Miniräknare. Laborationsrapport Laborationsrapport i mikrodatorkonstruktion. En rapport skriven av teknologstuderande: Martin Bergström Gert Johnsen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miniräknare. Laborationsrapport Laborationsrapport i mikrodatorkonstruktion. En rapport skriven av teknologstuderande: Martin Bergström Gert Johnsen"

Transkript

1 Laborationsrapport Laborationsrapport i mikrodatorkonstruktion Kurskod: ISI00 Klass: Enk Datum: 00-- Miniräknare En rapport skriven av teknologstuderande: Martin Bergström Gert Johnsen Institutionen i Skellefteå

2 Innehållsförteckning INLEDNING... TANGENTBORD... 4 MINNEN... 5 EPROM...5 RAM/RWM...5 TIDS BERÄKNING... 6 EXEMPEL PÅ TIDSBERÄKNING...6 GRINDAR SOM ANVÄNDES...6 VÄRSTA FALL BERÄKNINGAR...6 AVKODNING... 7 RESET... 8 RS... 8 OSCILLATOR...0 KOD ÄNDRING...0 INMATNING... UTMATNING... ÖVRIGA ÄNDRINGAR... KOPPLINGSSCHEMA 4

3 Inledning Uppgiften som blivit lagd framför våra fötter är att tillverka en miniräknare teoretiskt. Miniräknaren skall ha en seriell överföring till skärmen av typen RS. Den skall även ha ett tangentbord med studs fria knappar. För att klara denna uppgift har vi i gruppen diskuterat eventuella lösningar, vi har även diskuterat mellan grupperna för att inte förbise eventuella detaljer. Information om eventuella komponenter har vi funnit i böcker samt på tillverkarnas hemsidor där produktspecifikationer finns tillgängliga. För att rita ett kretsschema har vi använt oss av OrCad som till en början varit lite svårt att arbeta med, men efter ett tag har det blivit ganska lätt att använda. För eventuella simuleringar har vi använt oss av Electronic workbench eller Pspice.

4 Tangentbord Tangentbordet är en vital del av miniräknaren då det används för att mata in siffror, tecken och operander. Efter många om och men hittade vi tillslut en krets vid namnet MM74C9 som är en färdig tangentbords avkodare med inbyggt studsskydd. Funktionsmässigt är denna tangentbords avkodare anpassad för interrupt hantering, vilket medförde vissa tillägg för att hantera DA (data available). När processorn känner av DA, som vi har valt att sätta låg då det finns ett tecken tillgängligt, säger man till processorn att läsa tecknet som ligger på data ingångarna. Varje gång som processorn skall läsa ett värde gör man till en början en reset på DA-signalen. Tangentbordet är väldigt lätt att avkoda då den ger en binär kod ut. (Se truth table nedan) För att utföra en reset på DA-signalen på tangentbordet blev vi som sagt tvungna att göra en liten specialkoppling. Vi har valt att göra detta mha. stycken D-vippor. Den ena D-vippan sätter R på den andra låg, och utför därmed en reset. Detta då rätt värden på AS och R/W satts. Kopplingen ger en etta in på D4 på processorn tills dess att DA är satt. Efter detta går den låg, och ligger låg till dess att vi adresserar och skriver till kretsen, då går den hög igen. OE vid polling 746 5V-Hög S C D R 74ALS74 4 Startar TGB avkodaren ALS74 S C D R 5 6 4

5 Minnen EPROM Hur stora måste våra minnen vara? Det beror helt och hållet på hur stor programmet är samt hur många variabler vi skall ha utrymme för. Detta kan man bestämma genom att kolla närmare på våran brännfil. I vårt fall heter den filen T_Eprom.srec. Det är en s-fil (se nedan) där varje rad startar med tecknet s följt av en siffra. Siffran talar om hur många tecken adressen anges med. Följande siffror talar om hur lång raden är. Efter detta kommer adressen. Varje rad avslutas med en stoppbit. Första raden talar om vad filen heter och sista raden talar om startadressen för programmet. Allt förutom det ovannämnda är det som tar plats när man sedan programmerar sitt EPROM. I vårat fall blir programmet drygt 600 Byte. Vi skulle med andra ord kunna välja ett EPROM som är så litet som K. Nu är det andra faktorer, t.ex pris som har en viss betydelse, därför har vi valt att ta ett lite större minne av typen M7C5-80. Detta minne är 56KB stort. S0 0E E77656 A9 S 0D EB S A E7FC000C C000D A S A C000A CDF00F4E75480FC0000 7F... S A DE FDD6600FD06600FAA6000FB48DBFC S A F 00FDE600FDBC FCEA600F9FE6000FBC BA S F4 S E8 S D4 S E C7 RAM/RWM Vid val av RWM var det mer invecklat. Minnet behövde inte vara större än 50 Byte, detta synes också i våran s-fil. Minnet vi valde var därför K stort och för att klara det rent tidsmässigt valde vi ett minne med access tid på 55ns. Minnet heter IDT66LA55 5

6 Tids beräkning När man ska bygga mikrodator system så måste man ta hänsyn till att minnen, grindar osv. tar en viss tid på sig att släppa igenom en signal. Man måste med andra ord räkna på tiden och se så den räcker till eller ifall det går för fort. Om enadera är fallet blir man tvungen att välja snabbare kretsar eller sätta in så kallade fördröjnings kretsar. Viktigt att kolla.? Om minnena har skickat data i tid så att processorn har data innan den börjar läsa.?? RWM måste ha data och vara satt till att skriva eller läsa innan den blir enablad.?? Data ifrån tangentbordsavkodaren måste ligga på datapinnarna innan processorn börjar läsa. Exempel på tidsberäkning Vi sätter K som startvärde och adderar helt enkelt på max värden och antal klockcykler till dess att man har tagit fram den tid som det tar för en signal att nå fram. Anpassat till dessa tider väljer man de kretsar som lämpar sig bäst för konstruktionen. Grindar som användes TTL grindar av typen ALS användes till logikgrindar. Buffert samt D-vipporna är av typen LS. Värsta fall beräkningar Vid beräkning av minnes åtkomst under ett read kommando från processorn så var värsta fallet att enabla minnena, både för RWM och EPROM minnerna. Den tid som det tar innan processorn vill ha data framme är: K+4 ns Och minnerna är i värsta fall enablade vid: K+4 ns + 80 ns Där 80 ns är den tid det tar för EPROMet att lägga ut data på bussen. Man måste beräkna med buffertens fördröjning, och då ser man att man har 65 ns till godo när det gäller EPROM: (4-45) = 65 ns Det samma gäller för RWM, fast minnena har snabbare åtkomst tid. Men de måste ändå ha skickat ut data innan, K+88 ns. Eftersom vi har valt minnet IDT66LA55, så har vi 90 ns till godo. Men när man ska skriva till RWM måste datat ligga framme vid minnet innan detta slås på. Det betyder att minnet inte får vara aktiverat innan K+95. Med minnet som vi valt har vi ns till godo. 6

7 En annan sak som kan vålla problem är tangentbords avkodaren. Den måste ha data klar på bussen innan processorn börjar läsa (K+4ns). Det visade sig att beräkning med maxvärdet (50ns) inte skulle fungera. Men om man väljer typvärdet (00ns) klarar vi oss med en tids marginal på0ns. Eftersom maxvärdet är 50ns långsammare än typvärdet skulle detta ge en 40ns försening. Vid större och mer krävande system hade detta varit icke godtagbart, men i detta lilla system har det ingen större betydelse. Vi kollade också upp RS modulen, data skall vara framme innan kretsen blir enablad. Det visade sig inte vara några problem. Avkodning För att processorn ska komma åt den del som den är intresserad av att skicka respektive ta emot data ifrån, behövs det en avkodare. Detta gör vi med hjälp av en demux, vi valde en 749 (den har två ingångar, fyra ut). Demultiplexern tar den bits binära koden från processorn, omvandlar den och sätter rätt ben lågt, dessa utgångar är CE (chip enable) för de olika modulerna. För att specificera närmare finns även viss logik. Med hjälp av processorns strobeutgångar (AS, LDS, UDS) och R/W-signal tillsammans med logiken kan man ytterligare bestämma vilken del av systemet som man vill kommunicera med, och hur man skall kommunicera med den modulen. Adresserna till de olika modulerna är följande:? EPROM 0x ?? RWM 0x ?? RS 0x & 0x ?? Tangentbord 0x

8 Reset RS Då man kör reset på MC68000 är det viktigt att tänka på att resetbenet är en dubbelriktad pinne. Vi måste därför ha någonting som kan sänka eventuella signaler från processorn. För att lösa detta problem har vi förutom reset-kretsen DS80, lagt in stycken buffertdrivare med open collector. Dessa kretsar kan då processorn skickar en resetsignal sänka signalen till jord och på så vis bränner vi varken processorn eller något annan krets. VCC DS8 RST VCC DS80 är en krets som finns tillgänglig i ELFA. Den är gjord för att vara studsfri och lämpar alldeles utmärkt till våran konstruktion i och med detta. Dess storlek samt dess benantal är också en orsak till vårat val. För RS valdes en av Motorolas egna kretsar, MC6850. Denna krets är gjord för att bistå bus organiserade system med seriell asynkron data kommunikation. Den passar därför perfekt att använda till vår Det första man måste göra när man slår på miniräknaren är att säga till MC6850 hur den skall arbeta. Detta är förstås olika för olika skärmar men för enkelhetens skull har vi i denna applikation valt att skicka data enligt följande.? 7 bitars data? En stopbit? jämn paritet Detta gör vi i våran initiering som utförs endast en gång, när man slår på miniräknaren. När man adresserar denna RS krets, är den konstruerad på följande vi. Vi tar signalen ifrån avkodaren och skickar in den på av dess chip select ingångar samt till VPA ingången på processorn. VPA ingången på processorn kan sägas är en ingång för att bekräfta att adressen är korrekt eller finns över huvud taget. När processorn får denna bekräftelse, skickar den ut en låg signal på VMA samt en klocka på E. Klockan är en delning av processorns klocka. VMA kopplas till den sista chip select R VCC R 8

9 ingången på 6850 och E går till E på När VPA slår om bryts automatiskt VMA samt E. För att bestämma överföringshastigheten av våra tecken måste vi ha en kristall till. Här har vi valt en kristall på,4576 MHz för att sedan dela den till lämplig frekvens, i vårat fall till 9 00 Baud. Då RS är en internationell standard som är definerad upp till Baud borde inte detta vara några problem. Vi har valt att använda oss enbart av utåtriktad komunikation. Vi kommer med andra ord inte att kunna ta emot någon informatin. Detta betyder att vi inte behöver koppla så många ben på våran kontakt, en DB9. Till ben har vi transmit data, till ben 5 har vi signal ground, till ben 7 har vi RTS (Request to send) och till ben 8 har vi CTS (Clear to send). Ovanstående signaler måste omvandlas till RS nivåer och tvärt om. Till detta har vi använt MAX488 och MAX489. Uppkopplingen ser ut enligt nedan ,4576 MHz pF 0pF U5 PI RST Q4 Q5 Q6 Q7 Q8 Q9 Q0 Q Q Q4 PO PO 74HC U4 4 E CS0 CS CS RS RXDATA CTS DCD RXCLK TXCLK R/W 6850 TXDATA RTS IRQ D0 D D D D4 D5 D6 D A 4 A 6 A 8 A4 5 7 A5 A6 A7 A8 9 OE OE Y Y Y Y4 Y5 Y6 Y7 Y8 74LS

10 Oscillator Första valet av kristall blev en med frekvensen 6Mhz. Den visade sig vara allt för snabb då vi inte hade någon tid att gå på över huvud taget. Vi valde därför att gå ner i klockfrekvens och valde en kristall på 8MHz. Denna frekvens gick alldeles utmärkt att arbeta med. Kristallen är av typen mikroprocessorkristall, HC49. Uppkopplingen av klockan sker med en kristall och en inverterare (inverterande förstärkare) samt två stycken väl valda kondensatorer, dessa värden fås ur datablad för kristallen Kod ändring Kod ändringarna som behövdes var inte många men ändå otroligt viktiga. Det första vi skall göra är att dela upp programmet i sektioner där man bestämmer hur programmet skall ligga i minnet, vart autovektorerna finns och vart stacken finns. Till detta ändamål finns det en fil vid namnet link.ld. I denna fil har vi olika sektioner som kallas.data,.bss och.text;.data innehåller adressen till RWM som vi använder,.bss är var autovektorerna är belägrade i EPROM:et och.text talar om vart i EPROM:et programmet är belägrat. SECTIONS {.data 0x0000: { *("T_RAM") }.bss 0x0: { *("PEKARE") *("COMMON") }.text 0x400 :{ *("PGM_PLACERING") *("COMMON") } } När detta är gjort lägger vi till ett fåtal rader i vår programkod så att varje del av programmet hamnar på rätt ställe. Detta sker genom att man lägger till koden Section T_RAM, Section PEKARE eller Section PGM_PLACERING (Se exempel nedan). 0

11 Section T_RAM ******************************************************* konstanter och variabler.even STACK:.SPACE 6 LANGD:.SPACE RAKN:.SPACE Section PGM_PLACERING ******************************************************* global deklarering.global. osv.. S_CLEAR,STACK,S_COPY,S_POP,S_PUSH,S_READ Inmatning För att kunna läsa ett tecken ifrån tangentbordet har vi gjort det enkelt för oss. Istället för att skriva en jobbig tangentbordsavkodare har vi valt att använda den binära koden för 0-9 enligt truth table. (se kapitlet för tangentbord) 0 har valts till -, har valts till +, har valts till CR, 4 har valts till / och 5 har valts till *. Den binära koden för betyder inget och programmet kommer då man trycker på denna knapp bara att vänta på ett annat tecken. Innan inmatning sker, gör vi en reset på signalen för DA. När väl ett tecken är inläst sker en kontroll av tecken typ att utföras. Är tecknet en siffra omvandlas detta direkt till ASCII. För att slippa ändra i programmet mer än nödvändigt. Rutinen för get character ser ut enligt nedan.

12 GETCH: CLR.L %D0 LP: MOVE.B #0,TB Kor en reset pa TB BTST.B #4,TB Om biten ar 0 finns det Tek BNE LP att hamta... loopa om bit= MOVE.B TB,%D0 Tecknet kastas in i D0 AND.B %D0,0b0000 Nolla allt som inte ar vikti. CMP.B #,%D0 Kolla om tecknet ar Obra... BEQ LP Om så. Fixa ett tecken till CMP.B #9,%D0 Kolla om storre an 9 i sa... BGT KFF fall hoppa a kolla... ADD.B #0x0 Addera 0 och greja ASCII BRA INTLIK Ga vidare och hamta nasta KFF: CMP.B #0,%D0 Kolla om tecken ar - BNE LUS Om inte Minus CLR.B %D0 MOVE.B #0xD,%D0 Slang in ASCII LUS: CMP.B #,%D0 Kolla om tecken ar + BNE GGR CLR.B %D0 MOVE #0xB,%D0 GGR: CMP.B #5,%D0 Kolla om tecken ar * BNE DEL CLR.B %D0 MOVE #0xA,%D0 DEL: CMP.B #4,%D0 Kolla om tecken ar / BNE CRKANSKE CLR.B %D0 MOVE #0xF,%D0 CRKANSKE: CMP.B #,%D0 Kolla om tecknet är enter BNE INTLIK Inte ett enter MOVE.B 0x0D,%D0 Kasta in CR=Enter i %D0 INTLIK: RTS Aterga Utmatning Då vi skickar ut ett tecken till RS måste vi naturligtvis först adressera våran modul. Efter detta ligger man och scannar på en av de två adresser tills dess bit är hög. När så är fallet skickar vi helt enkelt ut det som ligger på D0 på den andra av de två adresserna. Koden för detta se ut enligt följande. PUTCH... PUTCH: BTST.B #,RSCASM Kolla om bit ar set. mer BEQ PUTCH om bit = 0 loopa... MOVE.B %D0,RSSD D0 Kastas ut till 6850 RTS Aterga

13 Övriga ändringar Då ursprunget till den befintliga koden blev till gjorde vi en säker inmatning. Koden förhindrade inmatning av annat än siffror eller operander. Denna funktion behövdes inte nu och plockades bort. Det finns inga möjligheter till att mata in andra tecken än vad vi behöver. Detta medförde att någon enstaka funktion i modul ändrades eller togs bort.

Datakommunikation med IR-ljus.

Datakommunikation med IR-ljus. Datakommunikation med -ljus. I den här uppgiften skall du kommunicera med hjälp av infrarött () ljus. Du skall kunna sända tecken från tangentbordet samt ta emot tecken och visa dem på skärmen. Genom att

Läs mer

Digitala projekt rapport

Digitala projekt rapport Digitala projekt rapport Alexander Westrup, d04aw@student.lth.se Martin Sandgren, d04ms@student.lth.se 4 december 2007 Innehåll 1 Abstract 1 2 Inledning 1 3 Arbetsgång 1 4 Hårdvara 1 4.1 Processor...............................

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2011-08-26 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna hjälpmedel

Läs mer

Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?

Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ? Styrteknik grundkurs Digitala kursmoment Binära tal, talsystem och koder Boolesk Algebra Grundläggande logiska grindar Minneselement, register, enkla räknare Analog/digital omvandling SR-latch med logiska

Läs mer

Labyrintspelet EDI021 Grupp 5

Labyrintspelet EDI021 Grupp 5 Labyrintspelet EDI021 Grupp 5 Kristian Sylwander d04ks@student.lth.se Emil Wasberger d03ew@student.lth.se Michael Winberg d04mwi@student.lth.se 16 maj 2008 1 Inledning Syftet med kursen EDI021 är att bygga

Läs mer

Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027

Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027 Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027 Jämförelse mellan 68705P3 och 16F84 externt MC68705P3 PIC16F84 I/O 20 13 Kapsling 28-pin DIL 18-pin DIL Drivförmåga på pinnar PortB 10mA Sink,

Läs mer

IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare

IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare Sekvensiella System a(t) f(a(t)) Ett sekvensiellt system har ett inbyggt minne - utsignalen beror därför BÅDE av insignalens NUVARANDE

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2010-08-27 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna

Läs mer

Högskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

Högskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien DIGITAL- OCH MIKRODATORTEKNIK, U2 09.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Instruktionslista PIC16F877A Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien Fullständiga lösningar skall inlämnas.

Läs mer

Digitala Projekt(EITF40) - Larm

Digitala Projekt(EITF40) - Larm Digitala Projekt(EITF40) - Larm Handledare: Bertil Lindvall Erik Oredsson, I-09 Sara Sellin, I-09 2012-05-08 1. SAMMANFATTNING I denna rapport presenteras vårt projekt att bygga ett huslarm från grunden

Läs mer

AVR 3 - datorteknik. Avbrott. Digitala system 15 hp. Förberedelser

AVR 3 - datorteknik. Avbrott. Digitala system 15 hp. Förberedelser Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp AVR 3 - datorteknik LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Avbrott. Syften med den här laborationen är att introducera avbrott. Avbrott som uppkommer

Läs mer

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7. Laboration Tema OP Analog elektronik för Elkraft 7.5 hp 1 Applikationer med operationsförstärkare Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka

Läs mer

LABORATION DATORKONSTRUKTION TSEA83 UART. Namn och personnummer. Version: 1.0 2013 (OS)

LABORATION DATORKONSTRUKTION TSEA83 UART. Namn och personnummer. Version: 1.0 2013 (OS) LABORATION DATORKONSTRUKTION TSEA83 UART Version: 1.0 2013 (OS) Namn och personnummer Godkänd 1 blank sida 2 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Syfte................................. 5 1.2 Förberedelser............................

Läs mer

Digitala projekt Konstruktion av nummerpresentatör

Digitala projekt Konstruktion av nummerpresentatör Digitala projekt Konstruktion av nummerpresentatör Aneta Deric, d00ad Birtukan Hunegnaw, d00bhu Måns Norelius d00mno Maj 2004 Sammanfattning Vi har valt att konstruera en nummerpresentatör. För att kunna

Läs mer

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i

Läs mer

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte" ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor. Maxpoäng: 60p

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte ARM-instruktioner, A4-format, 17 sidor. Maxpoäng: 60p TENTAMEN D1/E1/Mek1/Ö1 0900-1300 Hjälpmedel: Häfte" ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor Maxpoäng: Betyg 3 Betyg 4 Betyg 5 60p 24p 36p 48p Frågor under tentamen: Bör j e Delistrand tel. 16 7122 alt.

Läs mer

F6: I/O hantering. Typer av I/O i ett datorsystem. Protokoll för synkronisering. Drivrutiner. Memory mapped Port mapped. Polling Timed Interrupt DMA

F6: I/O hantering. Typer av I/O i ett datorsystem. Protokoll för synkronisering. Drivrutiner. Memory mapped Port mapped. Polling Timed Interrupt DMA F6: I/O hantering Typer av I/O i ett datorsystem Memory mapped Port mapped Protokoll för synkronisering Polling Timed Interrupt DMA Drivrutiner 1 Memory mapped I/O enheter avkodas precis som ett minne

Läs mer

Digital Termometer J10 B4 A4 GND GND GND B1 GND GND GND GND B3 A3 +5V +5V A3 +5V A2 +5V +5V A2. +5v B16 A16 UREG UREG B1 6 AC AC A1 6 A6 6

Digital Termometer J10 B4 A4 GND GND GND B1 GND GND GND GND B3 A3 +5V +5V A3 +5V A2 +5V +5V A2. +5v B16 A16 UREG UREG B1 6 AC AC A1 6 A6 6 Digital Termometer I den här uppgiften skall vi mäta temperaturen på ditt kaffe. Vi använder en termistor som temperaturkänslig givare och timerkretsen 555 som A/D omvandlare. Temperaturen presenterar

Läs mer

2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION

2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION UTKAST 27/9 2010 - Uppbyggnad och funktion 2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION Detta kapitel ägnas åt metoder och principer som används för att bygga upp ett komplett datorsystem bestående av centralenhet, minne

Läs mer

Läsminne Read Only Memory ROM

Läsminne Read Only Memory ROM Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har

Läs mer

Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer

Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer Program: Di2, Em3, Et3 Datum: 04-08-10 Tid: 13:30-18:30 Lokal E171 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Lathund, Pacific

Läs mer

Övningsuppgifter i Mikrodatorteknik 4p/5p

Övningsuppgifter i Mikrodatorteknik 4p/5p Övningsuppgifter i Benny Thörnberg Mittuniversitetet Inst. för Informationsteknologi och medier Hösten 2005 1 Exekvering av assemblerkod 1.1 Statusflaggors beteende Vad blir C-, N- och Z- flaggornas värden

Läs mer

Sekvensnät. William Sandqvist

Sekvensnät. William Sandqvist Sekvensnät Om en och samma insignal kan ge upphov till olika utsignal, är logiknätet ett sekvensnät. Det måste då ha ett inre minne som gör att utsignalen påverkas av både nuvarande och föregående insignaler!

Läs mer

PARITETSKONTROLL. Om generatorn i vidstående exempel avkänner ett jämt antal ettor ger den en nolla ut. Detta innebär att överföringen

PARITETSKONTROLL. Om generatorn i vidstående exempel avkänner ett jämt antal ettor ger den en nolla ut. Detta innebär att överföringen PARITETSKONTROLL Paritetskontroll (likhetskontroll) användes för att kontrollera att dataordet inte förändrats på sin väg via överföringsledningarna, från ett ställe till ett annat. Antag att man vill

Läs mer

Vad är kommunikation? Vad är datorkommunikation? Dataöverföring; Inledning

Vad är kommunikation? Vad är datorkommunikation? Dataöverföring; Inledning Vad är kommunikation? Kommunikation är ett vitt begrepp. Vi använder det för att benämna till exempel ett samtal eller att vi själv förflyttar oss med till exempel tåg eller buss. Kommunikation kommer

Läs mer

Systemkonstruktion SERIEKOMMUNIKATION

Systemkonstruktion SERIEKOMMUNIKATION Systemkonstruktion SERIEKOMMUNIKATION Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-04-26 Syfte Laborationen syftar till att ge studenten tillfälle att närmare bekanta sig med RS-232-protokollet,

Läs mer

Tentamen PC-teknik 5 p

Tentamen PC-teknik 5 p Tentamen PC-teknik 5 p Namn:. Klass:... Program: Di2, Em3, Et3 Datum: 03-08-15 Tid: 13:30-18:30 Lokal: E171 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Lathund, Pacific C

Läs mer

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se

Läs mer

Formula Blue. Digitala Projekt 8p. Jesper Ferm E02 Carl Hakenäs E04

Formula Blue. Digitala Projekt 8p. Jesper Ferm E02 Carl Hakenäs E04 Formula Blue Digitala Projekt 8p Jesper Ferm E02 Carl Hakenäs E04 Abstract The purpose with this project was to get some understanding how Bluetooth works and how to use it in practical applications. A

Läs mer

Temperaturmätare med lagringsfunktion DIGITALA PROJEKT EITF11 GRUPP 14, ERIK ENFORS, LUDWIG ROSENDAL, CARL MIKAEL WIDMAN

Temperaturmätare med lagringsfunktion DIGITALA PROJEKT EITF11 GRUPP 14, ERIK ENFORS, LUDWIG ROSENDAL, CARL MIKAEL WIDMAN 2016 Temperaturmätare med lagringsfunktion DIGITALA PROJEKT EITF11 GRUPP 14, ERIK ENFORS, LUDWIG ROSENDAL, CARL MIKAEL WIDMAN Innehållsförteckning INLEDNING... 3 KRAVSPECIFIKATION AV PROTOTYP... 3 FUNKTIONELLA

Läs mer

F7: I/O hantering. Asynkron och synkron busscykel 68000 Bussfördelning. Periferikretsar

F7: I/O hantering. Asynkron och synkron busscykel 68000 Bussfördelning. Periferikretsar 1 F7: I/O hantering Periferikretsar ADC, DAC, UART, etc. Databussar Seriella bussar I 2 C USB CAN Systembussar PCI VME Asynkron och synkron busscykel 68000 Bussfördelning 1 Periferikretsar ADC/DAC Räknare

Läs mer

Experiment med schmittrigger

Experiment med schmittrigger dlab00a Experiment med schmittrigger Namn Datum Handledarens sign. Varför denna laboration? Schmittriggern är en mycket användbar koppling inom såväl analog- som digitaltekniken. Ofta används den för att

Läs mer

Laboration D181. ELEKTRONIK Digitalteknik. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. 2008-01-24 v 2.1

Laboration D181. ELEKTRONIK Digitalteknik. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. 2008-01-24 v 2.1 UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Christer Ardlin/Lars Wållberg/ Dan Weinehall/Håkan Joëlson 2008-01-24 v 2.1 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D181 Kombinatoriska kretsar,

Läs mer

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-

Läs mer

Dataöverföring på Parallell- och serieform MOP 11/12 1

Dataöverföring på Parallell- och serieform MOP 11/12 1 Dataöverföring på Parallell- och serieform MOP 11/12 1 Parallell dataöverföring I digitala system finns ofta behovet att flytta ett eller flera dataord från ett ställe (sändare) till ett annat ställe (mottagare).

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2012-12-17 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna hjälpmedel

Läs mer

Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II

Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 1 Inledning Datorn, som vi byggde i förra föreläsningen, har en stor brist. Den saknar I/O. I denna föreläsning kompletterar

Läs mer

DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf

DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011 Uppbyggnad_och_funktion.pdf Ur innehållet: Bussystem, intern kommunikation i datorsystemet Adressavkodning, hur primärminne och I/O-enheter kan anslutas

Läs mer

Laboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C

Laboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C Namn: Laborationen godkänd: Tekniska gränssnitt 7,5 p Vt 2014 Laboration 5 LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Temperaturmätning med analog givare. Syftet med laborationen är att studera analog

Läs mer

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade)

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade) Datorsystem 2 CPU Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur CPU Visning av Akka (för de som är intresserade) En dators arkitektur På en lägre nivå kan vi ha lite olika

Läs mer

Manual. Räknevåg 2240

Manual. Räknevåg 2240 Manual Räknevåg 2240 Innehåll Sidnr. Yttre våg. 2 Skrivarutgång Inställningar... 3 Nollsökning Nollområde Viktenhet Yttre våg Automatiskt vågbyte.. 4 Minne för sista styckevikt Automatisk summering Signal

Läs mer

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE2. Sekvensnät och sekvenskretsar

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE2. Sekvensnät och sekvenskretsar UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Håkan Joëlson, John Berge 203 DIGITALTEKNIK I Laboration DE2 Sekvensnät och sekvenskretsar Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för

Läs mer

Digitalteknik F12. Några speciella automater: register räknare Synkronisering av insignaler. Digitalteknik F12 bild 1

Digitalteknik F12. Några speciella automater: register räknare Synkronisering av insignaler. Digitalteknik F12 bild 1 igitalteknik F2 Några speciella automater: register räknare Synkronisering av insignaler igitalteknik F2 bild Register Ett register är en degenererad automat som i allt väsentligt används för att lagra

Läs mer

'HOWHQWDPHQ 6\VWHPNRQVWUXNWLRQ

'HOWHQWDPHQ 6\VWHPNRQVWUXNWLRQ 'HOWHQWDPHQ 6\VWHPNRQVWUXNWLRQ / VQLQJDURFKNRPPHQWDUHU Program: Elektroteknik, mikrodatorsystem Datum: 99-11-02 Tid: 8:00-9:30 Lokal E448 Hjälpmedel: Bilagor: Examinator: Miniräknare, linjal Datablad för

Läs mer

DATORTEKNIK. Tangentbord, knappsatser och deras avkodning

DATORTEKNIK. Tangentbord, knappsatser och deras avkodning UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Datorteknik Håkan Joëlson 2001-08-30 v 1.1 DATORTEKNIK Innehåll Uppbyggnad Hårdvara Koppling Tangentbordsavkodning Knappidentifiering Metodval Avstudsning

Läs mer

Adressrum, programmerarens bild

Adressrum, programmerarens bild EDA 480 2009/2010 MC68HC12, Uppbyggnad.pdf Ur innehållet: Datorns byggblock Busskommunikation Synkron buss Asynkron buss Multiplex-buss avkodning för minne och I/O Minnesavbildad I/O Direktadresserad I/O

Läs mer

Laboration D151. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:

Laboration D151. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. Namn: Datum: Epostadr: Kurs: UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Christer Ardlin/Lars Wållberg/ Håkan Joëlson 2000-01-28 v 2.3 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D151 Kombinatoriska kretsar, HCMOS Namn:

Läs mer

Effektpedal för elgitarr

Effektpedal för elgitarr EITF11 - Digitala Projekt Effektpedal för elgitarr Handledare: Bertil Lindvall Ivan Rimac (I05) Jimmy Lundberg (I08) 2011-05-10 Contents Bakgrund... 3 Kravspecifikation... 3 Kravspecifikation Effektpedal...

Läs mer

Antennförstärkare för UHF-bandet

Antennförstärkare för UHF-bandet Antennförstärkare för UHF-bandet Radioprojekt 2004 Elektrovetenskap, LTH Mats Rosborn Henrik Kinzel 27 Februari Referat Den här rapporten beskriver arbetet med konstruktion och utvärdering av en fungerande

Läs mer

Laboration Datorteknik TSIU02 2. I/O-programmering

Laboration Datorteknik TSIU02 2. I/O-programmering Laboration Datorteknik TSIU02 2. I/O-programmering Stefan Gustafsson version 1.1 1. Inledning Laboration: I/O-programmering Du skall i denna laboration programmera TUTOR till att signalera i Morsekod.

Läs mer

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn.

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn. 0.1. INTRODUKTION 1 0.1 Introduktion Datorns klockfrekvens mäts i cykler per sekund, eller hertz. En miljon klockcykler är en megahertz, MHz. L1 cache (level 1) är den snabbaste formen av cache och sitter

Läs mer

Övning 7. Timer, serieport

Övning 7. Timer, serieport Övning 7 Timer, serieport 7.6 timer_1 Memory-Mapped addresses 0x920 status 0x924 control 0x928 periodl 0x92C periodh 0x930 snapl 0x934 snaph 15 0 Run TO (Time-Out) ITO cont start stop timer_1 start D Q

Läs mer

Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien DIGITAL- OCH MIKRODATORTEKNIK, U2 11-01-12 09.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Instruktionslista PIC16F877A Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien Fullständiga lösningar

Läs mer

Laborationshandledning

Laborationshandledning Laborationshandledning Utbildning: ED Ämne: TNGE11 Digitalteknik Laborationens nummer och titel: Nr 5 Del A: Schmittrigger Del B: Analys av sekvensnät Laborant: E-mail: Medlaboranters namn: Handledarens

Läs mer

Programallokering. Programtyper. Att placera program i flashrespektive. Program i FLASH-minne. Program i RAM-minne

Programallokering. Programtyper. Att placera program i flashrespektive. Program i FLASH-minne. Program i RAM-minne Programallokering Att placera program i flashrespektive RAM-minne Program i FLASH-minne Bara lokala variabler Globala oinitierade variabler Globala initierade variabler Program med avbrott Program i RAM-minne

Läs mer

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska

Läs mer

Snake. Digitala Projekt (EITF11) Fredrik Jansson, I-12 Lunds Tekniska Högskola,

Snake. Digitala Projekt (EITF11) Fredrik Jansson, I-12 Lunds Tekniska Högskola, Snake Digitala Projekt (EITF11) Fredrik Jansson, I-12 Lunds Tekniska Högskola, 2015-05-18 Oskar Petersen, I-12 Handledare: Bertil Lindvall Abstract Denna rapport beskriver ett projekt där ett klassiskt

Läs mer

Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1

Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1 Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1 Digitala kursmoment D1 Binära tal, talsystem och koder D2 Boolesk Algebra D3 Grundläggande logiska grindar D4 Minneselement, register,

Läs mer

Tentamen med lösningar

Tentamen med lösningar Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningar EDA452 Grundläggande Datorteknik, D DIT790 Digital- och datorteknik, GU Måndag xx Oktober 20xx, kl. 8.30-12.30

Läs mer

Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I.

Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I. Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I.. Uttryckt i decimal form: A=28+32+8 + 2 =70 B=59 C=7 A+B+C=246 2. Jag låter A' betyda "icke A" A'B'C'D'+ABC'D'+A'BCD'+AB'CD'=D'(A'(B'C'+BC)+A(BC'+B'C))=

Läs mer

LARMANLÄGGNING. Digitala Projekt, EITF11. Oskar von Knorring Emin Karimov Henrik Akej Handledare: Bertil Lindvall

LARMANLÄGGNING. Digitala Projekt, EITF11. Oskar von Knorring Emin Karimov Henrik Akej Handledare: Bertil Lindvall LARMANLÄGGNING Digitala Projekt, EITF11 Oskar von Knorring Emin Karimov Henrik Akej Handledare: Bertil Lindvall 1. Sammanfattning Vi har byggt ett larm vars syfte är att användas i hemmet. Larmet använder

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 03 för D 2000-05-03 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är

Läs mer

Kodlås. Kopplingsschema över kodlåset PAL-18

Kodlås. Kopplingsschema över kodlåset PAL-18 Kodlås I den här uppgiften skall du konstruera ett kodlås med hjälp av ett litet tangentbord. Varje gång man trycker på en tangent skall det pipa i summern och när man tryckt in den rätta fyrsiffriga koden

Läs mer

TSIU05 Digitalteknik. LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System

TSIU05 Digitalteknik. LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System 1 TSIU05 Digitalteknik LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System Sammanställning september 2013 Läs detta först Läs igenom hela laborationen så du vet vad du skall göra på laborationspasset. Hela

Läs mer

5:3 Datorn och datorns delar

5:3 Datorn och datorns delar 5:3 Datorn och datorns delar Nu har vi gått igenom ett antal saker som gör det möjligt att få ihop en dator, och förstå hur den är uppbyggd. Här kommer en kort repetition: 1. Du förstår det binära talsystemet,

Läs mer

L/C-meter 2007 Byggbeskrivning v 10.3.2007

L/C-meter 2007 Byggbeskrivning v 10.3.2007 LC-Meter 2007 bygginstruktion (Ändringar med rött!) Montera alla ytmonterade komponenter först, men det lönar sig att lämna C2 och C3 omonterade, eftersom det kan hända att mätarens kalibrering inte kräver

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2008-08-29 Skrivtid 9.00-13.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Johan Eriksson Tel 070 589 7911 Tillåtna

Läs mer

Tentamen i Digital Design

Tentamen i Digital Design Kungliga Tekniska Högskolan Tentamen i Digital Design Kursnummer : Kursansvarig: 2B56 :e fo ingenjör Lars Hellberg tel 79 7795 Datum: 27-5-25 Tid: Kl 4. - 9. Tentamen rättad 27-6-5 Klagotiden utgår: 27-6-29

Läs mer

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 6. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 6. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 6 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 6 Vad händer vid uppstart SoC och Kringkretsar, PIO Programmering i Assembler Lab2 genomgång

Läs mer

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/ Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/6 2013 9.00-13.00 Tentamensfrågor med lösningsförslag Allmän information Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2009-08-28 Skrivtid 9.00-13.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-08-18 Lokal TERE, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive

Läs mer

IS1500 Lösningar övning CE_O7 2014. CE_O7. Programmerad in/utmatning. Serieport. Förberedelser till nios2io.

IS1500 Lösningar övning CE_O7 2014. CE_O7. Programmerad in/utmatning. Serieport. Förberedelser till nios2io. IS1500 ösningar övning CE_O7 2014 CE_O7. Programmerad in/utmatning. Serieport. Förberedelser till nios2io. 6.1. Vad är seriell kommunikation? a) Vad är skillnaden mellan seriell och parallell kommunikation?

Läs mer

Uppgift 1 ( Betyg 3 uppgift )

Uppgift 1 ( Betyg 3 uppgift ) 2008-03-12.kl.14-19 Uppgift 1 ( Betyg 3 uppgift ) Du skall skriva ett program som läser igenom en textfil som heter FIL.TXT och skriver ut alla rader där det står ett decimaltal först på raden. Decimaltal

Läs mer

(2B1560, 6B2911) HT08

(2B1560, 6B2911) HT08 Royal Institute of Technology, KTH, Kista School of Information and Communication Technology, ICT Department of Electronics, Computer and Software, ECS Digital Design, IE1204 (2B1560, 6B2911) HT08 OBS!

Läs mer

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns )

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns ) Projektuppgift Digital elektronik CEL08 Syfte: Det här lilla projektet har som syfte att visa hur man kan konverterar en analog signal till en digital. Här visas endast en metod, flash-omvandlare. Uppgift:

Läs mer

Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-06-02 TER2, TER4, TERE Tid 14-18

Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-06-02 TER2, TER4, TERE Tid 14-18 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-06-02 Lokal TER2, TER4, TERE Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik Y Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive denna sida) 10

Läs mer

Det virtuella tangentbordet

Det virtuella tangentbordet Kapitel tre Det virtuella tangentbordet I det här kapitlet ska vi titta närmare på tangentbordet i ipad och hur det används i olika sammanhang. Som du kanske har märkt öppnas tangentbordet automatiskt

Läs mer

DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning...

DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik 2014 John Berge et al. DIGITAL ELEKTRONIK Laboration DE3 VHDL 1 Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... Introduktion Syftet med denna

Läs mer

Projektarbete. Nummerpresentatör

Projektarbete. Nummerpresentatör Institutionen för Informationsteknologi Lunds Tekniska Högskola Projektarbete Nummerpresentatör Av: Henrik Hall Mattias Larsson Romani Nous 2001-01-15 Abstract For the unexperienced student, designing

Läs mer

Följddiagram för händelsestyrda rörelser

Följddiagram för händelsestyrda rörelser Följddiagram för händelsestyrda rörelser 2 STYROBJEKT UNIKA FASER Två arbetscylindrar ska röra sig i följande ordning. När man ger startkommando ska kolvstången i cylinder gå ut. När den har nått sitt

Läs mer

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Om man vill ansluta en mikrodator (eller annan digital krets) till sensorer och givare så är det inga problem så länge givarna själva är digitala. Strömbrytare, reläer

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Per Liljas Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D1 2001-05-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet

Läs mer

Studera databladen för LCD på sid 4, 5, 7, 8, 14, 18, 19, 20 och 23. Datablad finns på kurshemsidan.

Studera databladen för LCD på sid 4, 5, 7, 8, 14, 18, 19, 20 och 23. Datablad finns på kurshemsidan. Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 p Datorprojekt, del 2 L T H I n g e n j ö r s h ö g s k o l a n v i d C a m p u s H e l s i n g b o r g Projektlaboration 2, skrivning till LCD. Förberedelser:

Läs mer

Konstruktion av en radiostyrd legobil. Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia

Konstruktion av en radiostyrd legobil. Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia Konstruktion av en radiostyrd legobil Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia 1 1.Innehållsförtäckning Rapport Radiostyrd LEGO bil...1 1. Innehållsförtäckning...2 2.0 Inledning...3

Läs mer

Tentamen 3. EDAxxx Grundläggande Datorteknik DIT791 Grundläggande Datorteknik, GU. Måndag xx Oktober 20xx, kl

Tentamen 3. EDAxxx Grundläggande Datorteknik DIT791 Grundläggande Datorteknik, GU. Måndag xx Oktober 20xx, kl Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen 3 EDAxxx Grundläggande Datorteknik DIT791 Grundläggande Datorteknik, GU Måndag xx Oktober 20xx, kl. 8.30-12.30 Examinator

Läs mer

Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-08-14

Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-08-14 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-08-14 Lokal TER2 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik Y Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 7 Kursansvarig Andreas

Läs mer

Minnen delas in i två huvudgrupper, permanenta och icke permanenta. Non-volatile and volatile.

Minnen delas in i två huvudgrupper, permanenta och icke permanenta. Non-volatile and volatile. CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 2 Tisdag 2005-08-30 Minnestyper. Atmega 16 innehåller följande minnestyper: SRAM för dataminne FLASH för programminne EEPROM för parametrar och konstanter. Minnen delas

Läs mer

Avkodning av minnen (och I/O)

Avkodning av minnen (och I/O) Avkodning av minnen (och I/O) IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multiplexor KK2

Läs mer

Så sparas ström i dagens åttabitare

Så sparas ström i dagens åttabitare ELEKTRONIK TIDNINGEN Arne Martin Holberg projektchef Atmel Andreas Eieland produktmarknadschef Atmel Så sparas ström i dagens åttabitare Hur dagens styrkretsar är konstruerade för låg strömförbrukning,

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3. Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00.

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3. Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00. Mikrodatorteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00 Hjälpmedel: Totalt antal poäng på tentamen:

Läs mer

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion Moment 2 Digital elektronik Föreläsning Inbyggda system, introduktion Jan Thim 1 Inbyggda system, introduktion Innehåll: Historia Introduktion Arkitekturer Mikrokontrollerns delar 2 1 Varför lär vi oss

Läs mer

DIGITALA PROJEKT Väderstation

DIGITALA PROJEKT Väderstation DIGITALA PROJEKT Väderstation Christian Lindquist, E03 Leonardo Bello, E03 Abstract Almost everybody has some kind of temperature measurement device in their home. The latest in this industry are more

Läs mer

GPIO - General Purpose Input Output

GPIO - General Purpose Input Output GPIO - General Purpose Input Output Ur innehållet: Digital IO Ideala och verkliga signaler Bitvis in- och utmatning Anslutning - fysiskt gränssnitt F407 - GPIO-modul tillämpningar Programmering av enkelt

Läs mer

Digitala kretsars dynamiska egenskaper

Digitala kretsars dynamiska egenskaper dlab00a Digitala kretsars dynamiska egenskaper Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Mycket digital elektronik arbetar med snabb dataöverföring och strömförsörjs genom batterier.

Läs mer

OLC-812. Se tabellen nedan för beskrivning av adresswitcharna.

OLC-812. Se tabellen nedan för beskrivning av adresswitcharna. OLC-812 är en protokoll-omvandlare som används mellan OLC bussen och annan styrande utrustning, ex. Crestron. Gränssnittet är RS-232 och bygger på enkla ASCII-strängar som tolkas och översätts till OLC-kommandon.

Läs mer

Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT

Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-05-14 Laboranter: 1 Syfte Denna laboration syftar till att introducera interrupt och watchdog

Läs mer

T1-modulen Lektionerna 10-12. Radioamatörkurs OH6AG - 2011 OH6AG. Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH

T1-modulen Lektionerna 10-12. Radioamatörkurs OH6AG - 2011 OH6AG. Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH T1-modulen Lektionerna 10-12 Radioamatörkurs OH6AG - 2011 Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Original: Heikki Lahtivirta, OH2LH 1 Logikkretsar Logikkretsarna är digitala mikrokretsar.

Läs mer

Laboration i digitalteknik Datablad

Laboration i digitalteknik Datablad Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Datablad Datorteknik 216 Laboration i digitalteknik Datablad TSEA22 Digitalteknik D TSEA51 Digitalteknik, i, I, Ii TDDC75 Diskreta strukturer IT Linköpings

Läs mer