BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen

Transkript

1 BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen Nr 2 / 2013 NYHETER, KOMMENTARER OCH PRESSKLIPP Kraftig kritik mot EU:s förslag om att begränsa biodrivmedel De svenska remissinstanserna är mycket kritiska mot de förslag som den 17 oktober lades av EU-kommissionen om att begränsa användningen av biodrivmedel i EU. Både energimyndigheten och naturvårdsverket avstyrker i huvudsak eller huvuddelen av förslagen från EU-kommissionen. Svebio, Gröna Bilister och företagen inom biodrivmedelsbranschen är också mycket kritiska. EU:s energiministrar diskuterade förslagen vid ett energiministermöte den 22 februari i Bryssel, och ska ta upp frågan igen vid ett nytt möte 21 mars. Förslaget från EU-kommissionen gäller, som vi tidigare skrivit om i Bioenerginytt, att genomföra vissa ändringar i förnybartdirektivet och i bränslekvalitetsdirektivet. Formellt hade kommissionen ett uppdrag att lämna förslag om hur man ska reglera så kallade indirekta markeffekter. Men kommissionen har passat på att lägga förslag som allmänt begränsar användningen av biodriv- FORTS. s.2 4 Marknaden för E Antal nyregistrerade Etanol E85 bilar Antal pumpar för E Energiministern tog ställning mot biodieseln EU:s energiministrar hade 22 februari ett rådsmöte i Bryssel. Inför mötet intervjuades Anna-Karin Hatt av Sveriges radios ekoredaktion och budskapet var att Sverige måste skydda etanolanvändningen, men att det är mindre angeläget att slå vakt om biodieseln. SID 2. Genom frivilliga insatser från drivmedelsbolagen och senare genom den så kallade pumplagen installerades cirka 1700 E85-pumpar på de svenska mackarna. Men politiken för miljöbilar utvecklades åt motsatt håll och allt färre flexifuelbilar som kan tanka E85 har sålts på senare år. Och i januari sjönk E85-försäljningen jämfört med året innan (se sid 6.) Källa: Antal försäljningsställen enligt spbi.se och antal nyregistrerade Etanol E85 bilar enligt Innehållsförteckning Kraftig kritik mot EU:s förslag om att begränsa biodrivmedel 1 Energiministern tog ställning mot biodieseln 2 Stöd för senareläggning av utsläppsrätter 3 Kina ska införa koldioxidskatt 3 Skogsstyrelsen och SLU ska utreda adaptiv skogsskötsel för produktion av mer biobränslen 4 Svensk Fjärrvärme kräver: Slopa skattelättnaden för vindkraftsel 4 Utredning om prisreglering av fjärrvärme 5 Energimyndigheten tänker utreda hållbart energisystem 5 Skottland minskar stödet till stora kraftverk med biobränsle 5 Tyskland drar ner på subventioner 5 EU-ledarna drar ner på forskning men ger pengar till fusionskraft 6 Marknaderna 6 Lugn elmarknad 6 Oljemarknad med fortsatt högt pris 6 Pressmeddelanden 7 Remissyttranden 8 Bioenergi i pressen 9 BIOENERGINYTT utkommer med 11 nummer per år Ansvarig utgivare: Gustav Melin, redaktör: Kjell Andersson Redaktion och prenumerationer: SVEBIO, Holländargatan 17, Stockholm Tel , info@svebio.se, Manusstopp för detta nummer:

2 FORTS FRÅN SID 1. medel, särskilt sådana som använder åkergrödor. Det här är de viktigaste förslagen: Sätta ett tak på 5 procent för hur mycket biodrivmedel från grödor (1:a generationen) som får tillgodoräknas i målet att använda minst 10 procent förnybara drivmedel i transportsektorn Införa så kallade ILUC-faktorer för biodrivmedel som använder olja, stärkelse eller socker som råvarubas. Faktorerna beräknas efter modellering och drabbar särskilt biodieseln. Införa dubbel- och fyrdubbelräkning för biodrivmedel från vissa råvaruströmmar, främst avfalls- och biprodukter samt cellulosahaltiga material (2:a generationen) för att stimulera utvecklingen av avancerade biodrivmedel. Snabbare ställa krav på växthusgasreduktion för biodrivmedel från nya anläggningar (60 procent besparing från 2014). I princip stoppa alla subventioner till biodrivmedel från livsmedels- och fodergrödor från Kraftig kritik från Energimyndigheten och Naturvårdsverket Energimyndigheten inleder sitt remissyttrande med att i huvudsak avstyrka förslaget. Energimyndigheten avstyrker förslaget om att införa ett tak och påpekar att det innebär en ambitionssänkning. Kvadrupelräkningen och dubbelräkningen har samma effekt eftersom de leder till minskad total volym av biodrivmedel jämfört med det nuvarande direktivets 10-procentsmål. Ett medlemsland kan uppnå målet med en andel om endast 2,5% förnybar energi i transportsektorn, om biodrivmedlen som används kan kvadrupelräknas. De återstående 97,5% kommer då att utgöras av fossila bränslen, och på marginalen oljesand som har stora utsläpp av växthusgaser. Energimyndigheten pekar på problem med att göra listor över råvaror som ska dubbel- och kvadrupelräknas. Ett exempel är restprodukter från palmoljeproduktion. För en sådan råvara krävs ingen redovisning av hur odlingen skett, även om den skulle ha gett upphov till skövling av skog eller förstört artrika områden. Det finns risk att metoden leder till urvattning av direktivets hållbarhetskrav och leder till att ohållbara biodrivmedel produceras, tvärtemot syftet. Energimyndigheten är också kritisk till att man utgår från andra generationens råvaror istället för andra generationens teknologi. Det som är viktigt är att ge stöd till utveckling av ny teknik pilot- och demonstrationsanläggningar. För att investerarna ska väga satsa krävs det långsiktiga stabila styrmedel efter Energimyndigheten avstyrker också förslaget att grödebaserade biodrivmedel inte ska få stöd efter Det kommer inte att finnas tillräckliga mängder av andra generationens biodrivmedel vid den tidpunkten. Utan grödebaserade biodrivmedel kommer det att bli omöjligt att nå de mål som satts upp. Energimyndigheten anser att frågan om indirekta markeffekter är mycket viktig men framhåller att det finns osäkerhet och brister i beräkningarna av ILUC-faktorer. Att införa faktorer, även om de inte tillämpas förrän efter 2020, kommer att stoppa investeringar i nya anläggningar. Naturvårdsverket sammanfattar sin syn på förslaget så här: - Naturvårdsverket är tveksamt till förslaget om ett tak för biodrivmedel från grödor på fem procent och befarar att det sammantaget leder till ökade utsläpp av klimatgaser. - Naturvårdsverket är positivt till syftet med dubbel- och fyrdubbelräkning, som är att främja ett ökat marknadsgenomslag för avancerade biodrivmedel, men befarar att den föreslagna metoden kan få motsatt effekt. - Naturvårdsverket anser att det inte är möjligt att fastställa ILUC-faktorer med någon grad av vetenskaplig stringens och är tveksam till kommissionens förslag att använda schablonvärden för ILUC. - Naturvårdsverket ser positivt på den del av förslaget som handlar om att ställa högre krav på energieffektivitet hos nya anläggningar för produktion av biodrivmedel. Naturvårdsverket varnar för de effekter förslagen kan få på investeringsviljan hos de företag som ska ta fram nya drivmedel. Att styrmedel är stabila över tiden är fundamentalt för att minska risker och osäkerheter i samband med teknikutveckling, investeringar i ny teknik och marknadsintroduktion för biodrivmedel. Tillgången på riskkapital hämmas starkt om industrin inte vet vilka förutsättningar som kommer att gälla mer än något år framåt. Verket befarar att kommissionens inställning till första generationens biodrivmedel, där man nu ändrar förutsättningarna bara tre år efter direktivets antagande, kommer att bli förödande för bränsleindustrins investeringsvilja. (Svebios remissyttrande, se sid 8) Energiministern tog ställning mot biodieseln EU:s energiministrar hade 22 februari ett rådsmöte i Bryssel. Inför mötet intervjuades Anna-Karin Hatt av Sveriges radios ekoredaktion och budskapet var att Sverige måste skydda etanolanvändningen, men att det är mindre angeläget att slå vakt om biodieseln. Vi citerar Ekoredaktionens hemsida: Energiminister Anna-Karin Hatt säger att Sverige vill kunna använda mer etanol, men mindre biodiesel. Låt oss tydligt begränsa användningen av biodisel. Men låt oss inte gå in och sätta tak för hur mycket bioetanol vi kan använda. För bioetanol är bra ur klimatsynpunkt. Blir det ett tak på fem procent kommer det att påverka etanolanvändningen i Sverige negativt, menar Anna-Karin Hatt. Det skulle bli problem för investeringar som redan gjorts, i till exempel etanolfabriken i Norrköping, som gör etanol av vete. Från regeringens sida är vi oroliga för att det skulle riskera att hämma investeringsviljan. Därför är Sverige mån om att våra insatser och att de investeringar som gjorts i Sverige, för att bidra med hållbara förnybara drivmedel, ska kunna fortsätta utvecklas. Sverige kommer också vid energiministermötet i dag att driva att det ska sättas ett tak som begränsar inblandningen av biodiesel, som framställs ur till exempel palmolja eller oljeväxter, och som kan användas som livsmedel eller foder. Den analys som kommissionen har gjort visar att bioetanolen är bättre ur klimatsynpunkt, än vad biodieseln är, säger Anna- Karin Hatt. FORTS. 4 2

3 FORTS FRÅN SID 2. Efter mötet i Bryssel skrev Näringsdepartementet så här på sin hemsida: Stora delar av mötet ägnades åt diskussioner om för- och nackdelar med en högre produktion av biodrivmedel. Biodrivmedel som bland annat produceras av spannmål, kan orsaka en indirekt förändrad markanvändning. Detta innebär att annan jordbruksproduktion kan trängas undan, vilket kan leda till en omvandling av skogs- eller betesmark till jordbruksmark. Detta, i sin tur, kan orsaka indirekta utsläpp av växthusgaser. Kommissionen föreslår att man ska komma till rätta med problemet med indirekta utsläpp genom att begränsa användningen av konventionella biodrivmedel i transportsektorn. Regeringen anser att begränsningen kan komma att hämma användningen av biodrivmedel med god miljöprestanda, som bioetanol. Under rådsmötet var det flera länder som höll med om nyttan att göra en tydligare fördelning mellan biodrivmedels olika prestanda. Jag är glad att så många länder delar Sveriges syn om att minska användningen av de biobränslen som har liten klimatnytta, men inte försvåra för de bästa biobränslena. Kommissionen och ordförandeskapet har fått många konstruktiva inspel och nu finns förutsättningar att ta fram ett regelverk som både ger mer biobränslen och ställer tuffa hållbarhetskrav, sade Anna-Karin Hatt efter mötet. En fortsatt diskussion om förslaget kommer att ske på miljöministrarnas möte den 21 mars. Frågor från irländska ordförandeskapet Irland är sedan årsskiftet ordförande i EU. Vid rådsmötet i Bryssel hade Irland lagt fram ett kort dokument med två frågor som man vill ha svar på från medlemsländerna. Den första gäller om de föreslagna ändringarna i direktiven på ett adekvat sätt hanterar frågan om indirekt markanvändning och uppmuntrar övergången till avancerade biodrivmedel. Den andra frågan är om förslagen stödjer uppfyllelsen av de mål som finns i EU för energi och klimat. Ordförandeskapet räknar också med att parlamentet ska kunna rösta om förslagen i juli. Svebio kommentar: Frågorna om tak för biodrivmedel, ILUCfaktorer, dubbel- och fyrdubbelräkning, avskaffat stöd för grödebaserade biodrivmedel efter 2020 mm, kommer att avgöras under våren. Det handlar om framtiden för biodrivmedel i Europa och utvecklingen av denna del av bioenergin för årtionden framåt. Det handlar också om trovärdigheten i EU:s energi- och klimatpolitik. För Svebios del är det angeläget att lägga tid och resurser på att försvara miljönyttan båda av åkerbaserade och skogsbaserade biodrivmedel, och att verka för en snabbt växande marknad totalt för förnybara drivmedel. Vi drar därför på allvar igång vårt arbete med Biodriv ett nätverk inom Svebio för företag verksamma inom biodrivmedel. Vi gör ingen skillnad på första generationen och andra generationen ; vi är övertygade om att båda behövs. Om andra generationen ska utvecklas behövs en stor och växande total marknad. Det viktiga är att pressa tillbaka användningen av fossila drivmedel. Sveriges energiminister Anna-Karin Hatt gjorde i höstas, när förslaget lades av kommissionen, bra uttalanden där hon kritiserade förslaget på principiella grunder. Nu tycks hon vara med i ett taktiskt spel där man från den svenska regeringens sida är beredd att offra biodieseln fört att rädda etanolen. Vi tror inte att det är en bra taktik. (Se även Svebios pressmeddelanden och remissyttrande) Stöd för senareläggning av utsläppsrätter I en omröstning ställde sig miljöutskottet i EU-parlamentet bakom förslaget att skjuta upp 900 miljoner utsläppsrätter till nästa handelsperiod, så kallad backloading. Utskottet för industrifrågor röstade nyligen mot EU-kommissionens förslag, men enligt miljöutskottet kan ett tillfälligt stopp av utsläppsrätter bidra till ökade investeringar inom klimatområdet och styra tillbaka handelssystemet ETS i rätt riktning. Miljöutskottet skickar en tydlig signal för att stärka handelssystemet. Ett högre pris på koldioxid snabbar på Europas övergång till en koldi- oxidsnål ekonomi, säger utskottets ordförande Matthias Groote, i en kommentar. Enligt miljöutskottet skulle ett slutgiltigt beslut om backloading innebära en tillfällig, men dock viktig, återhämtning för ETS. De olika utskotten drar alltså åt olika håll. Frågan kommer att avgöras genom omröstning i plenum. Sveriges miljöminister Lena Ek gjorde den 11 februari i en debattartikel i DN klart att Sverige stöder initiativet om backloading av utsläppsrätter. Den svenska inställningen har tidigare varit oklar. Kina ska införa koldioxidskatt Kina kommer införa en ny skattepolitik som syftar till att bevara miljön, bland annat genom en skatt på koldioxidutsläpp. Detta enligt en högt uppsatt tjänsteman inom Finansdepartementet, skriver Xinhuanet. Regeringen ska ta in en miljöskyddsskatt i stället för utsläppsavgifter samt ta ut en skatt på koldioxidutsläpp, skriver Jia Chen, chef för ministeriets skattepolitiska division, i en artikel publicerad på Finansdepartementets webbsida. Det kommer att bli de lokala skattemyndigheterna, snarare än miljödepartementet, som kommer att samla skatterna. För att bevara naturresurser kommer regeringen driva igenom skattereformer för att beskatta kol baserad på pris istället för försäljningsvolym, samt att höja kolskatter. Artikeln angav inte när de nya åtgärderna kommer att genomföras. Kina är ett av de länder som släpper ut mest växthusgaser och landet har satt upp mål för att minska utsläppen. Den kinesiska regeringen har lovat att minska koldioxidintensiteten, eller mängden koldioxid per enhet av ekonomisk produktion, med 40 till 45 procent fram till 2020 jämfört med 2005 års nivåer. (ur Energinyheter.se) 3

4 Skogsstyrelsen och SLU ska utreda adaptiv skogsskötsel för produktion av mer biobränslen Skogsstyrelsen och SLU har fått i uppdrag att ta fram en modell för adaptiv skogsskötsel. Syftet är att öka produktionen av biomassa och samtidigt förbättra miljötillståndet i skogen. Uppdraget innebär att Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ska analysera om det inom ramen för skogsvårdslagen finns åtgärder som främjar en ökad produktion av biomassa, samtidigt som miljöhänsyn vägs in. Även förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet ska beaktas. I uppdraget ingår att se över om åtgärderna kräver ändringar av skogsvårdsförordningen. I ett första steg ska Skogsstyrelsen och SLU lämna förslag till ett förändrat regelverk samt en modell för adaptiv skogsskötsel som kan fungera i skogsbruket. Det ska vara klart till den 15 maj i år. Därefter vidtar ett program inom Skogsriket. I samarbete med skogsägare och andra intressenter, ska hållbara skogsskötselmetoder på adaptiv grund utvecklas. Programmet löper till och med år Vad är adaptiv skogsskötsel? Något förenklat så går det ut på ett successivt aktivt lärande. Vi prövar nya metoder, följer upp dem systematiskt, lär oss av det och korrigerar. Det har gjorts tidigare, skillnaden är att vi nu får möjlighet att arbeta systematiskt med nya skötselmetoder i större skala, säger Erik Sollander, projektledare på Skogsstyrelsen. Exempel på metoder som kan komma att analyseras är val av skogsodlingsmaterial, gödsling, gallringsregimer och omloppstider. För alla metoder gäller att de ska utvecklas tillsammans med en effektiv och funktionell miljöhänsyn samt att skogens sociala värden ska beaktas. Regeringen förutser en ökad efterfråga på biomassa från skogen. Dels ökar efterfrågan på koldioxidneutral energi, dels finns det en stor efterfrågan på skogsråvara såväl från traditionell skogsindustri som för nya, innovativa produkter. Samtidigt behöver miljötillståndet i skogen förbättras. Uppdraget ska genomföras efter samråd med Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Arbetet kommer att ske med starka kopplingar till forskningsprogrammet Future Forests. (från Skogsstyrelsens hemsida) Svensk Fjärrvärme kräver: Slopa skattelättnaden för vindkraftsel I en debattartikel i Upsala Nya Tidning 21 december under rubriken Bioenergi missgynnas av staten tog svensk Fjärrvärmes vd Ulrika Jardfelt upp problematiken kring dagens skattelagstiftning för egenproducerad vindkraft, som skapar en snedvridning i konkurrensen på energimarknaden och missgynnar biokraften. Vi uppmanar finansminister Anders Borg att slopa avdragsrätten för egenproducerad vindkraftsel så att energibolagen kan konkurrera med förnybar el på lika villkor, skrev Ulrika Jardfelt i artikeln. Hon följde upp kritiken i en intervju i P1-morgon. Hon tog återigen upp konsekvenserna av att den som använder egenproducerad el får göra ett skatteavdrag som ingen annan förnybar elproduktion får. Detta gör elen så billig att elvärme kan konkurrera med fjärrvärme även i stora fastigheter där det annars inte varit möjligt. Svensk Fjärrvärme kräver därför att möjligheten till skattebefrielse för vindkraftsel ska avskaffas. När exempelvis ett bostadsbolag investerar i vindkraftverk och använder elen i egna fastigheter slipper det betala energiskatt. Avdraget är värt 36 öre per kilowattimme och gör, enligt Ulrika Jardfeldt, att elvärmen blir så billig att det blir svårt för den biobränsleeldade fjärrvärmen att konkurrera på lika villkor. Avdraget blir en subvention som är så förmånlig att den styr åt rakt motsatt håll än regeringens uttalade ambitioner att minska elanvändning i bebyggelsen. Det finns en oro att man inte använder den infrastruktur som samhället har byggt upp under lång tid. Fjärrvärme är hett vatten i rör som finns under gatorna i städerna, och att inte använda den är slöseri, sa Ulrika Jardfelt i intervjun. Svebio kommentar: Det här är ett tydligt systemfel som måste åtgärdas av politikerna. Vi ser redan många exempel på hur regelverket fungerar i praktiken. Ett stort fastighetsbolag eller en kedja av möbelvaruhus har egna vindkraftverk och får på så vis skattefri el som används för att försörja värmepumpar. Den kommunalt ägda fjärrvärmen har ingen chans att konkurrera och därmed dras värmeunderlaget bort från det biobränsleeldade kraftvärmeverket. MISSA INTE! SVEBIOS VÅRMÖTE MED ÅRSMÖTE den 9 april, Stockholm INBLICK BIONERGI den april, Stockholm SLASHKONFERENS på ELMIA WOOD den 5 juni, Elmia, Jönköping 4

5 Utredning om prisreglering av fjärrvärme Energimarknadsinspektionen håller på regeringens uppdrag på att utreda prisreglering av fjärrvärme eller obligatorisk prisförändringsprövning som det kallas. Som en del av det arbetet har man gett i uppdrag till professor Jerker Holm vid Lunds universitet att skriva en rapport. Rapporten refereras på Svensk Fjärrvärmes hemsida. Vi saxar ur referatet: Rapporten visar att prisreglering är genuint svårt, särskilt på en heterogen marknad som fjärrvärmemarknaden, som dessutom i stor utsträckning styrs av politiska beslut. Jerker Holm konstaterar att fjärrvärmenäten är lokala marknader med betydande stor- och samdriftsfördelar, vilket gör att de kan betraktas som lokala monopol. Vid kundens långsiktiga investeringsbeslut finns det dock alternativ som konkurrerar med fjärrvärmen och de svenska fjärrvärmepriserna ligger inte heller på en nivå som ett vinstmaximerande monopol skulle välja enligt läroboken. Det innebär att den samhällsekonomiska vinsten av en prisreglering är mindre än vad den skulle vara enligt klassisk pris- teori. Rapporten slår också fast att fjärrvärmepriserna visserligen har ökat mer än konsumentprisindex, men mindre än alternativen och än bränslepriserna. Rapportförfattaren har också studerat erfarenheter från prisreglering av fjärrvärme i Danmark och Litauen. De visar att prisreglering inte kan införas utan problem. Dessutom är prisspridningen större på dessa prisreglerade marknader än på den svenska, ännu oreglerade, marknaden. Från andra prisreglerade marknader, som telemarknaden, har det även visat sig att modeller med möjlighet att överklaga priser under långa perioder leder till en osäkerhet om vilka priser som gäller. Företag som gör stora investeringar kräver förutsägbarhet, och en illa utformad reglering som vilar på bräcklig politisk grund kan skapa osäkerhet om de framtida spelreglerna på marknaden. En sådan osäkerhet gynnar varken kunderna eller leverantörerna på sikt. Energimyndigheten tänker utreda hållbart energisystem Supermiljöbloggen avslöjade den 15 februari att det finns planer inom Energimyndigheten att på eget initiativ utreda ett hållbart energisystem, dvs ett energisystem som bygger enbart på förnybar energi. Supermiljöbloggen hade kommit över ett internt brev från generaldirektör Erik Brandsma och citerade följande: Utredning på eget initiativ Vi har på eget initiativ startat en utredning. Vi ska reda ut vad ett hållbart energisystem är för Sverige. Vi vet ganska väl vad som sker till 2020 men efter det blir det svårare och vi känner att vi måste kunna ge svar på några viktiga frågor: Vad händer om ingen vill investera i ny kärnkraft? Hur mycket baskraft kommer vi behöva? Vilken potential har effektivisering? Vilken roll kommer lagring och överföring att spela? Hur kommer det `smarta nätet och/eller smarta städer att påverka energibehovet? Vilken försörjningstrygghet har vi sannolikt? Det blir en spännande utredning som många väntar på. Analysavdelning har börjat skissa på ett projektupplägg. Eriks Brandsma kommenterade senare direkt till Supermiljöbloggen att det ligger i myndighetens ansvar att själv initiera utredningar som är viktiga för verksamheten. Energimyndigheten har tidigare fått propåer från 100procent förnybart att göra en sådan utredning. Normalt är det så att myndigheterna får regeringsuppdrag i Energimyndighetens fall från Näringsdepartementet, särskilt när det gäller tunga utredningar. Miljöpartiets Lise Nordin påpekade i en interpellationsdebatt i riksdagen med Anna-Karin Hatt att det är anmärkningsvärt att man aldrig gjort någon statlig utredning om möjligheterna att införa ett 100 procent förnybart energisystem. Skottland minskar stödet till stora kraftverk med biobränsle Den skotska regeringen har beslutat att avskaffa stödet till biobränslekraftverk över 15 MWel som en del av sitt nya Renewable Obligation Scheme, eftersom man oroas över att de förbrukar för mycket trädbränsle. Stoppet gäller dock inte för kraftvärmeanläggningar utan bara för anläggningar som bara producerar el. Svebio kommentar: Klokt att inte ge stöd till nya biobränslekraftverk som inte tar vara på kylvärmen. Argumentet att det hotar att bli brist på bränsle är nog däremot gripet ur luften. Om inte skogen och åkern räcker i Skottland finns det säkert många från andra länder som kan leverera bränsle. Båtfrakter är ju billiga. Tyskland drar ner på subventioner Mot bakgrund av den europeiska ekonomiska krisen och den snabbt stigande kostnaden för hushållen har den tyska regeringen föreslagit kraftiga neddragningar av subventionerna till förnybar energi. Påslaget för elkonsumenterna, att jämföra med den svenska elcertifikatsavgiften, ligger på 14 procent av elpriset. Regeringen Mer- kel föreslår nu ett tak, i praktiken ett prisstopp för påslaget för förnybar energi fram till slutet av 2014, och därefter en maximal höjning med 2,5 procent per år. Man vill också ta med en mängd företag i systemet, branscher som hittills sluppit betala, och man vill slutligen göra neddragningar i subventionerna med 1,8 miljarder euro. Vad man föreslår är en gradvis marknadsanpassning, som i första omgången främst gäller vindkraft och biokraft, men som relativt snart även ska omfatta solkraft. 5

6 EU-ledarna drar ner på forskning men ger pengar till fusionskraft För första gången i EU:s historia enades EU:s stats- och regeringschefer i början av februari om att minska på EU:s budget. Det gick också ut över forskningsanslagen, trots att man ofta framställer forskning som ett strategiskt område för att få fart på EU:s svaga tillväxt. Neddragningen var 13 procent jämfört med det förslag for Horizon 2020 som kommissionen föreslog Det blir trots allt nära 68 miljarder euro till forskningen. Neddragningen gäller alla sektorer och program, inklusive EU:s satellitprogram Galileo. Märkligt nog gjordes ett undantag i besparingsivern. Regeringscheferna besluta, i strid med kommissionens förslag, att anslå 2,7 miljarder till fusionsreaktorn ITER, som håller på att byggas i Frankrike, och som drabbats av stora förseningar och kostnadsöverdrag. Projektet kostar totalt minst 100 miljarder kr. Marknaderna Lugn elmarknad Vintern har varit kall, främst i norra Sverige, men på elmarknaden har det varit relativt lugnt med låga elpriser, frånsett enstaka pristoppar i samband med kraftig kyla i december och slutet av januari. När kylan slår till stiger priset snabbt och det blir spikar i priskurvan. Orsaken är att elvärme och elpatroner i värmepumparna kräver mycket extra el. Men den generella bilden är att priserna varit låga och att Sverige fortsatt att exportera el även under vinterveckorna. På årsbasis ligger elexporten nu på cirka 21 TWh det motsvarar en tredjedel av kärnkraftsproduktionen. Produktionen har varit stark. Kärnkraften har i vinter fungerat bättre än under de gångna tre åren. Produktionen av vattenkraft har också varit relativt hög, och vattenmagasinen är nu nere på normal fyllnadsgrad. Vindkraftens snabba tillväxt har mattats av strax över 7 TWh i årstakt. Elanvändningen ligger efter temperaturkorrigering på någon procent minus. En delförklaring är att industrikonjunkturen mattas av. Oljemarknad med fortsatt högt pris Oljepriset ligger fortsatt över 110 dollar/fat när detta skrivs omkring 113 dollar efter att under ett par veckor varit uppe kring 117 dollar. De höga priserna har slagit igenom i form av högt bensinpris, nära 15 kr/litern för 95 oktan. Dieselpriset steg vid årsskiftet genom skattehöjning med drygt 22 öre litern. Trots detta steg dieselförsäljningen med 7 procent i januari jämfört med året innan, samtidigt som bensinförsäljningen sjönk med 2 procent. Försäljningen av E85 dök med 23 procent svårförklarligt eftersom prisdifferensen mot bensin är nära 5 kr litern vilket gör det mycket lönsamt för bilister med flexifuel-bilar att tanka E85. Den snabba ökningen av diesel och minskningen av bensin betyder att Sverige snabbt närmar sig en normal europeisk situation på drivmedelsmarknaden. Europa har brist på diesel och överskott på bensin. Svebios Vårmöte med Årsmöte Foto: AWEvans Konferens och årsmöte för Svebio 9 april, Westmanska Palatset, Stockholm Läs mer på: Bioenergi Sveriges största energislag! 6 Arrangerat av:

7 PRESSMEDDELANDEN Pressmeddelande Sifoundersökning visar: Unga kvinnor vet mest om bioenergi Tidningen Bioenergi har för fjärde året i rad gett Sifo i uppdrag att undersöka vad svenska folket vet om bioenergins roll i det svenska energisystemet. Årets svar visar att svenska folkets kunskap om bioenergins roll har ökat jämfört med för tre år sedan. Den kategori som har bäst koll på bioenergins andel är kvinnor mellan 15 och 29 år, där fler än hälften eller 54 procent av de tillfrågade svarade rätt eller ganska rätt på frågan. Män över 65 är den kategori som är sämst på att bedöma bioenergins andel, endast 17 procent av de äldsta männen svarade rätt eller ganska rätt. Undersökningen visar att yngre personer har bättre kunskap än äldre och kvinnor bättre än män. Kunskapen generellt om bioenergi är fortfarande är liten, men det är ändå positivt att den växer, menar Anders Haaker, chefredaktör för tidningen Bioenergi. Undersökningen ger inget direkt svar på varför kunskapen ökar. Det visar sig dock att yngre personer har större kunskap om bioenergi än äldre. Kanske är det så enkelt att de som går i skolan idag får lära sig hur energisystemet ser ut nu, med bioenergi som den största energikällan i Sverige, och de som gick i skolan för många år sedan har kvar bilden av hur energisystemet så ut då, med fossila bränslen som den viktigaste energikälla, menar Anders Haaker. Skillnaden mot förra året är liten, men om man jämför svaren från 2010 syns några tendenser tydligt. Den andel som har svarat rätt eller ganska rätt, det vill säga att bioenergi står för 26 procent eller mer av energianvändningen, har ökat från 23 procent till 34 procent. Den del av svenska folket som underskattar bioenergin mest, och svarar 20 procent eller mindre, har i år minskat något till 53 procent. Den tydligaste skillnaden är att andelen som svarar vet ej har minskat från 18 procent till 10 procent. Fakta om Bioenergis undersökning Frågan ställdes den 8-14 januari 2013 i Sifos telefonbuss till 1000 personer, 500 män och 500 kvinnor (som sedan viktades till normalfördelning). Frågan lydde: Hur många procent av Sveriges energianvändning tror du att bioenergin står för? Bioenergi består av trädbränsle, pellets, torv, sopor, biogas, etanol med mera. De svarande fick själva ange ett procenttal. Rätt svar: 32 % av slutanvändningen av energi består av bioenergi i Sverige. Pressmeddelande Fel att höja skatten på biodiesel Det finns inget skäl att lägga skatt på biodiesel, trots att RME tillverkas med en liten del fossil metanol. Samtidigt frigörs grön glycerol, som kommer till nytta. Svebio motsätter sig denna skattehöjning på ett förnybart drivmedel. Skatteverket har beslutat att höja skatten på RME, den vanligaste typen av biodiesel, med motiveringen att en mindre del av biodieseln består av metanol av fossilt ursprung, och följaktligen ska beläggas med koldioxidskatt. Beslutet är omotiverat. Biodieseln bör vara skattefri, precis som alla andra biodrivmedel. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio. Det är visserligen sant att den metanol som tillsätts vid förestringen av rapsoljan idag kommer från fossila källor. Men metanolen ersätter den glycerol som finns i rapsoljan, och lika mycket glycerol som tillsatsen av metanol frigörs vid processen. Denna gröna glycerol kommer till användning som kemisk råvara i industrin, vilket fullt ut kompenserar tillsatsen av fossil metanol. Istället för att rida på principer och jaga några futtiga skattekronor borde skattemyndigheten verka för en tillämpning som gynnar förnybara drivmedlen, säger Gustav Melin. Man skulle kunna fortsätta med samma tolkning som gällt hittills. Pressmeddelande Inget skäl att straffa ut biodiesel i EU Energiminister Anna-Karin Hatt måste i förhandlingarna i EU slå vakt om den svenska biodieseln, och inte bara etanolen. De förslag som lagts av EU-kommissionen kommer att leda till högre utsläpp av koldioxid och till fortsatt stort beroende av importerad olja. Det är bra att energiminister Anna-Karin Hatt slåss för den svenska etanolen, som har mycket bra klimatprestanda, när hon förhandlar i EU. Men hon måste också slå vakt om den svenska biodieseln. Användningen av effektiva dieselbilar har ökat kraftigt på senare år och bilisterna måste kunna erbjudas ett grönt alternativ till den fossila, miljöskadliga dieseln. Det säger Gustav Melin på Svebio, Svenska Bioenergiföreningen. Det finns flera miljoner hektar oanvänd åkermark i Europa, inte minst i Central- och Östeuropa, som lämpar sig väl för odling av raps, solrosor, soja och andra oljeväxter för diesel. Biodiesel som 7 används i Sverige minskar utsläppen med 55 procent och kommer att minska ytterligare framöver. EU-kommissionen föreslår begränsningar i användandet av grödebaserade biodrivmedel, men räknar uppenbarligen inte med att dessa outnyttjade odlingsresurser ska användas. Förslaget bygger på en modell där man inte tagit med den här arealen tänkte inte på det. I slutändan betyder det att utsläppen av koldioxid blir onödigt stora och att Europas stora beroende av importerad olja består. På sikt kommer vi att kunna göra allt mer biodiesel av nya råvaror, som kommer från skogen och från avfall. Men den tekniken är fortfarande under utveckling, och det behövs en expansiv marknad för biodiesel för att ge underlag för den utvecklingen. Man gynnar inte nya biodrivmedel genom att straffa de biodrivmedel som redan idag finns på marknaden, avslutar Gustav Melin.

8 Remissyttranden Yttrande om ILUC och biodrivmedel Svebio lämnade 22 februari in ett yttrande till näringsdepartementet med synpunkter på EU-kommissionens förslag till ändringar i Förnybart- och Bränslekvalitetsdirektiven. Yttrandet handlar om så kallade ILUC-faktorer, om tak för användningen av grödebaserade biodrivmedel och om dubbelräkning och fyrdubbelräkning av råvaror för så kallade avancerade biodrivmedel. Yttrandet är på 8 sidor och finns i sin helhet på Svebios hemsida. Det har också översatts till engelska och spritts till alla förhandlare inom EU som sysslar med den här frågan. Vi citerar ur sammanfattningen: Svebio delar Kommissionens uppfattning att de biodrivmedel som används ska ge en nettominskning av växthusgaser jämfört med fossila drivmedel ur ett livscykelperspektiv och att det behövs ytterligare stimulans för att kommersialisera de avancerade drivmedlen. Kommissionens förslag leder dock inte till dessa mål utan tvärtom till att hållbara biodrivmedel slås ut från marknaden, att målet 10 % förnybara drivmedel uppfylls endast på papperet samtidigt som man avsevärt försvårar marknadsförutsättningarna för de kommande avancerade drivmedlen och även försvårar för infrastruktur och bränsleoptimerade fordon. Kommissionens förslag leder till ökad oljeanvändning och ökade utsläpp av klimatgaser! Svebio föreslår att: Taket på 5 % grödor inte införs, det finns ett överflöd av oanvänd jordbruksmark och taket hindrar utvecklingen av många hållbara biodrivmedel som det är angeläget att främja. Istället bör ett tak för användningen av fossila drivmedel införas. Negativa ILUC-effekter hanteras framför allt genom direkt samverkan mellan EU och länder där risken för negativa markeffekter är särskilt stor. ILUC-faktorer införs först när det finns en stabil vetenskaplig grund om hur dessa ska beräknas, och hur modellerna ska ta hänsyn till effekterna av de hållbarhetskriterier och hållbarhetsåtgärder som EU och andra stater redan infört. De nya höjda kraven på biodrivmedlens växthusgasminskning ger en tillräcklig säkerhetsmarginal för att biodrivmedel alltid är bättre än fossila bränslen. Dubbel- och kvadrupelräkning avskaffas då det försvårar kommersialiseringen av avancerade bränslen och minskar det reella klimatåtagandet. Istället höjs målet för andelen biodrivmedel i transportsektorn till 25 % år 2020 och en trappa för ökande andel förnybart fram till 2030 införs. Detta ger branschen säkra investeringsvillkor. Transportsektorn bör också omfattas av EUs mål 20 % energieffektivisering. Stöd till FoU, investeringsvillkor och förmånliga lån för utveckling och produktion av cellulosabaserade biodrivmedel förbättras. Kommissionen inte ges utökade mandat att på egen hand ändra reglerna branschen behöver framför allt stabilitet och förutsägbarhet. Svebios konsekvensanalys av Kommissionens förslag: Hållbara biodrivmedel slås ut från marknaden och gjorda investeringar skadas. Avancerade biodrivmedel från avfall, restprodukter och cellulosa hindras att utvecklas eftersom marknaden mer än halveras. Marknadsunderlaget för infrastruktur för höginblandade biodrivmedel minskar. Marknadsunderlaget för att utveckla optimerade fordon för biodrivmedel minskar. Tilliten till systemets långsiktighet undermineras och därmed investeringsviljan i synnerhet beträffande de avancerade biodrivmedlen. Marknaden har de facto redan börjat reagera på förslaget och investeringar stoppats. Det redan låga målet 10 % förnybart i transportsektorn uppnås inte i verkligheten, eftersom dubbelräkning och kvadrupelberäkning minskar det reella åtagandet. Detta undergräver ytterligare tilltron till att EU menar allvar med klimatpolitiken. Avsikten att minska användningen av råvaror med hög klimatpåverkan och påskynda utvecklingen av avancerade drivmedel nås inte utan försvåras istället. Läs hela yttrandet på Svebios hemsida. 8

9 BIOENERGI I PRESSEN Hela landet Elnätet till salu Över 30 miljarder kronor ligger i potten när finländska Fortum funderar på att sälja hela sin elnätsverksamhet. Om affären får grönt ljus lär det bli en av de största på den nordiska elmarknaden på många år. Vi funderar allvarlig på detta, men inga beslut är ännu fattade, säger Tapio Kuula, Fortums koncernchef. Den statligt kontrollerade finländska börskoncernen är det största elnätsföretaget i Norden. Av bolagets 1,6 miljoner nordiska nätkunder finns huvuddelen, , i Sverige. Enligt Tapio Kuula är pensionsfonder eller andra långsiktiga investerare tänkbara intressenter. Det bokförda värdet på elnätsverksamheten ligger på drygt 3,8 miljarder euro, motsvarande 33 miljarder kronor. Ur artikel i Dagens Industri (ober) NCC gör historiskt bränsleskifte NCC Roads har hittat ett sätt att tillverka asfalt med minimala koldioxidutsläpp. Om Nordens alla asfaltverk börjar eldas med träpellets istället för olja, kan branschens koldioxidutsläpp minska med motsvarande bilars utsläpp per år. Det är naturligtvis en minskad klimatpåverkan som har sporrat oss och som gör att vi nu tar steget och börjar använda förnyelsebart bränsle i asfalttillverkningen. Träpellets är dessutom en närproducerad och förnybar råvara, säger Göran Landgren, affärsområdeschef på NCC Roads. Idag tillverkas totalt 21 miljoner ton varmasfalt i Norden årligen, varav NCC står för ungefär en tredjedel. För NCC skulle det innebära en reduktion av utsläppen i tillverkningsprocessen med ton CO2 per år, vilket motsvarar utsläppen från bilar årligen. Det första asfaltverket som skiftar till den nya tillverkningsprocessen ligger i Eskilstuna. Under våren kommer ytterligar asfaltverk att driftsättas i Sverige. NCC har redan flera gröna lösningar inom asfalt, bland annat återvinning och lägre temperaturer vid tillverkning. Träpellets är ytterligare ett steg mot den långsiktiga målsättningen att bli en utsläppsfri asfaltproducent. Ur Pressmeddelande från NCC Norrbottens län Klartecken för nya samarbetsprojekt i Tanzania På måndagen gav Sida klartecken till Arvidsjaur för ytterligare projekt i Tanzania. Tillsammans med Mwanga district ska Arvidsjaur i ett projekt arbeta med hållbar avfallshantering och återvinning. En projektansökan har fått avslag. Det handlar om ett projekt som syftar till att erfarenheterna från det lyckade bioenergiprojektet i Mwanga ska spridas till så väl andra delar av Tanzania som andra länder i Afrika. Men Arvidsjaur och Mwanga uppmanas samtidigt av partnerskapsrådet att göra en ny, förbättrad projektansökan till nästa ansökningstillfälle. Detta eftersom rådet anser att det är mycket viktigt att sprida kunskaperna och erfarenheterna från bioenergiprojektet. Ur artikel i Piteå-Tidningen (s) Västerbottens län Umeåforskare får tio miljoner till fyra olika projekt Pengarna kommer från Vetenskapsrådet, Energimyndigheten och Kempestiftelserna. De ska användas till fyra forskningsprojekt: Det första gäller forskning kring partiklar från förbränning av olika typer av biobränsle. Vilka olika partiklar bildas och vilka olika hälsoeffekter har de? Det andra projektet handlar om att fortsätta forskningen kring de kemiska egenskaperna hos askan som blir en restprodukt när man eldar biobränslen. Det tredje projektet handlar om ett nytt sätt att använda laser för att mäta kalium och fosfor direkt i de heta rökgaserna. Det fjärde är att bygga falltubsreaktorer, dels i Umeå, dels i Luleå. Ur artikel i Västerbottens-Kuriren (fris.lib) Kreisel tar över som vd i kraftbolaget Hans Kreisel blir ny vd och koncernchef för Skellefteå Kraft. Han tillträder den 1 april. Hans Kreisel är 48 år och utbildad jurist. Han kommer närmast från egen verksamhet med inriktning på biogas och företagsförvärv. Skellefteå Kraft har ju en stark ställning både inom vatten, vind och bioenergi. Samtidigt säger Kreisel att givetvis finns utmaningar han genast ska ta itu med. Bland annat gäller det anläggningen Biostor i Storuman som är lagd i malpåse. Pelletsmarknaden är utsatt, beror det bara på låga priser, det är en bit vi måste titta på. Ur artikel i Norran (fris.lib)

10 Norrbotniabanan söker EU-pengar Tisdag 12 februari lämnade Norrbotniabanan AB in en ansökan till regeringen med syfte att söka planeringspengar från TEN-T gällande sträckan Umeå-Dåva. Sträckan finns sedan tidigare prioriterad i den statliga planeringen i de så kallade Länstransportplanerna både för Västerbotten och för Norrbotten med 20 respektive 80 miljoner kronor. Dåva värmekraftverk är belägen 10 km nordost om Umeå och hör till Europas mest klimatvänliga. Hit transporteras årligen bränsle med cirka långtradare för att producera den allra största delen av fjärrvärmen som används i Umeå och Holmsund samt el till mer än villor, säger kommunalrådet Lennart Holmberg. En järnvägsanslutning skulle innebära stora utvecklingsmöjligheter för verksamheterna inom Dåvaområdet. Då skulle norra Sveriges största bioenergibaserade kraftvärmeverk i Dåva få miljövänliga transporter, som samtidigt möjliggör ett ökat inflöde av transporter med nästan 30 % samt öppna möjlighet att utveckla Dåva företagspark. Ur artikel i Resforum och Trafikforum Kulbäcksliden gasar på Efter ett enormt eget arbete har bröderna Nilsson nu börjat värma upp gödseln för att få igång biogasproduktionen i västerbottniska Kulbäcksliden. Bröderna Nilsson är rejält byggtrötta efter att ha tillbringat varje ledig stund med biogasanläggningen sedan augusti Investeringen landar nu på runt 3,7 miljoner. Senaste offerten på nyckelfärdigt låg på 5,5 miljoner kronor. Tanken är att gödseln från de 150 korna, 16 kubik per dygn, ska producera kwh, en tredjedel el, en tredjedel värme och en tredjedel som slukas i processen. Värmen från biogasen kommer att värma stallet och några bostadshus i byn. Men den största ekonomiska nyttan är elproduktionen. Mjölkgården förbrukar kwh per år, vilket gör att gården med nettodebitering kan spara uppåt kronor på elpris, skatter och avgifter. Resten av elen säljs på marknaden. Ur artikel i ATL Jämtlands län Fiskodlarna som vill att renset ska bli diesel Planerna på en stor fiskodling i Storsjön går vidare. Finansiering och tillstånd är nästa steg. En onsdag i månaden träffas byborna i Trångsviken för att prata framtid och företag. I onsdags kväll var Jussi Kähäri och Cecilia Nordén, Åkersberga respektive Tyresö, med på mötet. De presenterade sina planer på en stor fiskodling på ton slaktfärdig regnbåge och röding. Enligt planerna ska odlingen fördelas på tre områden cirka 300 meter från stranden, utanför Rödön och i norra Storsjön. I Trångsviken ska slakteriet byggas. Helst ska det också bli biodiesel av fiskrenset när anläggningen är fullt utbyggd. Jussi Kähäri har arbetat vid bland annat Överuman fisk tidigare. Cecilia Nordén är affärsutvecklare och har aldrig jobbat med fisk. Ur artikel i Östersunds-Posten (c) Reaxcer öppnar upp ytterligare två tågterminaler Reaxcerkoncernen har öppnat portarna för två tågterminaler i Östersund. Terminalerna kommer att drivas tillsammans med Reaxcers två befintliga terminaler i Lugnvik Östersund. Terminalerna som är belägna i Lugnvik Östersund omfattar styckegods, lager med värme och kyla, inhägnat område med 500 meter till järnvägsanslutning. Den andra terminalen är för styckegodslager inomhus och utomhus med direkt anslutning till järnväg. Terminal tre är till för biobränsle och brännbart avfall och terminal fyra är för rundvirke. Ur artikel i Svensk Åkeritidning Stig Holm lämnar HMAB Stig Holm lämnade 1 februari sitt jobb som verkställande direktör i Härjedalens Miljöbränsle AB, HMAB. Ny vd på HMAB är nu Seppo Tupeli, tidigare styrelseledamot i bolaget och som även är vd för Herrfors Nät i Finland. Holm säger att det inte är någon kris vid HMAB och tror att bolaget finns kvar om fem år, allt talar för detta. Men det är ett lite besvärligt läge för torven. Det handlar om klassningen, en positiv sak skulle vara om ägarna orkar med att satsa på ett kraftvärmeverk. Stig Holm säger också att tillgången på torvbrytningskoncessioner måste öka och gärna att man även får mer restprodukter från skogen. Ur artikel i Länstidningen (ober. s) Västernorrlands län Utansjöverken fick rätt mot länsstyrelsen Mark- och miljödomstolen i Östersund upphäver ett beslut som länsstyrelsen fattat om bioslam på Utansjöverkens område. Det handlar om den mängd bioslam som finns kvar på industriområdet sedan tidigare. Utansjöverken vill använda det bioslam som finns kvar för att få till en hård yta där man på sikt ska kunna lagra till exempel virke och biobränsle. Länsstyrelsen ansåg när Utansjöverken lämnade in sin anmälan att det behövdes göras ett flertal kompletterande undersökningar. Mark- och miljödomstolen anser det inte vara miljömässigt motiverat att förelägga Utansjöverken att utföra vidare undersökningar och skicka in de förelagda uppgifterna. Ur artikel i Örnsköldsviks Allehanda (lib.)

11 Gävleborgs län Landshövdingen kallar till terminalmöte Gävleborgs läns landshövding Barbro Holmberg har engagerat sig i terminalfrågan. Den 5 mars är hon en av de ledande krafterna bakom ett möte i Ljusdal med tunga namn inom skogsnäringen. Det är nödvändigt att tillsammans hitta en lösning på den här så viktiga frågan och det här kan vara början på en dialog, säger Barbro Holmberg. Enligt Barbro Holmberg har inbjudan gått ut på högsta nivå för till exempel de stora skogsbolagen. Första spadtaget är taget för Fortum Värmes jättelika bioenergieldade värmeverk i Värtan, Stockholm, som väntas bli klart omkring Det ses som en möjlig kund för skogsägarna i Ljusdal. En annan potentiell kund är Vattenfalls nya kraftvärmeverk i Uppsala som före 2020 ska ersätta det omkring 40 år gamla som finns i stadsdelen Boländerna. På företagets hemsida nämns behovet av olika typer av biobränslen för att elda mer miljövänligt. I båda fallen kan en ny terminal i Ljusdal bli viktig för logistiken när det gäller biobränslet. Ur artikel i Ljusdals-Posten (c) Så räddar han biogasprojektet Företaget som skulle bygga en biogasanläggning åt Söderhamns kommun har gått i konkurs. I stället kliver Stefan Jönsson och entreprenören Jörgen Ringman in och tar över. I januari 2012 sade Söderhamns kommunstyrelse ja till att bygga en biogasanläggning på Långtå. Söderhamn Nära fick i uppdrag att utreda möjligheterna och fastnade för ett koncept som utvecklats av Flinga biogas AB, i Tollarp. Men Söderhamn Näras biogasprojekt hann aldrig lyfta innan det skånska företaget lämnade in sin konkursansökan, i augusti förra året. Efter att grundligt ha sökt andra alternativ kunde projektledaren Stefan Jönsson endast konstatera att det inte fanns några. Men Stefan Jönsson gav inte upp. I stället fick han kontakt med Flingas grundare Fredrik Lundberg samt Söderhamnsprofilen och entreprenören Jörgen Ringman, som tidigare varit med och grundat ögonlaserföretaget Memira. Tillsammans har trion startat företaget Seriq AB, som ska ta över det Flinga påbörjade. Ur artikel i Söderhamns-Kuriren (ober.) Pelletspanna byggs vid Engeltofta En pelletspanna som ska ge värme till de nya konferens- och semesterlägenheterna vid Engeltofta ska byggas i det nordvästra hörnet av parkeringsplatsen. Byggnaden kommer att bli cirka 30 kvadratmeter stor och förses med en sex meter hög skorsten. Just nu är detaljplaneförslaget på samråd för att grannarna och andra berörda ska kunna yttra sig. Ur artikel i Gefle Dagblad (lib.) Dalarnas län Ena pannan startas i veckan Det har snart gått två månader sedan den kraftiga explosionen på Dalregementet. I veckan startas en av de två värmepannorna. Fjärrvärmeförsörjningen har inte haft några störningar under perioden, säger Bengt Östling, fjärrvärmechef vid Falu Energi & Vatten. Det var sent på kvällen den 9 december som Falu Energi & Vattens pelletslager vid Dalregementet exploderade. Oförbrända gaser, kolmonoxid, tog sig in transportören där den fortplantade sig och kom i kontakt med damm innan explosionen. Nu till veckan startas den ena pannan. Den andra pannan kommer inte stå klar förrän till nästa vinter. Ur artikel i Falu-Kuriren (ober. lib.) Faluföretag tog hem en rekordstor order Faluföretaget GB Tank har fått företagets största och längsta uppdrag i Västerås och bygget av det nya block 6 är i Västerås kraftvärmeverk - Sveriges största och ett av norra Europas största kraftvärmeverk. Vi bedömer att uppdragen är värda miljoner per år. Det är stort för ett företag som omsätter runt 40 miljoner. En del av projektet handlar om meter rör och det ger sysselsättning till tolv man. Vi behöver mycket kvalificerade svetsare eftersom vi arbetar med tryckbärande tankar. Företaget lever på den fjärrvärme- och fjärrkyleboom som finns i Sverige där allt fler kommuner börjar elda med biobränslen. Sedan många år levererar GB tankar och tryckärl till företaget KMW Energi och i plåtverkstaden på Ingarvet håller man just på med att svetsa och göra en rad tankar klara till ett nytt kraftvärmeverk som Tranås Energi beställt. Ur artikel i Falu-Kuriren (ober. lib.) Ny ackumulatortank får expressbehandling Expresshandläggning av detaljplan ska göra ny ackumulatortank möjlig inom kort. Kapaciteten på den nuvarande ackumulatortanken är otillräcklig. De kubikmeter vatten som systemet innehåller räcker inte. En ytterligare tank skulle göras mer än tre gånger så stor och det skulle ge cirka kubikmeter tankad värme att försörja fjärrvärmesystemet med. Det är angeläget ur både energi- och miljösynpunkt att höja kapaciteten, säger miljö- och byggförvaltningens chef Bo Jernberg. Ur artikel i Dala-Demokraten (fris. s)

12 Kommunen vill satsa på brytning av torv Vansbro kommun har lämnat in en ansökan om brytningskoncession av torv på Nolåkerflotten i Dala Järna. Av ansökan framgår det att kommunen vill bryta torv på en yta av 168 hektar och att koncessionen ska gälla i 25 år. Värdet på den torv som ska brytas uppskattas till cirka 250 miljoner kronor. Tanken är att produktionen ska ske sommartid, från april fram till och med september. Däremot kommer det mesta av leveranserna att ske under vinterhalvåret. Får kommunen en koncession på brytning i Nolåkersflotten kommer de att söka en samarbetspartner som kommer att sköta brytningen. Ur artikel i Falu-Kuriren (ober. lib.) Spendrups bygger dravanläggning under 2014 Spendrups Bryggeri har reviderat tidplanen för byggandet av dravanläggningen i Grängesberg. Sommaren 2012 hade Spendrups ledning siktet inställt på att bygget skulle ske under 2013, men så blir det inte. Det blir nog under 2014 och orsaken till att det flyttats fram är förseningar i projekteringen, säger Spendrups vice vd Gunnar Svensson. Avsikten är att bygga en anläggning där det kan förbrännas både pellets och drav (rester från öltillverkningen). Spendrups har tidigare uttalat att man hoppas att den nya anläggningen kan täcka cirka 70 procent av energibehovet och att företagets oljenota därmed kan reduceras högst väsentligt. Ur artikel i Dalarnas Tidningar (opol.) Värmlands län Brand i fjärrvärmeverk Natten till måndag utbröt en brand i fjärrvärmeverket i Charlottenberg. Branden upptäcktes av en polispatrull som befann sig i närheten. Det brann i taket ovanför den kvarn som mal briketter och pellets och räddningstjänsten tillkallades vid halvtvåtiden på natten. Anläggningen är nu åter i drift. Ur artikel i Arvika Nyheter (borg.) Planerna på metanolfabriken i fara Hela satsningen på en metanolfabrik i Hagfors är i fara. Enligt Värmlandsmetanols vd Björn Gillberg är orsaken regeringens höga koldioxid- och energiskatt på metanol som gäller från årsskiftet. Det är lika idiotiskt som att lägga brännvinsskatt på filmjölk, säger han. Hittills har satsningen kostat cirka 80 miljoner kronor. Enligt Björn Gillberg äventyras nu alltsammans. Gillberg är kritisk också till länets riksdagsledamöter, som han menar var med och tog ett beslut i riksdagen som de inte själva begrep konsekvenserna av. Regeringen jobbar med att det ska vara en ökad inblandning av biodrivmedel i våra bränslen, det jobbar vi med och det ska vara teknikneutralt. Vi kan inte styra mot varken metanol eller etanol utan det kan marknaden själv ta tag i, säger riksdagsledamoten Jan- Evert Rådhström (M). Ur SVT Värmlandsnytt Örebro län Bondeägt bioenergiföretag har varit framgångsrikt Vi träffade ledningen för ett av pionjärföretagen inom småskalig bioenergi, jordbrukarägda Lekebergs Bioenergi i Fjugesta. Bolaget levererar sedan 15 år förnybar värme till villaägare, hyresfastigheter och industrier i orten Fjugesta, en bit utanför Örebro. Planerna på egen fjärrvärme kom fram i samband med att Lekeberg bröt sig loss från Örebro och bildade en egen kommun. Vi skrev från början kontrakt med kommunen om att vi skulle leverera värme motsvarande 1,2 megawatt. Från början var det tolv jordbrukarfamiljer som blev delägare i företaget. Vi skulle elda framför allt flis till grot, grenar och toppar, berättar Gunnar. Men så blev det inte riktigt. vi har kommit att ha rätt stora lager här. Vi har dessutom till största delen eldat med flisat rundvirke. Efter hand insåg vi att vi skulle behöva ytterligare kapacitet. Det blev ännu en fastbränslepanna på en megawatt som installerades Fem minusgrader är perfekt, då kör vi fastbränslepannorna för fullt men behöver inte spetsa med olja. Ur artikel i Läns-Posten Sopor blir biogas för miljöns skull Från 1 mars slutar Atleverken att göra jord av matavfallet. Då börjar alla hushållssopor från Örebro skickas till Linköping för att omvandlas till biogas och gödsel till jordbruket. För tio år sedan investerade Örebro kommun i en anläggning vid Atleverket för kompostering av matavfallet. Här har örebroarna kunnat köpa prima jord till sina trädgårdar. Nu upphör den verksamheten. Anläggningen är avskriven och innebär ingen belastning i bokslutet. Vid kompostering tar vi inte tillvara energivärdet i matavfallet, säger Jonas Fintling, verksamhetschef för avfallshanteringen. När Tekniska förvaltning gjorde en ny upphandling i år fick man in ett enda anbud, från Svensk Biogas i Linköping som ägs av Linköping kommun. Örebroarna lämnar årligen efter sig cirka 50 kilo matavfall per person, totalt ton på ett år. Dessutom tar Örebro emot ton från Karlskoga, Kumla, Nora, Hällefors, Lindesberg och Ljusnarsberg. Dessa volymer har hittills komposterats men ska från den 1 mars köras till Linköping för rötning till biogas och biogödsel. Ur artikel i Nerikes Allehanda (ober. lib.)

13 Västmanlands län 98 procent får värme från skogens råvaror Sex maskinister, en elektriker och en produktionschef. De åtta personerna är ansvariga för att hela 98 procent av husen i Fagersta har tillgång till varmvatten genom fjärrvärme dygnet runt. Under vintern jobbar de i ständiga skift på Craboverket för att hela tiden förse värmepannan med det biobränsle som används, spån, bark, flis, torv och grot är det som levereras varje dag och bränns till energi som värmer upp vattnet som går ut till hushållen. Varje dag kommer åtta till tio lastbilar hit med bränsle. Nu under vintern går det åt kubikmeter bränsle varje dag, berättar distributionsansvarige Lars Wahlsten. Craboverket har funnits sedan I dag jobbar åtta personer på anläggningen. Ur artikel i Fagersta-Posten Uppsala län Försvaret hindrar Uppsalas tillväxt Mer än hälften av Uppsala kommun ligger inom Försvarets stoppområde. Det påverkar såväl vindkraftens utbyggnad som lokaliseringen av det nya kraftvärmeverket. Nu agerar kommunledningen för att få en ändring till stånd. Merparten av de totalt elva lokaliseringsalternativ som tagits fram för det nya kraftvärmeverket har fått underkänt av Försvarsmakten. Ett av huvudalternativen, Fullerö, fick nyligen skrinläggas, då det inte var förenligt med riksintresset för flygverksamheten. Orsaken är att det 60 meter höga verket med sin 100 meter höga skorsten kan utgöra ett flyghinder. Nu återstår bara Boländerna som lokalisering för kraftvärmeverket. Merparten av bränsletransporterna kommer ju att ske via industrispåret, som ska rustas upp. När det gäller bränslelagret utreder vi två olika alternativ, Hargshamn och Gävle hamn. Vattenfall AB:s gamla torveldade kraftvärmeverk i Boländerna ska ersättas med ett nytt som eldas med biobränsle. Det blir 60 meter högt och får en 100 meter hög skorsten, för att sprida rökgaserna. Verket ska trygga fjärrvärme- och elförsörjningen i Uppsala och samtidigt möta kraven på så kallad klimatneutral fjärrvärme. Det måste stå klart till 2020 för att kommunen ska nå klimatmålen. Ur artikel i Uppsalatidningen (ober.) Stockholms län Arsta håller ångan uppe i alla väder Arsta kraftvärmeverk byggdes för 19 år sedan. Med tiden ökade behovet av fjärrvärme i Norrtälje och för sex år sedan byggdes Arsta ut och började samtidigt producera el. En kall vinterdag tar Arsta kraftvärmeverk emot femton långtradare som förser anläggningen med biobränsle som består av bark, spån och flis. Den el som Arsta kraftvärmeverk producerar är grön el eftersom den, precis som fjärrvärmen, kommer från förnybara biobränslen. Men den gröna elen står för endast tio procent av Norrtälje energis totala elbehov. Norrtälje energis fjärrvärmesystem är helautomatiserat och övervakas av två personer dagtid. Vi har tillräckligt med biobränsle för att klara fyra dagar helt utan påfyllning, säger Christer Toftgård. Och vad är den vita röken från skorstenarna? Det är bara vattenånga som varken luktar, påverkar miljön eller är farlig för allmänheten, säger Christer Toftgård. Ur artikel i Norrtelje Tidning (c) Bakterier blir fordonsbränsle Forskare vid KTH har framgångsrikt tagit tillvara på genmodifierade cyanobakterier, eller blågröna alger som de mer populärt kallas, för att ta fram butanol, ett kolväte som på samma sätt som bensin kan användas som fordonsbränsle. Vi behöver förbättra framställningen hundrafaldigt innan den blir kommersiellt gångbar. Jag uppskattar att det lär dröja cirka 10 år innan vi är där, säger Paul Hudson, forskare på Skolan för bioteknologi vid KTH och den som leder forskningsarbetet. Ur artikel i Metro Värme på container När Jeff Bogeling avvecklade sitt åkeri blev det också dags att titta på en annan lösning för uppvärmningen av det gamla lagret. Han ville nämligen fortsätta driva fastigheten i Länna industriområde söder om Stockholm, men med dagens oljepriser var det läge att hitta på något annat. Att stoppa in en ny panna för fastbränsle i fastigheten skulle varit kostsamt och komplicerat. När jag såg den här containerlösningen tyckte jag den var perfekt, berättar Jeff. Två hål i väggen Med hjälp av två hål i väggen kunde han enkelt få till en bra lösning utan att för den skull behöva riva ut det gamla systemet. Förutom de två hålen i väggen för in- och utluft investerade han också i termostatstyrda takfläktar som trycker ner kudden med varmluft mot golvet. Det system som Jeff köpt är på 100 kw (egentligen 4 brännare på 23 kw) och det räcker utmärkt till lokalens 1500 kvadratmeter. Det bränsle som används är pellets, men det finns system för flis och halmbalar också. Ur artikel i Industrivärlden Holmen satsar 200 miljoner på Hallsta Holmen Paper investerar 200 miljoner kronor för att förbättra energiåtervinningen vid Hallsta pappersbruk. Våren/sommaren 2014 ska omstruktureringen vara klar och då kommer pappersbrukets två fastbränslepannor att kunna stängas. Det här är en viktig språngbräda för att göra produktionen här i Hallstavik livskraftig. Hela pappersbranschen är inne i en krisperiod, men med den här investeringen följer vi en klar plan för hur Hallsta pappersbruk ska drivas vidare, säger Daniel Peltonen. Omstruktureringen av energiförsörjningen innebär att värmeåtervinningen från maskiner och massatillverkning förbättras. Det kommer att leda till att de två biobränslepannorna kan stängas. Ur artikel i Upsala Nya Tidning (lib.)

14 Jätteverk för biobränslen byggs i Värtan Det första spadtaget till Sveriges största energianläggning för biobränslen togs i går i Värtan. Fortum satsar 4,4 miljarder på kraftvärmeverket som ska vara klart om drygt tre år. Under byggtiden kommer som mest personer att arbeta med jättebygget. När verket är klart ska det producera värme som räcker ungefär till att värma en stad av Malmös storlek och dessutom 750 gigawatttimmar elektricitet. Ur artikel i Dagens Nyheter Kolverket halverar utsläppen Politikerna har tidigare tvekat om målet att halvera användningen av kolkraftverket i Värtahamnen till Men nu tror både Värtaverkets ägare och politikerna på tidplanen. Verkets tidplan är nya uppgifter för Stefan Nilsson (MP), vice ordförande i Östermalms stadsdelsnämnd och gruppledare. Det är bättre, men det innebär fortfarande att koleldningen i Värtan kommer att pågå många år till. Staden har halva makten i Fortums styrelse. Vi skulle kunna avveckla helt inom tre till fem år, säger Stefan Nilsson. Stadsmiljöborgarråd Per Ankersjö (C) tycker att Miljöpartiet siktar allt för högt. Miljöpartiet är ute och cyklar i den här frågan. Det finns en gräns för hur mycket staden kan tvinga fram hos våra egna företag. Bedömningen är att vi klarar utsläppsmålen till 2030, säger han. Ur artikel i Östermalmsnytt Södermanlands län Nu blir asfaltverket i Kjula snällare mot miljön NCC Roads asfaltverk i Kjula håller på att bli smått historiskt. När säsongen drar igång om någon månad kommer anläggningen att eldas med pellets i stället för olja, det första i koncernen. Pelletsråvaran finns på nära håll och det finns flera möjliga leverantörer i närheten. Det kommer att gå åt dubbelt så mycket pellets som olja för att elda asfaltverket i Kjula. Ändå lönar det sig, också rent ekonomiskt. NCC Roads har lagt ner stora summor för att bygga om anläggningen i Kjula. Exakt hur stora vill inte Göran Landgren gå in på av konkurrensskäl. NCC Roads har cirka 35 asfaltverk i gång i landet, från Kiruna i norr till Malmö i söder. Det i Kjula hör till de mellanstora. Asfaltverket i Kjula har 2-4 anställda. Totalt har anläggningen, inklusive bergtäkt, stenbrott och administration, ett 20-tal anställda. Ur artikel i Eskilstuna Kuriren (lib.) Östergötlands läns Söderköpingsbo får värmestöd Länsstyrelsen har beviljat en Söderköpingsbo nära kronor i företagsstöd för investering i närvärmecentral. I sin ansökan till Länsstyrelsen, söker Söderköpingsbon företagsstöd för en flisanläggning, avsedd för uppvärmning av en spannmålstork, gårdsverkstad, tvätthall, hyreshus samt en privat bostad. Mannen skriver också att syftet med investeringen är att minska användningen av fossila bränslen Länsstyrelsen har, efter att man gått igenom ansökan, bedömt att den här investeringen är långsiktigt lönsam och att investeringen hör till en av de kategorier som prioriteras, nämligen förnybar energi. Ur artikel i Folkbladet (obunden s) Sabotage mot pelletslager Sven Frode har sagt det förr. Han säger det igen. Så meningslöst. Än en gång har hans företag Rimforsa bensin & service drabbats av skadegörelse på Hackelområdet i Rimforsa. Den här gången har någon eller några skurit sönder 250 säckar fyllda med pellets. När säckarna går sönder suger pelletsen åt sig fukt direkt. Kommer den inte in i värme snabbt är det bara att kasta. Värdet på det förstörda bränslet är kronor. Dessutom tvingades Sven Frode att lägga ner tio timmar i helgen på att ösa upp den utspridda pelletsen. Ur artikel i Östgöta Correspondenten (ober. borg.) Miljonsatsning på kolsyrefabrik En helt ny fabrik för att ta tillvara och rena koldioxid, som sedan ska användas som kolsyra i drycker, ska byggas i Norrköping. Anläggningen blir den största i landet av sitt slag. Det är Lantmännen Agroetanol AB och AGA Gas AB som har tecknat avtal om att bygga en fabrik ute på Händelö. När bioetanol och proteinprodukter produceras i Agroetanols befintliga fabrik bildas stora mängder koldioxid. Det är den som nu ska tillvaratas och renas i den nya fabriken, för att sedan användas som i huvudsak kolsyra i drycker. Totalt handlar det om en investering på cirka miljoner kronor. Anläggningen blir den största i Sverige av sitt slag. Ur artikel i Norrköpings Tidningar (obunden m) Stora skillnader på biogasavgifter Länsstyrelsen i Östergötland vill ha kr per år i prövningsavgift för Nils Petersons biogasanläggning. I angränsande län nöjer man sig med en femtedel, en avgift lantbrukarna dessutom slipper så länge biogasen inte är i drift. Nils Peterson på Malma Lillgård utanför Linköping har ansökt om att i det närmaste fördubbla som suggbesättning samt bygga en gårdsanläggning för biogas med ett produsktionstak på kubikmeter rågas. För detta vill Länsstyrelsen i Östergötland att Nils ska betala en årlig prövningsavgift på kronor oavsett om biogasen är i drift eller inte. Han har nu överklagat beslutet och bestridit fakturan som länsstyrelsen redan skickat. I överklagandet hänvisas till fall i Örebro län, Västra Götalands län och Jönöpings län där länsstyrelserna valt att sänka avgiften. Sett över en femårspersiod blir skillnaden kronor jämfört med Östergötland. Ur artikel i Land Lantbruk

15 Västra Götalands län Flera alternativ i kommande val av fjärrvärmeproduktion Götene vatten och värme AB har tre alternativ att ta ställning till för att säkra en framtida produktion av värme till det kommunala fjärrvärmenätet. I dag finns ett avtal med Vattenfall som levererar fjärrvärme från det bioeldade Västerbyverker. Vattenfall levererar även hetvatten till Arla. Kommunens avtal med Vattenfall går ut om fyra år. Stina Cassidy är vd för Götene vatten och värme AB och hon menar att det krävs en god framförhållning. Vi kan ta över Västerbyverket och driva det i egen regi eller så kan vi förlänga avtalet med Vattenfall. Det tredje alternativet är att vi lämnar Västerbyverket helt och satsar på en egen mindre anläggning som då kommer att eldas med flispannor. Ur artikel i Nya Lidköpings-Tidningen (ober. lib.) Förgasningsanläggning snart klar Vid Göteborg Energis satsning på produktion av biogas från skogsavfall, Gobigas, pågår arbetet för fullt. Planen är att köra igång anläggningen så smått under våren för att vara redo att leverera gas ut på nätet i november. Då ska den förnybara gasen motsvara bränsleförbrukningen för bilar. Åsa Burman på det kommunala bolaget Göteborg Energi är projektchef och vd för Gobigas. Gobigasprojektet är uppdelat i två etapper, där första etappen är den som byggs just nu. Åsa Burman räknar med att nästan 65 procent av energin i skogsråvaran kommer att finnas kvar i slutprodukten biogas. Den överskottsvärme som blir kvar kommer skickas ut på stadens befintliga fjärrvärmenät. Med fjärrvärmeproduktionen inräknad tror Åsa att den totala verkningsgraden för biogas- och fjärrvärmeproduktionen kommer hamna på mellan procent. I anläggningen är nu nästan all utrustning installerad. Göteborg Energi har fått beviljat ett ekonomiskt stöd från EUpå 59 miljoner euro för bygget av etapp två om det genomförs. Ur artikel i Västerbygden De hittade rätt panna i Österrike Oscar Eneström på Håkantorps Säteri utanför Vara har provkört en 150-kilowattspanna från Österrikiska Lindner & Sommerauer. Den vattenburna värmen har använts till att torka spannmål och värma upp husen. Vi har inte haft något krångel. Vi har eldat med egen flis, berättar Oscar Eneström. Det är bröderna Christofer och Claes Carlander med företaget Hålltorps Säteri & Maskin AB som har tagit L & S-pannorna till Sverige. Kontakten uppstod på Agritechmässan i Tyskland Bröderna Carlander lanserar också ett koncept med kontrakterade leveranser av flis till ett förutbestämt pris som går att teckna för ett år. Leverantör är Gimranäs AB i Herrljunga och man riktar sig till området från Örebro och söderut. I dagsläget tecknar man öre per kilowattimma. säger Christofer Carlander. Ur artikel i Land Lantbruk Politiker vill se demoanläggning Gullspångs kommun vill jobba vidare med planen på ett energikombinat i Otterbäcken. - Vi vill gärna se en försöksanläggning och avsätter kronor, säger kommunalrådet Carina Gullberg (S). En oenig kommunstyrelse har gett förvaltningen i uppdrag att snarast påbörja processen med att utreda möjligheterna för en försöksanläggning - demoanläggning - i Otterbäcken. Till grund för det fortsatta arbetet ska den tre år gamla förstudien, daterad 12 februari 2010, ligga. Det blir Roland Annerquist, kommunstrateg, som ska tala med de tidigare intressenterna, och se över möjligheten att söka bidrag till projekteringen. Ur artikel i Mariestads-Tidningen (kons.) KF klubbade miljöinvestering Kommunfullmäktige godkände i går Borås Energi och Miljö AB:s investeringar på pelletseldad hetvattencentral på Viared samt en rökgaskondenseringsanläggning på befintliga avfallspannor vid Ryaverket. Satsningarna kostar totalt 133 miljoner, men beräknas vara återbetalda på sju år vid konstant värmebehov. Lönsamheten är dock beroende av att efterfrågan på fjärrvärme inte minskar. Ur artikel i Borås Tidning (ober. m) Satsar på flisning av biobränsle på Lillesjö Kommunen säljer cirka kvadratmeter industrimark på Lillesjöområdet till Nordisk Återvinning AB för 4,1 miljoner kronor. Här ska bolaget driva en virkesterminal för virke som ska användas till biobränsle. Dessutom planeras virkesupplag för energived och ris som ska flisas till biobränsle. Till en början används mobila flis- och huggmaskiner men företaget planerar att bygga en fast anläggning. Ett tiotal personer beräknas få anställning. Ur artikel i Bohusläningen (ober. lib.) Jönköpings län Torvbeslut överklagat Neova får fortsätta bryta torv på Hällarydsmossen till och med 2037 enligt länsstyrelsen. Men beslutet har överklagats till regeringen. Sammanlagt 4,4 miljoner kubikmeter torv ger koncessionen utrymme för att ta ut under de närmaste 25 åren. Bland de villkor länsstyrelsen ställer som krav för verksamheten finns att allt vatten som avleds från området ska passera sedimenteringsdammar. Ett av två överklaganden tidningen tagit del av tar upp spridning av torv nedströms området som ett stort problem. I ett annat överklagande kräver ordföranden i Ljunga maders torrläggningsföretag, Lars-Erik Storck, att Neova bekostar en rensning av Kvarnagårdens damm och även i kanaler utanför mossen. Hällarydsmossen omfattar 235 hektar varav brytning sker på 190. Produktionen pågår under perioden april-september. Cirka 850 uttransporter med lastbil sker varje år framförallt under vinterhalvåret till Stockarydsterminalen för vidare transport med tåg. Ur artikel i Vetlanda-Posten (ober. lib.)

16 Flis. Torrt och nära ger bättre pris Ju torrare flisen är desto högre blir priset. Är den dessutom lättåtkomlig kan företag som Skogstjänst, med baser i Linköping och Huskvarna, betala ytterligare några kronor. I runda slängar ökar det markägarens intäkter med kronor per hektar vid slutavverkning. Ytterligare en vinst kan uppnås när exempelvis betesmarker eller åkerkanter rensas från sly, helt utan kostnad eller med en liten vinst. Skogstjänst är verksamt i ett område som sträcker sig från Mälardalen till Småländska Höglandet. Vi brukar röra oss över ett mindre område inom det större och sedan flytta oss. Nu levererar vi till värmeverken i Nässjö, Tranås och Mjölby - från de hyggen som ligger bäst till, förklarar Magnus Hakeman som är Skogstjänsts ansvarige för området biobränsle. För att ytterligare öka miljönyttan jobbar Magnus Hakeman för att optimera logistiken: Ju torrare flis och kortare avstånd till värmeverken desto bättre. Ur artikel i Jönköpings-Posten (ober. borg.) Kommunen ger bruket fem miljoner i förskott Lessebo kommun ställde upp när Vida Paper hade ont om pengar och förlorade kronor på konkursen. Nu ska kommunen betala fem miljoner till Lessebo Bruk i förskott för fjärrvärme. De nya ägarna behöver rörelsekapital och vi har hittat ett sätt att hjälpa till som gynnar både företaget och kommunen, säger kommunchef Christina Nyquist. Lessebo Fjärrvärme behöver varmvatten till sitt nät i Lessebo, ett eget pannbygge skulle kosta miljoner och ta ett år. Lessebo Bruk behöver pengar till att driva företaget och har ett mycket lägre ingångvärde för pannan än Vida Paper hade. Det innebär lägre avskrivningsbehov och att man kan ta mindre betalt per kilowattimme, säger teknisk chef Leif Gummeson. Detta förutsätter att inte även Lessebo Bruk går i konkurs. Han poängterar också att de fem miljonerna inte betalas ut förrän Lessebo Bruk har slutfört köpet av konkursboets egendom, säkerställt driften och fått in alla investerares insatser. Ur artikel i Smålandsposten (m) Kronobergs län Kompakt motstånd mot torvbrytning Det ser allt mörkare ut för Jiffy Unitorvs planer på att bryta torv på Runnebodamyren. Nu ställer sig både Älmhult och Ljungby kommun bakom Naturskyddsföreningens protester. Myren ligger på gränsen mellan Ljungby och Älmhults kommuner och efter gårdagens sammanträde med miljö- och byggnämnden i Älmhults kommun står det klart att båda kommunerna säger nej till brytningen. Både Naturvårdsverket och miljö- och byggnämnden ser helst att torvbrytning sker i områden som redan är starkt påverkade eller saknar naturvärden. Det slutgiltiga beslutet om tillstånd för torvbrytning tas av länsstyrelsen när alla remissinstanser har fått yttra sig. Ur artikel i Smålandsposten (m) Ny panna ska minska miljöpåverkan På Ljungsjöverket vid Ljungbys norra infart jobbar de stora fjärrvärmepannorna för fullt, dygnet runt och året om för att säkerställa leveransen av fjärrvärme till hushållen i Ljungby. Nu kommer snart ännu en panna att adderas till samlingen. Med en ny biobränslepanna på plats hoppas man kunna reducera användningen av olja och gasol. Bakgrunden till att den nya biobränslepannan har kommit på plats går tillbaka till vintrarna under 2010 och Det var extremt kalla vintrar, vilket ledde till att fjärrvärmeanläggningarna fick arbeta för högtryck. Och då började vi fundera på vad som kunde hända om Ljungsjöverket stannade, säger han. Så därefter togs beslutet att installera en 6 megawatts biobränslepanna som dessutom kommer att fungera helt fristående från resten av Ljungsjöverket. Ur artikel i Lokaltidningen Ljungby Kalmar län Fjärrvärmefråga nära ett beslut Ett eget kraftvärmeverk eller en fjärrvärmekulvert från Moskogen. Det är alternativen när nu Nybro ska säkra den framtida energiförsörjningen. I dag, måndag, kommer en större presentation av de båda alternativen att ske i kommunstyrelsen. Första alternativet är ett avfallseldat kraftvärmeverk där Nybro Energis egen investering beräknas till 480 miljoner kronor. Det handlar då om kraftvärmeverk som eldas dels med avfallsbränsle, och dels med biobränsle. Andra alternativet är en kulvert från Kalmar Energis anläggning i Moskogen, med anslutning till Nybro Energis fjärrvärmenät i Nybro. Dagens fjärrvärmeanläggning på Kährs kommer delvis att tas ur drift. Bara den nyaste biopannan från 1995 kommer att behållas. Ur artikel i Barometern (m) Vill se torvbrytning I en motion till kommunfullmäktige vill Göran Berglund att kommunen ska se över hur mycket torv det finns i kommunen. Berglund menar att Småland är känt för att ha stora mängder av torvmossar och att det säkert finns åtskilliga mossar även i Hultsfreds kommun. Han skriver att kommunen använder flis och spån som köps in till värmeverket i Hultsfred. Detta konkurrerar och ger en negativ påverkan på spånskivefabriken. Det är prisdrivande i och med ökad konkurrens om flis- och spånråvaran. Berglund räknar med att torvanvändningen kan ge nya lokala arbetstillfällen. Ur artikel i Vimmerby Tidning (borg.)

17 Högsby Energi ska storsatsa För ett år sedan blev Högsby Energi färdigt med installationen av en pelletspanna som tidigare hade varit placerad på flygplatsen i Växjö. Totalt avsattes fyra miljoner kronor till installationen och bolaget fick ändå en del pengar över. Den pannan bolaget nu vill satsa på har en avsevärt högre kapacitet och man behöver inte enbart köra med flis, utan kan även använda grövre material. Nu pågår förhandlingar med olika företag, som vill sälja en sådan panna till Högsby Energi AB. Vår målsättning är att den nya pannan ska kunna tas i drift under hösten Utöver den nya panncentralen på Hanåsa finns det tre äldre från 1960-talet vid Fröviskolan, Mogården och Ringvägen. Ur artikel i Barometern (m) Lantbrukare storsatsar på biogas 18 lantbrukare och andra investerare i bolaget More Biogas Småland satsar 75 miljoner kronor i en biogasanläggning utanför Kalmar som ska leverera biogas motsvarande 2,2 miljoner liter bensin. Häromveckan fattades det sista nödvändiga beslutet och i mars påbörjas bygget av anläggningen som ska kunna ta emot ton gödsel. Det är ett strategiskt beslut i det här området där man har som mål att inte använda några fossila bränslen. Vi vill på affärsmässiga grunder bidra till att nå detta mål, säger Per-Göran Sigfridsson. Ingela Nilsson Nachtweij är energiansvarig i LRF Sydost och hoppas att det ska blir fler förnybara energianläggningar i området. Ur artikel i Land Lantbruk Blekinge län Mycket förnybart ska bli mer Nära två tredjedelar av den energi som används i Blekinge är förnybar. Den senaste energibalansen som gjordes för Blekinge är från Där var andelen förnybar energi 62 procent. Men Lisa Wälitalo och Lennart Tyrberg på Energikontor Syd uppskattar att den andelen ökat ytterligare ett par procent sedan dess med det nya kraftvärmeverket i Bubbetorp utanför Karlskrona och fortsatt utbyggnad av vindkraften. Stora energianvändare är Södra Cell, ABB, Tarkett och Volvo. Men Södra Cell är också en stor producent av energi och mycket tack vare Södra Cell är 70 procent av energin i industrin förnybar. All el som produceras i Blekinge är förnybar. Vindkraften har byggts ut kraftigt från 50 GWh 2010 till närmare 150 GWh Vattenkraften står för 64 GWh. Kraftvärmeverket i Bubbetorp som startade i höstas kommer att producera 65 GWh el om året. Men den största delen av elproduktionen i Blekinge är mottryckskraft från industrin, där restvärme förvandlas till el; 339 GWh, framför allt på Södra Cell i Mörrum och en mindre del på AAK i Karlshamn var det bara 12 procent av Blekinges elförbrukning som producerades lokalt, nu är den uppe i 30 procent. Ur artikel i Sydöstran (s) Hallands län Vem tar hand om gödslet? I hästkommunen Kungsbacka finns minst hästar, som lämnar ton gödsel efter sig. Nu ska politikerna besluta om vem som ska ta hand om gödselberget. Avgifterna för att ta emot hästgödsel på kommunala återvinningen Barnamossen chockhöjdes i höstas med 600 procent. Det innebär att mindre stall nu får betala tusentals kronor mer för att bli av med gödslet. Kungsbacka kommun anser inte att gödselfrågan är ett kommunalt ansvar. Frågan är vem som ska ta hand om gödslet? Vi kan inte strunta i det. Vi är en hästkommun, säger Johan Tholinsson (S), vice ordförande i tekniska nämnden. Politikerna har efter en utredning fem alternativ att välja mellan. Förslaget från tjänstemännen är att kommunen slutar att ta emot gödsel helt. Vilka är alternativen? Fem totalt, från att hästägarna hänvisas helt till privata alternativ, till en fullskaleanläggning som gör brännbara pellets av gödslet. Ett av förslagen är också att bygga en egen kommunal kompostanläggning. Alla förslag kräver dock investeringar, ibland flera miljoner. Ur artikel i Kungsbacka-Posten Fjärrvärme sparar pengar åt Kungsbacka Ventilation som stryps när ingen är i idrottshallen och fjärrvärme i stället för eluppvärmt vatten i elementen. I Kungsbacka sparar man nu in en rejäl del av kommunens energinota på ett stort antal olika åtgärder. Ett exempel är Åsaskolan i Kungsbacka. Här i idrottshallen har det suttit stora ackumulatortankar för uppvärmning där vi nu i stället dragit in värmeväxlare och värmer upp allt vatten med fjärrvärme, säger Gustav Larsson, energiingenjör på Kungsbacka kommun. Såväl belysning som ventilation dras också ned automatiskt när ingen vistas i lokalerna. Ur Sveriges Radio Halland Skåne län Slottsherren gör klipp på Findus hästlasagne Svenska Findus har återkallat upp till förpackningar. Den lasagnen ska återvinnas. De produkter som finns ute i butiksledet tar vi tillbaka. De skickas till Bjuv, där finns det en biogasanläggning som vi har löpande leveranser till. Så mycket som möjligt återanvänds till biogas, säger Henrik Nyberg, produktionsdirektör på Findus Sverige. Gasanläggningen drivs av Rudolf Tornérhjelm, slottsherre på godset Vrams Gunnarstorp utanför Bjuv. Efter att hästlasagnen har omvandlats till gas ska den säljas vidare till den tyska kraftjätten Eon. Sedan distribueras bränslet ut i det europeiska gasnätet. Ur artikel i Dagens Industri (ober.)

18 Försiktig montering av kraftverkets hjärta Ytterligare en milstolpe passerades igår på Örtoftaverket. När den så kallade ångdomen lyfts på plats strax före klockan tio hade bygget nått halvvägs till målet. Den 35 ton tunga cylindriska ångdomen kom på långtradare från fabriken utanför Köln i slutet av förra veckan. Kranen som används klarar att lyfta 600 ton upp till 188 meter. Så även med den är marginalerna goda. Många ton av både stål och betong återstår innan ångpannan kan premiäreldas den 14 november. Fram till dess kommer också arbetsstyrkan att växa från dagens cirka 200 personer till det dubbla. Den kommersiella driften startar den sista mars nästa år. Örtoftaverket ska sedan drivas uppemot sextio år med biobränslen som skogsavfall, returträ och torv från Skåne och norra Småland. Ur artikel i Sydsvenskan (ober. lib.) Danska biodieselföretag satsar på Sverige Biofuel Express, biodieselleverantör, och Dantra AB, som specialiserar sig på tankbiltransport, har tecknat ett sexårigt distributionsavtal. Vi upplever en särskilt stor potential på den svenska marknaden, där det finns skattebefrielse för 100 procent ickefossila bränslen, säger Clemen Rasmussen, vd för Biofuel Express AB i Landskrona som är leverantör av förnybara drivmedel och dotterbolag i den danska koncernen Biofuel Express, i ett pressmeddelande. De allt större ekonomiska fördelarna med att köra med biobränsle i Sverige gör att företaget vinner stora framgångar där. Biofuel Express och Dantra AB har nu tecknat ett sexårigt avtal där Dantra kommer att distribuera rapsolja (RME) från en depå utanför Göteborg till Biofuel Express kunder och egna stationer i Sverige och Danmark. Detta kommer att ge heltidsarbete för sex tankbilar. Ur artikel i Svensk Åkeritidning Ren fjärrvärme ger guld och gröna skogar Numera kan fjärrvärmeverket i Ystad lova både guld och gröna skogar. Askan från flispannorna är nämligen så ren att den kan spridas som gödning i skogen. Det gynnar både miljön och ekonomin. Fjärrvärmeverkets två nyaste pannor är stora och komplicerade. De matas med biobränsle i form av flis från skogen och omvandlar det till värme till fjärrvärmenätets omkring kunder. Kvar blir ton aska. Tidigare transporterades den till Sysavs deponi för farligt avfall i Hedeskoga. Men numera kan den spridas som näring i skogen. Kretsloppet är slutet, konstaterar Vinko Culjak, chef för fjärrvärmeverket i Ystad, nöjt. Ur artikel i Ystads Allehanda (lib.) Simris Alg i pilotprojekt Simris Alg deltar som en av elva aktörer i ett pilotprojekt som leds av Sveriges tekniska forskningsinstitut. Projektet, som går ut på att med hjälp av mikroalger producera bioolja av massa- och pappersbrukens restprodukter, kommer att bedrivas vid Bäckhammars bruk utanför Kristinehamn. - Vår del i projektet är egentligen en väldigt liten del. Vi bidrar med vår kompetens kring algodling och med våra alger, säger Simris Algs Fredrika Gullfot. Miljövinster Biooljan som ska utvinnas ur algerna kan sedan raffineras till bland annat bioplaster, biodiesel och smörjolja. Åtta miljoner kronor kostar projektet, som till hälften finansieras av den statliga innovationsmyndigheten Vinnova. Ur artikel i Ystads Allehanda (lib.)