F9: Minne. Minneskonfiguration. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till Interface till olika typer av minnen Användningsområden
|
|
- Håkan Fredriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Minneskonfiguration F9: Minne Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till Interface till olika typer av minnen Användningsområden 1
2 Minnen Minneskapslar kommer i olika storlekar, antal adresspinnar bitbredd, antal datapinnar Antal minneskapslar (m comp ) väljs med: S mcomp = n n address _ comp data _ comp 2 8 Där: S = Den önskade minnesstorleken i bytes. n address_comp _ = Är antalet adresspinnar på en minneskapsel n data_comp = Är antalet datapinnar på en minneskapsel 2
3 Sammansättning av minnen Sammansättning Antal kapslar i varje minnesbank, m kpb = n data_bus /n data_comp Antal minnesbanker, m bank = m comp /m kpb Exempel n data_comp = 4, n data_bus = 8 m comp = 4 => m kpb = 2 => m bank = 2 Bank 0 Bank 1 Data(7:4) CS bank_0 komp 0 Komp 2 Data(3:0) Komp 1 Komp 3 CS bank_1 3
4 Sammansättning, forts. Generering av CS signaler för minnen med flera minnesbanker Avkoda adressbitar: n address_comp till n addres_comp + log 2 (m bank ) - 1 S = 32k, varje bank är 16kbytes A 14 ska avkodas CS bank_0 Bank 0 Bank 1 komp 0 Komp 2 A14 CS bank CS bank1 Komp 1 Komp 3 CS bank_1 4
5 Sammansättning, forts. Den totala mängden minne indelas I B antal minnesbanker Den totalt switchade kapacitansen reduceras med en faktor av 1/B Resultatet blir minskad förlusteffekt! Den extra avkodning som behövs ger ett overhead. For a standard CMOS logic inverter continuously toggling at frequency f U 2 U C f = 2 = matningsspänning P mean C = totalt switchad kapacitans f = switchfrekvens 5
6 Interface till minnen ROM RAM DRAM 6
7 ROM Läsminne (Read Only Memory) Anslutes direkt till processorbussen Adressering Adressen skickas direkt på adresspinnarna Samt att CS signalen aktiveras Drivning av databussen Minnet driver datasignalerna om OE signalen aktiveras OE A(n address :0) CS ROM D(n data :0) 7
8 SRAM Läs/skriv minne (Statiskt Random Access Mem.) Anslutes direkt till adress- och databuss Adressering Adressen skickas direkt på adresspinnarna Samt att CS signalen aktiveras Signalering Minnet driver datasignalerna om OE signalen aktiveras Minnet läser in data om WE signalen aktiveras OE A(n address :0) CS WE SRAM D(n data :0) 8
9 DRAM Läs-/skrivminne (Dynamic Random Access Mem.) Anslutes direkt till databuss och via kontrollerkrets till adressbussen. Adressen drivs i två faser 1: Radadress A(n adr : n adr /2) => adress på kapsel, RAS aktiv 2: Kolumnadress A(n adr /2-1 : 0) => adress på kapsel, CAS aktiv A(n adr :n adr /2) OE A(n address :0) A(n adr /2-1 : 0) MUX 2:1 DRAM D(n data :0) RAS/CAS WE 9
10 DRAM, forts. 10
11 DRAM, läscykel 11
12 DRAM, skrivcykel 12
13 DRAM, pagemode Multipla dataord läses från samma radadress Snabbare Det krävs att det är sekventiella accesser Dvs. access inom samma radadress 13
14 Användningsområden Minnen (Funktion, användningsområde) RAM ROM Statiskt Dynamiskt 14
15 Typer av läs-/skrivminne Statiskt Dynamiskt RAM 15
16 Karakteristiskt: Enkel att använda Statiskt RAM Ansluts direkt till processor bussen Snabb Dyr Adressen skickas direkt till komponenten Snabb arkitektur 6 transistorer per bit => stor area Högt pris [$/bit] 16
17 Organisation Statiskt RAM Memory Core Word Decoders Column Decoders Precharge Sense Amplifiers 17
18 Användning Statiskt RAM Enkla system där endast ett lite RAM behövs (enkel) Special tillämpningar där man behöver ett minne som är mycket snabbt (snabb) 18
19 Dynamiskt RAM Karakteristiskt: Större konstruktionsinsats Måste konstruera eller använda en färdig minneskontroller Långsam Billig Adressen skickas via en minneskontroller till komponenten 1 transistorer per bit => stor kapacitet Lågt pris [$/bit] Användning System som kräver stort minne till ett billigt pris (billig) 19
20 ROM Typer av läsminne ROM PROM EPROM EEPROM Flash ROM 20
21 Karakteristiskt: Enkel Långsam Färdigprogrammerade Användning ROM/PROM Ersätta gamla minneskretsar i existerande system 21
22 Karakteristiskt: EPROM Programmerbara av användaren Långsam Billig Dyr Om OTP (One Time Programmable) Om omprogrammerarebar (UV radering), kräver dyr kapsel Användning System som inte kräver stort ROM minne (enkel/billig) System som kräver omprogrammerbarhet (enkel) 22
23 Karakteristiskt: Enkel Långsam Dyr Teknologin är rätt dyr Användning EEPROM System där man vill ha spara lite information under användandet av systemet, dvs halvledardisk (Enkel) 23
24 Karakteristiskt: Större konstruktionsinsats Flash ROM Måste konstruera eller använda en färdig minneskontroller Långsam Billig Adressen skickas via en minneskontroller till komponenten Kommandon måste skickas till flashminnet Radering kan bara göras blockvis 1 transistorer per bit => stor kapacitet Lågt pris [$/bit] Användning System där man behöver ändra i ROM minnet (stort) under användning System där man behöver lagra stora mänger data, halvledardisk 24
F9: Minne. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till 68000 Interface till olika typer av minnen Användningsområden.
1 F9: Minne Minneskonfiguration Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till 68000 Interface till olika typer av minnen Användningsområden 1 Minnen Minneskapslar kommer i olika storlekar, antal adresspinnar
Läs merLäsminne Read Only Memory ROM
Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har
Läs merMinneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?
Styrteknik grundkurs Digitala kursmoment Binära tal, talsystem och koder Boolesk Algebra Grundläggande logiska grindar Minneselement, register, enkla räknare Analog/digital omvandling SR-latch med logiska
Läs merDigital och Datorteknik EDA /2011. EDA 451 Digital och datorteknik 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf
EDA 451 Digital och datorteknik 2010/2011 Uppbyggnad_och_funktion.pdf Ur innehållet: Bussystem, intern kommunikation i datorsystemet Adressavkodning, hur primärminne och I/O-enheter kan anslutas Olika
Läs merDatorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning
Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som
Läs mer6. Minnen. Associativt minne
6. Minnen Repetition cache-minnen, BPT Minnen allmänt ROM, RAM, DRAM, SDRAM, DDR MMU - Memory management Minnen NEXYS3 Block RAM, distributed RAM, DDR3 Associativt minne A= adress till PM/CM CL = cachelinens
Läs merAdressavkodning - busskommunikation
Adressavkodning - busskommunikation Kompendie kapitel 10 Bussystem adressbuss databuss styrbuss Ur innehållet: Bussystem, intern kommunikation i datorsystemet Adressavkodning, hur primär och I/O-enheter
Läs merMinnen. Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004. Agenda. Slideset 4
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Minnen Slideset 4 Agenda Halvledarminnen
Läs merDAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf
DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011 Uppbyggnad_och_funktion.pdf Ur innehållet: Bussystem, intern kommunikation i datorsystemet Adressavkodning, hur primärminne och I/O-enheter kan anslutas
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #23 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Översikt När flera minnesmoduler placeras i processorns
Läs merAssociativt minne ... A= adress till PM/CM CL = cachelinens storlek CM = cacheminnets storlek. Tag = A/CL = A/2 4 = A(31:4) Adress. K tag.
6. Minnen Repetition cache-minnen, BPT Minnen allmänt ROM, RAM, DRAM, SDRAM, DDR MMU - Memory management Minnen NEXYS3 Block RAM, distributed RAM, DDR3 Tidplan, bilda projektgrupper Associativt minne Tag
Läs merDatorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning
Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som
Läs merStyrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1
Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1 Digitala kursmoment D1 Binära tal, talsystem och koder D2 Boolesk Algebra D3 Grundläggande logiska grindar D4 Minneselement, register,
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #21 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Teknologier och hierarkier Minnestyper Vi har hittills
Läs merDatorteknik Y - Föreläsning 13
Datorteknik Y - Föreläsning 13 Andreas Ehliar 2014-04-08 Olika typer av minnen ROM (Read-only Memory) RWM (Read-Write Memory) Kallas väldigt ofta för RAM (För Random Access Memory Ej skrivbara minnen ROM
Läs merMinnessystem. Minneshierarki. Flyktigt eller icke flyktigt huvudsakliga egenskaper. Minneshierarki
Minneshierarki, minnestyper och teknologier Minneshierarki Ideally one would desire an indefinitely large memory capacity such that any particular word would be immediately available. We are forced to
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #21 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Teknologier och hierarkier Minnestyper Vi har hittills
Läs merÖvning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-
Läs merFacit till övningsuppgifter Kapitel 13 Anslutning av minnes- och I/O-moduler till buss 13-1
Facit till övningsuppgifter Kapitel 13 Anslutning av minnes- och I/O-moduler till buss 13-1 13.1 a) Minneskapseln har 10 st adressledningar, vilket innebär att den har 2 10 = 1024 adresser, var och med
Läs merMer datorarkitektur. En titt I datorn Minnen
Mer datorarkitektur En titt I datorn Minnen von Neumann-modellen von Neumann-modellen CPU (Central Processing Unit) Styrenhet hämtar programinstruktioner ALU (Arithmetic and Logical Unit) utför beräkningar
Läs mer2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION
UTKAST 27/9 2010 - Uppbyggnad och funktion 2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION Detta kapitel ägnas åt metoder och principer som används för att bygga upp ett komplett datorsystem bestående av centralenhet, minne
Läs merAvkodning av minnen (och I/O)
Avkodning av minnen (och I/O) IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multiplexor KK2
Läs merF2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen
68000 Arkitektur F2: Motorola 68000 I/O signaler Processor arkitektur Programmeringsmodell Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i 68000 Instruktionsformat MOVE instruktionen Adresseringsmoder
Läs merDigital IC konstruktion
Digital IC konstruktion Viktor Öwall Transistorn: en förstärkare Power Supply Korrekt? gate drain source En transistor kan användas på många olika sätt, t.ex. för att förstärka en elektrisk signal. Ground
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #23 Översikt När flera smoduler placeras i processorns adressrum ansluts modulernas adressingångar till motsvarande ledningar i en. Övriga adressledningar i bussen
Läs merMoment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion
Moment 2 Digital elektronik Föreläsning Inbyggda system, introduktion Jan Thim 1 Inbyggda system, introduktion Innehåll: Historia Introduktion Arkitekturer Mikrokontrollerns delar 2 1 Varför lär vi oss
Läs merGrundläggande digital- och datorteknik
(version 13-10-11) Utdrag ur Grundläggande digital- och datorteknik Del 2 Datorteknik Kapitel 13 - Anslutning av minnes- och I/O-moduler till CPU12-buss 13-2 Del 2 Datorteknik Kapitel 13 Anslutning av
Läs merEtt minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:
F: Minneselement Innehåll: - Latchar - Flip-Flops - egister - Läs- och skrivminne (andom-access Memory AM) - Läsminne (ead Only Memory OM) Ett minneselements egenskaper Generellt sett så kan följande operationer
Läs merÖvning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1. Hur många unsigned integers kan man göra med n bitar? Vilket talområde får dessa
Läs merDigital IC konstruktion
Digital IC konstruktion Viktor Öwall Transistorn: en förstärkare Power Supply Korrekt? gate drain source En transistor kan användas på många olika sätt, t.ex. för att förstärka en elektrisk signal. Ground
Läs merHF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp
HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se
Läs merDigital IC konstruktion
Digital IC konstruktion Viktor Öwall Transistorn: en förstärkare Power Supply Korrekt? gate drain source En transistor kan användas på många olika sätt, t.ex. för att förstärka en elektrisk signal. Ground
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE1204 Kursomgång för Högskoleingenjörsinriktningarna: Datateknik, Elektronik och Datorteknik. F14 Halvledarminnen, mikrodatorn william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles
Läs merAvkodning av minnen (och I/O)
Avkodning av minnen (och I/O) IE1205 Digital Design Föreläsningar och övningar bygger på varandra! Ta alltid igen det Du missat! Läs på i förväg delta i undervisningen arbeta igenom materialet efteråt!
Läs merDatorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Datorarkitektur Slideset 3 Agenda Datorns
Läs merDigital Design IE1204
igital esign IE1204 F14 Halvledarminnen, mikrodatorn william@kth.se IE1204 igital esign F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar
Läs merDigital IC konstruktion
Digital IC konstruktion iktor Öwall Transistorn: en förstärkare Power Supply Transistorn: en förstärkare Power Supply Korrekt? gate drain gate drain source source En transistor kan användas på många olika
Läs merAvkodning av minnen (och I/O)
Avkodning av minnen (och I/O) IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multiplexor KK2
Läs merDigitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar
Digitalteknik EIT020 Lecture 15: Design av digitala kretsar November 3, 2014 Digitalteknikens kopplingar mot andra områden Mjukvara Hårdvara Datorteknik Kretskonstruktion Digitalteknik Elektronik Figure:,
Läs merMinnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.
Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion
Läs merMinnen delas in i två huvudgrupper, permanenta och icke permanenta. Non-volatile and volatile.
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 2 Tisdag 2005-08-30 Minnestyper. Atmega 16 innehåller följande minnestyper: SRAM för dataminne FLASH för programminne EEPROM för parametrar och konstanter. Minnen delas
Läs merAdressrum, programmerarens bild
EDA 480 2009/2010 MC68HC12, Uppbyggnad.pdf Ur innehållet: Datorns byggblock Busskommunikation Synkron buss Asynkron buss Multiplex-buss avkodning för minne och I/O Minnesavbildad I/O Direktadresserad I/O
Läs merDatorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943
Datorhistorik Föreläsning 3 Datorhistorik Datorns uppbyggnad, komponenter Processor, primärminne, sekundärminne Minneshierarkier Inbyggda system, stora datorer I think there is a world market for maybe
Läs merKombinationskretsar. Föreläsning 4 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik
Kombinationskretsar Föreläsning 4 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Dagens föreläsning Laboration 1 Adderare Konstruktion med minne 3 Laborationsinformation TSEA51/52: Deadline
Läs merElektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik
Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 - Inbyggda system - Analog till digital signal - Utvecklingssystem, målsystem - Labutrustningen - Uppbyggnad av mikrokontroller - Masinkod, assemblerkod
Läs merLösningsförslag till Tenta i Mikrodator
Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator 050113 1. Vilka register finns det i processorn och vad används dessa till? D0 till D7: Dataregister som används för beräkningar A0 till A6: Adressregister som används
Läs merSystem S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet
Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera
Läs merLösningsförslag till Tenta i Mikrodator
Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator 040117 1. Vilka register finns det i processorn och vad används dessa till? D0 till D7: Dataregister som används för beräkningar A0 till A6: Adressregister som används
Läs merIE1205 Digital Design: F14: Halvledarminnen, Mikrodatorn
IE1205 Digital Design: F14: Halvledarminnen, Mikrodatorn IE1205 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar F7
Läs merLV6 LV7. Aktivera Kursens mål:
Aktivera Kursens mål: LV6 LV7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion
Läs merTSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA8 Datorteknik Y (och U) Föreläsning Kent Palmkvi, ISY TSEA8 Datorteknik Y (och U), föreläsning, Kent Palmkvi 7-4- Dagens föreläsning Latens/genomrömning Minneyper Läsminne (ROM) Läs och skriv minnen
Läs merDigital IC konstruktion
Digital IC konstruktion Viktor Öwall Professor i Elektronikkonstruktion Prefekt EIT Transistorn: en förstärkare Power Supply Korrekt? gate drain source En transistor kan användas på många olika sätt, t.ex.
Läs merRandom Access Memory. Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya
Random Access Memory Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya Introduktion Historia Vad är RAM? Hur fungerar RAM? Dataöverföring, tidsklocka och termer Vilka är de olika typerna av RAM? Vad
Läs merTSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA8 Datorteknik Y (och U), föreläsning, Kent Palmkvist 8-4-6 TSEA8 Datorteknik Y (och U) Föreläsning Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Laboration 4 tips Sorteringsalgoritm använder A > B i flödesschemat
Läs merHW-proj ver 3, ett kortsystem
HW-proj ver 3, ett kortsystem (C) Francis Görmarker 199 Detta dokument beskriver projektet där hårdvara för ett generellt mikrodatorkort och ett bussystem för diverse styrsystem, MIDI mm konstrueras. Korten
Läs merÖvningsuppgifter i Mikrodatorteknik 4p/5p
Övningsuppgifter i Benny Thörnberg Mittuniversitetet Inst. för Informationsteknologi och medier Hösten 2005 1 Exekvering av assemblerkod 1.1 Statusflaggors beteende Vad blir C-, N- och Z- flaggornas värden
Läs mer5:3 Datorn och datorns delar
5:3 Datorn och datorns delar Nu har vi gått igenom ett antal saker som gör det möjligt att få ihop en dator, och förstå hur den är uppbyggd. Här kommer en kort repetition: 1. Du förstår det binära talsystemet,
Läs merDigitala Projekt Konstruktion av Tamagocchi. Av: Oskar Andersson D05 & Danial Rehman D05
Digitala Projekt Konstruktion av Tamagocchi Av: Oskar Andersson D05 & Danial Rehman D05 DIGITALA PROJEKT KONSTRUKTION AV TAMAGOCCHI... 1 SAMMANFATTNING... 2 INLEDNING... 3 DESIGN... 3 BYGGE... 3 TESTNING...
Läs merPeriferikretsar. ADC/DAC Räknare Realtidsklocka Timer Interrupthanterare UART (Universal Asynchronous Reciever and Transmitter) Seriell dataöverföring
Periferikretsar ADC, DAC, UART, etc. Databussar Seriella bussar I 2 C USB CAN Systembussar PCI VME F7: I/O hantering Asynkron och synkron busscykel 68000 Bussfördelning 1 Periferikretsar ADC/DAC Räknare
Läs merVad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk. Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018
. Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018 Översikt 2/23 Datorns historia von Neumann-arkitekturen Operativsystem Datornät
Läs merIE1205 Digital Design: F3 : CMOS-kretsen, Implementeringsteknologier. Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES
IE1205 Digital Design: F3 : CMOS-kretsen, Implementeringsteknologier Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES fjon@kth.se Transistorn en omkopplare utan rörliga delar Gate Source Drain Principskiss för SiGe ( KTH )
Läs merTransistorn en omkopplare utan rörliga delar
Transistorn en omkopplare utan rörliga delar Gate Source Drain Principskiss för SiGe transistor (KTH) Varför CMOS? CMOS-Transistorer är enkla att tillverka CMOS-Transistorer är gjorda av vanlig sand =>
Läs merCacheminne i en AMD Opteron Processor
Handledare: Erik Larsson Lunds Tekniska Högskola HT15 Cacheminne i en AMD Opteron Processor En rapport om cacheminne och dess struktur, i en 12 kärnig AMD Opteron Magny-Cours processor. Författare: Hamza
Läs merALU:n ska anslutas hur då?
Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion
Läs merTenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2008-08-29 Skrivtid 9.00-13.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Johan Eriksson Tel 070 589 7911 Tillåtna
Läs merMIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1.1. Milstolpar i datorns historia 1.2. Några viktiga begrepp 1.3. Mikrodatorns användningsområden 2. TALSYSTEM, KODER OCH BINÄR ARITMETK 2.1. Binära
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #22 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Översikt Bussar i datorsystem Datorsystemet är uppbyggd
Läs merFö 2: Minnen. Introduktion. Primärminnet. Interna och externa minnen. Introduktion, Klassificiering
Fö 2: Minnen Introduktion, Klassificiering Primärminne Sekundärminne Minneshiearki Cache-minne Introduktion Primärminnet används för att lagra program och data som är aktuella att använda. Sekundärminnet
Läs merIT-GUIDE Version 1.0 Författare: Juha Söderqvist
IT-GUIDE Version 1.0 Författare: Juha Söderqvist Innehåll INTRODUKTION... 3 DATOR... 3 persondator... 3 Tablet... 4 Laptop... 4 Telefoner... 4 MODERKORT... 5 PROCESSORN... 5 inbäddade system... 6 RAM-MINNE...
Läs merLaboration i digitalteknik Datablad
Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Datablad Datorteknik 2018 Laboration i digitalteknik Datablad TSEA22 Digitalteknik D TSEA51 Digitalteknik TSEA52 Digitalteknik I TDDC75 Diskreta strukturer
Läs merEDA Digital och Datorteknik
EDA 45 - Digital och Datorteknik Dagens föreläsning:, Arbetsboken kapitel 5-8 Ur innehållet: Läs- och skrivbart minne Dataväg med manuell styrenhet Centralenhetens t arbetssätt: FETCH/EXECUTE Vi ansluter
Läs merF7: I/O hantering. Asynkron och synkron busscykel 68000 Bussfördelning. Periferikretsar
1 F7: I/O hantering Periferikretsar ADC, DAC, UART, etc. Databussar Seriella bussar I 2 C USB CAN Systembussar PCI VME Asynkron och synkron busscykel 68000 Bussfördelning 1 Periferikretsar ADC/DAC Räknare
Läs merSVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013
Rahim Rahmani (rahim@dsv.su.se) Division of ACT Department of Computer and Systems Sciences Stockholm University SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Tentamensdatum: 2013-03-21 Tentamen består av totalt
Läs merBDM12 Användarbeskrivning. Introduktion
Versioner/ändringar 1.0 2003-07 1.01 BUGFIX: FLASH unsecure algoritm 1.02 Fördröjning vid flash-prog. Statusutskrift under programmeringen. Programmeringsalgoritmen hanterar nu även 'bankade' minnet. Översättning
Läs merDIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing 6.- Dynamisk routing 7.- Distansvektor routingprotokoll Agenda ARPANET
Läs merLaboration i digitalteknik Datablad
Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Datablad Datorteknik 216 Laboration i digitalteknik Datablad TSEA22 Digitalteknik D TSEA51 Digitalteknik, i, I, Ii TDDC75 Diskreta strukturer IT Linköpings
Läs merEn något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.
1 3 4 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är
Läs merEn något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.
1 2 3 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är
Läs merDigital IC konstruktion
Digital IC konstruktion Viktor Öwall Professor i Elektronikkonstruktion Transistorn: en förstärkare Power Supply Korrekt? gate drain source En transistor kan användas på många olika sätt, t.ex. för att
Läs merDigital IC konstruktion
Digital IC konstruktion Viktor Öwall Professor i Elektronikkonstruktion Transistorn: en förstärkare Power Supply Korrekt? gate drain source En transistor kan användas på många olika sätt, t.ex. för att
Läs merDigitalteknik och Datorarkitektur 5hp
Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp Minnes-hierarkier och Cache 12 maj 2008 karl.marklund@it.uu.se issa saker använder vi ofta Dessa saker vill vi ha nära till hands Storleken har betydelse Litet är
Läs merDesign av digitala kretsar
Föreläsningsanteckningar Föreläsning 15 - Digitalteknik Design av digitala kretsar Efter att ha studerat fundamentala digitaltekniska områden, ska vi nu studera aspekter som gränsar till andra områden.
Läs merTentamen i Digital Design
Kungliga Tekniska Högskolan Tentamen i Digital Design Kursnummer : Kursansvarig: 2B56 :e fo ingenjör Lars Hellberg tel 79 7795 Datum: 27-5-25 Tid: Kl 4. - 9. Tentamen rättad 27-6-5 Klagotiden utgår: 27-6-29
Läs merLaboration D151. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Christer Ardlin/Lars Wållberg/ Håkan Joëlson 2000-01-28 v 2.3 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D151 Kombinatoriska kretsar, HCMOS Namn:
Läs merDigitala projekt rapport
Digitala projekt rapport Alexander Westrup, d04aw@student.lth.se Martin Sandgren, d04ms@student.lth.se 4 december 2007 Innehåll 1 Abstract 1 2 Inledning 1 3 Arbetsgång 1 4 Hårdvara 1 4.1 Processor...............................
Läs merMC11. Enkortsdator. MC11 - Hårdvarubeskrivning. MC68HC11 är Motorola INC MS-DOS är Microsoft Corporation MC11, MC68 och MD68k är microlf
MC11 Enkortsdator Hårdvarubeskrivning MC68HC11 är Motorola INC MS-DOS är Microsoft Corporation MC11, MC68 och MD68k är microlf Dokument: MC11 - Hårdvarubeskrivning Id. nummer: 131-xx Denna handbok utgör
Läs merDigitala Projekt - Snake Grupp - 7. Erik Ljung, d01elj Erik Simmons, d01es 25 maj 2005
Digitala Projekt - Snake Grupp - 7 Erik Ljung, d01elj Erik Simmons, d01es 25 maj 2005 INNEHÅLL INNEHÅLL Innehåll 1 Introduktion 3 2 Hårdvara 3 2.1 Processor - Motorola 68008..................... 3 2.2
Läs merDatorarkitekturer med Operativsystem
Lunds Tekniska Högskola Campus Helsingborg Datorarkitekturer med Operativsystem EDT621 Rapport Cacheminneshantering för ARM3-processorer 7 december 2015 Pierre Aupeix dat11pau@student.lu.se 1 Abstract
Läs merDatorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1
Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec
Läs merMulti-ported cache En rapport om några lösningar till att få flera minnesaccesser simultant.
Multi-ported cache En rapport om några lösningar till att få flera minnesaccesser simultant. Sammanfattning När processorns klockhastighet ökar medför det en ökning av instruktioner vilket såklart ökar
Läs merKursplanering för Mikrodatorteknik 4p/5p
Kursplanering för Mikrodatorteknik 4p/5p Kursansvarig: Benny Thörnberg Tel: 060-148917 E-post: benny.thornberg@miun.se Kurslitteratur: Rune Körnefors, Mikrodatorer bit för bit, ISBN 91-44-30862-0 Introduktion
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #6 Biträdande proessor Jan Jonsson Institutionen ör data- och inormationsteknik Chalmers tekniska högskola Kursutvärderingsprocessen Kursrepresentanter i LEU43: Följande
Läs merDatorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE24 F3 CMOS-kretsen, Implementeringsteknologier william@kth.se IE24 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK LAB Kombinatoriska
Läs merTemperaturregleringssystem
Temperaturregleringssystem Ett arbete i kursen Digitala Projekt vid LTH vårterminen 2002 Stefan Nilsson d98sn@efd.lth.se Karl Torpel d98kt@efd.lth.se Inledning: 3 Bakgrund: 3 Kravspecifikation: 3 Genomförande:
Läs mer32 Bitar Blir 64 Sammanfattning
32 Bitar Blir 64 Sammanfattning Syftet med rapporten är att ge en insyn i det tillvägagångssätt och problem som uppstod i utvecklingen från 32 bitars CPUs till 64 bitars CPUs samt inblick i skillnaden
Läs merDigitala System: Datorteknik ERIK LARSSON
Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Huvudled (H) Trafikljus för övergångsställe Trafikljus för huvudled (H) Trafikljus: Sväng vänster (H->T) Gående - vänta Trafikljus för tvärgata (T) Tvärgata (T)
Läs merCE_O8. Cacheminne. Hemlaboration 2.
IS1200 Lösningsförslag till övning CE_O8, 2015 CE_O8. Cacheminne. Hemlaboration 2. 8.1. Medeltidshistoria Diskutera förloppet då CPU:n gör en läsreferens i huvudminnet dvs information kopieras från huvudminne
Läs merDigital Design IE1204
Digital Design IE1204 F3 CMOS-kretsen, Implementeringsteknologier william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska
Läs merTentamen den 9 januari 2018 Datorarkitekturer med operativsystem (EITF60)
Lunds Universitet LTH Tentamen den 9 januari 2018 Datorarkitekturer med operativsystem (EITF60) Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng
Läs mer