Anmälan enligt miljöbalken om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd September Vindkraftpark Ljusne-Vallvik

Transkript

1 Vindkraftpark Ljusne-Vallvik Anmälan enligt miljöbalken om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd September 2012 SAMKRAFT AB Box 975, Gävle Besöksadress Nobelvägen 2, Gävle

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Lagstiftning Administrativa uppgifter Om Samkraft AB Vindkraften och miljön Projektbeskrivning Lokalisering Layout Vindförutsättningar och förväntad produktion Utformning och omfattning Fundament och uppställningsytor Vägar Elnät Geoteknisk undersökning Angränsande projekt Planförhållanden Fastighetsägare och närboende Berörda fastighetsägare Närboende Berörda intressen och miljöeffekter Landskapsbild Intressen som inte berörs Kulturmiljö Naturmiljö Fauna Friluftsliv och turism Mark- och vattenanvändning Hälsa och säkerhet Ljud från vindkraftverken Skugga Ljus och reflexer Säkerhet Emissioner Tidplan Hemsida Underskrift SAMKRAFT AB Box 975, Gävle Besöksadress Nobelvägen 2, Gävle info@samkraft.se

3 Figurförteckning Figur 1. Översiktskarta över områdesavgränsningen för den planerade vindkraftparken 4 Figur 2. Layout med fem vindkraftverk. 5 Figur 3. Beskrivning av de olika måtten på ett vindkraftverk. 6 Figur 4. Kommunalt intresseområde för vindkraft. 9 Figur 5. Närboende. 11 Figur 6. Utsnitt ur fotomontage baserat på bilder från Ljusne hamn. 12 Figur 7. Riksintressen i det berörda området. 13 Figur 8. Natur- och kulturvärden i närområdet. 15 Figur 9. Ljudutbredning från vindkraftverken. 19 Figur 10. Kumulativ ljudutbredning 20 Figur 11. Skuggtimmar per år beräknat utifrån lokala vind- och klimatdata. 21 Figur 12. Kumulativa skuggtimmar per år beräknat utifrån lokala vind- och klimatdata. 22 Bilagor 1. Samrådsredogörelse 2. Fotomontage Ljusne Vallvik 3. Yttrande BDN Fastigheter 4. Naturvärdesbedömning angående strandskyddsdispens för vindkraftverk mellan Ljusne och Vallvik. 5. Fladdermusinventering 6. Sekretessbilaga Inventering av rovfåglar och berguv inför vindkraftsetableringen vid Vallvik, Gävleborgs län 7. a) Ljudberäkning, endast verken i Ljusne Vallvik b) Ljudberäkning, kumulativt med exempellayout från Bergvik Skogs projekt Ödmården 8. a) Skuggberäkning, endast verken i Ljusne Vallvik b) Skuggberäkning, kumulativt med exempellayout från Bergvik Skogs projekt Ödmården SAMKRAFT AB Box 975, Gävle Besöksadress Nobelvägen 2, Gävle info@samkraft.se

4 1 Inledning Samkraft AB anmäler härmed miljöfarligverksamhet enligt 9 kap. 6 Miljöbalken att bolaget har för avsikt att uppföra och driva en gruppstation för vindkraft om fem vindkraftverk, med en total effekt av megawatt (MW), mellan Ljusne och Vallvik i Söderhamns kommun. 1.1 Lagstiftning Den planerade vindkraftsanläggningen i Ljusne/Vallvik klassas som en medelstor anläggning med avseende på höjd och antal verk. För en sådan anläggning görs en förenklad prövningsprocess omfattande Anmälan enligt miljöbalken samt Bygglov enligt plan- och bygglagen, vilka prövas av Söderhamns kommun. Den lagstiftning som berörs är främst miljöbalken (1998:899) samt plan- och bygglagen (2011:338). Vindkraftsanläggningar prövas enligt 9 kap. miljöbalken, men även 7 kap. miljöbalken kan vara tillämpligt om särskilda bevarandeområden berörs. Även andra lagar utöver miljöbalken kan vara tillämpliga, t.ex. kan kulturminneslagen (1988:950) bli aktuell om fornlämningar berörs, för anslutande kraftledningar kan ellagen (1997:857) beröras. Beträffande samråd krävs enligt lagstiftningen inget samråd i en förenklad prövningsprocess. Samkraft har dock genomfört ett offentligt informationsmöte. Till samrådet beredes möjlighet för deltagande från länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten (i detta fall Söderhamns kommun) samt närboende, allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samrådets syfte var att belysa etableringsplanera och få in, och kunna beakta, synpunkter i det fortsatta planeringsarbetet. Samrådet hölls i Ljusne den 22 augusti med ett 50-tal besökare. Se samrådsredogörelse i bilaga 1. För området gäller strandskydd intill 300 m från strandlinjen till Bottenhavet. För uppförande av verk placerade utanför detaljplanerat industriområde, samt inom 300 m från strandlinjen mot Bottenhavet, krävs därför strandskyddsdispens. Dispens från strandskyddet har erhållits från Söderhamns kommun (Dnr 2012/0380). 1

5 1.2 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Vindkraftpark Ljusne/Vallvik Fastighetsbeteckning: Sörljusne 1:1, Sörljusne 9:1 Fastighetsägare: Bergvik Skog AB Kod utifrån SNI Sökande Samkraft AB Organisationsnummer: Besöksadress: Nobelvägen 2 Utdelningsadress: Box 975, Gävle Telefon Hemsida: Kontaktperson: Mikael Johansson Telefon: E-post: mikael.johansson@samkraft.se 2

6 1.3 Om Samkraft AB Samkraft AB är frukten av ett samarbete mellan tretton bolag (tolv energibolag, en kommun samt ett lokalt investmentbolag) i Gästrikland, Hälsingland, Uppland, Södermanland och Västmanland. Bolaget, som bildades så sent som 2008, har som verksamhetsidé att bygga, äga och förvalta anläggningar för produktion av vindkraftsel. Bolagets huvudsakliga syfte är att dels utveckla och realisera egna projekt dels förvärva vindkraftverk eller hela vindkraftparker. Samkraft eftersträvar att vara en stark aktör inom vindkraftutvecklingen och därigenom bidra till att vindkraften får sitt genombrott som förnybar energikälla i vårt land. Långsiktighet, såväl vad beträffar ägande som lönsamhet och ansvarstagande ligger som en röd tråd i verksamheten. Samkraft strävar efter att tillvarata de möjligheter som finns i regionen genom att; - Skapa en god samhällsnytta genom att producera förnybar energi - Bidra till nya arbetstillfällen - Skapa kompetens och möjligheter för tillväxt av underleverantörer till ny energiproduktion. Den rent operativa målsättningen för Bolaget är att vid utgången av 2016, äga och driva en lönsam vindkraftsproduktion med en installerad effekt om minst 100 MW. Bolaget äger idag tio vindkraftverk av vilka de två första verken som togs i drift finns på Vettåsen inom Sandvikens kommun. Tre verk finns på Långberget i Bollnäs kommun och på Brännåsen och Mörkåsen i Nordanstigs kommun finns fem verk. Bolaget har därmed totalt 20 MW i installerad effekt och en beräknad årlig produktion på ca MWh förnybar el. Ägare till Bolaget är: AB Edsbyns Elverk, Bionär Närvärme AB, Björklinge Energi Försäljning AB, Bollnäs Energi AB, Eskilstuna Energi och Miljö AB, Gävle Energi AB, Hoåns Kraft AB, Hudik Vind AB, Ljusdal Energiföretag AB, Mälarenergi AB, Nordanstigs kommun, Sandviken Energi AB, samt Söderhamn Nära AB. 1.4 Vindkraften och miljön Vindkraftverk fångar upp rörelseenergi ur vinden och omvandlar den till el. Vind är en förnyelsebar energikälla som producerar ren energi och inte ger upphov till utsläpp eller kräver transporter av bränsle. Under 2011 svarade vindkraften för cirka 6,1 TWh av den svenska elproduktionen, som totalt uppgick till cirka 145 TWh. I juni 2009 antog riksdagen en proposition (2008/09:163) om en sammanhållen klimat- och energipolitik. I propositionen anges en planeringsram för vindkraft på 30 TWh till år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Även på EU-nivå är klimatfrågan viktig, och man har satt ett bindande mål om att 20 procent av Sveriges och övriga EU-länders energikonsumtion ska komma från förnybara källor år Vindkraft vid Ljusne/Vallvik bidrar till att långsiktigt trygga produktionen av förnybar energi, vilket bidrar till att motverka riskerna för ökad växthuseffekt genom att utsläppen av koldioxid kan minskas. Då vindkraft ersätter fossila bränslen bidrar detta till minskade utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider och andra miljöskadliga ämnen. 3

7 2 Projektbeskrivning 2.1 Lokalisering Området för den planerade vindkraftparken ligger mellan Ljusne och Vallviks samhällen i Söderhamns kommun, ca 12 km söder om Söderhamn. Lokaliseringsområdet (blå markering) kan ses i Figur 1 nedan. Figur 1. Översiktskarta över områdesavgränsningen för den planerade vindkraftparken Vindkraftparken ligger till största delen inom ett område som i kommunens översiktsplan, antagen , är utpekat som kommunalt intresseområde vindkraft. Se Figur Layout Samkraft AB projekterar för en etablering av fem vindkraftverk i området. Layouten för de fem verken kan ses i Figur 2 och koordinaterna för verken i tabell 1. 4

8 Figur 2. Layout med fem vindkraftverk. Tabell 1. Koordinater(RT 90 2,5 gon V) Vindkraftverk (från väster till öster) Y-koordinat X-koordinat Z (m.ö.h) Totalhöjd över mark (m) ,

9 2.3 Vindförutsättningar och förväntad produktion Vindförhållandena i området mättes i mast från mars 2008 till juni Den förväntade långtidsmedelvinden i området bedömdes utifrån mätningarna till mellan 6,1 m/s och 7,0 m/s på 100 meters höjd. Utifrån dessa vindförhållanden bedöms produktionen från verken uppgå till omkring 29 GWh/år. 2.4 Utformning och omfattning Vilken tillverkare och modell av vindkraftverk som kommer att användas är ännu inte avgjort, utan kommer att utredas separat och beslutas innan parken byggs. Se Figur 3 för ett vindkraftverks dimensioner. Den exakta storleken på vindkraftverken är beroende av vilken leverantör som kommer att användas. De planerade vindkraftverken bedöms bli uppförda med följande huvudmått. Effekt: Rotordiameter: Navhöjd: Totalhöjd: 2-3 MW m m Max 150 m Figur 3. Beskrivning av de olika måtten på ett vindkraftverk. Transformatorer kommer antingen att placeras inne i vindkraftverkens maskinhus, nederst inuti tornet eller utomhus nedanför vindkraftverken. 6

10 2.4.1 Fundament och uppställningsytor De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk är bergförankrat fundament respektive gravitationsfundament. Ett bergförankrat fundament gjuts direkt på berget och förankras med bergbultar. Vid större jorddjup nyttjas vanligen gravitationsfundament, där fundamentet i sig utgör motvikt till de krafter som påverkar vindkraftverket när det blåser. Någon ytterligare förankring krävs inte. Typ av fundament för respektive vindkraftverk kommer att bestämmas senare. Området kommer att undersökas geotekniskt för att säkerställa vilken typ av fundament som bör användas vid respektive vindkraftverk. Under byggtiden kommer det att krävas uppställningsytor för exempelvis de kranar som används för att montera ihop vindkraftverken. Dessa uppställningsytor kommer att vara permanenta Vägar Befintligt vägnät kommer att användas i så stor utsträckning som möjligt. Vid behov kan befintliga vägar breddas, förstärkas eller rätas ut. Vägnätet kommer även att behöva kompletteras. Området kommer att undersökas för att klargöra vilka kompletteringar till det befintliga vägnätet som behövs, samt hur man bäst anlägger dessa vägar med så liten påverkan på miljön som möjligt. Under byggtiden kommer tunga och stora transporter att förekomma. Under driftstiden bedöms transportbehovet vara litet. Normalt sett förväntas planerat underhåll utföras omkring två gånger per år vilket medför en del lättare transporter. Samkraft ansvarar för väghållning och snöröjning av vägarna i parken. En framkomlighetsanalys för möjliga transportvägar till vindkraftsområdet har gjorts via Vägverkets vägdatabas samt genom kontakt med Söderhamns Stuveri & Hamn AB. Denna preliminära studie visar att en lämplig transportväg för vindkraftverken skulle kunna vara via Orrskär hamn utanför Ljusne. Kajen är 100 meter lång och kan ta emot båtar med maxdjupet 11 meter. Positivt är också att det endast är ett fåtal kilometer från hamnen till vindkraftområdet. Inga höjdbegränsningar (upp till 4,5 meter) eller andra viktiga begränsningar har identifierats för vägsträckningen från hamnen till området Elnät Vindkraftverken kommer att kopplas samman med en markförlagd elkabel. Kabeln förläggs i ledningsschakt och kommer så långt det är möjligt att följa vägarna. Vindkraftsparkens interna elnät mellan verken kommer att anslutas till transformatorstationen i Ljusnefors. Anslutningen sker via en markförlagd kabel och därifrån vidare ut till överliggande elnät. Anslutningen till överliggande elnät kommer att utredas och handläggas i ett separat ärende. 2.5 Geoteknisk undersökning En geolog har varit i området och gjort en första bedömning på att underlaget håller för en vindkraftsetablering. I ett senare skede kommer en geoteknisk undersökning att göras inför beslut av fundamenttyp och vägbyggnation. Genom en geoteknisk undersökning kan negativ påverkan på mark- och vattenförhållanden minimeras. 7

11 2.6 Angränsande projekt Ett antal aktörer har börjat intressera sig för vindkraft i Gävleborg. På Storgrundet, i havet ca 1,5 mil sydöst om Ljuse, har WPD fått tillstånd för en park om drygt 50 vindkraftverk. Strax sydväst om det aktuella området, mellan gamla och nya E4:an, har Bergvik Skog AB planer på att uppföra en stor vindkraftspark med en yta som är drygt 20 gånger större än Samkrafts projektområde. Projektet är på ett tidigt planeringsstadium. För att få en uppfattning om den samlade effekten av Ljusne Vallvik och Bergvik Skogs etablering har ett fotomontage med Samkrafts verk och en av Bergvik Skogs exempellayouter gjorts. Positionerna på Bergvik Skogs verk har tagits från samrådsunderlaget på Bergviks Skogs hemsida. Se fotomontage i bilaga 2. 3 Planförhållanden Området för den planerade vindkraftsetableringen ligger mellan Ljusne och Vallviks samhällen i Söderhamns kommun. Söderhamns kommun har en gällande översiktsplan från 1990 och där ingår planområdet i ett av kommunens strategiska områden och är avsett som reservområde för industriändamål. Söderhamns kommun har tagit fram en tematisk översiktsplan, Tema Vindkraft, (Översiktsplan Söderhamns kommun, Tema Vindkraft, Söderhamns kommun ). Enligt den tematiska översiktsplanen benämns området som VK 5, väster Vallvik och utgör ett kommunalt intresseområde för vindkraft, se karta i Figur 4 nedan. Kommunens bedömning av området är det rymmer ca 3 stycken verk om totalt 9 MW. För området finns en antagen detaljplan från 2001 (Detaljplan för industriområde inom Sörljusne 1:1 m.fl. Söderhamns kommun, ). Planområdet utgörs idag i huvudsak av blockrik skogsmark med inslag av våt- och mossmark. Planområdet omfattas av strandskydd om 300 meter, vilket innebär ett byggnadsförbud enligt 7 kap 15 miljöbalken. I detaljplanen anses strandskyddet vara upphävt inom de delar som är detaljplanelagda för industriändamål. För de verk som planeras uppföras utanför detaljplan avseende industriändamål, samt inom 300 m från strandlinjen mot Bottenhavet, krävs strandskyddsdispens vilket har erhållits från Söderhamn kommun. I ansökan om strandskyddsdispens redovisades verksplaceringar och alternativa verksplaceringar. För verk 1 och 4 valdes de alternativa placeringarna. 8

12 Figur 4. Kommunalt intresseområde för vindkraft. 9

13 4 Fastighetsägare och närboende 4.1 Berörda fastighetsägare Projektområdet ligger på Bergvik Skog Väst AB:s mark. Markavtal omfattande hela det aktuella projektområdet är tecknat med fastighetsägaren. De två fastigheterna vid den gamla kemifabriken ägs av kommunen och BDN fastigheter. Kontakt är etablerad med dessa fastighetsägare, se bilaga 3. Området utgörs idag huvudsakligen av skogsmark och är detaljplanelagt för framtida industribyggnad. Inga bostäder finns inom det planerade vindkraftsområdet. 4.2 Närboende I sydost är närmaste bebyggelse ett villaområde i nordvästra delen av Vallviks samhälle, ca 700 m från närmaste verk. I öster finns bostadshus på udden Fäbodvallshararna, direkt norr om Vallviks bruk. Avståndet mellan närmaste bostadshus och verk är ca 950 meter. Den samlade bebyggelsen i Ljusne Söder ligger ca 950 meter nordväst om närmaste verk. En bostad vid kusten ligger dock något närmare, på ca 750 meters avstånd från närmaste verk. I sydväst ligger en bostad i Mar, ca 1600 meter från närmaste verk. Omnämnda bostäder är markerade med röda cirklar i Figur 5 nedan. 10

14 Figur 5. Närboende. 5 Berörda intressen och miljöeffekter Det aktuella området har inventerats genom studier av den kommunala översiktsplanen, Länsstyrelsens digitala planeringsunderlag (RUM), Skogsstyrelsens digitala material (Skogens källa) och Riksantikvarieämbetets digitala material (FMIS). Vid inventeringen har intressen inom 2 km från områdesgränsen beaktats. Vidare har inventeringar med avseende på rovfåglar genomförts under våren En inventering med avseende på fladdermöss genomfördes under sommaren Även inventeringar med avseende på naturmiljö och arkeologi har genomförts. 11

15 5.1 Landskapsbild Projektområdet ligger invid kusten mellan Vallviks bruk och Ljusnans utlopp. Landskapet är relativt platt och domineras av skogbevuxen blockterräng och något mindre våtmarksområde. Områdets högsta höjd ligger i den östra delen och når drygt 20 meter över havet. Fotomontage som visar de planerade vindkraftverken i landskapet har tagits fram baserat på bilder från följande viktiga punkter: Punkt 1 Vårdberget o o Endast Samkrafts verk Samkrafts verk och en av Bergvik Skogs exempellayouter för projekt Ödmården Punkt 2 Vägen mot Fäbodvallshararna Punkt 3 Vägen mot Lövskär Punkt 4 Ljusnans norra strand (Åängsvägen) Punkt 5 Väg 583 norrut mot Ljusne Punkt 6 Ljusne hamn Punkt 7 Vallviks samhälle. Fotomontagen är gjorda som panoraman med betraktningsvinkeln 110 grader. Detta motsvarar människans passiva synfält och ger en så verklighetstrogen bild som möjligt av hur verken kommer att uppfattas i landskapet. Fotomontagen samt en beskrivning av hur de tagits fram kan ses i bilaga 2. I Figur 6 nedan visas ett utsnitt ur fotomontaget från Vårdberget. Figur 6. Utsnitt ur fotomontage baserat på bilder från Ljusne hamn. 5.2 Intressen som inte berörs Enligt den tematiska översiktsplanen utgör det aktuella området ett kommunalt intresseområde för vindkraft. Dessa av kommunen utvalda områden ligger inte inom riksintresse för naturvård, Natura 2000-områden, områden med lokala naturvärden, naturvårdsavtal eller inom riksintresse för kulturmiljövård eller friluftsliv. 12

16 Det aktuella området gränsar i väster till Trafikverkets riksintresse för järnväg, med stomnätets sträckning Gävle-Söderhamn. Vid lokalisering av de enskilda vindkraftverken har hänsyn tagits till, och i samråd med, Trafikverkets önskemål om skyddsavstånd till järnvägen. Vallviks industrisamhälle är klassat som riksintresse för kulturmiljö, då samhället utgörs av en teknik- och arkitekturhistoriskt intressant industrimiljö med representativ bostadsbebyggelse från 1900-talets början. Riksintressena kan ses på en karta i Figur 7 på nästa sida. Figur 7. Riksintressen i det berörda området. 5.3 Kulturmiljö På Riksantikvarieämbetets Fornsök, FMIS, ( finns information om äldre tiders gravplatser, boplatser och arbetsplatser. Enligt FMIS finns en fast fornlämning (Söderala 232:1) i form av en stensättning från bronsålder/järnålder, vilken omfattas av skydd enligt kulturminneslagen. Vindkraftverken, tillfartsvägar, fundament, uppställningsytor m.m. kommer att anläggas inom området, vilket innebär att markområden kommer att tas i anspråk. En arkeologisk utredning, av antikvarie vid Länsmuseet Gävleborg, har genomförts för de platser där vindkraftverken 13

17 med tillhörande biytor är planerade att anläggas samt för de planerade vägstråken. Slutgiltig rapport förväntas komma i slutet av september och kommer då att sändas in som en komplettering. Intill kraftledningen i områdets norra del finns ett kanonvärn som ska bevaras och inte får ta skada av arbetsföretaget. Inom området fanns tidigare en linbanesträckning från Marmaverken till Vallvik för transport av massabalar. Linbanans sträckning sammanfaller med den stora kraftledningsgatan som går rakt igenom området. Rester av fundament är synliga i terrängen. Övriga kulturhistoriska lämningar inom området är en kolbotten (kolningsanläggning) och en stenmur. Området gränsar till Vallviks industrisamhälle som är av riksintresse för kulturmiljö. Övriga kulturhistoriska lämningar inom 2 km från det aktuella området är bl.a. husgrunder från historisk tid, odlingsrösen, gruvhål och kolbottnar. Berörda kulturmiljövärden kan ses i Figur 8. Natur- och kulturvärden i närområdet. nedan. 5.4 Naturmiljö Vindkraftverk, tillfartsvägar, fundament, uppställningsytor m.m. kommer att anläggas inom området, vilket innebär att markområden kommer att tas i anspråk. Inom det aktuella området finns inga registrerade nyckelbiotoper, naturvärden, sumpskog eller våtmarker. Inom 2 km från det aktuella området finns en nyckelbiotop med storblockig barrskog i bostadsområdet Söder, söder om Ljusne. Intill Aldersjön, väster om området, finns några mindre områden klassade som sumpskog, se karta i Figur 8. Natur- och kulturvärden i närområdet. nedan. En naturmiljöinventering har utförts av kommunen för de verk som ligger inom strandskyddsområdet. Den samlade bedömningen av de verkspositioner som söks på är att platserna består av skog av allmän karaktär och bedöms därmed inte väsentligen förändra livsvillkoren för djur- och växtarter i området. Se hela naturvärdesbedömningen i bilaga 4. Naturvärdesinventeringen visar att det i närheten av verk 5 finns ett större hällmarksparti som bedöms ha högt skyddsvärde. Verket är dock placerat på sådant avstånd att ingen direkt påverkan kommer att ske. Stor hänsyn till området kommer att tas vid den vidare vägprojekteringen för parken. I området finns också ett antal tallar som har sparats från avverkning och är upp till 200 år gamla. Verksplaceringarna är framtagna så att dessa tallar inte kommer att påverkas. Även vid vägprojekteringen kommer hänsyn tas så att samtliga tallar bevaras. 14

18 Figur 8. Natur- och kulturvärden i närområdet. 15

19 5.5 Fauna Fladdermöss Naturvårdsverkets samlade forskning tyder på att djurlivet påverkas i mycket begränsad omfattning av vindkraftverk. Indikationer finns att fladdermöss löper störst risk att krocka med vindkraftverk. Det har visat sig att de allra flesta dödsfall av fladdermöss på grund av vindkraftverk inträffar vid följande förutsättningar: Under augusti och september Nattetid Vid varma och svaga vindar Vid nordliga vindar Studier visar att dödligheten för fladdermöss kan reduceras väsentligt om startvinden på vindkraftverk höjs till 6 m/s under månaderna augusti och september. Risken att fladdermöss dödas vid vindkraftverk varierar även kraftigt mellan olika arter. Många dödas endast i undantagsfall, medan andra är mer utsatta. Högriskarterna är anpassade för jakt på insekter på relativt hög höjd i fria luften. Dessa arter utgör tillsammans 98 procent av dödsfallen vid vindkraftverk i Europa. Övriga arter, av vilka en del är mycket vanliga, vistas av allt att döma sällan på sådan höjd att de riskerar att kollidera med vindkraftverk (Naturvårdsverket, Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss Syntesrapport). En fladdermusinventering har utförts i området av Ecocom AB. Vid inventeringen hittades inga rödlistade arter men tre andra arter som bedöms som högriskarter vad gäller kollisioner med vindkraftverk. Ecocom anser därför att det är motiverat att överväga riskreducerande åtgärder under augusti och september. Genom ett kontrollprogram kan åtgärdernas effektivitet följas upp och eventuellt minskas i omfattning om det visar sig att inga kollisioner sker. Fullständig rapport finns i bilaga 5. Fåglar En inventering av rovfågel och berguv utförd av Ecocom AB resulterade i fyra funna arter, i och omkring etableringsområdet, som är upptagna i antingen EU:s fågeldirektiv eller på den svenska rödlistan. Många nordflyttande havsörnar har observerats under tidig vår (inventering utfördes under vår och sommar). Någon häckning finns i nuläget inte i närheten av området. Under inventeringen observerades inga berguvar i området. Studien faller under offentlighets- och sekretesslagens (200:400) 20 kapitel, 1. Fullständig rapport finns i bilaga 6. 16

20 5.6 Friluftsliv och turism Det aktuella området ligger inte inom riksintressen för friluftsliv eller turism. Tillgängligheten till området kommer inte att påverkas av vindkraftverken, med undantag för platsen där varje enskilt vindkraftverk står. Varken parken eller de enskilda vindkraftverken kommer att inhägnas på något sätt. Markerna kommer även efter en etablering att vara tillgängliga för friluftsliv. 5.7 Mark- och vattenanvändning Den dominerande markanvändningen i det berörda området är skogsbruk. Skog kommer att behöva avverkas permanent för vindkraftverk, uppställningsytor, vägar med mera. Under byggskedet kommer tillfälliga uppställningsytor krävas, som efter byggfasen kan återbeskogas. Skogsbruk kommer även efter anläggande av vindkraftparken kunna bedrivas i området. De kraftledningar som finns inom området ägs av Fortum och kontakt är etablerad med ledningsägaren. Genom området, i anslutning till den stora kraftledningsgatan, går en vattentub som förser Vallviks bruk med vatten från Ljusnan. Framkomligheten till de vägar som idag används vid underhåll på vattentuben kommer inte påverkas av projektet. Vägar som kommer användas i projektet, och som korsar vattentuben, kommer att förstärkas. I norra delen av området står en mast som ägs av 3GIS. Hänsyn har tagits till masten vid placering av närmaste verk och kontakt är etablerad med mastägaren. Enligt detaljplanen är det av stort intresse att våtmarksområdet intill Sunnantjärnen bevaras intakt samt att befintliga fiskestigar vid kusten bevaras. Projektet bedöms inte komma att beröra dessa objekt. 17

21 6 Hälsa och säkerhet 6.1 Ljud från vindkraftverken Det huvudsakliga nuvarande ljudet i området utgörs av ljud från Vallviks bruk samt det ljud som skapas av vindens rörelse genom träd och buskar. Området berörs ljudmässigt även av tåg och bilar som passerar sydväst om parken. En simulering har gjorts med uppmätt ljud från Vallvik bruk tillsammans med verken. Verken beräknas ge ett ytterligare ljudpåslag på mindre än 1 db(a). Ett vindkraftverk ger upphov till två olika ljud. Dels ett från vindkraftverkets maskindel, dels ett aerodynamiskt ljud som alstras vid rotorbladens passage genom luften. Det aerodynamiska ljudet är det dominerande, och påminner om ljudet som uppstår i vegetationen när det blåser. Intill vindkraftverken har det aerodynamiska ljudet en svischande karaktär. Ju längre ifrån vindkraftverket desto dovare blir ljudet. Det aerodynamiska ljudet hörs främst vid tämligen låga vindhastigheter. När vindens hastighet överstiger ca 8 m/s blir bakgrundsljud så som vindens sus, lövprassel etc. högre än vindkraftverkets eget ljud. Moderna vindkraftverk startar när det blåser 3-4 m/s. Det är alltså främst vid vindstyrkor på 3-8 m/s som vindkraftverket hörs inom den så kallade bullerzonen. Vegetation och bebyggelse kan i viss mån dämpa ljudet. När det är stiltje står vindkraftverken still och hörs inte alls. I marknivån intill ett vindkraftverk ligger den ekvivalenta ljudnivån från maskinhuset på ca db(a), vilket innebär att man kan prata i normal samtalston direkt under ett vindkraftverk i full drift. Bullerberäkningar har genomförts för området enligt Naturvårdsverkets rekommendationer i "Ljud från landbaserade vindkraftverk", Layouten är utformad så att ljudnivån från vindkraftverken inte överskrider riktvärdet 40 db(a) vid något bostadshus. För industrier ligger ljudnivån från vindkraftverken under 50 db(a). I Figur 9. Ljudutbredning från vindkraftverken. visas ljudutbredningen från den planerade parken på en karta med markeringar för 35 db(a) och 40 db(a). I bilaga 7a finns detaljerade resultat från beräkningarna. 18

22 Figur 9. Ljudutbredning från vindkraftverken. Ljudberäkningar har också utförts kumulativt för Ljusne Vallvik och en av exempellayouterna för Bergvik Skogs planerade park Ödmården. Inte heller vid ljudberäkning av den kumulativa ljudeffekten överskrids riktvärdena, 40 db(a) vid bostadshus och 50 db(a) vid industrier. Se Figur 10 för ljudutbredningskarta och bilaga 7b för detaljerade resultat från beräkningarna. 19

23 Figur 10. Kumulativ ljudutbredning 6.2 Skugga Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter ge upphov till rörliga skuggbilder. Skuggornas utbredning är som störst när solen står lågt, det vill säga vid solens upp- och nedgång, och då på vindkraftverkens skuggsida. Riktvärdet för maximal förväntad skuggtid, per fastighet och år, är 8 timmar. Riktvärdet för skuggeffekter kommer att hållas för samtliga bostadshus. Om det blir nödvändigt kommer verken att stängas av under vissa tider för att säkerställa att riktvärdet hålls. Detta kan göras antingen med hjälp av skuggsensorer eller vid vissa specifika tider då skuggning kan uppkomma. 20

24 I Figur 11 visas skuggning från planerade verk beräknat utifrån lokala vind- och klimatdata. I beräkningarna har skog i området inte beaktats, vilket ger en form av värsta falls-beräkning. I verkligheten blir skuggtiden lägre eftersom skogen skymmer sikten från många punkter i närområdet. Vid punkter där verken inte syns kan heller ingen skugga från dem uppkomma. I bilaga 8a finns skuggberäkningsrapporter Figur 11. Skuggtimmar per år beräknat utifrån lokala vind- och klimatdata. I verkligheten kommer skuggtiden att bli lägre p.g.a. att skog och andra hinder skymmer sikten. Skuggberäkningar har också utförts kumulativt för Ljusne Vallvik och en av exempellayouterna för Bergvik Skogs planerade park Ödmården. Se Figur 12 för karta över de kumulativa skuggtimmarna och bilaga 8b för detaljerade resultat från beräkningarna. 21

25 Figur 12. Kumulativa skuggtimmar per år beräknat utifrån lokala vind- och klimatdata. I verkligheten kommer skuggtiden att bli lägre p.g.a. att skog och andra hinder skymmer sikten. 6.3 Ljus och reflexer I Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155) finns reglering kring hur vindkraftverk ska markeras. Hinderljuset placeras på den högsta fasta punkten på vindkraftverket, d.v.s. på ovansidan generatorhuset. Vindkraftverk med en höjd på upp till 150 meter skall vara markerade med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker, men under dager behöver hinderbelysning ej vara tänd. Alla moderna vindkraftverk har en anti-reflex behandlad yta som eliminerar problemet med reflexer. 6.4 Säkerhet I det fall vindkraftverket har växellåda rymmer den ca liter olja. Därutöver finns ca 200 liter hydraulolja i hydraulsystemet. Olja kommer att bytas enligt anvisningar från leverantör, normalt sker detta var femte år. Uttjänt olja kommer att tas omhand och transporteras till godkänt företag för upparbetning och destruering av oljor. 22

26 Om is bildas på bladen kan det bli obalans i vindkraftverkens rotorblad, och vindkraftverket stängs av. En undersökning kommer att genomföras för att utreda riskerna för nedisning i området. Vindkraftverk har en betydligt högre höjd än andra byggnader i landskapet, och kan därmed vara mer mottagliga för blixtnedslag. Moderna vindkraftverk är utrustade med åskledarsystem i rotorblad, maskinhus och torn som skyddar vid blixtnedslag. 6.5 Emissioner Vindkraft orsakar inga luftföroreningar. Den ersätter ofta importerad elkraft, från förbränning av fossila bränslen, som orsakar utsläpp av bl.a. koldioxid, svaveloxid och kväveoxid. En etablering av vindkraft i Ljusne/Vallvik är således positiv för klimatet då den bidrar till att minska utsläppen av luftföroreningar. 23

27 7 Tidplan Den planerade tidplanen för projektet är följande: Byggstart: Första halvåret 2013 Drifttagning: Första halvåret Hemsida Samkraft AB har en hemsida där projektet presenteras. Denna kommer att uppdateras kontinuerligt så att projektets utveckling kan följas där. Hemsidan finns på följande adress: 9 Underskrift Gävle Sten Gabert VD Samkraft AB 24