Fredagen den 27 april 2012 Kl Barn och ungdomsförvaltningen, Riskvarnen, Skeppsbrogatan 55, Kalmar

Transkript

1 Styrgruppsmöte Fredagen den 27 april 2012 Kl Barn och ungdomsförvaltningen, Riskvarnen, Skeppsbrogatan 55, Kalmar Närvarande: Ulf Bexell, ordförande Maria Agestam Anneli Berglund Lars Bylund Mats Linde Örjan Molander Stig Sjödin Magnus Engvall, projektledare Kattis Ellborg, projektledare Anmält förhinder Ulf Andersson Lars Bylund Anders Eriksson Isak Benyamine Kjell Lindström Maria Stam Louise Weidolf Kjell-Ove Petersson, förvaltningschef för barn och ungdomsförvaltningen i Kalmar kommun kommer att går i pension till sommaren. Han avtackas vid mötet för sitt engagemang och sitt stora arbete med att möjliggöra förankringen estetiska lärprocesser i kommunen och i länet. Mats Linde, nuvarande administrativ chef för BoUförvaltningen och tidigare anställd på Högskolan i Kalmar som prefekt mm, tillträder som förvaltningschef för BoU från augusti Mats är utbildad inom organisationsteori och förvaltning men har arbetat som projektledare och chef. I sin nya tjänst ser han att det politiska uppdraget har fokus på måluppfyllelse. Barn och föräldrar skall vara nöjda, men inte på bekostnad av att de inte når målen. Utvärderingar skall till exempel alltid innehålla frågor om hur aktiviteten påverkade lärandet och måluppfyllelsen. Nämnden har idag möjlighet att utforma egna kvalitetslöften för verksamheten. Mats vill att nämnden inte bara skall lova kvalité kring det som redan är lagstadgat utan utforma ett kulturlöfte, jämte näringslivslöfte och ytterligare ett område. Kvalitén kan, men måste inte, vara kvantifierbar. Löftet kommer att bygga på den befintliga basplan för

2 kultur som finns i kommunen. Kulturlöftet skall ske i samarbete med kulturaktörer och bör kopplas till den regionala skolkulturstrategin. 34 Ulf B. förklarar mötet öppnat 35 Föregående mötesprotokoll, bilaga, - godkänns. 36 Rapporter, bilaga kort muntlig genomgång. Styrgruppen betonar att det är viktigt att ta in elever i planeringsprocessen. De diskuterar möjligheterna att ta tillvara erfarenheterna från Inflytandeworkshopen såväl metoden som resultatet (som en del i strategin). Kattis E berättar att det eventuellt kommer det att framöver kommer att utbildas en processledare per län via Riksteatern. Hon föreslår också att projektet arrangerar en kurs i processledning för lärare och konsulenter i länet till hösten, något som styrgruppen stödjer. Gruppen föreslår också att projektet, som en fortsättning på Inflytandeworkshopen, utformar en studiedag för både elever och lärare, som jämbördiga parter. Till detta kan man också koppla kulturkonsulenter och kulturpedagoger. Man kan då jobba tillsammans och i enskilda grupper. Kanske blanda in fler elever i steget därpå. Kopplas till den demokratiska fostran i läroplanen. Projektledarna ger en kort muntlig rapport från sitt möte med skolkulturgruppen i Västervik. Förankring i nämnder och hos förvaltningschefer, kopplingen till länskulturen och svårigheten med resorna är de frågor som aktualiserades i revideringen av deras skolkulturplan. Denna typ av processmöten är möjlig, och önskvärd, att föra över till andra kommuner och koppla ihop mer med länskulturrepresentanter (något som också Regionförbundets kulturberedning trycker särskilt på!). Projektledarna rapporterar att Skola & Kultur framhålls på Riksteatern i Hallunda som ett lyckat exempel på hur Riksteatern regionalisering kan ske i nära samverkan med regionförbunden. Samrådsmötet den 3 april hade fokus på skolkulturstrategin och Skapande skola. Man såg många styrkor men mötet belyste problemet med att skolan saknar regional instans. Det finns i och med detta ett svagare politiskt stöd på skolsidan. Stig S. och Mats L. instämmer i problembilden men ser också att det finns arenor där skolchefer träffas och gör gemensamma överenskommelser (även om man inte har ett formellt beslutsmandat), kring till exempel RUC. Maria A. menar att nätverkandet via

3 Regionförbundet är viktigt för kultursektorn för att samlas kring gemensamma frågor och möta nya människor, det vill säga att nätverkande är en framgångsrik modell. M. undrar hur vi går vidare med bilden av säljande kulturinstitutioner från till exempel samrådsmötet. Skulle vi kunna bilda en grupp som gör en närmare utredning kring prissättning, relationen mellan ordinarie skolkulturmedel och skapande skola, att vissa inträden är gratis och vissa inte? Styrgruppen beslutar att Tillsätta en utredningsgrupp för att utreda frågan om den regionala kulturens prissättning i relation till kommunerna. Gruppen föreslås bestå av: Örjan Molander och Nina Olsson (institutionerna, museer och scenkonst), Mats Linde (Skolchefer), Maria Agestam/Thomas Bjerkman (Regionförbundet), Ulf Andersson (Utvecklingsledare/sökare av Skapande Skola), Anneli Berglund (konsulentverksamheter), någon rektor i Vimmerby (som arbetar som aktiv rektor), Kulturrådet (Lotta Briliotte Björstad) samt Skola & Kulturs projektledare (sammankallande). Projektledarna har varit på möte med företrädare för Boda Glass Factory och Emmaboda kommun med anledning av att de vill skapa ett långsiktigt samarbete med skolan kring glaspedagogik. Vid möte rekommenderade projektledarna dem att söka pengar hos projektet för dokumentation och samordning samt att slå av på takten för att hinna förankra i skolan. Viktigt att de samverkar med grannkommunerna och berörda konsulenter/institutioner. 37 Kommande aktiviteter Utbudsdag i Örebro 26 april. Kattis E. gör en rapport från projektet och föreläser om skola och kultur. Ca 60 deltagare Projektträff på Riksteatern 7 maj, för de projekt som arbetar med Barn och unga CreatLearn-möte maj, just nu planerar Riksteatern att projektanställa en kommunikatör för att administrera CreatLearn för Riksteaterns räkning för de medel som EU tillför projektet. Skol-kultur-konferens i Borgholm 13 september, planeringen pågår. Målgruppen är rektorer från pilotkommuner, förvaltningschefer och politiska ordföranden från länet samt chefer från kulturskolor och länskulturen. Programmet har ett ledarskapsperspektiv och bland annat Ulla Wiklund är engagerad. Kulturrådet deltar i programmet. Riksteatern nationellt bjuds in och Maria A. förlägger ett kulturbygge till den dagen. Högskolekurs Deltagarkultur i samarbete med Malmö högskola 2012/13. information har gått ut till berörda och möjliga deltagare.

4 38 Skolkulturstrategi, diskussionsfråga Vad i en strategi skulle säkra upp och eller utveckla den verksamhet som finns idag och som är önskvärd framöver? Maria A. det tidigare utkastet till skolkulturstrategi fick kritiken att ha för lite koppling till skolan och kommunerna. En viktig frågeställning att ställa till kulturberedningen: Är det en strategi eller en handlingsplan? Det viktiga är att man kan GARANTERA att barn och unga får ta del av många typer av kultur (hela spännvidden) inom skolans verksamhet, utan att var utelämnad till olika lärares intressen. Elevens rättighet att ta del av samhällets kulturutbud. Lars B. Kulturplanen ger inga riktlinjer om hur skolkulturstrategin skall formuleras, vilket gör att det finns ett stort friutrymme. Frågan är i vilken ordning arbetet skall ske i relation till kommunernas egna skolkulturplaner? De planer som finns bör ligga till grund för länets plan. Ska planen ha genomslag bör den kopplas till pengar vilket gör att den berör gruppen som skall arbeta med finansieringsfrågan. Projektet har hitintills bidragit till en ökad kunskap om frågan och skapat koppling till läroplanen. Viktigt att inte bara göra det till en strategi för att. Ser att kraven på koppling skapat en ny diskussion kring kulturens roll i skolan. Mats L. - Det får inte upplevas som om det är någon annan som har bestämt vad som skall ske. Det är läraren som har ansvaret för vad klassen gör/lär. Kulturen måste därmed komma som en hjälp. Basplanen har i sig underlättat för administrationen och skapat enklare vägar för lärare att ta till sig till kultur - det finns färdiga sätt att beställa och för prissättning. Det får inte vara en definition på vad skolan BORDE göra utan det här är en hjälp för dig att bredda sin undervisning. Allt vi gör måste kopplas till skolans kontext och mål. Schemabrytande aktivitet finns inte, allt måste kopplas till lärandet och läroplanen. Man måste ha tänkt till innan kring varför och gjort en planering i samklang med den övriga undervisningen. Allt är ämnen. Magnus E kan elever vara med och definiera lärandet kopplat till kulturaktiviteter? Maria A. både skola och kultur måste aktivt tänka kring hur kulturaktiviteten är lärande, både kring yrkesroller och innehåll. Örjan att röja undan onödiga administrativa och ekonomiska hinder för den goda verksamheten som redan sker idag. Vi arbetar ju mycket med samhälle och

5 samhällsutveckling vilket naturligtvis kan brytas ner till ämnen men framförallt handlar om medborgarkunskap och att skapa ett bättre samhälle. Stig S. Det är ju inte förbjudet för lärare att samarbeta. Elever kan vara engagerade i processen kring måluppfyllelse. Vi måste hjälpa lärarna att sortera i djungeln av mål och krav. Ulf B. begreppet estetiska lärprocesser bör finnas med. Maria A. - Bygga strategin utifrån läroplanen och sedan måste kulturen sorteras in under detta. Örjan M. vi försöker göra en koppling till läroplanen idag i våra utbud. Lars B. idag har vi en kulturell aktivitet per årskurs och sen låter vi lärarna knyta dem till läroplanen och kursmålen, i form av att ersätta andra undervisningsformer. Detta kopplas också till bedömning och utveckling. Kattis E. det är inte svårt att göra en exakt plan för vad vem skall se när, men det försvårar flexibiliteten i samarbetet om vi slår fast allt för mycket. Stig S. Länsmuseets verksamhet är ett bra exempel på att det är kopplat till läroplanen från början. Magnus E. det handlar också om bedömning och att se både till vad de lär sig om ämnet och om mediet de arbetar i. Stig S. kulturaktiviteterna kan vara en del av den formativa bedömningen, i och med att man späntar in upplevelser i läroprocessen. Magnus E. det behövs då kanske fler pedagoger inom kulturinstitutionerna. Lars B. det finns ju en kvalitetsskillnad på att åka oförberedd till VIDA och se till att barnen inte slår sönder något och sen pusta ut i bussen för att det är gjort, mot att planera besöket tillsammans med de ansvariga på VIDA, ha ansvaret för sin egen budget och att ha gjort kopplingen till läroplanen. Mats L. - Det värsta är om det bara är en utflykt.

6 Maria A. vi behöver ge eleverna en inblick i kulturens grammatik och vokabulär för att ta hand om en kulturupplevelse. Kattis E. strategin bör innehålla tankar om fortbildning för kulturarbetare och pedagoger. Anneli B. vi behöver koppla ihop skol- och kulturpolitik, liksom förvaltningschefer inom olika sektorer. Förankringen hos lärarna är A och O för att det ska bli lyckade aktiviteter och där behövs fler kontaktytor. Örjan M. nästa steg är att Magnus och Kattis formulerar en grund för strategin som vi kan utgå ifrån i våra diskussioner. Gruppen lyfter också att möjlighet till eget skapande är centralt och viktigt i en strategi, att strategin bör behandla samordning mellan länets kulturaktörer och skolorna samt att den måste innehålla en definition av kulturbegreppet. 39 Övriga frågor Alla dokument från styrelsemötena skall ligga på hemsidan. 40 Nästa möte Styrgruppen beslutar att nästa möte skall hållas i samband med konferensen den 13 september i Borgholm. Därefter onsdagen den 17 oktober kl 9-12 på Kalmar konstmuseum. //Kalmar Kattis Ellborg Projektledare Ulf Bexell Ordförande

7 Styrgruppsmöte Fredagen den 27 april 2012 Kl Barn och ungdomsförvaltningen, Riskvarnen, Skeppsbrogatan 55, Kalmar Närvarande: Ulf Bexell, ordförande Maria Agestam Anneli Berglund Lars Bylund Mats Linde Örjan Molander Stig Sjödin Magnus Engvall, projektledare Kattis Ellborg, projektledare Anmält förhinder Ulf Andersson Lars Bylund Anders Eriksson Isak Benyamine Kjell Lindström Maria Stam Louise Weidolf Kjell-Ove Petersson, förvaltningschef för barn och ungdomsförvaltningen i Kalmar kommun kommer att går i pension till sommaren. Han avtackas vid mötet för sitt engagemang och sitt stora arbete med att möjliggöra förankringen estetiska lärprocesser i kommunen och i länet. Mats Linde, nuvarande administrativ chef för BoUförvaltningen och tidigare anställd på Högskolan i Kalmar som prefekt mm, tillträder som förvaltningschef för BoU från augusti Mats är utbildad inom organisationsteori och förvaltning men har arbetat som projektledare och chef. I sin nya tjänst ser han att det politiska uppdraget har fokus på måluppfyllelse. Barn och föräldrar skall vara nöjda, men inte på bekostnad av att de inte når målen. Utvärderingar skall till exempel alltid innehålla frågor om hur aktiviteten påverkade lärandet och måluppfyllelsen. Nämnden har idag möjlighet att utforma egna kvalitetslöften för verksamheten. Mats vill att nämnden inte bara skall lova kvalité kring det som redan är lagstadgat utan utforma ett kulturlöfte, jämte näringslivslöfte och ytterligare ett område. Kvalitén kan, men måste inte, vara kvantifierbar. Löftet kommer att bygga på den befintliga basplan för

8 kultur som finns i kommunen. Kulturlöftet skall ske i samarbete med kulturaktörer och bör kopplas till den regionala skolkulturstrategin. 34 Ulf B. förklarar mötet öppnat 35 Föregående mötesprotokoll, bilaga, - godkänns. 36 Rapporter, bilaga kort muntlig genomgång. Styrgruppen betonar att det är viktigt att ta in elever i planeringsprocessen. De diskuterar möjligheterna att ta tillvara erfarenheterna från Inflytandeworkshopen såväl metoden som resultatet (som en del i strategin). Kattis E berättar att det eventuellt kommer det att framöver kommer att utbildas en processledare per län via Riksteatern. Hon föreslår också att projektet arrangerar en kurs i processledning för lärare och konsulenter i länet till hösten, något som styrgruppen stödjer. Gruppen föreslår också att projektet, som en fortsättning på Inflytandeworkshopen, utformar en studiedag för både elever och lärare, som jämbördiga parter. Till detta kan man också koppla kulturkonsulenter och kulturpedagoger. Man kan då jobba tillsammans och i enskilda grupper. Kanske blanda in fler elever i steget därpå. Kopplas till den demokratiska fostran i läroplanen. Projektledarna ger en kort muntlig rapport från sitt möte med skolkulturgruppen i Västervik. Förankring i nämnder och hos förvaltningschefer, kopplingen till länskulturen och svårigheten med resorna är de frågor som aktualiserades i revideringen av deras skolkulturplan. Denna typ av processmöten är möjlig, och önskvärd, att föra över till andra kommuner och koppla ihop mer med länskulturrepresentanter (något som också Regionförbundets kulturberedning trycker särskilt på!). Projektledarna rapporterar att Skola & Kultur framhålls på Riksteatern i Hallunda som ett lyckat exempel på hur Riksteatern regionalisering kan ske i nära samverkan med regionförbunden. Samrådsmötet den 3 april hade fokus på skolkulturstrategin och Skapande skola. Man såg många styrkor men mötet belyste problemet med att skolan saknar regional instans. Det finns i och med detta ett svagare politiskt stöd på skolsidan. Stig S. och Mats L. instämmer i problembilden men ser också att det finns arenor där skolchefer träffas och gör gemensamma överenskommelser (även om man inte har ett formellt beslutsmandat), kring till exempel RUC. Maria A. menar att nätverkandet via

9 Regionförbundet är viktigt för kultursektorn för att samlas kring gemensamma frågor och möta nya människor, det vill säga att nätverkande är en framgångsrik modell. M. undrar hur vi går vidare med bilden av säljande kulturinstitutioner från till exempel samrådsmötet. Skulle vi kunna bilda en grupp som gör en närmare utredning kring prissättning, relationen mellan ordinarie skolkulturmedel och skapande skola, att vissa inträden är gratis och vissa inte? Styrgruppen beslutar att Tillsätta en utredningsgrupp för att utreda frågan om den regionala kulturens prissättning i relation till kommunerna. Gruppen föreslås bestå av: Örjan Molander och Nina Olsson (institutionerna, museer och scenkonst), Mats Linde (Skolchefer), Maria Agestam/Thomas Bjerkman (Regionförbundet), Ulf Andersson (Utvecklingsledare/sökare av Skapande Skola), Anneli Berglund (konsulentverksamheter), någon rektor i Vimmerby (som arbetar som aktiv rektor), Kulturrådet (Lotta Briliotte Björstad) samt Skola & Kulturs projektledare (sammankallande). Projektledarna har varit på möte med företrädare för Boda Glass Factory och Emmaboda kommun med anledning av att de vill skapa ett långsiktigt samarbete med skolan kring glaspedagogik. Vid möte rekommenderade projektledarna dem att söka pengar hos projektet för dokumentation och samordning samt att slå av på takten för att hinna förankra i skolan. Viktigt att de samverkar med grannkommunerna och berörda konsulenter/institutioner. 37 Kommande aktiviteter Utbudsdag i Örebro 26 april. Kattis E. gör en rapport från projektet och föreläser om skola och kultur. Ca 60 deltagare Projektträff på Riksteatern 7 maj, för de projekt som arbetar med Barn och unga CreatLearn-möte maj, just nu planerar Riksteatern att projektanställa en kommunikatör för att administrera CreatLearn för Riksteaterns räkning för de medel som EU tillför projektet. Skol-kultur-konferens i Borgholm 13 september, planeringen pågår. Målgruppen är rektorer från pilotkommuner, förvaltningschefer och politiska ordföranden från länet samt chefer från kulturskolor och länskulturen. Programmet har ett ledarskapsperspektiv och bland annat Ulla Wiklund är engagerad. Kulturrådet deltar i programmet. Riksteatern nationellt bjuds in och Maria A. förlägger ett kulturbygge till den dagen. Högskolekurs Deltagarkultur i samarbete med Malmö högskola 2012/13. information har gått ut till berörda och möjliga deltagare.

10 38 Skolkulturstrategi, diskussionsfråga Vad i en strategi skulle säkra upp och eller utveckla den verksamhet som finns idag och som är önskvärd framöver? Maria A. det tidigare utkastet till skolkulturstrategi fick kritiken att ha för lite koppling till skolan och kommunerna. En viktig frågeställning att ställa till kulturberedningen: Är det en strategi eller en handlingsplan? Det viktiga är att man kan GARANTERA att barn och unga får ta del av många typer av kultur (hela spännvidden) inom skolans verksamhet, utan att var utelämnad till olika lärares intressen. Elevens rättighet att ta del av samhällets kulturutbud. Lars B. Kulturplanen ger inga riktlinjer om hur skolkulturstrategin skall formuleras, vilket gör att det finns ett stort friutrymme. Frågan är i vilken ordning arbetet skall ske i relation till kommunernas egna skolkulturplaner? De planer som finns bör ligga till grund för länets plan. Ska planen ha genomslag bör den kopplas till pengar vilket gör att den berör gruppen som skall arbeta med finansieringsfrågan. Projektet har hitintills bidragit till en ökad kunskap om frågan och skapat koppling till läroplanen. Viktigt att inte bara göra det till en strategi för att. Ser att kraven på koppling skapat en ny diskussion kring kulturens roll i skolan. Mats L. - Det får inte upplevas som om det är någon annan som har bestämt vad som skall ske. Det är läraren som har ansvaret för vad klassen gör/lär. Kulturen måste därmed komma som en hjälp. Basplanen har i sig underlättat för administrationen och skapat enklare vägar för lärare att ta till sig till kultur - det finns färdiga sätt att beställa och för prissättning. Det får inte vara en definition på vad skolan BORDE göra utan det här är en hjälp för dig att bredda sin undervisning. Allt vi gör måste kopplas till skolans kontext och mål. Schemabrytande aktivitet finns inte, allt måste kopplas till lärandet och läroplanen. Man måste ha tänkt till innan kring varför och gjort en planering i samklang med den övriga undervisningen. Allt är ämnen. Magnus E kan elever vara med och definiera lärandet kopplat till kulturaktiviteter? Maria A. både skola och kultur måste aktivt tänka kring hur kulturaktiviteten är lärande, både kring yrkesroller och innehåll. Örjan att röja undan onödiga administrativa och ekonomiska hinder för den goda verksamheten som redan sker idag. Vi arbetar ju mycket med samhälle och

11 samhällsutveckling vilket naturligtvis kan brytas ner till ämnen men framförallt handlar om medborgarkunskap och att skapa ett bättre samhälle. Stig S. Det är ju inte förbjudet för lärare att samarbeta. Elever kan vara engagerade i processen kring måluppfyllelse. Vi måste hjälpa lärarna att sortera i djungeln av mål och krav. Ulf B. begreppet estetiska lärprocesser bör finnas med. Maria A. - Bygga strategin utifrån läroplanen och sedan måste kulturen sorteras in under detta. Örjan M. vi försöker göra en koppling till läroplanen idag i våra utbud. Lars B. idag har vi en kulturell aktivitet per årskurs och sen låter vi lärarna knyta dem till läroplanen och kursmålen, i form av att ersätta andra undervisningsformer. Detta kopplas också till bedömning och utveckling. Kattis E. det är inte svårt att göra en exakt plan för vad vem skall se när, men det försvårar flexibiliteten i samarbetet om vi slår fast allt för mycket. Stig S. Länsmuseets verksamhet är ett bra exempel på att det är kopplat till läroplanen från början. Magnus E. det handlar också om bedömning och att se både till vad de lär sig om ämnet och om mediet de arbetar i. Stig S. kulturaktiviteterna kan vara en del av den formativa bedömningen, i och med att man späntar in upplevelser i läroprocessen. Magnus E. det behövs då kanske fler pedagoger inom kulturinstitutionerna. Lars B. det finns ju en kvalitetsskillnad på att åka oförberedd till VIDA och se till att barnen inte slår sönder något och sen pusta ut i bussen för att det är gjort, mot att planera besöket tillsammans med de ansvariga på VIDA, ha ansvaret för sin egen budget och att ha gjort kopplingen till läroplanen. Mats L. - Det värsta är om det bara är en utflykt.

12 Maria A. vi behöver ge eleverna en inblick i kulturens grammatik och vokabulär för att ta hand om en kulturupplevelse. Kattis E. strategin bör innehålla tankar om fortbildning för kulturarbetare och pedagoger. Anneli B. vi behöver koppla ihop skol- och kulturpolitik, liksom förvaltningschefer inom olika sektorer. Förankringen hos lärarna är A och O för att det ska bli lyckade aktiviteter och där behövs fler kontaktytor. Örjan M. nästa steg är att Magnus och Kattis formulerar en grund för strategin som vi kan utgå ifrån i våra diskussioner. Gruppen lyfter också att möjlighet till eget skapande är centralt och viktigt i en strategi, att strategin bör behandla samordning mellan länets kulturaktörer och skolorna samt att den måste innehålla en definition av kulturbegreppet. 39 Övriga frågor Alla dokument från styrelsemötena skall ligga på hemsidan. 40 Nästa möte Styrgruppen beslutar att nästa möte skall hållas i samband med konferensen den 13 september i Borgholm. Därefter onsdagen den 17 oktober kl 9-12 på Kalmar konstmuseum. //Kalmar Kattis Ellborg Projektledare Ulf Bexell Ordförande

13 Styrgruppsmöte Fredagen den 27 april 2012 Kl Barn och ungdomsförvaltningen, Riskvarnen, Skeppsbrogatan 55, Kalmar Närvarande: Ulf Bexell, ordförande Maria Agestam Anneli Berglund Lars Bylund Mats Linde Örjan Molander Stig Sjödin Magnus Engvall, projektledare Kattis Ellborg, projektledare Anmält förhinder Ulf Andersson Lars Bylund Anders Eriksson Isak Benyamine Kjell Lindström Maria Stam Louise Weidolf Kjell-Ove Petersson, förvaltningschef för barn och ungdomsförvaltningen i Kalmar kommun kommer att går i pension till sommaren. Han avtackas vid mötet för sitt engagemang och sitt stora arbete med att möjliggöra förankringen estetiska lärprocesser i kommunen och i länet. Mats Linde, nuvarande administrativ chef för BoUförvaltningen och tidigare anställd på Högskolan i Kalmar som prefekt mm, tillträder som förvaltningschef för BoU från augusti Mats är utbildad inom organisationsteori och förvaltning men har arbetat som projektledare och chef. I sin nya tjänst ser han att det politiska uppdraget har fokus på måluppfyllelse. Barn och föräldrar skall vara nöjda, men inte på bekostnad av att de inte når målen. Utvärderingar skall till exempel alltid innehålla frågor om hur aktiviteten påverkade lärandet och måluppfyllelsen. Nämnden har idag möjlighet att utforma egna kvalitetslöften för verksamheten. Mats vill att nämnden inte bara skall lova kvalité kring det som redan är lagstadgat utan utforma ett kulturlöfte, jämte näringslivslöfte och ytterligare ett område. Kvalitén kan, men måste inte, vara kvantifierbar. Löftet kommer att bygga på den befintliga basplan för

14 kultur som finns i kommunen. Kulturlöftet skall ske i samarbete med kulturaktörer och bör kopplas till den regionala skolkulturstrategin. 34 Ulf B. förklarar mötet öppnat 35 Föregående mötesprotokoll, bilaga, - godkänns. 36 Rapporter, bilaga kort muntlig genomgång. Styrgruppen betonar att det är viktigt att ta in elever i planeringsprocessen. De diskuterar möjligheterna att ta tillvara erfarenheterna från Inflytandeworkshopen såväl metoden som resultatet (som en del i strategin). Kattis E berättar att det eventuellt kommer det att framöver kommer att utbildas en processledare per län via Riksteatern. Hon föreslår också att projektet arrangerar en kurs i processledning för lärare och konsulenter i länet till hösten, något som styrgruppen stödjer. Gruppen föreslår också att projektet, som en fortsättning på Inflytandeworkshopen, utformar en studiedag för både elever och lärare, som jämbördiga parter. Till detta kan man också koppla kulturkonsulenter och kulturpedagoger. Man kan då jobba tillsammans och i enskilda grupper. Kanske blanda in fler elever i steget därpå. Kopplas till den demokratiska fostran i läroplanen. Projektledarna ger en kort muntlig rapport från sitt möte med skolkulturgruppen i Västervik. Förankring i nämnder och hos förvaltningschefer, kopplingen till länskulturen och svårigheten med resorna är de frågor som aktualiserades i revideringen av deras skolkulturplan. Denna typ av processmöten är möjlig, och önskvärd, att föra över till andra kommuner och koppla ihop mer med länskulturrepresentanter (något som också Regionförbundets kulturberedning trycker särskilt på!). Projektledarna rapporterar att Skola & Kultur framhålls på Riksteatern i Hallunda som ett lyckat exempel på hur Riksteatern regionalisering kan ske i nära samverkan med regionförbunden. Samrådsmötet den 3 april hade fokus på skolkulturstrategin och Skapande skola. Man såg många styrkor men mötet belyste problemet med att skolan saknar regional instans. Det finns i och med detta ett svagare politiskt stöd på skolsidan. Stig S. och Mats L. instämmer i problembilden men ser också att det finns arenor där skolchefer träffas och gör gemensamma överenskommelser (även om man inte har ett formellt beslutsmandat), kring till exempel RUC. Maria A. menar att nätverkandet via

15 Regionförbundet är viktigt för kultursektorn för att samlas kring gemensamma frågor och möta nya människor, det vill säga att nätverkande är en framgångsrik modell. M. undrar hur vi går vidare med bilden av säljande kulturinstitutioner från till exempel samrådsmötet. Skulle vi kunna bilda en grupp som gör en närmare utredning kring prissättning, relationen mellan ordinarie skolkulturmedel och skapande skola, att vissa inträden är gratis och vissa inte? Styrgruppen beslutar att Tillsätta en utredningsgrupp för att utreda frågan om den regionala kulturens prissättning i relation till kommunerna. Gruppen föreslås bestå av: Örjan Molander och Nina Olsson (institutionerna, museer och scenkonst), Mats Linde (Skolchefer), Maria Agestam/Thomas Bjerkman (Regionförbundet), Ulf Andersson (Utvecklingsledare/sökare av Skapande Skola), Anneli Berglund (konsulentverksamheter), någon rektor i Vimmerby (som arbetar som aktiv rektor), Kulturrådet (Lotta Briliotte Björstad) samt Skola & Kulturs projektledare (sammankallande). Projektledarna har varit på möte med företrädare för Boda Glass Factory och Emmaboda kommun med anledning av att de vill skapa ett långsiktigt samarbete med skolan kring glaspedagogik. Vid möte rekommenderade projektledarna dem att söka pengar hos projektet för dokumentation och samordning samt att slå av på takten för att hinna förankra i skolan. Viktigt att de samverkar med grannkommunerna och berörda konsulenter/institutioner. 37 Kommande aktiviteter Utbudsdag i Örebro 26 april. Kattis E. gör en rapport från projektet och föreläser om skola och kultur. Ca 60 deltagare Projektträff på Riksteatern 7 maj, för de projekt som arbetar med Barn och unga CreatLearn-möte maj, just nu planerar Riksteatern att projektanställa en kommunikatör för att administrera CreatLearn för Riksteaterns räkning för de medel som EU tillför projektet. Skol-kultur-konferens i Borgholm 13 september, planeringen pågår. Målgruppen är rektorer från pilotkommuner, förvaltningschefer och politiska ordföranden från länet samt chefer från kulturskolor och länskulturen. Programmet har ett ledarskapsperspektiv och bland annat Ulla Wiklund är engagerad. Kulturrådet deltar i programmet. Riksteatern nationellt bjuds in och Maria A. förlägger ett kulturbygge till den dagen. Högskolekurs Deltagarkultur i samarbete med Malmö högskola 2012/13. information har gått ut till berörda och möjliga deltagare.

16 38 Skolkulturstrategi, diskussionsfråga Vad i en strategi skulle säkra upp och eller utveckla den verksamhet som finns idag och som är önskvärd framöver? Maria A. det tidigare utkastet till skolkulturstrategi fick kritiken att ha för lite koppling till skolan och kommunerna. En viktig frågeställning att ställa till kulturberedningen: Är det en strategi eller en handlingsplan? Det viktiga är att man kan GARANTERA att barn och unga får ta del av många typer av kultur (hela spännvidden) inom skolans verksamhet, utan att var utelämnad till olika lärares intressen. Elevens rättighet att ta del av samhällets kulturutbud. Lars B. Kulturplanen ger inga riktlinjer om hur skolkulturstrategin skall formuleras, vilket gör att det finns ett stort friutrymme. Frågan är i vilken ordning arbetet skall ske i relation till kommunernas egna skolkulturplaner? De planer som finns bör ligga till grund för länets plan. Ska planen ha genomslag bör den kopplas till pengar vilket gör att den berör gruppen som skall arbeta med finansieringsfrågan. Projektet har hitintills bidragit till en ökad kunskap om frågan och skapat koppling till läroplanen. Viktigt att inte bara göra det till en strategi för att. Ser att kraven på koppling skapat en ny diskussion kring kulturens roll i skolan. Mats L. - Det får inte upplevas som om det är någon annan som har bestämt vad som skall ske. Det är läraren som har ansvaret för vad klassen gör/lär. Kulturen måste därmed komma som en hjälp. Basplanen har i sig underlättat för administrationen och skapat enklare vägar för lärare att ta till sig till kultur - det finns färdiga sätt att beställa och för prissättning. Det får inte vara en definition på vad skolan BORDE göra utan det här är en hjälp för dig att bredda sin undervisning. Allt vi gör måste kopplas till skolans kontext och mål. Schemabrytande aktivitet finns inte, allt måste kopplas till lärandet och läroplanen. Man måste ha tänkt till innan kring varför och gjort en planering i samklang med den övriga undervisningen. Allt är ämnen. Magnus E kan elever vara med och definiera lärandet kopplat till kulturaktiviteter? Maria A. både skola och kultur måste aktivt tänka kring hur kulturaktiviteten är lärande, både kring yrkesroller och innehåll. Örjan att röja undan onödiga administrativa och ekonomiska hinder för den goda verksamheten som redan sker idag. Vi arbetar ju mycket med samhälle och

17 samhällsutveckling vilket naturligtvis kan brytas ner till ämnen men framförallt handlar om medborgarkunskap och att skapa ett bättre samhälle. Stig S. Det är ju inte förbjudet för lärare att samarbeta. Elever kan vara engagerade i processen kring måluppfyllelse. Vi måste hjälpa lärarna att sortera i djungeln av mål och krav. Ulf B. begreppet estetiska lärprocesser bör finnas med. Maria A. - Bygga strategin utifrån läroplanen och sedan måste kulturen sorteras in under detta. Örjan M. vi försöker göra en koppling till läroplanen idag i våra utbud. Lars B. idag har vi en kulturell aktivitet per årskurs och sen låter vi lärarna knyta dem till läroplanen och kursmålen, i form av att ersätta andra undervisningsformer. Detta kopplas också till bedömning och utveckling. Kattis E. det är inte svårt att göra en exakt plan för vad vem skall se när, men det försvårar flexibiliteten i samarbetet om vi slår fast allt för mycket. Stig S. Länsmuseets verksamhet är ett bra exempel på att det är kopplat till läroplanen från början. Magnus E. det handlar också om bedömning och att se både till vad de lär sig om ämnet och om mediet de arbetar i. Stig S. kulturaktiviteterna kan vara en del av den formativa bedömningen, i och med att man späntar in upplevelser i läroprocessen. Magnus E. det behövs då kanske fler pedagoger inom kulturinstitutionerna. Lars B. det finns ju en kvalitetsskillnad på att åka oförberedd till VIDA och se till att barnen inte slår sönder något och sen pusta ut i bussen för att det är gjort, mot att planera besöket tillsammans med de ansvariga på VIDA, ha ansvaret för sin egen budget och att ha gjort kopplingen till läroplanen. Mats L. - Det värsta är om det bara är en utflykt.

18 Maria A. vi behöver ge eleverna en inblick i kulturens grammatik och vokabulär för att ta hand om en kulturupplevelse. Kattis E. strategin bör innehålla tankar om fortbildning för kulturarbetare och pedagoger. Anneli B. vi behöver koppla ihop skol- och kulturpolitik, liksom förvaltningschefer inom olika sektorer. Förankringen hos lärarna är A och O för att det ska bli lyckade aktiviteter och där behövs fler kontaktytor. Örjan M. nästa steg är att Magnus och Kattis formulerar en grund för strategin som vi kan utgå ifrån i våra diskussioner. Gruppen lyfter också att möjlighet till eget skapande är centralt och viktigt i en strategi, att strategin bör behandla samordning mellan länets kulturaktörer och skolorna samt att den måste innehålla en definition av kulturbegreppet. 39 Övriga frågor Alla dokument från styrelsemötena skall ligga på hemsidan. 40 Nästa möte Styrgruppen beslutar att nästa möte skall hållas i samband med konferensen den 13 september i Borgholm. Därefter onsdagen den 17 oktober kl 9-12 på Kalmar konstmuseum. //Kalmar Kattis Ellborg Projektledare Ulf Bexell Ordförande