HW-proj ver 3, ett kortsystem
|
|
- Klara Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HW-proj ver 3, ett kortsystem (C) Francis Görmarker 199 Detta dokument beskriver projektet där hårdvara för ett generellt mikrodatorkort och ett bussystem för diverse styrsystem, MIDI mm konstrueras. Korten följer enkel Europastandard med måtten 100 x 160 mm och 64 poliga Europadon enligt byggform C används. Ett passivt bakplan används för att förbinda korten i systemet. Version 90217
2 Innehåll 1.0 Inledning Krav Systemöversikt Bakplansbuss Design av CPU-kortet Blockschema Avkodare F Avkodare F Avkodare F Bussdrivkretsar Prototyp I/O-adresser Klockgenerator, CPU Komponentlista...10 HW-proj ver 3, ett kortsystem 2 (10)
3 1.0 Inledning Syftet med projektet är att konstruera ett kraftfullt, generellt och relativt billigt mikrodatorkort för olika typer av hobbyprojekt. Tillverkning av kortet kommer att läggas ut på firman CTM elektronik i Sollentuna. En liten serie om ca 10 kort kommer att beställas och säljs sedan för självkostnadspris till hugade spekulanter Krav Kortet ska bestyckas så att det är möjligt att köra OS-X fullt ut, dvs relativt mycket minne, serieportar, timers etc krävs. Kortet ska ha format enligt Europastandard, t ex 160 x 100mm eller 220 x 100 mm. Kortet ska vara försett med ett Europadon enligt byggform C med 64 kontakter. Det ska vara möjligt att utöka systemet genom att ansluta mer minne och I/O-enheter på den buss som finns åtkomlig via Europakontakten. Inbyggt RS232 och MIDI interface med mjukvarukonfigurerbar baud rate ska finnas på kortet. Val av RS232 eller MIDI sker med hjälp av byglar på kortet. CPUkortet ska kunna användas fristående och mjukvaran ska kunna uppdateras via serieporten. CPU-kortet ska tillhandahålla latchade parallellutgångar och ickelatchade ingångar. 1.2 Systemöversikt Grundkraven på kortet är att det ska finnas tillräckligt med minne för att köra OS- X. Detta medför att minst 12kB RAM krävs och att minst 64kB EPROM måste finnas för att kunna ladda all nödvändig systemprogramvara. För att få ut maximal flexibilitet då kortet byggs in i någon utrustning kommer EPROM av flash-typ att användas. Detta minne går att programmera om med enkel 5V matningsspänning direkt på kortet vilket medför att ny programvara kan installeras via en RS232 serieport. Adress [hex] Storlek Beskrivning EPROM för boot kod. De 1:a 256 bytes av EPROM på adress hex ~12K SRAM för system- och användardata. De 1:a 256 bytes skuggas av EPROM K SRAM för system- och användardata / 12K EPROM för OS-kärna och systemprogram K FLASH EPROM för användardata och system K Eventuellt externt minne på bakplansbussen Tabell 1. Användning av olika areor i den fysiska adressrymden. HW-proj ver 3, ett kortsystem 3 (10)
4 1.3 Bakplansbuss Signal A C Signal GND 1 33 GND /BIORQ 2 34 XRESET /BMREQ 3 35 /BINT0 /BRD 4 36 /BINT1 /BWR 5 37 /BINT2 /BRESET 6 3 /BWAIT BCLK 7 39 /BDREQ /BM BD_IN BD_IN1 BD_IN BD_IN3 BD_IN BD_IN5 BD_IN BD_IN7 BD_OUT BD_OUT1 BD_OUT BD_OUT3 BD_OUT BD_OUT5 BD_OUT BD_OUT7 BD BD1 BD BD3 BD BD5 BD BD7 BA BA1 BA BA3 BA BA5 BA BA7 BA 26 5 BA9 BA BA11 BA BA13 BA BA15 BA BA17 BA BA19 +5V V Tabell 2. Signalöversikt på bakplansbussen. HW-proj ver 3, ett kortsystem 4 (10)
5 1.4 Design av CPU-kortet Blockschema 12KB RAM 12KB RAM 12KB FLASH Lokal buss Z010 CPU Watchdog Timer RESET RS-232 & MIDI Interface Baudrate Generator 12KB EPROM CE F1 WD_RESET LATCH / IEN F3 F2 BDIR_IN Parallell Interface Bussdrivkretsar Europadon 64 poler HW-proj ver 3, ett kortsystem 5 (10)
6 1.4.2 Avkodare F1 Denna avkodar I/O-adresser för enheterna på CPU-kortet. Nedanstående enheter hanteras. Adress [hex] Signal Beskrivning /WD_RESET Återställning av watchdog, aktiv låg /LATCH1 Skrivpuls till parallell utport 1, aktiv låg /LATCH2 Skrivpuls till parallell utport 2, aktiv låg /INPUT_EN Läspuls till parallell inport, aktiv låg. Tabell 3. Avkodning av I/O-adressrymden. A4-A7 4 /WD_RESET /IORQ /RD /WR F1 /LATCH1 /LATCH2 /INPUT_EN Följande logiska ekvationer gäller för avkodare F1: /WD_RESET = /IORQ * /WR * /A7 * A6 * /A5 * /A4 /LATCH1 = /IORQ * /WR * /A7 * A6 * /A5 * A4 /LATCH2 = /IORQ * /WR * /A7 * A6 * A5 * /A4 /INPUT_EN = /IORQ * /RD * /A7 * A6 * /A5 * A4 HW-proj ver 3, ett kortsystem 6 (10)
7 1.4.3 Avkodare F2 Denna avkodare styr riktningen på drivkretsarna för bakplansbussens databuss. Signalen /BDIR_IN är aktiv (låg) då drivkretsarna ska driva inåt, från bakplansbussen till CPU:n, dvs vid läsning från enheter på bakplanet. Notera att bussen också ska vändas inåt när en interrupt-vektor ska hämtas från en enhet på bakplansbussen. /MREQ /IORQ /RD /M1 A19 A7 F2 /BDIR_IN Följande logiska ekvation gäller för avkodare F2: /BDIR_IN = /MREQ * /RD * A19 + /IORQ * /RD * A7 + /M1 * /IORQ Avkodare F3 Denna avkodar minnesadresser för RAM och PROM på CPU-kortet. A-A19 /MREQ 12 F3 /ROM1_CE /ROM2_CE /RAM1_CE /RAM2_CE Följande exkvationer gäller för avkodare F3: /PAGE0 = /A * /A9 * /A10 * /A11 * /A12 * /A13 * /A14 * /A15 /RAM1_CE = /MREQ * /A19 * /A1 * /A17 * (PAGE0 * /A16 + A16) /RAM2_CE = /MREQ * /A19 * /A1 * A17 /ROM1_CE = /MREQ * /A19 * (A1 * /A17 + /PAGE0 * /A1 * /A17 * /A16) /ROM2_CE = /MREQ * /A19 * A1 * A17 HW-proj ver 3, ett kortsystem 7 (10)
8 1.4.5 Bussdrivkretsar Lokal buss Bakplansbuss D0-D7 /BDIR_IN 74x245 BD0-BD7 A0-A7 74x245 BA0-BA7 A-A15 74x245 BA-BA15 A16-A19 /MREQ /IORQ /RD /WR 74x245 BA16-BA19 /BMREQ /BIORQ /BRD /BWR CLK /M1 /RESET 3 3 BCLK /BM1 /BRESET /INT0 /INT1 /INT2 /DREQ1 /WAIT 5 74x245 5 /BINT0 /BINT1 /BINT2 /BDREQ /BWAIT HW-proj ver 3, ett kortsystem (10)
9 Prototyp2 2.0 Prototyp2 2.1 I/O-adresser Adress [hex] Beskrivning ASCI 0A - 0B CSI 0C - 17 Timer 0, 1 1 Free running timer DMA 0, Interrupt control 36 Refresh control 3-3A MMU 3E - 3F Operation mode + I/O control 40 Watchdog reset vid skrivning. 50 Läs/skriv på parallellport Skriv på parallellport 2. Tabell 4. Användning av olika areor i I/O-adressrymden Klockgenerator, CPU Systemklockan genereras mha den interna kristalloscillatorn i CPU-kretsen. Nedanstående figur visar hur en extern kristall och två kondensatorer ansluts till CPU:n. XTAL C01 Z010 CPU EXTAL 20MHz Kristall C02 HW-proj ver 3, ett kortsystem 9 (10)
10 Prototyp Komponentlista Preliminär Komponent C1,C2 C07-C13 C3,C4 C3,C4 P1 J2 J3 RN1,RN2,RN3 D4,D5 D1 D9 D D6 D17 D2,D3 D7 D10-D15 D16 D1 KR1 Beskrivning Keramisk kondensator 10-15pF. Polyesterkondensator 0.1uF Elektrolytkondensator 10uF 50V Elektrolytkondensator 4.7uF 50V Europadon vinklat 64poler, byggform C, hane Stiftlist rak 6 poler, för två serieportar enligt RS232 Stiftlist rak 4 poler, för batteribackup av RAM2 SIL pullup motstånd x 4.7kOhm HM k x CMOS SRAM Z010 CPU MAX232C RS232 interface EXO MHz kristalloscillator för serieportarna PALCE16V programerbar logik, MEM-decode MAX690 watchdog timer, reset generator, batteribackup switch AM29F010 12k x Flash EPROM alt. 27C256/512 EPROM PALCE16V programerbar logik, I/O-decode 74HCT245 drivkretsar för bakplansbussen 74HCT574 generell bits utport 74HCT245 generell bits inport Kristall 20.00MHz för systemklockfrekvens 10MHz Tabell 5. Komponentlista med beskrivning HW-proj ver 3, ett kortsystem 10 (10)
F9: Minne. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till 68000 Interface till olika typer av minnen Användningsområden.
1 F9: Minne Minneskonfiguration Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till 68000 Interface till olika typer av minnen Användningsområden 1 Minnen Minneskapslar kommer i olika storlekar, antal adresspinnar
Facit till övningsuppgifter Kapitel 13 Anslutning av minnes- och I/O-moduler till buss 13-1
Facit till övningsuppgifter Kapitel 13 Anslutning av minnes- och I/O-moduler till buss 13-1 13.1 a) Minneskapseln har 10 st adressledningar, vilket innebär att den har 2 10 = 1024 adresser, var och med
DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf
DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011 Uppbyggnad_och_funktion.pdf Ur innehållet: Bussystem, intern kommunikation i datorsystemet Adressavkodning, hur primärminne och I/O-enheter kan anslutas
Digital och Datorteknik EDA /2011. EDA 451 Digital och datorteknik 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf
EDA 451 Digital och datorteknik 2010/2011 Uppbyggnad_och_funktion.pdf Ur innehållet: Bussystem, intern kommunikation i datorsystemet Adressavkodning, hur primärminne och I/O-enheter kan anslutas Olika
F9: Minne. Minneskonfiguration. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till Interface till olika typer av minnen Användningsområden
Minneskonfiguration F9: Minne Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till 68000 Interface till olika typer av minnen Användningsområden 1 Minnen Minneskapslar kommer i olika storlekar, antal adresspinnar
Adressavkodning - busskommunikation
Adressavkodning - busskommunikation Kompendie kapitel 10 Bussystem adressbuss databuss styrbuss Ur innehållet: Bussystem, intern kommunikation i datorsystemet Adressavkodning, hur primär och I/O-enheter
MC11. Enkortsdator. MC11 - Hårdvarubeskrivning. MC68HC11 är Motorola INC MS-DOS är Microsoft Corporation MC11, MC68 och MD68k är microlf
MC11 Enkortsdator Hårdvarubeskrivning MC68HC11 är Motorola INC MS-DOS är Microsoft Corporation MC11, MC68 och MD68k är microlf Dokument: MC11 - Hårdvarubeskrivning Id. nummer: 131-xx Denna handbok utgör
Läsminne Read Only Memory ROM
Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har
Luxor tillhandahöll två olika typer av styrkort till diskettstationer. Det fanns även typer som tillverkades av MyAB och DiAB.
Luxor tillhandahöll två olika typer av styrkort till diskettstationer. Det fanns även typer som tillverkades av MyAB och DiAB. Styrkortet som är länken mellan en ABC 80/800-dator och max tre flexskivedrivenheter.
Ett minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:
F: Minneselement Innehåll: - Latchar - Flip-Flops - egister - Läs- och skrivminne (andom-access Memory AM) - Läsminne (ead Only Memory OM) Ett minneselements egenskaper Generellt sett så kan följande operationer
Anders Arvidsson 2005-04-26 ROBOTBESKRIVNING. Roboten på bilden är extrautrustad
Anders Arvidsson 2005-04-26 ROBOTBESKRIVNING Roboten på bilden är extrautrustad Abstract This document describes the robot which is used in the third years applied courses at Ingenjörshögskolan i Jönköping.
Formula Blue. Digitala Projekt 8p. Jesper Ferm E02 Carl Hakenäs E04
Formula Blue Digitala Projekt 8p Jesper Ferm E02 Carl Hakenäs E04 Abstract The purpose with this project was to get some understanding how Bluetooth works and how to use it in practical applications. A
Montering av kretskort 10-40X
Byggbeskrivning programmerbar digital signaldekoder 10 40X 1[8] Montering av kretskort 10-40X Du har blivit ägare till en byggsats framtagen av signalsidan.se och Hemi konsult HB. Byggsatsen innehåller
Lödinstruktion, JoyFi(tm) v1.0
Om detta dokument Detta är lödinstruktion för JoyFi v.0, en adapter som gör att du kan använda joysticks trådlöst till C64/Amiga Produkten levereras i två delar: en sändare (MASTER) samt en mottagare (SLAVE).
Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1
Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec
Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1
Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec
SMS-Relay. Digital Projects Lund University, Faculty of Engineering. Lund Supervisor: Bertil Lindvall
Digital Projects Lund University, Faculty of Engineering Lund 2007-05-19 Faculty of Engineering LTH SMS-Relay Supervisor: Bertil Lindvall Authers: Per Wallmark, e03pw@student.lth.se Gustaf Persson, e02gp@student.lth.se
Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK.
Tomas Nordström Högskolan i Halmstad Dokumentversion 0.1, 2012-04- 01 Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK. Informationen till detta kompendium är
EDI022. Digitala Projekt. Rapport. Björn Åkesson 5/20/2011
EDI022 Digitala Projekt Rapport Björn Åkesson 5/20/2011 A synthesizer is built consisting of a bit-counter and phased-locked-loop to create various tones. The construction can be controlled via an external
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #23 Översikt När flera smoduler placeras i processorns adressrum ansluts modulernas adressingångar till motsvarande ledningar i en. Övriga adressledningar i bussen
Adressrum, programmerarens bild
EDA 480 2009/2010 MC68HC12, Uppbyggnad.pdf Ur innehållet: Datorns byggblock Busskommunikation Synkron buss Asynkron buss Multiplex-buss avkodning för minne och I/O Minnesavbildad I/O Direktadresserad I/O
Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning
Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #23 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Översikt När flera minnesmoduler placeras i processorns
Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar
Digitalteknik EIT020 Lecture 15: Design av digitala kretsar November 3, 2014 Digitalteknikens kopplingar mot andra områden Mjukvara Hårdvara Datorteknik Kretskonstruktion Digitalteknik Elektronik Figure:,
Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027
Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027 Jämförelse mellan 68705P3 och 16F84 externt MC68705P3 PIC16F84 I/O 20 13 Kapsling 28-pin DIL 18-pin DIL Drivförmåga på pinnar PortB 10mA Sink,
Felsökning på 6803LAB - ett mikroprocessorkort
DiglabA Namn Datum Handledarens sign. Laboration Felsökning på LAB - ett mikroprocessorkort Varför denna laboration? Avancerade kretskort med mikroprocessor har ofta externa minneskretsar. De datasignaler
Digitala projekt rapport
Digitala projekt rapport Alexander Westrup, d04aw@student.lth.se Martin Sandgren, d04ms@student.lth.se 4 december 2007 Innehåll 1 Abstract 1 2 Inledning 1 3 Arbetsgång 1 4 Hårdvara 1 4.1 Processor...............................
Analogt ingångskort 8 / 16 / 32 kanaler
OXD35180 / 1.0 Företagsinternt 1 av 6 Org. enhet Dokumentkategori Teknik Beskrivning Handläggare Datum Arkiveringstid VTP/ Forsberg, Jan 2003-01-24 A Fastställare Giltigt fr o m Giltigt t o m VTP, Forsberg,
In- och Utenheter. Fö 3: In/Ut matning och kopplingsstruktur. Några exempel. Egenskaper. In- och Utenheter. Styrning.
Fö 3: In/Ut matning och kopplingsstruktur In- och Utenheter In- och Utenheter. Styrning. I/O-kanalenheter Kopplingsstruktur. Buss. Två huvudsakliga typer av I/O enheter: - Interaktiva. Exempelvis en terminal.
Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.
Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion
GPIO - General Purpose Input Output
GPIO - General Purpose Input Output Ur innehållet: Ideala och verkliga signaler Bitvis in- och utmatning Anslutning - fysiskt gränssnitt F407 - GPIO-modul tillämpningar Läsanvisningar: Arbetsbok avsnitt
Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning
Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som
Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik
Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 - Inbyggda system - Analog till digital signal - Utvecklingssystem, målsystem - Labutrustningen - Uppbyggnad av mikrokontroller - Masinkod, assemblerkod
LABORATION PIC-PROGRAMMERARE
Laborationsansvarig: Examinator: Anders Arvidsson Bengt Magnhagen Utskriftsdatum: 1998-02-13 Laborant: Godkänd den: / - Sign: Abstract This hands-on session aims at giving the student a useful PIC16x84
DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning...
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik 2014 John Berge et al. DIGITAL ELEKTRONIK Laboration DE3 VHDL 1 Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... Introduktion Syftet med denna
Teknisk specifikation
Teknisk specifikation APP 700/APX 700 Styr- och övervakningsenheter 97019_01 Data Produkt APP 700/APX 700-serien är särskilt utformad för avloppsoch renvattensystem, både vad gäller konstruktion och funktionalitet.
2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION
UTKAST 27/9 2010 - Uppbyggnad och funktion 2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION Detta kapitel ägnas åt metoder och principer som används för att bygga upp ett komplett datorsystem bestående av centralenhet, minne
HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp
HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se
DCU605. Tekniska Data. Datablad SDA00178SE Version 1.1 2015/02/18 Passersystem. Dörrcentral med direkt IP-anslutning till ESMIKKO-server
DCU605 Dörrcentral med direkt IP-anslutning till ESMIKKO-server DCU605 är en dörrcentral med en inbyggd IP-modul som kan anslutas direkt till en ESMIKKO-server via företags-lan. Det finns två produktmodeller.
Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion
Moment 2 Digital elektronik Föreläsning Inbyggda system, introduktion Jan Thim 1 Inbyggda system, introduktion Innehåll: Historia Introduktion Arkitekturer Mikrokontrollerns delar 2 1 Varför lär vi oss
Introduktion till Arduino
Introduktion till Arduino CHRISTIAN ANTFOLK Faculty of Engineering LTH Dept of. Biomedical Engineering Christian Antfolk Slide 1 Preliminärt schema Faculty of Engineering LTH Dept of. Biomedical Engineering
Avkodning av minnen (och I/O)
Avkodning av minnen (och I/O) IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multiplexor KK2
Digitala Projekt - Snake Grupp - 7. Erik Ljung, d01elj Erik Simmons, d01es 25 maj 2005
Digitala Projekt - Snake Grupp - 7 Erik Ljung, d01elj Erik Simmons, d01es 25 maj 2005 INNEHÅLL INNEHÅLL Innehåll 1 Introduktion 3 2 Hårdvara 3 2.1 Processor - Motorola 68008..................... 3 2.2
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-
Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?
Styrteknik grundkurs Digitala kursmoment Binära tal, talsystem och koder Boolesk Algebra Grundläggande logiska grindar Minneselement, register, enkla räknare Analog/digital omvandling SR-latch med logiska
Manual för EQE PLC enhet
Manual för EQE PLC enhet EQE PLC enheten är enkelt programmerbar via byglingar. Detta gör att inga förkunskaper inom programmering behövs. De olika funktionerna realiseras helt enkelt genom att flytta
Den här texten ska förhoppningsvis underlätta en del av anpassningarna. Det kan säkert finnas en del fel och annat tok.
Ver Okt 2011/pls Windows7, GX-IEC Developer, USB-adapter I olika kurser i styrteknik på Högskolan Dalarna används ett styrsystem från Mitsubishi och programvaran GX-IEC Developer. Kurserna går på distans
System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet
Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera
LABORATION DATORKONSTRUKTION TSEA83 UART. Namn och personnummer. Version: 1.0 2013 (OS)
LABORATION DATORKONSTRUKTION TSEA83 UART Version: 1.0 2013 (OS) Namn och personnummer Godkänd 1 blank sida 2 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Syfte................................. 5 1.2 Förberedelser............................
Bussar och I/O. samt. vad kan man göra med NEXYS3
Bussar och I/O samt vad kan man göra med NEXYS3 Den närmaste framtiden Grupp bildad Klar fredag 1600 Kravspec klar Vad ska ni bygga? Designskiss börjar Hur ska ni bygga den?... 5 6 7 8 9 PIPE-LAB UART-LAB
Produktbeskrivning: Brandgasspjällstyrning
Produktbeskrivning: Brandgasspjällstyrning Funktion: Brandgasspjällstyrning m. rökdetektor SIOX-modul: 8SC1:004 Processbild: 8SC1_004.DFF Inkopplingsbeskrivning Inkoppling spjällmotor med S1-S6 som lägesindikering.
Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1
Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1 Digitala kursmoment D1 Binära tal, talsystem och koder D2 Boolesk Algebra D3 Grundläggande logiska grindar D4 Minneselement, register,
Övningsuppgifter i Mikrodatorteknik 4p/5p
Övningsuppgifter i Benny Thörnberg Mittuniversitetet Inst. för Informationsteknologi och medier Hösten 2005 1 Exekvering av assemblerkod 1.1 Statusflaggors beteende Vad blir C-, N- och Z- flaggornas värden
Komponentlista och enkel byggbeskrivning för LTS MM-RIAA
Komponentlista och enkel byggbeskrivning för LTS MM-RIAA Komponenter som finns angivna på mönsterkortet. Beteckning Värde/namn Elfa bestnr R1,R2 75 kω 60-744-21 R3-R6 22 Ω 60-703-61 R7,R8 100 kω 60-745-61
DIG IN TO Dator och nätverksteknik
DIG IN TO Dator och nätverksteknik CCNA 1 BIOS - UEFI Agenda BIOS BIOS - POST BIOS CMOS BIOS - BOOTSTRAP BIOS - uppdatering EFI till UEFI UEFI - fördelar Så fungerar BIOS EUFI Tveksamhet i branschen Sammanfattning
Laborationskort - ML4
microlf ML Laborationskort - ML ML är ett enkelt laborationskort avsett för inledande laborationsövningar i Datorteknik. Kortet innehåller 0 olika sektioner som enkelt kopplas samman via 0-polig flatkabel.
Användarmanual Modbus Bridge (master-till-master)
Användarmanual Modbus Bridge (master-till-master) Senast ändrad 2016-02-07 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...iii 1 Produktbeskrivning...1 1.1 Sammanfattning...1 1.2 Funktionskoder...2 1.3 Modbuskonfiguration...3
LV6 LV7. Aktivera Kursens mål:
Aktivera Kursens mål: LV6 LV7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion
DIGITALTEKNIK I. Laboration DE1. Kombinatoriska nät och kretsar
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Björne Lindberg/Håkan Joëlson John Berge 2013 DIGITALTEKNIK I Laboration DE1 Kombinatoriska nät och kretsar Namn... Personnummer... Epost-adress...
LABORATIONSINSTRUKTION
Högskolan Dalarna Institutionen för Elektroteknik LABORATION LABORATIONSINSTRUKTION LOG/iC, PLD, kombinatorik, sekvensnät KURS Digitalteknik LAB NR 6 INNEHÅLL. Inledning 2. Prioritetskodare 3. Elektronisk
Introduktion till Arduino
Introduktion till Arduino CHRISTIAN ANTFOLK Faculty of Engineering LTH Dept of. Biomedical Engineering Christian Antfolk Slide 1 Preliminärt labschema LV4 LV5 LV6 7 Lab 1 Töjning & flöde? / Tobias Måndag
32 Bitar Blir 64 Sammanfattning
32 Bitar Blir 64 Sammanfattning Syftet med rapporten är att ge en insyn i det tillvägagångssätt och problem som uppstod i utvecklingen från 32 bitars CPUs till 64 bitars CPUs samt inblick i skillnaden
HOWTO: HDD Clock. 1 Översikt. Eller: hur man gör en HDD klocka. Peter Faltpihl & Gustav Andersson. Linköpings Universitet, Norrköping 2011-10-04
HOWTO: HDD Clock Eller: hur man gör en HDD klocka Peter Faltpihl & Gustav Andersson. Linköpings Universitet, Norrköping 2011-10-04 Har du någonsin undrat vad man kan göra med en gammal hårddisk som du
F7: I/O hantering. Asynkron och synkron busscykel 68000 Bussfördelning. Periferikretsar
1 F7: I/O hantering Periferikretsar ADC, DAC, UART, etc. Databussar Seriella bussar I 2 C USB CAN Systembussar PCI VME Asynkron och synkron busscykel 68000 Bussfördelning 1 Periferikretsar ADC/DAC Räknare
F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen
68000 Arkitektur F2: Motorola 68000 I/O signaler Processor arkitektur Programmeringsmodell Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i 68000 Instruktionsformat MOVE instruktionen Adresseringsmoder
EITF40 - RFID-terminal. Joakim Marculescu (dt08jm6), Eric Johansson (dt08ej6) 2012-02-28
EITF40 - RFID-terminal Joakim Marculescu (dt08jm6), Eric Johansson (dt08ej6) 2012-02-28 Contents 1 Introduktion 3 2 Kravspecifikation 3 3 Prototypen 4 3.1 Hårdvara............................... 4 3.2
Inkopplingsexempel med centralapparat lares 4.0
Inkopplingsexempel med centralapparat lares 4.0 NEHÅLLSFÖRECKNG IRdetektor unum...2 IRdetektor Vanderbilt PDMI2/ PDMI8... 3 IR/MW kombinationsdetektor unum D... 4 IR/MW kombinationsdetektor PDMIXA2/ PDMIXA8...
GPIO - General Purpose Input Output
GPIO - General Purpose Input Output Ur innehållet: Digital IO Ideala och verkliga signaler Bitvis in- och utmatning Anslutning - fysiskt gränssnitt F407 - GPIO-modul tillämpningar Programmering av enkelt
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #21 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Teknologier och hierarkier Minnestyper Vi har hittills
Digitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit
CR:1 CoolRunner-II CPLD Starter Kit är ett litet utvecklingssystem för Xilinx-kretsen XC2C256. Utvecklingskortet kommer från företaget Digilent. Vid laborationerna i digitalteknik kommer kortet att användas
Random Access Memory. Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya
Random Access Memory Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya Introduktion Historia Vad är RAM? Hur fungerar RAM? Dataöverföring, tidsklocka och termer Vilka är de olika typerna av RAM? Vad
Laborationshandledning
Laborationshandledning Utbildning: ED Ämne: TNE094 Digitalteknik och konstruktion Laborationens nummer och titel: Nr 5 Del A: Schmittrigger Del B: Analys av sekvensnät Laborant: E-mail: Medlaboranters
Montering av Wisp628.
Montering av Wisp628. Monteringen bör inte medföra några problem för den som har monterat ett par kretskort förut. Som vanligt gäller noggrannhet och lite tålamod. Komponentnumren ( D2, R1 o.s.v.) i texten
Tenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2011-08-26 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna hjälpmedel
Programmera och ladda ny mjukvara till DT-serien. Information och nerladdning av SatEdit V3 från: Ladda hem.
Programmera och ladda ny mjukvara till DT-serien Information och nerladdning av SatEdit V3 från: www.macab.com/helpdesk Ladda hem. DT-1000/1400/1470 Med handprogrammerare HP-01. Med programmet SatEdit
Exempeluppgift i Logikstyrning. 1 Inledning. 2 Insignaler och utsignaler
Exempeluppgift i Logikstyrning Inledning Idén med detta papper är att ge en allmän beskrivning av labbutrustningen och tips för hur man kan lösa olika praktiska problem i samband med laborationen. Läs
BAS STRÖMFÖRSÖRJNING Slingövervakningsmodul-EXT/Kretskort
BAS STRÖMFÖRSÖRJNING Slingövervakningsmodul-EXT/Kretskort FUNKTION / PRESTANDA Monteringsalternativ: Slingövervakningsmodulen kan anslutas till alla 24Vdc strömförsörjningsenheter. I vissa modeller av
0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn.
0.1. INTRODUKTION 1 0.1 Introduktion Datorns klockfrekvens mäts i cykler per sekund, eller hertz. En miljon klockcykler är en megahertz, MHz. L1 cache (level 1) är den snabbaste formen av cache och sitter
Brand-/Brandgasspjällstyrning för två spjäll m. rökdetektor 8SC2:004, 8SC2-1:004 (endast ett spjäll)
Produktbeskrivning: Brand-/Brandgasspjällstyrning Funktion: SIOX-modul: Processbild: Brand-/Brandgasspjällstyrning för två spjäll m. rökdetektor 8SC2:004, 8SC2-1:004 (endast ett spjäll) 8SC2_004.DFF Inkopplingsbeskrivning
OLC-812. Se tabellen nedan för beskrivning av adresswitcharna.
OLC-812 är en protokoll-omvandlare som används mellan OLC bussen och annan styrande utrustning, ex. Crestron. Gränssnittet är RS-232 och bygger på enkla ASCII-strängar som tolkas och översätts till OLC-kommandon.
Robotfotboll med Arduino
Robotfotboll med Arduino Av Staffan Melin och Martin Blom Bild & form-skolan, Masthugget, Göteborg 2015 Staffan Melin, staffan.melin@oscillator.se Martin Blom, martinblomblom@hotmail.com Detta verk är
Grundläggande datavetenskap, 4p
Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 2 Datamanipulation, Processorns arbete Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-09 IT och Medier 1 Innehåll CPU ALU Kontrollenhet Register
Digitala projekt - Radiostyrd bil
Digitala projekt - Radiostyrd bil Handledare: Bertil Lindvall Johan Lennartsson e02jle David Thomasson e02dt Magnus Lisborg e02mls Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2. Målsättning med projektet.......3
microlf, , Alla rättigheter förbehålles
microlf ML Tangentbord/Display gränssnitt ML ML är ett lättanvänt laborationskort för anslutning av tangentbord/ displaykortet ML. Kortet är bestyckat med ett logikblock som avkodar tangentbordet och ett
FÖRELÄSNING 8 INTRODUKTION TILL DESIGN AV DIGITALA ELEKTRONIKSYSTEM
FÖRELÄSNING 8 INTRODUKTION TILL DESIGN AV DIGITALA ELEKTRONIKSYSTEM Innehåll Designflöde Översikt av integrerade kretsar Motivation Hardware Description Language CAD-verktyg 1 DESIGNFLÖDE FÖR DIGITALA
9600 baud Standard baudrate för anslutning till någon av Microbus övriga displayer.
Document name: Slave_L17-A_Swe Valid from: 2004-01-01 Created by: JN 1 of 5 Version: L17-A Slav Funktioner: 1. Ansluts till andra datorsystem för visning av valfri information. 2. Anpassad för att kunna
Datorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Datorarkitektur Slideset 3 Agenda Datorns
Användarmanual. FXIO-Gateway. FXIO-Gateway Användarmanual. INUX AB Katrinedalsg. 3, Borås
Användarmanual FXIO-Gateway INUX AB Katrinedalsg. 3, 504 51 Borås http://www.inux.se Copyright 2010 Uppdaterad 2010-04-09 Copyright 2010 INUX AB 1 Innehållsförteckning 1. Produktbeskrivning...3 2. Handhavande...3
Digitala Projekt Konstruktion av Tamagocchi. Av: Oskar Andersson D05 & Danial Rehman D05
Digitala Projekt Konstruktion av Tamagocchi Av: Oskar Andersson D05 & Danial Rehman D05 DIGITALA PROJEKT KONSTRUKTION AV TAMAGOCCHI... 1 SAMMANFATTNING... 2 INLEDNING... 3 DESIGN... 3 BYGGE... 3 TESTNING...
BDM12 Användarbeskrivning. Introduktion
Versioner/ändringar 1.0 2003-07 1.01 BUGFIX: FLASH unsecure algoritm 1.02 Fördröjning vid flash-prog. Statusutskrift under programmeringen. Programmeringsalgoritmen hanterar nu även 'bankade' minnet. Översättning
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1. Hur många unsigned integers kan man göra med n bitar? Vilket talområde får dessa
WL-2. WL-2 V1.0 monterad
WL-2 WL-2 V1.0 monterad WL-2 är en trådlös mottagarmodul för olika typer av gränsvärdessensorer, det betyter att den inte kan ta emot digitaliserade värden från sensorer och avkoda dem, WL-2 utgör endast
Användarmanual För skatteverket
Användarmanual För skatteverket BOXEN KONTROLLENHET skapad version reviderad godkänd: 23.04.09 1.4 31.08.09 31.08.09 2 Innehåll 1. INTRODUKTION... 3 1.1. TYP C... 3 2. ANSLUTNINGAR... 3 2.1. STRÖMFÖRSÖRJNING...
Instruktion handterminal fläktmotorstyrning, TBLZ-1-75 SILVER C
Instruktion handterminal fläktmotorstyrning, TBLZ-1-75 SILVER C 1. Allmänt Handterminal används för att ställa in motorparametrar till SILVER C. 2. Montering Handterminal kan hängas i det medföljande väggbeslaget,
ALU:n ska anslutas hur då?
Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan IDa1, IEa1 Helsingborg. Laboration nr 4 i digitala system ht-15. Ett sekvensnät. grupp. namn.
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan IDa1, IEa1 Helsingborg Laboration nr 4 i digitala system ht-15 Ett sekvensnät.. grupp.. namn. godkänd Laborationens syfte: att ge grundläggande kunskaper i att
Repetitionsfrågor inför tentamen
Industriell Mätning och Styrning (IMS) Repetitionsfrågor inför tentamen Nedan följer ett antal frågor som kan ses som typiska tentamensuppgifter. Genom att gå igenom och lösa dessa uppgifter erhålles en
Nätverkskopplat djävulskap Digitala projekt 2011 EITF40. Erik Lundh E06
Nätverkskopplat djävulskap Digitala projekt 2011 EITF40 Erik Lundh E06 Projektbeskrivning: Målet med projektet är att designa och konstruera en apparat som är avsedd att ersätta en tidigare apparatur,
MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1.1. Milstolpar i datorns historia 1.2. Några viktiga begrepp 1.3. Mikrodatorns användningsområden 2. TALSYSTEM, KODER OCH BINÄR ARITMETK 2.1. Binära
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing 6.- Dynamisk routing 7.- Distansvektor routingprotokoll Agenda ARPANET