Årsredovisning 2010 ÅRSREDOVISNING 2010 FALKÖPINGS KOMMUN 1

Transkript

1 Årsredovisning 2010 ÅRSREDOVISNING 2010 FALKÖPINGS KOMMUN 1

2 INNEHÅLL 2010 Balansomslutning 1 503,1 mnkr Nettoinvesteringar 118,6 mnkr Resultat 42,7 mnkr Antal årsarbetare Antal invånare Skattesats 21:60 ORGANISATION OCH ÖVERGRIPANDE KOMMENTAR KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET 3 ORGANISATION 4 SKATTEPENGARNA 5 SEX ÅR I SAMMANDRAG 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDSANALYS 7 MÅLUPPFYLLELSE 12 EKONOMISK ANALYS 21 KOMMUNAL VERKSAMHET I ANNAN JURIDISK FORM 27 DRIFTSREDOVISNING 29 INVESTERINGSREDOVISNING 35 PERSONALREDOVISNING 37 MILJÖREDOVISNING 41 FRAMTIDSANALYS 44 FINANSIELLA RAPPORTER RESULTATRÄKNING OCH FINANSIERINGSANALYS 46 BALANSRÄKNING 47 NOTFÖRTECKNING 48 REDOVISNINGSPRINCIPER 52 EKONOMISKA ORD OCH BEGREPP 53 VERKSAMHETERNA BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 54 BYGGNADSNÄMNDEN 59 KOMMUNSTYRELSEN 61 KOMPETENS- OCH ARBETSLIVSNÄMNDEN 66 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 70 RÄDDNINGSNÄMNDEN FALKÖPING TIDAHOLM 73 Socialnämnden Individ- och familjeomsorg 76 SOCIALNÄMNDEN Äldre- och handikappomsorg 79 TEKNISKA NÄMNDEN Skattefinansierad verksamhet 84 VA-KOLLEKTIVET Taxefinansierad verksamhet 87 AVFALLSHANTERING Taxefinansierad verksamhet 89 BIOGAS Taxefinansierad verksamhet 91 KOMMUNREVISIONEN 92 Falköpings kommun Falköping Grafisk form: Smart Design AB Tryck: Rolf Tryckeri AB, VALNÄMNDEN 93 REVISIONSBERÄTTELSEN 94 2 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2010

3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Årets ekonomiska resultat är betydligt bättre än budget och ett av de bästa som kommunen någonsin redovisat. Det har lyckats tack vare en grundlig genomgång av olika verksamheter som skapat nya rutiner. Hur kommunens lokaler används har också granskats. Resultatet av dessa åtgärder visar att en bestående minskning av kostnaderna har skett. Det ekonomiska resultatet ger trygghet inför framtiden och bättre förutsättningar för planering av utveckling och expansion! Året inleddes med en fortsatt ekonomisk nedgång i hela landet och en prognos som pekade mot en nödvändig minskning på hela sju procent. Kommunledningen fattade tidigt beslut om kraftiga åtgärder för att minska kostnaderna, dock med ett tydligt förbehåll om att inga medarbetare fick sägas upp. Tack vare riktade åtgärder och ett tillfälligt statsbidrag kunde konsekvenserna mildras. Stora investeringar i kök och gymnasieskola I nuläget görs stora investeringar i flera viktiga verksamheter. Ombyggnaden av den nya gymnasieskolan har börjat och vår offensiva satsning på bra kök fortsätter. När Ållebergsgymnasiet står klart 2012 kommer det att bli ett lyft för hela kommunen, liksom ombyggnaden av köken som innebär lokal tillagning så nära matgästen som möjligt. Validering och utbildning för berörda medarbetare kommer att leda till en helt ny kostorganisation med fokus på kvalitet och matgästernas upplevelse av god mat. Marjarps logistikpark Visionen om ett logistikområde på Marjarp har blivit verklighet. Stora Enso/Sydved har etablerat en virkesterminal med daglig trafik. Planeringen av området fortsätter och en detaljplan för hela området finns nu klar. Det innebär att försäljning nu kan ske av mark för etablering av nya verksamheter inom logistikbranschen. Det finns stora möjligheter att Falköping återigen kan bli en stark järnvägsort, som en del i den nationella satsning som görs kring infrastruktur och miljövänliga transporter. Befolkningen ökar Vi kan också glädjas åt att inflyttningen till vår kommun fortsätter. Det är en trend som pågått sedan 2002 och som även i år ger en befolkningsökning. Kommunstyrelsens ordförande Ulf Eriksson (C) Högsta betyg till alla medarbetare År 2010 kommer troligen att gå till historien som ett av de kallaste och mest snörika under många år. Det har inneburit stora påfrestningar för personal i olika verksamheter. Alla har klarat sina uppgifter på ett mycket bra sätt, vilket är en bedrift med tanke på att snön låg djup i närmare fem månader. Lojala och engagerade medarbetare är en förutsättning för att kunna skapa ett gott resultat och ge en service med hög kvalitet, gott bemötande och god tillgänglighet. Våra utvärderingar visar att alla får mycket höga betyg och det är med stolthet som jag vill tacka alla för goda insatser under Tack för ett framgångsrikt år! Min summering av året som gått är att kommunen haft ett mycket bra verksamhetsår. Vi har klarat ekonomin, verksamheterna har uppnått sina mål på ett bra sätt och vi kan med stolthet lägga 2010 till handlingarna som ett bra och framgångsrikt år för Falköpings kommun. Falköping april 2011 Ulf Eriksson Kommunstyrelsens ordförande ÅRSREDOVISNING 2010 FALKÖPINGS KOMMUN 3

4 ORGANISATION OCH ÖVERGRIPANDE KOMMENTAR ORGANISATION Organisation KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunrevisionen Valberedningen Falköpings Hyresbostäder AB Hotellfastigheter i Falköping AB Forskningsstation Mösseberg AB Falbygdens Bredband AB Green Market Sweden AB KOMMUNSTYRELSEN Arbetsutskottet Personalutskottet Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Räddningsnämnden Falköping Tidaholm Socialnämnden Tekniska nämnden Valnämnden KOMMUNAL VERKSAMHET I ANNAN JURIDISK FORM Skaraborgs kommunalförbund Avfallshantering i Östra Skaraborg (AÖS) Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda. Miljösamverkan östra Skaraborg (MÖS) Falköping, Hjo, Skövde och Tibro. Skaraborgsvatten Falköping, Skara och Skövde. 4 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2010

5 SKATTEPENGARNA ORGANISATION OCH ÖVERGRIPANDE KOMMENTAR Skattepengarna HUR ANVÄNDS SKATTEPENGARNA Under 2010 var kostnaden för att driva all kommunal verksamhet mnkr. Äldrevård, skola och social omsorg står tillsammans för 74 procent (77 procent 2009) av kostnaderna. Diagrammet nedan visar hur kostnaderna har fördelats per nämnd. KOMPETENS- OCH ARBETSLIVSNÄMNDEN 3 % KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 3 % KOMMUNSTYRELSEN 5 % TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET 3 % RÄDDNINGSTJÄNSTEN FALKÖPING TIDAHOLM 2 % SOCIALNÄMNDEN ÄLDREOMSORG 34 % TEKNISKA NÄMNDEN 10 % SOCIALNÄMNDEN INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 8 % BYGGNADSNÄMNDEN 0,1 % BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 32 % Var kommer pengarna ifrån? En stor andel av kommunens intäkter betalas in via skattsedeln. Kommunalskatten står för 59 procent och 22 procent kommer från staten och andra kommuner via utjämningssystemet. Bara 10 procent av kommunens intäkter är avgifter från t.ex. äldre- och handikappomsorg, VA-avgifter, barnomsorgsavgifter, avgifter vid Odenbadet och liknande. Ytterligare 6 procent utgörs av skattemedel i form av riktade statsbidrag för exempelvis kunskapslyftet inom skolan, bidrag från försäkringskassan för personliga assistenter m.m. Försäljning av verksamhet sker till andra kommuner, framförallt gymnasieplatser. RIKTADE STATS- OCH EU-BIDRAG 7 % AVGIFTER 10 % GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING 21 % FÖRSÄLJNING AV VERKSAMHET OCH ÖVRIGT 2 % SKATTER 60 % ÅRSREDOVISNING 2010 FALKÖPINGS KOMMUN 5

6 ORGANISATION OCH ÖVERGRIPANDE KOMMENTAR SAMMANDRAG Sex år i sammandrag TREND Soliditet (procent) 53,1 56,2 55,8 54,3 49,2 46,9 Soliditet inkl hela pensionsförpliktelsen (procent) 3,6 4,6-2,5-2,4-1,7 1,3 Skuldsättningsgrad (procent) 46,9 43,8 44,2 45,7 50,8 53,1 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter (procent) 96,2 94,4 97,8 99,0 97,7 96,5 Nettokostnadernas, inkl. finansnetto, andel av skatteintäkterna (procent) 96,8 94,8 98,2 99,5 98,4 97,2 Nettokostnad per invånare (kr) Eget kapital (mnkr) 581,3 646,1 670,0 672,8 696,2 705,5 Eget kapital per invånare (kr) Låneskuld (mnkr) 233,8 213,8 200,7 206,1 285,8 368,4 Låneskuld inkl. avsättning till pensioner (mnkr) 260,3 241,3 240,4 250,3 331,0 419,6 Låneskuld per invånare (kr) Låneskuld inkl. avsättning till pensioner per invånare (kr) Låneskuld i procent av anläggningstillgångar (procent) 25,8 22,2 20,4 19,5 25,1 30,8 Låneskuld inkl. pensioner i procent av anläggningstillgångar (procent) 28,7 25,0 24,4 23,7 29,1 35,1 Resultat före jämförelsestörande poster (mnkr) 38,0 64,8 23,9 9,5 23,4 42,7 Resultat efter jämförelsestörande poster (mnkr) 38,0 64,8 23,9 9,5 23,4 9,3 Resultat före jämförelsestörande poster per invånare (kr) Resultat före jämförelsestörande poster i procent av skatteintäkter och generella statsbidrag (procent) 3,2 5,2 1,8 0,7 1,7 2,9 Driftbudgetutfall (mnkr) 17,1 24,2 2,7 2,1-2,1 8,6 Nettoinvesteringar (mnkr) 44,6 95,1 63,4 115,5 135,9 118,6 Nettoinvesteringar per invånare (kr) Utdebitering, kommunal skattesats (skatt per 100 kr) 21,10 21,10 21,10 21,10 21,60 21,60 Antal invånare Trendpilarna visar hur utfallet förhåller sig till genomsnittet åren En nedåtgående pil visar ett försämrat värde ur ekonomisk synvinkel. 6 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2010

7 OMVÄRLDSANALYS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsanalys Arbetsmarknad, näringsliv och tillväxt Falköping har klarat sig jämförelsevis väl i spåren av den globala finanskrisen tack vare näringslivets struktur. Arbetslösheten har minskat något, framför allt bland ungdomar. Befolkningsutvecklingen är positiv, antalet invånare ökar för åttonde året i rad. Framtidssatsningar på kommunikationer och infrastruktur för att uppnå en regionförstoring bidrar till en positiv utveckling för företag och invånare i Falköping. Enligt Riksbanken fortsätter den svenska bruttonationalprodukten (BNP) att växa snabbt. Återhämtningen från finanskrisen har gått fort och svensk ekonomi väntas få en högre tillväxt än många andra länder även Den globala återhämtningen har bidragit till att världshandeln stiger, vilket gynnar svensk export. Ett annat skäl till att den svenska ekonomin växer relativt fort är de goda statsfinanserna som gör att Sverige, till skillnad från många andra länder, inte behöver någon finanspolitisk åtstramning. Till bilden hör också att hushållen är optimistiska och har goda ekonomiska förhållanden som ger dem möjligheter att öka konsumtionen. Den svenska BNP-tillväxten väntas uppgå till 5,5 procent 2010 för att därefter gradvis växa i en långsammare takt. Det ska emellertid ses i ljuset av att BNP 2009 föll med hela 5,3 procent. BNP kommer alltså att nå den nivå som rådde före den finansiella krisen. Även om utvecklingen ser positiv ut just nu, så uppnås balans i svensk ekonomi först 2015 enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL varnar också för att det inte går att bortse från risken att den pågående internationella skuldkrisen förvärras med konsekvenser även för vår del som följd. Det finns därför all anledning att hålla beredskapen uppe. Arbetsförmedlingen genomförde under hösten en undersökning av drygt arbetsställen i privat näringsliv. Den visar att förstärkningen på arbetsmarknaden, med fler sysselsatta och en sjunkande arbetslöshet, fortsätter under 2011 och Under dessa år stiger dessutom behovet av att rekrytera nya medarbetare då många pensioneras. Arbetslösheten faller från 8,4 procent 2010 till 7,8 procent 2011 och till 7,5 procent Det motsvarar sammanlagt färre arbetslösa. Sysselsättningen började öka under slutet av 2009 och har därefter uppvisat en stadig tillväxt under Den beräknas öka med år 2010, med år 2011 och med år Cirka sysselsättningstillfällen förlorades under den finansiella krisen, vilket innebär att utvecklingen av antalet sysselsatta i riket nu är på samma nivå som före krisen. Falköping lokalt Tack vare en företagsstruktur med många mindre och lokalt ägda företag inom olika branscher klarade Falköping effekterna av den globala finanskrisen förhållandevis väl. Den öppna arbetslösheten minskade med 165 personer under 2010, en nedgång med 17 procent. Bland ungdomar år minskade antalet öppet arbetslösa med 43 personer, en nedgång med 21 procent. Falköping har en relativt liten andel sysselsatta inom den privata tjänstesektorn och en stor andel inom tillverkningsindustrin. En sådan struktur är inte gynnsam sett ur ett långsiktigt perspektiv. Trenden på arbetsmarknaden är att privat tjänstesektor växer och den hårt konkurrensutsatta tillverkningsindustrin krymper. Det som talar för Falköping är att det i dagsläget är få företag som ägs av ut- ÅRSREDOVISNING 2010 FALKÖPINGS KOMMUN 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDSANALYS ländska koncerner och att många av kommunens mindre tillverkningsföretag har en god och stabil kundbas. Kommunen har under senare år satsat kraftfullt på logistik, vindkraft och biogas. Nya industri- och handelsområden har etablerats vid Marjarp, Tåstorp/Brogärdet och Ålleberg Center. När konjunkturen nu vänder är Falköping väl rustat för att ta hand om såväl nya företag som invånare. Falköping i Skaraborg Ökad samverkan i Skaraborg har skapat goda förutsättningar för en kraftsamling av åtgärder som motverkar effekterna av lågkonjunkturen och förbereder oss inför kommande högkonjunktur. Främst handlar det om insatser för utbildning och kompetenshöjning och flera av dem sker via Lärcenter Falköping. Den samlade verksamheten på Lärcenter ska fungera som en motor för lokal och regional utveckling. I nära samverkan med näringsliv, branschorganisationer, arbetsförmedling och kommunen ska förutsättningar ges för att möta och matcha arbetslivets och individens behov. Lärcenter ska ha en samordningsfunktion mellan olika aktörer som rör frågor om tillväxt, arbetsmarknad och sysselsättning. Det kan gälla operativa samarbeten eller strategiska sammanhang. Falköping i regionen Den privata tjänstesektorn kommer troligtvis att klara sig bra. Det innebär att storstadsområdena, och till viss del universitets- och högskoleorter, kommer att gynnas. Övriga delar av regionen riskerar att få strukturella problem på arbetsmarknaden då befintlig arbetskraft saknar relevant kompetens för de nya arbetstillfällen som kommer att växa fram när tillverkningsindustrin omstruktureras. Västra Götalandsregionen skriver i sin rapport Hållbar utveckling i Västra Götaland att år 2020 kommer endast ett jobb av sju att finnas inom tillverkningsindustrin. Vidare spås att ingen del i regionen kommer att ha mer än 25 procent sysselsatta inom tillverkningsindustrin. Den strukturella omvandlingen inom standardiserad industriell verksamhet kommer att kompenseras av en mer forsknings- och kunskapsintensiv verksamhet inom såväl industri- som tjänstesidan. I rapporten framgår att en utökad geografisk tillgänglighet, s.k. regionförstoring, vad gäller arbete och studier är en nyckelfråga för företag och invånare i Västsverige. I framtiden är Göteborgsregionen och dess tillväxt därför mycket betydelsefull för övriga kommuner i regionen. Falköpings fokusområden Regionförstoring. För att öka den geografiska tillgängligheten för arbete och studier behövs en ökad satsning på kommunikationer för att åstadkomma en regionförstoring. Detta är nödvändigt för en positiv utveckling för Falköpings företag och invånare. Utbildning. Ju högre utbildning en person har, desto enklare är det att få anställning. I Sverige är totalt mer än var fjärde person, med högst förgymnasial utbildning, inskriven på Arbetsförmedlingen. Av dessa är arbetslösa, motsvarande drygt 15,5 procent (8,8) av arbetskraften. Det kan jämföras med drygt 8,5 procent (4,9) för personer med gymnasieutbildning och 5 procent (2,9) för personer med eftergymnasial utbildning. Siffrorna inom parentes anger motsvarande tal för Kommunen har en viktig roll när det gäller vägledning och utbildning som leder till jobb och som matchar näringslivets behov av utbildad personal mot individens behov och arbetsliv. Skapa tillväxt för det lokala näringslivet. Kommunen kan på olika sätt stimulera till ökad tillväxt genom långsiktig satsning på strategiska utvecklingsområden. Falköping har valt att fokusera på bl.a. bioenergi, logistik och besöksnäring. De investeringar kommunen gjort i infrastruktur, inom både boende och sysselsättning, har stärkt Falköping i den nu begynnande högkonjunkturen. 8 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2010

9 OMVÄRLDSANALYS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Bostadsmarknad BostadsmarknadEN i länet Läget är oförändrat jämfört med föregående år. Bostadsbristen bedöms efter antalet tomma lägenheter i de kommunala bostadsbolagens (allmännyttans) bestånd. Antalet tomma lägenheter i länet varierar mellan 0,1 0,6 procent. Bristen, respektive balansen, på bostäder tenderar att variera mellan åren. Av länets 49 kommuner bedöms 28 ha en brist på bostäder. Det betyder att det hela tiden finns en efterfrågan som överstiger utbudet. Bostadsbristen lokaliseras generellt till de centrala delarna i kommunerna. I Falköping och ytterligare 18 kommuner redovisas en balans på bostadsmarknaden. Bengtsfors och Åmål redovisar ett överskott på bostäder. Att det t.ex. finns lediga lägenheter i ett enstaka område behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden präglas av överskott. Det råder stor brist på små och stora hyresrätter i länet. Bristen omfattar även beståndet av bostadsrätter som dock anges vara något mindre. Kommunerna i Fyrbodal och Göteborgsområdet samt Sjuhärad anger brist på hyresrätter. I Skaraborg anger alla kommuner utom Gullspång, Hjo, Tibro och Töreboda att de har en brist på hyresrätter. Vilka förändringar kan vi vänta under 2011? Av länets 49 kommuner gör 35 bedömningen att några påtagliga förändringar inte förväntas på bostadsmarknaden. Sju kommuner bedömer att bostadsbristen ökar och lika många gör en motsatt bedömning. Bostadsmarknaden i Falköping Antalet lägenheter i flerbostadshus har under senare år varit relativt konstant. Mätningar av antalet lediga lägenheter sker varje år och omfattar just nu 35 förvaltare med cirka lägenheter. Utvecklingen i Falköping är positiv. År 2009 fanns cirka 2,2 procent lediga lägenheter och för 2010 har den siffran minskat till cirka 1,9 procent. Hyresbostäder Falköping uppger att större lägenheter med centralt läge efterfrågas, gärna med tillgång till hiss. Detta bekräftas även av flera privata hyresvärdar. Haglundsfastigheten, belägen i centrum, har byggts om från rullgardinsfabrik till en modern hyresfastighet med 36 lägenheter. Hösten 2009 stod 16 lägenheter färdiga för inflyttning, resterande lägenheter blev klara sommaren Planerad byggnation Under 2010 har intresset för byggnation i Falköping ökat igen. De senaste åren har ett intensivt arbete med detaljplaner bedrivits, vilket resulterat i att det nu finns färdiga detaljplaner för olika typer av byggnation. Kv. Plåtslagaren. Ett centrumnära område vid Nygatan i Gamla stan med plats för åtta lägenheter i form av två parhus och fyra kedjehus. Byggnationen beräknas starta under Småhustomter på Vilhelmsro. Våren 2009 färdigställdes 34 tomter söder om Vilhelmsro gård. Vid årsskiftet 2010/2011 var elva tomter sålda och 16 st reserverade. Flertalet av dessa reservationer faller ut i förvärv/köp under det första halvåret Efterfrågan på tomter i området bedöms som mycket god och är de sista som kommer att finnas till försäljning i centralorten under Kv. Kopparslagaren. Detaljplanen blev antagen i juni 2010 för området där Ambjörnsgården tidigare fanns. Disponibel yta ger plats för 19 hus. Det centrumnära läget gör området attraktivt. Byggnationen beräknas starta under Vilhelmsro. Området var planerat för seniorboende. Dessa planer har dock reviderats och de 18 parhusen ska nu erbjudas allmänheten. ÅRSREDOVISNING 2010 FALKÖPINGS KOMMUN 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDSANALYS Anneborg och Karlslund. I Anneborg finns tre lediga tomter och i Karlslund finns en ledig tomt. Vid en fortsatt god konjunkturutveckling bedöms de flesta vara sålda vid årsskiftet 2011/2012. Skattegården i Stenstorp. Önskemål om nya bostäder i Stenstorp har funnits en tid och nu har dessa förverkligats. På Skattegården, i den nordvästra delen, har 13 nya tomter skapats för friliggande småhus. Tomtstorlekarna varierar mellan ca m². En tomt är redan såld. I områdets centrala delar kommer tomter att skapas som ger byggrätt för uppförande av fyra parhus eller fyra radhus. Genomförd byggnation Under 2010 såldes 14 småhustomter. Byggnation av området Vidblicken påbörjades Av tio planerade fastigheter är sex st sålda/byggda. Kvarvarande hus färdigställs i takt med försäljning. Befolkningsutveckling Kommunens befolkning ökade under året med 94 personer. Ökningen beror på en positiv nettoinflyttning som kompenserar det faktum att antalet nyfödda är färre än antalet avlidna personer. ANTALET INVÅNARE ÖKAR Den positiva utvecklingen beror på att befolkningen sedan år 2002 fortsätter att öka och börjar nu närma sig den befolkning vi hade i mitten av 1980-talet. Sett i ett längre perspektiv har befolkningen varit ganska stabil ända från förra seklets början. År 1900 bodde det t.ex personer i det område som motsvarar dagens Falköping. BEFOLKNING FRÅN 1970 Ägarlägenheter - ny upplåtelseform Ägarlägenheter är en ny upplåtelseform i Sverige men som är vanlig och populär i Europa. Lanseringen av denna bostadsform sammanföll med den globala finanskrisen, men nu har intresset ökat och ägarlägenheter har bland annat byggts på Öckerö och i Kristianstad. För att genomföra den här typen av projekt måste samtliga handlingar (konstruktionsritningar och installationsteknik samt övrig byggrelaterad information) vara mycket detaljerad och genomarbetad, både illustrativt och textmässigt. Fastighetsbildningen blir en komplex förrättning. Än så länge är ägarlägenheter en ny företeelse som inte är så vanlig. Om vi blickar två fyra år framåt i tiden kommer vi med all sannolikhet få se fler projekt av ägarlägenheter och en mix av både hyresrätter och ägarlägenheter i samma byggnad. Kanske detta är en del av lösningen på bostadsbristen. 10 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2010

11 OMVÄRLDSANALYS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FLYTTNINGAR Befolkningsökningen beror på att Falköping har ett positivt flyttningsnetto vilket framgår av diagrammen som illustrerar hur utrikes och inrikes flyttningar påverkar befolkningsutvecklingen i Falköping. Av de personer som har flyttat till Falköping under året kommer de flesta från Västra Götaland, främst från våra grannkommuner Skövde, Tidaholm och Skara. Utflyttningen från Falköping visar samma mönster. De största invandrargrupperna kommer från Irak ock Somalia. GRUPPEN ÄLDRE ÖKAR Födelsetalen har varit negativa sedan början på 1970-talet, förutom sex år under 1990-talets första hälft. Detta påverkar på lång sikt befolkningens sammansättning vilket framgår av tabellen, där året 1968 finns med som jämförelse. Åldersgruppen 0-15 år har procentuellt ändrats från att utgöra 22 procent av befolkningen 1968 till 18 procent drygt 40 år senare. Motsvarande jämförelse för den äldsta gruppen visar att andelen har ökat från 17 procent till 21. För de övriga åldersklasserna är förändringarna över tid ganska små. UTRIKES FLYTTNINGAR ÅLDERSFÖRDELNING TID 0 15 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR >65 ÅR TOTALT INRIKES FLYTTNINGAR Samtidigt visar det sig att försörjningsbördan har utvecklats positivt det senaste decenniet. Försörjningsbördan definieras som kvoten mellan antalet individer i icke yrkesverksam ålder och yrkesverksam ålder (20 64 år). FÖRSÖRJNINGSBÖRDA FLYTTNINGAR NETTO Befolkningsutveckling ÅR INFLYTTADE UTFLYTTADE FÖDDA DÖDA FOLKMÄNGD ÅRSREDOVISNING 2010 FALKÖPINGS KOMMUN 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLUPPFYLLELSE Måluppfyllelse Falköpings kommun har definierat strategiska utvecklingsområden och perspektiv för hållbar utveckling för att nå visionen Det goda livet! Strategiska utvecklingsområden I de strategiska utvecklingsområdena Samhälle i utveckling, Brukaren i fokus och Medborgaren i centrum beskrivs hur Falköping ska utvecklas. En förutsättning för att uppnå verksamhetens mål är engagerade och motiverade medarbetare och ledare. I det strategiska utvecklingsområdet Medarbetarskap och ledarskap beskrivs vilka områden som är viktiga att utveckla. Begreppet Hållbar utveckling innehåller tre perspektiv som är beroende av varandra det ekonomiska perspektivet, miljöperspektivet och det sociala perspektivet. Hållbar utveckling är en förändringsprocess med en utveckling som går i en hållbar riktning. Den vanligaste definitionen på hållbar utveckling är en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. En positiv utveckling ska ske inom de strategiska utvecklingsområdena och samtliga perspektiv samt avspeglas i kommunens alla verksamheter. Sammantaget bidrar detta till Falköpings vision Det goda livet. Kommunens styrsystem Utgångspunkten i styrsystemet är att kommunfullmäktige anger övergripande mål och ekonomiska ramar för nämndernas verksamhet. Dessa presenteras i kommunens flerårsplan. Målen ger uttryck för övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden. Målen kan vara såväl generella som verksamhetsspecifika till sin karaktär. De kommunövergripande målen följs upp i kommunens årsredovisning. Uppföljningen grundar sig på gemensamma, men även förvaltningsspecifika, enkäter och mätningar. Vision Falköping Det goda livet Samhälle i utveckling Brukaren i fokus Medborgaren i centrum Ekonomiskt perspektiv Miljöperspektiv Hållbar utveckling Socialt perspektiv Medarbetarskap och ledarskap Strategiska utvecklingsområden 12 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2010

13 MÅLUPPFYLLELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktige har beslutat om 35 övergripande mål inom fyra strategiska utvecklingsområden. Uppföljning och sammanställning över målen presenteras på följande sidor. Färgmarkeringarna i tabellen visar om målet är uppnått (grön ruta). Röd ruta visar att målet inte är uppnått. En uppåtgående trendpil innebär att utfallet 2010 är högre än genomsnittet för 2008 och Samhälle i utveckling MÅL MÅL 2010 UTFALL 2010 UTFALL 2009 UTFALL 2008 UTFALL 2007 TREND Antal småhustomter som alltid ska finnas till försäljning i Falköpings tätort (styck) Antal tomter för flerbostadshus som alltid ska finnas till försäljning i Falköpings tätort (styck) Verksamhetsmark för försäljning i Falköpings tätort (kvadratmeter) Andelen företagare som upplever att företagarklimatet i Falköping är bra eller mycket bra ska öka (procent) Antal nya företag i kommunen ska årligen uppgå till 5 nya företag/1 000 invånare (styck) Antal företag i kommunen som är miljödiplomerade (styck) Andelen ungdomar som går till arbete eller studier ökar till (procent) Antal fast årspraktikplatser i kommunen ökar till (styck) Antal fasta årspraktikplatser i näringslivet ökar till (styck) Uppgift saknas Uppgift saknas Resandet med stadstrafiken ökar till (antal resor) ÅRSREDOVISNING 2010 FALKÖPINGS KOMMUN 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLUPPFYLLELSE brukaren i fokus MÅL MÅL 2010 UTFALL 2010 UTFALL 2009 UTFALL 2008 UTFALL 2007 TREND Andelen förskollärare inom barnomsorgen ska vara fortsatt hög (procent) Antalet inskrivna barn per årsarbetare minskar till (antal) Andelen vårdnadshavare inom barnomsorgen som upplever god kvalitet ska öka (procent) Andelen ungdomar som lämnar gymnasieskolan med slutbetyg ökar till (procent) Andelen ungdomar som har behörighet att komma in på gymnasieskolans nationella program ökar till (procent) Personaltätheten inom äldreomsorgen ökar till (vårdpersonal dag/boende) ,8 5,9 5,8 6,2 5, Uppgift saknas ,60 0,60 0,60 0,60 0,60 medborgaren i centrum MÅL MÅL 2010 UTFALL 2010 UTFALL 2009 UTFALL 2008 UTFALL 2007 TREND Andelen medborgare som tycker att Falköpings kommun är en bra plats att bo och leva på ökar till (procent) Andelen medborgare som är nöjda med den kommunala verksamheten ska öka (procent) Uppfyllandet av kriterierna för Cittaslow uppgår till (procent) Andelen medborgare som känner sig trygga ska öka (procent) Andelen medborgare som upplever att det är lätt att komma i kontakt med kommunens anställda ska öka (procent) Andelen medborgare som upplever att de får ett bra bemötande ska öka (procent) Andelen medborgare som upplever att möjligheterna till inflytande på kommunens verksamheter och beslut ska öka (procent) FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2010

15 MÅLUPPFYLLELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE hållbar utveckling MÅL MÅL 2010 UTFALL 2010 UTFALL 2009 UTFALL 2008 UTFALL 2007 TREND Resultat i procent av skatte- och statsbidragsintäkter, sett över en fyraårsperiod, uppgår till 2 % (procent) Andelen ekologiska livsmedel i kr som kommunen köper in ökar till (procent) Utsläpp av koldioxid per kommuninvånare minskar till (ton per invånare) Andelen kommunala bilar som är klassificerade som miljöfordon ökar till (procent) Miljödiplomering av kommunala verksamheter ökar till (procent) Elförbrukningen i ägda fastigheter minskar till (kwh/kvadratmeter, BRA=brukningsarea) Andelen deltagare i det kommunala introduktionsprogrammet som efter 2 år går vidare till egen försörjning ökar till (procent) 0,7 1,2 2,3 2,7 3, ,3 3,0 3,2 3,1 3, ,0 65,0 65,0 67,5 75, medarbetarskap och ledarskap MÅL MÅL 2010 UTFALL 2010 UTFALL 2009 UTFALL 2008 UTFALL 2007 TREND 31 Andelen stolta medarbetare inom kommunen ökar till (procent) Uppgift saknas Den totala sjukfrånvaron minskar till (procent) 4,1 4,0 4,3 5,2 5, Andelen medarbetare som har en kompetensutvecklingsplan ökar till (procent) Andelen medarbetare som upplever sin arbetsplats som jämställd ökar till (procent) Andelen medarbetare i kommunen med utländsk bakgrund ska spegla befolkningssammansättningen i kommunen (procent) Uppgift saknas Uppgift saknas ,0 6,6 6,6 5,6 4,8 ÅRSREDOVISNING 2010 FALKÖPINGS KOMMUN 15

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLUPPFYLLELSE SAMHÄLLE I UTVECKLING Mål 1 2 Finns boende i Falköping som motsvarar behov och önskemål? Antalet tomter för småhus till försäljning var vid årsskiftet 25. Antalet kommer dock att minska något på grund av att flera tomter är reserverade av intressenter som kommer att köpa tomterna. Vi når inte målet om 40 lediga tomter och därför bör planeringsarbetet för att skapa nya bostadsområden bedrivas strategiskt och intensivt med tillfredsställande framförhållning. Inom Falköpings tätort finns 3 st tomter till försäljning för flerbostadshus, vilket är i nivå med målet. Byggkostnaderna är sannolikt en stark parameter till att nya flerbostadshus inte uppförts genom privata eller kommunala exploateringar. Hyresrätten är ett alternativ för dem som inte har möjlighet att äga sitt boende och för att nå ut till intressenterna måste fastighetsägarna framhäva hyresrättens fördelar. Det är ett bekymmersfritt boende och sett till servicenivån i en hyresrätt innebär det mycket boende för pengarna. Hyrorna bör dock ligga mellan kr/m² och år för att skapa efterfrågan. Ägarlägenheter (dvs. radhus på höjden) är en ny intressant upplåtelseform, utöver bostadsrätt, för kunder som vill kunna äga sitt boende. En kombination av hyresrätter och ägarlägenheter kan bidra till finansiering av hyresrätter. Det kan också var ett sätt att främja integration. Ägarlägenheter är en möjlighet som kommunen, men även den privata bostadsmarknaden, bör uppmärksamma mer aktivt framöver. Mål 3 Finns beredskap och mark i Falköping för nyetablering och expansion? De satsningar som kommunen gjort för att kunna tillhandahålla mark för industri- och handelsetableringar gör att beredskapen är god inför kommande högkonjunktur. Vid årsskiftet finns kvadratmeter industrimark till försäljning. Skillnaden mellan mål och utfall 2010 är marginella eftersom kommunen under en senare period aktivt förvärvat mark. Aktiv marknadsföring kommer att ske för försäljning av industrimark och etablering av nya företag på bl.a. Marjarps logistikpark. Mål 4 5 Upplever företagen att Falköping är en bra kommun att verka i? Den planerade egna enkäten till företagare i kommunen kunde på grund av resursbrist inte genomföras under året. Undersökningen av Svenskt Näringsliv om det lokala företagsklimatet genomfördes under september-oktober och samtliga värden har en uppåtgående kurva. Falköping har under 2010 förbättrat sin position på riksrankingen med 34 placeringar. Nyföretagandet har under 2010 haft en svagt positiv utveckling, Falköping förstärkte sin position med 9 placeringar. Kommunen är aktiv i arbetet med programmet för landsbygdsutveckling (Leader). Kommunen har under hösten tagit initiativ till att förstärka handelsprojektet med medel för strategisk planering. Projektet kommer att avslutas under 2011 och ska då, i samverkan med fastighetsägarna och handeln, formulera en långsiktig handelsstrategi för Falköpings kommun. Ett program för kommersiell service på landsbygden ska tas fram under Mål 6 Har företagen en hög miljömedvetenhet? Tre nya företag har blivit miljödiplomerade. Ett företag har bytt till miljöledningssystemet ISO och totalt är nio företag i Falköping miljödiplomerade. Under slutet av 2010 påbörjade fyra företag en utbildning i kommunal regi för att kunna genomgå en revision och bli miljödiplomerade. Mål 7 9 Ökar antalet personer som får inträde på arbetsmarknaden? Målet för andelen ungdomar som går till arbete eller studier var 75 procent. Med ungdomar avses personer i åldern år, som erhåller försörjningsstöd och deltar i arbetsmarknadsaktiviteter som syftar till jobb eller studier. Utfallet blev 17 procent. Målgruppen som avses har blivit hänvisade från socialförvaltningen och står långt ifrån arbetsmarknaden. Ungdomarna har deltagit i Sommar-SOC, projektet Typ och 100-gruppen. Kommunens målsättning är att det ska finnas 60 fasta årspraktikplatser och målet är uppfyllt. Fasta årspraktikplatser inom kommunen innebär att platserna är fördelade inom förvaltningarna, som organiserar praktikplatserna på olika sätt. 16 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2010

17 MÅLUPPFYLLELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BRUKAREN I FOKUS Mål Ökar kvaliteten inom barnomsorgen? Andelen förskollärare i förskolan är hög i Falköpings kommun. Det har under senare år varit svårt att behålla nivån. Utfallet för 2010 vänder dock uppåt igen och visar på 71 procent vilket ändå inte räcker för att nå uppsatt mål. Målet är att behålla den topposition vi hade runt år 2005 på 73 procent. Den stora satsning som gjorts från 2009, med extra medel i förskoleverksamheten, har gett positivt utfall i statistiken för andel barn per årsarbetare. Målet om 5,8 barn som nåddes under föregående år missas med en tiondels procent 2010 och visar på 5,9 barn per årsarbetare. Målet är att det ska finnas 20 praktikplatser inom näringslivet. Det finns dock inga fasta praktikplatser utan det bygger på en ständig dialog med företag/näringsliv om att ta emot praktikanter. Under 2010 har 77 personer placerats på praktikplatser inom näringslivet. Mål 10 Ökar möjligheterna till kollektivt resande i tätorten? Under året har enkelresor genomförts med stadstrafiken, vilket innebär att målet om resor är uppnått. Det innebär dock en minskning med drygt resor mot 2009, vilket antas bero på omställningseffekter till följd av ändrat biljettsystem samt ombyggnationen av Resecentrum. Ett nytt linjenät har införts och linje 1 och 2 fick delvis ny körväg, vilket innebär att vissa hållplatser tagits bort och nya kommit till för att stärka resmöjligheterna i redan tunga stråk. Linje 3 förlängdes i båda ändarna och kör via S:t Olofsgatan till hållplats Oden vårdcentral och ut till handelsområdet väster om Ulricehamnsrondellen. Som komplement infördes också linje 4, en ny anropsstyrd linje som går sträckan Kurorten Mösseberg-Resecentrum-Mössebergs friluftsområde. Bussterminalen vid Resecentrum har byggts om. Området invigdes den 30 oktober för trafik och innebär att Falköping fått ett samlat och effektivt trafiksystem som underlättar byten från tåg till stads- och regionbussar och vice versa. Andelen vårdnadshavare som upplever god kvalitet inom förskolan är hög och når målet med god marginal. Under det första mätåret saknade uppföljningen en sammanfattande bedömning från föräldrarna. Årets resultat känns därför mer trovärdigt, men har också fått ett något lägre utfall. Tidigare har endast specifika frågor ställts och därför kan synpunkter, som någon av de svarande föräldrarna upplever som viktiga för att känna att kvaliteten är hög, ha gått förlorade. Årets uppföljning har en slutlig sammanfattande och mer heltäckande frågeställning som fått bilda underlag för denna mätning. Mål Ökar antalet ungdomar och vuxna med behörighet för vidare studier? Betydligt fler ungdomar, 78 procent, lämnade i år Ållebergsgymnasiet med slutbetyg än under föregående år. Målet var satt till 77 procent vilket uppnåddes med en liten marginal. Falköping visar, liksom riket generellt, att andelen elever som är behöriga till nationellt program sjunker. Under året var 11,5 procent av eleverna som slutade grundskolan inte behöriga. Det är långt kvar till målet att 94 procent ska ha behörighet att komma in på de nationella programmen. Mål 16 Ökar kvaliteten inom äldreomsorgen? Målet att öka personaltätheten till 0,60 är genomfört. Tidigare studier visar att Falköping har hög kvalitet inom såväl hemtjänst som äldreboenden. ÅRSREDOVISNING 2010 FALKÖPINGS KOMMUN 17

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLUPPFYLLELSE MEDBORGAREN I CENTRUM För femte året i följd deltog Falköpings kommun i Statistiska Centralbyråns (SCB) medborgarundersökning. Sammanlagt deltog 64 kommuner i undersökningen som genomfördes mellan den 14 september och den 8 november. Ett urval av personer i åldrarna år tillfrågades och av dessa besvarade 51 procent enkäten. Mål Ökar andelen medborgare som är stolta över sin hembygd? Det sammanfattande betyget för hur medborgarna bedömer de kommunala verksamheterna i Falköpings kommun blev 55 procent (riket 56 procent). Det är en kraftig förbättring gentemot föregående år, ökningen uppgår till 3 procent och målet är uppnått. Falköpingsbon är mer nöjd med förskolorna, grundskolorna, idrotts- och motionsanläggningarna samt med vatten och avlopp än invånarna i övriga deltagande kommuner. Av medborgarna anser 57 procent att Falköpings kommun är en bra plats att bo och leva på. Det är en försämring med 4 procent jämfört med föregående mätning. Falköpings resultat är lägre än snittet för övriga deltagande kommuner. I Falköping kan 38 procent av medborgarna starkt rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen medan 26 procent vill avråda. Falköpingsbon är mindre nöjd med det kommersiella utbudet och med tryggheten än invånarna i övriga kommuner. Samtidigt är invånarna mer nöjda med kommunikationerna. Falköping är Sveriges första Cittaslow. Vid ansökan år 2008 uppfyllde Falköping 86 procent av kriterierna. Årets målsättning var 88 procent och målet är uppnått. Ytterligare 13 företag/organisationer har Cittaslow-diplomerats (totalt 27 st.). De förbinder sig att uppfylla ett antal kriterier i Cittaslows och varumärkets anda och att sprida information om kommunens vision. Falköpings initiativ att via diplomering förankra Cittaslow hos allmänheten, har gett eko över nationsgränsen. I danska Svendborg och i norska Levanger har konceptet fått efterföljare. Och i Italien används Falköping som ett gott exempel. Mål 20 Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Trygghet är en mycket viktig faktor för att skapa Det goda livet och andelen medborgare som känner sig trygga ökar. Målsättningen var 53 procent och utfallet 2010 blev 54 procent, vilket är en kraftig ökning jämfört med föregående år. Medelvärdet i landet ligger på 59 procent och de kommuner som har bäst värden uppnår 79 procent. De frågor som förbättrats mot föregående år är; Hur trygg och säker kan du känna dig mot inbrott i hemmet? och Hur tryggt kan du vistas utomhus på kvällar och nätter? Statistiken visar att Falköping har lägre brottslighet än genomsnittskommunen. Genomsnittet för Sveriges alla kommuner år 2009 var brott per kommuninvånare, motsvarande siffra för Falköping är anmälda brott. 18 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2010

19 MÅLUPPFYLLELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Mål Tycker medborgarna att kommunanställdas bemötande har förbättrats och att tillgängligheten har ökat? Målen, att andelen medborgare som upplever att det är lätt att komma i kontakt med kommunens anställda och att de får ett bra bemötande, var satta till 65 procent och utfallet blev 57 procent. Årets resultat är en klar försämring från föregående år då utfallet var 62 procent. Falköpings resultat ligger precis på genomsnittet för de deltagande kommunerna. Inför årets undersökning har frågorna omformulerats något, tidigare avsåg frågorna kommunens personal. I år frågas efter tjänstemän eller annan personal. Samtidigt har en fråga tillkommit som gäller möjligheterna att komma i kontakt med kommunens högre chefer. Denna fråga drar ned genomsnittsbetyget. Mål 23 Ökar delaktigheten för medborgarna? Det sammanfattande betyget för hur medborgarna bedömer möjligheterna till inflytande på kommunens verksamheter och beslut i Falköpings kommun blev 42 procent (riket 42). Målet var att nå 40. Resultatet har förbättrats kraftfullt mot föregående år, då utfallet var 36. Förbättringar sker inom samtliga delområden; möjlighet att komma i kontakt med politiker, information, möjlighet att påverka samt förtroendet för kommunens politiker. Falköpingsbon är mer nöjd än riksgenomsnittet då det gäller möjlighet att komma i kontakt med kommunens politiker, webbplatsen och möjlighet att påverka den kommunala verksamheten. HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMISKT PERSPEKTIV Mål 24 Är kommunens ekonomi stabil och i balans? Målet är att den långsiktiga resultatnivån, sett över en fyraårsperiod, ska uppgå till 2 procent av skatte- och statsbidragsintäkter. Resultatet ska användas för att klara amorteringar, investeringar samt framtida ökningar av pensionskostnaden. Årets resultat, efter jämförelsestörande poster, uppgår till 9,3 miljoner kronor vilket motsvarar 0,6 procent av skatte- och statsbidragsintäkter. Resultatet för den senaste fyraårsperioden ( ) motsvarar 1,2 procent. I årets budget var målet 0,7 procent vilket har överträffats. Årets resultat innehåller kostnader för omstrukturering om 33,4 miljoner kronor som undantas från balanskravet enligt fullmäktiges beslut. Exklusive dessa engångsposter uppgår årets resultat till 42,7 miljoner kronor vilket utgör 2,9 procent av skatter och statsbidrag. Resultatet före jämförelsestörande poster utgör 1,8 procent av skatter och statsbidrag för perioden MILJÖPERSPEKTIV Mål Är kommunens verksamhet långsiktigt hållbar? Kommunen har som målsättning att öka andelen ekologiska livsmedel som köps in. Målet för 2010 var att inköpen skulle uppgå till 20 procent. Under året har 13 procent, av det som köpts in, varit ekologiskt. Exempel på ekologiska livsmedel som tillkommit under året är bananer, mejerivaror och färsprodukter. Statistiken från SCB, som visar utsläppen av koldioxid, har en eftersläpning på två år, vilket betyder att siffrorna för 2008 blir utfallet Utsläppen av koldioxid per kommuninvånare uppgår till 3,0 ton för 2010, trenden är nedåtgående i positiv bemärkelse, dvs. kommunen minskar utsläppen och Falköping bör klara de mål som är uppsatta. En ny energi- och klimatstrategi ska tas fram och blir ett viktigt redskap i detta arbete. Målet var att 60 procent av kommunens bilar skulle vara klassificerade som miljöfordon. Utfallet blev 59 procent vilket innebär en fortsatt ökning då föregående års utfall var 56 procent. ÅRSREDOVISNING 2010 FALKÖPINGS KOMMUN 19

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK ANALYS Miljödiplomeringen av den kommunala verksamheten har i antal nya enheter stått still. Det beror främst på att socialförvaltningen inte har diplomerat fler av sina enheter. Detta arbete har dock gått framåt under 2010 och miljöansvariga har utsetts på arbetsplatserna. För att få fart på arbetet har två personer anställts med KLIMP-medel under de första månaderna av Även räddningstjänsten och park- och gatuavdelningen har närmat sig diplomering och kommer förmodligen att klara denna under Elförbrukningen i ägda fastigheter uppgick till 65 kwh per kvadratmeter. Tidigare års minskning av elförbrukningen, som åstadkommits genom konverteringar och elsparande åtgärder, har därmed stannat av. Den osedvanligt kalla vintern har sannolikt bidragit. Målet om högst 70 kwh per kvadratmeter är dock uppnått. SOCIALT PERSPEKTIV Mål 30 Ökar andelen nyanlända som får inträde på arbetsmarknaden? Andelen nyanlända som går till egen försörjning efter två år ska uppgå till 57 procent. Under 2010 kunde 44 procent gå till egen försörjning genom studier, arbete eller företagande. Målet är inte uppnått och utfallet innebär också en försvagning från föregående år. Personer med låg utbildningsbakgrund är de som riskerar att inte dra nytta av efterfrågan på arbetskraft. Trots att sysselsättningen stiger är arbetslösheten hög vilket påverkar resultatet. Målet för 2010 var att den totala sjukfrånvaron skulle minska till 4,1 procent. Utfallet blev 4,0 procent vilket är en minskning jämfört med 2009 då sjukfrånvaron var 4,3 procent. Ett aktivt hälsofrämjande arbete och ett systematiskt rehabiliteringsarbete, med tidiga insatser, är troliga förklaringar till den låga sjukfrånvaron. Försäkringskassans nya regler för sjukskrivning har troligen också haft betydelse. Målsättningen för 2010 var att andelen medarbetare som har en individuell kompetensutvecklingsplan skulle uppgå till 85 procent. Utfallet blev 69 procent vilket är en liten förbättring jämfört med 2008 då utfallet var 66 procent. Mål Ökar jämställdhet och mångfald inom den kommunala verksamheten? Målet för andelen medarbetare som upplever sin arbetsplats som jämställd är 89 procent, utfallet för 2010 blev 70 procent. Resultatet är samma som vid den föregående mätningen år Mångkulturell kompetens är en viktig faktor för att kommunen framgent ska klara kompetensförsörjningen. Målet för 2010 var att andelen anställda med utländsk bakgrund ska spegla befolkningens sammansättning i kommunen. Andelen utlandsfödda inom Falköpings befolkning är 8,7 procent. Andelen bland kommunens anställda var 6,6 procent. Medarbetarskap och ledarskap Mål Förbättras arbetsklimatet? Andelen medarbetare som är stolta över att arbeta i Falköpings kommun är 68 procent, målet var 75 procent. Utfallet är samma som vid föregående mätning som genomfördes Stoltheten är högre sett till den egna arbetsplatsen och ligger på 86 procent. 20 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2010

21 EKONOMISK ANALYS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk analys Falköpings kommun anpassade sig till den finansiella krisen genom omstruktureringsåtgärder för 33 miljoner kronor. Nivån på driftskostnaderna sänktes därmed för framtiden. Syftet med åtgärderna var att, så långt möjligt, undvika uppsägningar. Kommunen befinner sig i en tung investeringsfas och har genom årets resultat nått den nivå på 45 mnkr som vi bör ligga på för att självfinansiera våra investeringar. Sammanfattning Årets resultat, före omstruktureringskostnader, är 42,7 mnkr. I flerårsplanen 2010 budgeterades resultatet före omstrukturering till 15,7 mnkr. Budgetavvikelsen är 27 mnkr och beror på följande. Skatter och statsbidrag ökade med 12 mnkr Kostnaderna för pensioner och arbetsmarknadsförsäkringar minskade med 8 miljoner Finansnetto (kostnad) ökade med 0,5 mnkr Övriga avvikelser sammanlagt 6,5 mnkr. Resultatet efter omstrukturering blev +9,3 mnkr. Kostnaderna för omstrukturering budgeterades till 40 mnkr och utfallet blev 33,4 mnkr. Budgetavvikelsen, efter omstrukturering, blev 34 mnkr. Investeringarna uppgick till 118 mnkr mot budgeterade 145 mnkr. En stor del av förklaringen är att byggnationen av det nya Ållebergsgymnasiet ännu inte startat, de stora utgifterna kommer under de kommande två åren. Byggnationen är budgeterad till 150 mnkr. Låneskulden ökade med 83 mnkr vilket var 32 mnkr mindre än budgeterat. Den långfristiga låneskulden var 368 mnkr, den genomsnittlig räntan på skulden är 3,62 procent. Räntan är säkrad för 61 procent av lånen. Kommunens nettokostnader ökade med 2,1 procent, vilket var den lägsta ökningen de senaste tio åren. Med tanke på den höga investeringstakt kommunen befinner sig i är det önskvärt att framtida resultat är på samma nivå som i år. Självfinansieringsgraden är 86 procent och som en följd av detta minskar soliditeten. Eftersom resultatet avviker positivt mot budget och investeringsvolymen samtidigt är lägre, så är ändå soliditeten högre än budgeterat. Kommunens likviditet fortsätter att förbättras och är nu på samma nivå som jämförbara kommuner. Ett perspektiv som används vid ekonomisk analys är kontroll. Hur god kontroll har kommunen på sin ekonomi? Att resultatet förbättrats och att budgetföljsamheten är god, tyder på att Falköpings finansiella kontroll är god. Störst negativ avvikelse mot budget finns inom socialnämndens individ- och familjeomsorg (IFO). Avvikelsen som andel av bruttoomslutningen var för IFO -3,6 procent. Kulturoch fritidsnämnden hade en avvikelse på -1,3 procent. I övrigt finns ingen negativ avvikelse över 1 procent. Sammanlagd avvikelse för nämnderna blev +0,2 procent. Balanskravsutredning Enligt kommunallagen ska intäkterna varje år överstiga kostnaderna. Om kostnaderna ändå överstiger intäkterna ett år, ska det negativa resultatet regleras och det egna kapitalet återställas inom tre år. Eventuella realisationsvinster ska inte medräknas. Realisationsvinsterna i årets resultat blev 2,4 mnkr. Årets resultat, efter omstrukturering, på 9,3 mnkr ska därför minskas med 2,4 mnkr. Ingångsvärdet vid balanskravsutredningen är då +6,9 mnkr. Kommunfullmäktige har beslutat att inom det egna kapitalet avsätta 7 mnkr varje år för att täcka framtida pensionskostnader. Det innebär att resultatet enligt balanskravet ska minskas med 7 mnkr varje år fram till Dessa korrigeringar ska återföras från och med 2015 då kostnaderna för pensionerna förutses öka kraftigt. Kommunfullmäktige beslutade i november 2009 att med hänvisning till synnerliga skäl undanta kostnaderna för omstrukturering från balanskravet. Enligt beslutet finns möjligheten att hänvisa till synnerliga skäl endast under 2009 och Kostnaderna för omstrukturering uppgick till 33,4 mnkr. Balanskravet har uppnåtts. MNKR ÅR RESULTAT PENSIONER INOM EGET KAPITAL OMSTRUK- TURERING JUSTERAT BALANSKRAV RESULTAT ,0 14,0 24, ,9 7,0 54, ,9 7,0 16, ,4 7,0-0, ,4 7,0 1,4 16, ,9 7,0 33,4 33,4 ÅRSREDOVISNING 2010 FALKÖPINGS KOMMUN 21