Digital- och datorteknik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Digital- och datorteknik"

Transkript

1 Digital- och datorteknik Föreläsning #23 Översikt När flera smoduler placeras i processorns adressrum ansluts modulernas adressingångar till motsvarande ledningar i en. Övriga adressledningar i bussen används för att välja rätt smodul genom att man bildar selektorsignaler ( chip select ) med hjälp av dem via logik för adressavkodning Översikt Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Datorsystemet Med adressavkodning menar man den den teknik som används för att avkoda en och bilda den speciella signal, ofta kallad chip-select (CS) som används för att aktivera en speciell enhet så som eller gränssnitt. Vi har sett att centralenheten kommunicerar med såväl som gränssnitt via systemets bussar. Låt oss nu titta närmre på hur detta går till, hur man kan vara säker på att rätt skrets eller rätt gränssnitt adresseras av centralenheten. Oftast består datorn av flera styper organiserade i block, och vanligtvis ingår också flera typer av gränssnitt. Vi ska nu inledningsvis, som ett enkelt exempel, redogöra för hur ett komplett datorsystem, med centralenhet, två skretsar och två gränssnitt kan byggas upp. Vi gör detta genom att konstruera ett block bestående av grindar. Detta logikblock kallas adress (Figur 10.12). Vi måste nu, konstruera logik som kan jämföra ens värde med den del av adressrummet vi tilldelat respektive kapsel och skapa en signal CS (chip select) för varje kapsel. För att göra detta använder vi grindar av typen NOT och AND. Av tabellen framgår att vi kan göra en unik CS-signal för A1 varje kapsel genom A2 att bara använda adressledningarna A15, A14 och A13. Vi ser detta tydligare i följande uppställning A3 Minnet har 8-bitars A0 A4 ordbredd, precis som A1 A5 A2 Minnet A6, centralenheten A15 A14 A13 A3 innehåller A7 16 signaler, FFF A4 4 kb (2 12 ) A8 betecknas A5 bytes och och är A9 A0-A15 EP C000-CFFF A6 har därmed insignaler till A10 inport A A7 12 adressledningar skapslarna A11 utport A8 A12 A9 A13 CS ( Select) är en A10 A0-A11 För exempelvis -kapseln ska dessa tre adressignaler vara 0, för EP-kapseln ska vi ha A14 insignal till kapseln CS A11 A15=1, A14=1 och A15 A13=0, osv. Genom att bara låta dessa signaler ingå i adressavkodningen får vi som måste aktiveras minsta möjliga kretslogik. Eftersom Styrsignaler vi lämnar för åtkomst adressledningar t från A12 och nedåt som don t care och kommer CS-signalen att vara aktiv för ett större adressintervall än det som från början avsågs för respektive kapsel. Man säger att samma modul avbildas på flera olika adressintervall och kallar detta ofullständig adressavkodning. Följande tabell visar nu vårt slutliga val av adressavkodning centralenhet FIGUR ADRESSAVKODNINGSLOGIK För exemplet antar vi att vi har tillgång till följande komponenter Centralenhet, 64 kb adressrum (16 bitars ), 8-bitars ordbredd () Minneskapsel 4 kb Minneskapsel EP 4 kb Register, 8 bitar som utport, buffert, 8 bitar som inport Standardkretsar med logikgrindar. Som målsystem i våra exempel på adressavkodning använder EP vi ett mindre inbyggt datorsystem med en centralenhet med 64 inport kbyte adressrum (16-bitars ) och 8-bitars. utport Som smoduler använder vi och i storlekarna 4 kbyte 32 kbyte. Exempel på 4 kbyte smodul ges nedan. A0 Med de givna förutsättningarna kan vi ge förenklade bilder av de ingående komponenterna. I dessa figurer utelämnar vi signaler och komponenter som inte behövs för adressavkodningen. Databuss, 8 signaler, betecknas - REGISTER, med 8- bitars ordbredd och LE (Load Enable) ingång A0 A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8 A9 A10 A11 A12 A13 A14 A15, 16 signaler, betecknas A0-A15 Styrsignaler och Select 1 Select 2 FIGUR FÖRENKLADE FIGURER AV CENTRALENHET OCH MINNE LE kan användas som gränssnitt i en enkel utmatningsenhet Minnet har 8-bitars ordbredd, precis som centralenheten och är insignaler till skapslarna CS ( Select) är en insignal till kapseln som måste aktiveras för åtkomst t BUFFERT, med 8- bitars ordbredd och OE (Output Enable) ingång FIGUR FÖRENKLADE FIGURER AV REGISTER OCH BUFFERT CS OE A0 A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8 A9 A10 A11 Minnet innehåller 4 kb (2 12 ) bytes och har därmed 12 adressledningar A0-A11 kan användas som gränssnitt i en enkel inmatningsenhet 213 Databuss, 8 signaler, betecknas - Grundläggande datorteknik för högskolans ingenjörsutbildningar Vi börjar med att bestämma var, i centralenhetens adressrum, vi vill placera de olika kringkomponenterna. För exemplet väljer vi följande sdisposition (adresserna anges i hexadecimal form) Av sdispositionen framgår att -t ska aktiveras om centralenheten genererar någon av adresserna 0-0FFF. EP-t ska aktiveras om centralenheten genererar någon av adresserna C000-CFFF. Inporten ska aktiveras om centralenheten genererar adress A000. Utporten ska aktiveras om centralenheten genererar adress Följande tabell visar de värden ens signaler får anta för respektive kapsel. Select 1 Select 2 A15 A14 A13 A12 A11 A10 A9 A8 A7 A6 A5 A4 A3 A2 A1 A0 A15 A14 A13 Adressintervall REGISTER, med 8- kan användas som BUFFERT, med FFF kan användas som bitars ordbredd och EP gränssnitt i en 1 enkel 1 0 bitars ordbredd och C000-DFFF gränssnitt i en enkel LE (Load Enable) utmatningsenhet OE (Output Enable) inmatningsenhet ingång inport A000-BFFF ingång utport FFF LE OE Figur nedan visar kopplingarna för adressavkodninglogiken. Dataledningarnas anslutningar ( till, till osv.) är markerade med en svart buss. På 1 motsvarande sätt har adressledningar A0-A11 markerats av en grå buss. Utöver dessa adressledningar, en och CS-signalerna ansluts även och mellan centralenheten och, till EP kapseln ansluter vi bara, vi antar att denna är programmerad sedan tidigare. 214 Startadress Slutadress Minneskapsel 4 kbyte FFF Minneskapsel EP 4 kbyte C000 CFFF Buffert, 8 bitar som inport A000 A000 Register, 8 bitar som utport TABELL 10.1 MINNESDISPOSITION 0FFF CFFF C centralenhet ACK-logik Grundläggande datorteknik för högskolans ingenjörsutbildningar 214 Vi börjar med att bestämma var, i centralenhetens adressrum, vi vill placera de olika kringkomponenterna. För exemplet väljer vi följande sdisposition (adresserna anges i hexadecimal form) Startadress Slutadress Minneskapsel 4 kbyte FFF Minneskapsel EP 4 kbyte C000 CFFF Buffert, 8 bitar som inport A000 A000 Register, 8 bitar som utport TABELL 10.1 MINNESDISPOSITION Av sdispositionen framgår att -t ska aktiveras om centralenheten genererar någon av adresserna 0-0FFF. EP-t ska aktiveras om centralenheten genererar någon av adresserna C000-CFFF. Inporten ska aktiveras om centralenheten genererar adress A000. Utporten ska aktiveras om centralenheten genererar adress Följande tabell visar de värden ens signaler får anta för respektive kapsel. A15 A14 A13 A12 A11 A10 A9 A8 A7 A6 A5 A4 A3 A2 A1 A0 Placering av smoduler 0FFF När man gör adressavkodningen för en dator utgår man ifrån hur CFFF EP C000 stort och vilken typ av som behövs. Därefter avgörs inport hur stora smoduler som skall användas. Nästa steg är att utport placera in de olika 8000 modulerna i 0 centralenhetens adressrum Var varje smodul placeras beror på vad modulen skall innehålla samt vilka konventioner som används för den typen av dator. Vi måste nu, konstruera logik som kan jämföra ens värde med den del av adressrummet vi tilldelat respektive kapsel och skapa en signal CS (chip select) för varje kapsel. För att göra detta använder vi grindar av typen NOT och AND. Av tabellen framgår att vi kan göra en unik CS-signal för varje kapsel genom att bara använda adressledningarna A15, A14 och A13. Vi ser detta tydligare i följande uppställning A15 A14 A FFF EP C000-CFFF inport A utport För inbyggda datorsystem gäller normalt att placeras där man vill ha data som inte skall förändras, t ex programkod, textsträngar, vektorer för reset- och interrupt. placeras där man vill ha data som skall kunna förändras av programmet, t ex variabler och stack. För exempelvis -kapseln ska dessa tre adressignaler vara 0, för EP-kapseln ska vi ha A15=1, A14=1 och A13=0, osv. Genom att bara låta dessa signaler ingå i adressavkodningen får vi minsta möjliga kretslogik. Eftersom vi lämnar adressledningar från A12 och nedåt som don t care kommer CS-signalen att vara aktiv för ett större adressintervall än det som från början avsågs för respektive kapsel. Man säger att samma modul avbildas på flera olika adressintervall och kallar detta ofullständig adressavkodning. Följande tabell visar nu vårt slutliga val av adressavkodning Adressintervall A15 A14 A FFF EP C000-DFFF inport A000-BFFF utport FFF Figur nedan visar kopplingarna för adressavkodninglogiken. Dataledningarnas anslutningar ( till, till osv.) är markerade med en svart buss. På motsvarande sätt har adressledningar A0-A11 markerats av en grå buss. Utöver dessa adressledningar, en och CS-signalerna ansluts även och mellan centralenheten och, till EP kapseln ansluter vi bara, vi antar att denna är programmerad sedan tidigare.

2 Placering av smoduler (storlekar) 4 kbyte smodul (12 adressledningar 1 ) Storlek bytes Exempel på adressområde FFF 16 8 kbyte smodul (13 adressledningar ) Storlek bytes Exempel på adressområde FFF kbyte smodul (14 adressledningar ) Storlek bytes Exempel på adressområde FFF kbyte smodul (15 adressledningar ) Storlek bytes Exempel på adressområde Placering av smoduler (skarta) För att illustrera den valda placeringen av smoduler och periferikretsar används oftast en skarta ( memory map ). För ett datorsystem med 64 kbyte adressrum är det totala adressområdet. Exempel system med 20 kbyte 4 kbyte 4 kbyte placerat på 16 kbyte 8 kbyte placerat på 8 kbyte placerat på 4 kbyte 8 kbyte 1 8 kbyte 2 Placering av smoduler (skarta) De olika modulerna skall adresseras inom unika adressintervall (områden). Inom respektive smoduls adressområde är ett litet antal av de mest signifikanta adressbitarna konstanta. De konstanta bitarna i vårt exempel är markerade med en ram Placering av smoduler (skarta) De konstanta adressbitarna har samma (unika) värden för alla adresser inom området och kan ses som en ID-kod för området. ID-koden kan användas för att "peka ut" respektive smodul, när processorn skall läsa eller skriva i just denna modul Del 2 Datorteknik Ext-17 Inplaceringen kan också sammanfattas i tabellform De olika modulerna skall adresseras inom unika adressintervall (områden). Inom respektive smoduls adressområde är ett litet antal av de mest signifikanta adressbitarna konstanta. De är markerade med en ram. De har samma (unika) värden för alla adresser inom området och kan sägas bilda en ID-kod för respektive område. ID-koden kan därför användas för att "peka ut" respektive smodul, dvs för att bilda CS-signalen, som är aktiv när processorn skall läsa eller skriva i just denna modul. Modulerna ansluts till adress- och en enligt Figur E VMA CS-logik för VMA R/W CS-logik för VMA R/W CS-logik för

3 Placering av smoduler (avkodning) en ( chip select -logiken) sker i logikblock med de mest signifikanta adressbitarna samt, när så behövs, signalen som insignaler. Utsignalerna består av "chip select"-signaler till de olika modulerna. centralenhet ACK-logik Placering av smoduler (avkodning) Vi betraktar nu adressavkodningen för -modulen i vårt exempel. När modulstorleken är 4 kbyte = 2 12 byte används 12 stycken adressbitar för intern adressavkodning inom modulen. De övriga fyra adressbitarna,, används för att bestämma var någonstans i processorns adressrum modulen placeras. -modulen placeras i adressintervallet 8FFF H. I detta intervall har adressbitarna värdena Modulen kan då pekas ut med en chip select -signal, som bildas på följande sätt CS Placering av smoduler (avkodning) På ett liknande sätt kan vi ta fram adressavkodningen för -modulerna i vårt exempel. De två modulerna placeras i adressintervallet DFFF H ( ) respektive FFFF H ( ). Här används även -signalen vid bildandet av chip select. Om inte används så skulle en eventuell skrivning i (t ex på grund av ett programmeringsfel) innebära att både processorn och -modulen släpper ut data på en och orsakar en busskollision. CS nr 1 CS Fullständig adressavkodning Vi har i vår lösning använt alla adressbitar som krävs för att aktivera en modul enbart inom dess avsedda adressområde. Detta kallas för fullständig adressavkodning. Vid fullständig adressavkodning kommer adressrummet att utnyttjas maximalt. Vi kan exempelvis bygga ut med fler smoduler eller lägga till periferikretsar, utan att behöva göra om den tidigare adressavkodningen. Denna typ av avkodning kan dock i många fall kräva relativt komplicerade logiknät. Outnyttjat adressområde 4 kbyte Outnyttjat adressområde 8 kbyte 1 8 kbyte 2 3

4 Ofullständig adressavkodning För att förenkla adressavkodningen kan man ibland låta bli att använda alla adressbitarna. Detta får till följd att avkodningen inte blir entydig, d v s samma chip select -signal kan bli aktiv i fler än ett adressintervall. Man kallar denna metod för ofullständig adressavkodning. Om vi i vårt exempel skulle använda enklast möjliga avkodning skulle smodulerna fortfarande ha sina ursprungliga unika adressområden, men det skulle också bli möjligt att adressera dem på andra ställen i adressrummet. 4 kbyte 4 kbyte 4 kbyte 4 kbyte 8 kbyte 1 8 kbyte 2 4 kbyte 4 kbyte 4 kbyte 4 kbyte 8 kbyte 1 8 kbyte 2 Ofullständig adressavkodning Vi ser i vårt exempel att endast adressbit är helt nödvändig för att skilja på adressområdena för - och -modulerna. öljande tabell, som avbildar processorns hela adressrum M. 0000H 0FFFH 1000H 1FFFH 2000H 2FFFH 3000H 3FFFH H FFFH Del 2 Datorteknik För att välja mellan de två modulerna behöver man sedan 7FFFH Ext H Anslutning av in- och utmoduler till CPU Beskrivningen lägga görs här till genom adressbit en utvidgning av systemet. i Exempel 13.3 med in- och utmoduler H Exempel FFFH en kan alltså göras med ett färre antal grindar, 0000H och med grindar med ett färre antal ingångar. A000H Systemet i Exempel 13.3 skall nu utökas med två in- och två utportar, som skall placeras i adressrummet på adresserna 4000H H enligt Figur AFFFH H 4000H 4001H 4002H 4003H Inport Inport Utport Utport B000H BFFFH Adresser 4 kbyte Ofullständig adressavkodning en kan alltså göras med ett färre antal grindar, och med grindar med ett färre antal ingångar CS CS CS öljande tabell, som avbildar processorns hela adressrum M. 0000H 0FFFH 1000H 1FFFH 2000H 2FFFH 3000H 3FFFH 4000H 5FFFH 6000H 7FFFH 9000H 9FFFH A000H AFFFH B000H BFFFH Det ofullständiga framgår av att modulerna, 4kbyte och 2 8 kbyte, nu "tar upp" (blockerar) mycket mer av utrymmet i adressrummet M, närmare bestämt hela utrymmet M, vilket ses i tabellen. Utöver de områden som är önskvärda så tar modulerna vid denna ofullständiga adressavkodning även upp de områden som gråmarkerats i tabellen. Anledningen till detta är att de adressbitar som markerats med fetstil i tabellen inte ingår i adressavkodningen. De skall därmed betraktas som "don't care"-värden. 8 kbyte 8 kbyte Placering av periferikretsar Figur (skarta) Portarna skall vara av den typ som ges i Figur Antag att man nu skulle vilja utöka Indata (8) Utdata (8) Inport Utport vårt exempel med två inportar och två utportar, och placera dem i CS OE CS adressområdet Med fullständig Till (D adressavkodning 7 -D 0 ) kommer alla 16 adressbitar att krävas vid avkodningen. Inplaceringen kan sammanfattas i tabellform Figur Blocksymboler för inports- och utportsmoduler. C Register (8) Från (D 7 -D 0 ) Inport H Inport H Utport H Utport H Inport Inport Utport Utport Av Figur och tabellen framgår att varje port har en egen (unik) adress. För in- och utportarna krävs alla 16 bitarna i adressen för att "peka ut" rätt enhet, vilket visas i Figur kbyte 8 kbyte 1 8 kbyte 2 I stället för att bygga upp adressavkodningen med diskreta grindar som i de visade exemplen använder man i praktiken ofta färdiga avkodare, fördelare, snabba, PLA- eller PAL-kretsar för att bilda CS-signalerna. PLA- och PAL-kretsar är exempel på kretsar med programmerbar logik, PLD (Programmable Logic Device). 4

5 Placering av periferikretsar (avkodning) Placering av periferikretsar (avkodning) Inport Inport Utport Utport Inport Inport Utport Utport CS Inport CS Inport 4 kbyte CS Utport CS Utport 4 kbyte 8 kbyte 1 8 kbyte 2 8 kbyte 1 8 kbyte 2 Överlagrad savbildning I en del system (som i vårt exempel) kan man få en situation där man behöver några enstaka portar, men inte vill lägga beslag på ett ledigt adressrum enbart för portarna. Ett alternativ är då att lägga portarna i samma adressrum som en redan existerande modul. Antag att man väljer att lägga in- och utportarna i området , 00 d v s i samma del av 16 Inport 01 Inport adressrummet som en Utport av -modulerna Utport 4 kbyte 8 kbyte 1 8 kbyte 2 CS Inport CS Inport CS Utport CS Utport Överlagrad savbildning Detta löses genom överlagrad savbildning, där man först skapar en fullständig avkodning för portarna och sedan använder inversen av den erhållna avkodningen som kompletterande villkor för chip select -signalen för smodulen. 1 CS In/Ut ( ) CS ( CFFF 16 samt ) Inport Inport Utport Utport 4 kbyte 8 kbyte 1 8 kbyte 2 5

6 Generell I stället för att bygga upp adressavkodningen med diskreta grindar använder man i praktiken ofta färdiga kretsar för att bilda chip select -signalerna, t ex binäravkodare, fördelare ( demultiplexer ), eller PLA-/PAL-kretsar. PLA- och PAL-kretsar är exempel på s k programmerbar logik, PLD (Programmable Logic Device). som utförs med denna typ av kretsar blir därmed den mest flexibla. Att fundera på Hur skulle adressavkodningen för vårt exempel göras om vi använde binäravkodare eller fördelare? 6

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #23 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Översikt När flera minnesmoduler placeras i processorns

Läs mer

Adressavkodning - busskommunikation

Adressavkodning - busskommunikation Adressavkodning - busskommunikation Kompendie kapitel 10 Bussystem adressbuss databuss styrbuss Ur innehållet: Bussystem, intern kommunikation i datorsystemet Adressavkodning, hur primär och I/O-enheter

Läs mer

Digital och Datorteknik EDA /2011. EDA 451 Digital och datorteknik 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf

Digital och Datorteknik EDA /2011. EDA 451 Digital och datorteknik 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf EDA 451 Digital och datorteknik 2010/2011 Uppbyggnad_och_funktion.pdf Ur innehållet: Bussystem, intern kommunikation i datorsystemet Adressavkodning, hur primärminne och I/O-enheter kan anslutas Olika

Läs mer

2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION

2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION UTKAST 27/9 2010 - Uppbyggnad och funktion 2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION Detta kapitel ägnas åt metoder och principer som används för att bygga upp ett komplett datorsystem bestående av centralenhet, minne

Läs mer

Facit till övningsuppgifter Kapitel 13 Anslutning av minnes- och I/O-moduler till buss 13-1

Facit till övningsuppgifter Kapitel 13 Anslutning av minnes- och I/O-moduler till buss 13-1 Facit till övningsuppgifter Kapitel 13 Anslutning av minnes- och I/O-moduler till buss 13-1 13.1 a) Minneskapseln har 10 st adressledningar, vilket innebär att den har 2 10 = 1024 adresser, var och med

Läs mer

Grundläggande digital- och datorteknik

Grundläggande digital- och datorteknik (version 13-10-11) Utdrag ur Grundläggande digital- och datorteknik Del 2 Datorteknik Kapitel 13 - Anslutning av minnes- och I/O-moduler till CPU12-buss 13-2 Del 2 Datorteknik Kapitel 13 Anslutning av

Läs mer

DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf

DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011 Uppbyggnad_och_funktion.pdf Ur innehållet: Bussystem, intern kommunikation i datorsystemet Adressavkodning, hur primärminne och I/O-enheter kan anslutas

Läs mer

Exempel 1 på Tentamen med lösningar

Exempel 1 på Tentamen med lösningar Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Exempel 1 på Tentamen med lösningar Grundläggande datorteknik Examinator Kontaktperson under tentamen Tillåtna hjälpmedel Häfte

Läs mer

Tentamen med lösningar

Tentamen med lösningar Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningar EDA452 Grundläggande Datorteknik, D DIT790 Digital- och datorteknik, GU Måndag xx Oktober 20xx, kl. 8.30-12.30

Läs mer

Adressrum, programmerarens bild

Adressrum, programmerarens bild EDA 480 2009/2010 MC68HC12, Uppbyggnad.pdf Ur innehållet: Datorns byggblock Busskommunikation Synkron buss Asynkron buss Multiplex-buss avkodning för minne och I/O Minnesavbildad I/O Direktadresserad I/O

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #22 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Översikt Bussar i datorsystem Datorsystemet är uppbyggd

Läs mer

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen EDA217 Grundläggande Datortekik, Z EDA433 Grundläggande Datortekik, IT EDA452 Grundläggande Datortekik, D DIT790 Digital-

Läs mer

Maskinorienterad programmering

Maskinorienterad programmering Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Maskinorienterad programmering PROGRAM: Dataingenjör och elektroingenjör åk 1/ lp 3 Mekatronikingenjör åk 2/

Läs mer

Tentamen. EDA432 Digital- och datorteknik, It DIT790 Digital- och datorteknik, GU. Onsdag 12 Januari 2011, kl

Tentamen. EDA432 Digital- och datorteknik, It DIT790 Digital- och datorteknik, GU. Onsdag 12 Januari 2011, kl Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen EDA432 Digital- och datorteknik, It DIT790 Digital- och datorteknik, GU Onsdag 12 Januari 2011, kl. 14.00-18.00 Examinatorer

Läs mer

Tentamen 3. EDAxxx Grundläggande Datorteknik DIT791 Grundläggande Datorteknik, GU. Måndag xx Oktober 20xx, kl

Tentamen 3. EDAxxx Grundläggande Datorteknik DIT791 Grundläggande Datorteknik, GU. Måndag xx Oktober 20xx, kl Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen 3 EDAxxx Grundläggande Datorteknik DIT791 Grundläggande Datorteknik, GU Måndag xx Oktober 20xx, kl. 8.30-12.30 Examinator

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #18 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblerprogrammering Assemblatorer vs kompilatorer

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #8 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblatorer vs kompilatorer En assemblator är ett program

Läs mer

Avbrottshantering. Övningsuppgifter

Avbrottshantering. Övningsuppgifter Avbrottshantering Övningsuppgifter 2013 Besvara kortfattat följande frågor rörande CPU12. Redogör för vad som händer vid RESET och varför detta sker. Förklara kortfattat vad som händer vid ett IRQ avbrott

Läs mer

Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.

Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15. Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #6 Biträdande proessor Jan Jonsson Institutionen ör data- och inormationsteknik Chalmers tekniska högskola Kursutvärderingsprocessen Kursrepresentanter i LEU43: Följande

Läs mer

F9: Minne. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till 68000 Interface till olika typer av minnen Användningsområden.

F9: Minne. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till 68000 Interface till olika typer av minnen Användningsområden. 1 F9: Minne Minneskonfiguration Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till 68000 Interface till olika typer av minnen Användningsområden 1 Minnen Minneskapslar kommer i olika storlekar, antal adresspinnar

Läs mer

Exempel 2 på Tentamen med lösningar

Exempel 2 på Tentamen med lösningar Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Exempel 2 på Tentamen med lösningar Grundläggande datorteknik Examinator Kontaktperson under tentamen Tillåtna hjälpmedel Häfte

Läs mer

Tentamen. EDA432 Digital- och datorteknik, IT DIT790 Digital- och datorteknik, GU. Måndag 18 Oktober 2010, kl

Tentamen. EDA432 Digital- och datorteknik, IT DIT790 Digital- och datorteknik, GU. Måndag 18 Oktober 2010, kl Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen EDA432 Digital- och datorteknik, IT DIT790 Digital- och datorteknik, GU Måndag 18 Oktober 2010, kl. 8.30-12.30 Examinatorer

Läs mer

Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?

Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ? Styrteknik grundkurs Digitala kursmoment Binära tal, talsystem och koder Boolesk Algebra Grundläggande logiska grindar Minneselement, register, enkla räknare Analog/digital omvandling SR-latch med logiska

Läs mer

Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven instruktionlista FLEXIBLE INSTRUKTION SET PROCESSOR FLISP

Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven instruktionlista FLEXIBLE INSTRUKTION SET PROCESSOR FLISP Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KURSBETECKNING Elektro Åk 1/ lp 4 EDA216 EXAMINATOR Lars-Eric Arebrink TID

Läs mer

Tentamen i Digital Design

Tentamen i Digital Design Kungliga Tekniska Högskolan Tentamen i Digital Design Kursnummer : Kursansvarig: 2B56 :e fo ingenjör Lars Hellberg tel 79 7795 Datum: 27-5-25 Tid: Kl 4. - 9. Tentamen rättad 27-6-5 Klagotiden utgår: 27-6-29

Läs mer

Maskinorienterad programmering

Maskinorienterad programmering Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Maskinorienterad programmering PROGRAM: Dataingenjör och elektroingenjör åk 1/ lp 3 Mekatronikingenjör åk 2/

Läs mer

LV6 LV7. Aktivera Kursens mål:

LV6 LV7. Aktivera Kursens mål: Aktivera Kursens mål: LV6 LV7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion

Läs mer

Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng

Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KURSBETECKNING Elektro Åk / lp 4 EDA26 EXAMINATOR Lars-Eric Arebrink TID FÖR

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #9 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola ekvensnät Vad kännetecknar ett sekvensnät? I ett sekvensnät

Läs mer

Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng

Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KURSBETECKNING Elektro Åk / lp 4 EDA26 EXAMINATOR Lars-Eric Arebrink TID FÖR

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #19 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Normaltillstånd vs undantagstillstånd I normaltillstånd

Läs mer

Tentamen. EDA452 Grundläggande Datorteknik, D DIT790 Digital- och datorteknik, GU. Måndag 17 December 2012, kl

Tentamen. EDA452 Grundläggande Datorteknik, D DIT790 Digital- och datorteknik, GU. Måndag 17 December 2012, kl Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen EDA452 Grundläggande Datorteknik, D DIT790 Digital- och datorteknik, GU Måndag 17 December 2012, kl. 8.30-12.30 Examinatorer

Läs mer

Maskinorienterad programmering. Mekatronikingenjör åk 2/ lp 3. Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven. Lars-Eric Arebrink

Maskinorienterad programmering. Mekatronikingenjör åk 2/ lp 3. Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven. Lars-Eric Arebrink Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Maskinorienterad programmering PROGRAM: Dataingenjör och elektroingenjör åk 1/ lp 3 Mekatronikingenjör åk 2/

Läs mer

F9: Minne. Minneskonfiguration. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till Interface till olika typer av minnen Användningsområden

F9: Minne. Minneskonfiguration. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till Interface till olika typer av minnen Användningsområden Minneskonfiguration F9: Minne Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till 68000 Interface till olika typer av minnen Användningsområden 1 Minnen Minneskapslar kommer i olika storlekar, antal adresspinnar

Läs mer

Exempel 3 på Tentamen

Exempel 3 på Tentamen Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Exempel 3 på Tentamen Grundläggande datorteknik Examinator Kontaktperson under tentamen Tillåtna hjälpmedel Häfte Instruktionslista

Läs mer

TENTAMEN. Digital- och datorteknik. Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik LEU431. Lars-Eric Arebrink

TENTAMEN. Digital- och datorteknik. Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik LEU431. Lars-Eric Arebrink Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: Data-, elektro- och mekatronikingenjör åk / lp och 2 KURSBETECKNING LEU43

Läs mer

Labyrintspelet EDI021 Grupp 5

Labyrintspelet EDI021 Grupp 5 Labyrintspelet EDI021 Grupp 5 Kristian Sylwander d04ks@student.lth.se Emil Wasberger d03ew@student.lth.se Michael Winberg d04mwi@student.lth.se 16 maj 2008 1 Inledning Syftet med kursen EDI021 är att bygga

Läs mer

Ett minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:

Ett minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll: F: Minneselement Innehåll: - Latchar - Flip-Flops - egister - Läs- och skrivminne (andom-access Memory AM) - Läsminne (ead Only Memory OM) Ett minneselements egenskaper Generellt sett så kan följande operationer

Läs mer

Maskinorienterad programmering. Mekatronikingenjör åk 2/ lp 3. Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven. vid flera tillfällen.

Maskinorienterad programmering. Mekatronikingenjör åk 2/ lp 3. Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven. vid flera tillfällen. Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Maskinorienterad programmering PROGRAM: Dataingenjör och elektroingenjör åk 1/ lp 3 Mekatronikingenjör åk 2/

Läs mer

Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. vid flera tillfällen. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng

Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. vid flera tillfällen. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: Data-, elektro- och mekatronikingenjör åk / lp och 2 KURSBETECKNING LEU43

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #17 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Tallriksmodellen Stackoperationer Element kan endast

Läs mer

Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator

Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator 050113 1. Vilka register finns det i processorn och vad används dessa till? D0 till D7: Dataregister som används för beräkningar A0 till A6: Adressregister som används

Läs mer

Avkodning av minnen (och I/O)

Avkodning av minnen (och I/O) Avkodning av minnen (och I/O) IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multiplexor KK2

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #5 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Vad är ett bra grindnät? De egenskaper som betraktas som

Läs mer

MC11. Enkortsdator. MC11 - Hårdvarubeskrivning. MC68HC11 är Motorola INC MS-DOS är Microsoft Corporation MC11, MC68 och MD68k är microlf

MC11. Enkortsdator. MC11 - Hårdvarubeskrivning. MC68HC11 är Motorola INC MS-DOS är Microsoft Corporation MC11, MC68 och MD68k är microlf MC11 Enkortsdator Hårdvarubeskrivning MC68HC11 är Motorola INC MS-DOS är Microsoft Corporation MC11, MC68 och MD68k är microlf Dokument: MC11 - Hårdvarubeskrivning Id. nummer: 131-xx Denna handbok utgör

Läs mer

Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK.

Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK. Tomas Nordström Högskolan i Halmstad Dokumentversion 0.1, 2012-04- 01 Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK. Informationen till detta kompendium är

Läs mer

Programmerbar logik (PLD) Programmeringsspråket VHDL Kombinatoriska funktioner i VHDL för PLD Sekvensfunktioner i VHDL för PLD

Programmerbar logik (PLD) Programmeringsspråket VHDL Kombinatoriska funktioner i VHDL för PLD Sekvensfunktioner i VHDL för PLD UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Håkan Joëlson 2003-09-15 v 2.1 DIGITALTEKNIK Laboration D163 Programmerbar logik (PLD) Programmeringsspråket VHDL Kombinatoriska funktioner

Läs mer

ALU:n ska anslutas hur då?

ALU:n ska anslutas hur då? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #8 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Aritmetik i digitala system Grindnät för addition: Vi

Läs mer

Industriella styrsystem, TSIU06. Föreläsning 2

Industriella styrsystem, TSIU06. Föreläsning 2 Industriella styrsystem, TSIU06 Föreläsning 2 Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Sammanfattning av Föreläsning 1 2(24) Det finns en stor mängd system och processer som behöver styras. Återkopplingsprincipen:

Läs mer

Datorarkitekturer med Operativsystem

Datorarkitekturer med Operativsystem Lunds Tekniska Högskola Campus Helsingborg Datorarkitekturer med Operativsystem EDT621 Rapport Cacheminneshantering för ARM3-processorer 7 december 2015 Pierre Aupeix dat11pau@student.lu.se 1 Abstract

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #21 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Teknologier och hierarkier Minnestyper Vi har hittills

Läs mer

Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator

Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator 040117 1. Vilka register finns det i processorn och vad används dessa till? D0 till D7: Dataregister som används för beräkningar A0 till A6: Adressregister som används

Läs mer

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se

Läs mer

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar Digitalteknik EIT020 Lecture 15: Design av digitala kretsar November 3, 2014 Digitalteknikens kopplingar mot andra områden Mjukvara Hårdvara Datorteknik Kretskonstruktion Digitalteknik Elektronik Figure:,

Läs mer

LEU240 Mikrodatorsystem

LEU240 Mikrodatorsystem Institutionen för data- och informationsteknik 2011-10-11 LEU240 Mikrodatorsystem Vi har tidigare i olika sammanhang sett att det är önskvärt att kunna använda ett högnivåspråk som C för att skriva program

Läs mer

Digitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit Med kommentarer för kursen ht 2012

Digitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit Med kommentarer för kursen ht 2012 Med kommentarer för kursen ht 2012 2012 CR:1 CoolRunner-II CPLD Starter Kit är ett litet utvecklingssystem för Xilinx-kretsen XC2C256. Utvecklingskortet kommer från företaget Digilent. Vid laborationerna

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #21 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Teknologier och hierarkier Minnestyper Vi har hittills

Läs mer

Läsminne Read Only Memory ROM

Läsminne Read Only Memory ROM Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har

Läs mer

MANUALBLAD MODULER TILL DIGITALMASKINEN

MANUALBLAD MODULER TILL DIGITALMASKINEN MANUALBLAD MODULER TILL DIGITALMASKINEN Inst för Datorteknik 2006. v2.02, 061014 1 DIGITALMASKINEN... 3 MANÖVERPANELEN... 5 2-INGÅNGARS AND... 6 2-INGÅNGARS NAND... 7 3-INGÅNGARS NAND... 8 4-INGÅNGARS

Läs mer

LABORATIONSINSTRUKTION

LABORATIONSINSTRUKTION Högskolan Dalarna Institutionen för Elektroteknik LABORATION LABORATIONSINSTRUKTION LOG/iC, PLD, kombinatorik, sekvensnät KURS Digitalteknik LAB NR 6 INNEHÅLL. Inledning 2. Prioritetskodare 3. Elektronisk

Läs mer

Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien DIGITAL- OCH MIKRODATORTEKNIK, U2 11-01-12 09.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Instruktionslista PIC16F877A Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien Fullständiga lösningar

Läs mer

Tentamensskrivning 11 januari 2016

Tentamensskrivning 11 januari 2016 Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan IDA IEA Helsingborg Tentamensskrivning 11 januari 2016 EDI 610 Digitala system 15 poäng, varav tentamen 4,5 p Kursansvarig: Bernt-Arne Jönsson och Bertil Larsson

Läs mer

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data. 1 3 4 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är

Läs mer

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data. 1 2 3 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är

Läs mer

DIGITALTEKNIK. Laboration D172

DIGITALTEKNIK. Laboration D172 UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Håkan Joëlson 2006-02-24 v 1.2 DIGITALTEKNIK Laboration D172 Programmerbar logik (PLD) Programmeringsspråket VHDL Kombinatoriska funktioner

Läs mer

Digitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit

Digitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit CR:1 CoolRunner-II CPLD Starter Kit är ett litet utvecklingssystem för Xilinx-kretsen XC2C256. Utvecklingskortet kommer från företaget Digilent. Vid laborationerna i digitalteknik kommer kortet att användas

Läs mer

IE1205 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater

IE1205 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater IE25 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater Moore och Mealy automater F8 introducerade vippor och vi konstruerade räknare, skift-register etc. F9-F skall vi titta på hur generella tillståndsmaskiner

Läs mer

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/ Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/6 2013 9.00-13.00 Tentamensfrågor med lösningsförslag Allmän information Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista

Läs mer

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som

Läs mer

Exempeluppgift i Logikstyrning. 1 Inledning. 2 Insignaler och utsignaler

Exempeluppgift i Logikstyrning. 1 Inledning. 2 Insignaler och utsignaler Exempeluppgift i Logikstyrning Inledning Idén med detta papper är att ge en allmän beskrivning av labbutrustningen och tips för hur man kan lösa olika praktiska problem i samband med laborationen. Läs

Läs mer

Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar

Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar Digitalteknik Föreläsning 7 Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Dagens föreläsning Inför laboration 2 Synkronisering av insignaler Asynkrona ingångar

Läs mer

Tentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl

Tentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl Tentamen TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl. 08.00-12.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Ansvarig lärare: Mattias Krysander Visning av skrivningen sker mellan 10.00-10.30 den 22 juni på Datorteknik. Totalt

Läs mer

Avkodning av minnen (och I/O)

Avkodning av minnen (och I/O) Avkodning av minnen (och I/O) IE1205 Digital Design Föreläsningar och övningar bygger på varandra! Ta alltid igen det Du missat! Läs på i förväg delta i undervisningen arbeta igenom materialet efteråt!

Läs mer

Kombinationskretsar. Föreläsning 4 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik

Kombinationskretsar. Föreläsning 4 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Kombinationskretsar Föreläsning 4 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Dagens föreläsning Laboration 1 Adderare Konstruktion med minne 3 Laborationsinformation TSEA51/52: Deadline

Läs mer

Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1

Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1 Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1 Digitala kursmoment D1 Binära tal, talsystem och koder D2 Boolesk Algebra D3 Grundläggande logiska grindar D4 Minneselement, register,

Läs mer

Övningsuppgifter i Mikrodatorteknik 4p/5p

Övningsuppgifter i Mikrodatorteknik 4p/5p Övningsuppgifter i Benny Thörnberg Mittuniversitetet Inst. för Informationsteknologi och medier Hösten 2005 1 Exekvering av assemblerkod 1.1 Statusflaggors beteende Vad blir C-, N- och Z- flaggornas värden

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #13 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Vad kännetecknar en tillståndsmaskin? En synkron tillståndsmaskin

Läs mer

FÖRELÄSNING 8 INTRODUKTION TILL DESIGN AV DIGITALA ELEKTRONIKSYSTEM

FÖRELÄSNING 8 INTRODUKTION TILL DESIGN AV DIGITALA ELEKTRONIKSYSTEM FÖRELÄSNING 8 INTRODUKTION TILL DESIGN AV DIGITALA ELEKTRONIKSYSTEM Innehåll Designflöde Översikt av integrerade kretsar Motivation Hardware Description Language CAD-verktyg 1 DESIGNFLÖDE FÖR DIGITALA

Läs mer

Assemblerprogrammering del 2

Assemblerprogrammering del 2 Assemblerprogrammering del 2 FLISP och omvärlden Dagens föreläsning behandlar: Kompendiet kapitel 9 Arbetsboken kapitel 16 Ur innehållet: In- och ut-enheter Tilldelningar och uttrycksevaluering Programflödeskontroll

Läs mer

Programmerbara kretsar och VHDL 2. Föreläsning 10 Digitalteknik, TSEA22 Oscar Gustafsson Institutionen för systemteknik

Programmerbara kretsar och VHDL 2. Föreläsning 10 Digitalteknik, TSEA22 Oscar Gustafsson Institutionen för systemteknik Programmerbara kretsar och VHDL 2 Föreläsning 10 Digitalteknik, TSEA22 Oscar Gustafsson Institutionen för systemteknik 2 Dagens föreläsning Programmerbara kretsar igen Mer om processer Egna typer Använda

Läs mer

F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen

F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen 68000 Arkitektur F2: Motorola 68000 I/O signaler Processor arkitektur Programmeringsmodell Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i 68000 Instruktionsformat MOVE instruktionen Adresseringsmoder

Läs mer

Sekvensnät vippor, register och bussar

Sekvensnät vippor, register och bussar ekvensnät vippor, register och bussar agens föreläsning: Lärobok kap.5 Arbetsbok kap 8,9,10 Ur innehållet: Hur fungerar en -latch? Hur konstrueras JK-, - och T-vippor? er och excitationstabeller egister

Läs mer

Tentamen i Digitalteknik, EITF65

Tentamen i Digitalteknik, EITF65 Elektro- och informationsteknik Tentamen i Digitalteknik, EITF65 3 januari 2018, kl. 14-19 Skriv anonymkod och identifierare, eller personnummer, på alla papper. Börja en ny uppgift på ett nytt papper.

Läs mer

Minnen delas in i två huvudgrupper, permanenta och icke permanenta. Non-volatile and volatile.

Minnen delas in i två huvudgrupper, permanenta och icke permanenta. Non-volatile and volatile. CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 2 Tisdag 2005-08-30 Minnestyper. Atmega 16 innehåller följande minnestyper: SRAM för dataminne FLASH för programminne EEPROM för parametrar och konstanter. Minnen delas

Läs mer

Föreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I

Föreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I Föreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 Innehåll 1 Inledning 2 2 En enkel dator 2 3 Komponenter 3 3.1 Register............................... 3 3.2 Universalräknare..........................

Läs mer

Avkodning av minnen (och I/O)

Avkodning av minnen (och I/O) Avkodning av minnen (och I/O) IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multiplexor KK2

Läs mer

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Torsdagen den 13 mars 2014, klockan 14:00 19:00 i MA:10. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,

Läs mer

Laborationskort - ML4

Laborationskort - ML4 microlf ML Laborationskort - ML ML är ett enkelt laborationskort avsett för inledande laborationsövningar i Datorteknik. Kortet innehåller 0 olika sektioner som enkelt kopplas samman via 0-polig flatkabel.

Läs mer

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/ Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/6 2013 9.00-13.00 Allmän information Exaator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista IE1204) Tentamensuppgifterna behöver

Läs mer

Laboration i digitalteknik Datablad

Laboration i digitalteknik Datablad Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Datablad Datorteknik 2018 Laboration i digitalteknik Datablad TSEA22 Digitalteknik D TSEA51 Digitalteknik TSEA52 Digitalteknik I TDDC75 Diskreta strukturer

Läs mer

Miniräknare. Laborationsrapport Laborationsrapport i mikrodatorkonstruktion. En rapport skriven av teknologstuderande: Martin Bergström Gert Johnsen

Miniräknare. Laborationsrapport Laborationsrapport i mikrodatorkonstruktion. En rapport skriven av teknologstuderande: Martin Bergström Gert Johnsen Laborationsrapport Laborationsrapport i mikrodatorkonstruktion Kurskod: ISI00 Klass: Enk Datum: 00-- Miniräknare En rapport skriven av teknologstuderande: Martin Bergström Gert Johnsen Institutionen i

Läs mer

Laboration i digitalteknik Datablad

Laboration i digitalteknik Datablad Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Datablad Datorteknik 216 Laboration i digitalteknik Datablad TSEA22 Digitalteknik D TSEA51 Digitalteknik, i, I, Ii TDDC75 Diskreta strukturer IT Linköpings

Läs mer

Datakommunikation med IR-ljus.

Datakommunikation med IR-ljus. Datakommunikation med -ljus. I den här uppgiften skall du kommunicera med hjälp av infrarött () ljus. Du skall kunna sända tecken från tangentbordet samt ta emot tecken och visa dem på skärmen. Genom att

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 03-05-3 Salar U, KÅRA, U3 Tid -8 Kurskod TSEA Provkod TEN Kursnamn Digitalteknik Institution ISY Antal uppgifter som ingår

Läs mer

EDA451 - Digital och Datorteknik 2010/2011. EDA Digital och Datorteknik 2010/2011

EDA451 - Digital och Datorteknik 2010/2011. EDA Digital och Datorteknik 2010/2011 EDA 451 - Digital och Datorteknik 2010/2011 Ur innehållet: Vi repeterar kursens lärandemål Diskussion i kring övningstentor t Övriga frågor 1 Lärandemål Det övergripande målet är att den studerande ska

Läs mer

GPIO - General Purpose Input Output

GPIO - General Purpose Input Output GPIO - General Purpose Input Output Ur innehållet: Ideala och verkliga signaler Bitvis in- och utmatning Anslutning - fysiskt gränssnitt F407 - GPIO-modul tillämpningar Läsanvisningar: Arbetsbok avsnitt

Läs mer

Programmerbar logik. Kapitel 4

Programmerbar logik. Kapitel 4 Kapitel 4 Programmerbar logik Programmerbar logik (PLC: Programmable Logic Controller; fi. ohjelmoitava logiikka) är en sorts mikrodatorliknande instrument som är speciellt avsedda för logik- och sekvensstyrningsproblem.

Läs mer

Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I.

Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I. Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I.. Uttryckt i decimal form: A=28+32+8 + 2 =70 B=59 C=7 A+B+C=246 2. Jag låter A' betyda "icke A" A'B'C'D'+ABC'D'+A'BCD'+AB'CD'=D'(A'(B'C'+BC)+A(BC'+B'C))=

Läs mer