård. Hemvård Hemtjänst och hemsjukvård kallas tillsammans hemvård. Avgiften för hemvård betalas månadsvis, 12 månader om året. Räkningen skall betalas senast den siste i månaden. Även om du anlitar en annan

Läs mer

Svårt att kombinera kvalitetsutveckling och resultatuppföljning

Svårt att kombinera kvalitetsutveckling och resultatuppföljning SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:1 Svårt att kombinera kvalitetsutveckling och resultatuppföljning En granskning av kvalitetsutvecklingsmodellerna på Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten Detta är en

Läs mer

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik Cirkulärnr: 08:51 Diarienr: 08/2104 Handläggare: Avdelning: Ellinor Englund Datum: 2008-06-19 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Avdelningen för juridik Kommunstyrelsen Nämnd med ansvar för barnomsorg Pactamedlemmar

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60+ (65 år) får prognos Inkomst över taket Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Förenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen

Förenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2019:5 Förenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen En analys av effekterna på vårdenhetsnivå och regionnivå Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen

Läs mer

Tillståndsprövning enligt lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher

Tillståndsprövning enligt lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher 1(5) Kampsportsdelegationen Tillståndsprövning enligt lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher Sökanden: Svenska MMA Förbundet Organisationsnummer: 802436-5093 Adress: Ölandsgatan

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 14 juni 2018 KLAGANDE AA MOTPART Pensionsmyndigheten Box 38190 100 64 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 15

Läs mer

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se

Läs mer

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Sammanfattning * Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt

Läs mer

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet.

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet. 01-0439 AKTSKRIVELSE Ärende: Begäran om upphävande av styrekonomens nekande av godkännande nr 01/04 1. I ett meddelande av den 11 juni 2001 informerade styrekonomen chefen för personalavdelningen om sitt

Läs mer

Riktlinjer för kvalifikationsregler och förmånsnivåer för Kollektivavtalsstiftelsen Scenkonstens Omställning och Karriärväxling (SOK)

Riktlinjer för kvalifikationsregler och förmånsnivåer för Kollektivavtalsstiftelsen Scenkonstens Omställning och Karriärväxling (SOK) PROTOKOLLSBILAGA 2 Riktlinjer för kvalifikationsregler och förmånsnivåer för Kollektivavtalsstiftelsen Scenkonstens Omställning och Karriärväxling (SOK) 1 Allmänt Styrelsen för Kollektivavtalsstiftelsen

Läs mer

Verkställighet och återrapportering av beslut

Verkställighet och återrapportering av beslut Revisionsrapport Verkställighet och återrapportering av beslut Motala kommun April 2010 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...1 2 Bakgrund...2 2.1 Uppdrag

Läs mer

Östra Göinge kommun. PM - Uppföljning av kommunens myndighetsutövning avseende barnavårdsärenden

Östra Göinge kommun. PM - Uppföljning av kommunens myndighetsutövning avseende barnavårdsärenden Revisionsrapport 2017 Genomförd på uppdrag av revisorerna Februari 2018 Östra Göinge kommun PM - Uppföljning av kommunens myndighetsutövning avseende barnavårdsärenden PM - Uppföljning av kommunens myndighetsutövning

Läs mer

60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika

60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika 60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika Enligt SCBs Arbetskraftsundersökningar (Aku) var den genomsnittliga faktiskt arbetade tiden bland anställda 30,4 timmar per vecka

Läs mer

% KFM A 2013:1 Verkställighet och indrivning

% KFM A 2013:1 Verkställighet och indrivning Kronofogdemyndighetens allmänna råd ISSN 1653-9931 Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under 2014 1 ; beslutade den 2 december 2013 i anslutning

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Taxa för hemvårdsavgift Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Taxa Socialnämnden Socialtjänsten Antagen 2012-11-12, Kf 87/12 Ansvar Socialchefen Hemvård Hemtjänst och

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Erfarenheter från Ersättningsnämnden

Erfarenheter från Ersättningsnämnden Erfarenheter från Ersättningsnämnden 1 Organisation Ersättningsnämnden leds av en nämnd med 16 ledamöter De är indelade i två avdelningar som fattar alla beslut Kansliet består av två enheter under en

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension Yngre än 28 år utan prognos Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 18 mars 2013 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Kerstin Burman LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan 103

Läs mer

Tillämpningsanvisningar Bestämmelser om omställningsstöd, pension samt familjeskydd till förtroendevalda (OPF-KL18)

Tillämpningsanvisningar Bestämmelser om omställningsstöd, pension samt familjeskydd till förtroendevalda (OPF-KL18) Tillämpningsanvisningar Bestämmelser om omställningsstöd, pension samt familjeskydd till förtroendevalda (OPF-KL18) Antagna av regionstyrelsen 2018-11-13 Tillämpningsanvisningar till bestämmelser om omställningsstöd,

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Utgiven av: Omsorgsavdelningen Vellinge kommun Uppdaterad 2015-07-03 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer