EXAMENSARBETE. Värdet av skogsallmänningar. Norrbottens län. Andreas Taavo. Högskoleexamen Samhällsbyggnad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Värdet av skogsallmänningar. Norrbottens län. Andreas Taavo. Högskoleexamen Samhällsbyggnad"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Värdet av skogsallmänningar Norrbottens län Andreas Taavo Högskoleexamen Samhällsbyggnad Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

2 Förord Examensarbetet är den avslutande delen av min studietid vid Luleå tekniska universitet, samhällsbyggnad och omfattar 7.5hp. Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Roland Jansson, Länslantmätare vid Lantmäteriet, för det stora stödet under projektets gång samt för bidragandet till intervjun. Jag vill även rikta ett tack till intervjupersonerna vid Lantmäteriet, Monica Olofsson (Boden) samt Agneta Lomakka (Haparanda) för deras värdefulla svar som bidragit till arbetet. Andreas Taavo, Luleå i juni 2011 ii

3 Sammanfattning Detta projekt görs i samarbete med Lantmäteriet där uppdraget är att väcka frågan kring värdet av delägande i skogsallmänning. Då Lantmäteriet arbetar med förrättningar kan dessa frågor komma att behandlas som framgår i rapporten. Projektet ska ge en överblick av historiken kring skogsallmänningarnas uppkomst i Norrbottens län, hur hanteringen av respektive skogsallmännings utdelningar ser ut i dagsläget samt en jämförelse emellan dessa. Hur hanterar Lantmäteriet delägande i skogsallmänning vid förrättningar och vilken betydelse finns för ägande i skogsallmänning. Projektet kan ses som en start, alternativt en frågeställning till en vidare utredning i framtida projekt inom detta område. iii

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Bakgrund Syfte och Mål Metod Avgränsning Uppkomsten av allmänningsskogar Delägarskap i allmänning Allmänningsskogarna i Norrbottens län Läge och storlek Utdelningar Jordbruk, skogsbruk, vägar, bygden och fiskevård Sammanställning och jämförelse Styrning Resultat Värdering av skogsmark Minsta storlek Kontrollfrågor Diskussion och slutsats Referenser Bilagor iv

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund Under den verksamhetsförlagda utbildningen (Y0006B) som jag gjorde på Lantmäterimyndigheten under vårterminen 2011 fick jag förmånen att arbeta med en fastighetsrättslig utredning gällande andelsägande i skogsallmänningar i Västerbottens län, Tärna Stensele socken. Utredningen ledde till en del frågeställningar som detta projekt kommer att belysa. Lantmäteriet är en statlig myndighet som ansvarar för geografisk information och fastighetsindelning. Vid förrättningar som Lantmäteriet gör innefattar det arbeten som görs då fastigheter ny- eller ombildas. Förrättningsåtgärderna registreras i fastighetsregistret och i registerkartan. 1 Fastighetsbildningslagen styr fastighetsbildningen i fråga om exempelvis avstyckning, klyvning, sammanläggning samt fastighetsreglering. Fastighetsreglering kan innefatta fastighetsgränser som flyttas eller utplånas etcetera. 2 Vid lantmäteriförrättningar i Norrbottens län finns det ärenden som berör skogsmark som i vissa fall berör del i skogsallmänning. Flera kommuner i Norrbotten har skogsallmänningar, dessa uppkom i samband med avvittringen på talet. Avvittringen från kronans mark till bönderna innebar att en fjärdedel av det tillkommande skogsanslaget skulle avsättas till samfällda skogsallmänningar. Idag är skogsallmänningarna väldigt stora och har höga omsättningar vilket innebär fördelar för delägare i form av utdelningar av olika slag. Värdet på att ha del i allmänning kan tyckas vara mycket fördelaktigt och därför borde värderas högre i fråga om fastighetsvärderingen. 1.2 Syfte och Mål Syftet med detta projekt är ge en insikt i hur skogsallmänningarna ser ut i dagsläget och att väcka frågan om värdet i att vara delägare i skogsallmänning. Målet är att Lantmäteriet kan ta del av denna rapport och få användning utav innehållet samt att projektet eventuellt ska leda till en vidare forskning kring ämnet Fastighetsbildningslagen (1979:988) 1

6 1.3 Metod Projektet inleddes med ett projektdirektiv vilket skulle ge underlag för min vision av hur arbetet skulle fortgå i fråga om tidsplanering, frågeställningar, metod, syfte och mål. Efter projektdirektivet var skrivet kontaktade jag min handledare vid Lantmäteriet för genomgång och revidering av vissa områden. Relevant information inhämtades från lagrum, litteratur, hemsidor samt skrifter som kom att utgöra informationen kring skogsallmänningar i Norrbottens län. I och med detta hade jag skaffat mig en förståelse kring hur skogsallmänningar fungerar, vilket var en förutsättning för att kunna förbereda intervjuer med anställda inom Lantmäteriet. Intervjufrågor förbereddes och upprättades tillsammans med min handledare, varpå jag fick kontaktpersoner på Lantmäteriet som skulle vara lämpliga att kontakta. Kontakten upprättades med de utvalda intervjupersonerna genom att först skicka ut mejl, för att förberedelse skulle kunna göras. Därefter kontaktade jag dessa via telefon och genomförde intervjuerna. Intervjuerna kom att utgöra resultatet samt ligga till grund för den avslutande diskussionen. En kontinuerlig kontakt med handledaren har hållits under projektets gång för att säkerställa innehållet i rapporten. 1.4 Avgränsning Då området inom skogsallmänningar är tämligen brett och en viss osäkerhet i hur hanteringen mellan olika allmänningar är, kommer detta projekt inte göra någon djupdykning i områdena. Projektet kommer att handla om att ge en översiktlig bild av historiken, lagarna som tillämpas, presentation av de skogsallmänningar som finns i Norrbottens län, jämförelser mellan dessa samt om/hur Lantmäteriet tar hänsyn till frågan om värderingen av delägande i allmänningsskog. 2. Uppkomsten av allmänningsskogar Under mitten av 1800-talet skedde stora ekonomiska förändringar i samhället. Sågverksindustrin som exempel hade under denna tid ett stort genombrott då tullhindren avvecklades och priserna på trävaror steg högt. Detta ledde till att den enskilda hemmansägaren och kronan fick sina skogar högt värderade. Det ekonomiska intresset för skogarna växte och påskyndning av avvittringen i de norra delarna av landet blev ett faktum. Skogarna i dessa delar av landet var oskiftad mark där kronan och byalagen var gemensamma ägare. I och med avvittringen kom detta att innebära en boskillnad mellan byarna, kronan och de enskilda ägarna. 3 Dåvarande Landshövding Per Henrik Widmark menade att skogarna ska 3 Allmänningsskogarna i Norrbottens län 1977 sid.35, 36, 37 2

7 kvarstå i kronans ägo och att rätten till skogsanslag på lappmarkens hemman och nybyggen inte skulle förekomma. Avvittringen enligt P. H. Widmark skulle omfatta inägojord och andra rätter till skogen. Widmarks förslag till Kungliga Majestät blev en ny avvittringsstadga, 1873 års stadga för avvittring i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker (SF 1873:26). 4 I stadgan framgår inga restriktioner på skogsköp eller hemmansförsäljning vilket ledde till att stora skogsanslag vid avvittringen som tilldelades lappmarkernas hemman och nybyggen inte gynnade den jordbrukande befolkningen. Flera hemman köptes upp där nybyggen anlades av sågverksbolag och andra som hade siktet på att få så stora skogsanslag som möjligt. Böndernas kapacitet att värdera skogen var inte på samma sätt som bolagen hade inflytande och möjlighet att göra. Bolagen kunde köpa rätten till skogsavverkning under en lång period. 5 Syftet med avvittringens var att från kronans marker bryta ut nybyggen och hemman för att kunna skattelägga reglerade hemman och nybyggen som ej var gjorda. Själva bildningen av Allmänningsskogarna uppkom under Landshövdingen för Norrbottens län Henrik Adolf Widmarks (son till Per Henrik Widmark) tid mellan åren I och med att avvittringsstadgan inte nämnde om avsättning av allmänning föreslog revisionssekreteraren P G E Poignant den 27 mars 1875 att avsätta minst en fjärdedel och högst hälften av det sammanlagda skogsanslaget till en eller flera för socknens samfällda allmänningar, en gemensam skog. Till detta förslag ställde sig Norrbottens län positiva varpå Kungliga Majestät godkände förslaget och allmänningar avsattes i Norrbottens län. Allmänningen gjorde att skogsbolagen begränsades att köpa skogsmark och istället främjades bygden genom att avsätta fonder till sockenborna. Den huvudsakliga tanken var alltså att genom den årliga skogsavkastningen främja jordbruket genom investeringar och utvecklingar som skulle bidra till nytta för bygden och skogsbruket. 6 Avvittringen av kronans mark till bönderna var ett faktum och allmänningsskogar började bildas. Dock var kopplingen mellan kommuner och allmänningarna stark. Allmänningen stöttade kommunen till stor del, genom deras avkastning gick stor del till exempelvis allmän väghållning, uppförande av olika byggnader så som skolor samt i vissa socknar prästerskapets avlöning. Detta skedde fram till 1922 då bildandet av en förvaltning skedde och ett allmänningsreglemente tillkom. Bildandet av förvaltning innebar att större delen av avkastningen började gå till delägarna i form av bidrag som skulle främja jord- och skogsbruket Allmänningsskogarna i Norrbottens län 1977 sid.37 6 Allmänningsskogarna i Norrbottens län 1977 sid.19, 22, 53,

8 2.1 Delägarskap i allmänning Delägarskap i skogsallmänning är inte densamma som delägandet i en samfällighet. Att ha delägarskap i allmänningen innebär en koppling till de fastigheter som var avsatta för ändamålet, dessa andelar kan inte säljas bort. Det finns alltså ett visst antal andelar i allmänningen som inte kan minskas. I en samfällighet kan andelarna försäljas obehindrat, men om en delägare i allmänningen vill sälja sitt mantal till allmänningen, finns det möjlighet till det. I detta fall försvinner även rösträtten i allmänningen. Sker en försäljning av fastigheten skall denna sedan ha rätt att få tillbaka rösträtten i allmänningen. Vid normala fall fick en gård ett helt mantal just för att kunna försörja sig. Definitionen av vad en gård (hemman) med ett mantal är kan förklaras som att en familj inklusive dräng och piga skulle kunna försörja sig på gården. En gård med ett helt mantal kunde alltså bestå av väldigt många människor. En familj på denna tid var alltså väldigt stor. Gårdens mantal var skattegrundande, dåtidens taxering. I många fall var det vanligt med att gårdar fick en del av ett mantal, exempelvis ett trekvarts mantal eller en fjärdedels mantal. 8 En allmänning är alltså en gemensamt ägd mark, där delägarna innehar en andel, som normalt baseras på stamfastighetens mantal alltså sin jord- eller skogsbruksfastighet. Mantal är kopplat till de areella näringarna. 3. Allmänningsskogarna i Norrbottens län Idag finns det allmänningsskogar i huvudsak belägna i lappmarkerna kring Norr- och Västerbottens län samt i Dalarna. I Norrbotten är allmänningsskogarna avsatta i kommunerna, Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk, Kiruna (Jukkasjärvi), Gällivare och Pajala (Junosuando och Tärendö). Den totala arean av allmänningsskogarna i Norrbottens län uppgår till cirka hektar. 3.1 Läge och storlek Nedan redovisas, i grova drag, respektive skogsallmännings storlek och sammansättning för att ge en överblick kring deras verksamhet. Arvidsjaur Idag uppgår Arvidsjaur allmänningsskog till ungefär ha varav ha är produktiv skogsmark. I Allmänningen finns drygt delägande fastigheter. Årligen utbetalar allmänningen mellan 3,3-3,7 miljoner kronor till delägare och olika projekt inom bygden. 8 Allmänningsskogar i Norrland och Dalarna 1996 sid.212 4

9 Arjeplog Arjeplog allmänningsskogar har en areal på ungefär ha varav ha impediment skogsmark, olämplig mark för jord- och skogsbruk samt övrig mark som uppgår till ha. Delägarna i Arjeplog uppgår till stycken där vinstutdelningen ligger kring 2 miljoner kronor. Jokkmokk Jokkmokks allmänning består av ungefär ha mark där ungefär ha består av produktiv skogsmark. Allmänningen betalar ut en summa på 5,5-6,0 miljoner kronor årligen till dess cirka 900 delägare och till delar av bygden. Jukkasjärvi Jukkasjärvi allmänning innehar en areal på ha varav ha är produktiv skogsmark. Allmänningen består av delägande fastigheter där vinstutdelningen uppgår till 0,5 miljoner kronor. Gällivare Gällivare allmänningsskog har en yta på ungefär ha varav består av produktiv skogsmark med en vinstutdelning på 6,7 miljoner kronor. Det finns ungefär delägande fastigheter. Pajala (Junosuando och Tärendö) Pajala allmänning där även Junosuando och Tärendö hör till har ungefär delägande fastigheter. Ytan som allmänningen har är ha där ungefär ha är produktiv skogsmark. Vinstutdelningen ligger på ungefär 11 miljoner kronor. 3.2 Utdelningar Utdelningarna inom respektive skogsallmänning är likartade. I och med Norrbottens allmänningsskogars förbund som slöts år 1958 har en stadga förts där samarbete inom exempelvis skogsförsäljningar, gemensamma intressen gentemot myndigheter, stödja varandra vid konfliktsituationer, samordna yttranden av olika slag samt främja allmänningsskogarna och delägarnas intressen. 9 Årligen betalar skogsallmänningarna ut stora summor pengar i premier och utdelningar. Utdelningen sker till de fastigheter inom kommunen som har delaktighet i skogsallmänningen och avser jord- och skogsbruk. Dessa andelstal framgår i fastighetsförteckningen som är upptagna av Lantmäterimyndigheten. Jukkasjärvi skogsallmänning har endast premier för skogsvård som berör röjning och 9 Allmänningsskogarna i Norrbottens län 1977 sid.63 5

10 markberedning. Omsättningen där uppgår till omkring 3-4 miljoner kronor per år. Detta tyder på att det finns skillnader mellan allmänningarna, hur de förvaltas. En del skogsallmänningar delar ut kontanta medel i proportion till fastighetens andelstal. Som exempel enligt en årsredovisning genom en vårstämma år 2011 av Gällivares skogsallmänning har premier i form av återbeskogning och andra åtgärder utgått med en summa på kr, en summa på kr har utdelats i kontanta medel. 10 I Pajala skogsallmänning (Junosuando, Tärendö) utbetalas enligt en vårstämma år 2008, kr i kontanta medel vilket motsvarar ungefär kr per 1/64 mantal. 11 Att jämföra med Arvidsjaurs skogsallmänning som inte betalar ut kontanta medel enbart på andelsägande, utan stödet utdelas endast i aktiva skogsvårdsåtgärder och liknande Jordbruk, skogsbruk, vägar, bygden och fiskevård I de olika allmänningarna förekommer utdelningarna till största delen inom samma områden men bidragen kan variera inom respektive kommun som nämnts tidigare. Nedan beskrivs Arvidsjaurs utdelningar i grova drag för att ge en blick över vilka fördelar som finns med andelsägande i skogsallmänningen. Arvidsjaur 12 Jordbruket där kan utdelningen ske genom exempelvis fodervaror och konstgödsel och utgår med 60 % av inköpssumman för att stimulera jordbruksprodukternas produktion. Detta kan vara produkter som antingen är ämnade för försäljning eller självhushåll. Potatis, spannmål eller kött kan vara sådana exempel. Skogsbruket där kan bidraget utgå för en rad olika åtgärder för att främja skogsbruket. Som exempel kan delägare inom allmänningen få bidrag vid skyddsdikning 5 kr/m, markberedning kr/ha, plantering 1,60 kr/planta, skogsgödsling som täcker 60 % av kostnaden exklusive moms samt bidrag för röjning i sin egna skog. Allmänningen ger även bidrag till stämpling och avverkning där en summa på 15 kr/m3fub (kubikmeter fast mått under bark) mot stämplingslängden samt 15 kr/m3fub för avverkning av virke från egen fastighet. Skogsbilvägar kan allmänningen täcka 60 % av kostnaderna, exklusive moms, för projektering, planering och bygghandlingar vid repareration eller nybyggen av skogsbilvägar. Utdelning kan även ges vid bildning av samfällighetsföreningar men då endast till det som berör skogsbruket

11 Bygdebidrag från allmänningen kan sökas av föreningar med olika typ av ändamål. Det kan handla om byastugor eller föreningsgårdar. Föreningen eller företaget kan alltså få bidrag vars maxbelopp uppgår till kr/år och byalag och det ska främja de som är boenden i byn. Fiskevård från allmänningen stödjer fiskevårdskretsen i Arvidsjaur med en summa om max kr/år. De olika bidragen kan som sagt skilja sig i fråga om storleken på bidragen, området och ändamålet. Som nämnts tidigare betalar inte Arvidsjaurs skogsallmänning ut kontant stöd endast på andelsägande i skogsallmänningen. Utdelningen sker endast i form av aktiva skogsvårdsåtgärder och liknande. 3.3 Sammanställning och jämförelse Med andel i allmänningen har delägarna stora bidrag till olika åtgärder för att förbättra skogsproduktion, men allmänningen bidrar även till den lokala utvecklingen i form av bidrag till exempelvis, byggnader eller andra åtgärder för att främja bygden. Med delaktighet i allmänningen följer ofta rättigheter till både jakt och fiske, men i vissa kommuner har allmänningen valt att arrendera ut jaktmark till utomstående vilket genererar stora pengar vid anbudsläggningarna till allmänningskassan. Även fisket på många av allmänningarnas sjöar arrenderas ut. Detta innebär således att delägare inte har rättigheten att jaga eller fiska på alla marker eftersom dessa arrenderas ut. Pengarna genom arrendena ger utdelning som sedan används till åtgärder inom jord och skogsbruk samt det som nämnts tidigare. Försäljningen av timmer, massaved och skogsbränsle är den största och viktigaste inkomstkällan för allmänningarna. Det finns även att ta som exempel, Arvidsjaurs skogsallmänning, där vattenkraft som Skellefteå Kraft anlagt på skogsallmänningens mark genererar pengar. En siffra finns från år 2006 då ersättningen uppgick till kr, skattefritt till allmänningens kassa Styrning Allmänningsskogarna gäller under skogsvårdslagstiftningen men regleras dessutom av lagen om Allmänningsskogar i Norrland och Dalarna (1952:167) samt ett specifikt reglemente för varje allmänning. Exempel på ett reglemente kan ses på Pajala allmännings hemsida. 14 Enligt Lag (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna står det i 2 att allmänningen tillhör ägarna i de fastigheter som blivit avsatta vid avvittringen, eller det som bestämts vid fastighetsbildningen har rätt till delaktighet i skogen. Marken som finns i allmänningen skall vara oförminskad enligt 5 i lagen om allmänningsskogar, det skall alltså

12 finnas en viss hektar som allmänningen ej skall understiga, men allmänningen kan utöka sin mark genom köp, vilket många allmänningar har gjort. Om jämförelse görs i och med den mark som avsattes vid avvittringen och den mark som allmänningarna tillhandahåller i dagsläget ser man en aktiv förvaltning. Då delaktighet i skogsallmänning grundar sig på jord- och skogsbruksändamål bör hänsyn tas vid fastighetsbildning. Det innebär således att enligt Fastighetsbildningslagen (1970:988), det allmänna lämplighetsvillkoret, 3 kap 1 att fastighetsbildning ska ske så att fastigheten är lämpad för sitt ändamål. Vidare i 5 står det att en jord- eller skogsbruksfastighet skall ha den storlek, sammansättning och utformning att driften på fastigheten genererar i ett ekonomiskt syfte som är godtagbart. I 7 står det att mark som är avsedd för skogsbruk inte får delas in så att det ekonomiska intresset innebär en försämring på något sätt av fastigheten. Skogsfastighetens storlek berörs således i Fastighetsbildningslagen 3 kap 5,7 där det framgår att fastigheterna inte får bli för små samt att dessa inte får innebära en skadlig delning av fastigheten. Vid expropriation av mark skall enligt Expropriationslagen (1972:719) 4 kap 1, om expropriationsersättning, ska löseskilling betalas med ett belopp som motsvarar fastighetens marknadsvärde. Om en del av fastigheten exproprieras skall man utgå ifrån den minskning som intrånget innebär och utgå ifrån hur fastigheten påverkas gentemot marknadsvärdet, därav sker värderingen av det belopp som skall utbetalas Resultat Resultatet av undersökningen jag gjort på Lantmäteriet baseras på de intervjuer som gjorts. Frågorna är formulerade så att en diskussion har kunnat föras vid intervjutillfällena kring ämnet. Därför har jag valt att skriva svaren från respektive intervjutillfälle i löpande text var samtliga synpunkter och svar tas upp i texten. Frågorna är framtagna tillsammans med min handledare, Roland Jansson vid Lantmäteriet. 5.1 Värdering av skogsmark Vid de intervjuer som genomfördes kunde konstateras att de inte hade gjort några förrättningar som berörde just fastigheter med del i allmänning, vad intervjupersonerna kunde minnas. Det framgick att kunskapen kring delägande i skogsallmänning var tvetydigt. Att delägandet i skogsallmänning kan ha ett stort värde kunde förstås men i vilken omfattning värdet har, hade vissa inte tänkt på

13 Vid ett intervjutillfälle sades; Vid värderingen av en fastighet ska det tas hänsyn till att man har del i skogsallmänning, men det kräver kunskap inom området för att förstå värdet. Någon gång har exempelvis konsulter anlitats för att göra värderingar men frågan är om dessa alla gånger har blivit gjorda på rätt sätt. Värderingen utifrån del i allmänning bör också göras på olika sätt i olika delar av länet med tanke på produktiviteten, beroende på vart i länet skogen finns, i Kiruna är värdet av skogen kanske inte lika stort som i Jokkmokk. Vid expropriation värderas intrånget efter fastighetsvärdet eller marknadsvärdet, men i och med att delägandet i skogsallmänningen inte är inräknat i fastighetsvärdet, räknas det inte på skogsallmännings delägande värdet. I dagsläget har ett intresse och uppvaknande kring frågan om att ha del i skogsallmänning uppmärksammats på marknaden, det finns ett värde mer än bara skogsmark, det vill säga ett värde i fråga om exempelvis premier till skogsvårdsåtgärder så som återbeskogning. Vid samtal med en utav intervjupersonerna nämndes att Lantmäteriet burkar anlita ett företag vid namn FORUM som utför värderingar av fastigheter. Företaget FORUM har anlitats exempelvis vid klyvningsvärderingar. Vid dessa fall brukar det ofta bli ett nollspel, alltså vid klyvning innebär i vissa fall hälften var, med ett skattetal på ½ innebär ¼ till respektive ägare av fastigheten. Men om andelen i skogsallmänningen gör att ena ägaren får 75 % och den andre 25 %, hur blir det då och vart förs denna statistik in var ett frågetecken. Vidare sades vid ett annat tillfälle att om den ene vid klyvningstillfället får skogsallmänningsmark medan den andre inte får mark på skogsallmänningen, hur detta hanteras då, rår det oklarhet kring. Det nämns också att de sakkunniga i värderingsärendena inte tittar på just andelsägande i skogsallmänning. Värderingen av avkastningen på en vanlig skog innebär bruttointäkten av skogsproduktionen och därtill kommer minusposter i form av kostnaderna för reproducering, markberedning och andra åtgärder. I och med ett utslag på detta får man fram ett avkastningsvärde per hektar. Om marken är belägen på skogsallmänning innebär det mer kostnader för skogsvårdsåtgärder, eftersom utdelningarna i skogsvårdsåtgärderna resulterar i ett högre rotnetto än i exempelvis fastigheten belägen på vanlig skog. Trots detta skiljer sig avkastningen mellan dessa skogar, belägna i och utanför allmänning, fastän skogen har samma produktionsförmåga. Minusposten vid reproduceringen blir mindre med del i skogsallmänningen vilket medför att marken på skogsallmänningens bruttokostnad blir nära på nettointäkten. Vid värderingen av skog dras ett generellt värde för all skogsförsäljning. En uppfattning kring värdering togs upp rörande de fall då det kan tänkas att ett marginalvärde ska sökas för hur stor andelen i skogsallmänningen är, vid stor del i skogsallmänning blir marginalvärdet mindre. Om Lantmäteriet genom en fastighetsreglering undantar så mycket mark från en fastighet att den är i snudd på olämplig, är det lämpligt att i ett sådant läge se på hur stor del i skogsallmänningen fastigheten har. 9

14 I de flesta fall har man frivilligöverenskommelse, överlåtelser som ligger på frivilligbasis. Därigenom hanteras detta i form av överenskommelser. 5.2 Minsta storlek Vid intervjuerna nämndes att för att kunna få andel i skogsallmänning görs en lämplighetsbedömning enligt 3 kap 5-7 Fastighetsbildningslagen För att en jordbruksfastighet skall anses lämpad för sitt ändamål skall den ha sådan storlek, sammansättning och utformning att den medger att det företag som skall bedrivas på fastigheten ger ett godtagbart ekonomiskt utbyte. Vid bedömningen härav skall hänsyn tas till möjligheterna att kombinera företaget med annan varaktig verksamhet på orten. Särskild hänsyn skall tas till intresset av att sysselsättning och bosättning i glesbygd främjas. Hänsyn skall också tas till betydelsen av att vården av natur- och kulturmiljön främjas. Första stycket gäller även i fråga om en skogsbruksfastighet. Lag (1993:1340). 6 Fastighetsbildning som berör en jordbruksfastighet får inte äga rum om åtgärden är ägnad att medföra någon olägenhet av betydelse för jordbruksnäringen. Lag (1993:1340). 7 Mark som är avsedd för skogsbruk får inte delas in på ett sådant sätt att möjligheten att ekonomiskt utnyttja skogen undergår försämring av någon betydelse. Fastighetsbildning som berör sådan mark får inte heller äga rum, om den innebär en skadlig delning av en skogsbruksfastighet. Lag (1993:1340). Det förutsätter att en fastighet är taxerad som en jord- eller skogsbruksfastighet för att överhuvudtaget få mantal. Minsta gräns för att få mantal för fastigheten är på två hektar. Vidare nämndes att mantalet styr allmännings delägande rätten och då får man pröva det lite från fall till fall. Det är inte ofta Lantmäteriet råkar ut för de fallen, det är antingen vid nybildning eller fastighetsreglering då det handlar om stora skogsområden på hundra till flera hundra hektar där det kan tänkas föra över ytterligare mantal till fastigheten. Det är viktigt att man bör ställa sig frågan vad avsikten med skogsallmänning är. I första hand jord- och skogsbruket samt i vilka fall det är lämpligt att överföra delägande i skogsallmänning, Mantalet är kopplat till de areella näringarna. Bostäder och små tomter har inget med skogsallmänningar att göra, eftersom det ska anses som att boende med vedskog är lämpligt, då avsikten med skogsallmänning är att i förstahand bedriva jord- och skogsbruk. 16 Fastighetsbildningslagen (1970:988) 3.kap 10

15 5.3 Kontrollfrågor Vid frågan om det ställs kontrollfrågor i en förrättning om hur allmänningsandelarna ska hanteras sades att det finns skäl till att man borde ställa kontrollfrågor. Ibland separerar man inte mantal och delägande i allmänning vilket kan leda till oklarheter. Man bör därför ställa frågorna vid förrättningen, för att inte ge upphov till missförstånd och oklarheter. Det är så pass betydande med delägande i skogsallmänning att det definitivt har ett stort värde och bör därmed ställas kontrollfrågan. En av intervjupersonerna hade tidigare haft ett fall där en diskussion med en före detta chef över en skogsallmänning där de diskuterat om att man fördelar andelar i mantal som då ger skogsallmänningsrättigheter. Detta var allmänningen inte speciellt förtjusta över eftersom det kanske ställer till problem för dem. Mindre fastigheter som är på gränsen till att få andelar är fall som kan komma att ifrågasättas, om det är lämpligt eller inte. Att ställa kontrollfrågor är vettigt eftersom tanken är ju att få bidrag för skogsbruk i form av exempelvis återbeskogning. Det är inte lämpligt om det bara är en fritidsbostad poängterades av en annan. Vid en intervju nämndes att det kan hända att man behandlar frågan om delägande i skogsallmänning olika i olika kommuner. Vidare nämndes vid ett intervjutillfälle att det finns fördelar i de fall det finns yrkanden. Man vet vid förrättningar att när det är större skogsområden är det inget att diskutera, utan då får de andelen överförd. I en annan intervju uppfattades det att skattetal och andelsägande i skogsallmänning förs över likadant, att det är skattetalet styr. I dokumenten som Lantmäteriet arbetar med är det inte specificerat andelsägande i skogsallmänningen, utan endast skattetalet på fastigheten. Vidare uppfattades hela andelshistorien som väldigt diffus. Därför borde ett register föras så att det inte uppkommer fel och oklarheter i ärenden. Hur allmänningen gör för att ha hålla koll på andelsägarna rådde en del oklarheter i. Det sades även under en intervju att förrättningslantmätaren inte behöver fråga om skattetal/mantal, men det görs ändå i många fall eftersom det underlättar hanteringen av det berörda ärendet. Men att ha kunskapen och ställa kontrollfrågor är viktigt. 11

16 6. Diskussion och slutsats Skogsallmänningarna som vi finner i Norrbottens län är väl förvaltade organisationer som bedriver verksamheten väldigt seriöst. Vilka målsättningar de arbetar mot är givna vilket också leder till att delägande i skogsallmänning sporrar till utveckling och väl omhändertagande av marken. Bidrag, premier och utdelningar av olika slag bidrar till att exempelvis skogen omhändertas och skapar en värdefull tillgång för fastigheten. Delägande i skogsallmänning skapar utan tvekan ett större värde i fastigheten. Som det märks i dagsläget är det många som har insett värdet i delägande, vilket triggar marknadsvärdena i vissa fall på fastigheterna. Det kan vara vettigt att detta värde förvaltas på rätt sätt så att syftet hela tiden uppnås. Oklarheter ska inte uppstå vid hanteringen av delägandet exempelvis genom att en olämplig fastighet får delägande och denne kan utnyttja premier för att utföra åtgärder på fastigheten som inte främjar jord- eller skogsbruket. Det viktiga är att arealen hänger med mantalen alltså via innehav av mantal satt jord får man rättighet till premierna eller de utdelningar det handlar om inom skogsallmänningen. Vid åtgärder som Lantmäteriet utför vid förrättningar är det viktigt med kunskapen kring skogsallmänningar. Att kontrollfrågor ska ställas vid förrättningar kan anses som självklart så att inga oklarheter uppkommer. I något fall har man vid en förrättning fört över mantal med del i allmänning som gått över det mantal som är avsatt vid avvittringen vilket har lett till förvirring bland nya markägare. Löftet om delägande i allmänning har lovats men detta har i själva verket inte stämt vid tillfället eftersom det finns ett oföränderligt mantal som är avsatt och utrymmet att utöka detta finns alltså inte. Det totala mantalet för del i allmänning är oföränderligt, det är alltså samma mantal som är avsatt sedan 1867 som man bollar med. Kontakten mellan Lantmäteriet och skogsallmänningarna är inte självklar. Det kan tänkas bero på kostnaden för allmänningen att upprätta kontakten. Det verkar inte finnas några bra rutiner idag för hur del i skogsallmänning hanteras. Vid exempelvis en fastighetsbildning så kan det komma nya markägare till allmänningen och då är det alltså den nye ägaren som talar om för styrelsen i allmänningen att denne blir delägare, uppgifterna kommer alltså från delägaren. Denna uppgift levereras inte till Lantmäteriet av allmänningen. Här kan eventuella problem uppstå när bollandet med andelar hanteras på två olika plan, via Lantmäteriet och allmänningarna. En tydligare kontakt som är upprättad via exempelvis ett excel dokument som årligen uppdateras där både myndigheten och allmänningen har insikt i ärendet. Det skulle nödvändigtvis inte behöva kosta så mycket tid och pengar. Vid expropriation, inlösen av mark, kan värdet i delägarskap i allmänningen komma att ha betydelse. Faktum är att värderingen av delägandet inte kommer upp i taxeringsvärdet på annat sätt än att man äger exempelvis vanlig skogsmark det vill säga skogsmark som ej är belägen på allmänningen. 12

17 Vid expropriation uppskattas marknadsvärdet på det pris som en fastighet skulle få vid försäljning ute på marknaden. Det finns olika värderingsmetoder för hur värdena sätts. Lantmäteriet har som exempel olika normer och schablonmässiga värderingsmetoder i att pröva det enskilda fallet i fråga om intrång på fastigheter. I detta kan det möjligtvis finnas osäkerhet i mindre- och större omfattning särskilt gällande jord- och skogsbruksfastigheter. Det kanske inte finns anledning till att precisera hur marknadsvärdet ska beräknas men att man bör ta i beaktning värdet av delägande i allmänning. Vid en av intervjuerna nämndes att hanteringen och värdet av delägande i allmänning känns som en diffus amöba som simmar runt. I och med detta uttalande kan konstateras att det uppenbarligen råder oklarheter kring frågorna om delägande i skogsallmänning. Mantal som sedan historiskt är kopplat till den areella näringen där mantal var en fastighetstaxering. Ur en modern synpunkt borde alltså andelsägande i skogsallmänning vara kopplad till en fastighet taxerad som jord- eller skogsbruksfastighet. Ändamålet med fastigheten är viktig i fråga om andelsägande i skogsallmänning. 13

18 7. Referenser Litteratur Liljenäs Ingrid (1977), Allmänningsskogarna i Norrbottens län deras betydelse för det enskilda jord- och skogsbruket, Kungliga skytteanska samfundets handlingar No 16 Nyberg Anders (1996), Allmänningsskogar i Norrland och Dalarna, Essä Under medverkan av talrika fackmän (1923), Lantmannens uppslagsbok, P.A. Norstedt & Söners förlag, Stockholm Härdelin Staffan (1996), Besparings- och allmänningsskogar i Sverige - tillkomst och ide bakom dessa, Essä Övriga källor besökt den 10/ besökt den 12/ besökt den 12/ besökt den 5/ besökt den 5/ besökt den 5/ besökt den 5/ besökt den 5/ besökt den 5/ besökt den 6/ besökt den 6/ besökt den 8/ besökt den 20/ besökt den 2/ Lantmäteriet (Boden, Luleå, Haparanda, Piteå) 14

19 Svensk lagstiftning Fastighetsbildningslag (1970:988) Expropriationslagen (1972:719) Lag om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna (1952:167) Kongl. Maj:ts nådiga Stadga (1873:26) om avvittring i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker 15

20 8. Bilagor Allmänningsskogar frågor Vid lantmäteriförrättningar som berör skogsmark i Norr- och Västerbottens inland behandlar frågorna ofta fastigheter som har del i allmänningsskog. På vilket sätt hanterar ni dessa frågeställningar? 1 Värdering av skogsmark Vid förrättningar som innebär intrång eller inlösen av mark, och där ersättning ska utgå enligt expropriationslagens regler, tas då någon hänsyn till värdet av andel i allmänning? 2. Minsta storlek på fastighet med allmänningsandel Tillämpas några minikrav vid fastighetsbildning för att kunna få andel i skogsallmänning? 3. Hur hanteras frågan om allmänningsandel Ställs kontrollfrågor i en förrättning om hur allmänningsandelarna ska hanteras? Har du något förrättningsexempel vore det toppen! 16

GENERELLA BESTÄMMELSER. Om en delägare äger flera fastigheter räknas fastigheterna som en brukningsenhet.

GENERELLA BESTÄMMELSER. Om en delägare äger flera fastigheter räknas fastigheterna som en brukningsenhet. GENERELLA BESTÄMMELSER Gäller fr o m 1 januari 2011 Utdelning till jord- och skogsbruket sker endast till fastigheter inom kommunen där styrkt delaktighet i Allmänningen föreligger. Utdelningen får nyttjas

Läs mer

GENERELLA BESTÄMMELSER. Om en delägare äger flera fastigheter räknas fastigheterna som en brukningsenhet.

GENERELLA BESTÄMMELSER. Om en delägare äger flera fastigheter räknas fastigheterna som en brukningsenhet. GENERELLA BESTÄMMELSER Gäller fr. o m 1 januari 2015 Utdelning till jord- och skogsbruket sker endast till fastigheter inom kommunen där styrkt delaktighet i Allmänningen föreligger. Utdelningen får nyttjas

Läs mer

GENERELLA BESTÄMMELSER

GENERELLA BESTÄMMELSER GENERELLA BESTÄMMELSER Utdelning till jord- och skogsbruket sker endast till fastigheter inom kommunen där styrkt delaktighet i Allmänningen föreligger. Utdelningen får nyttjas endast av sådana fastigheter

Läs mer

Arjeplog Långviken 3:16

Arjeplog Långviken 3:16 Försäljningsunderlag Arjeplog Långviken 3:16 Strandlinje mot Storavan Skogsfastighet med upptill tio strandnära tomter föreslagna i detaljplan i närheten av byn Långviken. De föreslagna tomterna är 1 500-2

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man?

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? En guide över arbetsgången vid bildandet av gemensam VA-anläggning i samband med anslutning till allmänt VA-nät Varför allmänt vatten och avlopp? Under 2009 beslutades

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret 2014-03-01 Förrättningstyper och gränser

Samhällsbyggnadskontoret 2014-03-01 Förrättningstyper och gränser Samhällsbyggnadskontoret 2014-03-01 Förrättningstyper och gränser Om avstyckning, fastighetsreglering, sammanläggning, klyvning och gränser Förrättningstyper och gränser När du vill ändra utformningen

Läs mer

Skog i Smedjebacken. Utgångspris: 1 750 000 kronor Försäljningssätt: Skriftligt bud oss tillhanda senast 2015-09-16.

Skog i Smedjebacken. Utgångspris: 1 750 000 kronor Försäljningssätt: Skriftligt bud oss tillhanda senast 2015-09-16. Skog i Smedjebacken SMEDJEBACKEN JOBSBO 9:13 & DEL AV 6:1 Väl samlat skogsinnehav med mycket bra tillväxt strax norr om Smedjebacken. Ca 25 ha produktiv skogsmark med ett virkesförråd om ca 5 000 m³sk

Läs mer

Virkesrik fastighet på Vikbolandet

Virkesrik fastighet på Vikbolandet Virkesrik fastighet på Vikbolandet Norrköping Risätter 1:2, del av Obebyggd fastighet på Vikbolandet. Arealen uppgår till totalt 55,7 hektar varav 11,9 hektar åker och 38,8 hektar är produktiv skogsmark.

Läs mer

Skogsfastighet i Purkijaur

Skogsfastighet i Purkijaur Skogsfastighet i Purkijaur Fin skogsfastighet med två skogsskiften belägna strax utanför Jokkmokk. Ett skifte ligger längs med väg 374 mot Arvidsjaur, skiftet har flera fina äldre tallskogar färdiga för

Läs mer

EXAMENSARBETE. Från kalkyl och inköp till platschef. Robin Antfolk 2014. Högskoleexamen Bygg och anläggning

EXAMENSARBETE. Från kalkyl och inköp till platschef. Robin Antfolk 2014. Högskoleexamen Bygg och anläggning EXAMENSARBETE Från kalkyl och inköp till platschef Robin Antfolk 2014 Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Från kalkyl och inköp

Läs mer

Nacka kommun Nysätra Fastighets AB

Nacka kommun Nysätra Fastighets AB Real Estate Konfidentiellt Inledning och Uppdraget Att: Johanna Magnusson 131 81 Nacka 2015-05-08 Robert Fonovich Partner T: +46 (0)10 2133364 M: +46 (0)709 293364 robert.fonovich@se.pwc.com Jan B Svensson

Läs mer

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG Virkesprislista Avverkningsuppdrag inland Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m

Läs mer

Skogsskifte i Teurajärvi

Skogsskifte i Teurajärvi Skogsskifte i Teurajärvi Ett skogsskifte från fastigheten Teurajärvi 11:15 utbjudes till försäljning genom anbud. Försäljningsobjektet består av ett skogsskifte med skog i olika åldersklasser. Jakträtt

Läs mer

Skogsfastighet 36,8 Ha

Skogsfastighet 36,8 Ha Skogsfastighet 36,8 Ha VARBERG ÄLINGABERG 1:5 DEL AV Vacker skogsfastighet utan byggnader mellan Rolfstorp och Ullared, endast 30 min till Varberg. Virkesförråd ca 5150 m³ sk varav 3600 m³ sk möjligt att

Läs mer

A U K T I O N S P R O M E M O R I A

A U K T I O N S P R O M E M O R I A 1 (10) A U K T I O N S P R O M E M O R I A Offentlig auktion avseende fastigheterna Överkalix Jock 7:10 och 7:13 Advokat Jerker Gramner har genom Haparanda tingsrätts beslut den 17 september 2014 i Ä 493-14

Läs mer

Skogsfastighet ca 40 ha

Skogsfastighet ca 40 ha Skogsfastighet ca 40 ha Klippan Östra Ljungby 3:72, del av Skogsfastighet belägen i Östra Ljungby skog ca 10 km norr om Klippan. 41,5 ha varav 39 ha produktiv skog. Virkesförråd om 6951 m3sk med medelbonitet

Läs mer

Årsmöteshandlingar. Mora jordägares samfällighetsförening ordinarie stämma. Samt Bälter Sven Erssons jordbruksfonds ordinarie stämma.

Årsmöteshandlingar. Mora jordägares samfällighetsförening ordinarie stämma. Samt Bälter Sven Erssons jordbruksfonds ordinarie stämma. Årsmöteshandlingar Mora jordägares samfällighetsförening ordinarie stämma Samt Bälter Sven Erssons jordbruksfonds ordinarie stämma Datum 2011-05-23 Plats Mora Parken kl: 19.00 Kallelse Mora jordägares

Läs mer

Föreläsningsanteckningar - Fastighetsbildning 3 kap Villkor för fastighetsbildning

Föreläsningsanteckningar - Fastighetsbildning 3 kap Villkor för fastighetsbildning Föreläsningsanteckningar - Fastighetsbildning 3 kap Villkor för fastighetsbildning Allmänna lämplighets- och planvillkor 3:1 1 st Fastighetsbildning skall ge fastigheter (varför pluralis?) som är varaktigt

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Utställningshandling för detaljplan vid Lilla Krossekärr 2:2 och 2:8, Orust Kommun Utsikten EF genom Ingemar Olsson & Rickard Karlsson 2003-10-07 INNEHÅLL ORGANISATORISKA FRÅGOR...

Läs mer

REGLEMENTE. för Gällivare allmänningsskog

REGLEMENTE. för Gällivare allmänningsskog REGLEMENTE för Gällivare allmänningsskog ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1 ÄGANDERÄTT... 2 2 DELÄGARFASTIGHET OCH DESS FÖRETRÄDARE... 2 3 FÖRVALTNING... 2 4 VÅRD AV ALLMÄNNINGSSKOGEN... 2 5 AVYTTRING AV MARK...

Läs mer

Avveckling av vissa stiftelser som förvaltas av Luleå kommun

Avveckling av vissa stiftelser som förvaltas av Luleå kommun Kommunstyrelsen 2012-11-12 244 592 2012-10-29 238 494 Dnr 12.593-91 novkf18 Avveckling av vissa stiftelser som förvaltas av Luleå kommun Bilaga: Förslag på ansökan Ärendebeskrivning Luleå kommun förvaltar

Läs mer

Överenskommelse om avstyckning och bildande av gemensamhetsanläggning

Överenskommelse om avstyckning och bildande av gemensamhetsanläggning Bilaga till köpeavtal Överenskommelse om avstyckning och bildande av gemensamhetsanläggning Parter: FALU KOMMUN (212000-2221) 791 83 FALUN ägare till fastigheten Falun Hälsinggården 24:1, nedan kallad

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 november 2013 T 1470-12 KLAGANDE Lantmäteriet 801 82 Gävle MOTPART ES SAKEN Förrättningskostnader ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts,

Läs mer

Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck

Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck Utställningshandling Utställning 2 + Detaljplan för Hensta

Läs mer

DOM 2014-01-22 Stockholm

DOM 2014-01-22 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060109 DOM 2014-01-22 Stockholm Mål nr F 5277-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-05-08 i mål nr F 2478-13, se bilaga KLAGANDE Dödsboet efter K M

Läs mer

Obebyggd skogsfastighet med gräns i Rönne å

Obebyggd skogsfastighet med gräns i Rönne å Obebyggd skogsfastighet med gräns i Rönne å Klippan Sjöleden 1:5, del av Obebyggt skogsskifte om ca 30 ha. Skiftet är beläget nära Ljungbyhed och har ca 1,3 km gräns i Rönne å. Virkesförråd om 5400 m3sk

Läs mer

Ändringar i expropriationslagen

Ändringar i expropriationslagen Ändringar i expropriationslagen Nya ersättningsregler i Expropriationslagen samt nya riktlinjer för tillämpningen Lisbet Boberg & Jennie Midler 2011-05-19 1 2011-05-20 Ändringar i expropriationslagen Nya

Läs mer

Skog norr om Våmhus, Mora

Skog norr om Våmhus, Mora Skog norr om Våmhus, Mora MORA ÖSTRA STORBYN 85:1 Obebyggd skogsfastighet om 55 hektar belägen i södra Blecksberget norr om Våmhus i Mora kommun. Den produktiva skogsmarksarealen är uppmätt till 54,4 hektar

Läs mer

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter vilka regler gäller Jordbruksinformation 8 2008 Regler för dödsboägda och flerägda jord- och skogsbruksfastigheter Jord- och skogsbruksfastigheter, taxerade

Läs mer

jordförvärvstillstånd?

jordförvärvstillstånd? www.jordbruksverket.se Vem behöver jordförvärvstillstånd? Observera! I en broschyr som denna måste innehållet begränsas och förenklas. Texten i broschyren ger en ledning men ingen garanti för att en viss

Läs mer

Dugga: Fastighetsbildning

Dugga: Fastighetsbildning Fastighetsvetenskap Johan Benjaminsson, Svante Nilsson Fastighetsbildning, VFTF10, vt 2013 Dugga: Fastighetsbildning Datum: onsdagen den 20 mars 2013 Tid: kl 08-10 Sal: Sparta A+B Duggan består av 2 frågor.

Läs mer

DOM 2014-06-24 Stockholm

DOM 2014-06-24 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060209 DOM 2014-06-24 Stockholm Mål nr F 1356-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, beslut 2014-01-29 i mål nr F 3067-13, se bilaga

Läs mer

Väg eller järnväg på min mark

Väg eller järnväg på min mark Väg eller järnväg på min mark hur får jag ersättning? 2 väg eller järnväg på min mark När en väg eller järnväg ska byggas är syftet att fylla allas behov av bra och ändamålsenliga kommunikationer. Samtidigt

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Pressmeddelande 030828 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Priserna för skogsfastigheter i Västernorrlands län och Norrbottens och Västerbottens kustland

Läs mer

Beläget Fastigheten är belägen i skogslanskapet mellan Vretstorp och Östansjö.

Beläget Fastigheten är belägen i skogslanskapet mellan Vretstorp och Östansjö. Vi har nöjet att utbjuda en 32 ha stor skogsfastighet till försäljning, belägen mellan Östansjö och Vretstorp, väster om Hallsberg. De fakta som ligger till grund för försäljningen följer härnedan. Information

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

KS14.924. Gult = kommunens markinnehav. Markpolicy. för Lerums kommun. 2015-01-09 Mark- och projektenheten

KS14.924. Gult = kommunens markinnehav. Markpolicy. för Lerums kommun. 2015-01-09 Mark- och projektenheten KS14.924 Gult = kommunens markinnehav Markpolicy för Lerums kommun 2015-01-09 Mark- och projektenheten Innehåll 1 Bakgrund 4 2 Markreserv 4 3 Strategiska markförvärv 5 4 Exploatering 5 5 Markanvisning

Läs mer

Tredimensionell fastighetsindelning

Tredimensionell fastighetsindelning Tredimensionell fastighetsindelning Möjligheter och begränsningar Barbro Julstad Fastighetsrättschef division fastighetsbildning Lantmäteriet Tredimensionell fastighetsindelning När kan er bildas Hur kan

Läs mer

Exploateringsfastighet i Kall ÅRE NEDGÅRD 1:2, DEL AV

Exploateringsfastighet i Kall ÅRE NEDGÅRD 1:2, DEL AV Exploateringsfastighet i Kall ÅRE NEDGÅRD 1:2, DEL AV ÅRE NEDGÅRD 1:2, DEL AV Livskvalitet från sin bästa sida! Boende av högsta klass, jakt/ fiske och rekreation, allt i vacker fjällmiljö med mäktig utsikt

Läs mer

Bildande av parkeringsbolag

Bildande av parkeringsbolag FÖRSLAG 1(6) Siv Lejefors, koncernjurist 011-15 11 15, 073 030 1955 Kommunfullmäktige Bildande av parkeringsbolag Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att 1. Godkänna att Norrköping Rådhus AB

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motionens innehåll -att styrelsen ges i uppdrag att utreda och redovisa om vår förening skulle ha vinning av att ombildas från dagens ekonomiska

Läs mer

DOM 2015-02-16 Stockholm

DOM 2015-02-16 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060208 DOM 2015-02-16 Stockholm Mål nr F 2986-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-03-05 i mål nr F 616-14, se bilaga A KLAGANDE Länsstyrelsen

Läs mer

Skogsegendom 2 i Råsele

Skogsegendom 2 i Råsele Skogsegendom 2 i Råsele VILHELMINA RÅSELE 1:50 Skogsfastighet om totalt ca 256 ha, varav skogsmark 172 ha. Uppskattat virkesförråd ca 18.000 m³sk. Ingår i Råsele jaktlag som jagar på 5.710 ha. Utgångspris:

Läs mer

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara. Marknadsbrev nr 10 Försäljningstakten håller i sig och under 2001 förmedlade Skånegårdar fastig-heter för ett sammanlagt värde om 326 Mkr. Det innebär att vi under de senaste tre åren förmedlat gårdar

Läs mer

Fiskevårdsområden och kräftor juridiska aspekter

Fiskevårdsområden och kräftor juridiska aspekter Fiskevårdsområden och kräftor juridiska aspekter Vad säger lagen Vad säger stadgarna Vem äger kräftorna Vem får fiska Vilka beslut kan man ta Björn Tengelin Version maj 2002 Projekt Astacus 1 Innehåll

Läs mer

Riksförsäkringsverkets författningssamling

Riksförsäkringsverkets författningssamling RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRESKRIVER Riksförsäkringsverkets författningssamling ISSN 0348-582X RFFS 1981:3 PENSIONERING P Utkom från trycket den 3 juni 1981 Kungörelse om ändring i kungörelsen (RFFS 1979:5)

Läs mer

Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge och närliggande områden

Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge och närliggande områden Lantmäterimyndigheten Malmö stad Aktbilaga Sida 1 Kallelse 2014-09-17 Ärendenummer Förrättningslantmätare Gösta Jönsson Berörda fastighetsägare m fl Ärende Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Om oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar

Om oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar Om oss * Över 780 företagare i Norr- och Västerbotten har bildat en ek. förening vars uppgift är att ställa kreditgarantier i form av borgen till föreningens medlemmar * Projektet påbörjades hösten 2002

Läs mer

DOM 2014-03-04 Stockholm

DOM 2014-03-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060201 DOM 2014-03-04 Stockholm Mål nr F 5477-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-05-16 i mål nr F 1038-13, se bilaga KLAGANDE Naturvårdsverket

Läs mer

Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna

Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna Produktion: Justitiedepartementet, april 2009 Tryck: Davidsons Tryckeri. Växjö Fler exemplar kan beställas per e-post: info.order@justice.ministry.se

Läs mer

MARKNADSVÄRDERING. Rune Lind 470714-1778 2/7-del Soldalsvägen 4 B, 151 68 Södertälje

MARKNADSVÄRDERING. Rune Lind 470714-1778 2/7-del Soldalsvägen 4 B, 151 68 Södertälje OFFENTLIG AUKTION Advokat Richard Ploman är av Gotlands tingsrätt förordnad som god man enligt samäganderättslagen, att på offentlig auktion sälja obebyggda jordbruksfastigheten Gotland Stenkumla Gardrungs

Läs mer

Välkomna till informationsmötet om nya vattenledningar för etapp I i Långvind!

Välkomna till informationsmötet om nya vattenledningar för etapp I i Långvind! Välkomna till informationsmötet om nya vattenledningar för etapp I i Långvind! 1 2 Syftet med informationsmötet Informera om beslutsunderlaget och de alternativ som finns Besvara frågor om möjligt Skapa

Läs mer

Lämpliga jordbruksfastigheter. Nickie Lindblom Emy Olofsson

Lämpliga jordbruksfastigheter. Nickie Lindblom Emy Olofsson Nickie Lindblom Emy Olofsson Copyright Nickie Lindblom och Emy Olofsson, 2013 Författarna har gemensamt bidragit till hela examensarbetet. Fastighetsvetenskap Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet

Läs mer

DOM 2012-11-19 Stockholm

DOM 2012-11-19 Stockholm SVEA HOVRÄTT 060208 DOM 2012-11-19 Stockholm Mål nr F 5456-12 Sid 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-05-23 i mål nr F 196-12, se bilaga A KLAGANDE M L

Läs mer

EXAMENSARBETE. Analys av produktionseffektiviteten inom byggservicen. Simon Lundstig 2013. Högskoleexamen Bygg och anläggning

EXAMENSARBETE. Analys av produktionseffektiviteten inom byggservicen. Simon Lundstig 2013. Högskoleexamen Bygg och anläggning EXAMENSARBETE Analys av produktionseffektiviteten inom byggservicen Simon Lundstig 2013 Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

Läs mer

UMEÅ KOMMUN Granskning av skogsförvaltning

UMEÅ KOMMUN Granskning av skogsförvaltning Kommunrevisorerna granskar Januari 2013 Innehållsförteckning Inledning... 3 1.1 Syfte, avgränsning och metod... 3 1.2 Revisionskriterier... 4 2 Uppdrag och organisation... 5 2.1 Reglemente, mål och uppdrag...

Läs mer

Skogsfastighet Pello. Försäljningssätt: Anbud oss tillhanda senast 2015-10-22.

Skogsfastighet Pello. Försäljningssätt: Anbud oss tillhanda senast 2015-10-22. Skogsfastighet Pello ÖVERTORNEÅ PELLO 3:2 Skogsfastighet fördelat på tre skiften runt byn Pello. Fastigheten består av 233 ha varav 89 ha utgör produktiv skogsmark med ett virkesförråd om 8 729 m³sk. Jakträtt

Läs mer

Verksamhetsplan 2010. Soppero Byars Samfällighetsförening. Antagen av stämman 2010-03-27. Inledning. Ekonomi

Verksamhetsplan 2010. Soppero Byars Samfällighetsförening. Antagen av stämman 2010-03-27. Inledning. Ekonomi Soppero Byars Samfällighetsförening Verksamhetsplan 2010 Antagen av stämman 2010-03-27 Inledning Styrelsens uppgift är dels att sköta och ansvara för den löpande förvaltningen av samfällighetsföreningen

Läs mer

Anpassning av reglerna om skogsavdrag till ändringar i fastighetstaxeringslagen

Anpassning av reglerna om skogsavdrag till ändringar i fastighetstaxeringslagen Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Anpassning av reglerna om skogsavdrag till ändringar i fastighetstaxeringslagen Juni 2010 1 Innehållsförteckning 1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) Justitiedepartementets diarienummer

Läs mer

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog UPM Samfällda skogar Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen UPM skog UPM SAMFÄLLDA SKOGAR I KORTHET UPM Samfällda skogar är ett bra alternativ för skogsägare som sätter värde

Läs mer

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 13 Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked

Läs mer

Litet om styrelsearbete

Litet om styrelsearbete Litet om styrelsearbete Gustaf Drake, 070-7688466 Om styrelser Det handlar.. Om styrelseledamöter Om arbetsuppgifter Om resultat Om ansvar 1 Varför styrelser? Föreningar Företag Myndigheter Gemensamma

Läs mer

Tillägg till områdesbestämmelser för del av VIARED, HÄLASJÖOMRÅDET Borås Stad

Tillägg till områdesbestämmelser för del av VIARED, HÄLASJÖOMRÅDET Borås Stad BN 2012-136 Tillägg till områdesbestämmelser för del av VIARED, HÄLASJÖOMRÅDET Borås Stad Denna handling ska läsas tillsammans med gällande områdesbestämmelser för del av Viared Hälasjöområdet (laga kraft

Läs mer

Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307

Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307 Enheten för Skogspolicy och Analys 2015-07-06 1(8) Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt

Läs mer

DEL AV KULLEBO SÄTERI VETLANDA SJÖLÄGE OCH EGNA ÖAR

DEL AV KULLEBO SÄTERI VETLANDA SJÖLÄGE OCH EGNA ÖAR DEL AV KULLEBO SÄTERI VETLANDA SJÖLÄGE OCH EGNA ÖAR FASTIGHETSBESKRIVNING DEL AV KULLEBO SÄTERI Fastighet: Adress: Ägare: Tax.värde: Vetlanda Näshults-Kullebo 3:7, Del av Näshults-Kullebo 3:4 (under avstyckning),

Läs mer

Tentamen: Fastighetsbildning

Tentamen: Fastighetsbildning Fastighetsvetenskap Svante Nilsson Fastighetsbildning, VFTF10, vt 2014 Tentamen: Fastighetsbildning Datum: tisdag den 27 maj 2014 Tid: kl 14-19 Sal: MA09 D-F Tentamen består av fyra frågor. Varje fråga

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun 4 Juni 2013 Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 3 Resultat... 4 4 Revisionell bedömning... 6 1 Sammanfattning På uppdrag av

Läs mer

Skogsskifte i Sörbyn

Skogsskifte i Sörbyn Skogkifte i Sörbyn Del från fatigheten Sörbyn 1:1 älje, 35 km från Boden. Skogmarken betår till tor del av tallungkogar i olika åldrar. Objektet kan endat köpa av kogfatighetägare inom Sörbyn kiftelag

Läs mer

Gemensam avloppsanläggning, så här går det till

Gemensam avloppsanläggning, så här går det till Gemensam avloppsanläggning, så här går det till Tag kontakt med de grannar som berörs av krav på en ny avloppsanläggning för att ta reda på vilka som är intresserade av att undersöka vad en gemensam avloppsanläggning

Läs mer

Förord. Statistiska centralbyrån i december 2013. Marie Haldorson Kaisa Ben Daher

Förord. Statistiska centralbyrån i december 2013. Marie Haldorson Kaisa Ben Daher Förord Syftet med den här boken är att ge en sammanvägd bild av markanvändningen i Sverige samt att beskriva hur den förändras över tid. Markanvändning handlar i vid mening om människans utnyttjande av

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

Värnamo Fryele-Ingabo 1:3

Värnamo Fryele-Ingabo 1:3 Värnamo Fryele-Ingabo 1:3 Skogsfastighet 99 ha En skogsfastighet i två skiften utan byggnader belägen 5 km nordväst om Os och 18 km öster om Värnamo. Välskött skogsmark om 60 ha med ett virkesförråd om

Läs mer

Skogsfastighet. Utgångspris: 875 000 kronor Försäljningssätt: Intresseanmälan oss tillhanda senast 2015-11-19.

Skogsfastighet. Utgångspris: 875 000 kronor Försäljningssätt: Intresseanmälan oss tillhanda senast 2015-11-19. Skogsfastighet UMEÅ YTTERHISKE 6:10 Skogsfastighet i Kroksjö med ett uppskattat virkesförråd om 2.750 m³sk på en areal av 15,7 ha produktiv skogsmark. Jakt i Kroksjö viltvårdsområde. Utgångspris: 875 000

Läs mer

Lagrum: 39 kap. 4, 5 första stycket 1 och 9 första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244)

Lagrum: 39 kap. 4, 5 första stycket 1 och 9 första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244) HFD 2013 ref. 16 Kassaregister Kravet på certifierat kassaregister har ansetts gälla för caféverksamhet som bedrivits endast del av året eftersom kontantförsäljningen bedömts inte vara av obetydlig omfattning.

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20 Hållpunkter Gemensamt enskilt vatten och avlopp Gemensamhetsanläggning- så här funkar det 20 mars 2015 Ingrid Öhlund Ruth Arvidsson Kommunens VA-planering Olika förutsättningar; genomförande/huvudmannaskap/förvaltning/

Läs mer

DOM 2015-09-17 Stockholm

DOM 2015-09-17 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060103 DOM 2015-09-17 Stockholm Mål nr F 1396-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2015-01-22 i mål F 4425-14, se bilaga KLAGANDE JM

Läs mer

Senaste ändringen i allmänna delen 2008-10-02. Aktualitetsdatum i inskrivningsdelen 2015-04-01 Församling Susedalen Socken: Asige

Senaste ändringen i allmänna delen 2008-10-02. Aktualitetsdatum i inskrivningsdelen 2015-04-01 Församling Susedalen Socken: Asige Fast i g h et Beteckning Falkenberg Knobesholm 1:3 Nyckel: 130073847 Senaste ändringen i allmänna delen 2008-10-02 Senaste ändringen i inskrivningsdelen 2013-03-26 13:00 Aktualitetsdatum i inskrivningsdelen

Läs mer

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor 2 Att äga Södra Kapital- och utdelningsfrågor Detta är en beskrivning av kapital- och utdelningsfrågor i Södra. Broschyren är tänkt att vara en sammanställning

Läs mer

Skogsfastighet i Kukkola

Skogsfastighet i Kukkola Skogfatighet i Kukkola Fin kogfatighet belägen 19 kilometer norr om Haparanda. Fatigheten utbjud till föräljning i två alternativ. Jakträtt i Kukkola och Toa jaktlag medföljer. Areal och koguppgifter 91

Läs mer

Fastighetsvärdering Provmoment: Tentamen Ladokkod: Tentamen ges för: Fastighetsmäklarprogrammet, fristående kurs och uppdragsutbildningsstudenter

Fastighetsvärdering Provmoment: Tentamen Ladokkod: Tentamen ges för: Fastighetsmäklarprogrammet, fristående kurs och uppdragsutbildningsstudenter Fastighetsvärdering Provmoment: Tentamen Ladokkod: Tentamen ges för: Fastighetsmäklarprogrammet, fristående kurs och uppdragsutbildningsstudenter Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Genomförandebeskrivning

Genomförandebeskrivning Samrådshandling Januari 2011 Sektorn för samhällsbyggnad Detaljplan för del av Landvetter 4:45 m fl OMVANDLING AV LANDVETTERS BACKA, VÄSTRA i Landvetter, Härryda kommun Genomförandebeskrivning En genomförandebeskrivning

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Hur man går till väga om man vill bilda en stiftelse som främjar utbildning och forskning

Hur man går till väga om man vill bilda en stiftelse som främjar utbildning och forskning Hur man går till väga om man vill bilda en stiftelse som främjar utbildning och forskning Stiftelseförvaltningen vid Kungliga Tekniska högskolan Informationsmaterial 1 (7) Innehållsförteckning 1 Introduktion

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Skogsägare Vi hjälper dig att tjäna pengar på din skog Det som också skiljer oss från många andra rådgivare är att vi finns där din

Läs mer

EXAMENSARBETE. Terrängmodellering. Martin Ström. Högskoleexamen Bygg och anläggning

EXAMENSARBETE. Terrängmodellering. Martin Ström. Högskoleexamen Bygg och anläggning EXAMENSARBETE Martin Ström Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Martin Ström Förord Som en del i utbildningen Bygg och Anläggning

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog

Stabil prisutveckling för skog Pressmeddelande, den 31 januari 2003 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog Priserna för skogsfastigheter ökade under andra halvåret 2002 jämfört med det första halvåret

Läs mer

MÅLAKÖP - SMÅLAND. Målaköp 1:1 Gällaryds församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1

MÅLAKÖP - SMÅLAND. Målaköp 1:1 Gällaryds församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 . MÅLAKÖP - SMÅLAND Målaköp 1:1 Gällaryds församling Värnamo kommun, Jönköpings län www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 S K O G S F A S T I G H E T 7 8 H A ALLMÄNT Mycket bra arronderad skogsfastighet

Läs mer

SFS nr: 2000:592. Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet. Rubrik: Lag (2000:592) om viltvårdsområden. Utfärdad: 2000-06-15

SFS nr: 2000:592. Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet. Rubrik: Lag (2000:592) om viltvårdsområden. Utfärdad: 2000-06-15 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2000:592 Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet

Läs mer

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen Företagets skuld till ägaren Skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder brukar benämnas företagets

Läs mer