9 Årsredovisning

Transkript

1 2009 Årsredovisning 2009

2 Innehåll organisation och övergripande kommentar Kommunstyrelsens ordförande kommenterar... 3 Organisation... 4 Skattepengarna... 5 Sex år i sammandrag förvaltningsberättelse Omvärldsanalys... 7 Redovisning av måluppfyllelse...11 Ekonomisk analys Verksamhet som bedrivs i bolag Driftsredovisning Investeringsredovisning Personalredovisning Miljöredovisning Framtidsanalys f i n a n s i e l l a r apporter Resultaträkning och finansieringsanalys Balansräkning Notförteckning Redovisningsprinciper Ekonomiska ord och begrepp verksamheterna Modell för analys av verksamheten Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kompetens- och arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Räddningsnämnden Falköping Tidaholm Socialnämnden individ och familjeomsorg Socialnämnden äldre- och handikappomsorg Tekniska nämnden skattefinansierad verksamhet Tekniska nämnden taxefinansierad verksamhet VA-kollektivet Avfallshantering Biogas Kommunrevisionen Valnämnden Revisionsberättelsen Falköpings Kommun Grafisk formgivning: Formagera Reklambyrå Tryck: Strokirk-Landströms, Bilder: Falköpings kommun om inget annat anges Omslagsbild: Odenhallen har totalrenoverats för 52 mnkr och invigdes i april 2009.

3 organisation och övergripande kommentar Kommunstyrelsens ordförande kommenterar bokslutet Falköpings utveckling är positiv! Falköpings kommuns långsiktiga strategier om det goda livet fortsätter att vara framgångsrika. För sjunde året i rad kan vi notera en befolkningsökning samt ett ekonomiskt plusresultat för Våra tre strategiska områden, Samhälle i utveckling, Brukaren i fokus och Medborgaren i centrum ger ett helhetsperspektiv på vår kommun. Under året har viktiga framsteg skett inom samtliga områden. Industri och handel utvecklas Utbyggnaden av Skaraborg Logistic Center på Marjarps industriområde har påbörjats och den första delen av terminalen kommer att tas i bruk under Vid det nya handelsområdet på Ålleberg Center har flera butiker etablerats och i centrum pågår en utveckling av handeln. Bostadstomter finns klara för byggnation och ett nytt område har färdigställts på Vilhelmsro med god försäljning av villatomter. Det är genom ökad inflyttning som vi får Falköping att växa och som skapar underlag för välfärden i form av kommunal basservice. Fler invånare ger också ett större underlag för handel och annan företagsverksamhet. Mer personal inom barn- och äldreomsorg En mycket medveten prioritering av mer personal inom barn- och äldreomsorg har gett resultat. Årets bokslut visar att det blivit fler vuxna i barnomsorgen och fler händer i vården. Satsningen på god kvalitet, omsorg och service ökar människors livskvalitet. Hållbart samhälle Genom vårt medlemskap i det internationella nätverket Cittaslow skapas en grund för prioriteringar som följer hållbar utveckling och som ger positiva resultat, nu och i framtiden. Medborgarundersökningen visar att alla övergripande mål har ökat och att vi går åt rätt håll. Utveckling av det hållbara samhället inom olika näringslivsområden, är en annan viktig satsning. Arbetsmarknaden är inte bara lokal utan även regional, och kommunikationer är en del av vår arbetsmarknadspolitik. Genom goda kommunikationer skapar vi förutsättningar för människor att bo och leva ett rikt liv i Falköping samtidigt som de kan pendla till arbete eller studier inom hela regionen. Säker och trygg kommun Sammantaget kan jag konstatera att de långsiktiga mål som finns för Falköpings kommun är relevanta och ger oss möjlighet att leva det goda livet. Vår kommun har stora förutsättningar att utvecklas än mer i en positiv riktning. Ett viktigt mål är att medborgarna ska känna sig trygga och nyligen har ett avtal träffats med polismyndigheten för att öka tryggheten. Tack för ett framgångsrikt 2009! Utmaningarna under året har krävt stora omställningar i samtliga verksamheter. Vi har alla visat att ett bra resultat kan uppnås genom tydliga beslut och handlingskraft hos ledning och personal. Jag vill därför framföra ett tack till alla medarbetare som under 2009 arbetat för att bibehålla en god service trots mindre resurser. En stabil ekonomisk utveckling är mycket viktig för att vi ska kunna satsa framåt. Falköping april 2010 Ulf Eriksson Kommunstyrelsens ordförande å r s r e d o v i s n i n g 2009 f a l k ö p i n g s k o m m u n 3

4 organisation och övergripande kommentar Organisation Kommunen Kommunfullmäktige Valberedningen Kommunrevisionen Valnämnden Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Kompetens- och arbetslivsnämnden Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen Byggnadsnämnden Tekniska nämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialnämnden Socialförvaltningen Räddningsnämnden Falköping Tidaholm Räddningstjänsten Falköping Tidaholm Miljönämnden i samverkan med Skövde och Tibro kommuner Miljöförvaltningen Östra Skaraborg i samverkan med Skövde och Tibro kommuner Juridiska enheter Se sidan 25 om verksamheter som bedrivs i bolag. Falköpings kommun Falköpings Hyresbostäder AB Hotellfastigheter i Falköping AB Falbygdens Bredband AB Green Market Sweden AB Forskningsstation Mösseberg 4 f a l k ö p i n g s k o m m u n å r s r e d o v i s n i n g 2009

5 organisation och övergripande kommentar Skattepengarna Hur används skattepengarna? Under 2009 var kostnaden för att driva all kommunal verksamhet drygt 1,7 miljarder kronor. Äldrevård, skola och social omsorg står tillsammans för 77 procent (80,3 procent 2008) av kostnaderna. Diagrammet nedan visar hur kostnaderna har fördelats per nämnd. Under avsnittet Verksamheterna (fr.o.m. sidan 48 ) redovisar varje nämnd sina kostnader. Socialnämnden, äldreomsorg och funktionshinder 35,1 % 612,7 mnkr Barn- och utbildningsnämnden 34,8 % 607,2 mnkr Socialnämnden, individ och familjeomsorg 7,1 % 124,0 mnkr Tekniska nämnden, skattefinansierat 6,0 % 105,3 mnkr Kommunstyrelsen 5,6 % 97,7 mnkr Kultur- och fritidsnämnden 3,3 % 57,3 mnkr Kompetens- och arbetslivsnämnden 3,3 % 57,2 mnkr Taxefinansierad verksamhet 2,7 % 47,3 mnkr Räddningsnämnden Falköping-Tidaholm 1,9 % 32,5 mnkr Byggnadsnämnden 0,2 % 2,8 mnkr Var kommer pengarna ifrån? Mer än hälften av kommunens intäkter betalas in via skattsedeln. Kommunalskatten står för 61 procent och 21 procent kommer från staten och andra kommuner via utjämningssystemet. Bara 10 procent av kommunens intäkter är avgifter från t.ex. äldre- och handikappomsorg, VA-taxor, barnomsorg, Odenbadet och liknande. Ytterligare 6 procent utgörs av skattemedel i form av riktade statsbidrag för exempelvis kunskapslyftet inom skolan, bidrag från försäkringskassan för personliga assistenter m.m. Försäljning av verksamhet sker till andra kommuner, framförallt gymnasieplatser. Skatter 61 % 1 056,3 mnkr Generella statsbidrag och utjämningssystemet 21 % 359,7 mnkr Avgifter 10 % 177,9 mnkr Specialriktade statsbidrag 6 % 112,2 mnkr Försäljning av verksamhet m.m. 2 % 32,7 mnkr å r s r e d o v i s n i n g 2009 f a l k ö p i n g s k o m m u n 5

6 organisation och övergripande kommentar Sex år i sammandrag Trend Soliditet % 53,6 53,1 56,2 55,8 54,3 49,2 Soliditet inkl. hela pensionsförpliktelsen % 4,7 3,6 4,6-2,5-2,4-1,7 Skuldsättningsgrad % 46,4 46,9 43,8 44,2 45,7 50,8 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter % 97,4 96,2 94,4 97,8 98,8 97,7 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, inkl. finansnetto % 98,2 96,8 94,8 98,2 99,3 98,3 Nettokostnad per invånare kr Eget kapital mnkr 592,4 581,4 646,1 670,0 672,8 696,2 Eget kapital per invånare kr Låneskuld mnkr 258,0 233,8 213,8 200,7 206,1 285,8 Låneskuld inkl. avsättning till pensioner mnkr 280,1 260,3 241,3 240,4 250,3 331,0 Låneskuld per invånare kr Låneskuld inkl. avsättning till pensioner per invånare kr Låneskuld i procent av anläggningstillgångar % 27,4 25,8 22,2 20,5 19,5 25,1 Låneskuld inkl. pensioner i procent av anläggningstillgångar % 29,7 28,7 25,0 24,4 23,7 29,1 Årets resultat mnkr 20,0 38,0 64,8 23,9 9,5 23,4 Resultat per invånare kr Årets resultat exkl. extraordinära poster i procent av skatteintäkter och generella statsbidrag % 1,8 3,2 5,2 1,8 0,7 1,7 Driftbudgetutfall mnkr 4,5 17,1 24,2 2,7 2,1-2,1 Nettoinvesteringar mnkr 37,8 44,6 95,1 63,4 115,5 135,9 Nettoinvesteringar per invånare kr Utdebitering, kommunal skattesats 21:10 21:10 21:10 21:10 21:10 21:60 Antal invånare Trendpilarna visar hur utfallet förhåller sig till genomsnittet åren En nedåtgående pil visar ett försämrat värde ur ekonomisk synvinkel. 6 f a l k ö p i n g s k o m m u n å r s r e d o v i s n i n g 2009

7 förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Arbetsmarknad, näringsliv och tillväxt Falköping har klarat sig jämförelsevis väl i spåren av den globala finanskrisen tack vare näringslivets struktur. Arbetslösheten är dock fortsatt hög, framför allt bland ungdomar. Befolkningsutvecklingen är positiv, antalet invånare ökar för sjunde året i rad. Inför framtiden måste kommunen satsa än mer på kommunikationer och infrastruktur för att uppnå en ökad regionförstoring som kan ge en positiv utveckling för företag och invånare i Falköping. Utvecklingen på arbetsmarknaden är fortsatt svag enligt Arbetsförmedlingens rapport i januari Dock finns tecken på att den globala finanskrisen håller på att plana ut. Arbetsmarknaden beräknas vara svag även under Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) kommer sysselsättningen att växa till en mer normal nivå under 2011 och Falköping lokalt Falköping har hittills klarat effekterna av den globala finanskrisen förhållandevis väl, tack vare en företagsstruktur med många mindre och lokalt ägda företag inom olika branscher. Arbetslösheten är dock relativt hög, framför allt bland ungdomar. I dag har Falköping en relativt liten andel sysselsatta inom den privata tjänstesektorn och många inom tillverkningsindustrin. En sådan struktur är mindre gynnsam om vi ser till de långsiktiga trenderna på arbetsmarknaden, dvs. med en växande privat tjänstesektor och en krympande och internationellt hårt konkurrensutsatt tillverkningsindustri. Det som däremot talar för Falköping är att det är få företag som ägs av utländska bolag/koncerner samt att många mindre tillverkningsföretag har en god stabil kundbas. Kommunen arbetar aktivt med satsningar inom olika strategiska tillväxtområden, som t.ex. biogas, vindkraft och logistik. Stora investeringar sker även när det gäller infrastruktur, bl.a. anläggs nya industri- och handelsområden vid Marjarp, Tåstorp/Brogärdet och Ålleberg Center. Falköping i Skaraborg Ökad samverkan i Skaraborg har skapat goda förutsättningar för en kraftsamling av åtgärder som motverkar effekterna av lågkonjunkturen och förbereder oss inför kommande högkonjunktur. Främst handlar det om insatser för utbildning och kompetenshöjning och flera av dem sker via Lärcenter Falköping. Falköping i regionen Den privata tjänstesektorn kommer troligtvis att klara sig bra. Det innebär att storstadsområdena, och till viss del universitets- och högskoleorter, kommer att gynnas. Övriga delar av regionen riskerar att få strukturella problem på arbetsmarknaden då befintlig arbetskraft saknar relevant kompetens för de nya arbetstillfällen som kommer att växa fram när tillverkningsindustrin omstruktureras. å r s r e d o v i s n i n g 2009 f a l k ö p i n g s k o m m u n 7

8 förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Västra Götalandsregionen skriver i sin rapport Hållbar utveckling i Västra Götaland att år 2020 kommer endast ett jobb av sju att finnas inom tillverkningsindustrin. Vidare spås att ingen del i regionen kommer att ha mer än 25 procent sysselsatta inom tillverkningsindustrin. Den strukturella omvandlingen inom standardiserad industriell verksamhet kommer att kompenseras av en mer forsknings- och kunskapsintensiv verksamhet inom såväl industri- som tjänstesidan. I rapporten framgår även att en utökad geografisk tillgänglighet vad gäller arbete och studier, s.k. regionförstoring, är en absolut nyckelfråga för företag och invånare i Västsverige. I framtiden är Göteborgsregionen och dess tillväxt därför mycket betydelsefull för övriga kommuner i regionen. Viktiga fokusområden för Falköping Regionförstoring. Kommunen måste satsa än mer på kommunikationer och infrastruktur för att uppnå en ökad regionförstoring som kan ge en positiv utveckling för företag och invånare i Falköping. Utbildning. Tillverkningsindustrin har betydande problem i nuläget och ytterligare 1 2 år. Den är en viktig del av vårt näringsliv, men stora omställningar kommer att krävas av både verksamheter och personal. Lägre efterfrågan på arbetskraft i industrin kompenseras av en växande privat tjänstesektor, där besöksnäringen ingår. Här måste efterfrågan mötas med utbildningsinsatser. Skapa tillväxt för det lokala näringslivet. Kommunen kan på olika sätt stimulera till ökad tillväxt genom långsiktig satsning på strategiska utvecklingsområden. Falköping har valt att fokusera på bl.a. bioenergi, logistik och besöksnäring. I en lågkonjunktur är det viktigt att våga göra de prioriteringar som krävs för att investera i infrastruktur med koppling till både boende och sysselsättning, och på så sätt komma stärkta in i nästa högkonjunktur. Bostadsmarknad Bostadsmarknaden i länet 1 Läget på bostadsmarknaden är i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. Bostadsbristen bedöms efter antalet tomma lägenheter i de kommunala bostadsbolagen (allmännyttan). I länet är antalet tomma lägenheter mycket få just nu, cirka 0,4 procent. Endast tre kommuner redovisar så många tomma lägenheter att det utgör ett problem. I 42 av länets kommuner råder det brist på hyresbostäder. I Fyrbodal, Göteborgsområdet och Sjuhärad redovisar samtliga kommuner, utom en i respektive delregion, brist på hyresbostäder. Detsamma gäller 11 av 15 kommuner i Skaraborg. För bostadsrätter och egnahem är variationen större, medan antalet kommuner som redovisar brist på bostadsrätter minskar. I samtliga delregioner anger flertalet kommuner att det är brist på bostäder för ungdomar och för medelålders/äldre. I Skaraborg uppger 10 av 15 kommuner brist på bostäder för hushåll med krav på god tillgänglighet. Det är väsentligt högre än i övriga regioner. 1 Bostadsmarknaden i Västra Götalands län, Rapport 2009:40, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 8 f a l k ö p i n g s k o m m u n å r s r e d o v i s n i n g 2009

9 förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Bostadsmarknaden i Falköping Antalet lägenheter i flerbostadshus har under senare år varit relativt konstant. Mätningar av antalet lediga lägenheter sker varje år och omfattar just nu 35 förvaltare med cirka lägenheter. Utvecklingen i Falköping är positiv. År 2000 fanns cirka 11 procent lediga lägenheter och år 2009 har den siffran minskat till 2,2 procent. Hyresbostäder Falköping uppger att större lägenheter med centralt läge efterfrågas, gärna i markplan eller med tillgång till hiss. Alla kategorier av presumtiva hyresgäster önskar denna typ av boende, vilket även bekräftas av flera privata hyresvärdar. Haglundsfastigheten, belägen i centrum, byggs om från rullgardinsfabrik till en modern hyresfastighet med 36 lägenheter. Hösten 2009 stod 16 lägenheter färdiga för inflyttning. Resterande lägenheter blir klara i maj Planerad byggnation Lågkonjunkturen medförde minskat intresse för villatomter. Under senare tid har dock ett klart ökat intresse märkts för byggnation i Falköping. De senaste två åren har ett intensivt arbete med detaljplaner bedrivits, vilket resulterat i att det nu finns färdiga detaljplaner för olika typer av byggnation. Kv. Plåtslagaren. Ett centrumnära område vid Nygatan i Gamla sta n, med plats för 12 lägenheter i 6 parhus. Byggnationen startar våren Småhustomter på Vilhelmsro. Våren 2009 färdigställdes 34 tomter söder om Vilhelmsro gård. Vid årsskiftet var 17 tomter reserverade. Resterande tomter är de sista som kommer att finnas till salu i centralorten de närmaste åren. Kv. Kopparslagaren. Arbetet pågår med detaljplanen för området där Ambjörnsgården tidigare fanns. Detaljplanen fastställs troligtvis våren Disponibel yta ger plats för 19 hus. Det centrumnära läget gör området attraktivt. Byggnationen beräknas starta hösten Seniorboende på Vilhelmsro. Exploateringen påbörjades hösten 2009 och byggnationen beräknas starta våren Området ska ge plats åt 18 fastigheter, så kallade seniorvillor, i parhusform. Genomförd byggnation Under 2007 och 2008 såldes 28 småhustomter och under 2009 har sju tomter sålts. Under 2009 beviljades elva bygglov för småhusbyggnation i Falköping och fyra bygglov för småhus på landsbygd. Byggnation av området Vidblicken påbörjades under sommaren Fem av tio planerade fastigheter är sålda. Kvarvarande hus färdigställs i takt med försäljning. Befolkningsutveckling Kommunens befolkning ökade under året med 70 personer. Ökningen beror på en positiv nettoinflyttning som kompenserar det faktum att antalet nyfödda är färre än antalet avlidna personer. Befolkningsfördelning 0-15 år år år år år 65- år Totalt Födelsetalen har varit negativa sedan början på 1970-talet, förutom sex år under 1990-talets första hälft. Detta faktum påverkar på lång sikt befolkningens sammansättning vilket framgår av tabellen, där året 1968 finns med som jämförelse. Åldersgruppen 0 15 år har procentuellt ändrats från att utgöra 22 procent av befolkningen 1968 till 18 procent drygt 40 år senare. Åldersgruppen 65 år och äldre visar att andelen har ökat från 17 till 21 procent. För de övriga åldersklasserna är förändringarna över tid ganska små. Den positiva befolkningsutvecklingen från 2002 fortsätter och börjar nu närma sig den befolkning vi hade i mitten av 1980-talet. Sett i ett längre perspektiv har befolkningen varit ganska stabil sedan 1950-talet. År 1950 bodde det personer i det område som motsvarar dagens Falköping. å r s r e d o v i s n i n g 2009 f a l k ö p i n g s k o m m u n 9

10 förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Befolkning från 1970 Utrikes flyttningar Antal Antal 250 Invandrare Utvandrare År År Befolkningsutveckling Inflyttade Utflyttade Födda Döda Folkmängd Inrikes flyttningar Antal Inflyttade Utflyttade Antalet kommuninvånare ökar, vilket beror på ett positivt flyttningsnetto som framgår av nedanstående tabell. Nedanstående diagram illustrerar hur utrikes och inrikes flyttningar påverkar befolkningsutvecklingen i Falköping. Av de personer som har flyttat till Falköping under året kommer de flesta (638) från Västra Götaland, framför allt från våra grannkommuner Skövde (132), Tidaholm (74) och Skara (35). Från Göteborg flyttade 93 personer. Utflyttningen från Falköping visar samma mönster. De flesta, 674 av 1146, flyttade inom regionen företrädesvis till Skövde (170), Tidaholm (68), Skara (50) och Göteborg (107). De största invandrargrupperna kommer från Irak och Somalia, 71 personer av 198 immigranter Nettoflyttningar Antal Nettoflyttningar, samtliga År År 10 f a l k ö p i n g s k o m m u n å r s r e d o v i s n i n g 2009

11 förvaltningsberättelse Redovisning av måluppfyllelse Strategiska utvecklingsområden Falköpings kommun har definierat strategiska utvecklingsområden och perspektiv för hållbar utveckling för att nå visionen Det goda livet. En positiv utveckling ska ske inom de strategiska utvecklingsområdena och samtliga perspektiv, samt avspeglas i kommunens alla verksamheter. Sammantaget bidrar detta till Falköpings vision Det goda livet. I de strategiska utvecklingsområdena Samhälle i utveckling, Brukaren i fokus och Medborgaren i centrum beskrivs hur den politiska majoriteten i Falköping vill utveckla kommunen. En förutsättning för att uppnå verksamhetens mål är engagerade och motiverade medarbetare och ledare. I det strategiska utvecklingsområdet Medarbetarskap och ledarskap beskrivs vilka områden som är viktiga att utveckla. Begreppet Hållbar utveckling innehåller tre perspektiv som är beroende av varandra det ekonomiska perspektivet, miljöperspektivet och det sociala perspektivet. Hållbar utveckling är en förändringsprocess med en utveckling som går i en hållbar riktning. Den vanligaste definitionen på hållbar utveckling är en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Kommunens styrsystem Utgångspunkten i styrsystemet är att kommunfullmäktige anger övergripande mål och ekonomiska ramar för nämndernas verksamhet. Detta presenteras i kommunens flerårsplan. Målen ger uttryck för övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden. Målen kan vara såväl generella som verksamhetsspecifika till sin karaktär. De kommunövergripande målen följs upp i kommunens årsredovisning. Uppföljningen grundar sig på gemensamma, men även förvaltningsspecifika, enkäter och mätningar. Vision Falköping Det goda livet Samhälle i utveckling Brukaren i fokus Medborgaren i centrum Boende Tillväxt Kommunikation Ekonomiskt perspektiv Barnomsorg Utbildning Äldreomsorg Falköping en attraktiv kommun Folkhälsa Bemötande Inflytande Miljöperspektiv Hållbar utveckling Socialt perspektiv Medarbetarskap och ledarskap Strategiska utvecklingsområden. å r s r e d o v i s n i n g 2009 f a l k ö p i n g s k o m m u n 11

12 förvaltningsberättelse Redovisning av måluppfyllelse Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktige har beslutat om 38 övergripande mål inom fyra strategiska utvecklingsområden. Uppföljning och sammanställning av målen presenteras nedan. Trendpilarna visar hur senaste utfallet förhåller sig till föregående år. En nedåtgående pil visar ett försämrat värde, en uppåtgående pil visar ett förbättrat värde. En pil åt höger visar ett oförändrat värde. Samhälle i utveckling Mål 1 2 Antal småhustomter som alltid ska finnas till försäljning i Falköpings tätort Antal tomter för flerbostadshus som alltid ska finnas till försäljning i Falköpings tätort Mål 2009 Utfall 2009 Utfall 2008 Utfall 2007 Trend 40 st 25 st 6 st 3 st 0 st 0 st 0 st 3 Verksamhetsmark för försäljning i Falköpings tätort 400' kvm 103' kvm 110' kvm Andelen företagare som upplever att företagarklimatet i Falköping är bra eller mycket bra ska öka Antal nya företag i kommunen ska årligen uppgå till 5 nya företag/1 000 invånare Antal företag i kommunen som årligen miljödiplomerar sig ska öka med Andelen ungdomar som går till arbete eller studier ska öka 60 % Uppgift saknas 150 st 99 st 128 st 119 st 14 st 7 st 7 st 6 st 4 70 % 33 % 49 % 53 % 8 Antal sökbara årspraktikplatser i kommunen ska öka 50 st 50 st 38 st 9 Antal fasta årspraktikplatser i näringslivet ska öka 20 st Uppgift saknas 15 st 10 Resandet med stadstrafiken ska öka f a l k ö p i n g s k o m m u n å r s r e d o v i s n i n g 2009

13 förvaltningsberättelse Redovisning av måluppfyllelse Brukaren i fokus Mål Mål 2009 Utfall 2009 Utfall 2008 Utfall 2007 Trend 11 Andelen förskollärare inom barnomsorgen ska vara fortsatt hög 73 % 69 % 71 % 73 % 12 Antalet inskrivna barn per årsarbetare minskar till 5,8 barn 5,8 barn 6,2 barn 6,1 barn Andelen vårdnadshavare som upplever god kvalitet ska öka Andelen ungdomar som lämnar gymnasieskolan med slutbetyg ska öka Andelen ungdomar som har behörighet att komma in på gymnasieskolans nationella program ska öka Andelen ungdomar, folkbokförda i Falköping, som går vidare till högskolestudier inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning ska öka 80 % 96 % 76 % 74 % 71 % 68 % 93 % 88 % 90 % 92 % 44 % 35 % 34 % 32 % 17 Personaltätheten inom äldreomsorgen ska öka 0,6 vårdpersonal 0,6 vårdpersonal 0,6 vårdpersonal 0,52 vårdpersonal 4 dag/boende dag/boende dag/boende dag/boende Medborgaren i centrum Mål Mål 2009 Utfall 2009 Utfall 2008 Utfall 2007 Trend Andelen medborgare som tycker att Falköpings kommun är en bra plats att bo och leva på ska öka Andelen medborgare som är nöjda med den kommunala verksamheten ska öka 65 % 61 % 58 % 60 % 55 % 52 % 48 % 50 % 20 Uppfyllandet av kriterierna för Cittaslow uppgår till 87 % 88 % 86 % 86 % 21 Andelen medborgare som känner sig trygga ska öka 55 % 46 % 43 % 45 % Andelen medborgare som upplever att det är lätt att komma i kontakt med kommunens anställda ska öka Andelen medborgare som upplever att de får ett bra bemötande ska öka Andelen medborgare som upplever att möjligheterna till inflytande på kommunens verksamheter och beslut ska öka 72 % 62 % 59 % 61 % 72 % 62 % 59 % 61 % 47 % 36 % 35 % 39 % å r s r e d o v i s n i n g 2009 f a l k ö p i n g s k o m m u n 13

14 förvaltningsberättelse Redovisning av måluppfyllelse Hållbar utveckling Mål Mål 2009 Utfall 2009 Utfall 2008 Utfall 2007 Trend Årligt resultat i procent av skatte- och statsbidragsintäkterna uppgår till Andelen ekologiska livsmedel i kr som kommunen köper in ska öka 2,0 % 1,7 % 0,7 % 1,8 % 10 % 10 % 5 % 0 % 27 Utsläpp av koldioxid per kommuninvånare ska minska 2,4 ton 3,2 ton 3,1 ton 3,2 ton Andelen kommunala bilar som är klassificerade som miljöfordon ska öka Miljödiplomering av kommunala verksamheter ska öka 55 % 56 % 38 % 75 % 38 % 31 % 17 % 30 Elförbrukningen i ägda fastigheter ska minska 73 Kwh/BRA 65 Kwh/BRA 67,5 Kwh/BRA 75,9 Kwh/BRA 31 Andelen deltagare i det kommunala introduktionsprogrammet som efter två år går vidare till egen försörjning ska öka 53 % 47 % 53 % 52 % 32 Andelen deltagare i introduktionen som inom tre månader har erhållit introduktion i arbetslivet i form av praktikplats, studiebesök, kontaktperson e.d. ska öka 93 % 93 % 90 % Medarbetarskap och ledarskap Mål Mål 2009 Utfall 2009 Utfall 2008 Utfall 2007 Trend 33 Andelen stolta medarbetare inom kommunen ska öka 72 % 68 % 63 % 34 Den totala sjukfrånvaron ska minska 5,7 % 4,3 % 5,2 % 5,9 % Antal medarbetare per arbetsledare ska uppgå till 25 personer Andelen medarbetare som har en kompetensutvecklingsplan ska öka Andelen medarbetare som upplever sin arbetsplats som jämställd ska öka Andelen medarbetare i kommunen med utländsk bakgrund ska spegla befolkningssammansättningen i kommunen 75 % 66 % 48 % 87 % 70 % 65 % 7,0 % 7,9 % 7,9 % 7,1 % 4 14 f a l k ö p i n g s k o m m u n å r s r e d o v i s n i n g 2009

15 förvaltningsberättelse Redovisning av måluppfyllelse Samhälle i utveckling m å l 1 2 Finns boende i Falköping som motsvarar behov och önskemål? Under våren 2009 färdigställdes bostadsområdet Vilhelmsro (B4) med 34 småhustomter. Första tomttilldelningen skedde i augusti och har sedan följts av ytterligare två tilldelningar ur tomtkön. Vid årsskiftet var hälften av tomterna sålda. De första husen på området kommer att byggas våren Endast cirka 25 småhustomter återstår för försäljning i centralorten, vilket innebär att ett intensivt planeringsarbete nu måste påbörjas för att skapa nya bostadsområden. Andra halvåret 2009 har det bedrivits ett planeringsarbete som kommer att leda till byggnation inom kv. Plåtslagaren, kv. Kopparslagaren och Vilhelmsro (B2). Dessa tre mycket centralt belägna objekt innebär 50 nya bostäder. Byggnation inom bostadsområdet Vidblicken påbörjades under året och kommer fullt utbyggt att bestå av tio nya hus. Ombyggnaden av f.d. Haglunds produktionslokaler till 36 moderna hyreslägenheter påbörjades också under året. Första etappen var klar för inflyttning under november 2009 och byggnationen kommer att bli helt klar under våren m å l 3 Finns beredskap och mark i Falköping för nyetablering och expansion? Under 2009 färdigställdes industriområdet Tåstorp-Brogärdet där det nu finns cirka m² byggklara industritomter. Även inom Sikagårdsområdet finns goda möjligheter att snabbt tillhandahålla tomtmark för industriell verksamhet. Inom Marjarpsområdet startades detaljplanläggning för i första hand logistikanknuten verksamhet. Under våren påbörjades byggnation av gata och VA-ledningar inom handelsområdet norr och öster om Ulricehamnsrondellen. Den första handelsfastigheten färdigställdes under hösten. Här finns nu ytterligare handelstomter klara för snabb etablering. I Floby blev mark- och exploateringsarbetet klart intill Volvofabriken och kommunens bolag för industrifastigheter, Fastighets AB Mösseberg, kunde under våren färdigställa en lagerbyggnad på m². Ovanstående satsningar, tillsammans med nu pågående planarbeten, gör att kommunen står väl rustad inför en kommande högkonjunktur och kan erbjuda lämplig exploateringsmark för såväl industri som handel. m å l 4 5 Upplever företagen att Falköping är en bra kommun att verka i? På grund av resursbrist kunde inte kommunen genomföra sin planerade enkät till företagarna. En undersökning om det lokala företagsklimatet genomfördes under september oktober av Svenskt Näringsliv och samtliga värden har en uppåtgående kurva. Under året påbörjades ett Leaderprojekt som ska pågå under tre år i samverkan mellan kommunen, fastighetsägarna och handeln. Ett konkret resultat av detta samverkansprojekt är den nya julbelysningen som bekostades av kommunen och näringslivet i lika delar. Varje lördag under juli augusti har torgmarknad arrangerats på Stora Torget i Falköping med försäljning av lokalt hantverk och närproducerade råvaror. Detta är ett projekt för utveckling av centrum och landsbygdens företag som kommer att pågå under ett år. Länsstyrelsen betalar 50 procent av projektkostnaden. Tjugotvå företag har hittills medverkat i aktiviteterna som under året haft ett totalt besöksantal på cirka personer. Den 6 november genomfördes Näringslivsdagen för andra gången i samverkan med Företagarna och Falköpings Tidning. I år deltog Svenskt Näringsliv som ny medarrangör. Arbetet med landsbygdsutveckling har fortsatt, bl.a. med projektet Livsmedelsdialogen. Cirka företag har besökts enligt en fastställd plan. Huvudsyftet med projektet är att stärka företagen i deras utvecklingsarbete och erbjuda stöd i olika frågor, inte minst utifrån ett miljöperspektiv. m å l 6 Har företagen en hög miljömedvetenhet? Ett flertal företag har kontaktats för miljödiplomering. Sex företag har påbörjat arbetet för att erhålla miljödiplom. Inget av företagen har dock nått ända fram under året. En ny insats behövs för att få dem att gå vidare under å r s r e d o v i s n i n g 2009 f a l k ö p i n g s k o m m u n 15

16 förvaltningsberättelse Redovisning av måluppfyllelse m å l 7 9 Ökar antalet personer som får inträde på arbetsmarknaden? Målet var att nå 70 procent av andelen ungdomar, som efter åtgärder går till arbete eller studier. Utfallet blev 33 procent. Ungdomsprojektet TYP jobbar i större utsträckning med att göra ungdomar, som uppbär försörjningsstöd, mer anställningsbara så att de är rustade för att ingå i Jobbgarantin, Arbetsförmedlingens projekt för unga. För att kunna bedöma och höja ungdomarnas arbetsförmåga sker kartläggande samtal i kommunens utredningsgrupp, för att öka motivationen och fokusera på tänkbara lösningar. Målet är att det ska finnas 50 fasta årspraktikplatser. I kommunen finns drygt 50 sökbara praktikplatser. Under året har 67 platser använts hittills och 134 placeringar har gjorts på dessa platser. En del sökbara praktikplatser (20 st) omvandlas till Instegsjobb och 35 sådana har tillsatts på kommunala platser. Inom näringslivet har kommunen som mål att det ska finnas 20 praktikplatser. Eftersom arbetsmarknaden har försämrats kraftigt finns inga sökbara praktikplatser inom näringslivet. På Lärcenter finns däremot ett samarbete med 45 företag som erbjudit praktikplats. Under perioden har 86 placeringar gjorts på dessa platser. m å l 10 Ökar möjligheterna till kollektivt resande i tätorten? Antal resor i stadstrafiken uppgick till vilket är en ökning på 6 procent jämfört med föregående år då antalet resor var Målet var resor med stadstrafiken för 2009 vilket uppfyllts. Fria resor med kollektivtrafiken för alla kommuninvånare som fyllt 75 år infördes under året. Det gäller både den ordinarie linjetrafiken samt Närtrafik och andra anropsstyrda linjeturer som körs av Västtrafik. Närtrafik finns för den som vill åka kollektivt mellan landsbygden och tätorter i kommunen. Fler kan nu resa med Närtrafiken då trafikområdet har utvidgats. Brukaren i fokus m å l Ökar kvaliteten inom barnomsorgen? Vid rekrytering av personal till förskolor söks förskollärare. Fyra förskollärare har påbörjat utbildning via Förskolelyftet för kompetensutveckling. Trots detta fortsätter andelen förskollärare att minska. Utfallet blev 69 procent, vilket är en minskning med 2 procent jämfört med föregående år. Även om målet inte är uppnått har Falköping en hög andel förskollärare, jämfört med riket. Det är i dagsläget mycket svårt att rekrytera förskollärare. Antalet inskrivna barn minskade till 5,8 barn per årsarbetare. Efter ett riktat budgettillskott från fullmäktige, samt en reviderad fördelningsmodell inom barn- och utbildningsnämnden, höjdes förutsättningarna för att nå målet som nu är uppfyllt. En webbenkät genomfördes under våren för att mäta vårdnadshavarnas nöjdhet med förskolan. Resultatet visar att 96 procent upplevde god kvalitet i förskolan. Målet var 80 procent, vilket med god marginal är uppfyllt. Ledsagarservice finns nu på Resecentrum i Falköping. Servicen är till för personer som behöver hjälp att byta mellan olika färdmedel eller linjer. Att erbjuda ledsagarservice (på större bytespunkter) är en del i arbetet med att göra kollektivtrafiken tillgänglig för alla. 16 f a l k ö p i n g s k o m m u n å r s r e d o v i s n i n g 2009

17 förvaltningsberättelse Redovisning av måluppfyllelse m å l Ökar antalet ungdomar och vuxna med behörighet för vidare studier? Andelen ungdomar som lämnade gymnasieskolan med slutbetyg ökade med 3 procent. Målet var att nå 76 procent och utfallet blev 74 procent. Det finns många orsaker till att elever inte får sitt slutbetyg; kursbetyg saknas, frånvaron är för hög eller elever slutar i förtid etc. Ett analysarbete har påbörjats för att kunna göra rätt åtgärder och insatser, samtidigt kvalitetssäkras betygssättningen. Kommunen har även som mål att 93 procent av ungdomarna har behörighet att komma in på gymnasieskolans nationella program. Utfallet blev 88 procent och det är dessvärre en minskning från 2008 års utfall som var 90 procent. Andelen ungdomar som går vidare till högskolestudier, inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning, ökade från 34 procent 2008 till 35 procent Dessvärre nåddes ej målet på 44 procent. Enligt en öppen jämförelse av Sveriges kommuner och landsting är det en större andel än förväntat som erhåller behörighet till universitet och högskola i Falköping. Undersökningen tar då hänsyn till att motivationen att läsa vidare på högskolan skiljer sig åt för olika gymnasieprogram. Barn- och utbildningsförvaltningen verkar bland annat för att öka samarbetet med högskolor under gymnasietiden. Satsningar på vård- och omsorgscollege liksom teknikcollege förväntas öka andelen som studerar vidare. m å l Ökar andelen medborgare som är stolta över sin hembygd? Av medborgarna anser 61 procent att Falköpings kommun är en bra plats att bo och leva på. Det är en klar förbättring med +3 procent gentemot föregående mätning. Vi når dock inte målet som var satt till 65 procent. Avståndet till riksgenomsnittet som ligger på 64 procent har dock minskat. För att medborgarnas nöjdhet ska öka bör deras upplevelse av framförallt kommersiellt utbud, men också trygghet och bostäder, förbättras. Det sammanfattande betyget för hur medborgarna bedömer de kommunala verksamheterna i Falköpings kommun blev 52 procent (riket 54 procent). Även detta är en kraftig förbättring gentemot föregående år, ökningen uppgår till 4 procent. Målet var att nå 55 procent. För att höja helhetsbetyget måste förbättringar av betygsindexen ske inom bl.a. renhållning, äldreomsorg, kultur samt gång- och cykelvägar. Falköping är Sveriges första Cittaslow. Vid ansökan år 2008 uppfyllde Falköping 86 procent av kriterierna för Cittaslow. Årets målsättning var att öka till 87 procent, men i verkligheten når vi 88 procent. Faktorer som bidragit att höja värdena är satsningen på torglördag med lokala produkter, gestaltningsprogrammet som bidrar till vitalisering av staden, ökat utbud av e-tjänster och ökad användning av ekologiska livsmedel. m å l 17 Ökar kvaliteten inom äldreomsorgen? Målet att öka personaltätheten till 0,60 är genomfört. Under året gjordes också en studie, LUFSA, där kvalitet och kostnader jämfördes mellan sex kommuner. Falköping har hög kvalitet inom både hemtjänst och äldreboenden. Medborgaren i centrum Under hösten deltog Falköpings kommun i Statistiska Centralbyråns (SCB) medborgarundersökning. Sammanlagt deltog 42 kommuner i undersökningen. Svarsandelen för Falköping blev 51 procent vilket är 3 procent lägre än förra året. Svarsandelen för hela riket ligger på 52 procent. å r s r e d o v i s n i n g 2009 f a l k ö p i n g s k o m m u n 17

18 förvaltningsberättelse Redovisning av måluppfyllelse m å l 21 Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Trygghet är en mycket viktig faktor för att skapa Det goda livet och andelen medborgare som känner sig trygga ökar. Utfallet 2009 blev 46 procent vilket är en ökning med 3 procent jämfört med föregående år. Målsättningen 55 procent nåddes inte. Medelvärdet i landet ligger på 54 procent och de kommuner som har bäst värden uppnår 76 procent. De frågor som får sämst värden i Falköping är; Hur trygg och säker kan du känna dig mot stöld och inbrott? och Hur tryggt kan du vistas utomhus på kvällar och nätter? Kommunen har under 2010 skrivit ett samarbetsavtal med Polisen i syfte att förstärka tryggheten för medborgarna. m å l Tycker medborgarna att bemötande och tillgänglighet till kommunens anställda ökar? Målet att andelen medborgare som upplever att det är lätt att komma i kontakt med kommunens anställda och att de får ett bra bemötande var satt till 72 procent och utfallet blev 62 procent. Årets resultat är en klar förbättring från föregående år då utfallet var 59 procent. Invånarna anser främst att det blivit lättare att komma i kontakt med kommunens personal, men även bemötande och service har blivit bättre. Hållbar utveckling ekonomiskt perspektiv m å l 25 Är kommunens ekonomi stabil och i balans? Målet är att resultatnivån ska uppgå till 2 procent av skatteoch statsbidragsintäkter vilket är cirka 26 mnkr i nuläget. Resultatet ska användas för att klara amorteringar, investeringar samt framtida ökningar av pensionskostnader. Årets resultat uppgår till 23,4 mnkr vilket motsvarar 1,7 procent av skatte- och statsbidragsintäkter. Det är en förbättring mot föregående år då resultatet uppgick till 0,7 procent. miljöperspektiv m å l Är kommunens verksamhet långsiktigt hållbar? Kommunen har som målsättning att andelen ekologiska livsmedel, som köps in, ska öka. Målet för 2009 var att inköpen skulle uppgå till 10 procent. Under året har 10 procent, av det som köpts in, varit ekologiskt. År 2008 var 0 procent av inköpta livsmedel ekologiska. m å l 24 Ökar delaktigheten för medborgarna? Det sammanfattande betyget för hur medborgarna bedömer möjligheterna till inflytande på kommunens verksamheter och beslut i Falköpings kommun blev 36 (riket 40). Målet var att nå 47. Även här har vi en förbättring från föregående år, då utfallet var 35. Det sker förbättringar på samtliga delområden; tillgänglighet till politiker och tjänstemän, information, möjligheter att påverka samt förtroendet för kommunens politiker. 18 f a l k ö p i n g s k o m m u n å r s r e d o v i s n i n g 2009

19 förvaltningsberättelse Redovisning av måluppfyllelse Statistiken från SCB, som visar utsläppen av koldioxid, har en eftersläpning på två år, vilket betyder att siffrorna för 2007 blir utfallet Utsläppen av koldioxid per kommuninvånare uppgår till 3,2 ton för 2009 och målet var 2,4 ton. Utsläppen har ökat med 0,1 ton från föregående år. Under de två senaste åren har flera åtgärder genomförts för att minska koldioxidutsläppen, men dessa visar sig inte i statistiken ännu. Kommunen uppnådde målet att 55 procent av kommunens bilar ska vara klassificerade som miljöfordon, utfallet blev 56 procent för Det innebär en markant ökning av andelen miljöfordon då föregående års utfall var 38 procent. Av kommunens verksamheter är 38 procent miljödiplomerade eller certifierade via Grön Flagg (skolor). Målet var att nå 75 procent av verksamheterna för Målet nåddes ej, men innebär ändå en ökning från föregående år som var 31 procent. Elförbrukningen i ägda fastigheter har minskat från 67 till 65 kwh per kvadratmeter. Arbetet leds av kommunens energispargrupp och fastigheterna inventeras löpande. Medarbetarskap och ledarskap m å l Förbättras arbetsklimatet? Andelen stolta medarbetare ska uppgå till 72 procent. Eftersom någon medarbetarenkät ej gjorts under året finns ingen uppföljning av detta mål. Utfallet 2008 var 68 procent. Målsättningen för sjukfrånvaron var 5,7 procent och vid årets slut uppgick den till endast 4,3 procent Det är även en minskning jämfört med året innan, då sjukfrånvaron uppgick till 5,2 procent. Ändrade sjukskrivningsregler, men även nya verktyg och ett förändrat arbetssätt där chefer och PAkonsulter, eller motsvarande på förvaltningarna, fortsätter att arbeta aktivt och förebyggande är troliga förklaringar till en låg sjukfrånvaro. Målsättningen, att andelen medarbetare som har en individuell kompetensutvecklingsplan uppgår till 75 procent, har inte kunnat mätas då medarbetarenkäten ej genomfördes under året. Föregående år var det 66 procent av medarbetarna som hade en kompetensutvecklingsplan. socialt perspektiv m å l Ökar andelen nyanlända som får inträde på arbetsmarknaden? Andelen nyanlända som går till egen försörjning efter två år ska uppgå till 53 procent. Under 2009 kunde 47 procent gå till egen försörjning genom studier, arbete eller företagande. Målet är inte uppnått och utfallet innebär också en försvagning från föregående år. Målsättningen är att andelen deltagare som inom tre månader har erhållit introduktion i arbetslivet i form av praktikplats, studiebesök eller dylikt, ska vara 93 procent. Då 94 av 101 deltagare fick detta nåddes målet. m å l Ökar mångfalden inom den kommunala verksamheten? Målsättningen, att andelen medarbetare som upplever sin arbetsplats som jämställd ska uppgå till 87 procent, har ej kunnat mätas. Medarbetarenkäten 2008 visar att 70 procent av medarbetarna i kommunen då upplevde arbetsplatsen som jämställd. Flerspråkighet och mångkulturell kompetens ska ses som en merit när nya medarbetare anställs i kommunen. Målet är att antalet anställda i kommunen med utländsk bakgrund (individen, modern eller fadern är födda utanför Sverige) ska spegla befolkningens sammansättning i kommunen, vilket motsvarar 7 procent. Utfallet för 2009 blev 7,9 procent och målet nås. å r s r e d o v i s n i n g 2009 f a l k ö p i n g s k o m m u n 19

20 förvaltningsberättelse Ekonomisk analys Det ekonomiska resultatet för 2009 är gott trots att kommunen tappade 21,8 miljoner i skatter och statsbidrag jämfört med budget. Den finansiella kontrollen är god, men soliditeten har minskat något. Riskexponeringen är oförändrad och kassalikviditeten förbättrades. Sammanfattning används i detta perspektiv; skattesatsen, soliditeten, finansiella nettotillgångar och kassalikviditeten, pekar åt olika håll. Bedömningen är att kommunens riskexponering är oförändrad mot tidigare år. Kommunens kortsiktiga handlingsberedskap förstärktes. Såväl kassalikviditet som budgetföljsamhet och resultat förbättrades jämfört med föregående år. Årets resultat är 23,4 mnkr (budget 25,6). Den verkliga budgetavvikelsen är dock 9,2 mnkr efter att 7 mnkr har avsatts inom det egna kapitalet för framtida pensionsutbetalningar. Den ekonomiska krisen har präglat året och jämfört med budget har kommunens resultat påverkats negativt av följande. Skatter och statsbidrag har minskat med 21,8 mnkr jämfört med budget. Kostnader för försörjningsstöd har ökat med 6 mnkr. Oförutsedda kostnader med 4,5 mnkr när Ållebergsgymnasiet drabbades av fuktskador. Räntorna överstiger budget med 1,9 mnkr, avskrivningarna med 3,9 mnkr. Det finns också positiva avvikelser. Lägre kostnader för vägunderhåll på grund av fördröjd upphandling +2,8 mnkr Lägre personalomkostnader på grund av minskade sjukskrivningar +11,2 mnkr Finansiell analys Kontroll är ett av fyra perspektiv som används i den finansiella analysen. Eftersom såväl resultatet som budgetföljsamheten förbättrats trots de bistra tiderna, framstår Falköpings finansiella kontroll som god. Soliditeten Kommunen befinner sig i en period med höga investeringar. Resultatet räcker inte till för att finansiera dessa, självfinansieringsgraden är enbart 58 procent. Som en följd av detta minskar soliditeten, ett mått på hur stor andel av tillgångarna som ägs av skattemedel. När soliditeten minskar försvagas kommunens långsiktiga betalningsberedskap något. Skatten höjdes 2009 vilket innebär att möjligheterna för framtida skattehöjning minskar. Riskexponering Ett tredje perspektiv som används är riskexponeringen. Hur exponerad är kommunen finansiellt? De nyckeltal som Balanskravet Enligt kommunallagen ska intäkterna varje år överstiga kostnaderna. Om kostnaderna ändå överstiger intäkterna ett år, ska det negativa resultatet regleras och det egna kapitalet återställas inom tre år. Eventuella realisationsvinster ska inte medräknas. Realisationsvinsterna i årets resultat blev 0,3 mnkr. Föregående års resultat enligt balanskravet blev 0,7 mnkr. Årets resultat på 23,4 mnkr ska därför minskas med 0,3 mnkr (realisationsvinsterna) och med 0,7 mnkr (föregående års resultat enligt balanskravet). Ingångsvärdet vid balanskravsutredningen är då +22,4 mnkr. Kommunfullmäktige har beslutat att inom det egna kapitalet avsätta 7 mnkr varje år för att täcka framtida pensionskostnader. Det innebär att resultatet enligt balanskravet ska minskas med 7 mnkr varje år fram till Dessa korrigeringar ska återföras från och med 2015 då kostnaderna för pensionerna förutses öka kraftigt. Kommunfullmäktige beslutade under året att, med hänvisning till synnerliga skäl, undanta omstruktureringskostnader från balanskravet. Enligt beslutet finns möjligheten att hänvisa till synnerliga skäl endast under 2009 och Omstruktureringskostnaderna uppgick under året till 1,4 mnkr. Tabellen visar att balanskravet har uppnåtts. År Resultat mnkr Pensioner inom eget kapital Omstrukturering Justerat balanskravsresultat ,3 0,0 22, ,0 0,0 20, ,0 14,0 24, ,9 7,0 54, ,9 7,0 16, ,4 7,0-0, ,4 7,0 1,4 16,8 20 f a l k ö p i n g s k o m m u n å r s r e d o v i s n i n g 2009

21 förvaltningsberättelse Ekonomisk analys Finansiell analys kommunen KommunForskning i Västsverige (KFi) genomför årligen en analys av kommunernas finansiella profil i Västra Götaland. De 49 kommunerna betygsätts finansiellt i förhållande till varandra över en treårsperiod. I den senaste rapporten, som avser perioden , framgår det att Falköpings finansiella utveckling under den studerade treårsperioden resulterade i en försvagad finansiell profil, vilket indikerar en svagare utveckling än för genomsnittet. I 2009 års finansiella analys används samma nyckeltal som KFi använder vid framtagandet av den finansiella profilen. Under respektive nyckeltal jämförs Falköping, år 2008, med tolv kommuner i Västra Götaland av liknande storlek ( invånare). I jämförelsegruppen ingår Ale, Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum, Lidköping, Mariestad, Mark, Partille, Stenungsund, Ulricehamn och Vänersborg. Nettokostnadsandel Nyckeltalet visar hur stor andel av skatteintäkterna, och de generella statsbidragen, som används för att finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto. Nyckeltalet 100 procent innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Verksamhetens andel av skatteintäkter % Avskrivningarnas andel av skatteintäkter % Finansnettots andel av skatteintäkter % Kostnadernas andel av skatteintäkter % Trend 93,5 92,5 90,9 94,2 95,0 93,7 3,9 3,7 3,5 3,6 3,8 3,9 0,8 0,6 0,4 0,4 0,6 0,7 98,2 96,8 94,8 98,2 99,3 98,3 Nyckeltalet visar en viss förbättring mot föregående år, men är fortfarande över genomsnittet för perioden vilket genererar den nedåtgående pilen. Kommunens mål är att kostnadernas andel av skatteintäkterna får vara högst 98 procent. Kostnadernas andel av skatteintäkterna har, med undantag av 2008, varit lägre än för jämförbara kommuner i Västra Götaland. Nettokostnadsandelen förbättrades något beroende på att nettokostnadernas ökning (2,9 procent) var lägre än ökningen av skatter och statsbidrag (4,0 procent). Utvecklingen är mycket glädjande, under tidsperioden visar samtliga år en högre ökningstakt av nettokostnaderna. Värt att notera är också att skattehöjningen inför 2009 gav 25,3 mnkr. Utan skattehöjning hade skatte- och statsbidragsutvecklingen enbart uppgått till 2,2 procent. Under perioden 2002 till 2006 låg nettokostnaderna per invånare på samma nivå som jämförelsekommunerna. Därefter ökade nettokostnaderna i hög takt år 2007 och 2008 och vi hamnade då över genomsnittet. Resultat Årets resultat innehåller alla löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ligga runt 2 procent över en längre tidsperiod Trend Årets resultat mnkr 20,0 38,0 64,8 23,9 9,5 23,4 Andel av skatteintäkter och generella statsbidrag % Årets resultat exkl. avsättning till framtida pensioner mnkr Andel av skatteintäkter och generella statsbidrag % 1,8 3,2 5,2 1,8 0,7 1,7 20,0 24,0 57,8 16,9 2,5 16,4 1,8 2,0 4,6 1,3 0,2 1,2 Årets resultat på +23,4 mnkr kan anses gott med hänsyn till att skatteintäkter och statsbidrag minskade med 21,8 mnkr jämfört med budget. Det är dock en försvagning jämfört med resultaten 2006 och 2007, vilket indikeras av den nedåtgående trendpilen. Däremot är det en klar förbättring jämfört med föregående års resultat. Resultatet per invånare är sämre än genomsnittet såväl 2007 som 2008 jämfört med kommunerna i jämförelsegruppen. Kommunfullmäktige har beslutat att under tio år ( ) avsätta 7 mnkr per år för framtida pensioner utöver budgeterad resultatnivå. Det verkliga resultatet är 16,4 mnkr när pensionsskulden räknats av. Förändringar i procent jämfört med året innan Trend Bruttokostnadsutveckling % 4,1 4,1 4,4 6,8 3,8 3,0 Nettokostnadsutveckling % 4,1 4,9 3,3 8,5 5,3 2,9 Skatte- och statsbidragsutveckling % 2,7 6,2 5,2 4,7 4,3 4,0 å r s r e d o v i s n i n g 2009 f a l k ö p i n g s k o m m u n 21