Kort historik. Introductory Course Robotics. Kort historik (3) Kort historik (2) Ordet robot. Isaac Asimov

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kort historik. Introductory Course Robotics. Kort historik (3) Kort historik (2) Ordet robot. Isaac Asimov"

Transkript

1 Kort historik Introductory Course Robotics Lars Asplund 425 F.K. Archytas flygande duva ~ 200 F.K. Ctesibus Vattenklockor 1495 Leonardo avinci Mekanisk riddare 1738 Jacques de Vaucanson, dockor+djur 1822 Charles Babbage differensmaskin 1847 George Boole Boolesk Algebra Kort historik (2) 1921 Karel Capek Pjäsen R.U.R 1926 Fritz Langs Metropolis, roboten Maria 1936 Alan Turing Turingmaskinen 1940 Isac Asimov Robbie 1961 Heinrich Ernst MH-1 robotarm 1962 GM Unimate första industriroboten Kort historik (3) 1996 Honda P3 humanoid 1997 Sojourner marsrobot 1998 Lego robotics invention system 1999 Sony Aibo 2000 Honda Asimo Ordet robot En tjeckisk pjäs från 1920 Rossums Universal Robots av Karel Capek Robota, träl eller tvingad arbetskraft Handlingen utspelar sig 1960 och robotarbetarna gör uppror och tar över allt liv på jorden. Isaac Asimov Ryskfödd författare Science fiction Robbie från 1940 Novellsamlingen Jag Robot The Foundation Robotlagarna 1

2 Robotlagarna Isaac Asimov 1. En robot får inte skada en människa, eller genom att vara overksam, tillåta att en människa kommer till skada. 2. En robot måste alltid lyda order givna av en människa utom när det är bryter mot den första lagen 3. En robot måste alltid skydda sin egen existens så länge det inte strider mot de två första lagarna. Sumo Jämfört med Lego Mindstorm Ingångar 1,2,3 och utgångarna ABC Analoga 0-7 och digitala 0-7 och fyra motorer Lego programmeras i ett derivat av LabView (finns C och Ada-kompilatorer) Sumo-kortet programmeras i Java (det finns även en Ada) et finns mycket stora möjligheter med Sumo-kortet. Generellt Robotik Känna Planera - Agera Vi står inför den 3:e industriella revolutionen, och ska möta den med en kunskapsoffensiv 1:a Mekaniseringen på 1800-talet 2:a IT revolutionen under 1900-talets senare del en 3:e även en syntes av de två första Generellt Robotik En robot är ett system med Sense Känna Sensorer/Givare Plan Planera AI Act Agera Actuatorer/Ställdon Sense Känna Hur ser omgivningen ut. Var är jag, var kan jag gå, var är verktygen, var är andra robotar, var är de människor som jag ska serva, var behöver det dammsugas, var är gräset långt Plan Tänka Informationen från de olika sensorerna stämmer inte ihop. Vad är det som gäller? Har någon ändrat i omgivningen, uppgiften är att klippa, men det kommer fullt med folk och hundar, antingen går jag åt vänster eller åt höger AI - Hur hantera situationer, som programmeraren inte hade tänkt på 2

3 Act Agera Vi har fått in information om omgivningen, och AI-delen har kommit fram om en action et tredje steget ska se till att det blir gjort. Om vi ska gå till vänster, så ska vi se till att det blir rulle under fötterna Känna Sensorer eller givare Mäta sin omgivning, eller den del av hela systemet, som man inte kontrollerar Avstånd Rörelse Våra sinnen Syn eller vision mest spännande Exempel En dammsugare Kan inte programmeras av användaren För att veta hur det är möblerat måste man finna möblerna Räcker med enkla avståndsmätare Tänka / Besluta en ska klara att dammsuga oavsett möblering Vad händer om man möblerar om? Typiskt är att programmet ska klara en stor mängd med situationer, som programmeraren inte känner till i förväg Artificiell Intelligens Agera En webbkamera kopplad till en dator är ingen robot En robot måste göra något i den verkliga världen Exempel: ammsugare Gräsklippare Snöskottare Äppelträdsbeskärare Betongplanare Gruvlastare Första industriella revolutionen Under 1800-talet Maskiner ersatte muskelkraften Startade med ångmaskiner Idag Bensin/iesel Elmotorer Wankel, Stirling etc 3

4 Vissa problem Helt nytt för samhället Svårt att förstå vidden i det initiala skedet Vissa demonstrationer Idag sitter det motorer överallt Minst 100 motorer per person i I-världen Informationsteknologin en Andra Industriella Revolutionen Startade med de elektroniska hjärnorna Lite av Science Fiction Under 60-talet fanns stora datorer, som kostade mycket Sköttes av män i vita rockar Svårt att förstå att datorer skulle kunna vara till någon nytta Vissa problem ABC80 kom i slutet av 70-talet Apple II och framförallt PC n i början av 80 I vissa debattprogram diskuterades införandet av datorer Striden PC Mac Internet et är en fluga som går över Mer än 100 datorer/person i I-världen Några citat Två-tre datorer borde räcka för Sveriges räknebehov inom överskådlig tid! Svensk professor 1940-talet Hur kan ni tro att ni kan få ihop 30 personer som vill flyga till samma ställe? Resebyråchef om idén att börja flyga charter till Mallorca 1950-talet Ska kunderna montera möblerna själva? et var den dummaste affärsidé vi hört! Bankkamrer i Älmhult, 1940-talet, som nekade Ingvar Kamprad att låna pengar. Internet är en fluga som snart går över! Inez Uusman,"dataminister?" 1990-talet Robotik en Tredje Industriella Revolutionen Robotar är Science Fiction Robotar kostar idag mycket pengar Robotteknologin idag motsvarar atatekniken på 70-talet Robottekniken är en syntes av de två tidigare industriella revolutionerna Antalet är mindre än en per person Vision - Goals Svinuppfödning Stallar med 8 veckors intervall Cirka 5 cm på väggar och golv Rymddräkt Röda ögon och Frossa 4

5 Robotdalen Fokusområden Vinnova Vinnväxt 159 ansökningar -> 3 vinnare Örebro / MdH (/KTH) Samhälle / näringsliv / högskolan Tillväxtprogrammet Industrirobotar Inom den traditionell verkstadsindustri krävs i framtiden: Fältrobotar Genom en syntes av Sveriges starka skogs- och gruvindustri och tillverkning av entreprenadfordon (lastbilar etc.) skapa nya produkter Vård&omsorg Effektiviteten i vård och omsorg måste öka för att erbjuda samma sociala standard i framtiden Robotdalens aktörer Triple Helix Robotdalens Aktörer 1. e offentliga aktörerna 2. Akademiska aktörer ÖREBRO Kommuner Länsstyrelse Landsting VÄSTMANLAN Kommuner Länsstyrelse Landsting 3 1 Kommuner SÖERMANLAN Länsstyrelse Landsting STOCKHOLM ÖREBRO UNIVERSITET Västerås 3 2 Eskilstuna MÄLARALENS HÖGSKOLA KTH Tekniska Museet 5

6 Esab Welding Eq. Specma Atlas Copco Tritech Optab Net City Örebro SAAB Bofors Robotdalens Aktörer 3. Näringslivsaktörer och institut ABB CC Systems MEE Metior CIM Skills Zealcore Ramsta Robotics Aerotech Telub Logic esign Hök Instrument Realfast SMT Tricept 3 3 Volvo CE SweRob Calix Paint Mate Robotics Electrolux elaval Tritech Lynson Machine SAABTECH SICS Robotdalens Aktörer Samverkan med övriga innovationsaktörer Västmanlands FoU-råd Idélab MdH Aroslotsarna Kista applications Företagsgenerator Connect ALMI/NUTEK Teknikbrostiftelsen CEF Affärsänglar/Entreprenörer Forsknings institut CRC Uppfinnarföreningen Industriellt utvecklingscentrum Teknikhöjden techni Stiftelsen innovationcentrum Örebro Innov. Center Teknikbyn Skogforsk... Sumo kortet Blockschema AVR En Java-processor (ajile java) En mikroprocessor (Atmel Mega16 C) USB-controller (FT232BM) Fyra stycken H-bryggor (Allegro) MOSI MISO SPI Flash CPU Timer0 Timer1 AC Timer2 Analog signal Alla värden möjliga inom ett intervall Icke-elektriska xempel : en temperatur eller en hastighet Elektrisk spänning Elektrisk ström Elektrisk resistans (en potentiometer) igital signal Har endast två värden 0 eller 1 Faktiska fysiska representationen varierar Exempel: 0 1 logisk 0V 5V 5V-logik 0V 3.3V 3V-logik N-S S-N magnet Slät bula C Laddn tom EPROM Aktiv inaktiv Avbrott 6

7 Binära talsystemet Tal med basen 2 Möjliga siffror är 1 och 0 Alla talbaser har lika många siffror som basen (decimala har tio siffror 0..9) I ett digitalt system använder man det binära talsystemet. Varje position i talet har antingen en given plats i elektroniken eller sin tidslucka Exempel på 8bits tal Parallell-porten till en skrivare På en PC är det en 25-polig kontakt (sub), på en skrivare är det en annan kontakt. Kontakten har varit standard i närmare 30 år. Benämningen kommer av att kontakten har 8 bitar för att ange vilket tecken som ska skrivas ut Åtta bitars binärt tal Att det är 8 bitars binärt tal betyder att tal mellan 0000_0000 till 1111_1111 kan skrivas ut. Jämför med ett tresiffrors tal i det decimala systemet, där kan vi ha tal mellan 000 och 999. et är 1000 st = 10**3 Ett åtta bitars tal har 2**8 olika = 256 Parallellporten igen Bitarna i det digitala 8 siffrorstalet har var sin anslutning , där 0 är den minst signifikanta biten och 7 den mest signifikanta Varje bit n motsvarar värdet 2**n dvs = =255 Elektroniska kretsar Grindar Och, Eller, Exklusive Or samt Inverterare Statiska komponenter, dvs utgångarnas värde beror direkt på ingångarnas värden Elektroniska kretsar Vippor -vippor, JK-vippor, RS-vippor ynamiska komponenter, dvs utgångarna beror av ingångarnas värde vid tillfällen när klockan har läst av ingångarna Vi ska begränsa oss till -vippan 7

8 -vippan Utgångar samt Set och Reset S R S och R är statiska ingångar och är dynamiska ingångar och är utgångar S R Utgången / är inversen av En etta på S (Set) sätter till en etta (/ till 0) En etta på R (Reset) nollställer (/ till 1) e dynamiska ingångarna S R Givet att R och S är noll gäller att får det värde som har, när går från 0 till 1 (dvs vid positiv flank) in Skiftregister Antag att 2 = 0, 1 = 1, 0 = 0 Vidare att in = 1 när går från 0 till 1 Efter s positiva flank är 2 = 1, 1 = 0, 0 = 1 S/P Skiftregister till 7 är utgångarna 0 till 7 är ingångar som man med S/P kan ladda respektive vippa (med R och S) SPI Ett sätt att kommunicera mellan två enheter. Används mellan Java-processorn och AVR en Man har ett skiftregister i vardera enheten In- och utgångarna samt klockan finns tillgängliga utanför kretsen En av enheterna är Master och den andra Slav 8

9 Master i SPI atabuss MISO atabuss Slave i SPI MOSI MOSI MISO atabuss atabuss Master skapar klockan (8 klockpulser) MISO (Master In Slave Out) MOSI (Master Out Slave In) ata läggs först in i registret sen 8 klockpulser, slutligen läser man den andras data Sammankoppling SPI MISO Master MOSI Slave 1 USB 2 Sumo-kortet 3 * * * JTAG JStamp ajile80 RAM Flash H-brygga 2 H-brygga 5 BlueTooth 4 I vårt fall kommer ajile (javaprocessorn) vara Master AVR en Mega16 kommer att vara Slav Efter 8 klockpulser kommer data att ha bytt plats 9V 8 8 igital IO Analog IO AVR Mega16 RAM Flash H-brygga H-brygga 5 5 Placering på kortet Foto på Sumo-kortet M1 M2 G P M1 M2 +5V G P M1 M2 +5V G P M1 M2 +5V JTAG 2 Motor 4 5 Motor 3 5 Motor 2 RAM Flash * * * 5 Motor 1 Analog IO JStamp ajile80 RAM Flash USB V Gnd +9V Gnd igital IO +5V 9

10 Foto på JTAG-modul Foto på JTAG uppkopplad Foto på kort med JStamp C miljön Gnu gcc för AVR En Makefile för att kompilera och länka programmet, samt att skapa en hexfil Med ett program i JStamp kan man programmera AVR en Kommunikation JStamp AVRen : SPI JStamp Blåtand : COM1 JStamp USB : COM2 JStamp analoga signaler in : via AVR JStamp digitala in/ut : A0-A4; B4,B5,E7 Kontroll av AVR och BT JStampen används för att slå på AVRen och Blåtand GpioPin AVR_Power = new GpioPin(GpioPin.GPIOE_BIT4); GpioPin BT_Power = new GpioPin(GpioPin.GPIOE_BIT3); vs AVR styrs av PortE, pin 4 och Blåtand av PortE, pin3 10

11 T1 H-brygga T3 +9V T1 H-brygga T3 +9V T2 M T4 T2 M T4 Gnd Gnd Logiska signaler styr vilken eller vilka transistorer som leder Observera att motorn inte får anslutas till jord eller någon matningsspänning direkt Om ingen transistor leder => ingen ström T1 och T4 leder Insignalen till kretsen Allegro3949 är en nolla T1 T2 H-brygga M Gnd +9V T2 och T3 leder Insignalen till kretsen Allegro3949 är en etta T3 T4 Gammal skåpmat Resistans U = R * I vs spänningen över en resistans är lika med strömmen genom den * dess resistans Hur ser motsvarande ut för en kondensator? Eller för en induktans? Konstant spänning En konstantspänningsgenerator ger samma spänning ut oavsett hur mycket ström man tar ut. Om man kopplar en resistans till den kommer strömmen I = U/R att gå genom resistansen Konstant ström En konstant strömgenerator, ger en konstant ström ut. Utspänningen kan bli hur hög som helst. Kopplar man en resistans R till den får man spänningen U = R*I 11

12 Om signalen är 50% Om signalen är 75% 16us 16us 16us 16us Nettoströmmen (likströmmen) kommer att vara 0. Spänningen över respektive transistor när noll, dvs inga större förluster 8us 24us 8us 24us Nettoströmmen (likströmmen) kommer att gå åt vänster. Spänningen över respektive transistor när noll, dvs fortfarande inga större förluster Motsvarande när signalen är 25% (ström åt höger ) PWM signal Signalen som styr H-bryggorna kallas PWM (Pulse Width Modulation) et är med bredden (width) av signalen som vi styr hur mycket motorn ska röra sig samt i vilken riktning. 50% betyder 0, dvs stillastående >50% går motorn åt ett håll <50% går motorn åt andra hållet Hur skapas denna signal? I AVR en finns tre räknare, de kallas Counter0, Counter1 och Counter 2 Counter0 och Counter2 är 8-bitars räknare och Counter1 är en 16 bitars (fast vi utnyttjar den som en 8-bitars) En räknare är i princip ett antal -vippor som är kopplade enligt följande -in Räknare med -vippor Antag att 0 till 2 alla är 0 Vid första positiva flank på -in kommer 0 att få värdet av (som är /), dvs 1 Nästa gång går 0 från 1 till 0. / går då från 0 till 1 dvs positiv flank => 1 blir 1 Binärräknaren -in 0 /0 1 /1 2 /2 Nr Nr Nr Nr Nr Nr Nr Nr Nr

13 Räknare Räknar för varje klockpuls upp ett steg och när den har nått max (binärt 111 = 7) blir resultatet 0. En 8-bitars räknare räknar från 0 till (max binärt =255) och slår sedan runt. Generering av PWM Vi har en 8-bitars räknare Ett register med ett 8-bitars tal (0 till 255) En jämförare (dvs som jämför när räknaren och registret är lika) När räknaren slår om från 255 till 0 sätts PWM-signalen till 0 När räknaren är lika med talet i registret sätts PWM-signalen till 1 Klockan till AVRen En keramisk resonator avstämd till 16MHz driver AVR en en frekvensen delas med 2 innan den kan användas att driva räknaren. Räknaren drivs alltså av 8MHz = us Efter 256 klockpulser har räknaren gått ett varv (256*0.125 = 32us) Om man skriver in 128 i Registret får man 50% Tre räknare med fyra H-bryggor En av räknaren Counter1 har två stycken register en har två stycken PWM utgångar en för varje register A-omvandlare En A-omvandlare omvandlar en analog signal till ett digitalt värde. Viktiga data är referensen värde ( i vårt fall 5V) Antal bitar i det digitala värdet (i vårt fall 10 bitar) 0 V = V = analoga ingångar 1 AC et är 8 analoga ingångar på en AVR men endast en A-omvandlare (AC Analog to igital Converter). e åtta analoga ingångarna går till en multiplexer. Man väljer en av de åtta signalerna som sedan går till AC n 13

14 Javamiljön JCreator Eclipse för att editera javakoden JEMbuilder för att skapa det som ska laddas ner på kortet Charade för att ladda ner på RAM eller Flash. Charade för att starta och stoppa processorn Om programmet ligger i Flash kan man köra utan PCn Jcreator.com Java-miljön Eclipse Eller vilken java-miljö som helst Skapar.class (make once run multiple times) JEM-builder Makes a complete set of all required runtime classes Charade ownload and run / ebug Java Ett programmeringsspråk En omgivning (grafik, GUI, etc.) Ursprungligen framtaget för att programmera tvättmaskiner Flera färdiga miljöer, IE, med färdiga kopplingar till traditionell användning, dvs PC Miljön måste ändras för att passa vår miljö JEM Builder rullgardin Project Project Properties JStampFlashConfiguration JStampRamConfiguration Skapa JVMer (1 till 2) rivers Lägg till för varje hårdvara, som används Ange till vilken JVM JemBuilder Project OutputFiles Output irectory for the result Memory PLL Setup Pin Setup 1 Pin Setup 2 (av intresse; se nästa) Chip Select 14

15 Project; PinSetup2 PortC SPI Adress bus bit 24 UART Clock Port UART1 och UART0, CTS0 Port E Timer 0 och Timer 1 För varje JVM Main file (.class) Classpath Memory Interrupts (avbrott) Main arguments Ev rivers Com (redirect System.out) Embedded Systems Inbyggda system Minne IO Inga diskar Ingen bildskärm Nerladdningsprocess Watch dog Korsplåtar Vinkelkoppling plåtar T-plåtar Enkel klammer ubbel klammer Ändhylsor Koppling enligt fig 12 Koppling enligt fig 15 Enkelt lager ubbelt lager FAC-system Jämför med Mecano eller TeknikLego Standardkomponenter 3 mm skruv 3 mm stänger 5 mm axlar Modulsystem med delning 7 mm En grundsats med några grundkomponenter Komplettering kan göras hos FACSystem Standardlager kan användas Typiskt att man bygger med grunder i fackverkskonstruktioner. Billigt material för stängerna är att använda 4mm svetselektroder, 80 kr/kg 15

16 FACSystemets delar (1) FACSystemets delar (2) + Kugghjul etc. Sammankopplingar JTAG Ett standard gränssnitt för att både programmera och kontrollera olika elektroniska enheter. Man arbetar med en seriell kommunikation liknande den som vi använder med SPI I vårt fall har vi enbart JStampen på JTAGen. (et är iofs möjligt att även ansluta Mega16 till JTAG) USB Kretsen som används heter FT232BM Kontakten är en s.k. mini USB rivrutinen krävs i PC n Man kan antingen köra en drivrutin så att man får en serieport Eller att den blir en enhet kallad FT2XX, ett gemensamt namn för FT232 och FT245 USB (2) Vi har valt att köra den som FT2XX. Man gör program i PC n, som skrivs i C, C++ eller Ada Med biblioteket FT2XX.dll och motsvarande ftd2xx.h kan man öppna en enhet, läsa och skriva data FT232BM omvandlar detta till serieformat, som går in på JStampen 16

17 17

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Om man vill ansluta en mikrodator (eller annan digital krets) till sensorer och givare så är det inga problem så länge givarna själva är digitala. Strömbrytare, reläer

Läs mer

Ett minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:

Ett minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll: F: Minneselement Innehåll: - Latchar - Flip-Flops - egister - Läs- och skrivminne (andom-access Memory AM) - Läsminne (ead Only Memory OM) Ett minneselements egenskaper Generellt sett så kan följande operationer

Läs mer

Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?

Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ? Styrteknik grundkurs Digitala kursmoment Binära tal, talsystem och koder Boolesk Algebra Grundläggande logiska grindar Minneselement, register, enkla räknare Analog/digital omvandling SR-latch med logiska

Läs mer

Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1

Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1 Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1 Digitala kursmoment D1 Binära tal, talsystem och koder D2 Boolesk Algebra D3 Grundläggande logiska grindar D4 Minneselement, register,

Läs mer

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1 AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/

Läs mer

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE2. Sekvensnät och sekvenskretsar

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE2. Sekvensnät och sekvenskretsar UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Håkan Joëlson, John Berge 203 DIGITALTEKNIK I Laboration DE2 Sekvensnät och sekvenskretsar Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för

Läs mer

Sekvensnät. William Sandqvist

Sekvensnät. William Sandqvist Sekvensnät Om en och samma insignal kan ge upphov till olika utsignal, är logiknätet ett sekvensnät. Det måste då ha ett inre minne som gör att utsignalen påverkas av både nuvarande och föregående insignaler!

Läs mer

Innehåll. 1 Inledning 3

Innehåll. 1 Inledning 3 Digitala projekt Tomas Bjerre D04 d04tb@student.lth.se Gustav Reiz D04 d04gr@student.lth.se Roger Schildmeijer D04 d04rp@student.lth.se 26 februari 2008 1 Innehåll 1 Inledning 3 2 Utrustning 3 2.1 ATMega16...............................

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 03 för D 2000-05-03 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är

Läs mer

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns )

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns ) Projektuppgift Digital elektronik CEL08 Syfte: Det här lilla projektet har som syfte att visa hur man kan konverterar en analog signal till en digital. Här visas endast en metod, flash-omvandlare. Uppgift:

Läs mer

Laborationskort - ML4

Laborationskort - ML4 microlf ML Laborationskort - ML ML är ett enkelt laborationskort avsett för inledande laborationsövningar i Datorteknik. Kortet innehåller 0 olika sektioner som enkelt kopplas samman via 0-polig flatkabel.

Läs mer

Digitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit

Digitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit CR:1 CoolRunner-II CPLD Starter Kit är ett litet utvecklingssystem för Xilinx-kretsen XC2C256. Utvecklingskortet kommer från företaget Digilent. Vid laborationerna i digitalteknik kommer kortet att användas

Läs mer

D0013E Introduktion till Digitalteknik

D0013E Introduktion till Digitalteknik D0013E Introduktion till Digitalteknik Slides : Per Lindgren EISLAB per.lindgren@ltu.se Ursprungliga slides : Ingo Sander KTH/ICT/ES ingo@kth.se Vem är Per Lindgren? Professor Inbyggda System Från Älvsbyn

Läs mer

Digitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit Med kommentarer för kursen ht 2012

Digitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit Med kommentarer för kursen ht 2012 Med kommentarer för kursen ht 2012 2012 CR:1 CoolRunner-II CPLD Starter Kit är ett litet utvecklingssystem för Xilinx-kretsen XC2C256. Utvecklingskortet kommer från företaget Digilent. Vid laborationerna

Läs mer

Robotfotboll med Arduino

Robotfotboll med Arduino Robotfotboll med Arduino Av Staffan Melin och Martin Blom Bild & form-skolan, Masthugget, Göteborg 2015 Staffan Melin, staffan.melin@oscillator.se Martin Blom, martinblomblom@hotmail.com Detta verk är

Läs mer

Introduktion till Arduino

Introduktion till Arduino Introduktion till Arduino CHRISTIAN ANTFOLK Faculty of Engineering LTH Dept of. Biomedical Engineering Christian Antfolk Slide 1 Preliminärt schema Faculty of Engineering LTH Dept of. Biomedical Engineering

Läs mer

Mekanisk solros, Digitala projekt(edi021) Kristoer Nordvall, Stefan Windfeldt, Inlämmnad: 4 december 2006

Mekanisk solros, Digitala projekt(edi021) Kristoer Nordvall, Stefan Windfeldt, Inlämmnad: 4 december 2006 Mekanisk solros, Digitala projekt(edi021) Kristoer Nordvall, d03kn@student.lth.se Stefan Windfeldt, d03sw@student.lth.se Inlämmnad: 4 december 2006 Innehåll 1 Problembeskrivning 3 2 Teknisk beskrivning

Läs mer

Introduktion till Arduino

Introduktion till Arduino Introduktion till Arduino CHRISTIAN ANTFOLK Faculty of Engineering LTH Dept of. Biomedical Engineering Christian Antfolk Slide 1 Preliminärt labschema LV4 LV5 LV6 7 Lab 1 Töjning & flöde? / Tobias Måndag

Läs mer

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning Datorer nns nu i varje sammanhang. Men eftersom vår värld är analog, behöver vi något sätt att omvandla t.ex. mätvärden till digital form, för att datorn

Läs mer

Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I.

Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I. Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I.. Uttryckt i decimal form: A=28+32+8 + 2 =70 B=59 C=7 A+B+C=246 2. Jag låter A' betyda "icke A" A'B'C'D'+ABC'D'+A'BCD'+AB'CD'=D'(A'(B'C'+BC)+A(BC'+B'C))=

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01 Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 3 R- och RL-nät i tidsplanet Elektronik för D ETIA01??? Telmo Santos Anders J Johansson Lund Februari 2008 Laboration 3 Mål Efter laborationen vill vi att

Läs mer

Tentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl

Tentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl Tentamen TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl. 08.00-12.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Ansvarig lärare: Mattias Krysander Visning av skrivningen sker mellan 10.00-10.30 den 22 juni på Datorteknik. Totalt

Läs mer

Växtviskaren EITF11 Digitala projekt VT15, I12

Växtviskaren EITF11 Digitala projekt VT15, I12 Växtviskaren EITF11DigitalaprojektVT15,I12 NathalieLiljebrunn,EbbaRiismark,AnnaNorelius LundsTekniskaHögskola Institutionenförelektro ochinformationsteknik Handledare:BertilLindvall,AndreasJohansson 2015

Läs mer

Roboten. Sida 1 av 11

Roboten. Sida 1 av 11 EV3 ipad Roboten Fyra output portar A,B,C och D(motorer) Fyra input portar 1,2,3 och 4 (sensorer) USB, Bluetooth, eller Wi-Fi koppling 16 MB flash minne 64 MB RAM SD Card Port: 32 GB Flera inbyggda verktyg

Läs mer

5:2 Digitalteknik Boolesk algebra. Inledning OCH-funktionen

5:2 Digitalteknik Boolesk algebra. Inledning OCH-funktionen 5:2 Digitalteknik Boolesk algebra. Inledning I en dator representeras det binära talsystemet med signaler i form av elektriska spänningar. 0 = 0 V (låg spänning), 1 = 5 V(hög spänning). Datorn kombinerar

Läs mer

LABORATION DATORKONSTRUKTION TSEA83 UART. Namn och personnummer. Version: 1.0 2013 (OS)

LABORATION DATORKONSTRUKTION TSEA83 UART. Namn och personnummer. Version: 1.0 2013 (OS) LABORATION DATORKONSTRUKTION TSEA83 UART Version: 1.0 2013 (OS) Namn och personnummer Godkänd 1 blank sida 2 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Syfte................................. 5 1.2 Förberedelser............................

Läs mer

Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk. Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018

Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk. Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018 . Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018 Översikt 2/23 Datorns historia von Neumann-arkitekturen Operativsystem Datornät

Läs mer

Läsminne Read Only Memory ROM

Läsminne Read Only Memory ROM Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har

Läs mer

TSEA22 Digitalteknik 2019!

TSEA22 Digitalteknik 2019! 1(43) 2019 Mattias Krysander Ingemar Ragnemalm 1(43) Föreläsning 7. Sekv3. enna föreläsning: Lösningar närmare verkligheten Synkronisering Enpulsare Problem till design 2(43)2(43) Förra föreläsningen:

Läs mer

Konstruktion av en radiostyrd legobil. Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia

Konstruktion av en radiostyrd legobil. Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia Konstruktion av en radiostyrd legobil Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia 1 1.Innehållsförtäckning Rapport Radiostyrd LEGO bil...1 1. Innehållsförtäckning...2 2.0 Inledning...3

Läs mer

Övervakning & Programspråk

Övervakning & Programspråk Övervakning & Programspråk Denna PowerPoint är gjord för att du ska få en inblick i vad ett driftövervakningssystem är. Vad kan man se? Olika tekniska funktioner? Fördelar? Även en inblick i hur man programmerar

Läs mer

General Purpose registers ALU I T H S V N Z C SREG. Antag att vi behöver skriva in talet 25 till register R18

General Purpose registers ALU I T H S V N Z C SREG. Antag att vi behöver skriva in talet 25 till register R18 F3 Föreläsning i Mikrodatorteknink 2006-08-29 Kärnan i microcontrollern består av ett antal register och en ALU. Till detta kommer också ett antal portar. Det finns 64 st portar. Några är anslutna mot

Läs mer

Digital elektronik CL0090

Digital elektronik CL0090 Digital elektronik CL9 Föreläsning 3 27--29 8.5 2. My Talsystem Binära tal har basen 2 Exempel Det decimala talet 9 motsvarar 2 Den första ettan är MSB, Most Significant Bit, den andra ettan är LSB Least

Läs mer

- Digitala ingångar och framförallt utgångar o elektrisk modell

- Digitala ingångar och framförallt utgångar o elektrisk modell Elektroteknik för MF1016. Föreläsning 8 Mikrokontrollern ansluts till omvärden. - Analoga ingångar, A/D-omvandlare o upplösningen och dess betydelse. o Potentiometer som gasreglage eller volymratt. o Förstärkning

Läs mer

DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning...

DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik 2014 John Berge et al. DIGITAL ELEKTRONIK Laboration DE3 VHDL 1 Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... Introduktion Syftet med denna

Läs mer

Effektpedal för elgitarr

Effektpedal för elgitarr EITF11 - Digitala Projekt Effektpedal för elgitarr Handledare: Bertil Lindvall Ivan Rimac (I05) Jimmy Lundberg (I08) 2011-05-10 Contents Bakgrund... 3 Kravspecifikation... 3 Kravspecifikation Effektpedal...

Läs mer

Struktur: Elektroteknik A. Digitalteknik 3p, vt 01. F1: Introduktion. Motivation och målsättning för kurserna i digital elektronik

Struktur: Elektroteknik A. Digitalteknik 3p, vt 01. F1: Introduktion. Motivation och målsättning för kurserna i digital elektronik Digitalteknik 3p, vt 01 Struktur: Elektroteknik A Kurslitteratur: "A First Course in Digital Systems Design - An Integrated Approach" Antal föreläsningar: 11 (2h) Antal laborationer: 4 (4h) Examinationsform:

Läs mer

T1-modulen Lektionerna 10-12. Radioamatörkurs OH6AG - 2011 OH6AG. Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH

T1-modulen Lektionerna 10-12. Radioamatörkurs OH6AG - 2011 OH6AG. Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH T1-modulen Lektionerna 10-12 Radioamatörkurs OH6AG - 2011 Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Original: Heikki Lahtivirta, OH2LH 1 Logikkretsar Logikkretsarna är digitala mikrokretsar.

Läs mer

Digitala Projekt (EITF11)

Digitala Projekt (EITF11) Digitala Projekt (EITF11) Temperaturgivare med larm Handledare: Bertil Lindvall 2014-05-20 Erik Hellered, I-11 Andreas Sjöblom, I-11 Philip Dahlström, I-11 Table of Contents Inledning... 1 Kravspecifikation...

Läs mer

Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/

Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 1 Torsdag 2005-08-25 Upprop. Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ Kurslitteratur är Per Foyer Mikroprocessorteknik. Finns på bokhandeln.

Läs mer

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/ Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/6 2013 9.00-13.00 Tentamensfrågor med lösningsförslag Allmän information Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista

Läs mer

Analog till Digitalomvandling

Analog till Digitalomvandling CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 8 Tisdag 2006-09-21 Analog till Digitalomvandling Vi börjar med det omvända. Digital insignal och analog utsignal. Digital in MSB D/A Analog ut LSB Om man har n bitar

Läs mer

Vad är kommunikation? Vad är datorkommunikation? Dataöverföring; Inledning

Vad är kommunikation? Vad är datorkommunikation? Dataöverföring; Inledning Vad är kommunikation? Kommunikation är ett vitt begrepp. Vi använder det för att benämna till exempel ett samtal eller att vi själv förflyttar oss med till exempel tåg eller buss. Kommunikation kommer

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Per Liljas Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D1 2001-05-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik ederlöf Per Liljas Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 03 för D 200-08-20 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #7 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Aritmetik i digitala system Speciella egenskaper: Systemet

Läs mer

Låskretsar och Vippor

Låskretsar och Vippor Låskretsar och Vippor Låskretsar (latch) och vippor (flip-flop) är kretsar med minnesfunktion. De ingår i datorns minnen och i processorns register. SR-låskretsen är i princip datorns minnescell Q=1 Q=0

Läs mer

EV3 Roboten. Sida 1 av 13

EV3 Roboten. Sida 1 av 13 EV3 Roboten Fyra output portar A,B,C och D(motorer) Fyra input portar 1,2,3 och 4 (sensorer) USB, Bluetooth, eller Wi-Fi koppling 16 MB flash minne 64 MB RAM SD Card Port: 32 GB Flera inbyggda verktyg

Läs mer

Digitalt eller Analogt

Digitalt eller Analogt Digitalt eller Analogt digitalt: q 0 255 q 7 q 6 q 5 q 4 q 3 q 2 q 1 q 0 1 ½ ¼ 1/8 1/16 1/32 1/64 1/128 eller analogt? q Digital style Old school Digital Analogomvandlare? b 7 b 6 b 5 b 4 b 3 b 2 b 1 b

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 3 för D 999-3-5 Tentamen omfattar 4 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 2 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa.

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #9 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola ekvensnät Vad kännetecknar ett sekvensnät? I ett sekvensnät

Läs mer

Tentamen i Digital Design

Tentamen i Digital Design Kungliga Tekniska Högskolan Tentamen i Digital Design Kursnummer : Kursansvarig: 2B56 :e fo ingenjör Lars Hellberg tel 79 7795 Datum: 27-5-25 Tid: Kl 4. - 9. Tentamen rättad 27-6-5 Klagotiden utgår: 27-6-29

Läs mer

Bokens innehåll 1. MEKATRONIK en del av vår vardag 2. Styrning med LOGISKA FUNKTIONER

Bokens innehåll 1. MEKATRONIK en del av vår vardag 2. Styrning med LOGISKA FUNKTIONER 1. MEKATRONIK en del av vår vardag Mekatronik i hemmet Mekatronik i fabriken Elektromekaniska styrsystem Pneumatiska styrsystem Hydrauliska styrsystem Elektriska styrsystem 2. Styrning med LOGISKA FUNKTIONER

Läs mer

Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.

Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15. Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion

Läs mer

GPIO - General Purpose Input Output

GPIO - General Purpose Input Output GPIO - General Purpose Input Output Ur innehållet: Ideala och verkliga signaler Bitvis in- och utmatning Anslutning - fysiskt gränssnitt F407 - GPIO-modul tillämpningar Läsanvisningar: Arbetsbok avsnitt

Läs mer

DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA

DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA Innehåll Talsystem och koder Aritmetik för inära tal Grundläggande logiska operationer Logiska grindar Definitioner i Boolesk algera Räknelagar BINÄRA TALSYSTEMET Binärt

Läs mer

Disposition av prototypkort

Disposition av prototypkort Mekinstruktioner Disposition av prototypkort För att undvika att prototypkortet inte får plats eller att man måste löda om en massa sladdar är det viktigt att man kollar innan att allt får plats på kortet

Läs mer

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/ Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/6 2013 9.00-13.00 Allmän information Exaator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista IE1204) Tentamensuppgifterna behöver

Läs mer

Bilen som inte kan krocka

Bilen som inte kan krocka Projektrapport Digitala system EITA15 Bilen som inte kan krocka Gruppmedlemmar: Oscar Skarler, Jonathan Persson, Erik Schiemann och Mohammed Abou Naasa vt 2019 Sammanfattning Inom kursen Digitala system

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik ederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 03 för D 000-03-3 Tentamen omfattar 40 poäng, poäng för varje uppgift. 0 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa.

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 013 för D1 1999-04-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Datum för tentamen 08-03-3 Sal (5) Tid 8- Kurskod TSEA Provkod TEN Kursnamn/benämning Provnamn/benämning Institution Antal uppgifter som

Läs mer

Halvledare. Transistorer, Förstärkare

Halvledare. Transistorer, Förstärkare Halvledare Transistorer, Förstärkare Om man har en två-ports krets v in (t) ~ v ut (t) R v ut (t) = A v in (t) A är en konstant: Om A är mindre än 1 så kallas kretsen för en dämpare Om A är större än 1

Läs mer

Innehållsförteckning. Figur- och tabellförteckning. Figure 1 Blockschema över hårdvaran...4 Figure 2 Blockschema över programet...

Innehållsförteckning. Figur- och tabellförteckning. Figure 1 Blockschema över hårdvaran...4 Figure 2 Blockschema över programet... Abstract Syftet var att konstruera en väder station som håller koll på temperaturen. Huvudfunktionen var att få en grafisk visning av temperaturen över ett visst tidsintervall eftersom vi valde den grafiska

Läs mer

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar Digitalteknik EIT020 Lecture 15: Design av digitala kretsar November 3, 2014 Digitalteknikens kopplingar mot andra områden Mjukvara Hårdvara Datorteknik Kretskonstruktion Digitalteknik Elektronik Figure:,

Läs mer

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #7 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Speciella egenskaper: Systemet arbetar med kodord (s k

Läs mer

Datorteknik 1 (AVR 1)

Datorteknik 1 (AVR 1) Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp Datorteknik 1 (AVR 1) LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Introduktion till datorteknikutrustningen. Laborationens syfte. Syftet med laborationen

Läs mer

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 - Inbyggda system - Analog till digital signal - Utvecklingssystem, målsystem - Labutrustningen - Uppbyggnad av mikrokontroller - Masinkod, assemblerkod

Läs mer

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se

Läs mer

Analog till Digitalomvandling

Analog till Digitalomvandling CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 8 Tisdag 2005-09-20 Analog till Digitalomvandling Om man har n bitar kan man uttrycka 2 n möjligheter. Det största nummeriska värdet är M = 2 n -1 För tre bitar blir

Läs mer

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved. Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

Läs mer

Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen)

Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen) MÄLRLENS HÖGSKOL Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik T3760 atum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 nsvarig lärare: Olof ndersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen) Om du klarat samtliga

Läs mer

Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT

Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-05-14 Laboranter: 1 Syfte Denna laboration syftar till att introducera interrupt och watchdog

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling. Elektronik för D ETIA01

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling. Elektronik för D ETIA01 Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling Elektronik för D ETIA01 Peter Hammarberg Anders J Johansson Lund April 2008 Mål Efter laborationen skall du ha studerat följande:

Läs mer

Laboration 6. A/D- och D/A-omvandling. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Laboration 6. A/D- och D/A-omvandling. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling A/D-omvandlare Digitala Utgång V fs 3R/2 Analog Sample R R D E C O D E R P/S Skiftregister R/2 2 N-1 Komparatorer Digital elektronik Halvledare, Logiska grindar Digital

Läs mer

Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK.

Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK. Tomas Nordström Högskolan i Halmstad Dokumentversion 0.1, 2012-04- 01 Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK. Informationen till detta kompendium är

Läs mer

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan 2012 8:00-13:00

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan 2012 8:00-13:00 Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Elektro- och informationsteknik Ingenjörshögskolan, Campus Helsingborg Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15 den 14 jan 2012 8:00-13:00 Uppgifterna i tentamen

Läs mer

Sekvensnät vippor, register och bussar

Sekvensnät vippor, register och bussar ekvensnät vippor, register och bussar agens föreläsning: Lärobok kap.5 Arbetsbok kap 8,9,10 Ur innehållet: Hur fungerar en -latch? Hur konstrueras JK-, - och T-vippor? er och excitationstabeller egister

Läs mer

Högskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

Högskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien DIGITAL- OCH MIKRODATORTEKNIK, U2 09.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Instruktionslista PIC16F877A Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien Fullständiga lösningar skall inlämnas.

Läs mer

Ipad i teknikundervisningen

Ipad i teknikundervisningen Ipad i teknikundervisningen Innan vi börjar 1. Anslut till MAUs nätverk 2. Om du har platta: ladda ner appen micro:bit från Appstore eller Google Play 3. Lite material som berör passet: https://tinyurl.com/cetis-malmo

Läs mer

Temperaturmätare med lagringsfunktion DIGITALA PROJEKT EITF11 GRUPP 14, ERIK ENFORS, LUDWIG ROSENDAL, CARL MIKAEL WIDMAN

Temperaturmätare med lagringsfunktion DIGITALA PROJEKT EITF11 GRUPP 14, ERIK ENFORS, LUDWIG ROSENDAL, CARL MIKAEL WIDMAN 2016 Temperaturmätare med lagringsfunktion DIGITALA PROJEKT EITF11 GRUPP 14, ERIK ENFORS, LUDWIG ROSENDAL, CARL MIKAEL WIDMAN Innehållsförteckning INLEDNING... 3 KRAVSPECIFIKATION AV PROTOTYP... 3 FUNKTIONELLA

Läs mer

Digital elektronik CL0090

Digital elektronik CL0090 Digital elektronik CL9 Föreläsning 5 27-2-2 8.5 2. Naxos Demonstration av uartus programvara. Genomgång av uartus flödesschema. Detta dokument finns på kurshemsidan. http://www.idt.mdh.se/kurser/cl9/ VHDL-kod

Läs mer

AVRStudio på tre minuter. Micke Josefsson, 2005

AVRStudio på tre minuter. Micke Josefsson, 2005 AVRStudio på tre minuter Micke Josefsson, 2005 Mycket kort intro till AVRStudio Utvecklingsmiljön AVRStudio innehåller en editor för att mata in programmet, en simulator för att under kontrollerade former

Läs mer

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska

Läs mer

tsense (Disp) T RH RL

tsense (Disp) T RH RL Gas and Air Sensors Användarmanual tsense (Disp) T RH RL CO 2 -, temperatur- och relativ fuktmätare Allmänt tsense (Disp) för väggmontage mäter koldioxid, temperatur och relativ luftfuktighet. Enheten

Läs mer

Introduktion till digitalteknik

Introduktion till digitalteknik Inledning Introduktion till digitalteknik Stefan Gustavson 997, lätt uppdaterat 2004-09-06 Digitalteknik är grunden till alla moderna datorer. I datorernas barndom förekom visserligen så kallade analogimaskiner,

Läs mer

Labbrapport LEGO-robot linefollower

Labbrapport LEGO-robot linefollower KTH KISTA Labbrapport LEGO-robot linefollower Martin Thorén 2012-09-07 mathoren@kth.se Introduktionskurs i datateknik (II1310) Sammanfattning Syftet med denna laboration var att felsöka och reparera en

Läs mer

Introduktion till syntesverktyget Altera Max+PlusII

Introduktion till syntesverktyget Altera Max+PlusII Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan Ida, IEA Helsingborg Laboration nr 5 i digitala system, ht-12 Introduktion till syntesverktyget Altera Max+PlusII Beskrivning i VHDL och realisering av några enkla

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #23 Översikt När flera smoduler placeras i processorns adressrum ansluts modulernas adressingångar till motsvarande ledningar i en. Övriga adressledningar i bussen

Läs mer

Formula Blue. Digitala Projekt 8p. Jesper Ferm E02 Carl Hakenäs E04

Formula Blue. Digitala Projekt 8p. Jesper Ferm E02 Carl Hakenäs E04 Formula Blue Digitala Projekt 8p Jesper Ferm E02 Carl Hakenäs E04 Abstract The purpose with this project was to get some understanding how Bluetooth works and how to use it in practical applications. A

Läs mer

2 / 3-axlig joystick med PWM-utgångar

2 / 3-axlig joystick med PWM-utgångar 2 / 3-axlig joystick BESKRIVNING JP är en 2 eller 3-axlig joystick, med möjlighet att styra upp till 6st dubbelverkande proportionalmagneter Utgångarna är proportionella mot joystickens rörelser Joystickens

Läs mer

Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien DIGITAL- OCH MIKRODATORTEKNIK, U2 11-01-12 09.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Instruktionslista PIC16F877A Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien Fullständiga lösningar

Läs mer

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data

Läs mer

Installationsguide ME 3

Installationsguide ME 3 (5) Installationsguide ME 3 Ansvarig Författare Godkänd Distribution Nicklas Andersson Nicklas Andersson 999-0-2 / NA Inledning Detta dokument beskriver hur man installerar LuLIS mottagarenhet ME 3. ME

Läs mer

Robotdalens vision och verksamhet beskrivs i bilaga 2. I ärendet fanns följande förslag till beslut. Yrkanden och proposition

Robotdalens vision och verksamhet beskrivs i bilaga 2. I ärendet fanns följande förslag till beslut. Yrkanden och proposition PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-09-01 LKD 03416 89 Medfinansiering av Robotdalen 2003-2006 Bakgrund Robotdalen är en centrumbildning inom Mälardalens högskola för samverkan mellan näringsliv, samhälle och

Läs mer

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn.

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn. 0.1. INTRODUKTION 1 0.1 Introduktion Datorns klockfrekvens mäts i cykler per sekund, eller hertz. En miljon klockcykler är en megahertz, MHz. L1 cache (level 1) är den snabbaste formen av cache och sitter

Läs mer

Optoisolerat USB Utgångskort

Optoisolerat USB Utgångskort Optoisolerat USB Utgångskort [USB-4X-BOB] Optiskt isolerat USB utgångskort för att enkelt koppla datorn till din CNC-styrning Anslutning USB. Styr upp till 4st axlar Utgångar: 16st + 1st PWM utgång Ingångar:

Läs mer

Träff 1 - Introduktion

Träff 1 - Introduktion Arduino Arduino är den lilla mikroprocessorn, baserad på ATmega chipet, som man med små C-skript kan få liv i sina hemprojekt och experiment. Arduino-kortet ansluts till datorns USB-port för både strömförsörjning

Läs mer

Laboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C

Laboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C Namn: Laborationen godkänd: Tekniska gränssnitt 7,5 p Vt 2014 Laboration 5 LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Temperaturmätning med analog givare. Syftet med laborationen är att studera analog

Läs mer