Programmerbara kretsar och VHDL 2. Föreläsning 10 Digitalteknik, TSEA22 Oscar Gustafsson Institutionen för systemteknik
|
|
|
- Viktor Sandberg
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Programmerbara kretsar och VHDL 2 Föreläsning 10 Digitalteknik, TSEA22 Oscar Gustafsson Institutionen för systemteknik
2 2 Dagens föreläsning Programmerbara kretsar igen Mer om processer Egna typer Använda byggblock Generella byggblock Lab 4
3 Programmerbara kretsar CPLD CPLD!E!Complex!Programmable!Logic!Device! Ett lager av summa-avprodukter Grundblocket i en CPLD är oftast en uppsättning av ORgrindar vars ingångar är kopplade till AND- Finns grindar det någon annan typ av generell grindarna struktur? är Ingångarna till AND- programmerbara Kallas Programmable Logic Array (PLA) Macrocell 21/09/16! 11! 3
4 4 FPGA PROM/tabell/minne går att använda till alla kombinatoriska kretsar FPGA programmerbar krets med en massa tabeller
5 5 FPGA Innehåller ofta dessutom Större minnen Multiplikatorer/DSP block Kan innehålla processorer
6 6 FPGA LUT look-up table CL carry-logic för adderare Kallas CLB eller ALM
7 7 Mer om processer Processer kan döpas Användbart om det finns flera processer -- räknare ctr16: process(clk,reset) begin if reset = '1' then -- asynkron reset q <= "0000"; elsif rising_edge(clk) then q <= qplus; end if; end process ctr16;
8 8 Mer om processer Det går göra mer än bara vippor med processer Ett exempel som kan vara användbart är case-when konstruktionen case (styrsignal) is when (värde 1) => (sats 1); when (värde 2) => (sats 2);... when (värde n-1) => (sats n-1); when others => (sats n); end case;
9 9 Mer om processer case-when motsvarar with-select-when En skillnad är att satserna kan vara godtyckligt stora, dvs inte bara en tilldelning case (styrsignal) is when (värde 1) => (sats 1); when (värde 2) => (sats 2);... when (värde n-1) => (sats n-1); when others => (sats n); end case;
10 10 Mer om processer Det går att göra rent kombinatoriska processer process(b, c) begin a <= b and c; end process; Är helt ekvivalent med a <= b and c; Möjlig fördel: if-then-else och case-when Uppenbar nackdel: det finns ett flertal sätt att göra fel med rent kombinatoriska processer
11 11 Vanliga fel i kombinatoriska processer Fattas en signal i känslighetslistan process(b) begin a <= b and c; end process; Utsignalen tilldelas inte alltid process(b, c) begin if c = 1 then a <= b; end if; end process;
12 12 Vanliga fel i kombinatoriska processer Simulatorn kommer göra exakt det som står Syntesverktyget kommer försöka göra så gott det kan för att få exakt det beteende som beskrivits T ex hålla kvar värden med hjälp av latchar, vilket ni inte vill eftersom det var en och-grind som önskades Använd bara kombinatoriska processer om du vet att du behöver det!
13 13 Mer om processer Tilldelningen av nya signalvärden sker när processen lämnas Hårdvaran ska bete sig på samma sätt Några konsekvenser av detta är: En signal kan tilldelas flera gånger i processen Ett nytt tilldelat värde kan inte användas senare i processen Alla signaler som tilldelas innanför if rising_edge har en vippa på sig
14 14 Mer om processer En signal kan tilldelas flera gånger i processen process(clk) begin if rising_edge(clk) then a <= b; if c > 2: a <= c; end if; end if; end process; fungerar utan problem
15 15 Jämför process(b, c, d) begin a <= b and c; if d = 1 : a <= b or c ; end if; end process; -- kombinatoriskt a <= b and c; a <= b or c when d = 1 ; Två grindar driver samma signal!
16 16 Oftast ett tecken på dålig kod process(b, c, d) begin a <= b and c; if d = 1 : a <= b or c ; end if; end process; process(b, c, d) begin if d = 1 : a <= b or c ; else a <= b and c; end if; end process; Sämre kod! Bättre kod! Det är att föredra att en variabel bara tilldelas en gång
17 Mer om processer 17 Själva tilldelningen sker i slutet av processen process(clk) begin if rising_edge(clk) then b <= c; a <= b; end if; end process; Om b = 0 och c = 1 när klockflanken kommer, vad har a och b för värden efter processen? a = 0 och b = 1, för b blir inte 1 förrän när processen lämnas
18 18 Mer om processer Alla signaler som tilldelas innanför if rising_edge har en vippa på sig process(clk) begin if rising_edge(clk) then b <= c; a <= b; c end if; end process; c
19 Tre ekvivalenta sätt att beskriva två vippor process(clk) begin if rising_edge(clk) then b <= c; a <= b; end if; end process; process(clk) begin if rising_edge(clk) then a <= b; b <= c; end if; end process; process(clk) begin if rising_edge(clk) then b <= c; end if; end process; process(clk) begin if rising_edge(clk) then a <= b; end if; end process; 19
20 20 Egna typer Från förra föreläsningen: Det finns i princip inga inbyggda typer i VHDL utan det mesta är definierat Finns flera anledningar att definiera egna typer, men något som är användbart nu är för att slippa göra tillståndskodning
21 21 Etträknaren med egna typer x/u 0/0 0/0 0/0 1/0 1/ start 1/1
22 22 Etträknaren med egna typer architecture... type tillstand is (ingen, en, tva); signal q, qplus : tillstand; begin -- q+ = f(q,x): tillståndsberäkning qplus <= ingen when q = ingen nd x= 0 else en when q = ingen nd x= 1 else en when q = en nd x= 0 else tva when q = en nd x= 1 else tva when q = tva nd x= 0 else ingen when q = tva nd x= 1 ; -- u = g(q,x): utsignal u <= 1 when q = tva nd x= 1 else 0 ;
23 23 Etträknaren med egna typer I simulatorn så står tillståndsnamnet i vågformen Vid syntes så översätter verktyget tillståndsnamnet till en binärkodning som går att styra Binärt Gray Slumpat
24 24 Egna typer Kan vara speciellt smidigt i kombination med casewhen case state is when state1 => uppdatera tillstånd; sätt utsignal; when state2 => uppdatera tillstånd; sätt utsignal;... when staten => uppdatera tillstånd; sätt utsignal; end case;
25 25 Använda byggblock Ni förväntas dela upp konstruktionen i olika block och beskriva de olika blocken med väl avgränsade VHDL-satser Det kommer så småningom finnas anledning att koppla ihop flera olika block Det är inget ni behöver göra under labbarna
26 26 Använda byggblock Två steg: Deklararera en component mellan architecture och begin Instantiera och koppla in byggblocket 4-bitsadderare entity adder is port(a, b: in UNSIGNED(3 downto 0); s: out UNSIGNED(4 downto 0)); end adder;
27 27 Använda byggblock Använda 4-bitsadderaren architecture... component adder port(a, b: in UNSIGNED(3 downto 0); s: out UNSIGNED(4 downto 0)); end component; signal i1, i2: UNSIGNED(3 downto 0); signal out1: UNSIGNED(4 downto 0); begin A1: adder port map (a => i1, b => i2, s => out1);
28 Använda byggblock komplett exempel 28 b c Fil 1: and2gate.vhd library ieee; use ieee.std_logic_1164.all; entity and2gate is port(a, b: in std_logic; c: out std_logic); end entity; architecture basic of and2gate is begin -- architecture basic c <= a and b; end architecture basic; b c b c Fil 2: and3gate.vhd library ieee; use ieee.std_logic_1164.all; entity and3gate is port(a, b, c: in std_logic; d: out std_logic); end entity; architecture basic of and3gate is component and2gate is port(a, b: in std_logic; c: out std_logic); end component; signal e: std_logic; begin -- architecture basic and2gate1: and2gate port map (a => a, b => b, c => e); and2gate2: and2gate port map (a => e, b => c, c => d); end architecture basic;
29 29 Använda byggblock I föregående exempel är blocken på alldeles för detaljerad nivå Försök hitta lagom avvägning Försök hitta byggblock som går att återanvända Går självklart att blanda komponenter, parallella och sekventiella satser i samma arkitektur Allt exekveras parallellt gentemot varandra
30 30 Använda byggblock Gäller att kompilera/syntetisera filerna i rätt ordning Nerifrån och upp, dvs i föregående exempel Först and2gate.vhd Sedan and3gate.vhd and3gate.vhd kommer att leta efter en redan kompilerad entity som heter and2gate (oavsett vad filen heter)
31 31 Generella byggblock 4-bitsadderare library IEEE; use IEEE.STD_LOGIC_1164.ALL; use NUMERIC_STD.ALL; entity adder is port(a, b: in UNSIGNED(3 downto 0); s: out UNSIGNED(4 downto 0)); end adder; architecture simple of adder is begin -- alternativt s <= resize(a, 5) + resize(b, 5); end simple;
32 32 Generella byggblock 5-bitsadderare library IEEE; use IEEE.STD_LOGIC_1164.ALL; use NUMERIC_STD.ALL; entity adder is port(a, b: in UNSIGNED(4 downto 0); s: out UNSIGNED(5 downto 0)); end adder; architecture simple of adder is begin -- alternativt s <= resize(a, 6) + resize(b, 6); end simple;
33 33 Generella byggblock N-bitsadderare? Vore ju smidigt om vi slapp skapa en fil för varje längd Vi kan använda generic! entity adder is generic(n: integer := 4); port(a, b: in UNSIGNED(N-1 downto 0); s: out UNSIGNED(N downto 0)); end adder;
34 34 Generella byggblock N-bitsadderare library IEEE; use IEEE.STD_LOGIC_1164.ALL; use NUMERIC_STD.ALL; entity adder is generic(n: integer := 4); port(a, b: in UNSIGNED(N-1 downto 0); s: out UNSIGNED(N downto 0)); end adder; architecture simple of adder is begin s <= resize(a, N+1) + resize(b, N+1); end simple;
35 35 Använda generella byggblock N-bitsadderare component adder generic(n: integer); port(a, b: in UNSIGNED(N-1 downto 0); s: out UNSIGNED(N downto 0)); end component;... A1: adder generic map (N => 8) port map (a => i1, b => i2, s => out1);
36 Titel/föreläsare Rekommendation Använd endast std_logic och std_logic_vector Vill ni räkna inkludera numeric_std biblioteket Skriv logik och vippor separat så långt det går Använd bara kombinatoriska processer om ni är övertygade om att det ger stora fördelar component och generic är användbara koncept, men långt ifrån nödvändigt i labbarna Kom ihåg att ni beskriver hårdvara!
37 37 Lab 4 Uppgift 4.1 Minst en av uppgift 4.2 och 4.3 För uppgift 4.2 finns en testbänk att simulera med för att kontrollera korrekt funktion
38 Uppgift
39 Titel/föreläsare Uppgift 4.1 Alternativ för räknaren Räkna hundradelar 19-bitars räknare ( steg) mod 10, /10, mod 10, /10, mod 10, /10, mod 6, /6, mod 10, /10 Räkna hundradelar, sekunder, minuter 2 st 6-bitars räknare (60 steg), en 7-bitar räknare (100 steg), totalt 19 bitar 3 st mod 10, /10
40 Titel/föreläsare Uppgift 4.1 Alternativ för räknaren, forts Räkna hundradelar, tiondelar, sekunder, tiotals sekunder, minuter, tiotals minuter 4 st 4-bitars räknare (10 steg), 2 st 3-bitars räknare (6 steg), totalt 22 bitar Ingen övrig logik
41 41 Uppgift 4.1 Division och modulo Sök på numeric_std för att hitta numeric_std.vhd -- Id: A.23 function "/" ( L: UNSIGNED; R: NATURAL) return UNSIGNED; -- Result subtype: UNSIGNED (L'LENGTH-1 downto 0) -- Result: Divides an UNSIGNED vector, L, by a non-negative INTEGER, R. -- If NO_OF_BITS(R) > L'LENGTH, then R is truncated to L'LENGTH Id: A.35 function "mod" ( L: UNSIGNED; R: NATURAL) return UNSIGNED; -- Result subtype: UNSIGNED(L'LENGTH-1 downto 0) -- Result: Computes "L mod R" where L is an UNSIGNED vector and R -- is a non-negative INTEGER. -- If NO_OF_BITS(R) > L'LENGTH, then R is truncated to L'LENGTH. Kan kräva mycket logik
42 Digitalteknik Oscar Gustafsson
Programmerbara kretsar och VHDL 1. Föreläsning 9 Digitalteknik, TSEA22 Oscar Gustafsson, Mattias Krysander Institutionen för systemteknik
Programmerbara kretsar och VHDL 1 Föreläsning 9 Digitalteknik, TSEA22 Oscar Gustafsson, Mattias Krysander Institutionen för systemteknik 3 Dagens föreläsning Programmerbara kretsar Kombinationskretsar
Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar. Föreläsning 7 Digitalteknik, TSEA22 Mattias Krysander Institutionen för systemteknik
Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar Föreläsning 7 Digitalteknik, TSEA22 Mattias Krysander Institutionen för systemteknik 2 Dagens föreläsning Initiering av starttillstånd Programmerbar logik Syntesflödet
Programmerbara kretsar och VHDL. Föreläsning 10 Digitalteknik, TSEA22 Mattias Krysander Institutionen för systemteknik
Programmerbara kretsar och VHDL Föreläsning 10 Digitalteknik, TSEA22 Mattias Krysander Institutionen för systemteknik 3 Dagens föreläsning Programmerbara kretsar Kombinationskretsar i VHDL with-select-when,
Programmerbara kretsar och VHDL. Föreläsning 9 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik
Programmerbara kretsar och VHDL Föreläsning 9 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Kursinformation VHDL-delen Lektion 7 : Datorlektion i VHDL+Xilinx [pdf] Lab 3 : Programmerbara
VHDL 1. Programmerbara kretsar
VHDL 1 Programmerbara kretsar CPLD FPGA VHDL Kombinatorik with-select-when when-else Sekvensnät process case if-then-else Programmerbara kretsar PLD = programmable logic device CPLD = complex PLD, i princip
Programmerbara kretsar och VHDL. Föreläsning 9 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik
Programmerbara kretsar och VHDL Föreläsning 9 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Kursinformation Lektion 7 : Datorlektion i Modelsim+VHDL Lab 3 : Programmerbara kretsar och
Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar
Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar Digitalteknik Föreläsning 7 Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Dagens föreläsning Inför laboration 2 Synkronisering av insignaler Asynkrona ingångar
Konstruktion av digitala system - VHDL
Konstruktion av digitala system - VHDL Digitalteknik - Föreläsning 10 Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Dagens föreläsning Programmerbara kretsar Kombinationskretsar i VHDL with-select-when,
Angående buffer. clk clear >=1 =9?
10.VHDL3 Repetition buffer, record, loop kombinaoriska processer Varning latchar, hasard CPU-embryo VHDL-kod för mikromaskin med hämtfas Minnen i FGPA Distributed RAM (LUT) Block-RAM 1 Angående buffer
DESIGN AV SEKVENTIELL LOGIK
DESIGN AV SEKVENTIELL LOGIK Innehåll Timing i synkrona nätverk Synkrona processer i VHDL VHDL-kod som introducerar vippor (flip-flops) och latchar Initiering av register Mealy- och Moore-maskiner i VHDL
std_logic & std_logic_vector
VHDL VHDL - Very high speed integrated circuit Hardware Description Language VHDL är ett komplext språk, avsett för att beskriva digitala system på olika abstraktionsnivåer (beteende- och strukturmässigt).
VHDL2. Sekvensnätsexemplet
VHDL2 Moder portsatsen Datatyper Ett exempel, stegmotorstyrning Labben Hierarkisk konstruktion, instantiering Kombinatorisk process Record, loop Sekvensnätsexemplet 1(0) 1(0) 1(1) 00 0(0) 01 11 10 1(1)
VHDL och laborationer i digitalteknik
V:1.1 VHDL och laborationer i digitalteknik Vid laborationskursen i digitalteknik används VHDL till alla laborationerna utom den första. VHDL är ett stort språk och enbart en liten del av språket behövs
VHDL2. Sekvensnätsexemplet
VHDL2 Moder portsatsen Datatyper Ett exempel, stegmotorstyrning Labben Hierarkisk konstruktion, instantiering Kombinatorisk process Record, loop Sekvensnätsexemplet 1(0) 1(0) 1(1) 00 0(0) 01 11 10 1(1)
Digitalteknik, fortsättningskurs Föreläsning VHDL Very High Speed Integrated Circuit Hardware Description Language
1 Digitalteknik, fortsättningskurs Föreläsning 2-2012 VHDL Very High Speed Integrated Circuit Hardware Description Language VHDL = VHSIC Hardware Description Language VHSIC = Very High Speed Integrated
FÖRELÄSNING 8 INTRODUKTION TILL DESIGN AV DIGITALA ELEKTRONIKSYSTEM
FÖRELÄSNING 8 INTRODUKTION TILL DESIGN AV DIGITALA ELEKTRONIKSYSTEM Innehåll Designflöde Översikt av integrerade kretsar Motivation Hardware Description Language CAD-verktyg 1 DESIGNFLÖDE FÖR DIGITALA
Hjälpmedel: Appendix A. VHDL-syntax. (bifogas detta prov) Appendix B.2. IEEE-package (bifogas detta prov)
7HQWDPHQL.XQGDQSDVVDGHNUHWVDUI U(P Datum: 991012 Tid: 8.00-13.00 Lokal: E138 Hjälpmedel: Appendix A. VHDL-syntax. (bifogas detta prov) Appendix B.2. IEEE-package (bifogas detta prov) Vid eventuella frågor
Digital elektronik CL0090
Digital elektronik CL9 Föreläsning 5 27-2-2 8.5 2. Naxos Demonstration av uartus programvara. Genomgång av uartus flödesschema. Detta dokument finns på kurshemsidan. http://www.idt.mdh.se/kurser/cl9/ VHDL-kod
Digitala projekt Elektro- och informationsteknik
Digitala projekt Elektro- och informationsteknik Digitala projekt (I) VT1 huvudsakligen teori och VT2 konstruktionsarbete i projektlabb 10 hp motsvarar ca 7 veckor heltid! Godkännande; U, G Gruppstorlek;
Design av mindre digitala system. Föreläsning Digitalteknik, TSEA52 Mattias Krysander Institutionen för systemteknik
Design av mindre digitala system Föreläsning Digitalteknik, TSEA52 Mattias Krysander Institutionen för systemteknik 2 Dagens föreläsning Kursinformation för HT2. Digitaltekniska byggblock Introduktion
D2 och E3. EDA321 Digitalteknik-syntes. Fredag den 13 januari 2012, fm i M-salarna
EDA321 Digitalteknik-syntes D2 och E3 GU DIT795 Tentamen (EDA321-0205) Fredag den 13 januari 2012, fm i M-salarna Examinator Arne Linde, tel. 772 1683 Tillåtna hjälpmedel Inga hjälpmedel tillåtna. Detta
GRUNDER I VHDL. Innehåll. Komponentmodell Kodmodell Entity Architecture Identifierare och objekt Operationer för jämförelse
GRUNDER I VHDL Innehåll Komponentmodell Kodmodell Entity Architecture Identifierare och objekt Operationer för jämförelse KOMPONENTMODELL Modell för att beskriva komponenter Externt interface Intern funktion
L15 Introduktion modern digital design
L15 Introduktion modern digital design Upplägg LP2 F15 Introduktion till modern digital design F16 Kombinatoriska nät i VHDL F17 Sekvensnät i VHDL F18 Gästföreläsning (Advenica, fortsättningskurser) F19
Simulering med ModelSim En kort introduktion
Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Laborationer i digitalteknik Datorteknik 2018 Simulering med ModelSim En kort introduktion TSEA22 Digitalteknik D TSEA51 Digitalteknik Y TSEA52 Digitalteknik
VHDL testbänk. Mall-programmets funktion. Låset öppnas när tangenten 1 trycks ned och sedan släpps. William Sandqvist
VHDL testbänk Mall-programmets funktion Låset öppnas när tangenten 1 trycks ned och sedan släpps. Keypad och Statecounter Bra val av datatyper gör koden självförklarande! K: in std_logic_vector(1 to 3);
IE1205 Digital Design: F11: Programmerbar Logik, VHDL för Sekvensnät
IE1205 Digital Design: F11: Programmerbar Logik, VHDL för Sekvensnät Programmable Logic Devices Under 1970-talet introducerades programmerbara logiska kretsar som betecknas programmable logic device (PLD)
IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare
IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare Sekvensiella System a(t) f(a(t)) Ett sekvensiellt system har ett inbyggt minne - utsignalen beror därför BÅDE av insignalens NUVARANDE
VHDL3. Angående buffer
VHDL3 Repetition buffer, record, loop kombinaoriska processer Varning latchar, hasard uprogcpu VHDL-kod för mikromaskin med hämtfas Minnen i FGPA Distributed RAM (LUT) Block-RAM 3-portars registerfil pipecpu
Digital- och datorteknik, , Per Larsson-Edefors Sida 1
Digitala it elektroniksystem t Professor Per Larsson-Edefors perla@chalmers.se Digital- och datorteknik, 101122, Per Larsson-Edefors Sida 1 Introduktion Konstruktionsalternativ Kretskort med diskreta standardkomponenter.
Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/
Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/6 2013 9.00-13.00 Tentamensfrågor med lösningsförslag Allmän information Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista
Digital elektronik CL0090
Digital elektronik CL9 Föreläsning 3 27--29 8.5 2. My Talsystem Binära tal har basen 2 Exempel Det decimala talet 9 motsvarar 2 Den första ettan är MSB, Most Significant Bit, den andra ettan är LSB Least
Laboration D184. ELEKTRONIK Digitalteknik. Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade med PLD
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Lars Wållberg/Dan Weinehall/ Håkan Joëlson 2010-05-06 v 1.7 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D184 Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade
DIGITALTEKNIK. Laboration D172
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Håkan Joëlson 2006-02-24 v 1.2 DIGITALTEKNIK Laboration D172 Programmerbar logik (PLD) Programmeringsspråket VHDL Kombinatoriska funktioner
KALKYLATOR LABORATION4. Laborationens syfte
LABORATION4 KALKYLATOR Laborationens syfte I denna laboration ska en enkel kalkylator konstrueras med hjälp av VHDL och utvecklingsverktyget Vivado från Xilinx. Hårdvaran realiseras på det redan bekanta
Digitalteknik syntes Arne Linde 2012
Digitalteknik, fortsättningskurs Föreläsning 3 Kombinatoriska nät 202 VHDL repetition + Strukturell VHDL Lite repetition + Karnaughdiagram(4-6var), flera utgångar + Quine-McCluskey + intro tid 2 Entity
Chalmers ekniska Högskola Institutionen för Data- och Informationsteknik. EDA 321 Digitalteknik syntes Laboration 2 - VHDL
Chalmers ekniska Högskola Institutionen för Data- och Informationsteknik EDA 321 Digitalteknik syntes 2011-2012 Laboration 2 - VHDL 1. Enkelt sekvensnät 2. Trafikräknare i VHDL 3. Syntes av VHDL-kod Namn
Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/
Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/6 2013 9.00-13.00 Allmän information Exaator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista IE1204) Tentamensuppgifterna behöver
Programmerbar logik (PLD) Programmeringsspråket VHDL Kombinatoriska funktioner i VHDL för PLD Sekvensfunktioner i VHDL för PLD
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Håkan Joëlson 2003-09-15 v 2.1 DIGITALTEKNIK Laboration D163 Programmerbar logik (PLD) Programmeringsspråket VHDL Kombinatoriska funktioner
Laboration D159. Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade med PLD. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Lars Wållberg/Håkan Joëlson 2001-03-01 v 1.5 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D159 Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade med PLD
-c wc. Pre- Next state Out- Vi ser att tillstånden är redan sorterade i grupper med olika utsignaler,
9.17 Vi översätter beskrivningen till ett flödesdiagram, Figur E9.17a -c -c z=1 E A z=1 E A z=0 z=0 z=0 D z=0 D Figur E9.17a Flödesdiagram B z=0 B z=0 C z=0 C z=0 som vi i sin tur översätter till en flödestabell,
Sekvensnät. William Sandqvist
Sekvensnät Om en och samma insignal kan ge upphov till olika utsignal, är logiknätet ett sekvensnät. Det måste då ha ett inre minne som gör att utsignalen påverkas av både nuvarande och föregående insignaler!
Strukturell VHDL. Grundläggande kunskaper om. och TESTBÄDD. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Lars Wållberg ver 1.
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Lars Wållberg 2005-01-01 ver 1.0 Grundläggande kunskaper om Strukturell VHDL och TESTBÄDD Innehållsförteckning. sid Strukturbeskrivning 2 Digitalkonstruktionen
PARALLELL OCH SEKVENTIELL DATABEHANDLING. Innehåll
PARALLELL OCH SEKVENTIELL DATABEHANDLING Innehåll Parallellism i VHDL Delta delays och Simuleringstid VHDLs simuleringscykel Aktivering av Processer Parallella och sekventiella uttryck 1 Controller PARALLELLISM
LABORATION TSEA22 DIGITALTEKNIK D TSEA51 DIGITALTEKNIK Y. Konstruktion av sekvenskretsar med CPLD. Version: 2.2
2016 LABORATION TSEA22 DIGITALTEKNIK D TSEA51 DIGITALTEKNIK Y Konstruktion av sekvenskretsar med CPLD Version: 2.2 2014 (OVA, MK) 2015 (OVA, MK) 2016 (OVA, MK) Olov Andersson 1(11) 1. Inledning Syftet
Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I.
Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I.. Uttryckt i decimal form: A=28+32+8 + 2 =70 B=59 C=7 A+B+C=246 2. Jag låter A' betyda "icke A" A'B'C'D'+ABC'D'+A'BCD'+AB'CD'=D'(A'(B'C'+BC)+A(BC'+B'C))=
KOMBINATORISKA FUNKTIONER...1
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Lars Wållberg Håkan Joëlson 2002-10-10 v 1.4 Elektronik DIGITALTEKNIK Grunderna i VHDL Innehåll Inledning...1 KOMBINATORISKA FUNKTIONER...1
Datorkonstruktion. Datorkonstruktion 2018, 8hp
Datorkonstruktion 1 Datorkonstruktion 2018, 8hp Anders Nilsson Anders.P.Nilsson@liu.se Mål: Ni ska i grupper om 3 teknologer konstruera en inbyggd dator. VGA-skärm FPGA-kort 1 Datorkonstruktion 2018, 8hp
Tenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2008-08-29 Skrivtid 9.00-13.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Johan Eriksson Tel 070 589 7911 Tillåtna
Tenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2011-08-26 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna hjälpmedel
Tenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2009-06-04 Skrivtid 9.00-13.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna
Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Data- och Informationsteknik. EDA 321 Digitalteknik syntes Laboration 1 - VHDL
Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Data- och Informationsteknik EDA 321 Digitalteknik syntes 2011-2012 Laboration 1 - VHDL 1. EDA-verktyg 2. QuestaSim 3. Kombinatoriska nät 4. Sekvensnät Namn
LABORATIONSINSTRUKTION LABORATION
Högskolan Dalarna Elektroteknik LABORATION LABORATIONSINSTRUKTION Sekvensnät med VHDL KURS Digitalteknik LAB NR Ver9 5 INNEHÅLL. Kaskadkopplad räknare 2. Elektronisk tärning NAMN KOMMENTARER PROGRAM/KURS
Introduktion till Xilinx CPLD och ISE WebPack 6.2 Version NV
Introduktion till Xilinx CPLD och ISE WebPack 6.2 Version NV Introduktionen beskriver grunderna för att använda programvaran Xilinx ISE WebPack 6.2.03 tillsammans med en CPLD (Complex Programmable Logic
Tenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2009-08-28 Skrivtid 9.00-13.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna
Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp
Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp Institutionen för elektro- och informationsteknik Campus Helsingborg, LTH 2016-12-22 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60
Digitala elektroniksystem
Digitala elektroniksystem Professor Per Larsson-Edefors perla@chalmers.se Digital- och datorteknik, 081126, Per Larsson-Edefors Sida 1 Konstruktionsalternativ Kretskort med diskreta standardkomponenter
LAB VHDL-programmering
LAB VHDL-programmering Med ett breakoutboard kan man använda kopplingsdäck till komponenter som egentligen är avsedda för ytmontering på kretskort. Man kan enkelt prova olika kopplingar. På så sätt använder
DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning...
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik 2014 John Berge et al. DIGITAL ELEKTRONIK Laboration DE3 VHDL 1 Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... Introduktion Syftet med denna
Programmerbar logik och VHDL. Föreläsning 4
Programmerbar logik och VHDL Föreläsning 4 Förra gången Strukturell VHDL Simulering med ISim Strukturell VHDL Simulering test_bench specificerar stimuli Simulatorn övervakar alla signaler, virtuell logik-analysator
Digital Design IE1204
Digital Design IE1204 F9 Tillståndsautomater del1 william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar
LABORATION TSEA22 DIGITALTEKNIK D
2015 LABORATION TSEA22 DIGITALTEKNIK D Konstruktion av mindre digitala system med CPLD Version: 1.5 2015 (OVA, MK) Olov Andersson 1(12) 1. Inledning Syftet med laborationen är dels att öva på konstruktion
Översikt, kursinnehåll
Översikt, kursinnehåll Specifikation av digitala funktioner och system Digitala byggelement Kombinatoriska system Digital Aritmetik Synkrona system och tillståndsmaskiner Asynkrona system och tillståndsmaskiner
Digitalteknik syntes. Digitalteknik syntes Arne Linde 2012
1 Digitalteknik syntes 2012 2 Introduktion Terminsregistrera er - snarast Boka labb tider PingPong (Öppnar 00:01) (Individuella labb tider) Köpa kursmaterial - Cremona 3 Upplägg LV 1 Introduktion, digitalteknik,
IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare
IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare IE1205 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska
Digital Konstruktion TSEA43. Ingemar Ragnemalm 2001, Olle Seger 2003-,
Digital Konstruktion TSEA43 Ingemar Ragnemalm 2001, Olle Seger 2003-, olles@isy.liu.se 17 mars 2010 Innehåll 1 Introduktion till VHDL 4 1.1 Inledning.............................. 4 1.2 Programmerbara
Tentamen Grundläggande programmering
Akademin för Innovation Design och Teknik Tentamen Grundläggande programmering Kurskod: DVA103 Datum 2012-06-11 Tid 14.10 16.30 Examinator: Lars Asplund Maxpoäng: 48 Betygsgränser: Betyg 3: 20 Betyg 4:
Programmerbar logik och VHDL. Föreläsning 1
Programmerbar logik och VHDL Föreläsning 1 Programmerbar logik och VHDL Programmerbar logik VHDL intro Upplägg, litteratur, examination Programmerbara kretsar Mikroprocessor Fix hårdvara som kan utföra
Omtentamen IE Digital Design Måndag 14/
Omtentamen IE204-5 Digital Design Måndag 4/3 206 4.00-8.00 Allmän information ( TCOMK, Ask for an english version of this exam if needed ) Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: Kista, William Sandqvist
Tenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2010-08-27 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna
Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp
Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp Institutionen för elektro- och informationsteknik Campus Helsingborg, LTH 2018-01-09 8.00-13.00 (förlängd 14.00) Uppgifterna i tentamen
LABORATION DATORKONSTRUKTION TSEA83 UART. Namn och personnummer. Version: 1.0 2013 (OS)
LABORATION DATORKONSTRUKTION TSEA83 UART Version: 1.0 2013 (OS) Namn och personnummer Godkänd 1 blank sida 2 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Syfte................................. 5 1.2 Förberedelser............................
DESIGN AV KOMBINATORISK LOGIK
DESIGN AV KOMBINATORISK LOGIK Innehåll Fördröjninar i kombinatorisk loik Byblock för kombinatorisk loik Multilexer / De-multilexer Kodare / Avkodare Aritmetiska Funktioner GATE-DELAYS Gate-delay är tiden
Tenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2012-12-17 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna hjälpmedel
LABORATIONSINSTRUKTION
Högskolan Dalarna Institutionen för Elektroteknik LABORATION LABORATIONSINSTRUKTION LOG/iC, PLD, kombinatorik, sekvensnät KURS Digitalteknik LAB NR 6 INNEHÅLL. Inledning 2. Prioritetskodare 3. Elektronisk
Digital Design IE1204
Digital Design IE1204 Kursomgång för IT, (ME), och IT-Kandidat, Kista. F11 Programmerbar logik VHDL för sekvensnät william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi,
Omtentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Fredag 10/
Omtentamen med lösningar i IE24/5 Digital Design Fredag /4 25 8.-2. Allmän information Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandvist, tel 8-794487 / Fredrik Jonsson Tentamensuppgifterna behöver
Simulering med ModelSim En kort introduktion
Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Laborationer i digitalteknik Datorteknik 2017 Simulering med ModelSim En kort introduktion TSEA22 Digitalteknik D Linköpings universitet SE-581 83
IE1205 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater
IE25 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater Moore och Mealy automater F8 introducerade vippor och vi konstruerade räknare, skift-register etc. F9-F skall vi titta på hur generella tillståndsmaskiner
Tentamen i IE1204/5 Digital Design måndagen den 15/
Tentamen i IE1204/5 Digital Design måndagen den 15/10 2012 9.00-13.00 Allmän information Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista IE1204), Tentamensuppgifterna
Generering av analoga signaler från XSV300
Generering av analoga signaler från XSV300 Examensarbete utfört i elektroniksystem av David Kronqvist och Fredrick Carlsson LiTH-ISY-EX-ET-0224-2003 Linköping 2003 Generering av analoga signaler från XSV300
Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1
Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1 Från Wikipedia: Sekvensnät Ett sekvensnäts utgångsvärde beror inte bara på indata, utan även i vilken ordning datan kommer (dess sekvens).
Tentamen i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/
Tentamen i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/10 2015 9.00-13.00 Allmän information ( TCOMK, Ask for an english version of this exam if needed ) Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist
Digital Design IE1204
Digital Design IE1204 F8 Vippor och låskretsar, räknare william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska
Digital Design IE1204
Digital Design IE204 F9 Tillståndsautomater del william@kth.se IE204 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK LAB Kombinatoriska kretsar F7
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #23 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Översikt När flera minnesmoduler placeras i processorns
LABORATIONSINSTRUKTION LABORATION. Räknare och skiftregister med sekvensiell VHDL. LAB NR Ver KURS. Digitalteknik INNEHÅLL. 1.
Högskolan Dalarna Elektroteknik LABORATION LABORATIONSINSTRUKTION Räknare och skiftregister med sekvensiell VHDL KURS Digitalteknik LAB NR Ver09 INNEHÅLL. Strukturell VHDL. Sekvensiell VHDL 3. Strukturell
IE1205 Digital Design: F7 : Kombinatorik
IE25 Digital Design: F7 : Kombinatorik PLD (te. PAL) Programmable Logic Device (Programmable Array Logic) Typiskt 8 st logikelement Teknik: AND-OR array CPLD (te. MAX) Comple Programmable Logic Device
Lösningsföslag till Exempel på tentamensuppgifter i Digitalteknik I
Lösningsföslag till Exempel på tentamensuppgifter i Digitalteknik I Flervalsfrågor. A 2. C 3. B 4. D 5. A 6. B 7. C 8. D 9. C 0. B. B 2. C 3. A 4. C 5. A Problemuppgifter. Uttryckt i decimal form: A=28+32+8
PLD (tex. PAL) Typiskt 8 st logikelement Teknik: AND-OR array. William Sandqvist
PLD (tex. PAL) Typiskt 8 st logikelement Teknik: AND-OR array CPLD (tex. MAX) Typiskt 64 Macroceller Teknik: AND-OR array ( större MAX har MUX-tree teknik ) Grindar med många ingångar? VA CMOS NAND VDD
Digital Design IE1204
Digital Design IE1204 F8 Vippor och låskretsar, räknare william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska
Tentamen med lösningar för IE1204/5 Digital Design Torsdag 15/
Tentamen med lösningar för IE4/5 Digital Design Torsdag 5/ 5 9.-. Allmän information Eaminator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: Kista, William Sandqvist, tel 8-79 44 87. KTH Valhallavägen, Fredrik Jonsson,
(2B1560, 6B2911) HT08
Royal Institute of Technology, KTH, Kista School of Information and Communication Technology, ICT Department of Electronics, Computer and Software, ECS Digital Design, IE1204 (2B1560, 6B2911) HT08 OBS!
Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik Cederlöf Per Liljas Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D1 2001-05-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet
VHDL Basics. Component model Code model Entity Architecture Identifiers and objects Operations for relations. Bengt Oelmann -- copyright
BO 1 VHDL Basics Outline Component model Code model Entity Architecture Identifiers and objects Operations for relations Bengt Oelmann -- copyright 2002 1 Component model Model for describing components
Flödesschema som visar hur man använder Quartus II.
Flödesschema som visar hur man använder Quartus II. För att det skall bli lite enklare använder jag följande exempel: ut1
Exempel på ett litet Ada-program
Exempel på ett litet Ada-program -- En kommentar som beskriver något. with Ada.Text_IO; procedure Mini is -- Deklarationer. K : constant Integer := 5; X, Y : Integer; -- Körbar kod. Ada.Text_IO.Put( Utskrift
Programable Logic Devices
Programable Logic Devices Under 1970-talet introducerades programmerbara logiska kretsar som betecknas programmable logic device (PLD) De bygger på en struktur med en AND-ORmatris som gör det enkelt att
Sekvensnät i VHDL del 2
Laboration 6 i digitala system ht-16 Sekvensnät i VHDL del 2 Realisering av Mealy och Moore i VHDL............................. Namn............................. Godkänd (datum/sign.) 2 Laborationens syfte
Tenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2010-06-01 Skrivtid 9.00-14.00 (5 timmar) Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376
Struktur: Elektroteknik A. Digitalteknik 3p, vt 01. F1: Introduktion. Motivation och målsättning för kurserna i digital elektronik
Digitalteknik 3p, vt 01 Struktur: Elektroteknik A Kurslitteratur: "A First Course in Digital Systems Design - An Integrated Approach" Antal föreläsningar: 11 (2h) Antal laborationer: 4 (4h) Examinationsform: