Stockholmsregionen och näringspolitiken. en studie av de företagsutvecklande stödens geografiska fördelning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stockholmsregionen och näringspolitiken. en studie av de företagsutvecklande stödens geografiska fördelning"

Transkript

1 Stockholmsregionen och näringspolitiken en studie av de företagsutvecklande stödens geografiska fördelning

2 Beställ gratis från Regionplane- och trafikkontoret Box Stockholm Tel: Fax E-post: Storstadspolitik 1:2006 Konsulter: Dan Hjalmarsson, EuroFutures Grafisk form omslag: SOYA Omslagsillustration: Katarina Jacobson Kartor: Nordregio Layout: Charlotte Pettersson, Mediablocket Tryck: Danagårds grafiska AB, Ödeshög 2006 RTN: ISSN:

3 Förord Hur förhåller sig de riktade företagsutvecklande insatserna till Stockholmsregionen, i politiska dokument och praktisk verksamhet? Frågan har ställts många gånger och svaren har blivit olika beroende på vem som svarat och hur utgångspunkterna har formulerats. I denna rapport beskrivs den statliga företagsutvecklingspolitiken genom att olika propositioner och andra styrande statliga dokument refereras. När det gäller praktiken baseras analysen på en kartläggning av den territoriella fördelningen av pengar för riktade insatser. Här används tillgängliga officiella källor, bl.a. samman ställningar från Verket för näringslivsutveckling (Nutek). Resultaten är inte entydiga. De som anser att Stockholm fått en oproportionerligt liten del av pengarna för riktade insatser får vatten på sin kvarn. Men de som å andra sidan anser att de glesare delarna av landet får för lite av t.ex. ALMI:s, Vinnovas och Industrifondens pengar kan också finna stöd för sina uppfattningar i rapporten. Slutsatserna är i hög grad beroende av hur man väger territoriell sammanhållning och att hela Sverige ska leva mot ambitionen högsta möjliga tillväxt. Huvuddelen av arbetet har genomförts under andra halvåret 2005, med kompletteringar under våren Underlaget för studien utgörs av intervjuer, officiella dokument och på de tidigare analyser som konsulten gjort inom området. Ett centralt dokument, som behandlar frågan om stödens regionala fördelning, är regeringens En nationell strategi för regional konkurrenskraft och sysselsättning Den lades fram i juni 2006, och har beaktats i denna rapport. Rapporten inleds med en sammanfattande analys som är skriven så att den ska kunna läsas fristående. Därefter följer de kartläggningar och analyser som sammanfattningen vilar på. Projektledare hos Regionplane- och trafikkontoret har varit Elisabeth Krausz. Sven-Inge Nylund Regionplanedirektör

4 Innehåll Förord 3 Sammanfattande analys 5 Politiken talar nu mer för Stockholm... 5 En tillväxtpolitik, där EU-politiken styr mot regioner med problem... 6 Inga övergripande beslut om den territoriella fördelningen... 7 Är den riktade näringspolitiken effektiv?... 8 Att ta bättre vara på tillväxtpotentialen... 9 Den nationella strategin politik för tillväxt även i storstäder Inledning 12 En not om regional tillväxt 13 Statliga företags utvecklande insatser och myndigheter/organ 15 Den nationella politiken De nationella territoriella besluten Regional sektorsamordning Företagsutvecklingsinsatser i praktiken 20 Det praktiska utfallet Nutek verket för näringslivsutveckling Vinnova Verket för Innovationssystem ITPS Institutet för tillväxtpolitiska studier Exportrådet ALMI-gruppen Innovationsbron Industrifonden Industriella Utvecklings Centra (IUC) Näringspolitik för tillväxt? 38 Är dagens riktade näringspolitiska medel effektiva? Att bättre ta vara på utvecklingspotentialen Den nationella strategin politik för tillväxt även i storstäder 43 Bilaga 1: Stor blir större 45 Publikationer i serien Storstadspolitik Tidigare utgivna publikationer på temat storstadspolitik

5 Sammanfattande analys Frågan om statens företagsutvecklingsinsatsers territoriella utbredning och utfall är ständigt föremål för diskussion och är en central fråga i den i juni 2006 redovisade nationella strategin En nationell strategi för regional konkurrenskraft och sysselsättning Får Stockholm för lite av de samlade riktade statliga resurserna för företagsutveckling, t.ex. av Nuteks, ALMI:s eller Vinnovas satsningar? Eller är i själva verket Norrland och skogslänen missgynnade? Det finns inga enkla svar och det man kommer fram till beror på vilka definitioner och grundläggande utgångspunkter som valts. I detta sammanhang görs en genomgång av politiken och praktiken när det gäller den begränsade delen av näringspolitiken som rör direkta medel för företagsutveckling genom olika typer av utvecklingsstöd direkt till företag eller till att stärka företagens utvecklingsmiljö. Det senare kan till exempel röra insatser för att utveckla kluster och innovationssystem. Rapporten behandlar inte den fördelning som sker inom ramen för andra politikområden som till exempel skatteutjämning, vägar, järnvägar och annan fysisk infrastruktur och inte heller medel för forskning och högre utbildning. Politiken uttrycks i de mål och strategier som finns i statliga propositioner och andra styrande dokument. Hur ser staten på den regionala fördelningen? Finns det fog för att hävda att någon landsända systematiskt och medvetet gynnats? Praktiken speglas av den faktiska fördelningen av resurser till olika delar av landet. Hur mycket av medlen för företagsutveckling landar i Stockholm respektive i andra regioner? Politiken talar nu mer för Stockholm Den första frågan, om i vilken utsträckning de näringspolitiska organen, Nutek, Vinnova, ITPS, Industrifonden, ALMI, Innovationsbron och Export rådet, gynnar eller missgynnar Stockholmsregionen, får inget enkelt svar. I de övergripande politiska dokumenten som ger de generella utgångspunkterna för dessa olika organ, i första hand prop. 2001/02:4 En politik för tillväxt och livskraft i hela landet, slås fast att Stockholmsregionens tillväxtförutsättningar ska tas tillvara. Ambitionen är att hela Sverige ska växa. I Ds 2004:36 Innovativa Sverige En strategi för tillväxt genom förnyelse markeras mycket tydligt att satsningar ska göras för att få högsta möjliga tillväxt, varvid det regionala perspektivet tonas ned. Båda dessa dokument och den politiska diskussionen som följt i kölvattnet av dessa visar en tydlig omsvängning i det politiska språket. Under och 1990-talen var inte Stockholms betydelse för tillväxten särskilt uttalad. En förklaring kan vara att tillväxten i storstads regionerna togs för given och att inga 5

6 särskilda insatser ansågs behövas. Förhållningssättet var egentligen det motsatta, nämligen att den höga tillväxten i storstaden skulle avlänkas till övriga delar av landet. Ett exempel på detta var att staten år 1991 inrättade Norrland- Center, vars uppgift var och fortfarande är att flytta företag och investeringar från i första hand Stockholm till de mera glesa delarna av Sverige. Förutsättningarna för att avlänka tillväxt förändrades, till följd av att även Stockholm drabbades av arbetslöshet och stagnation under några år i början av 2000-talet. Då reviderades gradvis statens syn på Stockholm och andra storstadsregioner. I ovan nämnda proposition 2001/02:4 slås det fast att även storstädernas tillväxtpotential måste tas tillvara. Vid början av det nya seklet blev det således för första gången i modern tid naturligt att tala om en Storstadspolitik som inte bara handlar om integration och sociala frågor utan också om ekonomisk tillväxt och utvecklingsinsatser i storstäder. Intresset för stadens roll för den samlade nationella utvecklingen har ytterligare markerats. Exempel är rapporten Nutek 2002 Starka regioner för nationell tillväxt i en global ekonomi och Nutek 2006 Storstadspolitik för nationell tillväxt samt att Nutek inrättat ett särskilt program för storstadspolitik. I regeringens En nationell strategi för regional konkurrenskraft och sysselsättning har som diskuteras mer nedan har frågan om stödens regionala fördelning och storstadsregionernas roll behandlats. En tillväxtpolitik, där EU-politiken styr mot regioner med problem Omsvängningen av politiken i riktning mot mer tillväxt har inte avspeglats i lika stora faktiska förändringar av de ekonomiska resursernas territoriella fördelning. Redovisningen av hur mycket Stockholms regionen får av de totala resurserna för företagsutveckling talar sitt tydliga språk. Det mesta av de riktade medlen hamnar utanför Stockholm. Förklaringen till detta är enkel: Den svenska företagsutvecklings politiken är i betydande omfattning direkt eller indirekt knuten till EU:s regelverk och till utpekade stödområden. Under programperioden beräknas Sverige ha fått runt 20 miljarder kronor från EU, varav 7 miljarder kronor ligger inom mål 1 dvs. de mest glesbefolkade regionerna i landet. Ytterligare 4 miljarder kronor har avsatts inom mål 2 som syftar till att stimulera näringsutvecklingen i utsatta industri- och landsbygdsregioner. Detta inkluderar inte de medel som avsätts inom ramen för jordbrukspolitiken, som uppgår till drygt 10 miljarder kronor. Förutsättningarna för att Sverige ska kunna få del av dessa EU-medel är att landet tillhandahåller nationell medfinansiering. Detta innebär t.ex. att mål 1 totalt, med medfinansiering, omfattar 18 miljarder kronor under programperioden och mål 2 ca 13 miljarder kronor. En betydande del av medfinansieringen kommer från olika statliga anslag eller från statliga myndigheter som deltar i olika EUprojekt. Till detta kommer medel till så kallade gemenskapsinitiativ, som exempelvis gränssamarbetet INTERREG, på ca 2 miljarder kronor. 6

7 Det finns inga exakta uppgifter om statens och den offentliga sektorns totala utgifter för tillväxtinsatser. Men Nuteks studie av de så kallade tillväxtprogrammen under år 2004 visar att staten under ett år medverkat med 9 miljarder kronor i finansiering till olika tillväxtinsatser. Enligt samma rapport svarade EU för 2,5 miljarder kronor under det aktuella året. Motsvarande uppgifter för år 2005 är 10,7 miljarder kronor från staten och 2,1 miljarder kronor från EU. Uppgifterna är dock osäkra då länen och regionerna använder olika definitioner på tillväxtinsatser. I vissa län tas större infrastruktursatsningar med i tillväxtsatsningarna, medan andra ser detta som ordinarie verksamhet. Men en trolig uppskattning är att staten under programperioden åren avsätter minst lika mycket som EU till medfinansiering. Det innebär att EU och staten, andra offentliga aktörer och privata intressenter under programperioden åren satsar i storleksordningen miljarder kronor för projekt och infrastruktur som syftar till utveckling och tillväxt. I SOU 2005:93 anges att ca 100 miljarder kronor satsats på olika projekt under de två programperioderna sedan medlemskapet år Det mesta av dessa resurser satsas i målområdena 1 och 2 samt inom ramen för olika initiativ som rör t.ex. Kvarkenområdet. Medel görs därför i huvudsak tillgängliga i områden, som inte primärt präglas av en hög tillväxtpotential, utan av att problemen är stora. En slutsats är att mycket av de svenska resurserna för företags utveckling i vid mening satsas där förutsättningarna för snabb tillväxt per definition är sämst, men där stöden behövs om människor ska kunna bo kvar. När det gäller andra delar av den riktade statliga företagsutvecklingspolitiken är bilden annorlunda. De företagsutvecklande centrala myndigheterna och stiftelserna, som inte i första hand är knutna till EU:s stödsystem eller arbetsmarknadspolitiken, visar ett annat mönster. Vinnovas stöd, Stiftelsen Industrifondens finansiering samt ALMI:s utlåning och Export rådets verksamhet kommer i betydande omfattning Stockholm och andra storstadsområden till del. Vinnova har tydligt markerat att satsningar görs där de bästa projekten finns, utan regionala hänsyn. Det mesta av Nuteks verksamhet, t.ex. Startlinjen och de mera generella insatserna för regelförenkling, rättvisa konkurrensförhållande m.m. gynnar Stockholm lika mycket som andra delar av landet. Av Industrifondens 40 största investeringar år 2004 gjordes 36 i storstadsregioner varav 12 i Stockholm. Av ALMI:s nyutlåning samma år hamnar 20 procent i Stockholm. Inga övergripande beslut om den territoriella fördelningen I praktiken avsätts stora resurser inom strukturfonder till regioner som har lägre produktion per capita eller som brottas med omställningsproblem, medan de centrala näringspolitiska myndigheterna och organen försöker styra sina insatser till investeringar i tillväxt oberoende av lokalisering. Detta är resultatet av ett stort antal isolerade beslut, ofta med kopplingar till den svenska delen av EU:s 7

8 regelverk och stödsystem. Stockholm eller Norrland kan därför inte sägas vara missgynnade genom medvetna, övergripande beslut i Riksdagen eller i de statliga myndigheterna. Förklaringen är enkel: Det finns inga sådana övergripande sammanhållna beslut om den territoriella fördelningen av den riktade delen av näringspolitiken. Flera statliga utredningar, t.ex. SOU 2002:101 Företagsutveckling på regional nivå, har också uppmärksammat att de företagsutvecklande insatserna är mycket dåligt koordinerade. Statens eget Institutet för tillväxtpolitiska studier har i ITPS 2004 Kartläggning av aktörer i det svenska innovationssystemet identifierat 405 aktörer i innovations systemet och ITPS-studien 2005:011 Regionalpolitiken som tillväxtpolitik talar ett tydligt språk när man pekar på en mycket markerad brist på överblick och samordning. ITPS menar att det saknas såväl strategi som taktik för den regionala utvecklingspolitiken. Är den riktade näringspolitiken effektiv? I rapporten ITPS 2004:009 Effektutvärdering av de geografi ska målprogrammen inom EG:s strukturfonder ges en bild av att satsningar på nära 18 miljarder svenska kronor under åren inte haft någon påtaglig och märkbar effekt för utvecklingen i regionerna. I förordet till rapporten anför ITPS generaldirektör att: ITPS menar att den rapport som här presenteras i allt väsentligt ger en korrekt och rättvisande bild av strukturfondernas avtryck eller kanske mer korrekt uttryckt brist på avtryck på den svenska regionala utvecklingskartan. ITPS menar därför att rapporten bör tolkas som en allvarlig varningssignal om att åtminstone de inledande årens arbete med strukturfondsprogram i Sverige inte har haft några påtagliga effekter på de strukturella förhållanden som politiken avsåg att påverka. ITPS delar härmed de huvudsakliga bedömningar och slutsatser som redovisas i rapporten att förklaringen kan sökas dels i outvecklad programlogik i implementeringen av de regionala strukturfonderna, dels i outvecklade verktyg att fånga aggregerade regionala effekter. ITPS kommande rapporter avser att bidra till utvecklingen av båda dessa faktorer. ITPS har också följt upp ovan nämnda studie med flera andra rapporter som även dessa uppmärksammat bristen på kunskap om den företagsutvecklande politikens effekter. Det finns därför ett mycket stort behov av grundläggande, djuplodande, empiriska studier för att fastställa om de riktade insatserna var för sig och sedda som ett stödjande och utvecklande system är effektiva. Först efter sådana studier går det att avgöra om den region som missgynnas av ett underskott av riktade insatser verkligen gått miste om något eller om det till och med kan ha varit en fördel att få slippa riktade insatser av det slag som idag förekommer inom stöd om rådena. 8

9 Ett citat från ITPS 2005:011 sammanfattar problem atiken och behovet av en rejäl översyn av den statliga företagsutvecklingspolitiken och den regionala utvecklingspolitiken: ITPS slutsats blir att det är dags för en översyn av den regionala utvecklingspolitiken. En sådan översyn bör ha som mål att lägga fast en genomtänkt position i spänningsfältet mellan tillväxt och utjämning respektive territoriella och sektoriella policyansatser. Det handlar i realiteten om att introducera ett nytt och tydligare sätt att förhålla sig till de regionala frågorna i politiken. För att åstadkomma detta krävs en klar problemformulering med tydligt prioriterade mål och en ansats som förmår hantera det känsliga förhållandet mellan territoriella och sektoriella intressen i samhällsbyggandet. Ingendera av dessa två grundförutsättningar kan sägas vara uppnådda inom den regionala utvecklingspolitiken. Trots en hög ambitionsnivå och erfarenhet från decennier av experimenterande behöver den därför något av en ny start. Detta förutsätter dock en utveckling och tydligare fokusering av den nuvarande politiken. Mycket av den regionala utvecklingspolitiken är också just nu i stöpsleven. Den nuvarande EU-programperioden löper ut år Inför den kommande perioden har Sverige goda möjligheter att dra lärdomar av gjorda satsningar och anpassa formerna för de riktade näringspolitiska insatserna till dagens och framtidens behov. Organisationsutredningen för regional tillväxt (Dir. 2004:177) föreslog bland annat en ny statlig myndighet som skulle svara för en långtgående samordning av den regionala utvecklingspolitiken och det framtida strukturfondsarbetet. Utredningen remitterades till berörda myndigheter, som många, liksom utredningen, pekade på behovet av ett samlat statligt ansvar. Flera remissinstanser kritiserade betänkandet för att det inte i tillräcklig omfattning beaktar den regionala och lokala kompetensen och ansvaret för att i praktiken genomföra en effektiv regional utvecklingspolitik. Utredningens slutsatser har beaktats i den nya nationella strategin. Ansvarskommittén (Dir. 2003:10) kommer att redovisa förslag till en ny och mer anpassad samhällsorganisation för bl.a. företagsutvecklande insatser. Att ta bättre vara på tillväxtpotentialen Kritiken från statens eget tillväxtpolitiska institut och flera andra bedömare talar för en omprövning av den riktade näringspolitiken. Stockholm och andra storstadsregioner har också på eget initiativ arbetat för att utveckla en effektiv och modern nationell storstadspolitik som tar sin utgångspunkt i förutsättningar för förnyelse och tillväxt. 9

10 De instrument som föreslås inom den moderna storstadspolitiken är andra än de som används inom den traditionella näringspolitiken. Det handlar mer om att komplettera marknader än om planering och formaliserat samarbete. Ett viktigt inslag är också insatser för ökad rörlighet inom och mellan regioner. Regionplane- och trafikkontorets rapport 5:2003 En modern nationell storstadspolitik, Nuteks rapporter och särskilda program och flera studier från t.ex. ITPS ger teoretiska och praktiska argument för en ökad satsning på marknadskompletterande riskkapital, särskilt i storstäder med många potentiella projekt att finansiera. Detta skulle ha stor betydelse för tillväxten, inte minst om insatserna särskilt kunde medverka till att ta vara på affärs- och utvecklingsidéer hos svenskar med rötter och kontakter i andra länder. Det gäller såväl finansiering av utvecklingsprojekt i befintliga företag som investeringar i nyföretagande. Utan denna kompletterande finansiering finns det stor risk att för lite satsas på utveckling och nystart, med ett stort glapp mellan samhällsekonomisk nytta och företagens egna investeringar, dvs. ett klassiskt fall av marknadsmisslyckande. Kompetensförsörjning är en annan nyckelfråga för företagens långsiktiga utveckling och konkurrenskraft. Mycket av kompetensutvecklingen sker inom ramen för befintliga företag. Rörligheten på arbetsmarknaden, särskilt i storstäder, gör det företagsekonomiskt oförsvarbart för företag att satsa på enskilda medarbetare, då risken finns att dessa flyttar till andra företag. Det är inte rationellt för en företagsledning att betala utbildnings- och kompetensutvecklingsinvesteringar för kanske tals kronor om investeringen kan lämna företaget den dag den är slutförd. Detta leder till en underinvestering i kompetensutveckling. För att överbrygga detta gap mellan samhällsekonomiskt önskvärd kompetensutveckling och rörlighet och företagsekonomiskt rationella beslut behövs olika typer av kompetenskonton. En tydlig skiljelinje mellan den moderna storstadspolitiken och de traditionella näringspolitiska instrumenten är att storstadspolitikens genomförande i allt väsentligt föreslås vila på samarbete med privata aktörer, t.ex. banker och kommersiella utbildnings- arbetsförmedlings- och kompetensutvecklingsföretag och inte på offentligt genomförande och planering. Strategin och taktiken är att samspela mera med olika kommersiella aktörer. Det finns belägg för att den ekonomiska utvecklingen av Sverige, med ökat välstånd, har ackompanjerats av stora regionala förändringar och ett stort mått av rörlighet mellan regioner och internationell öppenhet. Ett viktigt inslag i en modern riktad näringspolitik för utveckling av Stockholm och landet som helhet innehåller därför mer av insatser för att främja ett ökat utbyte mellan regioner. Det ovan nämnda NorrlandCenter kompletteras med instrument som främjar rörlighet till och från Stockholm. Den konkreta utformningen av en modern nationell storstadspolitik med effektiva riktade näringspolitiska insatser växer nu fram i ett nära samspel mellan statliga aktörer, regionala beslutsfattare och lokala företrädare för företag, akademi och offentlig sektor. 10

11 Den nationella strategin politik för tillväxt även i storstäder Regeringens politiska styrdokument för användandet av de kommande årens EU-medel 7,4 miljarder kronor från den regionala fonden och 5,5 miljarder kronor från den sociala fonden samt 2 miljarder kronor för territoriellt samarbete ligger i mångt och mycket i linje med förslagen ovan. Till detta kommer särskilda medel för norra Sverige och för jordbruk. Regeringen anger det totala beloppet till 19 miljarder kronor under programperioden. Regeringen betonar i högre grad än tidigare tillväxt som ett primärt mål. Man anger att 75 procent av EU-medlen ska öronmärkas för insatser som bidrar till att de så kallade Lissabonmålen uppnås. I denna mer tillväxtinriktade strategi ges storstaden en viktig roll. De prioriteringar och förslag som förts fram i den nationella strategin berör flera av storstadens nyckelfrågor. Bland dessa märks en bättre riskkapitalförsörjning. När det gäller medel från den regionala fonden är dock dessa fördelade så att Stockholm får knappt 300 miljoner kronor av totalt 7,4 miljarder kronor. Vidare har stor vikt lagts vid kompetensförsörjning. De medel som satsas cirka 5,5 miljarder kronor från EU under programperioden är inte på samma sätt på förhand regionalt fördelade och kan komma till nytta även i storstadsregionerna. Det gränsöverskridande arbetet att medverka till en ökad öppenhet gentemot andra regioner är ett annat prioriterat område som också sedan länge varit centralt i Stockholmsregionen. Till detta område avsätts för landet som helhet cirka 2 miljarder kronor under programperioden. 11

12 Inledning Stockholms läns landsting (Regionplane- och trafikkontoret, RTK, 5:2003) har etablerat begreppet En modern nationell storstadspolitik där ett av inslagen är statens riktade företagsutvecklande insatser, det som ibland kallas näringspolitik och består av insatser av den typ som t.ex. Nutek, Vinnova, ALMI och Industrifonden genomför. 1 I det följande diskuteras denna del av den statliga näringspolitiken i ett Stockholms perspektiv. Frågan delas in i två delar: Den första handlar om hur de företagsutvecklande statliga myndigheterna förhåller sig till Stockholmsregionen: Tar myndigheterna hänsyn till storstadens särskilda behov och förutsättningar? Den andra frågan rör de ekonomiska resurserna: Hur mycket får Stockholmsregionen? Och allokeras resurser så att tillväxtpotentialen utnyttjas maximalt? Dessa frågor är inte nya. I t.ex. RTK 5:2003 redovisas med ett antal konkreta exempel att det behövs en bättre anpassning till de särskilda förhållandena i stor stads regionen. Argumenten är att stadens stor lek, täthet och mångfald ställer sär skilda krav och därför borde föranleda ett annat och mer anpassat förhållningssätt från de statliga företags utvecklande myndig heternas sida. Dessutom diskuteras om inte staden får för liten andel av utvecklings resurserna, om syftet med näringspolitiken är att utnyttja hela nationens potenti al för tillväxt maximalt. Finns det belägg för att hävda att en sådan miss hushållning förekommer? 1 Ibland används benämningen selektiv näringspolitik eller marknadskompletterande insatser, se även resonemangen i följande kapitel. Observera att definitionen som används i det följande inte direkt ansluter till de begrepp som används i statsbudgeten. 12

13 En not om regional tillväxt En grundläggande utgångspunkt för diskussionen om riktade statliga företagsutvecklingsinsatser och regional utveckling är den faktiska situationen och tillväxten i Sveriges olika regioner: Sverige har tre regioner Stockholm, Västra Götaland och Skåne som i någon mån kan matcha de agglomerationer som förekommer i de mer tätbefolkade delarna av Europa. Övriga delar av landet är mer glest befolkade. Detta innebär att förutsättningarna för regional ut veckling och tillväxt skiljer sig åt mellan de olika landsändarna. Historiskt sett är produktionen ojämnt fördelad över landet. Stockholms län svarade år 2004 för nästan 29 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). Tillsammans med de två andra storstadsregionerna Västra Götaland och Skåne svarade Stockholm för över hälften eller 57 procent av landets bruttonationalprodukt. De tre stora regionerna har under en lång rad av år växt snabbare än de övriga delarna av landet. Efterverkningar av IT-bubblan har dock inneburit en relativt låg tillväxt i Stockholm under de första åren på 2000-talet. År 2003 var tillväxten bara 2,5 procent, vilket var den tredje lägsta tillväxttakten bland de svenska länen. Därefter har tillväxten åter tagit fart. År 2004 steg Stockholmsregionens BRP med 5,5 procent, vilket är en högre tillväxt än för såväl Skåne och Västra Götaland som totalt för Sverige. Forskningsresultat, som bl.a. sammanfattats i SOU 2000:87 Regionalpolitiska utredningens slutbetänkande visar att stora lokala arbetsmarknadsregioner tenderar att växa snabbare än mindre regioner. Störst tycks generellt sett vara bäst (se bilaga 1). Men det finns naturligtvis inget enkelt och entydigt samband mellan storlek och tillväxt. Runt om i Europa och även i USA finns åtskilliga exempel på att även relativt stora lokala arbetsmarknader kan drabbas av missväxt. Det finns inte heller någon enkel formel som säger att små regioner inte kan utveckla en unik attraktionskraft. I Sverige ses ofta Åre och Leksand som exempel på orter som bryter ett i övrigt ganska dystert mönster, med utflyttning och födelseunderskott för de mindre orterna i inlandet. 13

14 Figur 1 nedan visar bruttoregionprodukt år 2004 och tillväxt mellan åren 2003 till Miljarder kr % 800 BRP miljarder kr Förändring 2003/2002 i % Kalmar Värmland Halland Norrbotten Jönköping Södermanland Skåne Västra Götaland Kronoberg Stockholm Västernorrland 0 Figur 1. Bruttoregionprodukt (BRP) år 2003 i miljarder kr och förändringen (i %) 2003/2002. Källa: Nationalräkenskaperna, SCB. 14

15 Statliga företags utvecklande insatser och myndigheter/organ Den nationella politiken Det finns inga entydiga resonemang om statliga företagsutvecklande insatser 2 och hur dessa påverkar tillväxten. Sambanden är mycket komplexa. Den ekonomiska politiken med allt från grund läggande lagstiftning, ekonomisk politik till den offentliga sektorns utveckling spelar en avgörande roll. I den senaste mera om fattande statliga sär propositionen om till växt, prop 2001/02:4 En politik för tillväxt och livskraft i hela landet ger regeringen ett samlat perspektiv på insatser för att främja ut vecklingen i landets samtliga regioner. Ett av huvudförslagen i propositionen var att slå samman de tidigare politikområdena regionalpolitik och regional näringspolitik till ett nytt område: regional utvecklings politik med mål att åstadkomma: väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet. De viktigaste långsiktiga strategierna och instrumenten för den nya politiken skall vara ökad sektorssamordning och regionala hänsynstaganden inom olika politik områden. Regionala tillväxtprogram, baserade på nuvarande tillväxtavtal, utgör grunden för arbetet. Ett antal utvecklingsfrämjande åtgärder föreslås och presenteras, i syfte att uppnå starkare regioner och kommuner, ökad kunskap och kompetens, stärkt före - tag samhet och ett utvecklat entreprenörskap, lokal utveckling och attraktiva livs miljöer samt en god servicenivå. Propositionen räknar upp följande politikområden som särskilt intressanta i samband med regional utveckling. Tillväxt påverkas, enligt regeringens proposition, av EG:s struktur- och regional politik, Närings politik, Arbetsmarknadspolitik, Utbildningspolitik, Tran sport politik, IT-politik, Lands bygdspolitik samt politik för utveckling av areella näringar, Storstadspolitik, Kommunalekonomiska insatser, Kulturpolitik, Jämställdhets politik, Miljöpolitik samt Utrikespolitiska insatser. Den regionala tillväxtpolitiken är således inte ett nytt politikområde, utan ett sam lings namn för ett stort antal områden och insatser som påverkar tillväxten. I ovan citerade proposition anges nya ramar för den aktiva regionala utvecklingspolitiken, med utgångspunkt i ett omfattande utredningsmaterial som samman- 2 Avsnittet bygger till delar på ett resonemang som förts i en underlagspromemoria till den statliga Ansvarskommittén. 15

16 fattats i SOU 2000:87 Regionalpolitiska utredningens slutbetänkande. Där läggs stor vikt vid lokal och regional utveckling och statens och det offentligas roll att skapa goda rambetingelser för tillväxt. Begrepp som region förstoring, kompetensutveckling och flexibilitet är centrala i utredningen. Till skillnad från tidigare regionalpolitiska utredningar och propositioner är fokus mer på tillväxt än på om fördelning av resurser mellan olika regioner. En grundläggande ny eller åtminstone tydligt markerad utgångspunkt är att alla regioner ska växa. Staten ser tillväxten som summan av alla regioners utveckling. Det är inte längre frågan om ett noll summespel där en regions tillväxt sker på bekostnad av en annan regions tillväxt. Alla regioners kraft ska tas tillvara, är utgångspunkten. Det går att urskilja två grupper av politikområden för att söka främja denna tillväxt. Dels de mer riktade, direkta insatserna inom områden som ibland kallats den lilla regional- eller utvecklingspolitiken, där de riktade företagsutvecklande insatserna är ett mindre delområde. Dels områden som rör utbildning, arbetsmarknad och transporter samt kom munal ekonomiska insatser, bl.a. det viktiga skatte utjämningssystemet, den stora regional- eller utvecklingspolitiken. I termer av ekonomiska resurser är naturligtvis den stora politiken helt dominerande. Skatte utjämning och infra struktur i vid mening är avgörande för utvecklingen i olika regioner, och ger företagen mer eller mindre goda förut sättningar. Den lilla företagsutvecklingspolitiken, som behandlas i detta sammanhang, kan dock spela en betydelsefull roll på marginalen. De nationella territoriella besluten I det följande diskuteras hur staten i politik och praktik förhåller sig till Stockholmsregionen. En första grundläggande fråga blir: Fattas det överhuvudtaget nationella territoriella beslut när det gäller fördelningen av resurser för företagsutvecklande insatser? Frågan är komplex: Samhället har blivit allt mer specialiserat och staten har inrättat olika expertmyndigheter som ska tackla specifika delar av tillväxtområdet. Vinnova, som har sin grund i utbildnings- och forskningspolitiken, kräver expertkunskaper för sitt politikområde och Nutek med näringspolitik som specialitet kräver andra sakkunskaper. Denna specialisering avspeglas eller fortplantas sedan i regeringens verkställande arbete. När rikt linjer och medel fördelas i instruktioner och regleringsbrev rörande t.ex. Vinnovas forskningslogik och Nuteks företags utvecklingslogik är dessa endast i undan tagsfall regionalt specificerade. Rationaliteten följer respektive sektorsmyndighet stuprör från central nivå ner till regional och lokal nivå snarare än den territoriella logiken ute i regionen eller kom munen, dvs. specialisering går före samordning och landet i stort blir utan egentlig nationell territoriell strategi. 16

17 Samtidigt ute i regionerna och i kommunerna vägs utbildnings-, arbetsmarknads- och näringspolitiska frågor samman till en helhet. Specialiseringen, som är nödvändig för att de beslutande och verkställande organen centralt ska kunna fatta effektiva beslut inom respektive sektor, leder till ett påtagligt underskott i sam ordning och integration regionalt och lokalt. En slutsats, som inte är originell eller ny och bl.a. ligger till grund för den statliga Ansvarskommitténs arbete, är att det saknas överblick och samordning av alla de statliga myndigheter och verksamheter som idag påverkar tillväxten. 3 Detta gäller inte minst statliga åtgärder för företag. I ett antal rapporter och utredningar efterlyses mer av sam ordning och tydlighet i styrning av alla de aktörer som arbetar med dessa frågor. Annell & Nygård (1999) menade att man behövde renodla och förenkla den företags utvecklande strukturen. I SOU 2000:93 Statlig organisation för näringslivsutveckling diskuterades åter frågan om hur företagsutvecklingsinsatserna skulle organiseras. Där föreslogs bl.a. att staten skulle inrätta en myndighet för att granska och löpande utvärdera varje samhällsinsats på området. I SOU 2002:101 Företagsutveckling på regional nivå togs frågan upp med särskilt fokus på den regionala nivån, även nu utan att några mer genomgående förslag presenterades eller genom fördes. Nutek (2004:18) Hur kan staten bidra till ökad tillväxt genom stöd till produktutveckling i små företag? konstaterar att det finns ett stort behov av att strukturomvandla och renodla i mångfalden av aktörer och initiativ på nationell, regional och lokal nivå. Den befintliga floran av insatser måste enligt Nutek ses i ett system perspektiv med fokus på kluster och innovationssystem. Rollerna är oklara mellan de olika utvecklande organen och dessa konkurrerar ofta om samma offentliga medel för företags utveckling. Behovet av samordning och struktur omvandling bland de offentligt finansierade näringspolitiska organen är stort. Trots detta har endast marginella förändringar åstadkommits under de senaste decennierna. Tvärtom har antalet aktörer på alla nivåer ökat och rollerna blivit ännu otydligare, vilket Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) i (2005:011) Regionalpolitiken som tillväxtpolitik också belyser. Vidare konstaterar ITPS att det saknas empiriska kunskaper om i vilken om fattning de olika företagsutvecklande aktörerna faktiskt bidragit till konkurrenskraft och tillväxt i exempelvis kluster och innovationssystem. Dessutom har, trots de många statliga utred ningarna, ingen tydlig ståndpunkt nåtts när det gäller ansvarsfördelningen mellan staten, regionerna och kommunerna. Utredningarna talar entydigt för att tidigare samordnings- och strukturomvandlingsförsök misslyckats. Det finns idag inget forum för att utforma en regionalt anpassad verksamhet, eller ett förhållningssätt till de regionala riktade utvecklingsinsatserna. Problemen är att finansieringen och styrningen är splittrad på ett stort antal aktörer och politikområden, samtidigt som verksamheten ytterst riktar 3 Ansvarskommittén SOU 2003:123, Utvecklingskraft för hållbar välfärd. 17

18 sig mer eller mindre till samma målgrupp, de potentiella och de befintliga företagarna. Det saknas i allt väsentligt en strategi och en uttalad taktik för utvecklingspolitiken. I en rapport till Ansvarskommittén 4 betonas behovet av territoriella beslut i Riksdagen, som kan ge förutsättningar för en regional samordning av företagsutvecklingspolitiken. En sådan beslutsstruktur skulle kunna ges samma struktur som de övergripande ekonomiska budgetbesluten som infördes i början av 1990-talet. Denna ordning i Riksdagen innebar att Finans utskottet gavs makten över utgiftstaket, genom att de totala utgifterna alltid fastställs först och sedan därefter ramarna för fackutskotten att arbeta vidare med. Idag finns ingen liknande struktur för de territoriellt påverkande besluten i Riksdagen. Det finns inga direkta 5 regionala potter för fördelning av resurser mellan landets olika delar. De facto saknas centrala allokeringsbeslut. Slutsatsen av detta är att det inte i praktisk nationell politik finns något samordnat regionalt perspektiv, varken när det gäller den stora regionalpolitiken eller fördelningen av resurser för företagsutveckling. Regional sektorsamordning I avsaknad av nationellt samordnande beslut betonas den regionala sektorsamordningen. Detta innebär att det ovan diskuterade underskottet i nationell samordning tacklas genom att regeringen förlägger samordningsbesluten till den regionala nivån och regionala partnerskap. Regeringen har identifierat de s.k. regionala tillväxt programmen (RTP) som ett forum för en sådan regionalt förankrad samordning. RTP, och tidigare de regionala tillväxtavtalen (RTA), har till uppgift att i varje region eller län, enligt en statlig förordning, peka ut framtida mål, visioner och konkreta aktiviteter för att främja tillväxten. Dessa aktiviteter har resulterat i ett mycket om fattande planerings arbete och framväxten av olika partnerskap runt om i landet. Det finns nu flera års erfarenheter från de olika regionerna och resultaten är olika. En över gripande slutsats är dock att arbetet med regional utveckling inte nått de framgångar som man hoppades på. I rapporten ITPS Regionalpolitiken som tillväxtpolitik ges följande förklaring: En möjlig tolkning skulle kunna vara att förnyelsen först och främst legat på det retoriska planet, och den mer konkreta politiken de facto i stort sett trampar på i samma spår som tidigare. En mer positiv tolkning är att politikens nya strategiformulering ännu inte hunnit slå genom i dess taktiska genomförande. I samma rapport görs en genomgång av partnerskapets genomförandekraft. Här menar ITPS att det finns betydande strukturella problem förknippade med en 4 EuroFutures 2005 Sveriges regionala indelning om tillväxtperspektivet fick råda. 5 Riksdagen fattar infrastrukturbeslut, forskningsbeslut, utbildningsbeslut osv men dessa är inte samordnade i gemensamma regionala potter. 18

19 politik för regional utveckling som i betydande grad vilar på en sektorsamordning som utgår från ett partnerskap utan en tydlig legal struktur och där resurserna ska hämtas från ett stort antal stuprörsmyndigheter. ITPS sammanfattar problemen med att partnerskapen präglas av: att vara en kompromisslösning en föreställning om harmoni i politiken svag eller obefintlig institutionell plattform oklara territoriella ansvarsförhållanden små eller inga egna ekonomiska resurser Den ovan citerade rapporten, från den statliga expertmyndigheten ITPS, drar slutsatsen att den regionala tillväxtpolitiken fortfarande befinner sig på en nivå, där mycket lite händer i praktiken när det gäller sektorsamordning och konkreta utvecklingsaktiviteter. Slutsatsen av resonemanget ovan är att de olika statliga utvecklingsorganen i hög grad verkar var för sig, utan regional, territoriell samordning och samverkan. De olika regionala samordningsförsöken via RTP inte har varit särskilt framgångsrika. 19

20 Företagsutvecklingsinsatser i praktiken Det praktiska utfallet Den territoriella fördelningen av utvecklingsinsatser är, enligt resonemanget ovan, ett resultat av enskilda myndigheters och organs agerande. I det följande analyseras åtta centrala företagsutvecklingsorgans verksamhet och resultat, i form av för delning av medel mellan olika regioner. Följande myndigheter och statligt finansierade aktiebolag eller stiftelser har kartlagts: Nutek Vinnova ITPS Exportrådet ALMI-gruppen Innovationsbron Industrifonden Industriella Utvecklings Centra (IUC). Nutek verket för näringslivsutveckling Utgångspunkter för myndighetens verksamhet Nutek är Sveriges nationella myndighet för frågor som rör näringslivets utveckling. Verket ska bidra till fler nya företag, fler växande företag och fler starka regioner och därmed främja en hållbar ekonomisk tillväxt i hela landet. Nutek ska ha överblick över de medel som satsas inom de regionala tillväxtavtalen. Myndigheten har vidare uppgiften att samordna och sammanställa förbrukning och resultat när det gäller EU-stöden. Nutek sammanfattar sin uppgift i tre punkter: 6 Fler nya företag mot bakgrund av att det startas få nya företag i Sverige, jämfört med andra länder. Fler växande företag därför att det är få företag som växer i storlek och bidrar till ökad tillväxt. Fler starka regioner. Enligt Nutek finns det elva starka tillväxtregioner i Sverige. Alla elva är storstadsregioner eller universitets- och högskoleregioner. 6 Uppgifterna är hämtade från hemsidor och officiella dokument. 20

21 På hemsidan sammanfattar Nutek sitt arbete enligt följande: Den ekonomiska tillväxten är hållbar när värdet av produktionen av varor och tjänster ökar så att vi kan tillfredställa våra behov idag ekonomiskt, ekologiskt och socialt samtidigt som vi ger förutsättningar för kommande generationer att tillgodose sina behov. För att svenska företag och regioner ska växa på ett hållbart sätt krävs att näringslivet utvecklar internationellt konkurrenskraftiga produkter med stort kunskapsinnehåll, för marknader med stabil eller växande efterfrågan. Detta kräver ständig utveckling och förnyelse. Nuteks stödjer näringslivet och regionerna i detta arbete. Eller med andra ord: vi bidrar till en positiv struktur omvandling! Särskilt program för storstadspolitik Nutek presenterade under våren/sommaren 2006 ett särskilt program för statlig storstadspolitk i åtta punkter: 1. Förbättra infrastrukturen 2. Öka bostadsbyggandet 3. Öka förvärvsfrekvensen bland utrikes födda 4. Genomför åtgärder för ett effektivare innovationssystem 5. Underlätta alternativa finansieringsformer 6. Beakta skillnaderna mellan storstadsregionerna 7. Skapa effektiv vertikal ledning bättre samordning mellan myndighetsnivåerna 8. Skapa effektiv horisontell ledning bättre samordning över myndighetsgränserna Regional fördelning Nuteks har ett nationellt ansvar för att bidra till att främja tillväxten med högsta möjliga nationella tillväxt som primärt mål. Detta gäller alldeles tydligt för rollen att bidra till att skapa fler nya företag och att underlätta för befintliga företag att växa. Även inom området fler starka regioner är målet, enligt den regionala utvecklings politiken så som den uttrycks i prop. 2001/02:4, högsta möjliga nationella tillväxt. Men i praktiken har den regionala utvecklings politiken också ett omfördelande inslag. Grundläggande mekanism bakom denna fördelning är att de olika medlen knutits till EU:s regel verk och stödområden. Detta innebär i sin tur att insatser och resurser styrs till om råden där problemen är störst, se stödområdeskartan i figur 2 på nästa sida. I de röda mål 1-områdena har företagen möjligheter att få EU-pengar för utvecklingsinsatser. Det blå området markerar mål 2-stödområdet. Av tabell 1 nedan framgår de totala beloppen som avsätts inom respektive område. En del av dessa medel går till direkta företagsutvecklande insatser. 21

22 Stockholm och näringspolitiken /6 Objective 1 & 2 areas Objective 1 Special programme to assist coastal areas of Sweden Objective 2 Objective 2 partly Phasing-out (old Obj. 2 and 5b) Phasing-out, with areas partly under Objective 2 NR 0495c NLS 1996 Figur 2. Stödområdeskartan km EU external boundary National boundary Boundary of NUTS 3 region

23 Målområde Fondbelopp Medfinansiering Summa Mål 1 6, ,7 Mål 2 3,8 9 12,8 Mål 3 6,7 12,4 19,1 Gem. initiativen 1,9 (+3,3 utanför statsbudgeten) + (medfin i flera länder) 1,9+ LBU 9,9 12,6 22,5 Källa: SOU 2005:93 Allokering av resurser Nutek har svensk tillväxt i fokus. Som nämnts ovan är huvudområdet nya företag och växande företag territoriellt oberoende. Verksamheten omfattar en rad aktiviteter som har hela landet som målgrupp. Här kan den välfrekventerade Startlinjen tjäna som ett exempel. Hit kan man ringa och få svar eller hänvisning till svar när det gäller alla praktiska och administrativa frågor i samband med en företagsstart. Projekt kring entreprenörskap, mångfald m.m. drivs med landet som bas. I princip ska även avdelningen regional näringslivsutveckling på Nutek vara nationell och utgå från målen i den nya regionala utvecklingspolitiken, dvs. att alla regioner ska ges möjligheter att växa. Men Nutek konstaterar i sin verksamhetsplanering för år 2005 att: Det kan dock konstateras att den absoluta fi nansiella tyngdpunkten inom politikområdet består av olika typer av stöd (Strukturfonder, företagsstöd och projektmedel) som i huvudsak är riktade till stödområdena. Politikområdets mål, väl fungerande lokala arbetsmarknadsregioner, ska i huvudsak uppnås via andra politikområden. Denna del av politiken är ännu svagt utvecklad. Mot denna bakgrund anger Nutek två roller för sin verksamhet: 1. Fullfölj myndighetsutövningen och -verksamheten inom den klassiska regional politiken men med en mer tydlig inriktning mot tillväxt (transportbidrag, företagsstöd, strukturfonder, projektoch programverksamhet i samtliga fall inklusive systemansvar). 2. Utveckla politikområdet i enlighet med beslutet. Detta sker i huvudsak genom att utveckla RUP/RTP via regeringsuppdrag och egna initiativ. Nutek skriver vidare i sin verksamhetsplan att den tillväxtorienterande politiken inte fått gehör i regeringskansliet: Här kan konstateras att Nuteks ambitioner i form av konkreta förslag verkar pådrivande på Regeringskansliets mer återhållna attityd. Det senare är ett utslag av att politikområdets stora svaghet; att med okonkreta mål påverka andra politikområdena med betydligt starkare produktionsmål. 23

24 Ett viktigt moment inom båda dimensionerna är att även Nuteks näringspolitiska verk samhet mobiliseras i denna ambition. Denna kombination är ett av Nuteks styrkeområden. Det fokuserade Nutek har inneburit att avdelningens verksamhet har renodlats till dessa två aspekter. Annan verksamhet har lagts ned. Det är således den gamla politiken som fortfarande dominerar. Regeringen beslutar om de regionala medlen till länsstyrelser och i förekommande fall samverkansorgan och regioner, de s.k. projektmedlen. I figur 3 redovisas regionalt företagsstöd och stöd till projektverksamhet beviljade av länsstyrelser, regionala samverkansorgan kommunala samverkansorgan, Nutek och regeringen under budgetåret I figur 3 framgår att Stockholm bara fått 1 miljon kronor för denna typ av finansiering medan Jämtland och Norrbotten får över 200 miljoner kronor vardera. Regionalt utvecklingsbidrag Landsbygdsstöd Sysselsättningsbidrag Såddfinansiering Stöd till kommersiell service Reg. Proj. Verksamhet och medfin. av strukturfondsprojekt Totalt Stockholm 0 0, ,3 0,3 1,0 Västra Götaland 0,3 10,4 8,4 19,4 1,4 51,4 91,3 Skåne ,6 12,6 Västernorrland 24,6 26,9 9,1 1,0 2,2 97,8 161,6 Västerbotten 35,9 41,6 2,7 1,7 2,4 80,7 165 Norrbotten 30,9 26,3 11,3 2,8 6,4 131,7 209,4 Jämtland 61,7 26,1 6,6 3,2 5,5 112,8 215,9 Värmland 30,0 19, ,8 53,5 105,7 Gävleborg 6,9 36,6 2,2 0 1,9 107,4 155,0 Totalt 321,3 274,3 47,0 33,4 37,2 1072, Anm. I tabellen ingår inte transportbidrag (totalt 357 miljoner kronor) samt ej heller sysselsättningsbidrag enligt äldre bestämmelser (totalt 20,1 miljoner kronor). Figur 3. Regionala företagsstöd och stöd till projektverksamhet beviljade av länsstyrelserna, regionala självstyrelseorgan, kommunala samverkansorgan, NUTEK och regeringen under budgetåret Vissa län och totalt. Miljoner kronor Källa: Nutek, STINS 24

25 Nutek har till uppgift att kartlägga, analysera och sprida kunskap om det regionala utvecklingsarbetet. I en årlig rapport 6 redovisar NUTEK en sammanställning av de medel som avsatts i olika regioner för regional utveckling inom ramen för de regionala tillväxtprogrammen RTP. Även här är bilden tydlig. Av de totala privata och offentliga medel som enligt Nutek avsatts för regional utveckling i RTP år 2005, totalt 23,3 miljarder kronor, har 443 miljoner kronor eller knappt 2 procent avsett Stockholm, varav en dryg femtedel var statliga medel. Västra Götaland och Skåne har omsatt betydligt mer, 3,3 miljarder kronor i Västra Götaland och nästan fem miljarder kr i Skåne. I Skåne har staten bidragit med 3,6 miljarder kronor och i Västra Götaland med 1,1 miljard kronor. Det bör dock noteras att studien bygger på uppgifter från länen respektive regionerna och att dessa har gjort olika bedömningar avseende vad som ska tas med som finansiering av RTP. I Skåne är över hälften av resurserna avsatta inom underrubriken Infrastruktur som tillväxtfaktor och två tredjedelar av resurserna i Västra Götaland har gått till att utveckla infrastrukturen. Det bör dock noteras att endast en del av de medel som satsas inom ramen för RTP avser direkta företagsutvecklande insatser. Län Staten Kommun Landsting/SO Privat EU Övrigt Totalt Stockholm 98 (22) 120 (27) 6 (1) 75 (17) 136 (31) 9 (2) ) Skåne (75) 402 (8) 312 (6) 30 (1) 410 (9) 43 (1) 4814 (100) Västra Götaland (33) 81 (2) 1828 (56) 183 (5) 54 (2) 43 (1) 3270 (100) Värmland 429 (27) 299 (19) 15 (1) 667 (42) 129 (8) 36 (2) 1573 (100) Västernorrland 367 (39) 54 (7) 9 (1) 430 (46) 82 (9) 3 (0) 943 (100) Västerbotten 1300 (63) 100 (5) 67 (3) 321 (16) 259 (13) 11 (1) 2056 (100) Totalt (46) 1600 (7) 2300 (10) 6100 (26) 2100 (9) 500 (2) (100) 1. Inkluderar infrastruktur. Figur 4. Den övergripande bilden: Total finansiering av RTP Finansiering för vissa län och totalt fördelat på aggregat av aktörer. Miljoner kronor (procentuell fördelning inom parentes). Källa: Regionala tillväxtprogrammen 2005 På väg mot fler starka regioner? NUTEK, maj Den senaste rapporten publicerades av NUTEK i maj 2006, se Regionala tillväxtprogrammen 2005 På väg mot fl er starka regioner? 25

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Den regionala tillväxtpolitiken

Den regionala tillväxtpolitiken Den regionala tillväxtpolitiken System och logik 1 Den regionala tillväxtpolitiken Utgiftsområde 19 Regional tillväxt ca 3,3 miljarder årligen (anslag 1:1-1:4) Utvecklingskraft i alla delar av landet med

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna Koncept Regeringsbeslut xx Finansdepartementet Hans Timan hans.timan@finance.ministry.se 08-4052026 2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523 Länsstyrelserna Ändring av regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Call/Contact Center och regional utveckling. Vad är ett Contact Center? Ett Contact Center erbjuder service som...

Call/Contact Center och regional utveckling. Vad är ett Contact Center? Ett Contact Center erbjuder service som... Call/Contact Center och regional utveckling Charlotte Stoltz Vad är ett Contact Center? Centraliserat svarsställe, på en eller flera geografiskt skiljda platser. Till skillnad från ett Call Center, som

Läs mer

Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet

Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet Näringsdepartementet Tillväxtverket 310 anställda Budget ca. 4000 miljoner SEK (Inklusive regionala fonden) VINNOVA (Verket för innovationssystem) 200 anställda

Läs mer

Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial

Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial Disposition Inledning Revideringen. Regionförbundets samordningsuppdrag Erfarenheter från RTP hittills. Sammanfattande analys. Strategisk

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet le.ciw^vq Rafl-dar. 2011-12- 2 7 Regeringsbeslut 67 REGERINGEN DnrSFI SO f ( - 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

EU:s framtida sammanhållningspolitik Positionspapper från Sydsam

EU:s framtida sammanhållningspolitik Positionspapper från Sydsam 2011-01-17 EU:s framtida sammanhållningspolitik Positionspapper från Sydsam Följande synpunkter på EU:s framtida sammanhållningspolitik, som svar på Europeiska kommissionens samråd om den femte sammanhållningsrapporten,

Läs mer

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 Stefan Larsson Regionchef Södra Sverige Avdelningen Regioner Tillväxtverket

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27

Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27 Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27 Mottagare: Kommunstyrelsen Näringslivsenheten Rubrik: Budgetproposition

Läs mer

Västra Götalandsregionens svar på samråd om femte sammanhållningsrapporten

Västra Götalandsregionens svar på samråd om femte sammanhållningsrapporten RSK-130-2011 Västra Götalandsregionens svar på samråd om femte sammanhållningsrapporten 1. Hur kan Europa 2020-strategin och sammanhållningspolitiken knytas närmare till varandra på EU-nivå, nationell

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 Så ser småföretagen på det regionala samarbetet Samverkan mellan näringsliv, kommun och utbildningssektor stärker den regionala tillväxten. Även småföretagen

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

Två år med ROT och RUT

Två år med ROT och RUT Augusti 2010 Två år med ROT och RUT Innehåll Sammanfattning... 3 Fler jobb och företag med ROT och RUT... 4 Minst 18 000 nya jobb... 4 Nya jobb per län... 6 Minskat svartarbete... 9 Plus för statsbudgeten...

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

Att söka EU-pengar 1

Att söka EU-pengar 1 1 Att söka EU-pengar Varför söka EU-pengar? 2 Marknadsutveckling Kompetensutveckling Produktutveckling Samverkan Internationellt nätverk 3 EUs organisation Europaparlamentet - det folkvalda organet Ministerrådet

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Otrogna stockholmare

Otrogna stockholmare Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Kommunens arbete med EU-projekt

Kommunens arbete med EU-projekt www.pwc.se Förstudie Tobias Bjöörn, Certifierad kommunal revisor Tilda Lindell 22 maj 24 Kommunens arbete med EUprojekt Trosa kommun Förstudie kommunens arbete med EUprojekt 22 maj 24 Förstudie kommunens

Läs mer

EU-stöd, Program & fonder

EU-stöd, Program & fonder EU-stöd, Program & fonder Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen är ett informationskontor som ingår i nätverket Europe Direkt och vår uppgift är att sprida information

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar Riskkapital Agenda Bakgrund och vad vi gör Utfall/status nationellt och regionalt Erfarenheter och utmaningar Vad vi gör - Riskkapital som finansieringsform Investering i Eget Kapital, vanligtvis aktier

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt?

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? Tillväxt, miljö och regionplanering Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? 9.00-10.15 Charlotte Hansson, TMR hälsar välkommen Stockholmsregionens innovationsförmåga regionens styrkor

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten S 2014:19 Budgetunderlag 2016 2018 för Upphandlingsmyndigheten I enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Företagare med utländsk bakgrund

Företagare med utländsk bakgrund Företagare med utländsk bakgrund Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

SKRIVELSE 2013-06-05. att uppdra åt landstingsdirektören att svara för att landstingets medverkan sker i enlighet med länsstyrelsens redovisning.

SKRIVELSE 2013-06-05. att uppdra åt landstingsdirektören att svara för att landstingets medverkan sker i enlighet med länsstyrelsens redovisning. Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-06-05 LS 1305-0691 Landstingsstyrelsen landstin&sstyr&se* 13*18 00020 Inriktning kommande strukturfondsprogram Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder Regionala Mål 2 Projekt Projektansökan ur EG:s strukturfonder Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige 4. Östra Mellansverige 5. Stockholm 6. Västsverige

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden.

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden. Regeringsbeslut 15 REGERINGEN 2003-12-18 Ju2003/10256 Justitiedepartementet Revisorsnämnden Box 24014 104 50 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden Riksdagen har beslutat

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om förvaltning av EG:s strukturfonder; SFS 2007:14 Utkom från trycket den 6 februari 2007 utfärdad den 18 januari 2007. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Regeringens proposition 2007/08:78

Regeringens proposition 2007/08:78 Regeringens proposition 2007/08:78 En effektivare förvaltningsstruktur inom politikområden med strategisk betydelse för nationell och regional konkurrenskraft Prop. 2007/08:78 Regeringen överlämnar denna

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Regeringens proposition 2006/07:92

Regeringens proposition 2006/07:92 Regeringens proposition 2006/07:92 Lag om strukturfondspartnerskap Prop. 2006/07:92 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 mars 2007 Fredrik Reinfeldt Maud Olofsson (Näringsdepartementet)

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige Entreprenörskapsbarometern 2012 Attityder till företagande i Sverige Info 0499 Rev A ISBN: 978-91-86987-74-9 Upplaga: 300 ex Illustrationer: Maimi Parik Har du frågor om denna publikation, kontakta: Jonnie

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 SMHI/SGI-seminarium Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 Länsstyrelsernas nätverk om klimatanpassning Diskussion och workshop om framtida samarbetsområden Klimatanpassningssamordnarnas

Läs mer

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10 1 Sundbyberg 2007-09-17 Vår referens: Tommy Fröberg Diarienummer Fi2007/1536 Finansdepartementet YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 INTEGRERAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Syfte Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Programmet ska stärka de små och medelstora företagens möjligheter att: konkurrera på globala marknader

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning?

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Erfarenheter Socialfonden 2007-2013 - Goda resultat på deltagarnivå - Mindre goda resultat på organisations-

Läs mer

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar 1(5) Datum Diarienummer 2009-06-10 013-2009- 903815 Dokumenttyp Remissvar Finansdepartementet 103 33 Stockholm Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar Tillväxtverket har anmodats inkomma med

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

Producerad av Näringsdepartementet Foto Maria Nilsson Tryck Danagårds grafiska Artikelnummer N6051

Producerad av Näringsdepartementet Foto Maria Nilsson Tryck Danagårds grafiska Artikelnummer N6051 En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007 2013 Producerad av Näringsdepartementet Foto Maria Nilsson Tryck Danagårds grafiska Artikelnummer N6051 TU1UT

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Rådet för Innovation och Företagande 2015-08-28

Rådet för Innovation och Företagande 2015-08-28 Rådet för Innovation och Företagande 2015-08-28 1 Dalarna 2020 Vägval: Innovativa miljöer och entreprenörskap Betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga. Utveckla kluster och öppna

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Vetenskaplig Konferens Innovationsteknik Eskilstuna 2007-03-13

Vetenskaplig Konferens Innovationsteknik Eskilstuna 2007-03-13 Bilaga 1 Sida 1(7) KL 1900 Inger Åckander, 630222 Vetenskaplig Konferens Innovationsteknik Eskilstuna 2007-03-13 Studie i ALMI Företagspartners uppföljning för affärsområdet Inledning Historien visar på

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer